RIKSDAGENS PROTOKOLL
1910. Andra Kammaren. Nr 65
Måndagen den 6 juni.
Kl. 11 f. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 31 nästlidna maj.
§ 2.
Sedan Riksdagens båda kamrar förehaft och godkänt bevill¬
ningsutskottets memorial nr 34, däri föreslagits voteringspropositio-
ner rörande åtskilliga frågor, i hvilka kamrarna fattat stridiga be¬
slut, samt bestämdt blifvit, att vederbörliga omröstningar öfver de
olika besluten denna dag skulle äga rum, så anställdes nu omröst¬
ningar enligt nedan intagna voteringspropositioner i följande ord¬
ning, nämligen:
Första omröstningen:
(enligt bevillningsutskottets memorial nr 34, punkt 1.)
»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 5 § 1 mom.
a) i förordningen skall erhålla följande lydelse:
Från inkomstskatt frikallas, i den mån här nedan sägs:
a) medlem af konungaätten:
för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren, be¬
sluta, att ifrågavarande författningsrum skall lyda:
Från inkomstskatt frikallas, i den mån här nedan sägs:
a) medlem af konungaätten:
för af staten anvisadt anslag.»
Andra Kammarens Prot. 1910. Nr 65.
Gemensamma
omröst¬
ningar.
1
Kr 65.
2
Måndagen den 6 Juni.
Gemensamma Sedan voteringssedlarne blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
omröst- ocjj förseglad äfvensom underrättelse från Första kammaren ingått,
Mtnfliar att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
^ or sjämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnes öppnande och upp¬
räkning, och befanns, att omröstningen utfallit med 63 Ja och 102 Nej,
Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första kam¬
maren samtidigt anställd, hade utfallit med ... 108 Ja och 19 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra kammarens
röster eller ................................................... 63 Ja och 102 Nej,
sammanräkningen visade.................................... 171 Ja och 121 Nej,
och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.
Andra omröstningen:
(enligt bevillningsutskottets memorial nr 34, punkt 2).
»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att närmast
före sista stycket i 12 § af ifrågavarande författningsförslag intages-
ett stycke af följande lydelse:
Medlem af konungaätten är frikallad från utgörande af för¬
mögenhetsskatt; röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren, be-
siutit, att det ifrågavarande stycket skall ur paragrafen uteslutas.»
Sedan voteringssedlarne blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnes öppnande och uppräk¬
ning, och befanns, att omröstningen utfallit med 58 Ja och 109 Nej.
Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första kam¬
maren samtidigt anställd, hade utfallit med ... 107 Ja och 18 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra kammarens
röster eller ................................................... 58 Ja och 109 Nej,
sammanräkningen visade.................................... 165 Ja och 127 Nej,
och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.
3
Nr 66.
Måndagen den 6 Juni.
Tredje omröstningen:
(enligt bevillningsutskottets memorial nr 34, punkt 3).
Gemensamma
omröst¬
ningar.
(Forts.)
»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 13 § 2:o a)
i förordningen skall erhålla följande lydelse:
Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:
2:o) lös egendom, såsom
a) lefvande och döda inventarier; röstar
Ja,
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren,
beslutit, att berörda författningsrum skall lyda sålunda:
Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:
2:o) lös egendom, såsom
a) lefvande och döda inventarier, därest värdet öfverstiger
3,000 kronor.»
Sedan voteringssedlarne blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första kammaren ingått,
att voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnes öppnande och upp¬
räkning, och befanns, att omröstningen utfallit med 53 Ja och 115 Nej.
Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första kamma¬
ren samtidigt anställd, hade utfallit med......... 113 Ja och 14 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra kammarens
röster eller ................................................... 53 Ja och 115 Nej,
sammanräkningen visade.................................... 166 Ja och 129 Nej,
och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fat-
tadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.
Fjärde omröstningen.
(enligt bevillningsutskottets memorial nr 34, punkt 4).
»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 13 § med
undantag af 2:o a) i förordningen skall erhålla följande lydelse:
Såsom förmögenhet taxeras skattskyldigs tillgångar, i den mån
de öfverstiga hans skulder.
Nr 65.
4
Måndagen den 6 Juni.
Gemensamma
omröst¬
ningar.
(Forts.)
Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:
l:o) fast egendom;
2:o) lös egendom, såsom
6) grufvor, fartyg;
c) råämnen, varor och dylik lös egendom;
d) penningar, aktier, lotter i solidariska bankbolag, andelar i
bolag, föreningar för ekonomisk verksamhet och rederier, som ej
äro aktiebolag, fordringar, obligationer och andra värdepapper;
e) patent- och förlagsrätter;
/) rätt till skogsafverkning å annans mark samt rätt till sten¬
brott eller därmed jämförlig rätt att i visst afseende tillgodogöra
sig annans fasta egendom;
g) tomträtt äfvensom besittningsrätt till fast egendom, där inne-
hafvaren ej enligt 15 § skall anses såsom ägare, så vida rättig¬
heten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upp¬
låten för innehafvarens lifstid eller för tid, hvaraf vid nästföregå¬
ende års utgång återstodo minst fem år;
h) rätt till ränta, afkomst af fast egendom eller annan stadig¬
varande förmån, som icke afses i 2:o) g), så vida rättigheten är för-
handenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
lifstid eller för tid, hvaraf vid nästföregående års utgång återstodo
minst fem år.
Såsom tillgångar skola icke upptagas:
möbler, husgeråd, smycken och andra lösören, som äro afsedda
för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;
konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så
framt ej ägaren med dem drifver handel eller yrkesmässigt håller
dem för allmänheten tillgängliga;
kapitalvärdet af undantagsförmåner och pension äfvensom af
annan förmån, hvilken åtnjutes på grund af ett förutvarande tjänste-
förliållande;
rätt till ränta, afkomst eller förmån, som är bestämd att till¬
godonjutas för den berättigades lifstid, där värdet af hvad han år¬
ligen må i sådant afseende åtnjuta understiger 1,000 kronor;
rätt till förmögenhet, hvaraf en annan för närvarande åtnjuter
afkastningen; röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren, be-
slutit, att berörda författningsrum skall lyda sålunda:
Såsom förmögenhet taxeras skattskyldigs tillgångar, i den mån
de öfverstiga hans skulder.
o
Sr 65.
Måndagen den 6 Juni.
Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:
l:o) fast egendom;
2:o) lös egendom, såsom
b) grufvor, fartyg;
c) råämnen, varor och dylik lös egendom;
d) penningar, aktier, lotter i solidariska bankbolag, andelar i
bolag, föreningar för ekonomisk verksamhet och rederier, som ej
äro aktiebolag, fordringar, obligationer och andra värdepapper äfven¬
som smycken;
e) patent- och förlagsrätter;
f) rätt till skogsafverkning å annans mark samt rätt till sten¬
brott eller därmed jämförlig rätt att i visst afseende tillgodogöra
sig annans fasta egendom;
g) tomträtt äfvensom besittningsrätt till fast egendom, där inne-
hafvaren ej enligt 15 § skall anses såsom ägare, så vida rättig¬
heten är utan vederlag eller mot visst belopp eu gång för alla upp¬
låten för innehafvarens lifstid, eller för tid, hvaraf vid nästföregå¬
ende års utgång återstodo minst fem är;
h) rätt till ränta, afkomst af fast egendom eller annan stadig¬
varande förmån, som icke afses i 2:o) g), så vida rättigheten är
förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berätti¬
gades lifstid eller för tid, hvaraf vid nästföregående års utgång
återstodo minst fem år.
Såsom tillgångar skola icke upptagas:
möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro afsedda för
skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;
konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så
framt ej ägaren med dem drifver handel eller yrkesmässigt håller
dem för allmänheten tillgängliga;
kapitalvärdet af undantagsförmåner och pension äfvensom af
annan förmån, hvilken åtnjutes på grund af ett förutvarande tjänste-
förhållande;
rätt till ränta, afkomst eller förmån, som är bestämd att till¬
godonjutas för den berättigades lifstid, där värdet af hvad han år¬
ligen må i sådant afseende åtnjuta understiger 1,000 kronor;
rätt till förmögenhet, hvaraf en annan för närvarande åtnjuter
afkastningen.»
Sedan voteringssedlarne blifvit aflämnade samt eu sedel afiagd och
förseglad äfvensom underrättelse från Första kammaren ingått, att
voteringssedlarne för den omlastning, hvarom här vore fråga, jäm¬
väl därstädes afgifvits, företogs sedlarnes öppnande och uppräkning,
och befanns att omröstningen utfallit med 24 Ja och 142 Nej.
Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första kam¬
maren samtidigt anställd, hade utfallit med...... 96 Ja och 30 Nej,
hvadan, då därtill lädes Andra kammarens
röster eller ................................................... 24 Ja och 142 Nej,
sammanräkningen visade.................................... 120 Ja och 172 Nej,
Gemensamma
omröst¬
ningar.
(Forts.)
Nr 65.
6
Måndagen den 6 Juni.
Gemensamma och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt i
vingar öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.
Föredrogs konstitutionsutskottets utlåtande, nr 17, i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld
eller annan afgift i förhållande till allmänna bevillningen; och blef
utskottets hemställan därvid af kammaren bifallen.
§ 4.
Yid föredragning härpå af bevillningsutskottets memorial, nr
35, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bevillnings¬
utskottets betänkande, nr 30, i anledning af dels Kungl. Maj:ts pro¬
position med förslag till förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst, dels ock i ämnet väckta motioner, blef
den uti detta memorial föreslagna voteringspropositionen af kamma¬
ren godkänd.
§ 5.
Herr talmannen tillkännagaf, att enligt öfverenskommelse mellan
kamrarnas talmän gemensam votering komme att anställas vid mor¬
gondagens plenum angående det i nästföregående paragraf omför-
mälda ärende.
§ 6.
I anledning Härefter föredrogs statsutskottets memorial, nr 106, i anled-
af ning af kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om anordnande, af far-
aktiga beslut^ mellan Storviudeln och Nedre Gautsträsk; och yttrade därvid
angående
farled mellan Herr Rydén: Herr talman, mina herrar! Jag förstår ju, att
Storvmdeln (]e^ icke kan anses riktigt opportunt att taga kammarens tid och
Gautsträsk. uppmärksamhet i anspråk precis i uppbrottets ögonblick, men här-
föreligger dock en så pass viktig principfråga, att jag nödgas att
i någon mån försöka klarlägga åtminstone min personliga stånd¬
punkt till densamma.
Statsutskottets majoritet, visserligen en knapp sådan, har be¬
slutat, att den förevarande frågan skall anses vara af natur, att
gemensam votering om densamma icke bör äga rum, medan däremot
en stor minoritet, betydligt större än reservanternas antal angifver,
inom utskottet velat framlägga förslag till voteringsproposition för
kamrarna. Men som majoriteten i detta fall har ensam förslags¬
rätt, så har memorialet nu endast kunnat sluta med en anmälan till
kamrarne, att frågan förfallit.
Stadgandena angående gemensam votering finnas dels i 69—71
§§ af regeringsformen, dels uti 65 § af riksdagsordningen. De äro
Nr 65.
Måndagen den 8 Juni. 7
ju formellt något olika. Men då riksdagsordningens formulering af I anledning
stadgandet tillkommit just i samband med det 113m representations- ra%a*ag*k-.
skicket, då den gemensamma voteringen i sin nuvarande gestalt Miga bes[Jut
infördes, torde man ha rätt att antaga, att den formulering af be- angående
stämmelsen, som finnes uti den vida senare tillkomna riksdagsord-/aRedmeMan
ningen, är den, hvilken, dä någon skiljaktighet mellan stadgandena fc°{v^fd^g
i regeringsformen och riksdagsordningen förefinnes, bör i främsta Qautsträsk.
rummet vara den afgörande. Denna paragraf lyder i nu tillämpliga (F0rts.)
delar sålunda: »När. i fråga om statsutgifter eller bevillningar etc.
__—--— —--— — — kamrarne fatta stridiga beslut,
som ej uppå vederbörande utskotts förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari
hvardera förut stannat». Det är uttrycket »statsutgifter», som man
i föreliggande fall skulle försöka tolka. Jag vill då inledningsvis
meddela, att innan jag för min personliga del ansåg mig kunna
intaga en slutlig ståndpunkt till denna fråga inom statsutskottet,
hade jag försökt bilda mig ett omdöme om, huru detta uttryck
»statsutgifter» hittills tolkats, och har jag därför gatt igenom den
litteratur och det öfriga material, som varit mig tillgängligt för
belysande af denna fråga. Detta material utgöres dels af en del
tidningsuppsatser, som finnas samlade här i biblioteket, och hvilka
lära ha till författare, en gammal statsutskottsledamot, lektor R.
