Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
1
N:o 161.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anord¬
nande af statistiska undersökningar rörande landtarbe-
tarnas lefnads- och arbetsförhållanden; gifven Stockholms
slott den 4 april 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, till anordnande försöksvis inom kommerskollegium af statistiska
undersökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhållanden,
på extra stat för år 1911 under sjunde hufvudtiteln anvisa ett belopp
af 15,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under innevarande
år disponera 3,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Carl Swartz.
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. (N:o 161).
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 4 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Nyländer,
yon Sydow.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i under¬
dånighet :
Vid underdånig föredragning den 14 sistlidna januari af de till
regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel för år 1911 hörande ärenden
berörde jag frågan om anordnande försöksvis af statistiska under¬
sökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhållanden. Då
emellertid den utredning i ämnet, som kommerskollegium fått sig ålagdt
att föranstalta, enligt hvad kollegium i underdånig skrifvelse den 23
december 1909 meddelat, då ännu icke hunnit fullt afslutas, inskränkte
jag mig till att, i anslutning till af kollegium framställdt förslag, hem¬
ställa, att Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, i afvaktan på
den nådiga proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t kunde komma att
3
30 maj 1007.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
till Riksdagen aflåta, bland de extra anslagen å sjunde hnfvudtiteln för
år 1911 för nyssnämnda ändamål beräkna ett belopp af 15,000 kronor;
och blef denna min hemställan af Kungl. Maj:t bifallen.
Sedan utredningen i frågan numera slutförts, anhåller jag att få
ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla ärendet.
I skrifvelse den 30 maj 1907 anhöll Riksdagen om en utredning Riksdagens
om lämpligaste sättet för åstadkommande af en undersökning och sta- skrifvelse den
tistisk utredning rörande landtarbetarnas lefnadsförhållanden samt fram¬
läggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning däraf kunde
anses påkallade.
Riksdagen anförde i nämnda skrifvelse till en början, att Riks¬
dagen hölle före, att ingående kännedom om landtbefolkningens lefnads¬
förhållanden i olika trakter af vårt land ännu saknades. Frågan om
landtarbetarnas ställning och lefnadsvillkor hade dittills blifvit vida
mindre uppmärksammad än den industriella arbetarfrågan. Att emellertid
med hänsyn till aflöning och aflöningssätt, arbetstid, födans beskaffenhet,
bostäder in. in. för jordbrukets arbetare i flera landsdelar gåfves mycket,
som påkallade förändringar till det bättre, finge anses obestridligt.
För att någonting väsentligt härutinnan skulle kunna göras, er¬
fordrades först oundgängligen ett statistiskt material, ägnadt att gifva
eu i alla afseenden, såvidt möjligt, fullständig inblick i de förhållanden,
under hvilka hela denna arbetareklass lefde och verkade. Någon särskild
utredning i sådant hänseende genom statens försorg hade dittills knappast
förekommit.
Efter att därpå hafva erinrat dels om vissa vid skilda tillfällen
verkställda, mera speciella undersökningar rörande landtarbetares lefnads¬
villkor, dels ock om de på grund af Riksdagens skrivelser den 2 maj
1893 och den 15 maj 1902 anordnade arbetsstatistiska undersökningarna
inom kommerskollegium, anförde Riksdagen vidare, att Riksdagens sist-
berörda skrivelser torde höra tolkas så, att de afsåge icke allenast
industriarbetare utan jämväl landtbruksarbetare, äfven om, särskildt
hvad skrifvelsen den 2 maj 1893 anginge, frågan om industriarbetarna
trädde i förgrunden och speciellt omnämndes. Denna uppfattning vunne
äfven stöd såväl af den år 1903 fastställda plan för det arbetsstatistiska
arbetet, hvilken plan afsåge en fortlöpande socialstatistik af allmän art
och sålunda måste anses omfatta äfven landtarbetarna och deras för¬
hållanden, som äfven af den omständigheten, att den på grund af berörda
plan sedermera utförda och alltjämt fortgående arbetsstatistiken syssel¬
satte sig med landtbruksarbetarna i fråga om några få förhållanden.
Ett obestridligt faktum vore emellertid, att det hufvudsakliga arbetet
4
Kommcrs-
kollegii
utredning i
ärendet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
inom den arbetsstatistiska afdelningen inom kommerskollegium ägnades
åt industriarbetarnas förhållanden och att hittills endast en obetydlig
uppmärksamhet kunnat fästas vid landtarbetarnas förhållanden. Sålunda
saknades med afseende å de olika kategorierna af landtarbetare nästan
fullständigt all utredning om ålder och civilstånd sförhållanden, form för
anställningen, arbetstid, form för aflöningen, bostadsförhållanden, koopera¬
tion, småbruks- och egnahemsrörelserna, prisförhållandena å landsbygden,
utgifterna för uppehälle m. m.; och förklarade sig Riksdagen anse, att
en utredning af berörda samhällsspörsmål vore af nöden för deras rätta
bedömande och lösande, samt hölle före, att en sådan utredning icke
kunde äga rum med de arbetskrafter, som då vore anvisade för det
arbetsstatistiska arbetet.
Sedan kommerskollegium den 14 juni 1907 anbefallts att afgifva
underdånigt utlåtande i anledning af den Riksdagens skrifvelse, för
hvars innehåll jag sålunda redogjort, har kollegium, såsom jag vid
ofvanberörda föredragning af ärendet den 14 januari 1910 omförmälde,
i och för den anbefallda utredningen den 20 maj 1908 anmodat ledamoten
af Riksdagens Första kammare, landtbruksingenjören J. E. Berggren,
sekreteraren hos landtbruksakademien, professorn H. Juhlin-Dannfelt samt
ledamöterna af Riksdagens Andra kammare, landtbrukaren 1). Petterson
i Bjälbo och parkföreståndaren F. W. Thorsson att i egenskap af sak¬
kunniga inom kollegii afdelning för arbetsstatistik biträda vid utarbe¬
tandet af förberedande förslag i ämnet, i hvilka sakkunnigas arbeten
byråchefen i jordbruksdepartementet, kanslirådet W. Flack jämväl deltagit.
Den af dessa sakkunniga verkställda omfattande utredningen har
nu af kommerskollegium med underdånig skrifvelse den 7 mars 1910
öfverlämnats och torde såsom bilaga få bifogas detta protokoll.
Sedan föredragande departementschefen därefter i korthet redo¬
gjort för innehållet af berörda utredning och däri framställda förslag,
anförde departementschefen vidare:
Såsom jag vid föredragningen af detta ärende den 14 sistlidne
januari hade tillfälle omnämna, hade kommerskollegium i sin då inkomna
skrifvelse beräknat kostnaderna för år 1911 för anordnande af ifråga¬
varande undersökningar till 15,000 kronor, hvaraf 3,000 kronor borde
utgå redan under innevarande år. Kollegium förordade nämligen, att
arbetena, såsom de sakkunniga förutsatt, finge taga sin början redan
nästinstundande höst.
I sin ofvannämnda skrifvelse den 7 mars detta år har kollegium,
med förmälan, att emot de sakkunnigas förslag i hufvudsak icke vore
något från kollegii sida att erinra, beträffande kostnaderna anfört, bland
5
Kutujl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.
annat, att kollegium, utan att i frågans nuvarande läge vara i tillfälle
att exakt angifva, till hvilka belopp de särskilda utgiftsposterna kunde
komma att uppgå, sökt så noggrant, som kunnat ske, beräkna desamma,
och. har kollegium som resultat af dessa sina beräkningar framlagt
följande preliminära öfverslag af kostnaderna för landtarbetareuudeisök¬
ningar åren 1910—1912:
År 1910 (sept.—dee.)
Arfvoden ...................................................................
Kostnader för resor .............................................
Ersättning till särskild! tillkallade sakkunniga
....... kronor 2,000
..... „ 500
............... „ 500
Summa kronor 3,000
Åren 1911—1912 (årligen)
Arfvode till arbetets närmaste ledare ................
(eventuellt förhöjdt till 4,500 kronor)
Arfvode till en amanuens ................._■...............
,, „ extra skrif- och räknebiträden ........
Vikariatsersättningar och extra arfvoden ...........
Kostnader för primäruppgifternas införskaffande
„ „ resor .................................................
Ersättning till särskild! tillkallade sakkunniga
kronor 4,000:-
U
u
u
u
V)
V)
1,800
2,160
1,540
1,000
1,000
500
Summa kronor 12,000
(eventuellt 12,500 kronor)
De af arbetet föranledda tryckningskostnader och öfriga expenser
syntes, anförde kommerskollegium vidare, liksom motsvarande kostnader
för det arbetsstatistiska arbetet i öfrigt, böra bestridas åt det å sjunde
hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expensei,
ved m. m. Kollegium ansåge sig emellertid böra särskildt framhålla,
att den ofvan angifna fördelningen af kostnaderna endast vore att be¬
trakta som preliminär, och att en jämkning i densamma under arbetets
gång kunde visa sig behöflig.
Med afseende å de beräknade särskilda utgiftsposterna villo kolie-
o-ium vidare anmärka, att arfvodet till arbetets närmaste ledare, å hvilken
med hänsyn till arbetets art redan från början tämligen stora fordringar
komme att ställas, dock under de första försöksåren synts kollegium
kunna utgå med något lägre belopp än den till en andra gradens tjänste¬
man hos kollegium utgående aflöning, som för närvarande, oberäknad!
extra lönetillägg, utgjorde 4,500 kronor, samt, därest Kungl. Maj:ts
Landtbruks«
styrelsen.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
framställning- till innevarande års Riksdag angående provisorisk löne-
leglermg vunne Riksdagens bifall, skulle komma att uppgå till 5 600
kronor. Under sistnämnda förutsättning borde arfvodet till ifrågava¬
rande tjänsteman, hvilket kollegium tidigare beräknat endast till 4,000
kronor, redan från början böjas till 4,500 kronor, och följaktligen borde
alven det beräknade årsanslaget för de första landtarbetarundersöknin-
??r?nn 1anordnanJ« okas med 500 kronor, eller från 12,000 kronor till
« f °n0r'i Skulle emellertid Jandtarbetarundersökningarna komma
att lort tara, och planen för desamma, såsom de sakkunniga ställt i ut¬
sikt, _ efter vunnen erfarenhet och utarbetandet af mera detaljerad! för¬
slag i manet blifva utvidgad, ville det synas kollegium erforderligt, att
denne tjänsteman framdeles erhölle samma ställning och aflöningsför-
maner som tillkomme förste aktuarie å kollegii afdelning för arbets-
StcltlStlK.
Beträffande öfriga i den preliminära kostnadsberäkningen upptagna
arlvodes- och ersättningsbelopp, hvilka vore beräknade att utgå efter
enahanda grunder, som i. tillämpliga delar gällde för det arbetsstatistiska
m betet i otrigt, ansage sig kollegium jämväl böra påpeka, att desamma,
i händelse af arbetets framtida utvidgning med däraf följande förstärk-
ning af personalen, oknmgen af kostnaderna för resor, för primärupp¬
gifternas införskaffande o. s. v., måste i motsvarande mån höjas. Endast
för savidt jämsides med det årligen eller med längre mellantider åter-
commande, regelbundna arbetet påkallades utförandet af någon större
specialundersökning, borde dock denna kostnadsökning — hvilken emeller¬
tid i sadant fall blefve mera tillfällig — kunna komma att uppgå till
något mera afsevärdt belopp.
, Slat%en har kollegium anfört, att, därest det af kollegium fram¬
ställda forslaget vunne Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall och kolle¬
gium sålunda finge sig anförtrodt arbetets utförande, kollegium omedel¬
bart skulle ga i författning om att, i samråd med särskild! tillkallade
sakkunniga uppgöra förslag till detaljerad plan järnte erforderliga
fiageformular för de särskilda områden, som borde göras till föremål
tor de törsta iokalundersökningarna.
Pa grund af nådig befallning har sedermera äfven landtbrukssty-
refsen afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört, att
styrelsen för sm clel icke både något att erinra mot det föreliggande
forslaget eller att detsamma, på sätt kommerskollegium förordat, komme
7
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.
I likhet med Riksdagen anser jag frågan om landtarbetarnas lef-
nads- och arbetsförhållanden böra blifva föremål för en allsidigt genom¬
förd statistisk utredning; och då en sådan med de för arbetsstatistiska
undersökningar inom kommerskollegium för närvarande anslagna medel
icke kan komma till stånd, torde särskildt anslag för ändamålet böra
af Riksdagen äskas. Mot den inom kommerskollegium med biträde af
tillkallade sakkunniga utarbetade och af kollegium tillstyrkta planen för
försöksundersökningar på ifrågavarande område finner jag icke anled¬
ning till erinran.
Då, såsom jag förut erinrat, Kungl. Maj:t i årets statsverksproposi-
tion föreslog Riksdagen att bland de extra anslagen under sjunde huf-
vudtiteln för år 1911 för ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp af
15.000 kronor, däraf 12,000 kronor voro afsedda för år 1911 och 3,000
kronor för arbetenas påbörjande under innevarande års höst, grundades
detta förslag på en af kommerskollegium då framlagd beräkning. Nu
har kollegium, såsom förut omnämnts, föreslagit att, under förutsättning
att Kungl. Maj:ts framställning till innevarande års Riksdag angående
provisorisk lönereglering vunne Riksdagens bifall, arfvodet åt den person,
som finge den närmaste ledningen af ifrågavarande arbeten sig anför¬
trodd, måtte utgå med 1,500 kronor för år i stället för förut beräknade
4.000 kronor, i hvilket fall för år 1911 skulle knifvas ett belopp af
12,500 kronor för undersökningarnas utförande.
I anledning häraf vill jag erinra därom, att Kungl. Maj:t enligt
årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen, att arfvodena för de
extra förste aktuarier, som leda de arbetsstatistiska undersökningarna i
kommerskollegium och hvilka för närvarande åtnjuta aflöning af 4,500
kronor, måtte för år 1911 höjas till 5,600 kronor. Med afseende härå
anser jag det af kommerskollegium nu föreslagna arfvode å 4,500 kronor
åt ledaren af försöksundersökningarna rörande landtarbetarna icke vara
för högt; på grund hvaraf och då de af kommerskollegium framlagda
kostnadsberäkningar icke i öfrigt synas mig föranleda till någon
anmärkning, jag hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
att, till anordnande försöksvis inom kommerskollegium af stati¬
stiska undersökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och arbets¬
förhållanden, på extra stat för år 1911 under sjunde hufvud titeln
anvisa ett belopp af 15,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
häraf under innevarande år disponera 3,000 kronor.
Departements¬
chefen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta pro¬
tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.
9
Bilaga.
Åf kommerskollegnim tillkallade sakkunnigas utredning och förslag
rörande anordnandet af landtarbetarestatistik.
Till Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium.
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 30 maj 1907 hos Kungl. Maj:t
anhållit om eu utredning om lämpligaste sättet för åstadkommandet af
eu undersökning och statistisk utredning rörande landtarbetarnes lef-
nadsförhållanden samt framläggande för Riksdagen af de förslag, som
med anledning däraf kunde synas påkallade, har Kungl. Maj:t den 14
därpå följande juni anbefallt kommerskollegium att inkomma med under¬
dånigt utlåtande öfver den gjorda framställningen.
I anledning häraf har kollegium tillkallat undertecknade Berg¬
gren, Juhlin Dannfelt, Pettersson och Thorsson att jämte undertecknad
Elmquist deltaga i uppgörandet af förberedande lörslag i ämnet. På
särskild begäran af kommitterade har därjämte byråchefen i kungl.
jordbruksdepartementet, kanslirådet m. m. W. Flack deltagit i kommit-
terades arbeten, vid hvilka jämväl biträde lämnats af undertecknad
Huss samt e. o. amanuensen fil. lic. K. A. Edin.
