Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 78.
1
Nr 78.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående vid¬
tagande af åtgärder för bevarande af Näs slottsruin;
gifven Stockholms slott den 4 februari 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen
att till bekostande af åtgärder för konserverande af Kas slottsruin
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 3,390 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
P. E. Lindström.
t
Bih. till JtiJcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 56 Eäft. (Nr 78.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj :t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
februari 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Peteesson,
Hedeestieena,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvåed,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindström anförde i
underdånighet:
Restaurering »I underdånig skrifvelse den 29 november 1909 har Norra Smålands
af ^uin8l&tt9 fornminnesförening gjort framställning om beredande af ett anslag å
visingsö. 3,390 kronor till vidtagande af åtgärder för bevarande åt framtiden af
JSfäs slottsruin cl Visingsö.
Till stöd för denna af kostnadsförslag åtföljda framställning har an¬
förts följande.
Under sommaren 1907 bragtes, efter hos vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien af enskild person gjord anhållan, i dagen hvad som
ännu återstode af den på södra udden af Visingsö belägna Näs fordom
så stolta kungaborg. Kostnaderna härför, som uppgingo till omkring
3
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 78.
1,200 kronor, bestredos af samma enskilda person, med undantag af ett
bidrag å 200 kronor, som lämnades af vitterhetsakademien. Samtliga vid
utgräfningen gjorda fynd tillföllo samma akademi. Under arbetets gång
visade sig allt tydligare nödvändigheten af att skyndsammast skydda södra
sidan af ruinen mot Vätterstormarnas våldsamma åverkan, enär i annat
fall snart hvarje spår af fästet skulle komma att försvinna. Af Kungl.
Maj:t ställdes ock genast det erforderliga beloppet af 1,500 kronor till
akademiens förfogande och härigenom blef denna del af ruinen bevarad
från förintelse. Däremot hade ännu intet kunnat åtgöras för att rädda
ruinens öfriga delar från en väl långsammare, men dock lika säker under¬
gång, hvilket blefve fallet, om murar, hvalf, portöppningar och annat
linge förblifva utan skydd.
Denna ruin från medeltiden vore dock värd mer än vanligt intresse
och omvårdnad. Oaktadt de medeltida källornas'fattigdom i allmänhet
kunde man dock med säkerhet påvisa många historiska minnen, med hvilka
detta slott vore förbundet. Det syntes rent af hafva utgjort hufvud-
residenset för konungarna under 11Ö0- och 1200-talen. Karl Sverkersson
uppehöll sig där långa tider, blef ock där mördad af Knut Eriksson.
Här slutade ock jarlen Birger Brosa, konungarna Erik Knutsson, Johan
Sverkersson och Magnus Ladulås sina dagar. 28 år efter den sistnämndes
död afbrändes och förstördes borgen vid dess återtagande från danskarna.
Att ett fäste, som under långa tider varit det hufvudsakliga tillhållet för
Sveriges konungar med deras ofta stora följen, måste hafva afsevärda
dimensioner läge i sakens natur. Huru mycket vågorna bortspolat vore
nu omöjligt att bestämma. Hela norra sidan kvarstode dock till tre å
fyra meters höjd, med en längdsträckning af 34 meter. De massor af sten
och grus, som betäckte ruinerna, tydde på en betydande höjd hos de
delvis ända till 3,5 meter tjocka murarna. Äfven andra detaijer talade
om flera våningar. Yttermurarnas plananordning visade en kännedom i
befästningskonst, som ännu saknade sitt motstycke i vårt land och som
man icke kunnat vänta från en så tidig del af medeltiden. Hörntornen,
i synnerhet det östra, företedde ock en del säregna och intressanta detaljer.
Allt tydde på, såvidt man hittills kände, att 'castrum in insula Visingsö’
på sin tid varit landets säkraste och stoltaste borg. Hvad som ännu
återstode måste bevaras från undergång.
På grund af nådig remiss har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Jönköpings län från fornminnesföreningen införskaffat upplysning, huru¬
vida bidrag till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande konserverings-
åtgärder kunde förväntas från intresserade i orten.