Törnebladh, dels af fyra uppsatser af samme författare i olika år¬
gångar af Statsvetenskaplig tidskrift, där en mängd olika fall äro
behandlade och i någon mån också systematiserade; och slutligen
finnes, hvilket kanske är någon obekant, en liggare såväl i stats¬
utskottet som i konstitutionsutskottet, där man under åren 1867—
1892 har sammanfört en mängd olika fall, berörande de gemensamma
voteringarna. För att bilda mig ett omdöme, huru man i fall lik¬
artade detta tolkat uttrycket »statsutgifter» förut, har jag gatt
igenom detta material och beträffande detsamma kommit till föl¬
jande resultat.
Man har häfdat tvä olika, extrema tolkningar af uttrycket
»statsutgifter». Den ena extrema tolkningen är den, att uttrycket
»statsutgifter» borde så fattas, att alla sådana spörsmål, som i någon
mån beröra frågan om en utgift för staten, borde vara föremål för
gemensam omröstning, och denna extrema uppfattning har ej saknat
inflytelserika talemän i Riksdagen. Å andra sidan finnes en annan
ganska ytterligt gående uppfattning, som anser, att uttrycket »stats¬
utgifter» bör tolkas så, att under detsamma falla allenast sådana
anslag, som alldeles direkt beröra riksstatens uppgörande; och i fråga
om statsutgift skulle sålunda gemensam votering endast äga rum,
såvidt den är nödvändig för statsregleringens uppgörande. Men det
allra minsta man granskar Riksdagens praxis på detta område, så
finner man, att ingen af dessa båda extrema tolkningar har blifvit
af Riksdagen godtagen. En mera ingående granskning visar där¬
emot, att i Riksdagen under de fyrtio år och litet till, som det nya
representationsskicket räckt, och under hvilket man haft att tolka
detta uttryck »statsutgifter», har alldeles oberoende af extrema tolk¬
ningar utvecklats en i många hänseenden viss och bestämd praxis;
Nr 65.
8
Måndagen deu 6 Juni.
I anledning
af kam¬
rarnas skilj¬
aktiga beslut
angående
farled mellan
Storvindeln
och Nedre
Gautstriisk.
(Forts.)
i andra hänseenden däremot får man säga, att praxis ännu är vack¬
lande.
Vi ha enligt min uppfattning en fullt stadgad praxis i följan¬
de fall.
Först och främst om kamrarna fattat skiljaktiga beslut i fråga
om löner och, pensionsbestämmelser med därtill hörande villkor, skäll
enligt en på sista tiden, kan man säga, oafbrutet upprepad praxis
gemensam votering äga rum. Jag behöfver bara härvidlag peka på
voteringen i torsdags, då kamrarna i fråga om tullstaten voterade
gemensamt angående ett sådant villkor som bestämmelsen om viss
tjänstgöringstid för tjänstemännen inom tullverket. I det hänseen¬
det torde praxis få anses vara fullt klar.
I ett annat fall har också praxis visat sig vara stadgad, då det
nämligen gällt en fråga om lönereglering i samband med ett verks
omreglering, för så vidt frågan icke varit förbunden med en omorga¬
nisation af^ så genomgripande natur, att omorganisationen kunnat
betraktas såsom det hafviidsakliga i förslaget. I sådana fall, då det
organisatoriska har varit det viktigaste, har Andra kammaren åt¬
minstone vid tvä olika tillfällen, som jag uppmärksammat, vägrat
gemensam votering. . Ena gången år 1898 angående omorganisation
af arméns förvaltning, då gemensam votering icke ägde rum, och
andra gången år 1908 i fråga om fögderiförvaltningens organisa¬
tion, då^ Andra kammaren äfven vägrade gemensam votering, i båda
fallen på den grund, att den ansåg det organisatoriska vara hufvud-
saken. Men sä snart frågan varit en öfvervägande lönefråga, har
gemensam votering ägt rum.
Slutligen ha vi ett tredje fall, där praxis är stadgad för gemen¬
sam votering, enligt min uppfattning, och det är, när det är fråga
om att genom votering afgöra ett anslags natur, t. ex., huruvida
det skall vara »förslagsanslag» eller »förslagsanslag högst». I så¬
dana fall ha kamrarna voterat gemensamt flere gånger.
Yi ha å andra sidan en stadgad praxis mot gemensam votering,
som har utbildat sig i följande fall, såvidt jag kunnat finna.
Först och främst när det gäller dispositionen öfver äfvensom
försäljning af till statsverket hörande fasta egendomar. Det har upp¬
repade gånger inträffat, att, då kamrarna stannat i olika beslut an¬
gående försäljning eller disponerandet af egendomar, den frågan i
och med detsamma ansetts vara förfallen, och därom har gemensam
votering således icke ägt rum.
Yi ha vidare enligt min uppfattning en numera fullt utvecklad
praxis, då fråga är om en begärd utredning, med hvilken man för¬
knippat ett mindre anslag. Yi ha ett sådant fäll vid innevarande
års riksdag i herr Runes motion om inrättandet af en lånekassa
för rikets, kommuner. Denna motion var ställd så, att utredningen
uppenbarligen var hufvudsaken, men den var förknippad med ett
anslag på 5,000 kronor. I sådana fall har praxis tidtals varit
vacklande, men på de senare åren ha kamrarna tydligen varit ense
om att vägra gemensam votering, då utredningen varit hufvudsak.
I år har därom icke förekommit någon meningsskiljaktighet i Andra
kammaren, där man annars gillat själfva reformtanken.
9
Nr 65.
Måndagen den 6 Juni.
Slutligen ha vi en stadgad praxis, när det gällt att ändra vill- I anledning
horen för åtnjutande af lån: då sker icke gemensam votering. Vi
ha äfven här i år haft ett belysande fall, när det gällde ändrade r^iga beslut
grunder för åtnjutande af lån ur fonden för rederinäringens befräm- angående
jande. Då föll frågan på kamrarnas skiljaktiga beslut. farled mellan
Detta är de klara fallen för och mot gemensam votering. Sedan
ha vi andra fall, de mellanliggande fallen, beträffande hvilka man Gautsträlk.
enligt min uppfattning måste säga, att praxis är mer eller mindre (Forts.)
vacklande. Om man går igenom det antal fall rörande gemensam
votering, som förekomma dels i den nämnda liggaren, dels i herr
Törnebladhs uppsatser, så skall man finna, att kamrarna handlat
än si, än så, och detta fastän fallen ibland varit ganska likartade
och tiden mellan deras förekomst understundom ganska kort. Ar
1884 t. ex. vägrade kammaren gemensam votering i en fråga, under
det att 1889 gemensam votering i en likartad fråga ägde rum. Det
är ett fullständigt kaos, när man kommer in på dessa gränsfallens
område, och bestämdt måste man säga, att praxis, då det, såsom
nu, gäller användandet af ett en gång fastslaget anslagsbelopp, är
vacklande.
