Reglemente
för riksbankens styrelse och förvaltning,
utfärdadt den 29 april 1910.
AFDELNING I.
Allmänna föreskrifter.
§ i.
Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af där¬
till förordnade fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.
(Jfr Regeringsformen § 72.)
§ 2.
t
Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.
Mom. 2. Hvad riksbanken äger utöfver grundfonden och reservfon¬
den må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.
§ 3.
Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II.
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Bankoreglementet.)
2
§ 4.
Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag fastställt, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar,
lydande å banko.
Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kungl. förordningen om rikets mynt af den
3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj
1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken af den 12 maj 1897.
§ 5.
Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet in¬
lösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifnings¬
rätt, så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.
§ 6.
Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stad¬
gas i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897.
AFDELNING II.
Om bankens rörelse.
A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska växlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.
§ 7.
Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, prägladt i enlighet med kungl. förordningen af den 81
juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.
3
Mom. 2. De i enlighet med kungl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar präglade svenska silfvermynt emottagas af
riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.
Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, äga fullmäktige bestämma såväl bvilka slag må köpas som pris
därpå.
Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10.
Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.
Mom. 5. Fullmäktige äga att i afseende å mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behöfliga.
Mom. 6. Fullmäktige äga pröfva, om och till hvilket pris silfver i
plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.
Mom. 7. I fråga om utlämnande af svenskt guldmynt, prägladt före
år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, äga full¬
mäktige besluta.
Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige äga bestämma.
§ 8.
Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal
öfvertaga och att sälja dels utländska valutor dels vissa slag af obligatio¬
ner samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer
är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11
och 12.
Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor äga fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa växlar eller anvis¬
ningar.
Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bank¬
inrättningar och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, äga fullmäktige rätt att för hvarje särskildt
fall bestämma villkoren.
4
§ 9
Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller stats¬
papper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; ägande fullmäktige att af
dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.
§ io.
Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, äger begagna,
må ej öfverstiga 20 millioner kronor.
B. Om riksbankens sedlar, om växling af mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.
§ 11.
Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveri¬
ges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges
riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt
enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1878.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjänstemän. A sedlar af 1,000 kronors valör handskrifvas namntecknin¬
garna, men å öfriga sedlar anbringas desamma genom tryck.
Mom. 3. Riksbankens hufvud- och af delningsko ntor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utväxling mot det i riket gångbara myntet.
Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakt-
tages hvad som dels är stadgadt i kungl. kungörelserna af den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjänstgöringen i riksbankens hufvud-
kontor.
Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på
5
undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmäktige.
Mom. 6. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.
§ 12-
Eiksbanken tillhandahåller svenskt mynt och skiljemynt af alla de
valörer, som utmyntas enligt gällande lag om rikets mynt, och gäller i af¬
seende å rnyntväxling hvad därom i kungl. kungörelsen den 31 december
1908 är stadgadt.
Eörande gångbarheten af mynt och skiljemynt är stadgadt i §§ 18
och 14 af lagen om rikets mynt.
§ 13.
Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mot¬
tagas till inväxling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af koppar¬
mynt, prägladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
af riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utväxlas.
Mom. 2. Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken kvarhållas.
Mom. 3. Fullmäktige äga bestämma, till hvilket värde sådant koppar¬
skiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlämnas, skall i riksbankens räken¬
skaper bokföras.
§ 14.
Vid insättningar och likvider i riksbankens hufvud- och afdelnings¬
kontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas dels
hufvud- och afdelningskontorens växlar dels af enskilda banker utgifna
sedlar, hvilka af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels
ock, efter fullmäktiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda
penninganstalter utställda växlar.
Om förfaringssättet med mottagna enskilda penniuganstalters sedlar
och växlar äga fullmäktige meddela föreskrifter.
§ 15.
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.
6
C. Om postväxelrörelsen.
§ 16.
Mom. 1. De växlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skola vara ställda till viss man
eller order och få ej in blanco transporteras.
Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och
ett däremot svarande belopp efter telegram af det kontor, där insättningen
ägt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postväxel att inlösas vid hufvudkontoret; och äga fullmäktige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de villkor
i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åt¬
njutande af omförmälda rättighet erforderliga.
D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen.
§ 17.
Af enhvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret som
vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan
räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen
bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man.
Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas.
§ 18.
Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, skall riksbanken
dels af enhvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som
afdelningskontoren utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga och å giro-
räkning föra penningar, med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår,
dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga pen¬
ningar och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar.
7
Mom. 2. För denna rörelse gälla följande hufvudsakliga bestämmelser:
a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;
b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
c) å insättning meddelas kvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas;
d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt an¬
visning eller till viss man eller order ställd check, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshafvaren tillhandahållas utan afgift.
I öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmäktige.
§ 19.
Hafva fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897 åt firmor, som hafva växeldiskontering i riksbanken och ej
själfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot ränte-
godtgörelse, skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvud¬
sakliga bestämmelser:
a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
b) å insättning meddelas kvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;
c) för uttagning begagnas till viss man eller order ställd check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren äger icke begagna
andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa checkblanketter, å hvilka kvitto skall lämnas, får afgift icke upp¬
tagas;
d) å räkningen utställd check är betalbar vid uppvisandet, under för¬
utsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp;
e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen;
f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de sär¬
skilda afdelningskontoren.
I öfrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som för begagnande
af sådan räkning finnas erforderliga.
8
E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af
gods under försegling.
§ 20.
Mom. 1. Då, jämlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver,
myntadt eller i plants, skall bevis därom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara ställdt till viss man, bör innehålla:
a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vikt och dess¬
utom, i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlämuaren har att styrka med
företeende af attest från kontroll verket;
b) beräknadt värde i rikets mynt; och
c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar mot¬
tagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.
Mom. 2. När, jämlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas ob¬
ligationer, aktier eller andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
skall likaledes därom utfärdas bevis till viss person, hvarvid bör iakttagas,
att hvarje slag af obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom
en särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värde¬
papper af samma slag och beskaffenhet. I öfrigt bör beviset innehålla:
a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning jämte å papperen satt värde, detta senare,
så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris; och
b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lämna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
det i beviset bestämda pris, belöper.
Mom. 3. Afgiften för i förvar lämnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknadt 1/J0 procent af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på för¬
varingstidens längd skall vid inlämnandet afgift erläggas för minst ett år.
Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga en krona
för år räknadt.
9
Då insaltare till förvar lämnar värdepapper af samma slag och be¬
skaffenhet, som han å tidigare deposition redan har i riksbanken inne¬
liggande, må han, mot återställande af det äldre depositionsbeviset, kunna
erhålla nytt bevis, omfattande såväl den tidigare depositionen som de nya
till förvar ingifna värdepapperen, och må i detta fall afgiften för det nya
beviset, hvilket utfärdas för den tid, som å det äldre kan återstå, beräknas
endast i förhållande till den återstående tiden och för de nyinlagda värde¬
papperen; den må dock icke understiga en krona.
