Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
1
N:o 66.
Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående
beredande af pension från allmänna indragning sstaten
åt gevärshandtverkaren vid Västernörrlands regemente
Erik Petter Wågberg; gifven Stockholms slott den 18
februari 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
medgifva,
att, därest gevärshandtverkaren vid Västernörrlands regemente Erik
Petter Wågberg erhåller afsked innan den 1 september 1910, han må från
och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet varder honom be-
viljadt, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 780
kronor från allmänna indragningsstaten.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
O. B. Malm.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 46 Käft. (N:o 66.)
I
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 18 februari 1,910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet Malm, yttrade härefter:
»Erik Petter Wågberg, som är född den 21 maj 1838, blef den 1
oktober 1873 genom kontrakt med arméförvaltningen å artillerideparte¬
mentet antagen till gevärssmed vid Västernorrlands beväringsbataljon.
Den 31 december 1894 förordnades han att tillsvidare vara gevärshandt-
verkare på stat vid Västernorrlands regemente.
Ett par månader senare förordnades vid regementet ytterligare en
gevärshandtverkare vid namn Tjernberg, ty staten upptog den tiden två
sådana beställningsmän.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
I skrifvelse den 23 februari 1901 till vederbörande arméfördelnings-
chef uppgaf dåvarande regementschefen, att Wågberg inlämnat ansökan
om afsked från den 1 april 1901; och då Wågberg endast omkring
6 1U år haft förordnande på stat samt fördenskull icke vore berättigad
till pension i vanlig ordning, ville regementschefen ifrågasätta framställ¬
ning till Kungl. Maj:t om beredande af pension åt Wågberg.
Oaktadt regementschefen omedelbart därpå erhöll det svar på sin
framställning, att den icke föranledde till någon åtgärd, uppgaf samme
chef i skrifvelse den 6 augusti 1902 till dåvarande statsrådet och chefen
för landtförsvarsdepartementet, att blott en gevärshandtverkare kunde
beräknas kvarstå vid regementet den 1 januari 1904. Enligt hvad rege-
mentskvartermästaren sedermera förklarat, skulle orsaken till berörda
uppgift varit den, att det ansågs troligt, att Wågberg innan den 1 janu¬
ari 1904 afgått från sin befattning.
Med anledning af uppgiften blef emellertid endast en gevärshandt¬
verkare upptagen i den af Riksdagen godkända 1904 års stat för
regementet.
Men antagandet, att Wågberg skulle afgå, visade sig oriktigt. Han
upptogs på samtliga halfår sbesked, och då han ej kunde utan vidare
afskedas blott därför, att staten ändrats, utbetalades alltjämt de honom
tillkommande löneförmåner, däribland lön 780 kronor.
Sedan från 1909 års början ny stat blifvit för regementet gällande
samt både Wågberg och Tjernberg förklarat sig villiga att ingå på
villkoren för åtnjutande af de i densamma uppförda aflöningsförmånerna,
hemställde regementschefen, att, då de förutvarande löneförmånerna ut¬
gjorde full ersättning för det arbete, som kunde åläggas Wågberg, endast
Tjernberg måtte erhålla tillstånd att öfvergå till den nya staten och
komma i åtnjutande af däri uppförda två ålderstillägg. Ty Wågberg
hade visserligen icke någon längre tid helt och hållet varit hindrad att
göra sin tjänst, men på grund af hög ålder och minskad arbetsduglig¬
het hade han alltsedan 1902 varit inkommenderad endast under rege¬
mentsmötena.
Uti häröfver afgifvet yttrande tillstyrkte arméförvaltningens civila
departement bifall till regementschefens framställning. Beträffande frågan
om Wågbergs fortfarande kvarstående i tjänst anförde departementet
vidare, att medgifvande därtill borde lämnas, intill dess framställning
om pension åt Wågberg blifvit pröfvad, samt att Wågberg alltså borde
bibehållas vid samma inkomst, som till honom utgått, alltsedan han till¬
följd af den felaktiga anmälan den 6 augusti 1902 haft anställning öfver
Wågbergs
önskan att
ingå på 1909
års nya stat.
4
Pensions¬
frågan.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
stat vid regementet. Då emellertid några i stat anvisade medel icke
kunde för ändamålet disponeras, hemställde departementet, att för tiden
från och med den 1 januari 1909 till och med den månad, i hvilken
Wågberg erhölle afsked, måtte såsom gratifikation för hvarje månad till
honom utbetalas ett belopp, motsvarande de enligt 1908 års stater för
gevärshandtverkare bestämda löneförmåner — inkvarteringsbidrag samt
ersättning för bränsle och lyse däri inberäknade. Härför erforderliga
belopp kunde af departementet förskjutas af omhänderhafvande medel.