Ser jag på nu föreliggande fråga och söker att ställa den i be¬
lysning af de fall, som tidigare förekommit, så kan jag icke finna,
att den kan sägas tillhöra något af de klara fallen. Den ingår icke
i de grupper, där det odisputabelt bör vara gemensam votering, och
icke heller i de grupper, där man odisputabelt nekar gemensam
votering. Jag skall söka att något närmare analysera detta fall.
Riksdagen har anslagit och anslår år efter år ganska betydande
belopp att ställas till Kungl. Maj:ts disposition, och från den fond,
som sä uppstår, äger Kungl. Maj:t att till understödjande af bro¬
byggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprens¬
ning af åar och farleder utdela anslag till olika auslagssökaude
under iakttagande af vissa af Kungl. Maj:t och Riksdagen fast¬
ställda bestämmelser. En af dessa bestämmelser är, att anslags-
sökande må betala Vs af den för ändamålet beräknade kostnaden.
Ku begär Kungl. Maj:t i detta fall ett efterskänkande af ett af
dessa villkor; Kungl. Maj:t begär nämligen, att byamännen i Sor-
sele kommun skola slippa att enligt de allmänna bestämmelserna
betala 7S kostnaden för ifrågavarande företag — cirka 13,000
kronor -- utan i stället slippa med 3,000 kronor. Realiter betyder
ju detta, att staten får betala 10,000 kronor mera för upprensning
af denna farled, än hvad fallet skulle vara, om de allmänna bestäm¬
melserna tillämpades. I viss mån är det ju sålunda fråga om en
statsutgift. Men å andra sidan är det lika klart, att till sin natur
inverkar icke detta anslag på uppgörandet af riksstaten. Ty upp¬
görandet af riksstaten är beroende af den stora gemensamma klump¬
summa, som redan beviljats, och som blir oförändrad vare sig Riks¬
dagen afslår eller bifaller Kungl. Maj:ts nu förevarande proposition.
Jag måste därför komma till resultatet, att detta är ett sådant
tveksamt fall, där man kan anföra skäl för och skäl mot gemensam
votering.
Men huru har Riksdagen handlat i tveksamma fall, när den
Nr 65. 10 Måndagen den 0 Juni.
I anledninq handlat af rent sakliga grunder och det icke gällt beslut, där ställ-
Varias skilj- nin£en varit tillspetsad emellan kamrarna? I Första kammaren ut-
aktiga talades i början af det nya representationsskicket af grefve Hamil-
angående ton, att i tveksamma fall borde man icke onödigt kränka medkani-
farled mellan marens auktoritet, och ärkebiskop Sundberg uttalade en gång från
och Nedre talmansstolen i en oklar voteringsfråga, att i tveksamma fall ville
Gautsträsk. han hellre fria än fälla. I öfverensstämmelse härmed har Riks-
(Forts.) dagen i allmänhet handlat, då det icke varit politiska maktfaktorer,
som spelat en afgörande roll i besluten angående dessa frågor. Hvad
så angår det nu föreliggande fallet, har jag ej kunnat undgå att
fästa mig därvid, att ett i alla detaljer likartadt fall förelåg för
första gången, i fjol till Riksdagens afgörande. Kamrarna stannade
nämligen då i olika beslut i fråga om anläggning af en väg mellan
Storbäcks by och Risbäcks kapellförsamling. I detta fall afslog
Första kammaren Kungi. Maj:ts förslag, men Andra kammaren bi¬
föll detsamma. Statsutskottet framlade då en voteringsproposition,
som godkändes af kamrarna, och gemensam votering ägde rum. Jag-
skall nu be att få läsa upp nej-propositionen i denna voteringspropo¬
sition. Den är, som herrare finna, precis till punkt och pricka öfver¬
ensstämmande med hvad vi reservanter här föreslagit. Den lyder:
'-Den, det, ej vill, röstar Nej; Vinner Nej. har Riksdagen i likhet
med Andra kammaren medgifvit, att till anläggning af väg mellan
Storbäcks b}r och Risbäcks kapellkyrka inom Dorotea sockens väg-
hållningsdistrikt i Västerbottens län anslag må, under i statsråds¬
protokollet öfver civilärenden den 29 januari 1909 angifna villkor
och förutsättning, kunna för af Riksdagen till vägbyggnader be¬
viljade medel anvisas utan iakttagande af det för vägbyggnadsfon-
dens anlitande i allmänhet stadgade villkor, att statsbidraget icke
må utgå med högre belopp än två tredjedelar af den för väganlägg-
ningen beräknade kostnaden.» Det är ju alldeles uppenbart, att
detta fall är i alla afseenden fullt öfverensstämmande med det före-
liggande fallet. När statsutskottet enhälligt, när Riksdagen utan
någon meningsskiljaktighet, då ett sådant fall för första gången före¬
låg till pröfning, godkände, att gemensam votering skulle ske, så
har jag för min del ansett, att detta varit ett prejudikat för fram¬
tiden, som gjort, att jag ställt mig på deras sida, som ansett, att
utskottet bort föreslå Riksdagen gemensam votering i detta fall.
Nu ligger frågan, enligt hvad jag inhämtat från Första kam¬
maren, så, att äfven om Andra kammaren skulle bifalla vår reser¬
vation, så skulle man därmed icke vinna något resultat. Då jag i
det ögonblick, då Riksdagen befinner sig i upplösning och vi stå
färdiga att säga hvarandra afsked, icke vill åstadkomma någon kon¬
flikt eller förorsaka onödigt besvär, som i alla fall i år icke skulle
leda till något resultat för befolkningen uppe i dessa ödemarker,
yrkar jag endast, herr talman, att kammaren som ett principutta¬
lande ville besluta att lägga memorialet med ogillande till hand¬
lingarna.
Vidare anfördes ej. Kammaren beslöt att med ogillande lägga
memorialet till handlingarna.
Måndagen den 6 Juni.
11
Nr 65.