Då undertecknade, till fullgörande af det oss lämnade uppdrag,
gå att härmed afgifva förberedande yttrande och förslag angående lämp¬
ligaste sättet för åstadkommande af en undersökning och statistisk ut¬
redning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden, hafva vi ansett oss
böra till en början erinra om hufvuddragen af den officiella arbetssta-
tistikens utveckling i Sverige, i den mån denna kan tjäna som ledning
vid lösandet af den oss förelagda uppgiften.
Uti skrifvelse den 2 .maj 1893 anhöll Riksdagen hos Kungl. Maj:t
om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande och
publicerande genom statens försorg af en svensk arbets statistik samt
om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf
syntes vara påkallade. På grund af denna framställning anbefallde
Kungl. Maj:t kommerskollegium och statistiska centralbyrån att i ärendet
afgifva gemensamt utlåtande, hvilket föranledde Kungl. Maj:t att till
1896 års Riksdag afgifva proposition om anslag för anordnande af en
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sarnl. 1 Afd. 121 Höft. 2
Inledning.
Deri officiella
arbetsstati-
slilcevs ut¬
veckling i
Sverige.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
arbetsstatistik. Med anledning häraf förklarade Riksdagen i skrifvelse
den 11 maj 1896 sig visserligen icke vilja bestrida, att en på statistiska
utredningar grundad kännedom om de förhållanden, hvarunder våra
arbetare lefde, måste vara af stor betydelse för ett rätt bedömande och
lösande af viktiga samhällsspörsmål, men ansåg sig dock ej kunna bi¬
falla Kungl. Maj:ts förslag, hvilket innebar organiserandet redan från
början af en anstalt med fast tjänstepersonal, utan beviljade i stället
för år 1897 ett extra anslag för arbetsstatistiska försöksundersökningar
inom något visst begränsadt område.
Dylika undersökningar, hvilka år 1897 togo sin början inom
kommerskollegium och sedermera fortgått till och med år 1902, hafva
endast afsett förhållandena inom särskilda industrigrenar, nämligen ba¬
geriarbetet, tobaksindustrien och den mekaniska verkstadsindustrien.
I enlighet med kommerskollegii därom gjorda framställning afgaf
Kungl. Maj:t till 1902 års Riksdag förslag, att från och med 1903 års
början en något fastare organisation måtte beredas den officiella ar-
betsstatistiken; och äfven om denna framställning icke i sin helhet vann
Riksdagens godkännande, förklarade sig Riksdagen i skrifvelse den 15 maj
1902 emellertid hafva på det sätt bifallit densamma, att dels för det
arbetsstatistiska arbetet hos kommerskollegium å ordinarie stat inom
kollegium inrättades en förste aktuariebefattning och dels för detta ar¬
betes anordnande å extra stat anvisades ett anslag för år 1903; och
hafva sedermera extra anslag för samma ändamål årligen beviljats, från
och med år 1906 till förhöjdt belopp. Slutligen har 1908 års Riksdag
biträdt Kungl. Maj:ts på kollega hemställan framlagda förslag, enligt
hvilket afdelningen för arbetsstatistik utvidgades och dess arbetskrafter
afsevärdt förstärktes.
Denna sistberörda förändring påkallades emellertid ej blott af den
växande omfattningen af det egentliga arbetsstatistiska arbetet utan
jämväl däraf, att afdelningen för arbetsstatistik efter hand fått sig an-
törtrodt dels utarbetandet af statistiska årsredogörelser för registrerade
sjukkassors verksamhet samt för olycksfall i arbete, och dels ledningen af de
offentliga arbetsförmedlingsanstalterna äfvensom af handläggningen af
ärenden rörande statens förlikningsmän i arbetstvister och deras verksamhet.
Enligt den plan, som Kungl. Maj:t, på kollegii i enlighet med
särskilda sakkunniges förslag gjorda framställning, år 1903 fastställde
för det egentliga arbetsstatistiska arbetet, och hvilken därefter hufvud¬
sakligen blifvit följd, skall nämnda arbete afse dels och i främsta rum¬
met en fortlöpande socialstatistik af allmän art, och dels mera mång¬
sidiga specialundersökningar.
11
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.
Granskar man hela den serie af Kungl. Maj:ts beslut samt kollegii
eller dess särskilda sakkunniges förslag, genom hvilka det arbetsstatis-
tiska arbetet först anordnats och sedermera efter hand utvecklats, så
finner man ingenstädes något uttalande därom, att detsamma skall bo¬
gränsas till att afse endast vissa slag af arbetare. Sant är visserligen,
att uti ifrågakommande aktstycken arbetarne inom industri, handtverk,
transportverksamhet o. d. yrkesgrenar väsentligen träda i iörgrunden
och speciellt omnämnas, liksom ock det hufvudsakliga intresset ägnas
spörsmål, som beröra dessas arbets- och lefnadsförhållanden. Men detta
förhållande lärer icke vara uttryck för någon principiell uppfattning om,
att endast dessa arbetaregrupper borde göras till föremål för det arbets-
statistiska arbetet, utan har sin naturliga förklaring i nödvändigheten
att, med tagen hänsyn till disponibla arbetskrafter och ekonomiska re¬
surser, åtminstone till en början begränsa området för den arbetsstätis-
tiska afdelningens verksamhet. De särskilda sakkunnige, hvilkas den
6 mars 1903 till kollegium afgifna utlåtande ligger till grund för alla
sedan fattade beslut rörande det arbetsstatistiska arbetets anordnande,
uttalade också den principiella uppfattningen, att vid valet af ämnen
för det arbetsstatistiska arbetet hufvudvikten torde »böra fästas vid
utredandet af sådana frågor, som kunna vara af ej blott teoretisk utan
äfven direkt praktisk betydelse och därigenom synas ägnade att blifva
till gagn för vidare kretsar samt väcka ett allmännare intresse för sakens
innebörd». Vid den tidpunkt detta yttrande afgafs var det ännu nästan
uteslutande den industriella arbetarefrågan, som hos oss hade det aktu¬
ella intresse, att den närmast påkallade särskilda utredningar.
Som ofvan antydts, hade Kungl. Maj:t, i enlighet med kollegii
och dess tillkallade sakkunniges förslag, i nådiga bref vet den 17 april
1903 bestämt, att det arbetsstatistiska arbetet skulle afse dels en
fortlöpande socialstatistik af allmän art, och dels mera mångsidiga
specialundersökningar. Den förstnämnda delen af det socialstatistiska
arbetet behandlar hufvudsakligen följande olika spörsmål,, nämligen
förhållandena å arbetsmarknaden, arbetslösheten, den offentliga arbets¬
förmedlingen, arbetskonflikter, de kollektiva aftalen, arbetsgifvares och
arbetares organisationsförhållanden, lifsmedelspriser, kreaturspriser, bo-
stadspriser, byggnadsverksamheten, aflöningsförhållanden,. den sociala
lagstiftningen, sjukkasse väsendet, olycksfall i arbetet, yrkesinspektionens
verksamhet, minderårigas och kvinnors användande inom industrien
o. s. v. Dessa ämnen hafva upptagits till behandling inom den arbets¬
statistiska afdelningen inom kollegium just därför, att de redan tidigare
erhållit den direkta betydelse för bedömandet af industriarbetarnes för-
Det arbets-
statistiska
arbetets nu¬
varande
omfattning.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
hållanden, att deras utredande synts vara af påtagligt ej blott teoretiskt
utan äfven praktiskt intresse. Emellertid äro åtskilliga af dessa spörs¬
mål af den art, att de direkt eller indirekt beröra äfven landtarbetarnes
lefnads- och arbetsförhållanden, och bar det då ansetts själffallet att i
den utsträckning förhållandena medgifvit söka belysa desamma äfven i
detta hänseende. Så har t. ex. uppmärksamhet ägnats åt så vidt möjligt
alla inträffande arbetskonflikter och ingångna kollektiva aftal, oafsedt
om de berört de industriella yrkena eller landtarbetet, liksom ock i de
statistiska redogörelserna för den offentliga arbetsförmedlingen dennas
betydelse för landtbruket alldeles särskildt beaktats. Den regelbundna
statistiken öfver lifsmedels-, kreaturs-, och hyrespriser bidrager i sin mån
till belysande af för landsbygden viktiga spörsmål, och vid de senaste
årens allmänna arbetslöshetsräkningar hafva inhämtats viktiga upplys¬
ningar äfven om arbetslösheten bland landtarbetarne.
De i enlighet med den meranämnda år 1903 utarbetade planen
för det arbetsstatistiska arbetet anordnade nya större specialundersök¬
ningarna hafva hittills afsett dels förhållandena vid tryckerier och därmed
förenad handtering, dels arbetstidens längd inom de industriella yrkena,
och dels slutligen, på särskild befallning af Kungl. Maj:t, de vid början
af år 1908 gällande kollektivaftalen. Vid planläggningen och utförandet
af denna sistberörda undersökning har ej någon tvekan kunnat råda
därom, att det till utredning föreliggande spörsmålet måste, för vinnandet
af en allsidig kännedom, upptagas till behandling i hela dess vidd, och
att sålunda de inom landtarbetet gällande kollektivaftalen borde likaväl
som öfriga medtagas inom undersökningens ram. Själffallet har ock, vid
den af Kungl. Maj:t särskildt anbefallda, inom kollegium nu pågående
utredningen om storstrejken (lockouten) sommaren 1909, speciell
uppmärksamhet ägnats åt utredandet af de därunder inträffade arbets¬
inställelserna hos landtbrukare.
Kommerskollegium har jämväl ansett sig böra, när särskilda för¬
hållanden gjorde sådant önskvärdt, genom sin afdelning för arbets-
statistik anordna en utredning rörande en viss landtarbetarefråga. Med
hänsyn till den omfattning, användandet af utländska säsongarbetare
erhållit inom landtbruket i några delar af södra Sverige, hvaraf för
vårt land nya arbetarepolitiska spörsmål framkallades, och särskildt den
af. Kungl. Maj:t till kollegii utredning öfverlämnade frågan om invan-
dringslagstiftning nära berördes, beslöt kollegium nämligen den 17 maj
1907 att verkställa en undersökning rörande dessa arbetares arbets- och
lefnadsförhållanden. Den däröfver utarbetade redogörelsen, som under
13
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 161.
våren 1909 offentliggjordes, torde hafva i väsentlig mån bidragit till klar¬
görandet af den ifrågavarande arbetaregruppens ekonomiska läge och
betydelse för landtbruket.
Kommitterade vilja i detta sammanhang erinra, att vid skilda till¬
fällen ifrågasatts, att såsom ämne för arbetsstatistisk specialundersökning-
skulle väljas spörsmålet om arbetarnes utgifter för sitt uppehälle. De
för det arbetsstatistiska arbetets anordnande under år 1906 inom kolle¬
gium tillkallade sakkunnige uttalade i sitt den 18 december 1905 afgilna
utlåtande önskvärdheten af, att en sådan utredning med snaraste kunde
verkställas och hänvisade med afseende å dess planläggning och utfö¬
rande till det detaljerade förslag i ämnet, som utarbetats af 1903
års kommitterade. I detta förslag framhölls uttryckligen, att kommit¬
terade icke ansett sig böra, såsom i Danmark skett, för primärmaterialets
insamlande uppställa olika hushållsböcker för stads- och landtarbetare,
utan trott sig kunna använda samma hushållsbok för alla olika slags
arbetare. Det utarbetade formuläret för hushållsbok upptog därför ock
särskilda afdelningar och poster, afpassade efter landtarbetarnes sär¬
skilda lefnadsförhållanden.
I det nyssnämnda utlåtandet af år 1905 ifrågasatte kommitterade
vidare, att en redogörelse för den af staten understödda egnahems¬
rörelsen, sålunda ett spörsmål af betydelse företrädesvis för kännedomen
om landsbygdens sociala förhållanden, skulle regelbundet utarbetas och
offentliggöras af den arbetsstatistiska afdelningen.
Sakkunniges här åberopade särskilda utlåtanden af åren 1903 och
1905 blefvo af kollegium tillstyrkta och af Kungl. Maj:t fastställda
att i hufvudsakliga delar tjäna som ledning vid det arbetsstatistiska
arbetets bedrifvande.
Af det nu anförda framgår klart, att arbetena å kollegii afdelning
för arbetsstatistik hittills i öfvervägande grad afsett belysandet af våra
industriarbetares lefnadsförhållanden. Anledningen härtill är emellertid
allenast att söka i den faktiska omständigheten, att de aktuella
ekonomiska och arbetarepolitiska problemen först uppkommit inom de
industriella yrkena. I samma mån som jordbrukets fortgående industriali¬
sering framkallat motsvarande eller andra sociala spörsmål inom landt-
arbetet, har numera helt naturligt behof uppstått att jämväl utreda
dessa. Och därjämte har det visat sig önskvärdt att införskaffa nödigt
material för anställande af ingående jämförelser mellan de arbets- och
lefnadsförhållanden, som äro gällande för arbetarne inom a ena sidan de
industriella yrkena och å andra sidan landtarbetet.
14
Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 161.
19d°a7gåZRdeSt'. . 1 skrtfvelsen den 30 maj 1907 framhåller Riksdagen också den
arietsstatis- bristande kännedomen om landtarbetarnes förhållanden såsom en allvarlig
^mfaSUg!' oJägeahet,^ hvilken i hög grad försvårar sträfvandena att åstadkomma
nödiga förbättringar i deras ställning. För att därutinnan något väsent
lifi’t skall kunna åtgöras, erfordras nämligen enligt Riksdagens menim
ett _ »statistiskt material, ägnadt att gifva en i alla afseenden, såvicft
möjligt, fullständig inblick i de förhållanden, under hvilka hela denna
arbetareklass lefver och verkar».
Riksdagen gör vidare gällande, att dess tidigare skrifvelser »torde
böra tolkas så, att de afse icke allenast industriarbetare utan jämväl
landtbruksarbetare». Denna uppfattning vunne särskildt stöd af den år
1903 fastställda plan för det arbetsstatistiska arbetet, hvilken plan af¬
såga eu fortlöpande statistik af allmän art och sålunda måste anses
omfatta. äfven landtarbetarne och deras förhållanden. Då Riksdagen
emellertid höll före, att de arbetskrafter, som vore anvisade för 'det
arbetsstatistiska arbetet, icke kunde medhinna behandlingen af dithörande
spörsmål, begärde Riksdagen, som nämndt, en utredning om lämpligaste
sättet för åstadkommande af en undersökning och statistisk utredning
rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden samt framläggande för Riks¬
dagen af de förslag, som med anledning däraf kunde synas påkallade.
nfngarmför Af såyäl Riksdagens här återgifna senaste uttalanden i ämnet som
k ommitt er ad c s Ock dess föregående skrifvelser samt Kungl. Maj:ts i anledning däraf
utre^rZg„ °ch kutade beslut om det arbetsstatistiska arbetets anordnande finna kom-
' J' mitterade ådagalagdt,
att lvungl. Maj:t och Riksdagen, vid sina åtgöranden för upp¬
rättandet af den fortlöpande socialstatistiken af allmän art, varit
eniga därom, att densamma icke borde begränsas till endast vissa
slag af arbetare utan skulle, i den utsträckning förhållandena med-
gåfve, afse alla slags arbetare, sålunda äfven landtarbetare;
att Riksdagen för sin del uttalat sig för, att åt detta sistberörda
område af den allmänna fortlöpande socialstatistiken, nämligen
landtarbetarnes lefnads- och arbetsförhållanden, numera måste ägnas
särskild uppmärksamhet;
alt Riksdagen emellertid icke funnit tillräckligt utredt, hvilka
spörsmål skulle blifva föremål för undersökningar eller huru dessa
borde anordnas, men i alla händelser förutsatte, att desamma skulle
kräfva särskilda arbetskrafter och kostnader;
samt att Riksdagen därför önskade utredning såväl beträffande
ämnen och metoder för landtarbetarestatistiken som ock rörande
dess organiserande och kostnaderna därför.