Därest ej depositionen återtages inom den tid, för hvilken afgift erlagts,
anses den såsom på ett år förnyad på då gällande villkor. Uttager insättare
depositionen före utgången af den tid, för hvilken afgift blifvit erlagd, äger
han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift; utlottadt eller till betalning
uppsagdt värdepapper må dock kunna mot annat eller andra af samma slag
och beskaffenhet samt intill samma belopp afgiftsfritt utbytas. Om utbyte
mot annat värdepapper på nyss antydt sätt icke äger rum, bör nytt för-
varingsbevis å återstående beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, afgift
redan erlagts.
Mom. 4. Hafva fullmäktige på grund af sista punkten i § 19 i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande
till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom, skall
det till förvar anmälda, sedan en af fullmäktige därtill utsedd tjänsteman
förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande,
inför samma tjänsteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens
sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss
person, bör i öfrigt innehålla:
a) beskrifning å det till förvar aflämnades yttre skick och rymd; och
b) förbindelse för riksbanken att, mot återställande af beviset och er¬
läggande af nedan bestämda afgift, återlämna godset med obruten för¬
segling; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller
tillfällig olycka.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:
för
|
gods
|
med
|
rymd af högst
|
|
25
|
kub.-
|
decim.
|
Kr.
|
0:50
|
|
»
|
|
3)
|
därutöfver t.
|
0.
|
m. 50
|
»
|
D
|
»
|
0:75
|
|
»
|
D
|
»
|
D
|
»
|
75
|
»
|
»
|
B
|
1:—
|
3)
|
D
|
|
»
|
D
|
»
|
100
|
»
|
|
»
|
1:25
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
i>
|
125
|
»
|
»
|
»
|
1:40
|
»
|
D
|
x>
|
»
|
|
»
|
150
|
j>
|
D
|
»
|
1:55
|
Bill. till Rilisd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Bnnkoreglementet.)
10
o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-
decimeter eller del däraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erläggas för minst tre månader.
Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlämnadt guld,
silfver, värdepapper eller försegladt gods:
att, om inlämnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af för¬
segladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
hvarjämte i fråga om försegladt gods tjänar till efterrättelse:
att vid inlämnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse
vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmäktige.
Mom. 8. Hafva fullmäktige på grund af § 19 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riks¬
banken må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt
gods, äga fullmäktige, med iakttagande af här ofvan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens be¬
drifvande finnas erforderliga.
Mom. 9. Om förvarande för statens verk af värdepapper eller af
gods under försegling äga fullmäktige med vederbörande myndighet träffa
särskild öfverenskommelse, och må härvid deposition kunna mot nedsatt
afgift eller utan afgift mottagas.
Bestämmelser angående förvarande i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper samt om förvarande m. m. af hand¬
lingar enligt öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossa-
vaara-Kiirunavaara Aktiebolag m. fl., å andra sidan, angående viss gruf-
egendom m. m. äro meddelade i § 51 här nedan.
Mom. 10. Utan hinder af bestämmelserna i mom. 2 och 3 härofvan
angående depositionsbevisens form och innehåll samt angående värdehand¬
lingarnas återställande äga fullmäktige att därom beträffande större deposi¬
tioner meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga.
11
F. Om utlåningsrörelsen.
§ 21.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad, för Stockholms län med undantag af de
delar af Erlinghundra, Närdinghundra, Frösåkers och Långhundra härad,
som tillhöra Uppsala-kontoret, för Åsunda härad med Enköpings stad, Trögds
och Bro härad samt Håbo härad utom Skoklosters socken af Uppsala län
samt för Åkers och Selebo härad af Södermanlands län; genom af delnings-
kontoret i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Vätte, Ale, Vedens, Bolle-
bjgds, Marks och Kinds härad samt västra länsmansdistriktet af Kullings
härad inom Älfsborgs län äfvensom för Fjäre härad af Hallands län; genom
afdelningskontoret i Malmö för Malmöhus län; genom afdelning skontor et i Falun
för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret i Gäfle för Gäfleborgs län, Vala
härad af Västmanlands län samt Älfkarleby socken af Örbyhus härad och
Hållnäs socken af Olands härad inom Uppsala län; genom afdelningskontoret
i Halmstad för Hallands län med undantag af Fjäre härad, för Bjäre härad
af Kristianstads län, för första (sydvästra), andra (sydöstra) och tredje (nord¬
västra) länsmansdistrikten af Västbo härad inom Jönköpings län äfvensom
för södra och sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad af Krono¬
bergs län; genom afdelningskontoret i Härnösand för Västernorrlands län
med undantag af provinsen Medelpad; genom afdelningskontoret i Jönköping
för Jönköpings län med undantag af förenämnda tre länsmansdistrikt af
Västbo härad, för Redvägs härad af Älfsborgs län samt för Leaby och
Slättängs tingslag af Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom
afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra
och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jämte Öland, äfvensom
för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom af¬
delningskontoret i Karlsb'ona för Blekinge län; genom afdelningskontoret i
Karlstad för Värmlands län; genom afdelningskontoret i Kristianstad för
Kristianstads län med undantag af Bjäre härad; genom afdelningskontoret i
Linköping för Östergötlands län med undantag af de delar däraf, hvilka
tillhöra afdelningskontoret i Norrköping för Norra Tjusts härad af Kalmar
läns norra landstingsområde med undantag af de socknar, som tillhöra
Norrköpingskontoret samt för Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af
Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för
12
Norrbottens län; genom afdelning skontor et i Mariestad för Skaraborgs län
med undantag af dels nyssnämnda båda tingslag af Vartofta och Frökinds
härad, dels ock Ase, Viste, Laske och Barne härad; genom afdelningskontoret i
Norrköping för Norrköping och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo,
Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkkinds och Hammarkinds härad
med Valdemarsviks köping af Östergötlands län äfvensom Tryserums och Östra
Eds socknar af Norra Tjusts härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Nyköping för Södermanlands län med undantag af
Åkers och Selebo härad; genom afdelningskontoret i Sundsvall för provinsen Me¬
delpad; genom afdelning skontoret i Umeå för Västerbottens län; genom afdelnings¬
kontoret i Uppsala för Uppsala stad, förLagunda, Hagunda, Ulleråkers, Vaksala,
Rasbo, Bälinge och Norunda härad samt Örbyhus härad utom Alfkarleby
socken, Olands härad utom Hållnäs socken och af Håbo härad Skoklosters
socken af Uppsala län, för Erlinghundra härad utom Norrsunda socken,
Närdinghundra härad utom Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad
utom Edebo socken, med städerna Östhammar och Öregrund, samt Östuna,
Lagga och Husby-Långhundra socknar af Långhundra härad inom Stock¬
holms län äfvensom för Torstuna härad af Västmanlands län; genom afdel¬
ningskontoret i Visby för Grottlands län; genom afdelningskontoret i Vänersborg
för Ålfsborgs län med undantag af Vätte, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks,
Kinds och Redvägs härad samt västra länsmansdistriktet af Kullings härad,
äfvensom för Åse, Viste, Laske och Barne härad af Skaraborgs län; genom
afdelningskontoret i Västerås för Västmanlands län, med undantag af Våla
och Torstuna härad; genom afdelningskontoret i Växjö för Kronobergs län
med undantag af södra och sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo
härad; genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro län, samt genom af¬
delningskontoret i Östersund för Jämtlands län, under iakttagande i afseende
å samtliga afdelningskontoren af de villkor och bestämmelser beträffande
lånerörelsen, hvilka fullmäktige äga föreskrifva.
Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven
eller där drifver stadigvarande rörelse; dock att växelutgifvare, acceptant
eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas,
äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än där diskontering, lån, kreditiv
eller kredit i löpande räkning sökes.
Utan hinder af distriktsindelningen må lån utan afbetalningsrätt mot
realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvud-
kontoret kredit i löpande räkning meddelas.
13
Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.
§ 22.
I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:
a) diskontering af växlar;
h) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;
c) utlåning mot pant af varor;
d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;
e) beviljande af lån från afbetalningslånefonden.
a) Diskontering: af växlar.
§ 23.
Mom. 1. Växel, som af riksbanken diskonteras, skall vara utställd i
svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex manader efter diskonterings-
dagen å sådan inrikes ort, som af fullmäktige såsom bankplats godkänts.
Mom. 2. Är växel ställd att betalas å annan ort, än där acceptanten
bor, skall å växeln uppgifvas namnet på en å betalningsorten bosatt person
eller firma, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahalles.
b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.
§ 24,
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.
Det tillkommer fullmäktige att bestämma hvilka värdepapper äro i riks¬
banken belåningsbara samt den kurs, till hvilken de må belanas.
Mom. 2. Kommun och annan därmed jämförlig samfällighet äfven¬
som stiftelse må på ofvan stadgade återbetalningsvillkor kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.
14
e) Utlåning: mot pant af varor.
§ 25.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid af högst sex månader samt mot pant af varor, liggande å allmän våg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken till hända, samt pröfvas för en sådan förbindelse
vederhäftig.
Panten skall i attest, som bör vara utställd till eller öfverlåten å riks¬
bankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och
beskrifvas.
Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka slag af varor må belå¬
nas som äfven belåningspriset, och äga att föreskrifva de kontroller med
afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ända¬
målsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga.
Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lämnade panten eller
en del däraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.
Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors sty¬
relser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, äga att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besikt¬
ningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser för¬
varade, hos riksbanken pantsatta varor.
d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning:.
§ 26.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.
Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
där sådant särskildt föreskrifves, fullmäktiges pröfning och bestämmande
beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.
Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.
Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.
Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
15
tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyf-
tats. Om utestående belopp ej slutar å jämnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast öfverskjutande jämnt tiotal.
Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd, hand¬
skrifven anvisning eller ock på viss man eller order ställd check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren äger icke begagna andra
checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å hvilka kvitto skall lämnas, får afgift icke upptagas.
Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af krediti vtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart därefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.
Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas på
högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro
fastställda, samt på de villkor i öfrigt, som fullmäktige bestämma, dock att
afgift för dylik kredit ej erlägges.
Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt
mom. 2 utlämnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämdt,
ej öfverstiga femton millioner kronor.
Mom. 1. Afbetalningslån lämnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjätte månad efter
utlåningsdagen af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jämte upplupen ränta,
vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder
till betalning förfallen.
Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.
Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.
Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.
e) Beviljande af lån från afbetalningslånefonden.
8 27.
16
Mom. 6. ufriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.
Mom. 7. Inlämnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva,
pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.
Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.
§ 28.
.För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda be¬
stämmelser:
Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:
l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdel-
ningskontoren, dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor, lig¬
gande å allmän väg, eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypo-
teksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obli¬
gationer;
2:o) tjänstemän och betjänte i riksbankens hufvudkontor eller afdel¬
ningskontor; dock äga bemälde tjänstemän och betjänte att vid hufvudkontoret
eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet
af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners
obligationer.
Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot bor¬
gen af fullmäktig eller styrelseledamot eller tjänstemän eller betjänte i riks¬
banken må icke beviljas samt ej heller växel, å hvilken fullmäktig eller
styrelseledamot eller tjänsteman eller betjänte hos riksbanken är tecknad så¬
som acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.
(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)
Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å
jämna tiotal kronor.
§ 29.
Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, därest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen
17
känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af ämbetsmyndighet, offentlig tjänsteman eller
enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg
angående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje
sökt växeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva
antagligheten af den därför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att för vinnande af detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.
Särskilt bör vid diskontering af växlar hänsyn tagas till växlarnas
ursprung.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej själfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af
* två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.
§ 30.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skrift¬
växla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr be¬
sörjas afgiftsfritt under de villkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.
Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmäktig i riksbanken och ledamot
af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befatt¬
ning med växeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid
hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjänstemännen
vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.
Öfverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan därom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.
Öfverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande äga förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Bankoreglemente!.)
18
Bryter tjänsteman mot berörda förbud, anmäles sådant bos fullmäktige
eller vederbörande styrelse, hvilka äga *att antingen för alltid eller för viss
tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och den¬
samma åtföljande förmåner.
§ 31.
Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp af växlar äga fullmäktige bestämma med afseende å såväl penning¬
ställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.
Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, där ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.
§ 32.
Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla
söckendagar i veckan.
§ 33.
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor äga med stöd af Kungl.
Maj:ts plakat och påbud till domhafvande och exekutorer om en prompt
handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681
att af såväl öfverståthållareämbetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga hand¬
räckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skul¬
dens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdel¬
ningskontor insända.
§ 34.
Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1880,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.
19
§ 35.
Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda låne-
och kreditivförmåner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank, öfvergångsstadganden, § 41.
AFDELNING III.
Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.
§ 36.
Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmäktige.
Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika
med det en hvar af öfriga fullmäktige i denna sin egenskap äger uppbära
enligt af Riksdagen fastställd allöningsstat.
Mom. 2. För fullmäktige skola jämlikt § 72 regeringsformen och
§78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.
Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige
själfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när binder för ord¬
föranden inträffar.
Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.
Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ord¬
föranden anmälts.
Mom. 5. När fullmäktig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30
af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befatt¬
ning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.
20
§ 37.
Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riks¬
banken särskildt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.
§ 38.
Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två
andre, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och
den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af full¬
mäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför, fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska växlar med hvad därtill hörer, utöfva tillsyn öfver
göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.
Mom. 2. Deputerade äga åtnjuta ledighet en hvar en och en half
månad årligen.
Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande
ärenden.
Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af deputerad.
Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående
ailöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen fastställda aflöningsstat.
Mom. 5. När, med begagnande af den i mom. 2 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd däraf eller med anledning af full¬
mäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, äger denne att för tiden i fråga
af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för full¬
mäktig i staten anvisade arfvode.
Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter ledighet eller i uppdrag för riks¬
bankens räkning är från hufvudkontoret frånvarande samt fullmäktige finna
erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, äger denne att för
tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för en andre deputerad i staten anvisade arfvode.
21
Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjänstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid,
ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.
§ 39.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäk¬
tige en gång i hvarje vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras
af allenast fyra fullmäktige, därest tre af dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af
fullmäktige i riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita be¬
räknas. I de fall, då rösterna äro lika, äge ordföranden afgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut,
och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar äga rum.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af
minst fyra fullmäktige.
§ 40.
Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldig¬
heten för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjänstemän att doldt
och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riks¬
banken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.
22
§ 41.
Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kungl. mynt¬
verket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak mot-
tagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess afrinnande till riks*
banken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld bos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.
Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.