S i.
Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Riks¬
dagens skrivelser till Konungen:
nr 168, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af viss del af köpeskillingen för ett af E. O. Sandström
från kronopark inom Norrbottens län inköpt virkesparti samt en i
ämnet väckt motion;
nr 169, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående' in¬
betalandet af köpeskilling för af E. A. Lundkvist i Berg inköpt
virke från kronopark inom Västerbottens län;
nr 171, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 2 mom.
i gällande villkor och bestämmelser för den af staten utöfvade egna-
hemslånerörelsen;
nr 172, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfver¬
låtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna
läroverket därstädes använda fastighet m. m.; och
nr 173, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 8 § i lagen om enskilda vägar
på landet den 5 juli 1907.
§ 8.
Justerades protokollsutdrag.
§ 9.
Till bordläggning anmäldes bevillningsutskottets betänkande,
nr 39, angående tullbestämmelserna för kaffe och kaffesurrogat.
Kammarens ledamöter åtskildes härpå kl. 12,33 e. m.
In fidem
Per Cronvall.
Nr 65.
12
Tisdagen den 7 Juni.
Gemensam
omröstning.
Tisdagen den 7 juni.
Kl. 11 f. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 1 innevarande juni.
Anställdes gemensam omröstning öfver följande af bevillnings¬
utskottet i dess memorial nr 35 föreslagna, af Riksdagens båda
kamrar godkända voteringsproposition :
»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 8 § i före¬
varande förordning skall erhålla följande lydelse:
8 §•
1 mom. Såsom inkomst enligt denna förordning skola, med
undantag och efter afdrag, som här nedan i detta kapitel stadgas,
taxeras skattskyldigs årsintäkter i penningar eller penningars värde
af kapital och arbete.
Förmån af bostad äfvensom hvad skattskyldig för sin och sin
familjs räkning direkt tillgodogjort sig från egen näring eller eljest
af förnödenheter och varor, som han fört i handel eller tillverkat,
skola följaktligen äfven räknas såsom inkomst.
Såsom inkomst taxeras icke:
hvad som förvärfvats genom giftorätt, arf eller testamente eller
i hem följd, morgongåfva eller fördel af oskiftadt bo eller genom
gåfva eller ock erhållits i form af sådant periodiskt understöd, som
lämnats såsom bidrag till undervisning eller uppfostran eller eljest
utgifvits på grund af lagligen åliggande försörjningsplikt eller till
understöd åt hemmavarande familjemedlemmar;
vinst å icke yrkesmässig afyttring af fast eller lös egendom,
som tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller ock
af honom förvärfvats genom köp eller byte och varit i hans ägo,
om det är fast egendom, tio år eller därutöfver och eljest fem år
eller därutöfver;
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete, så ock hvad
som eljest på grund af sjuk- eller olycksfallsförsäkring tillfallit den
försäkrade eller hans stärbhus;
kapital, som på grund af lif- eller kapitalförsäkring tillfallit
den försäkrade eller hans stärbhus;
hvad som af staten anvisats till bestridande af de med erhållna
tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:
resekostnadsersättning,
13
Nr 65.
Tisdagen den 7 Juni.
å stat uppförd häst- och båtlega, .. .
officerares lönetillägg för tjänsteliästar samt furageersättning, omröstning
anslag till skrifmaterialier, kontorshvra och andra expenser,
traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans eller
i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,
arfvode eller traktamente för kommendering utom station,
fältaflöning under krigstid
samt arfvode eller traktamente för deltagande i riksdag, stats¬
revision, kyrkomöte eller kommitté a annan ort än där arfvodes-
eller traktamentstagaren varit bosatt.
2 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning
afser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående kalender¬
året eller, då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det
räkenskapsår, som gått till ända närmast före den L mars det år,
taxeringen sker. . „
Är skattskyldig gift, skall i hans taxering enligt denna förord¬
ning inbegripas jämväl hustruns inkomst; dock att i fall, där hustrun
haft inkomst, som rättsligen varit från mannens förvaltning undan¬
tagen, hustrun skall taxeras därför, utom i fall, som i mom. 8 sägs.
3 mom. Inkomst, som understiger 100 kronor, må icke i något
fall särskildt taxeras. .
å mom. För inkomst af kapital eller arbete skall, med iakt¬
tagande af bestämmelserna i 12 § härnedan, bevillning erläggas med
en tiondedels procent af inkomstbeloppet,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren, be-
slutit, att 8 § i förevarande förordning skall erhålla följande lydelse:
B §•
1 mom. Såsom inkomst enligt denna förordning _ skola, med
undantag och efter afdrag, som här nedan i detta kapitel stadgas,
taxeras skattskyldigs årsintäkter i penningar eller penningars värde
af kapital och arbete.
Förmån af bostad äfvensom hvad skattskyldig för sin och sin
familjs räkning direkt tillgodogjort sig från egen näring eller eljest
af förnödenheter och varor, som han fört i handel eller tillverkat,
skola följaktligen äfven räknas såsom inkomst.
Såsom inkomst taxeras icke:
hvad som förvärfvats genom giftorätt, arf eller testamente eller
i hemföljd, morgongåfva eller fördel af oskiftadt bo eller genom
gåfva eller ock erhållits i form af sådant periodiskt understöd, som
lämnats såsom bidrag till undervisning eller uppfostran eller eljest
Nr 65. 14 Tisdagen den 7 Juni.
omröstninu ut?fvi*?., p„ä pund af la«Hge11 åliggande försörjningsplikt eller till
(F rt /' Ullders^0(^ hemmavarande familjemedlemmar;
°rsv vinst a icke yrkesmässig afyttring af fast eller lös egendom
som tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller ock
af honom förvärfvats genom köp eller byte och varit i hans ägo
om det är fast egendom, tio år eller därutöfver och eljest fem år
eller därutöfver;
ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete, så ock hvad
som eljest på grund af sjuk- eller olycksfallsförsäkring tillfallit den
försäkrade eller hans stärbhus;
kapital, som på grund af lif- eller kapitalförsäkring tillfallit den
försäkrade eller hans stärbhus;
hvad som af staten anvisats till bestridande af de med erhållna
tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:
resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,
officerares lönetillägg för tjänstehästar samt furageersättning,
anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,
traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans eller
i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,
arfvode eller traktamente för kommendering utom station,
fältaflöning under krigstid,
samt arfvode eller traktamente för deltagande i riksdag, stats¬
revision, kyrkomöte eller kommitté å annan ort än där arfvodes-
eller traktamentstagaren varit bosatt.