15
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N;o 161.
Vid utförandet af sitt utredningsarbete hafva kommitterade ansett
sig böra inhämta kännedom om och lämna en redogörelse för det väsent¬
ligaste af hvad i fråga om statistik rörande landtbrukets sociala för¬
hållanden genom offentligt eller enskildt initiativ hittills åtgjorts i vissa
främmande länder samt i Sverige.
Af våra närmaste grannländer framstår Danmark såsom det land,
där staten tidigare än i något annat genom systematiska statistiska
undersökningar ägnat landtarbetarefrågan en ingående uppmärksamhet.
Man har här tagit upp ett spörsmål för hvarje gång och offentliggjort
resultatet i särskilda publikationer, alla utarbetade genom statens sta¬
tistiska centralbyrås försorg och ingående som häften i dess »Meddelelser».
Så föreligga för närvarande icke mindre än nio olika publikationer,
några redan i flera årgångar, behandlande olika ämnen, som mer eller
mindre nära beröra landtarbetarefrågan.
Främst bör kanske nämnas Tyende- og Daglejerlonnen i Land-
trug et —■ två häften hittills utkomna, behandlande resp. åren 1897 och
1905 0 — då denna undersökning så att säga bildar den grundval, på
hvilken de öfriga bygga vidare. För inhämtande af de önskade upp¬
gifterna utsändes tvenne olika frågeformulär, det ena afseende genom-
snittsuppgifter, det andra individualuppgifter. Båda afsågo endast de
två stora landtarbetareklasserna, tjänstefolk och daglönare, hvilka senare
delades i fasta och tillfälliga.
Formuläret för genomsnittsuppgifter upptog följande spörsmål:
för tjänare: den vanligaste halfårslönen för vuxen manlig och
kvinnlig tjänare, under sommarhalfåret och under vinterhalfåret, samt
kostens ungefärliga värde för bådadera;
för daglönare: den vanligaste daglönen för män och för kvinnor,
under våren (och sommaren), hösten och vintern; för daglönare på egen
och daglönare på husbondes kost, för fast och för tillfällig; den van¬
ligaste arbetstiden (hvilotiden medräknad) för hvarje årstid och den
sammanlagda hvilotiden per dag; hvarjämte efterfrågades, huruvida och
i hvilken utsträckning daglönaren förutom den kontanta lönen åtnjöte
naturaförmåner, såsom fri bostad, mjölk, bete för kreaturen o. s. v.
Detta formulär utsändes till organisationerna inom landtbruket,
Landbo- och Husmandsföreningarne. Vid undersökningen år 1905 in-
kommo svar från 104 af de förra (hela antalet var 108) och från 231
af de senare (hela antalet 240). De sålunda från båda parterna inkomna
Landtarleta-
reundersöle-
ningar i
utlandet.
Danmark.
0 Närmare redogörelse för resultaten af 1905 års undersökning liar lämnats i
Meddelanden från K. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik", 1906, s. 196 ff.
16
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.
uppgifterna ha vid bearbetningen hållits skilda från hvarandra, men
resultaten visade sig i stort sedt så nära sammanstämmande, att man hos
båda parterna kunnat konstatera en tydlig sträfvan efter opartiskhet
och korrekthet. I publikationen äro de erhållna medeltalen samman¬
förda efter amt. Man har icke ansett sig kunna göra någon genom¬
förd beräkning af den samlade årsinkomsten för daglönarne, hvarken
för de fasta eller de tillfälliga, då de mycket olikartade naturaförmå¬
nerna icke med någon tillförlitlighet kunnat uppvärderas i pengar. Det
anmärkes dock, att de säkerligen representerade ganska obetydliga belopp.
För tjänstefolket däremot har eu dylik årsberäkning lätt kunnat verk¬
ställas. Skillnaden mellan fasta och tillfälliga daglönare definieras så,
att de förra i allmänhet ha sysselsättning på samma gård under hela
året, under det att de senare stå i ett mera löst och tillfälligt arbets¬
förhållande. De senares daglön befanns genomgående något högre.
Med fasta kvinnliga daglönare menas vanligen sådana, som äro gifta
med fasta manliga. Men det anmärkes, att det undantagsvis finns
arbete på gårdarna för hela året åt kvinnliga daglönare.
Värdet af de erhållna genom snittsuppgifterna är utan tvifvel i
ganska hög grad beroende af, huru ofta och i hvilken utsträckning man
inhämtar nya uppgifter. Äfven om de för hvarje gång vunna resultaten
(om löner, arbetstid o. s. v.) i och för sig äro af intresse, så torde dock
deras viktigaste ändamål vara att lämna material för jämförelse mellan
hvarandra närliggande år och därigenom belysa arbetsmarknadens läge
och arbetsförhållandenas förändringar. Oaktadt det använda formuläret
är synnerligen enkelt och lätt att besvara, har man i Danmark icke
kunnat upprepa undersökningarna så ofta, att de fått större praktisk
betydelse.
Åtskilliga för bedömandet af landtarbetarnes ställning nrycket vik¬
tiga frågor kunna naturligen på grund af sin invecklade karaktär ej
behandlas i ett formulär, afsedt för dylika genomsnittsuppgifter. Fn
fråga, som väl upptagits men ej nöjaktigt besvarats och därför vid bear¬
betningen lämnats å sido, har redan omnämnts, nämligen frågan om dag-
lönarnes naturaförmåner och deras penningvärde. Genom individualupp-
gifter, d. v. s. uppgifter om vissa bestämda arbetare, eller åtminstone arbe-
tarne vid vissa gårdar, borde man kunna få denna fråga fullt korrekt be¬
svarad. (Detta synes dock ej ha lyckats i Danmark, så vidt af publikationen
kan dömas.) En annan mycket betydelsefull fråga är landtarbetarnes ålder.
I en landsdel kan genomsnittsåldern för en viss landtarbetareklass vara
ganska olika mot i en annan, hvaraf förklaras mången olikhet i löne-
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
beloppen. I en trakt kan det finnas öfvervägande större gårdar, i en
annan öfvervägande mindre med olika genomsnittsålder och genom¬
snittslön.
Inom de störa hufvndgrupperna af landtarbetare finnes det många
yrkesspecialiteter, hvar och en med sina särskilda uppgifter med mot¬
svarande högre eller lägre utbildning, högre eller lägre lön och med
olika genomsnittsålder.
För att åtminstone i någon mån kunna tillgodose äfven krafvel,
på dylika mera ingående frågors belysning har man kompletterat det
nyssberörda formuläret för genomsnittsuppgifter med ett annat för indi-
vidualuppgifter. Detta formulär har genom landboföreningarnes bemed¬
ling utsändts till vissa större landtbrukare för ifyllning med afseende
på' deras egna arbetare. Inalles ha nära 800 svar inkommit, berörande
6,900 landtarbetare, hvaraf 3,000 manliga och 1,800 kvinnliga tjänare
samt 1,500 manliga och 600 kvinnliga daglönare.
I detta formulär skulle för hvarje undersökt egendom införas upp¬
gift om dess belägenhet, namn och storlek, ägarens eller brukarens
namn samt därjämte detaljerade upplysningar rörande hvarje där an¬
ställd arbetare, nämligen för:
A. Tjänare: namn, kön, ålder, syssla (stallkarl, ryktare, dräng,
mjölkpiga o. s. v.), halfårslön för sommar och vinter samt slutligen an¬
märkningar, afseende särskild! den händelse, att speciella omständig¬
heter medföra en extra ordinärt hög eller lag lön;
B. Daglönare: namn, kön, ålder, anställning i egen eller i hus¬
bondes kost, fast eller tillfällig, antal arbetsdagar under de olika års¬
tiderna, vår, sommar, höst och vinter; lön pr dag samt slutligen an¬
märkningar särskild! afseende, liksom i formuläret för genomsnittsupp¬
gifter, omfång och värde af naturaförmåner.
Vid materialets bearbetning ha, med ledning af de så inkomna
uppgifterna, tjänarne uppdelats i ett stort antal yrkesgrupper, inalles
10 manliga (förvaltare, fodermestere, malkrpgtere, avlskarle, forkarle,
staldkarle, kuske, rögtere, tjenestekarle och landvmsenselever) och 11
kvinnliga (husjomfruer, husbestyrerinder, mejeripiger, kokkepiger, malke-
piger, bryggerspiger, stuepiger, tjenestepiger, indepiger, barnepiger och
husholdningselever).
Hvar och en af de större yrkesgrupperna är vidare fördelad dels
efter ålder i grupperna 14—18 år, 18—25 år och 25 ar och däröfver,
och dels efter gårdarnes storlek i arbetare vid större och vid mindre
gårdar. Genom sammanförande af båda dessa fördelningar får man
t. ex. veta, att tjänarne genomgående är o äldre på de störa gårdarne
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
än på de små. Som lönen naturligtvis stiger med åldern uppemot
medelåldern, har man här en af förklaringsgrunderna till, att tjänarne
på de större gårdarne genomgående åtnjuta större lön än de'mindre
gårdarnes.
Daglönarne ha likaledes fördelats efter sin anställning vid större
eller mindre gårdar samt efter åldern i tre grupper, dock med annan
åldersgräns, nämligen 18—50 år, 50—60 år, och 60 år och däröfver.
Af de båda fördelningarna framgår bl. a., att det är mycket vanli¬
gare på de små än på de stora gårdarne, att kosten ingår i lönen,
vidare att lönen stadigt sjunker efter uppnådda 50 år, att de små går¬
darna i långt större utsträckning än de stora sysselsätta arbetare öfver
medelåldern, och följaktligen i genomsnitt ge mindre lön, att de fasta
daglönarne mestadels äro att söka på de stora gårdarne, under det att
bönderna (de mindre gårdsbrukarne) utom tjänstefolket vanligen endast
under den brådaste tiden ha behof af ytterligare arbetskraft, d. v. s. i
sådant fall tillfälliga daglönare o. s. v.
Danske Arbejderfamiliers Forbrug, 2 Afdeling: Landarbejdere är
titeln på en 1901 utkommen undersökning, med uppgift att befysa landt-
arbetarefrågans kanske svåraste problem, nämligen det jordbrukande landt-
arbetarehushållets förbrukning, särskildt med afseende på kosthållet. Under¬
sökningen bygger sina resultat på 201 hushållsböcker för året 1897,
förda ytterst detaljerad! vecka för vecka af husmödrarna i landtarbetare-
hemmen.
Hushållsboken upptar följande uppgifter: husfaderns namn, yrkes-
specialitet och boningsort, om han arbetar på egen eller på husbondens
kost, om han själf äger huset, där han bor, om han drifver jordbruk
och huru stöld, om han håller kreatur och Indika; hushållets samman¬
sättning: familjemedlemmar, hyresgäster, inneboende och kosttagare,
deras kön och ålder, med noggrant angifvande i hvilken grad hvarje
medlem deltagit i den gemensamma förbrukningen (måltiderna).
På inkomstsidan upptas särskildt mannens, hustruns och barnens
arbetsförtjänst, inkomst af försäljning af egen afvel (från trädgården, af
fjäderfä, ägg o. dyl.), andra inkomster (t. ex. af inneboende), understöd
o. dyl., lån. Om familjen dessutom åtnjutit naturaförmåner, såsom fri
bostad, bränsle el. dyl., anmärkes detta, om möjligt med värdering i
pengar.
Bland utgifterna upptas alla slags födoämnen, kolonialvaror, spiri¬
tuösa, bränsle, kläder, redskap, bohag, husreparationer, medicin och läkar¬
vård, sjukkasse-, försäkrings- och föreningsafgifter, böcker och tidnin-
19
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 161.
gar, hyra, räntor, återbetalning af lån, skatter, förströelser, in. m. Slut¬
ligen begäres upplysning om, hvilka nödvändighetsartiklar under årets
lopp förbrukats i hushållet af egen afvel, med angifvande af mått och
vikt. ...
Samtidigt med undersökningen rörande landtarbetarefamujernas för¬
brukning och budget föranstaltades en liknande — ehuru i betydligt
mindre omfattning — rörande industriarbetarne. Härigenom vanns
material för en fullt objektiv jämförelse. Då minuthandelspriserna i
båda fallen äro noggrant angifva, kan man, genom att öfverföra stä¬
dernas priser till landets eller tvärtom, vinna en gemensam utgångs¬
punkt — i hvarje fall för jämförelse af den viktigaste delen af för¬
brukningen (utgiftssidan) nämligen födoämnesförbrukningen, kosthållet.
Sådana hushållsböcker utsändes till sammanlagdt 345 landtarbetare-
hushåll. Af dessa 345 böcker återkommo 218 efter årets slut så ut¬
fyllda, att de antogos kunna ge ett användbart material för den blif¬
vande berättelsen; under bearbetningens gång måste emellertid 17 från¬
skiljas såsom allt för ofullständiga, hvadan alltså 201 medtogos i den
slutliga redogörelsen. Hushållsböckernas utdelning till hushållen verk¬
ställdes genom skollärare, inalles 80, hvilka personligen kände resp.
familjer och kunde i detalj och muntligen undervisa husmödrarna om
förfaringssättet vid böckernas ifyllande. Största delen af de ifyllda
böckerna återsändes äfven genom dessa skollärare, som i några fall
gjort anteckning om det använda förfaringssättet.
För att kunna anställa jämförelse mellan de 201 familjernas årsför¬
brukning i förhållande till deras sammansättning har man fördelat hvarje
familjs såväl inkomster som utgifter på dess medlemmar med hänsyn
till både kön och ålder, med utgångspunkt från eu antagen fysiologisk
enhet (mannen om 19 år och däröfver). Naturligen har omfånget af
hvarje hushållsmedlems deltagande i årsförbrukningen noggrant obser¬
verats. De manliga årsklasserna under 19 år ha åsatts procentvärden
från 82 till 22 procent (det sista för årsklassen 0—2 år) af den an¬
tagna enheten och de kvinnliga likaså, med beräkning att en kvinnas
födoämnesomsättning är iU af eu med henne jämnårig mans. Be¬
räkningen i enheter afser naturligen i första rummet födan, men har,
alltjämt supplerad med beräkning pr familj, äfven användts för den
öfriga delen af budgeten. Till grund för jämförelserna ha nettobud¬
geterna lagts.
Efter nettoinkomstens storlek ha familjerna delats i 6 grupper och
efter »enheternas» inkomst i 5 grupper samt slutligen efter familjernas
storlek och sammansättning likaledes i 5 grupper.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
Genom sammanställning af alla dessa olika grupper med afseende
på de olika utgifts- och inkomstkategorierna får man en utomordenligt
rik och utformad statistisk bild. Man får t. ex. veta, i hvilken pro-
centföljd årsinkomsten hos en landtarbetarefamilj stiger alltefter antalet
»enheter» och genomsnittsinkomsten pr »enhet», samt i hvithet förhål¬
lande denna inkomststegring står till den motsvarande utgiftsstegringen
och, hvad som är kanske ännu intressantare, till stegringen af hvar
och en af de viktigare utgiftsposterna, särskildt födan och dess olika
delar, den animaliska och den vegetabiliska, bostadshyran, nöjeskontot,
kaffet och spriten, skatterna o. s. v., allt räknadt både pr familj och
pr »enhet)». — Slutligen kan man, såsom redan nämnts, med afseende
på alla dessa detaljer göra jämförelse med den likartade undersökningen
rörande stadsarbetarnes lefnadsförhållanden.