I anledning häraf har föreningen i hufvudsak anfört följande. Det
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78
syntes föga sannolikt, att ett upprop till insamling för ifrågavarande
ändamål skulle vinna någon nämnvärd anslutning inom orten eller in¬
bringa några afsevärda belopp. Dels torde befolkningen därstädes anse
sig hafva "fullgjort sin skyldighet i fråga om vårdandet af länets forn¬
minnen genom sina bidrag till kostnaderna för föreningens verksamhet
och dels torde vetskapen om att de vid Yisingsborgs slottsruin vidtagna
skyddsåtgärderna bekostats uteslutande af staten göra ett hänvändande till
allmänheten, då det gällde Näs slottsruin, föga tilltalande. Yisingsborgs
slottsruin påminde nämligen endast om en privatmans bostad under en
jämförelsevis nära liggande tid, under det att Näs slottsruin under tolfte
och trettonde århundradet var landets konungaborg, därifrån landets öden
leddes.
För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i under¬
dånigt utlåtande den 28 december 1909 förklarat sig anse det, vara syn¬
nerligen önskvärdt, att ifrågavarande ruin blefve i sin helhet bevarad från
undergång. Om detta skulle kunna ske, måste åtgärder för ruinens kon¬
servering snart vidtagas. Då emellertid bidrag till bestridande af kost¬
naderna för de afsedda konserveringsåtgärderna icke syntes kunna förväntas
inflyta från intresserade i orten, finge Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i underdånighet hemställa om nådigt bifall till förevarande
underdåniga framställning.
Slutligen har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uti in-
fordradt, den 4 januari 1910 afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att
Näs slott på grund både af sin ålder — det omtalades redan på 1100-
talet —- och af de historiska minnen, som därmed vore förbundna, hörde
till de märkligaste medeltidsbyggnader, af hvilka lämningar bevarats till
våra dagar. Dessa lämningar hotades emellertid af undergång därigenom,
att de läge på öns sydligaste spets, som småningom komme att förstöras
af Vätterns vågor, därest detta ej genom särskilda åtgärder förhindrades.
Under sådana förhållanden vore det af stor vikt, att de skyddsåtgärder,
hvilka med ett af Kungl. Maj:t den 13 september 1907 i nåder beviljadt
anslag påbörjades, snarast möjligt kunde afslutas. Akademien tillstyrkte
därför lifligt bifall till fornminnesföreningens anhållan.
Departements- Af hvad ofvan anförts framgår, att anslag af allmänna medel redan
chefeD‘ anvisats till konserverande af Näs slottsruin. Därigenom har dock endast
en del af ruinen kunnat räddas från förstörelse. Emellertid synes mig
skyldig hänsyn till våra historiska minnen kräfva att denna redan genom sin
ålder märkliga medeltidsborg i sin helhet räddas åt eftervärlden från en
eljest säker undergång. Enligt det handlingarna i ärendet bilagda, af Algot Fri-
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 78.
5
berg uppgjorda kostnadsförslaget skulle ifrågavarande konserveringsåtgärder
hufvudsakligen omfatta dels anordnande af vågbrytare och skyddsmur på
södra och västra sidorna af ruinen dels anbringande af stöd under och
murbeklädnad å tornen dels förstärkning af hvalf och murkrön samt
lagning af muröppning dels ock jordschaktning och uppförande af stängsel.
Emot det ifrågasatta anslagsbeloppet har jag intet att erinra. Jag till¬
styrker alltså, att framställning i ämnet göres till Riksdagen, och hem¬
ställer i anledning häraf, att Eders Kungl. Maj:t- behagade föreslå Riks¬
dagen
o
att till bekostande af åtgärder för konserverande af Näs slottsruin
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af af 3,390 kronor.
Vid bifall härtill lärer hinder ej förefinnas för Eders Kungl. Maj:t
att låta redan under år 1910 af tillgängliga medel utanordna ett mot
anslaget svarande belopp.»
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall; och skulle proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till
Riksdagen.
O
Ur protokollet:
Christer d’Albedyhll.
Bih. till RiJcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 56 Raft.