2 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning
afser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående kalender¬
aret eller, ^då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det
räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars det år,
taxeringen sker.
Ar skattskyldig gift, skall i hans taxering enligt denna förord¬
ning inbegripas jämväl hustruns inkomst; dock att i fall, där hustrun
haft inkomst, som rättsligen varit från mannens förvaltning undan¬
tagen, hustrun skall taxeras därför.
3 mom. Föi- inkomst af kapital eller arbete skall, med iaktta¬
gande af bestämmelserna i 12 § härnedan, bevillning erläggas med
en tiondedels procent af inkomstbeloppet.»
Sedan voteringssedlarne blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första kammaren ingått,
att. voteringssedlarne för den omröstning, hvarom här vore fråga,
jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnes öppnande och uppräk¬
ning, och befanns, att omröstningen utfallit med 2b Ja och 83 Nej.
Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första kam¬
maren samtidigt anställd, hade utfallit med...... 65 Ja och 21 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra kammarens
röster eller...................................................... 26 Ja och 83 Nej,
sammanräkningen visade....................................... 91 ja och 104 Nej,
. ..,. ocdl hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen fattadt
1 öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.
Tisdagen den 7 Juni.
15
Nr 65.
§ 3.
Vid föredragning härpå af bevillningsutskottets betänkande,
nr 39, angående tullbestämmelserna för kaffe och kaffesurrogat, biföll
kammaren hvad utskottet i detta betänkande hemställt.
§ 4.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens skrif-
velser till Konungen, nämligen:
från statsutskottet:
nr 174, angående de i 68 § regeringsformen föreskrifna kredi-
tivsummor; och
nr 175, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående an¬
ordnande af sanatorievård åt vissa statstjänare; samt
från bevillningsutskottet:
nr 185, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af 7, 23 och 38 §§ i förordningen angående stämpel-
afgiften den 18 september 1908; och
nr 186, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af 4 § 10 mom. i förordningen den 23 oktober
1908 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rät¬
tigheter.
§ 5-
Justerades protokollsutdrag.
§ 6.
Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets memorial, nr 107, med förslag till gratifikationer
åt två hos bevillningsutskottet anställda sekreterare; samt
bevillningsutskottets memorial och betänkande:
nr 36, i anledning af kamrarnas beslut beträffande 9 § i det vid
utskottets betänkande nr 29 fogade förslag till förordning om in¬
komst- och förmögenhetsskatt jämte motsvarande delar af de till
förordningen hörande särskilda anvisningar till ledning vid taxe¬
ringen ;
nr 37, i anledning af återremisser å vissa delar af det vid be¬
villningsutskottets betänkande nr 31 fogade förslag till förordning
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering;
nr 38, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande be¬
villningsutskottets betänkande nr 33, i anledning af väckt motion
angående skrifvelse till Konungen i fråga om åtgärder för undan¬
röjande af en till minskad äktenskapsfrekvens bidragande oegentlighet
i skattelagstiftningen; och
nr 40, angående beräkning af bevillningarna för år 1911.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11,28 f. m.
In fidem
Ter Cronvall.
Nr 85.
16
Onsdagen den 8 Juni.
Onsdagen den S juni.
Kl. 1 e. m.
§ 1.
Justerades de vid kammarens sammanträde den 2 innevarande
juni förda protokoll.
§ 2.
Föredrogs och godkändes statsutskottets memorial, nr 107, med
förslag till gratifikationer åt två hos bevillningsutskottet anställda
sekreterare.
§ 3.
Vid härpå skedd föredragning af bevillningsutskottets memorial,
nr 36, i anledning af kamrarnas beslut beträffande 9 § i det vid
utskottets betänkande nr 29 fogade förslag till förordning om in¬
komst- _ och förmögenhetsskatt jämte motsvarande delar af de till
förordningen hörande särskilda anvisningar till ledning vid taxe¬
ringen, blef utskottets i memorialet gjorda hemställan af kammaren
bifallen.
§ 4.
Vidare ^ föredrogs bevillningsutskottets memorial, nr 37, i an¬
ledning af återremiss å vissa delar af det vid bevillningsutskottets
betänknade nr 31 fogade förslag till förordning om taxeringsmvn-
digheter och förfarandet vid taxering.
Punkterna, l:o) och 2:o).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 3:o).
Lades till handlingarna.
Punkterna 4:o) och, 5:o).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
§ 5.
Bevillningsutskottets memorial, nr 38, i anledning af kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande, nr 33, i
anledning af väckt motion angående skrifvelse till Konungen i fråga
Onsdagen den 8 Juni.
17
Jir 65.
om åtgärder för undanröjande af en till minskad äktenskapsfrekvens
bidragande oegentlighet i skattelagstiftningen, föredrogs häruppå
och lades till handlingarna.
§ 6.
Slutligen föredrogs bevillningsutskottets betänkande, nr 40,
angående beräkning af bevillningarna för år 1911; och biföll kam¬
maren därvid hvad utskottet hemställt.
§ 7.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens skri¬
velser till Konungen, nämligen:
från statsutskottet:
nr 176, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ålderstillägg åt notarien hos riksförsäkringsanstalten A. R. Ljunggren;
nr 177, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
årligt understöd åt biträdande postexpeditören Anna Maria Ham
marstrand, född Flycht;
nr 178, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
årliga understöd åt förre poststationsföreståndaren Hedvig Sofia
Klementeoff och poststationsföreståndaren Helena Aurora Kle-
menteoff;
nr 179, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående an¬
läggning af statsbana från Lappträsk till Veittijärvi m. m. samt
en i ämnet väckt motion;
nr 180, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bi¬
drag af statsmedel till åstadkommande af en järnväg från Troll¬
hättan till Nossebro; och
nr 193, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk;
från bevillningsutskottet:
nr 190, angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat;
nr 191, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i
ämnet väckta motioner; och
nr 192, angående vissa delar af tullbevillningen;
från bankoutskottet:
nr 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragnings-
staterna;
från lagutskottet:
nr 181, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om föreningar, lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och
23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 §
rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om
tioårig preskription och om årsstämning den 4 mars 1862 samt lag
Andra Kammarens Prat. 1910. Nr 65. 2
Nr 65.