Genom en omsorgsfull inpassning af de genom denna undersök¬
ning vunna hufvudsiffrorna i ramen af de mera konturartade, men på
grund af undersökningsområdets långt större omfång mera allmängiltiga
resultaten af den nyssnämnda undersökningen rörande Tyende- og Dag-
lejerlonnen vinna båda undersökningarna i hög grad i värde. Förbruk-
ningsundersökningen får på det sättet utöfver sitt stora värde i sig
själ!' ett långt större i egenskap af »representativ» undersökning.
Ännu innan denna undersöknings resultat hunnit publiceras, hade
statistiska centralbyrån gripit sig an med en tredje landtarbetareunder-
sökning af mycket omfattande natur, hvilken utkom 1900 under titeln
Fceste-, Leje- og Tjenestelmse samt Landarbejderfamilierne i disse i Aaret
1899. Arbetet tog sin början i juli 1899, då ett stort antal frågekort
tillställdes de kommunala myndigheterna med begäran, att de skulle
draga försorg om vederbörlig ifyllning, för hvilket ändamål en kontroll-
lista medföljde, på hvilken för hvarje socken skulle antecknas, huru
många kort där skulle ifyllas. Dessutom bifogades en kort instruktion.
Undersökningen afsåg sådana icke fattigunderstödda husmansfa-
miljer, hvilkas hufvudsakliga förvärf hämtades ur landt-, skogs- eller
trädgårdsbruk, och som icke bebodde »själfägarhus» eller »arvefmste-
hus» med rätt att sälja och pantsätta. Hvarje sådan landtarbetare, som
bebodde ett fmste-, leje- eller tjenestehus, skulle tillställas ett frågekort
till ifyllning. Formuläret afsåg uppgifter om brukarens namn, ålder
och boningsort och om ägarens namn; om brukaren har huset i heste eller
leje eller som tjenestehus; hvilket år arrendet uppgjorts, på huru många
år, och till hvilket belopp; husets försäkringsvärde, när det uppfördes,
om det hör jord därtill och i så fall jordlottens »hartkorn» och areal';
samt ifall den är utparcellerad (afsöndrad), om den före utstyckningen
21
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
■var del af herrgård sjord eller bondejord, eller i annat fall om den vid
undersökningstillfället utgjorde del af herrgård sjord eller af bondejord;
kreatursstockens storlek sommaren 1899; antalet medlemmar i hushållet
under 7 års ålder, 7—14 år och öfver 14 år; samt slutligen mannens,
hustruns och barnens genomsnittliga arbetsförtjänst under ett år (ut¬
öfver hvad jordlotten och kreatursstocken ger), förvärfvad genom landt-
arbete och genom annat arbete.
Nära 27,000 kort inkommo, representerande lika många husmän,
hvilka själfva under lämplig kontroll från de kommunala myndig¬
heternas sida ifyllt dem. Af dessa kort måste emellertid vid bear¬
betningen c:a 2,800 utskiljas, antingen såsom härrörande från familjer,
som ej motsvarade de i instruktionen uppställda betingelserna, eller
också emedan de voro alltför ofullständigt ifyllda.
Vid uppgifternas bearbetande gjordes för hvardera af faeste-, leje-
och tjenestefamiljer bl. a. följande indelningar; efter antalet familjer pr
hus; efter hushållets storlek och sammansättning; efter jordlottens stor¬
lek; efter husets ålder; efter den tid brukningsförhållandet varat och
efter hvarje kontraktsperiods varaktighet.
Hufvudresultatet af undersökningen kan sägas vara, att man fål¬
en skala för den större eller mindre uteförtjänst, som husmännen ha
allt efter deras jordlotts mindre eller större utsträckning, och därmed
alltså också en måttstock för dennas mindre eller större betydelse för
dem. Däremot får man icke veta något om resp. husmansfamiljers
samlade årsinkomst, ej heller om arbetsförtjänstens förhållande till
arbetsprestationen. Genom försiktig sammanställning med de i de båda
förut refererade landtarbetareundersökningarna framlagda siffrorna synes
man emellertid i någon mån kunna bilda sig en föreställning äfven om
de bär omhandlade husmansfamiljernas allmänna ekonomiska standard.
Önskan att få en föreställning om i hvilken utsträckning en viss
grupp småbrukande landtarbetare är att räkna på för tillgodoseende af
de större (och medelstora) gårdarnes arbetsbehof, liksom också i hvilken
män dessa småbrukare nödgas lita till arbete för andra för att fylla sin
budgets deficit, har varit ett viktigt motiv för såväl den nyss referera¬
de undersökningen som för en annan år 1906 utkommen under titel
Husmandslmig oprettada i Finansaarene 1900101—1904/05 i Henhold til
Lov af 24 Marts 1899, afseende eu redogörelse för, huru statens egna-
hemslånerörelse verkat.
Det mesta af primärmaterialet har för detta arbete liksom för det
nyss behandlade insamlats genom frågeformulär, som genom de lokala
22
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.
myndigheterna ;i detta fall ordförandena i resp. egnahemsamtskom-
mitteer) tillställts egnahem sbrukens innehafvare för ifyllning'.
Förutom en del frågor rörande innehafvare^ personliga förhållan¬
den innehöll formuläret rubriker rörande egnahemslånets storlek, egen¬
domens taxeringsvärde, jordlottens »hartkorn)), storlek och inköpspris,
byggnadernas försäkringsvärde, värdet af kreatursbesättning och inven¬
tarier; vidare förfrågan huruvida och huru länge skulder påh vilat hus-
mansbruket, och om det bytt ägare, huruvida detta skett till följd af
dödsfall, insolvens eller öfverlåtelse. Uppgifter begärdes äfven om egen¬
domens intecknings värde, om innehafvare!! själ!' ägde huset, innan han
förvärfvade jordlotten, samt om denna sålts från jord i privat eller i
offentlig ägo. Slutligen infordrades upplysning om innehafvarens arbets¬
förhållande, kreatursbesättningens storlek, om åvägabringandet af den
nödiga dragkraften, och i hvad mån vederbörande små¬
brukare var medlem af andelsföretag. Af dessa frågor blef den, som rörde
inteckningsvärdet, ytterst ofullständigt ifylld; detsamma gällde punkterna
om ombyte af ägare samt om värdet af kreatursbesättning och inventarier,
hör de tva första spörsmålen har emellertid material införskaffats från
andra håll, det tredje har måst lämnas obesvärad! Af 1,859 utsända
formulärblanketter inkommo 1,814 besvarade.
Genom denna undersökning utröntes, huru många egnahem det
fanns i hvar kommun, egnahemsinnehafvarnes ålder och civilstånd samt
yrkesställning — i tre hufvudgrupper: daglönare, fast anställd tjänare
och annat eller ej uppgifvet förvärf — vid egendomens öfvertagande;
brukets storlek och kvalitet, uttryckt bl. a. i priset pr Td Land och
P1’ hd Hartkorn, samt slutligen antalet brukare, som utföra jordarbete
för andra, och genomsnittsantalet arbetsdagar allt efter brukets storlek
och kvalitet. Genom jämförelser med produktionsstatistikens siffror har
de olika egnahemsgruppernas bruksintensitet kunnat uppskattas, likasom
jordprisens storleksförhålllanden genom jämförelse med den allmänna
jordprisstatistikens siffror.
Förutom de nu nämnda undersökningarne, alla berörande centrala
landtarbetarespörsmål, må äfven i korthet omnämnas vissa andra, som
behandla särskilda, för kännedomen om landtbefolkningens sociala för¬
hållanden betydelsefulla frågor.
Publikationen »UlykJcestilfmlde i Land- og Skovbrug» stöder sig på
anmälningsblanketter — enligt mycket utförliga formulär — insända af
läkarne under loppet af ett år, 15 april 1906—15 april 1907, för skogs¬
bruket och af ett hälft år för landtbruket. Inalles behandlas 3,748
olycksfall inom jordbruket och dess binäringar samt 247 inom skogs-
0 O
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
bruket. Undersökningarnes resultat hafva tjänat till ledning vid det
lagstiftningsarbete, som ledt till antagandet af lagen om försäkring mot
olycksfall i landtbruk, skogs- och trädgårdsskötsel den 27 maj HIOB.1,
Utredningen om »Landbrugets ÄndelsvirksomhedD stöder sig på
material, som insamlats år 1903 i samband med en då pågående krea-
tursräkning. Arbetet behandlar andelsmejerirörelsen, mjölkproduktionen,
kontrollföreningsrörelsen, andelsslakterirörelsen, äggkretsarna och slut¬
ligen den olika produktionsintensiteten vid brukningsdelar af olika slag.
Hvart 5:te år utkommer numera en publikation, benämnd -»Sälg
av Landejendomme». Häri redogöres för olika former af försäljningar
(fria, tvångs-, familje- och »näringsförsäljningar)) — de sista af egen¬
domar, med hvilka äro förenade afsevärda inkomster utom landtbruket
— samt slutligen försäljningar af fsesteegendomar). De särskilda landt-
egendomarna grupperas vidare efter »hartkorn», delade i lem storleks-
grupper med angifvande af taxeringsvärde och försäljningsvärde med
och utan kreatursbesättning och inventarier samt inteckningsbeloppet,
allt vidare reduceradt pr Td Hartkorn.
Danmarks Jordhög 1850—1905 bildar afslutningen och samman¬
fattningen af en hel serie statistiska framställningar om de danska jord¬
brukens antal och fördelning efter antalet Td Hartkorn och olika be-
sittningsformer. Storleksgrupperna äro ej mindre än tio — från »hus»
utan »hartkorn» till gårdar med 20 Td och däröfver — såväl för själf-
ägare som »fseste»-klassen.
Kapitelstakster slutligen är eu årligen utkommande publikation,
hvars innehåll närmast motsvarar våra markegångstaxor.
Det torde jämväl böra erinras, att det »förslag till lag rörande
användningen af utländska arbetare till arbete vid vissa arbetsställen
samt rörande det allmännas tillsyn härvid», hvilket år 1908 antogs af
danska riksdagen, åtföljdes af redogörelser2) för vissa statistiska utred¬
ningar rörande ifrågavarande arbetares (företrädesvis af polsk och gali-
zislc härkomst) arbets- och lefnadsvillkor.
I Finland har landtarbetarefrågan under de senare åren i hög grad
varit föremål för uppmärksamhet. Så har den s. k. Subkomitén för den
obesutna befolkningen planerat ett stort anlagdt verk under titeln Statis-
J) Närmare redogörelse för lagens innebörd återfinnes i “Meddelanden från K.
Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik'-' 1908, s. 590 ff.
2) De statistiska utredningarnas viktigare resultat äro återgifna i a. a. 1908,
s. 359 tf.
Finland.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
tisli undersökning af socialekonomiska förhållanden i Finlands landskom¬
muner år 1901 i sex delar, hvilkas titlar skola bli: I. Befolkningen
grupperad efter hufvudnäring, II. Bostadsförhållandena, III. Ben odlade
jordarealen och dess fördelning, IV. Kreatur sbeståndet, V. Arbetarenas
bostads- och landtbruksekonomiska förhållanden, VI. Jordegendomsförhål¬
landena. Af clessa delar bär emellertid hittills endast del III utkommit,
innehållande eu detaljerad utredning, för hvarje län och socken, af
brukningsdelarnas storlek (särskildt den odlade jordens areal) samt för¬
delning på olika slag af innehafvare. Af de öfriga delarna kunna sär¬
skildt Il och V förväntas blifva af betydelse för kännedomen om den
finska landtbefolkningens sociala läge. Vissa preliminära resultat af
stort intresse hafva redan åskådliggjorts i eu af subkomittén år 1908
utgifven Socialstatistisk Atlas öfver Finlands landskommuner år 1901.
Vidare har Invaliditets försäkring skomittén låtit utarbeta en ytterst
ingående sockenmonografi, benämnd Befolknings-, invaliditets- och in¬
komstförhållandena uti Tusby, Humppila, Kymmene, Bäisälä och Vihanti
kommuner år 1903, hvilken är af stort intresse ur metodisk synpunkt
för landtarbetarefrågans utredande.
Invaliditetskommitténs uppgift var att söka finna det bästa sättet
för försäkring af arbetare och med dem likställda personer mot sådan
bestående arbetsoförmåga, som härrör af ålder eller annan orsak än
under arbetet inträffadt olycksfall. Som Finlands officiella statistik icke
erbjöd tillräckliga upplysningar rörande dessa personer med afseende
på ålders- och yrkesfördelning, inkomstförhållanden, familjemedlemmar-
nes antal och ålder, antalet invaliditetsfall och dessas beskaffenhet,
arbetstillgång m. m., så befanns det nödvändigt att utreda dessa för¬
hållanden genom en särskildt för detta ändamål anordnad statistisk
enquete. För denna enquete uppgjordes förslagsvis en plan med åtföl¬
jande frågeformulär, och då det syntes af vikt att till en början pröfva
dess lämplighet på ett mindre område, innan den definitivt godkändes
för en mera omfattande undersökning, anställde man profundersökningar
enligt det förslagsvis uppgjorda programmet uti fem kommuner, hvilka
utvaldes med hänsyn till de skiljaktliga förhållanden, som i olika delar
af landet äro rådande såväl beträffande folkets lefnadsvanor som dess
ekonomiska förhållanden, bosättning m. m.
Det för profundersökningen fastställda frågeformuläret upptog
följande hufvudpunkter: Den undersökta hufvudpersonens namn och
födelseort, tidpunkten, då han flyttat till sin dåvarande boningsort,
civilstånd, födelseår och -dag samt, om han var gift, äfven hustruns
födelseår; barnens antal och födelseår, kön och ålder samt antalet
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A':o 161.
främmande personer, han under året 1903 underhållit; hans yrkes-
och inkomstförhållanden år 1903, de utskylder han erlagt och de in¬
komster, för hvilka han samma år beskattats vid den kommunala taxe¬
ringen, det fattigunderstöd, han eventuellt under år 1903 åtnjutit;
slutligen frågor om hans arbetsförmåga, hvartill anslöt sig en närmare
redogörelse för sjukdomsförhållanden och arbetstillgång. Dessutom an¬
hölls ytterligare om upplysning, i hvilken mån han redan var tryggad
genom sjukdoms-, olycksfalls- eller lifförsäkring.
Som jordbrukarne i allmänhet naturligen icke i siffror kunde upp¬
gifva slutresultatet af årets ekonomiska verksamhet — då deras bokföring-
for det mesta var ytterst bristfällig — måste frågorna rörande inkom¬
sterna göras så detaljerade, att icke någon mera beaktansvärd inkomst¬
post blef bortglömd. Så kommo dessa frågor att upptaga mer än
hälften af det synnerligen omfångsrika frågeformulärets hela utrymme.
Inkomstrubrikerna äro uppdelade i två hufvudpunkter: penning¬
inkomster och naturainkomster. Penninginkomsterna delas vidare i in¬
komster af hufvudyrket, af bisysslor, af hustruns arbete, af barns arbete
(under 16 år), värdet af nyttjandet af familjelägenheten (vare sig i
form af hyra eller aflöning eller innehaf af annan art), direkt inkomst
af ägd gård (i form af hyresinkomst), inkomst af annan förmögenhet,
tillfälligt sjuk- eller annat understöd, kontant pension och öfriga kon¬
tanta inkomster.