Mom. 3. Fullmäktige skola, när kungl. myntverket för riksbankens
räkning innehar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inven¬
tering, som därstädes i januari månad hvarje år och oftare, där så nödigt
pröfvas, anställes, på sätt Kungl. Maj:t finner godt förordna. Skulle därvid
något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kungl. Maj:t därom göra
anmälan.
§ 42.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inven¬
tering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besiktning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.
§ 43.
Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af om¬
ständigheterna i hvarje särskildt fall, lämna riksbankens gäldenärer för¬
längning i den föreskrifna tiden för betalande af skuld till riksbanken äfven¬
som bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka afträdt sin egendom till borge¬
närers förnöjande, ackord eller eftergift å deras skuld så ock utom kon¬
kurs biträda öfverenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning af gäld. I öfrigt äga fullmäktige icke efterskänka något af
hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande
i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige äga att såväl för hufvudkontoret som, på för¬
slag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka så¬
som osäkra ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.
28
§ 44.
Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer ställda besvär eller hos
bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till full¬
mäktige inlämnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.
§ 45.
Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
af delningskontoren.
För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår
ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lämnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.
§ 46.
Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlämnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:
l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2:o bidragen till änke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;
3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande däraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;
4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu kvarlefvande en- *
skilda personer fastställda årliga anslag; och *
5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riks¬
bankens handlingar.
Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos bankoutskottet göra anmälan.
Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning af riksbankssedel äfven¬
som vid utprångling af sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige
att efter sig företeende omständigheter i hvarje särskildt fall utfästa eller till¬
dela de belöningar af riksbankens medel, hvilka fullmäktige finna lämpliga.
§ 47.
Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappers¬
bruk vid Tumba.
24
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad därtill hörer; börande alla frågor om utgifter för
bruket, de där icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut.
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit med¬
gifvande af bankoutskottet.
Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräken-
skaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares
afgång och däremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid
bruket.
§ 48.
Eiksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till be¬
täckande af riksbankens däruti in tecknade fordran blifvit för dess räkning
inropad, må icke af fullmäktige utan Riksdagens medgifvande afyttras.
§ 49.
Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897 skola fullmäktige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.
Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver stats¬
verket, riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hän¬
seende.
Jämte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revi¬
sorerna låta öfverlämna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för af¬
delningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och för¬
klaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställ¬
ningar eller anmärkta förhållanden påkallade.
Den berättelse angående verkställd granskning af riksbanken i dess
helhet, som jämlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revi¬
sorer afgifves, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till Riksdagen öfverlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till
hvilka densamma kan gifva anledning.
25
§ 50.
Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdräkt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige
vid sådant förhållande af Kungl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.
§ 51.
o
Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jämte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till viktiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgälds¬
kontoret insätta i ämbetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast samfäldt med riks-
gäldskontorets fullmäktige per capita välja en annan;
enligt regeringsformens § 109 att, därest Riksdagen bestämt bevill -
ningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens för¬
delning blifvit ense, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jämlikt ökas eller
minskas efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt riksdagsordningens § 82, att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdags¬
männen skola styrka sin behörighet.
Mom. 2. Enligt kungl. förordningen angående en postsparbank för
riket äga fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4
(Bankoreglemente!.)
26
På grund af den af 1907 års Riksdag godkända öfverenskoinmelsen
emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag,
Aktiebolaget Gellivare malmfält och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelö¬
sund, å andra sidan, angående viss grufegendom m. m., äga fullmäktige
att mottaga och utan afgift förvara samt i enlighet med nämnda öfverens¬
kommelse förvalta däri afsedda handlingar.
Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga full¬
mäktige i riksbanken dessutom
a) att för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakt¬
hållande utse och välja en person att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val
därtill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas,
b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och
c) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skri¬
velser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blifvit af Riks¬
dagen meddelade.
AFDELNING IV.
Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.
§ 52.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelnings-
kontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättig¬
het för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller
flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe
annan eller andra ledamöter genast inväljas.
Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
27
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot
återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskildt
utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Mom. 8. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för
ordinarie ledamot.
Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, äger styrelsen att
förordna om göromålens uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet be¬
slutat.
Mom. 4. Å den tid, som fullmäktige på därom gjord framställning be¬
stämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, äger verkställande
styrelseledamot årligen åtnjuta ledighet
vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö en och en
half månad
•Tf/j samt vid annat afdelningskontor en månad, men från och med sjätte
året efter det, hvarunder han förordnats till verkställande styrelseledamot,
en och en half månad.
Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med
undantag af dem i Göteborg och Malmö, äga jämväl att efter anmälan hos
vederbörande styrelse och, för så vidt ej särskildt hinder därför skulle möta,
på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af
sammanlagdt högst en månad årligen.
§ 58.
Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
§ 54.
Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor att
utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att
föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefväxlingen emellan af¬
delningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de före¬
skrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
28
§ 55.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrel¬
serna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola därvid samtliga ledamöter vara
närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras,
skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna och, då dessa äro lika, äge ord¬
föranden afgörande röst.
Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre leda¬
möter äro därom ense.
§ 56.
Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning gran¬
skas årligen genom fyra personer, hvilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas af en nämnd, bestående af fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i fråga om den nämnd,
som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelnings-
kontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäk¬
tige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
§ 57.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upp¬
tagas i särskild, af Riksdagen fastställd aflöningsstat.
Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots be¬
fattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, läm-
padt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.
29
AFDELNING Y.
A. Om tjänstemännen och vaktbetjäningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;
ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.
§ 58.
Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksam¬
het härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anställde tjänste¬
män, i öfverensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar samt de af full¬
mäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse
eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjänstgöringsstadgar äga fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrif¬
terna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
pröfning och stadfästelse.
§ 59.
Mom. 1. De ordinarie tjänstemännen i riksbanken äro indelade i
tjänstegrader, särskilt för tjänstemännen vid hufvudkontoret samt vid af-
delningskontoren i Göteborg och Malmö och särskild! för tjänstemännen
vid de i grupper indelade afdelningskontoren, dock att beträffande ombuds¬
männen gradindelning tillämpas endast på ombudsmännen vid hufvud¬
kontoret och vid afdelningskontoret i Göteborg.
Tjänstegraderna äro:
a) för tjänstemännen vid hufvudkontoret samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö:
första tjänstegraden eller kontors- och kassaskrifvaregraden,
andra tjänstegraden eller bokhållare- och kassörsgraden,
tredje tjänstegraden eller kamreraregraden, samt
fjärde tjänstegraden eller kommissariegraden;
b) för tjänstemännen vid de i grupper indelade afdelningskontoren:
registrators- och bokhållaregraden,
kassörsgraden, samt
kamreraregraden.
30
Mom. 2. Antalet tjänster i hvarje grad vid hvarje kontor fastställes
i särskild aflöningsstat, men äga fullmäktige närmare bestämma, hvilka
tjänstebefattningar skola till hvarje grad hänföras, dock att bankosekre¬
teraren, hvilken tillika är ombudsman, skall vara tjänsteman i fjärde gra¬
den och ombudsmannen vid afdelningskontoret i Göteborg tjänsteman i
andra graden.
§ 60.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjänstemän vid hvarje
kontor, än aflöningsstaten upptager.
Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen af fjärde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, äga fullmäktige att utöfver
stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.