Genom nådigt bref den 27 augusti 1909 biföll Kungl. Maj:t depar¬
tementets hemställan. För att begränsa den till Wågberg utgående er¬
sättningen ålades därjämte regementschefen att inbeordra Wågberg till
tjänstgöring vid regementet allenast under tid, då sådant för vapen¬
vårdens handhafvande vid regementet kunde varda oundgängligen nöd¬
vändigt. Slutligen förständigades regementschefen att snarast möjligt
inkomma med förslag om beredande af pension åt Wågberg. “
Till åtlydnad häraf har i en af vederbörande arméfördelningschef
den 1 november 1909 tillstyrkt skrifvelse föreslagits, att Wågberg måtte
beredas pension till ett belopp, beräknadt för gevärshandtverkare på
1908 års stat eller 780 kronor.
Häröfver hafva yttranden infordrats från vederbörande myndigheter.
Direktionen öfver arméns pensionskassa har upplyst, att Wågberg icke
någonsin varit delägare i kassan. Då Wågberg aldrig af vederbörande
chef anmälts såsom tjänsteinnehafvare vid bataljonen (regementet) och
icke heller af vederbörande redogörare debiterats pensionsafgifter, kunde
antagas, att Wågbergs anställning såsom gevärshandtverkare icke varit
af den natur, att han ägt skyldighet blifva delägare i kassan. Skulle
till Riksdagen aflåtas proposition om Wågbergs pensionerande, borde
hänsyn tagas dels till Wågbergs framskridna ålder dels ock därtill, att
han — i olikhet mot de gevärshandtverkare, som vore delägare i arméns
pensionskassa — icke erlagt några pensionsafgifter. Dessa afgifter
skulle intill början af år 1909 hafva uppgått till sammanlagdt 451 kro¬
nor 12 öre, därest Wågbergs anställning redan från den 1 oktober 1873
varit af natur att medföra nödtvungen delaktighet i kassan. Men om 1877
års pensioneringsgrunder varit på Wågberg tillämpliga, skulle han varit
skyldig att ur tjänsten afgå redan den 29 maj 1901, och intill den
dagen skulle summan af pensionsafgifterna hafva uppgått till allenast
235 kronor 45 öre. Om 1877 års pensioneringsgrunder varit på Wågberg
tillämpliga, skulle han emellertid å andra sidan hafva vid afskedstagan-
det den 29 maj 1901 varit berättigad till en årlig pension af 500 kronor.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 66.
Då sålunda statsverket i pensionsafgifter besparats ett belopp af 4,291
kronor 67 öre och då Wågberg nu vore omkring 72 år gammal, syntes
det af regementschefen föreslagna pensionsbeloppet direktionen väl afvägdt.
Denna åsikt bär delats af arméförvaltningen, som hemställt om pro¬
position till Riksdagen, att Wågberg skulle från och med månaden näst
efter den, hvari han erliölle afsked från sin beställning såsom gevärs-
handtverkare, under sin återstående lifstid uppbära pension från all¬
männa indragningsstaten till belopp af 780 kronor årligen.
Statskontoret har tillstyrkt denna arméförvaltningens hemställan.
När det kom till Kungl. Maj:ts kännedom, att regementschefens an¬
mälan den 6 augusti 1902 icke var öfverensstämmande med verkliga
förhållandet, fanns enligt min mening intet lämpligare sätt att ordna
saken än det, som innefattas i nådiga brefvet den 27 augusti 1909.
De gratifikationsbelopp, arméförvaltningen i följd häraf förskjutit, torde
böra ersättas af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar. Och hvad
pensionsfrågan angår har jag intet annat att erinra mot myndigheternas
förslag än att för pensionens åtnjutande torde böra uppställas det villkor,
att Wågberg inom viss kort tid erhåller afsked ur tjänsten. Med an¬
ledning häraf får jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen medgifva,
att, därest gevärshandtverkaren vid Västernorrlands regemente Erik
Petter Wågberg erhåller afsked innan den 1 september 1910, han må
från och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 780
kronor från allmänna indragningsstaten.»
Till denna departementschefens, af statsrådets öf-
riga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall; och
skulle proposition till Riksdagen allåtas af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Al i Söderhjelm.
Departements¬
chefen.
Bih. till lliksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 46 Höft.
‘2