Naturainkomsterna delas i inkomster af (eget) jordbruk, af boskaps¬
skötsel, från skog, från trädgård och från fiske och jakt (med en mängd
underrubriker) samt slutligen naturaförmåner, som åtnjutits af sytnings-
tagare, spannmålstorpare, tjänare och hemmavarande barn öfver 16 år
samt af andra personer i liknande ställning, hvarvid fritt uppehälle
särskild! värderas.
För supplerande af bristfälliga eller oriktiga uppgifter ha special¬
undersökningar utförts för bestämmande af medelvärdet af fri bostad i
olika kommuner och delar af kommuner (fabriks- och jordbruksdistrikt);
medelinkomst af ko, uppskattning i penningar af inkomster, angifna in
natura. För detta sista ändamål utsändes särskilda frågeblanketter med
begäran om upplysning rörande genomsnittspriset för hösten (vintern)
och våren (sommaren) 1903 för de vanligaste jordbruksprodukterna
(såsom säd, hö, mjölk och ved) samt mans- och hästdagsverken på så¬
väl egen som gårdens kost samt slutligen värdet af fritt uppehälle —
under 1903 — (föda, bostad och öfrig omvårdnad) för fullvuxna män
och för fullvuxna kvinnor samt klädespersedlar för fullvuxen man och
fullvuxen kvinna. Detta formulär tillställdes 38 i olika social ställning
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft.
26 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.
varande personer i de olika socknarna, om Indika man kunde antaga,
att de voro i tillfälle att gifva säker upplysning om de frågor, formu¬
lären afsågo.
Sedan de olika inkomstposternas belopp fastställts, skulle därifrån
dragas nyanskaffnings- ocli driftkostnader, betalade arbetslöner samt ut-
skylder till stat, kyrka och kommun. — För bestämmandet af driftkost¬
naderna blef en särskild specialundersökning nödig. — Genom att draga
dessa »affärsutgifter» från bruttoinkomsterna, vanns möjlighet att be¬
döma, huru rättvis den kommunala taxeringen varit.
Slutligen begärdes uppgifter, om arrendejord innehades, om arren¬
dets storlek m. in.
Ett särskildt formulär befanns ock nödigt för utrönande af arbets¬
förmågan, arbetstillgången och arbetstiden, äfven detta formulär myc¬
ket ingående och detaljerad^ då undersökningen till väsentlig del just
afsåg dessa spörsmål. Formuläret skulle utfyllas för hvarje person, som
under år 1903 varit fast boende i någon af de fem kommunerna, och
som före den 1 januari 1904 hade fyllt 16 år. För personer, hvilka
endast under någon del af året 1903 vistats å undersökningsområdet,
skulle frågeblankett icke afgifvas, ej heller för gift kvinna, hvars man
var bosatt i någon af de af enquéten omfattade kommunerna.
Denna del af undersökningen kunde icke försiggå endast genom
frågeformulärets utsändande till resp. undersökningspersoner för att af
dem ifyllas. Endast i ett litet fåtal fall var denna metod möjlig, i
öfrigt använde man sig af liusbesök. Hvarje kommun indelades för
detta ändamål i mindre områden, byavis eller ock flere byalag tillsam¬
mans, och för hvarje dylikt område utsågs en särskild ledare af in¬
samlingsarbetet, hvilket utfördes af inalles 25 personer (hvaraf 4 stu¬
denter, 3 skolelever, 8 folkskolelärare, 4 organister och klockare samt
6 bönder och skrifvare), hvilka genomströfvade hvar sitt område hus
för hus och efter noggrant utfrågande ifyllde blanketterna. En del
löneuppgifter erhöllos dock direkt ur arbetsgifvarnes aflöningslistor;
allt som kunde hämtas ur kyrkböckerna antecknades i förväg därur.
Tillsammantaget insamlades 13,080 frågeblanketter, i medeltal
523 pr insamlare, högst 1,517, lägst 278. Till ledning vid insamlings¬
arbetet försågos husbesökarne med utförlig instruktion. Endast ett
jämförelsevis ringa antal blanketter — 616 representerande 1,300 per¬
soner — kunde icke användas för undersökningen, antingen därför att
vederbörande vägrat lämna uppgifter, eller emedan blanketterna af annan
anledning blifvit bristfälligt ifyllda. Återstående 11,157 insamlade god¬
kända formulär behandlade en befolkning af 27,000 personer.
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
Början till en regelbunden landtarbetarestatistik har i Finland gjorts
genom en förordning af 29 juni 1907, i hvilken landtbruksstyrelsen fått
f uppdrag att hvarje år insamla och utgifva statistik öfver tillgången
på jordbruksarbetare och öfver dessas lönevillkor.
För detta ändamål fastställdes den 22 maj 1908 särskilda formu¬
lär, enligt hvilka uppgifterna skola insamlas och publiceras. Dessa
uppgifter äro tämligen summariska; rörande deras beskaffenhet samt de
erhållna resultaten för år 1907 hänvisas till »Meddelanden från K. Kom-
merskollegii afdelning för arbetsstatistik» 1909, s. 577 ff.
Hvad Norge beträffar, så hafva Eilert Sundts arbeten i viss mån
vant banbrytande för den moderna socialstatistiken i allmänhet och
delvis äfven berört landtarbetarestatistiken. Ett modernt arbete, ur
hvilket kan hämtas en del värdefullt material för landtarbetarefrågans
statistiska belysande, är Ben parlamentariske Arbeiderhommissions Ind-
stilling, Bilag, under titeln Socialstatistik. Denna publikation är byggd
på »representativa uppgifter» för 28,593 män och 31,905 kvinnor öfver
15 år, tillhörande allehanda befolkningsklasser i stad som på land. Bland
andra klasser märkas »gaardbrugere, husmand, hjemvarende sonner ved
jordbrug, tjenere ved jordbrug, andre jordbrugsarbeidere» och mot¬
svarande grupper kvinnliga jordbrukare och landtarbetare. För alla dessa
män och kvinnor meddelas uppgift om, vid hvilken ålder de ha begynt
arbeta, hvilken lefnadsställning deras far haft, huruvida de förut inne¬
haft annat yrke, deras inkomst i kontant lön och in natura (uppskattadt
i pengar) för olika åldrar och för flera tioårsperioder tillbaka och med
fördelning i hufvudinkomst och i biinkomster.
I ett särskildt band behandlas ytterst utförligt förekommande in¬
validitet och därmed i samband stående förhållanden.
År 1900 publicerades i England den första officiella berättelsen
rörande landtarbetarne (genom Board of Träde’s Labour Departement).
År 1905 följde den andra och hittills sista, hvars fullständiga titel är
»Andra berättelsen rörande jordbruksarbetarnes löner, förtjänster och
anställningsvillkor i det Förenade Konungariket» (Second report on
the Wages, Earnings and Conditions of employment of agricultural labou-
rers in the United Kingdom).1)
9 Senare uppgifter härom återfinnas i den af The Labour Departement utgifna
Twelfth Abstrad of Labour Statistics.
Norge.
England.
28
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 161.
Primäruppgifterna för denna senare publikation afse i allmänhet
året 1902, i någon mån äfven 1903. Hufvudvikten har i berättelsen
lagts på att söka fastställa den kontanta tidlönens storlek inom hvarje
grefskap. Som veckolönen, ej daglönen, är den vanligaste lönenheten
för engelska landtarbetare, ha öfriga aflöningsformer reducerats till
denna enhet.
Veckolönuppgifterna afse endast den ordinarie kontanta lönen,
alltså hvarken betalning för foder- och sädesskördarbete eller för be¬
tingsarbete, öfvertids- och söndagsarbete. Veckolönup pgifterna ha in¬
hämtats ungefär på samma sätt som de danska löneuppgifterna, d. v. s.
både i form af genomsnittsuppgifter och individualuppgifter.
Genomsnittsuppgifterna ha erhållits dels genom ordförandena i
the Rural District Councils (funktionärer, som synas någorlunda mot¬
svara våra kommunalordförande), dels genom omkring 300 agronomer
för de distrikt (Poor Law Unions), där de ha sin verksamhet. Dessa
båda klasser af funktionärer ha alltsedan 1894 till arbetsdepartementet
årligen meddelat uppgifter om den vanligaste kontanta veckolönen i
deras resp. distrikt. Slutligen hafva från ett stort antal jordbrukare i
landets alla delar inhämtats uppgifter om de individuella veckolöner,
de under loppet af 1902 betalt sina arbetare.
Såväl genomsnitts- som individualuppgifterna omfatta endast man¬
liga arbetare med full arbetskraft och med vanlig lön och fördelas på
tvenne hufvudgrupper af landtarbetare, nämligen dels vanliga arbetare
(ordinary labourers) dels kreatursskötare — kuskar, ladugårdskarlar och
fåraherdar (horsemen, cattlemen and shepherds).
För inhämtande af upplysningar om äfven den samlade årsför-
tjänsten — för olika landtarbetaregrupper och olika trakter — alltså
utom den ordinarie penninglönen såväl extra kontant betalning af alla
slag som naturaförmåner, utsändes år 1903 formulärblanketter till om¬
kring 10,500 arbetsgivare i England och Wales med begäran om alla
dylika upplysningar, de kunde ge rörande sina arbetare för året 1902.
Omkring 4,250 arbetsgifvare återsände sina blanketter ifyllda, af hvilka
3,200 så korrekta, att de kunde bearbetas — representerande 28,000
arbetare. Med undantag af gårdsförvaltningspersonalen upptogo dessa
blanketter samtliga manliga fäst anställda gårdsarbetare vid full arbets¬
kraft (äfven sådana, som tillfälligtvis icke arbetade vid gården).
För Skottland, som icke har några Rural District Councils, inhäm¬
tades uppgifterna om såväl den kontanta veckolönen som hela årsin¬
komsten från arbetsgifvarne, inalles omkring 1,150, representerande om¬
kring 6,650 arbetare. För Irland erhöllos uppgifterna angående den
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
totala årsförtjänsten likaledes af arbetsgifvarne, veckolöneuppgifter dess¬
utom (alltsedan 1898) årligen från omkring 100 korrespondenter i olika
distrikt. .
Uppskattningen af de olika naturaförmånerna är i allmänhet gjord
uteslutande af arbetsgifvarne själfva. Från eu mängd jordbrukare, ord¬
förandena i Rural District Councils och dessutom från omkring 200
särskilda jordbrukskorrespondenter, har man inhämtat särskilda upp¬
gifter beträffande såväl de högsta, lägsta och vanligaste arrendebeloppen
i resp. distrikt som ock inträffade förändringar af beloppen under de
sista tio åren. Rörande byggnadskostnaderna inhämtades äfven särskilda
uppgifter, och i fråga om vissa bostadsförhållanden utnyttjades det ma¬
terial härom, som erhållits i samband med folkräkningen.
Den på alla dessa uppgifter byggda delen af publikationen med¬
delar för de närmast undersökta arbetaregrupperna en ingående redo¬
görelse för deras arbets- och aflöningsförhållanden samt lämnar där¬
jämte en allmän orienterande framställning rörande förvaltningsperso¬
nalens och de kvinnliga arbetarnes ställning.
Eu annan afdelning återger hufvudinnehållet af ett mindre antal
godsägares särskildt infordrade berättelser öfver arbetsförhållandena å
deras gods. Här beskrifs först egendomens storlek och kulturförhål¬
landen, vidare kreatursstockens sammansättning och maskinutredningens
beskaffenhet. Så följer utförlig förteckning på hela arbetsstyrkan (inkl.
såväl förvaltningspersonal som kvinnor, gossar och tillfälliga arbetare)
med noggrann redogörelse för hvars och ens arbetsspecialitet och löne¬
förmåner samt arbetstiden och dess fördelning under olika årstider.
Man har likaledes genom tillmötesgående från ett mindre antal
godsägare lyckats erhålla serier af löneuppgifter från och med år 1850.
Vidare meddelas en redogörelse för kosthållet och dess samman¬
sättning inom ett antal landtarbetarefamiljer af viss storlek (man, hustru
och 4 barn), hvartill materialet, genom medverkan af olika tjänstemän
och enskilda, insamlats från skilda delar af landet. I samband därmed
publiceras åtskilliga matordningar och matsedlar, som belysa lefnads-
förhållandena i olika trakter.
Därjämte förekomma spridda uppgifter om särskilda landtarbetare-
spörsmål, såsom föreningsväsendet, småbruksrörelsen o. s. v.
Med hänsyn till den framträdande politiska betydelse, som vissa
agrariska problem — den s. k. irländska frågan, egnahemsrörelsen,
jordfördelningen och jordbeskattningen m. fl. — under den senare tiden
erhållit i England, hafva landsbygdens olika sociala spörsmål i öfrigt
Tyskland.
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.
blifvit föremål för stort intresse och behandlats i kommittéutredningar,
afhandlingar, broschyrer o. s. v.
. Af statsmyndighet har icke någon allmän landtarbetareunder-
sökning anordnats i Tyskland, hvaremot några ganska omfattande så¬
dana utredningar _ kommit till stånd genom annat initiativ. År 1892
publicerade Föreningen för socialpolitik fVerein för Socialpolitik) under
titeln Bie Verhältnisse der Landarbeiter in Beutschland resultatet af en
samma år verkställd enquéte, berörande 2,300 godsägare, som genom
att ifylla ett ytterst utförligt frågeformulär och äfven genom konkreta
skildringar uttalat sig om landtarbetarnes ekonomiska och sociala ställ¬
ning i deras trakt. Samma år anställdes på föranstaltande af en evan¬
gelisk-social kongress en liknande undersökning för det evangeliska
Nordtyskland, hvarvid primärmaterialet inhämtades från prästerna. År
1904 beslöt die Landwirtschaftskammer för die Provins Westphalen —
d. v. s. hushållningssällskapet i provinsen Westphalen — att för sitt
verksamhetsområde verkställa en liknande undersökning som den år
1892 af Föreningen för socialpolitik för hela Tyskland utförda.
I likhet med det tillvägagångssätt, som då tillämpades, samt med
användande af likartade formulär vände man sig äfven nu endast till
arbetsgivare och begärde af dem endast genomsnittsuppgifter för deras
trakter. Som meddelare valdes medlemmar af landtbruksföreningarnas
styrelser, af hushållningssällskapet, af den westphaliska bondeföreningens
utskott äfvensom föreståndare för spar- och lånekassor samt kooperativa
föreningar.
Tvenne . frågeformulär upprättades, det första och större behand¬
lande de speciella arbetareförhållandena, i synnerhet löne- och inkomst-
förhållanden, det andra frågor af mera allmän art, särskildt rörande
landtarbetarefrågans kulturella och sociala sida. Inalles utsändes af det
första 1,017 ex. och återkommo ifyllda 555, af det andra 261 och åter-
kommo ifyllda 123. Undersökningen säges ha väckt så stort intresse,
att flere intresserade utbedt sig att få dylika formulär sig tillsända.
Många läto äfven utförliga konkreta skildringar medfölja sifferuppgifterna.
Frågeformulär I är uppdeladt i tre liufvudafdelningar, af hvilka
den första upptar allmänt orienterande frågor, den andra omhandlar
arbets- och inkomstförhållandena och den tredje är ägnad åt uppgifter
om särskilda anordningar för landtarbetarnes bästa o. d.