Mom. 3. Yaktbetjäning anställes vid hufvudkontoret till erforderligt
antal af fullmäktige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det
antal, aflöningsstaten angifver.
Vid hufvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vakt¬
mästare äfvensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med full¬
mäktiges medgifvande må extra vaktmästare vid afdelningskontor an¬
ställas; sådan vaktmästare antages och entledigas af kontorets styrelse.
Extra polisbevakning vid hufvud- eller afdelningskontor må anordnas
enligt bestämmande af fullmäktige.
§ 61.
Mom. 1. De till tjänstemännen och vaktbetjäningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen
fastställd aflöningsstat.
Mom. 2. Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för be¬
redande af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å högsta lön inom den tjänstegrad, han hos banken innehar. Af-
giftsprocenten utgör en tiondedel procent för hvarje helt hundratal kronor i
nämnda lön, dock i intet fall mindre än tre procent å lönen. Afgiften
erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lön ej uppbäres.
Pensionsafgifterna ingå till en särskild fond.
31
Rätt att från pensionsfonden återbekomma erlagda pensionsafgifter
medgifves allenast vid öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet
i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga
retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgif-
ten uppgår.
§ 62.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjänsteman utsättes vid hufvud -
kontoret af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, me¬
delst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, där så ske kan, afse icke viss tjänst, utan i allmänhet
tjänst inom viss tjänstegrad vid vederbörande kontor.
I afseende å ombudsmansbefattningen vid afdelningskontoren må full¬
mäktige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie
stat af sådan befattning anstå och i enlighet därmed bestämma, att dylik
tjänst må bestridas på förordnande tills vidare.
Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skick¬
lig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 8. För tillsättning af tjänst vid afdelningskontor insändas an¬
sökningshandlingarna af styrelsen jämte yttrande om tjänstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva
att tillsätta tjänsten samt utfärda förordnande för den utnämnde.
Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor, med upp¬
drag att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmäktige är eller blifver
förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjänst inom riksbanken,
skall denna tjänst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till inne¬
hafvande af sådan tjänst efter honom förordnas, skall, när förre innehaf-
varen återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande
af samma tjänst åtföljande lön och tjänstgöringspenningar, förrätta den tjänst
vid något af riksbankens kontor, som fullmäktige, med hänsyn tagen så¬
väl till den ifrågavarande personens förtjänst och skicklighet som till i
öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han
kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjänst, hvarom allt
särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullmakt, som
för honom utfärdas.
32
§ 63.
Pröfvas ledigblifven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige låta med
tillsättningen anstå, äfvensom, därest tjänsten anses lämpligen kunna medelst
tjänst i lägre grad ersättas, fullmäktige äga att om tillsättning af sistnämnda
tjänst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållan¬
den hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig
tjänst utaf styrelsen vidtages.
§ 64.
Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna den
bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets
rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjänstgöring i
ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är
inskränkt till registrerings- eller diariiföring eller liknande sysselsättning.
§ 65.
Tjänsteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjänsteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
annan tjänstebefattning utom riksbanken mottaga. Den, som till sådan
tjänst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annor¬
städes innehafvande tjänstebefattning genast frånträda. Tjänsteman, som
till följd af förut gällande stadganden innehar tjänst utom riksbanken, må
dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjänstgöringen i riks¬
banken hinderlig.
§ 66.
Uppflyttning till högre lön inom tjänstegrad må icke ske, med mindre
fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjänsteman hafva genom sin
föregående tjänstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig
förtjänt af en dylik löneförbättring.
§ 67.
Tjänstemän och betjänte vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.
33
De tjänstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller be¬
fordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjänst¬
göring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; ägande
fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.
Såsom tjänsteplikt åligger det en hvar af tjänstemännen vid hufvud¬
kontoret, som därtill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.
§ 68.
Mom. 1. Tjänstledighet för tjänstemän meddelas vid hufvudkontoret
af deputerade för en tid af högst 15 dagar, vid afdelningskontor af dess
styrelse för en tid af högst 30 dagar. Tjänstledighet af längre varaktig¬
het meddelas af fullmäktige, för tjänstemän vid afdelningskontor efter
vederbörande styrelses hörande. Tjänstledighet för öfvervaktmästare eller
ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid af¬
delningskontor af styrelsen.
Mom. 2. Blifver tjänst ledig och erfordras med anledning häraf
vikariat, förordna härom vid hufvudkontoret fullmäktige, vid afdelnings¬
kontor styrelsen.
Om vikariat, som af beviljad tjänstledighet föranledes, äger den myn¬
dighet att förordna, som meddelat tjänstledigheten.
Då vikariat, jämlikt nedanstående §§72 eller 73, för någon tjänste¬
man fordras i anseende därtill, att han blifvit ställd under förmyndare
eller afträdt sin egendom åt borgenärer, skola fullmäktige härom förordna,
beträffande tjänst vid afdelningskontor efter styrelsens hörande.
Förordnande om vikariat för vaktbetjänt meddelas vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontor af styrelsen.
§ 69.
Till extra ordinarie tjänsteman i något af riksbankens kontor kan den
antagas, som
a) undergått godkänd afgångsexamen frun högre allmänt läroverk; eller
b) aflagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
(Bankoreglemente!.)
34
kurs i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt;
eller ock
c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjänst.
§ 70.
Tjänstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor äga, så-
vidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester
vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö:
tjänstemännen i 3:dje och 4:de graderna under en och en half månad
samt tjänstemännen i lista och 2:dra graderna under en månad;
vid de i grupper indelade afdelningskontoren:
tjänstemännen i kamrerare- och kassörsgraderna under en månad, och
tjänstemännen i registrators- och bokhållaregraden under de första
tre åren en half månad, men från och med fjärde året efter det, hvar¬
under de vunnit ordinarie anställning i riksbanken, en månad, allt hvarje år.
Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af de¬
puterade och vid afdelningskontoren af styrelsen.
§ 71.
Mom. 1. Om tjänsteman vid hufvudkontoret, hvilken å tjänsten inne¬
har fullmakt, antingen vid mindre förseelser i tjänsten ej låter sig af de¬
puterades tillsägelser och varningar rätta eller ock beträdes med större fel
i tjänstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare
vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla,
och skola för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras samt
tjänstemannen lämnas tillfälle att sig förklara. Finnes tjänstemannen be¬
trädd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han
efter fullmäktiges pröfning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställ¬
ning eller från tjänstgöring af hållas på längre eller kortare tid med förlust
af större eller mindre del af lönen. Yarder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjänstgöring på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från inne¬
hafvande tjänst.
Mom. 2. Af de tjänstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjänsten erhållit fullmakt, samt tjänstemännen vid afdelningskontor äga full¬
mäktige att, sedan vederbörande tjänsteman fått tillfälle sig förklara,^från
tjänsten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken
35
kontoret finnes icke vara belåtet; ägande fullmäktige att i afseende på
tjänsteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af veder¬
börande konto rsstyrelse.
Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjänsteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, äga de
att sådana tillämpa.
§ 72.
Tjänsteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas
att tjänsten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjänsten, dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna förfara.
§ 73.
Den tjänsteman eller vaktbetjänt, som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, bör genast från tjänstgöring i riksbanken afhållas och
skall, om han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen in¬
träffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riks¬
banken innehafvande tjänstebefattning.