18
Onsdagen den 8 Juni.
om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för
bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906; och
nr 189, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen
om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895, dels ock i an¬
ledning däraf väckta motioner; samt
från Riksdagens kansli:
nr 187, rörande publikation af regeringsrättens utslag.
§ B.
Vidare anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
paragrafer i riksdagsbeslutet:
nr 41, rörande förslag till lag angående rätt till pension för
tjänstemän vid statens järnvägar m. m.;
nr 42, angående banko vinsten;
nr 43, angående förslag till lag om reglering af prästerskapets
aflöning m. m.;
nr 44, rörande förslag till lag angående tillsättning af präster¬
liga tjänster;
nr 45, angående förslag till ecklesiastik boställsordning;
nr 46, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8,
10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan m. m.;
nr 47, angående förslag till lag om kollektivaftal mellan ar-
betsgifvare och arbetare m. m.;
nr 48, angående anslag till bestridande af kostnaderna för ar¬
betsdomstolen under år 1911;
nr 49, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor;
nr 50, angående utbetalning af anslag till riksdags- och revi-
sionskostnader; och
nr 51, angående förslag till lag om ändring i 19 och 20 kap.
strafflagen.
§ 9-
Justerades protokollsutdrag.
§ 10.
Till bordläggning anmäldes statsutskottets memorial, nr 108,
angående statsregleringen för år 1911.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 1,20 e. m.
In fidem
Ter Cronvall.
Torsdagen den 9 Juni.
19
Nr 65.
Torsdagen den 9 juni.
Kl. 1 e. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 3 innevarande juni.
§ 2.
Föredrogs statsutskottets memorial, nr 108, angående stats-
regleringen för år 1911.
Punkterna 1:6)—5:6).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
Punkterna 6:6) och 7:6).
Lades till handlingarna.
Punkten 8:o).
Utskottets hemställan bifölls.
§ 3.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens skrif¬
velse!’ till Konungen, nämligen:
frän konstitutionsutskottet:
nr 194, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt
och utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till all¬
männa bevillningen;
från statsutskottet:
nr 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet; och
nr 6, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;
från bevillningsutskottet:
nr 197, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, dels ock i
ämnet väckta motioner;
nr 198, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering, dels ock i ämnet väckta motioner; och
Sr 65.
20
Torsdagen den 9 Juni.
nr 199, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst, dels ock i ämnet väckta motioner;
från jordbruksutskottet:
nr 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde liufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
och
nr 170, i anledning af Kungl. Majits proposition med förslag-
till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall
samt en i ämnet väckt motion; samt
från sammansatta banko- och jordbruksutskottet:
nr 188, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse till riksbanken af den så kallade landshöfdingens trädgård i
Kristianstad.
§ 4.
Vidare anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
paragrafer i riksdagsbeslutet:
nr 52, angående lag om ändrad lydelse af 18 kap. 13 § straff¬
lagen;
nr 53, angående förslag till lag om sjukkassor;
nr 54, angående anvisande af medel till sjukkasseväsendets be¬
främjande;
nr 55, angående anordnande af en tillsynsmyndighet öfver sjuk-
kasseväsendet i riket;
nr 56, rörande lag angående ändrad lydelse af 8 § i lagen om
enskilda vägar på landet den 5 juli 1907;
nr 57, angående kreditivsummorna;
nr 58, angående förslag till lag om föreningar m. m.:
nr 59, angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat;
nr 60, angående lag om aktiebolag och lag om vissa ändringar
i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895;
nr 61, angående vissa delar af tullbevillningen; och
nr 62, angående personlig professur för docenten vid univer¬
sitetet i Uppsala O. J. J. E. Wiman.
§ 5.
Justerades protokollsutdrag.
§ 6.
Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets memorial, nr 109, angående den nya riksstaten;
samt
bankoutskottets memorial:
nr 26, med förslag till återstående stadganden i det nya regle¬
mentet för riksgäldskontoret; och
21
Nr 65.
Fredagen den 10 Juni.
nr 27, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 1,15 e. m.
In lidem
Per Cronvall.
Fredagen den 10 juni.
Kl. 1 e. m.
§ 1-
Justerades protokollet för den 4 innevarande juni.
§ 2.
Föredrogs statsutskottets memorial, nr 109, angående den nya
riksstaten; och blef utskottets hemställan därvid af kammaren bi¬
fallen.
§ 3.
Härefter föredroges hvart för sig bankoutskottets memorial:
nr 26, med förslag till återstående stadganden i det nya regle¬
mentet för riksgäldskontoret; och
nr 27, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret.
Kammaren biföll hvad utskottet i dessa memorial hemställt.
§ 4.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens skrif-
velser till Konungen, nämligen:
från statsutskottet:
nr 7, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
nr 195, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
nr 196, angående statsregleringen och sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp; och
nr 200, med öfverlämnande af ny riksstat; samt
från bankoutskottet:
nr 201, angående upprättadt nytt reglemente för riksgälds-
kontoret.
Nr 65.
22
Fredagen den 10 Juni.
§ 5.
Vidare anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
paragrafer i riksdagsbeslutet:
nr 63, angående ändrad lydelse af 7, 23 och 38 §§ i förord¬
ningen angående stämpelafgiften den 18 september 1901;
nr 64, angående ändrad lydelse af 4 § 10 mom. i förordningen
den 23 oktober 1908 angående bevillningsafgifter för särskilda för¬
måner och rättigheter;
nr 65, angående en lånefond för befrämjande af handtverk och
därmed jämförlig mindre industri;
nr 66, angående grunder för förvaltningen af vissa kronan till¬
höriga vattenfall;
nr 67, angående förslag om upplåtelse till riksbanken af den
så kallade landshöfdingens trädgård i Kristianstad;
nr 68, angående förordning med tulltaxa för inkommande varor;
nr 69, angående förordning angående särskild grund för be¬
räkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan afgift i
förhållande till allmänna bevillningen;
nr 70, i afseende å statsregleringen och rörande de med stats¬
verket gemenskap ägande ämnen;
nr 71, angående beredande af lånemedel för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende;
nr 72, angående öfverlämnande af medel till den så kallade
norrländska nyodlingsfonden;
nr 73, angående anslag till låneunderstöd åt enskilda järn¬
vägar;
nr 74, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar;
nr 75, angående anslag till fortsättning af stambanan från Järna
öfver Vagnhärad och Nyköping till Norrköping;
nr 76, angående anslag till fortsättning af statsbanan från Bastu¬
träsk till Kallholmsfjärden;
nr 77, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Östersund till Ströms vattudal m. m.;
nr 78, angående anslag till fullbordande af statsbanan från
Göteborg till Skee;
nr 79, angående anslag till afslutande af arbetet med utlägg¬
ning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva
järnvägsstationer;
nr 80, angående anvisande af medel till utläggning af ytter¬
ligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.;
nr 81, angående anvisande af medel till anläggning af en stats¬
bana från Lappträsk till Veittijärvi m. m.;
nr 82, angående anvisande af medel till fullbordande af anlägg¬
ningen af en reparationsverkstad vid Notviken;
nr 83, angående anvisande af medel för anläggning af en ny
farled mellan Vänersborg och Göteborg;
nr 84, angående anvisande af medel för anläggning af ledningar,
Nr 65.