Under första afdelningen anhålles om upplysning, om hvilken
trakt de afgifna uppgifterna afse och om sädesodling eller foder-
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
kultur där är förhärskande, om stora, små eller medelstora gårdar bilda
den vanligaste bruksformen, livilka landtarbetareklasser hufvudsakligen
förekomma och till hvilket ungefärligt antal, hurudan tillgången är på
landtarbetare och dessas tillfälle till sysselsättning, säsongarbetesför-
hållanden, emigration och vandring till städerna, om de vuxna barnen
ägna sig åt föräldrarnas yrke eller t. ex. åt industrien, om industri¬
arbete bedrifves af landtarbetarne under vissa mellantider, om hem¬
industri äger rum till eget bruk och till afsättning, om arbetarne pläga
erhålla andel i afkastningen af arbetsgifvarnes jordbruksdrift, om de
ha tillfälle att köpa eller arrendera små jordlägenheter, om de visa an¬
lag till sparsamhet, om godsägarne gjort försök att tillförsäkra sig ar¬
betskraft genom att bereda sina arbetare egna hem (i hvilken grad och
med hvilket resultat) samt slutligen om eljes afsöndringar af parceller,
från större gods eller uppdelning i småbruk förekommit, och under
hvilka förhållanden.
Den afdelning, som behandlar arbets- och inkomstförhållanden, är
ytterligare uppdelad i fem underafdelningar, nämligen för daglönare i
allmänhet, fria daglönare, kontraktsenligt bundna daglönare, tjänstefolk
och säsongarbetare.
För daglönarne i allmänhet begäres upplysning om antalet arbets¬
dagar under året och arbetstidens utsträckning per dag under olika
årstider, om hustrurnas deltagande i arbetet och om utvecklingen åt
sjuk-, ålders- och invaliditetsförsäkringsväsendet.
Afdelningen om de fria daglönarne omfattar en mängd special¬
spörsmål, sammanfattade under följande hufvudrubriker: den manliga
daglönarens arbetslön, den kvinnliga daglönarens arbetslön, daglönarnes
inkomst af eget jordbruk, en daglönar familjs inkomst. Under den första
rubriken frågas om den kontanta daglönens storlek med och utan kost,
sommar och vinter, och kostens värde, saväl för fast som för tillfällig
daglönare samt om förekomsten af naturaförmåner och deras årsvärde,
vidare om betalning för ackordsarbete och om de af arbetsgifvarne
erlagda försäkringspremiebeloppen. Under den andra rubriken framställas
liknande frågor. Under den tredje frågas efter småbrukets genomsnitts-
storlek hos jordbrukande daglönare, och i hvilken utsträckning upplåtelse
af jord, hus, bete, bränslefångst, stat m. in. plägar medfölja lönen,
värdet af dessa förmåner, och huru länge arbetarne måste arbeta för
deras åtnjutande. Under fjärde rubriken sammanfattas mannens, hustruns
och barnens arbetslön samt inkomsten af eget landtbruk.
I afdelningen om de genom kontrakt bundna daglönarne frågas
om den kontanta årslönens storlek, om hustruns och barnens arbetslön,
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
om statens storlek och värde, samt om bidrag till olycksfalls-, invalidi¬
tets- och ålderdom sförsäkring ges och med hvilka premiebelopp, slutligen
huru stor inkomst familjen kan få ut ur samtliga naturaförmåner, och
i hvilken utsträckning de täcka dess födoämnesbehof, samt huru stor en
genomsnittsfamiljs samlade årsinkomst kan vara.
Afdelningen om tjänstefolket inledes med fråga om den vanliga
legotiden samt uppsägningstiden och behandlar för såväl de manliga som
de kvinnliga tjänarne deras fördelning på olika yrkesspecialiteter, deras
aflöning såväl i kontanter som in natura af alla slag, drickspengar m. m.
Beträffande säsongarbetarne frågas, på huru lång tid de anställas,
och hvilka förmåner de åtnjuta.
I sista hufvudafdelningen, som ägnas åt uppgifter om särskilda
anordningar för landtarbetarnes bästa o. d., efterfrågas förekomsten af
försäkring för bohag och kreatur, anslutningen till allehanda kooperativa
föreningar, huruvida barnen efter skolålderns slut åtnjuta fortsättnings-
undervisning, om folkbiblioteksverksamhetens betydelse, om tidningar
läsas mycket, om olika anordningar för arbetsförmedling m. m.
Frågeformulär II behandlar förhållandet mellan arbetsgifvare
och arbetare i allmänhet äfvensom säsongarbetarefrågan, samt sysselsätter
sig därjämte med spörsmål om arbetarnes allmänna ställning vid tidpunkten
för undersökningen, jämförd med förhållandena 10 å 20 år tidigare.
Förutom de resultat, som framgått vid bearbetningen af det å de
båda formulären erhållna primärmaterialet, meddelas i berättelsen en
redogörelse för den verksamhet, som utvecklats af den år 1900 af jord-
brukskammaren upprättade arbetsförmedlingen samt en sammanställning
af vissa uppgifter nr den officiella statistiken rörande befolknings-,
yrkes-, produktions- och jordfördelningsförhållanden.
_ Deutsche Landwirtschaftsgesellschaft (tyska landtbrukssällskapet),
som inom sitt verksamhetsområde upptager alla jordbruksfrågor, har på
senare tid börjat skänka mer uppmärksamhet åt landtarbetarespörsmål.
År 1901 upprättades inom sällskapet ett specialutskott för dessa ärenden,
hvilket särskildt under de senaste åren utvecklat stor lifaktighet. Vid
sällskapets stora utställningar anordnas numera regelbundet äfven en
afdelning för belysande af landtarbetarefrågans olika sidor, och vid
sammanträdena förekomma allt oftare föredrag och diskussioner härom.
I serien af sällskapets »Arbeiten» hafva nu offentliggjorts 6 volymer
rörande Betriebsverhältnisse der deutschen Landwirtschaft, utgörande en
samling afhandlingar af olika författare och berörande olika trakter af
landet. Vid samtliga undersökningar har såsom underlag användts
enhetliga uppgiftsformulär, däri behörig uppmärksamhet ägnats jämväl
33
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.
»den mänskliga arbetskraften». l)å emellertid dessa utredningar haft
till uppgift att undersöka jordbruksföretagen såsom ekonomiska före¬
teelser och att uppvisa jordbrukets räntabilitet vid olika kulturer och
under skilda organisationsformer, så hafva landtarbetarne däri före¬
trädesvis behandlats såsom ekonomisk faktor, ej så mycket ur social
synpunkt. Publikationerna innehålla därjämte värdefulla öfversikter
öfver dithörande tysk litteratur.
Sällskapet har vidare offentliggjort en enquete Ansiedlungen von
Landarbeiter in Norddentschland samt bedrifver för närvarande en ut¬
redning rörande arbetsaftal för landtarbetare. I samband med den sist¬
nämnda förberedes utgifvandet af en samling normalkontrakt.
Mera speciella områden af landtarbetarefrågan hafva upptagits till
behandling af Deutscher Verein fur ländliche Wohlfallvis- lind Heimats-
pflege, som dels i särskilda publikationer och dels i sin tidskrift »Das
Land,» ofta behandlar landsbygdens sociala spörsmål. Ur denna syn¬
punkt beaktansvärd är slutligen Zeitschrift fur Agrar politik, organ för
Deutscher Landwirtschaftsrat.
I Tyskland är det framför allt landtbrukets tilltagande brist på
arbetare, som framtvungit ett lifligare intresse för landtarbetareunder-
sökningar. Industriens och städernas kolossala utveckling inom vissa
trakter har framkallat den »flykt från landet», som beredt det tyska
jordbruket synnerligen störa svårigheter. För att tillgodose de nöd¬
vändigaste behofven af arbetskraft hafva landtbrulcarne nödgats inom
och utom landet för säsongtiden anskaffa tillfälliga arbetare. Man har
beräknat, att under de senaste åren omkring 300,000 landtarbetare
regelbundet på våren komma in öfver landets ostgräns och på sen¬
hösten återvända. Ungefär lika många arbetare från de östra grann¬
länderna anses vara sysselsatta inom olika grenar af industriell verk¬
samhet. v) (Och inom landet pågår en ständig strömning af personer i de
arbetsdugligaste åldrarne från särskildt de östra jordbruksområdena till
i) För ordnandet af denna import af utländska landtarbetare lia de tyska hus¬
hållningssällskapen (Landwirtschaftskammer) i allmänhet inrättat särskilda arbetsförmed-
lingsanstalter. För samma ändamål arbetar sedan na gr a ar tillbaka en under preussiska
regeringens medverkan upprättad central anstalt, Deutsche Fejd ari eder ZeMralé, som jäm¬
väl fått sig anförtrodd tillämpningen af det från den 1 februari 1909 i Preussen in. fl.
stater gällande s. k. legitimationstvånget lör utländska arbetare. Denna anstalt har
därigenom särskild anledning' att öfvervaka förekomsten af kontraktsbrott bland de
främmande arbetarne. Detta spörsmål, som i Tyskland är mycket aktuellt, har, pa fram¬
ställning af Preussisches Landesökonomielcollegium, under år 1908 af de preussiska hus¬
hållningssällskapen gjorts till föremål för särskilda enquéter, hvilkas resultat redan
delvis kunnat offentliggöras.
Bill. till Riksd. Prof- 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
de centrala och västra industridistrikten. Under perioden 1900—1905
hade sålunda tillhopa 152 »kretsar» (förvaltningsdistrikt) att uppvisa
en sammanlagd vinst på den inre omflyttningen, uppgående till mer
än 900,000 personer.
De i samband med dessa företeelser uppkomna ekonomiska och
sociala missförhållandena hafva, som nämnts, väckt intresset för landt¬
ull betarefi ägor na och framkallat en omfattande litteratur, som särskild!
asyftat utredandet af omfattningen och verkningarne af »flykten från
landet» samt af medlen för dess motverkande. Statsmakternas energiska
arbete för den inre kolonisationen — dels för befästande af de tyska
folkelementens ställning gent emot de polska vid ostgränsen och dels
för landtaibetam.es k\ anhållande vid jordbruket — har åtföljts af om¬
fattande utredningar i dithörande frågor såväl af centrala och lokala
myndigheter som af landtbrukarnes sammanslutningar och vetenskapsmän
eller vetenskapliga skolor vid universiteten. Så hafva t. ex. förhållandena
iNordtyskland (i synnerhet Mecklenburg, som uppvisar säregna agrariska
föiutsättningar) börjat systematiskt undersökas genom forskningar vid
universitetet i Rostock; de därvid vunna resultaten offentliggöras i tvenne
publikationsserier »Landarbeit lind Kleinbesitz» samt »Landwirtschaftliche
Abhandlungen des Instituts fur exakte Wirtschaftsforschung».
Liksom man i Tyskland sett sig föranlåten att ägna mycken upp¬
märksamhet åt säsongvandringen af landtarbetare från Ryssland (Polen!
och Österrike-(Galizien) Ungern, så har samma spörsmål helt naturligt
föi sistnämnda länder ett lika stort intresse, som framkallat åtskilliga
undersökningar. Dessa landtarbetarevandringar inom och utom landet
äio väsentligen beroende på säregna jordäganderätts- och jordfördelnings¬
förhållanden, Indika spela en mycket framträdande roll inom den politiska
och ekonomiska litteraturen. Ungefär likartade sociala massföreteelser
hafva i Italien framkallat lifligt intresse för och föranledt landtarbetare-
undersökningar (t. ex. den af Ufficio del lavoro utgifna publikationen
Material! per lo studio delle condizioni de! lavoratori della terra, I). I alla
länder taga dessa naturligen sitt innehåll och sin form efter de agrariska
föi hållanden, åt hvilka de framkallats. Det är olikartade ekonomiska och
rättsliga spörsmål, som kräfva belysning och besvarande, och till följd
häi af kräfva äfven landtarbetareundersökningarne i viss mån olika mål
och metoder, när de röra Rysslands och Polens jordbruksdistrikt, Galiziens
eller Donau-Theiss lågslätter, Podalen eller Äpuliska slätten o. s. v.
Den bär ofvan lämnade summariska öfversikten öfver landtarbetare-
undei sökningar i vissa främmande länder — hvilken öfversikt endast
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
kurmat omfatta vissa i förevarande hänseende mera lärorika länder och
ej heller för dessas del är uttömmande — ger vid handen, att man ännu
ingenstädes hunnit anordna fullt systematiska, fortlöpande officiella un¬
dersökningar rörande landtarbetarefrågans olika viktigare sidor och pro¬
blem. De länder, som här torde intaga främsta rummen, nämligen
England och Danmark, representera tvenne olika system, Indika dock
icke kunna i någotdera fallet anses utnyttjade så långt önskligt är. Den
engelska undersökningen af år 1905 är synnerligen omfattande med af¬
seende å de uppställda spörsmålen och söker belysa landtarbetarefragorna
i direkt samband med och mot bakgrunden af deras ekonomiska förutsätt¬
ningar. Den äger härigenom ett särskild! värde, som dock i icke ringa
mån förminskas däraf, att dels undersökningsmaterialet knappast synes
tillräckligt omfattande, och dels undersökningarne icke oafbrutet fortsatts,
hvithet väl, åtminstone beträffande allöningsförhållandena, varit behöflig!.
I Danmark har man, som förut nämnts, gått den motsatta vägen
och till behandling upptagit de särskilda agrariska eller direkta landt-
arbetarespörsmål, hvilka af en eller annan anledning synts närmast
böra ifrågakomma. De sålunda behandlade sidorna af landtarbetare-
frågan hafva härigenom visserligen blifvit ingående belysta i och för sig,
men kunna däremot icke alltid sammanställas till mera allsidiga bilder.
Ej heller har det varit möjligt att tillräckligt ofta upprepa undersök¬
ningarne för att kunna närmare iakttaga utvecklingens gång. Oaktadt
dessa viktiga erinringar kunna göras, så bör dock framhållas, att intet
land torde kunna jämföras med Danmark i fråga om ingående och syste¬
matiskt utforskande af landtbrukets produktions- och arbetsförhållanden.
Med afseende å samtliga länder utom England, Danmark och f inland
gäller däremot, att de offentliga myndigheterna aldrig ens sökt verkställa
någon allmän systematisk undersökning af landtarbetareförhållandena, utan
endast inskränkt sig till att vid visst tillfälle söka belysa särskilda,
praktiskt aktuella spörsmål af hithörande slag.
Måhända kan man emellertid snart förvänta ett organiseradt inter¬
nationellt arbete för belysande af åtminstone vissa af landtarbetare-
frågans viktigare spörsmål. Vid en på inbjudan af italienska regeringen
år 1905 hållen konferens beslöts nämligen upprättandet af det inter¬
nationella landtbruksinstitutet i Horn, hvilket äfven skulle sysselsätta sig
med jordbrukets sociala sidor. Institutet, som under år 1909 trädt i
verksamhet och försetts med stor tjänstemannapersonal och betydande
ekonomiska resurser, skall närmast tjänstgöra som en statistisk upp-
lysningsbyrå. Det skall från alla länder insamla och ordna statistiskt
och annat material, som därefter med största snabbhet och i öfverskådlig
36
Sverige.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
form kan ställas till intresserade länders och. forskares förfogande. En
al institutets trenne byråer är afsedd för »ekonomiska och sociala för¬
anstaltning^!», bland hvilka särskild! framhållas dels arbetslönerna och
dels statistik rörande jordbrukets kooperation, försäkrings- och kredit¬
väsen. Liksom det å ena sidan bör blifva till nytta för de anslutna
länderna att anlita institutets medverkan, så lärer det å andra sidan
vara önskvärd!, att de olika länderna hvart för sig kunna till institutets
förfogande ställa erforderliga uppgifter rörande sina förhållanden.
Landtarbetarefragan såsom sådan har icke i Sverige gjorts till
föremål för någon officiell statistisk undersökning.