§ 74.
Har tjänsteman genom domstols utslag förklarats förlustig medbor¬
gerligt förtroende, bör han genast från tjänstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjänstebefattning.
§ 75.
Den extra ordinarie tjänsteman, som visar märklig försummelse eller
undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af de¬
puterade eller, för afdelningskontor, af verkställande styrelseledamoten, från
listan öfver extra ordinarie tjänstemän afföras.
§ 76.
Om någon af vaktbetjäningen visar ohörsamhet mot förmäns befallnin¬
gar eller på annat sätt felar i tjänsten eller utom densamma förhåller sig
36
otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjänstgöring under längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja ho¬
nom från tjänsten.
§ 77.
Beräknande af pension åt tjänstemän och vaktbetjäning grundas på
dels den lon, de vid afgång från tjänsten innehafva, dels det antal år, de
varit anställda såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan
statens tjänst.
§ 78.
Mom. 1. Tjänsteman eller vaktbetjänt skall, då han uppnått 65 lefnadsår
och tjänat 35 år, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension från
tjänsten afgå, fullmäktige dock obetaget att låta med afsked anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett till¬
fredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.
Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken
är tjänsteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och
tjänsteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åt¬
njuta sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.
§ 79.
Den tjänsteman eller vaktbetjänt, som efter ådagalagdt välförhållande
sig om afsked anmäler, är, så vida han fyllt sextio år och tjänat trettio¬
fem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärde¬
delar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med trettiofem tjänsteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig
oförmögenhet till vidare tjänstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet be¬
stämmes då efter tjänsteåren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af
en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår.
Öfverstiga däremot tjänsteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Över¬
skjutande tjänsteår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
förmånligare utfalla.
37
§ 80.
Då sådant för göromålens säkra ock skyndsamma gång finnes erforder¬
ligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteman eller vaktbetjänt,
som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält.
I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga den, som
afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjänsteåren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre
än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.
§ 81.
Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtro¬
ende eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitel 17 § straff¬
lagen, skola, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar af
pensionen anses förverkade, och pensionen alltså utgå med allenast en tredje¬
del af det ursprungliga beloppet.
§ 82.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
inlämnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i
annat fall icke varda till pröfning upptagna.
Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af regle¬
mentet eller i de vid aflöningsstaten fogade bestämmelser angående statens
tillämpning, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller
mellan riksdagarna hos revisorerna af riksbanken, dock hvad angår beslut i
ordningsmål endast i det fall, att klaganden blifvit från tjänsten skild eller
förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.
Besvären skola vid äfventyr af talans förlust anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,
hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlämnas, när de äro
ställda till bankoutskottet, sist å den dag Riksdag sammanträder och, när
38
de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens
början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af
den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen
omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då
befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.
B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 83.
Tumba bruks egentliga förvaltning besörj es på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.
Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en verk¬
mästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla uppå förvaltarens förslag tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.
För bruksförvaltaren och öfrige tjänstemän vid Tumba bruk gäller till
efterrättelse den af bankoutskottet den 9 mars 1903 fastställda instruktion
och arbetsordning.
§ 84.
Mom. 1. Tumba bruks tjänstemän tillkommande löne- och öfriga
förmån er ^äro^be stäm d a i särskild, af .Riksdagen fastställd aflöningsstat.
Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.
Jämlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har ut¬
skottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i nog¬
grann! öfverensstämmelse me<l de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i
lagern Amed flissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, fastställda grun¬
der, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess an¬
norlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjäna till ovillkorlig
39
efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre oförändrade stadganden,
instruktioner och förordnanden att därjämte iakttagas, såvidt de vid före¬
kommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
gifna speciella föreskrifter, må kunna tjäna till efterrättelse; och böra full¬
mäktige besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1880,
de ofvanberörda båda lagarna af den 12 maj 1897, kungl. kungörelsen af
den BO maj 1878 angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.
Stockholm den 29 april 1910.
WERNER G. von SCHWERIN.
IVAN SVENSSON.
K. A. WALLENBERG.
A. WACHTMEISTER.
L. P. MALLMIN.
A. J. CHRISTIERNSON.
K. BOHNSTEDT.
GUST. ER. LEWENHAUPT.
ERNST HEDENSTIERNA.
A. THYLANDER.
CONRAD VAHLQUIST.
E. FRÄNCKEL.
I. von STAPELMOHR.
A. HANSSON i Solberga.
SIXTEN NEIGLICK.
JOHAN E. EKMAN.
Fredr. Grönwall.
Aflöningsstat
för Sverige» riksbank:.
Fullmäktige i riksbanken:
sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvarje...............
hvarförutom förste deputeraden åtnjuter..............................
och två andre deputerade, hvardera ....................................
samt därförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen
vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ...............
Hufvud kontoret i Stockholm.
Tjänstemännen:
Å lönestat:
fyrtiofyra i första tjänstegraden, hvarje..............................
hvilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie
tjänst i graden till .........................................................
efter sex års tjänst i graden till .................................
trettiotre i andra tjänstegraden, hvarje ..............................
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjänst i graden till .........................................................
efter tio års tjänst i graden till....................................
kronor 4,000:
» 16,000:
» 11,000:
» 2,000:
kronor 1,800:
3> 2,300:
» 2,800:
j) 3,000:
3> 3,500:
3> 4.000:
41
tio i tredje tjänstegraden, hvarje.......................................... kronor 4,000: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjänst i graden till ......................................................... » 4,500: —
efter tio års tjänst i graden till ................................. » 5,000: —
åtta i fjärde tjänstegraden, hvarje ................................... » 5,000: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden
kan förhöjas till............................................................... » 5,500: —
Å arfvodesstat:
Tjänstgöring spenning ar:
till tjänstemän i första tjänstegraden, hvarje..................... kronor 1,000: —
till tjänstemän i andra tjänstegraden, hvarje..................... » 1,500: —
till tjänstemän i tredje tjänstegraden, hvarje..................... » 2,000: --
till tjänstemän i fjärde tjänstegraden, hvarje..................... » 2,800: —
Missräkning spenning ar:
till kassörerna, hvarje ............................................................ kronor 1,000: —
till den första gradens tjänsteman, som förordnas att före¬
stå bronsmyntkassan ...................................................... » 600: —
Arfvoden:
till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten
och semestervikariat, förslagsanslag ........................... kronor 70,000: —
till brandchefen ..................................................................... » 600: —
till vetenskapligt biträde för vården af riksbankens mynt-
och medaljsamling ...................... » 500: —
Vaktbetjäningen:
öfvervaktmästaren, tillika brandmästare, lön..................... krondr 1,200: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagdt välförhållande kan förhöjas till » 1,500: —
tjänstgöringspenningar................................................... » 1,000: —
jämte fria husrum och vedbrand;
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6
(Bankoreglementet.)