Lördagen den 11 Juni. 23
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan;
nr 85, angående anslag för uppförande af en elektrisk kraft¬
station vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.;
nr 86, angående dispositionen af besparingarna å hufvud tit¬
larna;
nr 87, angående förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt;
nr 88, angående förordning om taxeringsmyndigheter och för¬
farandet vid taxering;
nr 89, rörande förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst; och
nr 90, angående statsregleringen.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 1,2 3 e. m.
In fidem
Fer Cronvall.
Lördagen den 11 juni.
Kl. ‘/a 11 f. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 5 innevarande juni.
§ 2.
Ordet lämnades härefter på begäran till
Herr vice talmannen, som yttrade: Herr talman! Jag ber
att få hemställa, det kammaren måtte besluta att uppdraga åt de
ledamöter af kammaren, som representera Stockholms stad, att
jämte de öfriga kammarens ledamöter, som kunna vara i hufvud-
staden närvarande, verkställa justering af de kammarens protokoll,
som nu vid Riksdagens slut befinnas vara ojusterade.
Denna hemställan bifölls af kammaren.
§ 3.
Kammarens ledamöter, hvilka af Kungi. Maj:t blifvit kallade
att denna dag efter bevistad gudstjänst infinna sig å rikssalen, där
Nr 65.
24 Lördagen den 11 Juni.
riksdagen komme att afslutas, afgingo nu till slottskapellet för
åhörande af riksdagspredikan. Efter gudstjänstens slut begåfvo sig
kammarens ledamöter till rikssalen, där jämväl Första kammarens
ledamöter infunno sig.
Herr statsrådet och chefen för civildepartementet, grefve Ha-
milton. uppläste där Kungl. Majfls förordnande för hans excellens
herr statsministern Lindman att å Kungl. Maj:ts vägnar afsluta
riksdagen.
Sedan häruppå kamrarnes undersåtliga vördnad och välönsk¬
ningar blifvit af herrar talmän framförda samt herr statsrådet och
chefen för civildepartementet uppläst Riksdagens beslut, förklarade
hans excellens herr statsministern riksdagen vara afslutad.
§ 4.
Efter det herr talmannen och kammarens ledamöter återkom¬
mit till kammarens samlingsrum, tog herr talmannen afsked af
kammarens ledamöter med följande ord: Mina herrar! Den mängd
stora och vidtomfattande frågor, som den nu afslutade Riksdagen
haft att handlägga, har helt naturligt förorsakat, att dess längd
kommit att vida öfverstiga det normala, och har jämväl kraft ett
intensivare och mera ansträngande arbete än vanligt. Det är
emellertid nu fullgjordt, och må vi hoppas, att dess resultat skall
visa sig motsvara det afsedda syftet och lända till gagn för vårt land
och vårt folk.
Då vi nu stå inför skilsmässan, ber jag att till kammarens
ärade ledamöter, de här närvarande och alla frånvarande, få fram¬
bära uttrycken af min djupt kända tacksamhet för de många bevis
på förtroende och välvilja, som jag äfven under denna riksdag fått
röna, och särskildt vill jag begagna detta tillfälle att till samtliga
mina ärade kamrater få uttala mitt från hjärtats djup gående tack
för den vänskap och tillgifvenhet, som gafs uttryck åt i den vackra
och gripande hyllning, som godhetsfullt ägnades mig på min sjuttio-
årsdag. Det dyrbara minnet däraf skall väl bevaras och stå ljust
och lifligt för mig, tills min lefnads afton skymmer.
Då I, mina herrar, nu ätervänden till de kära hemmen och till
vårdande af egna angelägenheter, ber jag att få uttrycka den in¬
nerliga önskan, att I måtten följas af lycka och välgång. Under
vördsam anhållan att I godhetsfullt villen behålla Eder gamle tal¬
man i vänlig hågkomst, vill jag till slut föreslå, att vi i afskedets
stund förena oss i den bönen: Gud bevare Konungen och fädernes¬
landet.
Härpå svai’ade herr Andersson i Helgesta: Herr talman!
Jag skall be att till Eder, herr talman, få framföra Andra kamma¬
rens hjärtliga och vördsamma tack för den oväld och skicklighet,
hvarmed Ni äfven denna Riksdag ledt våra förhandlingar. Och då
Ni nu efter slutadt arbete vänder åter till edert kära hem, önskar
Andra kammaren Eder en angenäm hvila under sommaren, och på
25
Nr 65.
Lördagen den 18 Juni.
samma gäng anhålla vi att få vara inneslutna i herr talmannens
vänliga hågkomst. Hjärtligt tack!
Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter af-
skedshälsningar och åtskildes.
In ådern
Per Oronvall.
Lördagen den 18 juni.
Kl. 11 f. m.
Sedan Andra kammaren genom beslut den 11 innevarande juni
åt representanterna för Stockholms stad samt dem af kammarens
öfriga ledamöter, som efter riksdagens afslutande befunne sig kvar
i hufvudstaden, uppdragit att justera de kammarens protokoll, hvilka
vid riksdagens afslutande återstodo ojusterade, hade tillkännagif¬
vande om att nämnda justering komme att denna dag kl. 11 f. m.
försiggå i kammarens läsrum blifvit vederbörligen utfärdadt; och
tillstädeskommo på utsatt tid följande kammarens ledamöter:
herr Thylander,
» Branting,
» Palme,
» Kobb och
» Rissén.
De protokoll, som hållits vid kammarens sammanträden den 6,
den 7, den 8, den 9, den 10 och den 11 innevarande juni, upplästes
och blefvo af kammarens tillstädesvarande ledamöter godkända.
In ådern
Per Cronvall.
Andra Kammarens Prat. 1910. Nr 65.
3