Mjcket. viktiga utgångspunkter för frågans belysande lämnas
emellertid af tvenne publikationsserier tillhörande »Sveriges officiella
statistik», nämligen dels serien A, Befolkning sstatistik och dels serien N,
Jordbruks- och Boskapsskötsel. Den förstnämnda meddelar årligen vissa
summariska uppgifter rörande befolkningsrörelsen, hvilka uppgifter
emellertid för hvart tionde ar vid folkräkningarne fördjupas och detal¬
jeras, så att däraf kunna vinnas ganska ingående upplysningar rörande
de viktigare befolkningsgrupper, som äro med sin verksamhet knutna
vid landtbruket och dess binäringar. I redogörelsen för folkräkningen
år 1900 redovisas denna del af folkmängden länsvis under följande
grupper: 1) jordägare: godsägare, hemmansägare; 2) arrendatorer och
brukare af annans jord; 3) landtbruksinspektorer, bokhållare, rättare;
4) nybyggare; 5) jordtorpare; 6) innehafvare af lägenheter och back¬
stugor, 7) stattorpare; 8) öfriga jordbruksarbetare; 9) mejerister, ladu-
gårdsbiträden; 10) trädgårdsmästare, trädgårdsdrängar; 11) fiskare samt
12, 13) lappar m. fl. hör dessa hufvudgrupper äro vidare särskild!
angifna: biträden (med barn öfver 15 år och mågar), tjänstehjon, hustrur
utan yrke samt öfriga familjemedlemmar, samtliga fördelade på män
och kvinnor. För hela riket finns jämväl en fördelning af männen inom
hvarje hufvudgrupp efter åldersklasserna barn under 15 år, 15—25 år
samt 25 år och däröfver. Dessa befolkningsstatistikens data kompletteras
i viss män af uppgifter i den officiella valstatistiken, som för år 1900
(B XIV: 2—4) meddelar åtskilliga upplysningar rörande de manliga och
kvinnliga jordtorparnas civilstånd och ålder, politiska och kommunala
rösträtt samt om torparrendets storlek.
Om den officiella befolkningsstatistiken utgör en nödvändig och i
vissa hänseenden värdefull utgångspunkt för landtarbetarefrågans be¬
handling ur demografisk synpunkt, så bildar å andra sidan den officiella
37
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.
årliga redogörelsen för jordbruket och boskapsskötseln ett underlag för
bedömandet af de sociala och ekonomiska landtarbetarefrågornas samband
med och beroende af jordfördelnings- och produktionsförhållandena.
Bland hithörande uppgifter må särskilt framhållas de för socknar (härad)
meddelade siffrorna rörande dels antalet brukningsdelar och dels antalet
jordtorp och andra jordlägenheter, af hvilka de första närmare speci¬
ficeras efter storlek samt fördelas på sådana, som brukas af ägarne
själfva eller af andra personer. Ur här förevarande synpunkt intressan¬
tast äro emellertid de för hvarje hushållningssällskaps område publicerade
medeltalen för årslön för dräng och piga (i husbondes kost), värdet af
stat och lön för statdräng och statpiga samt dagsverkspris, under sommar
och vinter, för manlig och kvinnlig jordbruksarbetare i egen kost.
I detta sammanhang må slutligen erinras om den i Sveriges
officiella statistik ingående publikationsserien (H) »Kungl. Maj:ts Befall¬
ning skafvandes Femårsberättelser)) jämte sammandrag. Däri återfinnas
åtskilliga, dels ur de nyssberörda officiella berättelserna och dels på
annat sätt erhållna upplysningar rörande bland annat landsbygdens
sociala förhållanden.
I endast ringa grad har man vid tidigare officiella kommittéutred¬
ningar i frågor rörande landsbj^gdens förhållanden uppmärksammat och
sökt statistiskt belysa de sociala spörsmålen. Vissa hithörande publika¬
tioner innehålla dock beaktansvärda bidrag till dessas belysande; särskild!
synes detta vara förhållandet med vissa kommittéutlåtanden i skogs-
frågan samt småbrukare- och egnahemsfrågorna. Det torde här ock
böra anmärkas, att den s. k. finanskommittén af åren 1858—63, som
anordnade en synnerligen omfattande undersökning rörande bl. a. det
svenska jordbruket, därvid ägnade intresse jämväl åt en del därmed
sammanhängande sociala frågor. Det härom insamlade materialet blef
emellertid tyvärr icke bearbetadt eller publiceradt.
Under de senaste åren hafva emellertid anordnats flera officiella
utredningar, som till väsentlig del beröra vissa sidor af landtarbetare-
frågan. Främst bör härvid nämnas den af d:r Gustav Sundbärg ledda
Enlig rationsutredning ens ingående och omfattande undersökningar rörande
emigrationen eller, hvilket är detsamma, den sedan förra århundradets
midt pågående folkomflyttningen från landsbygden till Amerika (eller
den inhemska industrien och städerna). Därvid komma i betraktande
äfven de olika förhållanden, som påverkat uppkomsten och utvecklingen
af landsbygdens sociala klasser. Bland de många hithörande publika¬
tioner, som redan offentliggjorts, må särskild! nämnas: Bilaga IX: Ben
jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751—1900 (af d:r N. Wohlin),
38
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.
hvilken redogör för de faktiska förändringarne inom den vid jordbruket
sysselsatta folkmängden; Bilaga X: Bondeklassens 'undergräfvande (af
d:r N. Wohlin), hvari närmast omsättningen af jordegendomar ingående
belyses; Bilaga XI: Torpare-, backstuga- och inhysesklasserna (af du¬
bb Wohlin), som utgör en öfversikt öfver de nämnda befolkningsgrupper¬
nas uppkomst, utveckling och aftagande; samt Bilaga VIII, 2—6: Bygde-
undersökning ar, omfattande en serie monografier öfver smärre utvandrings-
eentra, därvid försök göras att belysa alla de faktorer af ekonomisk,
administrativ, folkpsykologisk och social art, som framkallat utvandrings-
företeelsen. Dessa bygdeundersökningar, till plan och behandling ganska
olikartade, erbjuda i många hänseenden lärorika exempel på de spörsmål,
som möta vid dylika lokala specialundersökningar, samt vägarne för
deras besvarande. Med hänsyn till att eu speciell fråga, utvandringen,
bär förelåg till utredande, har emellertid landtarbetarnes förhållanden
icke så mycket direkt beaktats. När emellertid den stort planlagda
emigrationsutredningen föreligger afslutad, kommer densamma otvifvel¬
aktigt att, med hänsyn till såväl metoder som resultat, blifva synner¬
ligen värdefull för blifvande landtarbetareundersökningar.
För detta ändamål beaktansvärda, ehuru omfattande mera speciella
spörsmål, blifva otvifvelaktigt äfven tvenne andra nu pågående officiella
statistiska utredningar, nämligen dels af Torpkommissionen anordnade
enqueter öfver förekomsten af jordtorp, dessas beskaffenhet samt torpar-
nes förhållanden i olika delar af landet in. m., samt dels Åldercloms-
och invaliditetskommitténs undersökning rörande befolkningens, äfven på
landsbygden, inkomst- och yrkesfördelning.
Det ringa intresse, som statsmyndigheterna tidigare ägnat landt-
arbetarefrågans belysande, har sin motsvarighet i de speciella landtbruks-
korporationernas förbiseende af dess betydelse. Endast undantagsvis
synas dessa ha sysselsatt sig med hithörande spörsmål, och bland de i
tryck offentliggjorda resultaten af deras tidigare verksamhet på detta
område torde endast böra erinras om II. Tisells af Östergötlands läns
hushållningssällskap prisbelönta skrift I arbetarefrågan, med afseende
fäst på jordbruksarbetaren, II. Tamms i Landtbruksakademien år 1890
hållna föredrag (med diskussion) öfver ämnet I hvilken riktning bör en
förbättring af jordbruksarbetarens ställning sökas? samt P. Fahibecks vid
andra nordiska landtbrukskongressen 1897 såsom inledning till diskussio¬
nen hållna föredrag Om arbetareförhållandena inom landtbruket.
Att man emellertid på den senaste tiden börjat inom våra ledande
officiella j ord brukskretsar ägna större uppmärksamhet åt landtbrukets
sociala sidor, därom vittna bland annat de af Landtbrnksakaclemiens
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
sekreterare, II. Julilin Dannfelt till akademien afgifna årsberättelserna
för åren 1905, 1907 och 1908, i hvilka allt större plats inrymts åt
olika aktuella landtarbetarespörsmål och betonats deras stora betydelse
för jordbruksnäringen och dess kikare. Det torde i detta sammanhang
förtjäna påpekas, att Malmöhus läns hushållningssällskap under hösten
1909 påbörjat en synnerligen omfattande jordbruksstatistisk utredning
— i väsentliga delar liknande vissa motsvarande tyska korporationers
undersökningar — i hvilken visserligen de jordbruksekonomiska syn¬
punkterna företrädesvis tillgodosetts, men äfven uppmärksamhet ägnats
åt jordbrukets arbetskraft o. d.
Den enskilda forskningen på detta område har ej heller att upp¬
visa synnerligen afsevärda resultat. U. von Feilitzens åren 1890—92
publicerade undersökningar om Tjänare, statare och torpare lämna visser¬
ligen åtskilligt öfrig! att önska med afseende å materialets systematiska
statistiska bearbetning, men hafva likväl spelat en betydande roll, sär¬
skild! genom den inblick i landtarbetarnes lefnadsförhållanden, som
möjliggjorts af de såsom bilagor publicerade hushållstablåerna för ett
antal familjer inom olika landtarbetarekategorier.
Slutligen torde böra erinras om det af W. Flack, H. Juhlin
Dannfelt och G. Simdbärg utarbetade statistiska kartverket Sveriges
■jordbruk vid 1900-talets början. På grundvalen af den officiella befolk¬
nings- och jordbruksstatistiken m. in. äfvensom till viss mån med
ledning af särskild! inhämtade uppgifter åskådliggöres där i siffror, text
och kartogram jordbruksnäringen och dess förhållanden, hvarvid bland
annat behandlas åtskilliga för landtarbetarefrågan betydelsefulla spörs¬
mål, såsom yrkesfördelningen och befolkningsrörelsen, skiftesverket och
jordfördelningen, arrendesystemets utbredning o. s. v.
Om ock jordbruks arbetar nes betryckta ställning redan tidigare
gifvit upphof till åtskillig polemik och agitation, så är det emellertid
först under de senaste åren, som däraf föranledts någon mera anmärk¬
ningsvärd litteratur i ämnet. Främsta rummet ur denna synpunkt
intager gifvetvis II. F. Spaks Landtarbetarefrågan (1907—1908), hvilken
visserligen icke meddelar något afsevärdt nytt statistiskt material till landt-
arbetarefrågans bedömande, men genom att gifva uttryck åt förhopp¬
ningar, önskemål och uppfattningar inom särskildt de fackorganiserade
landtarbetarnes led bidragit att göra hithörande spörsmål aktuella.
Inom de nybildade men ganska snabbt sig utvecklande landt-
arbetareorganisationerna har man ock lifligt intresserat sig för att vinna
statistiskt material till belysande af medlemmarnes och deras kamraters
ekonomiska ställning och lefnadsförhållanden. Ett beaktansvärdt försök
Landt-
arbeiare-
stati stikens
planläggning.
Landt-
arbetare-
statistikens
uppgifter.
40 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
i denna riktning liar gjorts af de skånska landtarbetarefackföreningarnes
organ Landtarbetarelladet, som under år 1908 utsände särskilda fråge¬
formulär, hvilkas uppgifter sedermera bearbetats och i tidningen publi¬
cerats af docenten E. Sommarin.
Sedan numera äfven arbetsgifvarne inom landtbruket bildat sam¬
manslutningar, hafva de omedelbart känt behof af att taga den känne¬
dom om de å olika orter rådande arbetsförhållandena, som erfordras
för ett enhetligt uppträdande gent emot arbetarne. För detta ändamål
hafva dels särskilda lokala landtarbetsgifvareföreningar, men dels ock
under år 1909 dessas centrala organisation förmedelst särskilda fråge¬
formulär insamlat upplysningar i ämnet från sina medlemmar. De erhållna
uppgifterna, hvilka enligt uppgift icke blifvit så fullständiga och om¬
fattande, som man afsett, hafva ännu icke sammanställts och offentliggjorts.
Landfarbetarestatistikens planläggning.
Bland jordbrukets egna idkare, arbetsgivare såväl som arbets¬
tagare, har sålunda ett så starkt behof efter kunskap om landtarbetarnes
arbets- och lefnadsförhållanden numera gjort sig gällande, att de funnit
sig föranlåtna att för sina särskilda syften anordna undersökningar
därom. Otvifvelaktigt vore det emellertid för deras välförstådda intressen
såväl som ur det allmännas sjmpunkt nyttigare, om sådana utredningar
föranstaltades srenom statens försorg- och därigenom för hithörande
spörsmåls belysande åvägabragtes statistiskt material, hvars opartiska
korrekthet icke kunde vara tvifvel underkastad af det skål, att den ena
eller andra intresserade parten i eget syfte insamlat och bearbetat det¬
samma. Då det därjämte ofta visat sig, att statsmakternas bedömande
af synnerligen viktiga lagstiftningsspörsmål eller andra åtgärder, som
berört jordbruksnäringens sociala och ekonomiska förhållanden, väsent¬
ligen försvårats af bristen på tillräckligt och tillförlitligt statistiskt
material af här ifrågavarande slag, så finna kommitterade praktiska
skäl tala för, att officiella landtarbetareutredningar så snart ske kan
och helst omedelbart anordnas.
Äfven om sålunda vissa direkta behof af undersökningar rörande
landtbrukets sociala förhållanden numera starkt framträdt och otvifvel¬
aktigt väsentligen bidragit till, att man från skilda håll nu krafvel’ snara
åtgärder i sådant syfte, så torde dock här böra framhållas vikten af,
att sådana undersökningar planläggas (och så långt möjligt äfven utföras)
41
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.
efter vidare och allmännare synpunkter än de vid ett gifvet tillfälle
närmast aktuella. Vid de hittills i vart land hedrilna arbetsstatistiska
undersökningarne, hvilka företrädesvis berört industriarbetarne, har det
låtit sig göra att till behandling upptaga antingen vissa särskilda grup¬
per af arbetare eller ock vissa begränsade spörsmål, hvilka då belysts
såsom fristående, från de allmänna arbetareförhållandena i viss mån
lösryckta moment. Detta tillvägagångssätt erbjuder naturligtvis för
undersökningarnes bedrifvande synnerligen stora praktiska fördelar och
kan äfven ur metodisk synpunkt försvaras med hänsyn till de i före¬
varande afseende mindre komplicerade förhållandena inom industriarbetet.
Icke desto mindre framträder ofta vid de statistiska undersökningarne
rörande industriarbetarne behofvet af ett kombinerande af sådana olika
grupper af frågor eller af arbetare, hvilka af praktiska skäl ej kunnat
samtidigt undersökas. Ehuru sålunda t. ex. arbetslönen inom de industri¬
ella yrkena som regel utgår i kontanta belopp, livilkas korrekta kon¬
staterande icke möter större svårigheter, och hvilka därför jämförelsevis
lätt kunna användas att belysa arbetarnes inkomstförhållanden, så kunna
dock däraf icke dragas bestämda slutsatser om arbetarnes verkliga
ekonomiska läge, med mindre man jämväl kunnat utreda lönens verkliga
värde å den ort och i den situation (med hänsyn till lifsmedel- och
hyresprisen eller andra lefnadskostnader samt efter arbetarnes ålder,
sociala ställning, familjens talrikhet och andra omständigheter) veder¬
börande arbetare befinna sig. Eller för att taga ett summariskt exempel,
så kan man icke utan vidare likställa tvänne individers ekonomiska för¬
måner endast därför att de erhålla samma inkomst o. s. v. Äfven
för industriarbetarnes del är det sålunda ett bestämdt önskemål att, så
långt ske kan, med hvarandra kunna sammanställa de olika moment,
som tillsammantagna bilda arbetarnes arbets- och lefnadsmiljö.