42
vice brandmästaren, lön......................................................... kronor 800: —
tjänstgöringspenningar................................................... » 700: —
jämte fria husrum och vedbrand;
efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådaga-
lagdt välförhållande kan lönen höjas till ............... » 1,000: —
samt efter tio års ordinarie tjänst under fortsatt
välförhållande till ......................................................... » 1,200: —
öfrige vaktmästare, hvarje, lön ......................................... t> 800: —
tjänstgöringspenningar ................................................ j> 600: —
efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådaga-
lagdt välförhållande kan lönen höjas till ............... » 1,000: —
samt efter tio års ordinarie tjänst under fortsatt
välförhållande till......................................................... » 1,200: —
maskinisten, lön .................................................. » 1,200: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst hos
banken och därunder ådagalagdt välförhållande
kan förhöjas till............................................................ j> 1,500: —
tjänstgöringspenningar.................................. j> 1,000: —
hvaraf kronor 400 utgöra arfvode för tillsyn af
körporten
jämte fria husrum och vedbrand;*)
biträdande maskinisten, arfvode .......................................... j> 1,800: —
Afdelningskontoret i Göteborg.
Styrelser):
verkställande styrelseledamoten, lön ................................. kronor 5,000: —
hvilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom
verkställande styrelseledamot vid kontoret i Gröte-
borg eller kontoret i Malmö kan höjas till............ » 5,500: —
tjänstgöringspenningar ............................................... » 4,000: —
i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bo¬
stad, af dragés härför 500 kronor å lönen;
tre andra styrelseledamöter, hvarje i arfvode .................. » 2,400: —
*) Maskinisten K. F. Holm åtnjuter ett personligt lönetillägg åt 45 kronor om året att utgå,
intill dess han berättigas tillgodonjuta ålderstillägg.
43
Tjänstemännen:
åtta i första tjänstegraden,
åtta i andra tjänstegraden
och en i tredje tjänstegraden,
en hvar med aflöning enligt de i staten för hufvudkontoret för tjänste¬
man i samma grad angifna grunder.
Arfvoden:
till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten och
semestervikariat, förslagsanslag .................................... kronor 9,000: —
Vaktbetjäningen:
två vaktmästare, hvardera, lön................................................ kronor 800: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 900: —
efter tio års till............................................................... » 1,000: —
samt tjänstgöringspenningar*) ....................................... » 300: —
två husdrängar, hvardera, lön ................................................ » 900: —
hvarjämte såväl desse som vaktmästarne äga att
åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersätt¬
ning för nämnda förmån ett belopp för hvarje af
300 kronor om året.
Afdelningskontoret i Malmö.
Styrelser!:
verkställande styrelseledamoten, lön.................................... kronor 5,000: —
hvilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom
verkställande styrelseledamot vid kontoret i Göte¬
borg eller kontoret i Malmö kan höjas till............ t> 5,500: —
*) 1904 års Riksdag har medgift, att hvardera af vaktmästarne vid riksbankens afdelnings-
kontor i Göteborg Lars Gustaf Olsson och Gustaf Alfred Hansson må erhålla en personlig ^ tillökning
af dem tillkommande tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året att utgå från 1904 års början.
44
tjänstgöringspenningar ................................................ kronor
i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri
bostad, afdrages härför 500 kronor å lönen;
tre andra styrelseledamöter, hvarje i arfvode .................. j>
Tjänstemännen:
fem i första tjänstegraden,
fem i andra tjänstegraden
och en i tredje tjänstegraden,
en hvar med aflöning enligt de i staten för liufvudkontoret för
i samma grad angifna grunder.
Arfvoden:
till ombudsmannen ............................................................... kronor
till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten
och semestervikariat, förslagsanslag ........................... »
Vaktbetjäningen:
två vaktmästare, hvardera, lön .......................................... kronor
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till »
efter tio års till............................................................ »
samt tjänstgöringspenningar ....................................... y>
äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och
vedbrand och till den andre såsom ersättning därför
300 kronor om året.
en husdräng, lön .................................................................. »
jämte fri bostad och vedbrand.
Öfriga afdelningskontor.
Styrelser! :
verkställande styrelseledamöter, en vid hvarje kontor, lön kronor
hvilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom
verkställande styrelseledamot vid något riksbankens
kontor kan höjas till................................................... »
4,000: —
2,400: —
tjänsteman
2,000: —
9,000: —
800: —
900: —
1,000: —
300: —
900: —
4,000: —
4,500: —
och efter tio års till ................................................ kronor
tjänstgöringspenningar................................................... »
i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bo¬
stad, afdrages härför 500 kronor å lönen;
två andra styrelseledamöter vid ett hvart af kontoren i
Kalmar, Nyköping, Visby, Vänersborg, Västerås
och Växjö, hvarje, i arfvode....................................... »
två styrelseledamöter vid ett hvart af öfriga afdelnings-
kontor, hvarje, i arfvode............................................. »
Tjänstemännen:
Å lönestat;
registrator och bokhållare ................................................... kronor
hvilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie
tjänst i graden till ...................................................... »
efter sex års tjänst i graden till .............................. »
kassör ....................................................................................... »
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjänst i graden till......................................................... »
efter tio års tjänst i graden till .............................. »
kamrerare................................................................................. »
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjänst i graden till ...................................................... »
efter tio års tjänst i graden till .............................. »
Å arfvodesstat:
Tjänstgöringspenningar:
till tjänsteman i registrator- och bokhållaregraden ...... kronor
till kassör................................................................................ j>
till kamrerare ........................................................................ j>
Missräkningspenningar:
till kassör vid något af kontoren i Kalmar, Nyköping,
Visby, Vänersborg, Västerås eller Växjö ............... kronor
till kassör vid annat kontor................................................ »
45
5,000: —
2,800: —
1,200: —
1,500: —
1,800: —
2,200: —
2,600: —
2,200: —
2,600: —
3,000: —
8,000: —
3,500: —
4,000: —
800: —
1,000:
1,700: —
600: —
800: —
46
Årfvoden:
till ombudsman, vid hvarje kontor .............,................ kronor 1,000: —
till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten
och semestervikariat, förslagsanslag........................... » 100,000: —
Antal tjänstemän å stat må utgöra:
vid ett hvart af kontoren i Gäfle, Härnösand, Karlstad, Kristianstad, Lin¬
köping, Luleå, Sundsvall och Örebro: 1 kamrer, i kassör, samt 8 i
registrator- och bokhållaregraden;
vid ett hvart af kontoren i Falun, Halmstad, Jönköping, Karlskrona,
Uppsala och Östersund: 1 kamrer, 1 kassör samt 2 i registrators- och
bokhållaregraden;
vid ett hvart af kontoren i Kalmar, Mariestad, Norrköping, Umeå och
Visby: 1 kamrer, 1 kassör samt 1 i registrators-och bokhållaregraden;
vid ett hvart af kontoren i Nyköping, Vänersborg och Västerås: 1 kassör
och 2 i registrators- och bokhållaregraden;
samt vid kontoret i Växjö: 1 kassör och 1 i registrators- och bokhållare¬
graden.
Vaktbetjäning:
Åt en vaktbetjänt vid hvarje kontor: lön........................... kronor 700: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 800: —
och efter tio års till ..................................................... » 900: —
tjänstgöringspenningar ................................................... » 300: —
jämte fri bostad och vedbrand.
47
Riksdagen har dessutom anvisat nedan upptagna belopp samt med af¬
seende å tillämpningen af denna stat därjämte fastställt följande:
l:o) Därest annan än tjänsteman i banken förordnas till verkställande
styrelseledamot vid afdelningskontor, äger denne att i arfvode tillgodonjuta
ersättning med samma belopp, som i staten finnes anvisadt till aflöning åt
verkställande styrelseledamoten vid kontoret utan ålderstillägg. Under se¬
mester samt vid tjänstledighet för sjukdom eller af annan orsak äger han
att af arfvodet behålla hvad af afiöningen skulle tillkomma sådan innehaf¬
vare af befattningen, hvilken är tjänsteman i riksbanken, dock utan ålders¬
tillägg.
2:o) För bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som
utgått enligt stat, tillämpad under 1897, men som till följd af kontorens
indelning i grupper förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kom-
missionsbestyr åt de tjänstemän, som pröfvats däraf böra komma i åtnju¬
tande, äga fullmäktige disponera högst 1,600 kronor å öfvergångsstat.
3:o) Då enligt medgifvande i § 60 af reglementet tjänstemän öfver
stat eller extra vaktmästare anställas, äga fullmäktige åt dem för tjänst¬
göringstiden anslå lämplig aflöning.
Utöfver hvad staten upptager, äga fullmäktige därjämte att, där de
finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arfvoden åt
biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer.
Likaledes äga fullmäktige dels att vid hufvudkontoret utöfver stat till
vaktmästare i och för postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänst¬
göring vid brandanstalterna, äfvensom för biträde vid värmeledningens skö¬
tande meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga, samt dels att anvisa
nödiga medel för polis- och annan bevakning och för tillhandahållande åt
vaktmästare af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
4:o) Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjänste-
grad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjänstemannen blifvit på ordinarie stat till tjänst
inom graden befordrad.
Förordnande, som oafbrutet fortfarit, till dess den tillförordnade be¬
fordrats till ordinarie tjänst i samma grad, hvaruti han sålunda tjänstgjort,
må dock såsom ordinarie tjänstetid anses och sålunda kunna, efter den i
§ 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid, som erfor¬
dras för erhållande af stadgadt lönetillägg.
Vaktmästare äger att i den för erhållande af tillägg å lönen stadgade
tid inräkna sådant af honom tidigare inneliafdt, med nattjänstgöring för-
48
enadt förordnande i riksbankens tjänst, som oafbrutet fortfarit, till dess
han befordrats till ordinarie.
5: o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befatt-
ningsinnehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänst¬
ledighet för sjukdom varit därtill jämlikt 7:o) här nedan berättigad, men
skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,
som uppehållit befattningen.
Till kassör anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han i sådan egenskap verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest kassörsgöromålen icke bestridt,
utgå till den, som i hans ställe varit därtill förordnad.
6:o) För den tid, verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor
på grund af medgifvande i § 52 mom. 4 åtnjuter semester, äga fullmäktige
bestämma godtgörelse till vikarie att utgå af kontorets medel, med tillämp¬
ning därvid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflönings-
förmånerna för dylik ledamot; och då annan styrelseledamot vid afdelnings¬
kontor enligt ofvan åberopade stadgande åtnjuter semester samt suppleant
till följd däraf inträder i styrelsen, må till denne, likaledes af kontorets
medel, utgå ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot
i staten anvisade arfvode.
För bestridande af tjänstgöring under semester, som åtnjutes af tjänste¬
man vid något af bankens kontor, äga fullmäktige samt styrelserna för af-
delningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arfvoden efter
1,800 kronor för år räknadt eller, därest den förordnade skulle i sin egen¬
skap af extra ordinarie tjänsteman komma i åtnjutande af högre arfvode,
detta högre arfvode. Härjämte må till vikarie för kassör, som åtnjuter
semester, utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar svarande belopp
för tiden i fråga.
7 :o) Blifver tjänsteman eller verkställande styrelseledamot, som tillika
är tjänsteman i banken, af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, äger
han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter full¬
mäktiges eller vederbörande styrelses pröfning, under högst en månad hvarje
år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. För bestridande af
vikariat i dylikt fall äga fullmäktige eller vederbörande styrelse att af
riksbankens medel använda 1,800 kronor för år räknadt eller, därest den
förordnade skulle i sin egenskap af extra ordinarie tjänsteman komma i åt¬
njutande af högre arfvode, detta högre arfvode.
49
8:o) Erhålles tjänstledighet efter egen ansökan, för svag hälsas för¬
bättrande utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter
eller i och för tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänsteman på
den grund, att han blifvit ställd under förmyndare eller afträdt sin egen¬
dom åt borgenärer, skall den tjänstledige, utöfver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, afstå så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva
för ändamålet nödigt.
9:o) Fullmäktige eller vederbörande styrelse må kunna dels medgifva
vaktbetjänt, som af sjukdom hindras från tjänstens bestridande, att under
högst en månad hvarje år uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings¬
penningar, dels på framställning af vaktbetjänt, efter pröfning af förekom¬
mande omständigheter, medgifva honom ledighet under högst 15 dagar
hvarje år med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten
förenade aflöningsförmåner. Då vaktbetjänt af sjukdom hindras att sin
tjänst förrätta eller erhåller ledighet i den ordning, som här ofvan är sagdt,
må, där annan person behöfver förordnas för göromålens uppehållande,
den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida tjänsten,
af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande högst 3 kronor om
dagen, men sökes eljest ledighet eller måste någon från tjänsten afhållas
därför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, skall den
tjänstledige, utöfver tjänstgöringspenningar, till vikaries aflöning afstå så
mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet nödigt.
Bih. till lliksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Bankoreglemente t.)
7
50
Stat
för Tumba bruks tjänstemän.
Förvaltaren, lön....................................... kronor 5,000: —
tjänstgöringspenningar............... 3) 1,500: — kronor 6,500: —
20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
och åkerjord » 1,45 hektar.
Nuvarande förvaltaren, J. Th. Fiebelkorn, är berättigad till pension i
likhet med kamrerare vid hufvudkontoret och betalar pensionsbidrag såsom
sådan.
Bokhållaren, lön .................................... kronor 1,600: —
tjänstgöringspenningar............... » 800: — kronor 2,400: —
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 9,71 ar,
och åkerjord 3> 7,09 »
Kontorsbiträde åt förvaltaren, arfvode................................. » 1,200: —
Verkmästaren, lön ................................. kronor 2,400: —
tjänstgöringspenningar.................. » 1,200: — » 3,600: —
16 famnar ved samt
trädgård, innehållande 23,14 ar,
och åkerjord » 13,88 3>
Pappersmästaren, lön ........................... kronor 1,600: —
tjänstgöringspenningar.................. » 800: — » 2,400: —
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 11,187 ar,
och åkerjord 3> 16,97 3>
Skolläraren, lön...........................
|
|
|
500: —
|
|
|
tjänstgöringspenningar .....
|
|
|
150: —
|
|
|
arfvode för söndagsskolan
|
|
|
150: —
|
3)
|
800: —
|
jämte 8 famnar ved.
|
»
|
|
|
|
|
Läkaren, arfvode ........................
|
|
|
|
3)
|
1,200: —
|
Anmärkning: Veden skall
|
bestå
|
af blandad
|
tall och
|
gran.
|
|
Centraltryckeriet, Stockholm, 1910.