I långt högre grad framträder emellertid detta behof åt allsidig
belysning, när fråga är om landtarbetarne. Det är utan vidare klart,
att t. ex. deras aflöningsförhållanden på det närmaste sammanhänga
med deras allmänna arbetsvillkor i öfrigt. Och lika själffallet är,
att arbetsförhållandena inom landtbruket å en viss trakt icke kunna
tillräckligt utredas, om man begränsar sig till endast en eller annan af
dithörande arbetaregrupper, t. ex. statarne, utan afseende på att äfven
andra grupper, såsom tjänstefolk, torpare och daglönare, utgöra väsent¬
liga delar utaf den där använda arbetskraften. För hvarje särskilt
spörsmål, som af en eller annan anledning kan önskas särskild^ utredt,
måste sålunda beträffande landtarbetarne större hänsyn tagas till dessas
allmänna miljö, än när fråga är om industriarbetarne. En sådan upp-
Bih. till liiksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 6
42
Begreppet
landtarbetar e.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
fattning gjorde sig ock gällande vid Riksdagens behandling af den
här föieliggande frågan om undersökning och utredning rörande
landtarbetarnes lefnadsförhållanden och tog sig jämväl uttryck i Riks¬
dagens skrifvelse i ämnet, däri dels erinras om, att »någon allmän-
omfattande och systematisk utredning af hithörande förhållanden» icke
i vårt land förekommit, och dels konstateras det oundgängliga behofvet
af »ett statistiskt material, ägnadt att gifva en i alla afseenden, så vidt
möjligt, fullständig inblick i de förhållanden, under livilka hela denna
arbetareklass lefver och verkar».
Kommitterade finna ock för sin del angeläget, att vid planläg¬
gandet och anordnandet af officiella landtarbetareundersökningar synner¬
lig uppmärksamhet ägnas åt landtarbetarne såsom ett led i den jord¬
bi nksidkande samhällsgruppen samt åt det allmänna ekonomiska samman¬
hanget inom jordbruket såsom nödvändig förutsättning för en grundlig
kännedom om dess sociala, företeelser.
Med betonande häraf vilja kommitterade emellertid samtidigt fram¬
hålla, att det givetvis äfven beträffande landtarbetarnes förhållanden
kan befinnas möjligt och lämpligt att till särskild utredning upptaga
vissa speciella spörsmål, vare sig de till sin natur äro mera afgränsade
eller deras samband med öfriga landtarbetareförhållanden i annat sam¬
manhang kan tillbörligen belysas.
Själffallet bör ode vid öfvervägandet af det praktiska genomföran¬
det af den undersökningsplan, som kan komma att fastställas, största
möjliga hänsyn fäsias därvid, att tillförlitligt statistiskt material snarast
möjligt anskaffas till belysande af just de land tarbetarefr ägor ^ som för
statsmakterna eller för landtbrukets läkare äro af aktuellt intresse.
Som nyss antyddes, framträder det nära sambandet mellan olika
landfaibetarespörsmal äfven däruti, att de olika befolkningsgrupper
som utgöra landtbrukets arbetskraft, öfverallt förekomma i så nära för¬
ening med hvarandra, att man vid behandling af vissa af dem måste
taga hänsyn jämväl till andra. I själfva verket möter det rent af svå¬
righet att fastställa, hvad som lämpligen bör förstås med landtarbetare,
och huruvida en skarp gräns mellan arbetare och arbetsgivare här kan
dragas. Det är nämligen utan vidare klart, att här icke låter sig till-
lämpa den inom industrien i regel tämlig-m lätt funna skillnaden mellan
aflönade kroppsarbetare och öfriga vid arbetsstället knutna personer.
Inom jordbruket äro nämligen å ena sidan äfven de flesta arbetsgivare
själfva kroppsarbetande, medan å andra sidan många arbetstagare alls
icke eller blott delvis äro lönarbetare i vanlig mening. Till en början
43
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
torde man emellertid kunna fastslå, att en person, som endast tillfälligt¬
vis förrättar landtarbete åt annan, och för hvilken därmed förenad
inkomst är af underordnad betydelse, icke åsyftas med benämningen
landtarbetare. Enligt vanlig uppfattning förstås nämligen därmed så¬
dana vid jordbruksnäringen sysselsatta personer, hvilka till väsentlig del
hafva sin utkomst af kroppsarbete för andras räkning. Löneformen är
därvid af ingen betydelse. Vare sig sålunda ersättningen för arbets¬
prestationen erhålles helt och hållet i kontanter, i naturapersedlar, i
form af brukningsrätt till jord eller om den bekommes genom en för¬
ening af dessa olika förmåner, så måste den aflönade i princip be¬
tecknas såsom landtarbetare. Det torde i detta sammanhang äfven böra
framhållas, att svårigheter möta ej blott vid särskiljandet af arbetsgivare
och arbetstagare inom jordbruket, utan ock när fråga uppstår om den
rätta beteckningen af de många arbetstagare, som samtidigt eller under
olika tider idka dels jordbruks- och dels annat arbete. Att ur teoretiska
synpunkter söka i detalj skarpt begränsa gruppen landtarbetare, är
emellertid en uppgift, som för här föreliggande syfte icke synes kräfva
sin lösning redan af det skäl, att åt begreppet måste gifvas olika räck¬
vidd och innehåll efter de mångskiftande lokala förhållanden, som i
olika trakter af landet förekomma, samt efter beskaffenheten af de
spörsmål, som vid särskilda undersökningar föreligga till besvarande.
I själfva verket är frågan om, hvad med landtarbetare rätteligen bör
förstås, just ett af de många problem, som kräfva närmare belysning
genom systematiska undersökningar i olika delar af landet. Och för
detta ändamål är det gifvetvis af vikt, att icke från början gifves för
snäf formulering åt spörsmålet, så att dettas utredande i sin fulla om¬
fattning däraf försvåras.
Härmed sammanhänger, att man enligt kommitterades uppfattning
icke kan erhålla en »i alla afseenden, så vidt möjligt, fullständig inblick
i de förhållanden, under hvilka hela denna arbetareklass lefver och
verkar» — såsom Riksdagens skrifvelse angifver landtarbetarestatisti-
kens uppgift — därest densamma skulle strängt begränsas till allenast
de egentliga landtarbetarnes förhållanden. Det må med afseende härå
till en början påpekas, att de af Riksdagen i dess skrifvelse åberopade,
redan anordnade arbetsstatistiska undersökningarne och redogörelserna
för arbetsförmedling, arbetskonflikter och organisationsväsende på grund
af förhållandenas natur måste i samma mån beröra såväl arbetsgifvarnes
som arbetstagarnes inom landtbruket förhållanden. Bland öfriga frågor,
som af Riksdagen betecknats såsom särskildt betydelsefulla, äro vidare
t. ex. kooperationen och prisförhållandena å landsbygden af beskaffen-
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.
het att erbjuda fullt så stort intresse för och beröra de själfständiga
landtbrukarne och egendomsägarne som de arbetstagande befolknings-
kategorierna inom jordbruket.
Vid behandlingen inom Riksdagens andra kammare af frågan om
landtarbetareundersökningars anordnande framhölls emellertid därjämte
med eftertryck från flera båll, att den del af dessa undersökningar, som
afsåge att närmare behandla landtarbetarnes lefnadsvillkor och lefnads¬
sätt, skulle komma till sin fulla nytta allenast under den förutsättning,
att man på alla punkter, så vidt möjligt, erhölle tillfälle till omedel¬
bar jämförelse mellan landtarbetarnes samt hemmansägarnes, eller åt¬
minstone de själ Ångande småbrukarnes, förhållanden.
Kommitterade vilja med afseende härå till en början framhålla,
att ur principiell synpunkt naturligtvis icke kan bestridas önskvärdheten
af en ökad kännedom om hela samhällets allmänna sociala byggnad
samt om alla befolkningsgruppers arbets- och lefnadsvillkor. De offici¬
ella undersökningarne med direkt socialt syfte hafva ju ock såväl i vårt
land som annorstädes ingalunda begränsats till de kroppsarbetande löne-
tagarne. Det torde här endast böra erinras om de utredningar om
vissa statens befattningshafvares arbets- och lefnad sförhållanden, som i
vårt land anordnats och i sin mån ligga till grund för de på senare
tid företagna löneregleringarne vid ett flertal statens verk och inrätt¬
ningar. I den mån staten finner sig böra utsträcka vissa grenar af sin
skydds- och understödsverksamhet till att omfatta jämväl själfständiga
näringsidkare på olika yrkesområden, lärer det ock visa sig nödvändigt
att genom särskilda undersökningar af dessas sociala förhållanden vinna
ledning för bedömandet af omfattningen af och formerna för sådant
offentligt ingripande. De nu pågående arbetena för den sociala försäk¬
ringens utveckling i vårt land genom statens medverkan hafva ock re¬
dan tydligt ådagalagt behofvet af omfattande socialstatistiska utredningar
rörande icke blott arbetstagarne utan äfven vissa grupper af arbets¬
givare (så t. ex. för utredandet af frågan om ålderdoms- och invalidi-
tetsförsäkringen). Öfverhufvud synes numera den meningen allt starkare
gorå sig gällande, att särskilt socialförsäkringen, men äfven andra former
af statlig omvårdnad, icke böra begränsas på sätt hittills i allmänhet
skett, utan i den mån förhållandena medgifva komma mindre bemedlade
inom äfven andra samhällsgrupper än de egentliga arbetstagarnes till godo.
De svårigheter af särskilt ekonomisk art, som alltid måste
möta vid den praktiska tillämpningen af en sådan vidsträcktare princip¬
ståndpunkt, framträda emellertid synnerligen starkt med afseende å
den fråga, som här föreligger. Åstadkommandet af erforderligt sta-
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
tistiskt material för en någorlunda ingående kännedom om landtarbetar-
nes förhållanden är nämligen i och för sig en omfattande uppgift,
hvars lösande i hvarje fall måste medföra icke oväsentliga kostnader.
Redan af detta skäl lärer försiktighet böra iakttagas, när fråga blir
om dithörande undersökningars utvidgning till andra områden än de
direkt åsyftade. I den mån erhållandet af tillförlitlig kännedom om
den här närmast ifrågavarande befolkningsgruppen, landtarbetarne, kan
tänkas försvårad genom bristen på jämförande utredning rörande andra
till jordbruksnäringen hörande befolkningskategorier, finna kommitterade
emellertid nödvändigt, att frågan om undersökningsområdets utvidgning
i nu ifrågavarande afseende t ages under öfvervägande.
Med afseende å landtarbetarestatistiken gäller naturligtvis, liksom
beträffande annan socialstatistik, att för primäruppgifternas erhållande
olika vägar och metoder måste allt efter omständigheterna anlitas. Kom¬
mitterade, som i det följande skola gifva vissa närmare anvisningar
härom i samband med redogörelsen för de olika undersökningar, som
kunna ifrågakomma, vilja emellertid redan här framhålla lämpligheten
af att tillvarataga och för landtarbetarestatistiken tillgodogöra, det för
ändamålet värdefulla material, som redan förefinnes eller kommer att
för andra syften åvägabringas.
Därvid komma först och främst i betraktande vissa delar af Sveriges
officiella statistik. Jordbruksstatistiken med därmed sammanhängande
specialgrenar samt befolkningsstatistiken måste ju utgöra de egentliga
utgångspunkterna för den statistik, som åsyftar att klargöra en inom
jordbruksnäringen sysselsatt befolkningsgrupps arbets- och lefnadsvillkor.
Det har också ofvan framhållits, att man redan nu af de ifrågava¬
rande statistiska publikationerna kan erhålla vissa för landtarbetare-
undersökningarne oundgängliga data. Enligt hvad kommitterade erfarit,
lärer också möjlighet förefinnas för att ur det material, som föreligger
rörande 1900 'års folkräkning, utvinna en del närmare upplysningar
rörande vissa särskilda landtarbetaregrupper. Kommitterade hafva sig
ock bekant, att man inom vederbörande statistiska ämbetsverk har
sin uppmärksamhet särskildt riktad på angelägenheten af att i nu före¬
varande hänseende utvidga och fullständiga de officiella redogörelserna.
Det torde ock kunna förväntas, att den nu arbetande s. k. statistiska
kommittén skall vid sin behandling af frågan om befolkningsstatistikens
planläggning och organisation, så långt ske kan, beakta de önsknings-
mål, som i detta afseende föreligga.
Beträffande jordbruksstatistiken bär samma kommitté i utlåtande
den 30 maj 1908 redan framlagt förslag till synnerligen genomgripande
Primärma¬
terialets
anskaffande.
46
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition No 161.
förändringar och utvidgningar, genom kvilkas genomförande landtarbe-
tarestatistiken skulle på vissa punkter i väsentlig mån underlättas.
Under hänvisning till hvad i det följande härom anföres vilja kommit-
rerade i detta sammanhang anmärka, att beträffande vissa af de i sta¬
tistiska kommitténs förslag berörda spörsmål torde böra ifrågasättas,
huruvida de ej såväl till sin natur som af praktiska skäl närmare sam¬
manhänga med den blifvande landtarbetarestatistiken än med jordbruks¬
statistiken.
För vissa delar af det nu pågående arbetsstatistiska arbetet in¬
hämtas som bekant primäruppgifter genom medverkan af särskilda om¬
bud, hvilka förordnats att mot ett mindre arfvode afgifva regelbundna
rapporter samt i öfrigt meddela upplysningar. Sådana ombud hafva
tidigare varit anställda på 24 olika orter i Sverige (förutom i Stockholm,
där för närvarande tvänne ombud anställts för insamlande af vissa olika
slag af uppgifter), samtliga orter utsedda med hänsyn till deras bety¬
delse för det industriella arbetet och till förekomsten af dithörande
arbetare. Under de senaste åren har kommerskollegium emellertid
särskildt anställt ombud å ytterligare ett antal orter, hvarvid fort¬
farande företrädesvis samma synpunkter vid valet af platser måst vid¬
hållas, men jämväl beaktats önskvärdheten af regelbunden observation
af arbetareförhållandena i mindre industrisamhällen.
Utan att finna nödigt att på detta stadium af frågan om landt-
arbetareundcrsökningar närmare ingå på spörsmålet om behofvet af
sådana stadigvarande aflönade ombud för dylika undersökningar, vilja
kommitterade emellertid uttala önskvärdheten af, att vid valet af orts-
ombud och vid bestämmandet af deras verksamhetsområde måtte tagas
i betraktande, att desamma åtminstone i vissa fall kunna tagas i anspråk
äfven för landtarbetarestatistikens syften.
Kommitterade vilja i sådant afseende särskildt fästa uppmärksam¬
heten därå, att åtskilliga af de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas
föreståndare, hvilka i denna sin egenskap stå i beröring med kommers¬
kollegium och direkt verka inom ett viktigt socialt arbetsområde, redan
nu äro anställda som kollega ombud. I den män den offentliga arbetsför¬
medlingen vinner allt större anslutning från jordbrukets arbetsgifvare och
arbetare, torde ock dess tjänstemän blifva synnerligen väl lämpade att
såsom kollega ombud för det arbetsstatistiska arbetet tillgodose behofvet
af särskild sakkunskap beträffande landtarbetarnes förhållanden.
Betydelsen af sådan speciell sakkunskap synes nämligen på detta
område vara ännu större än beträffande flertalet andra sociala forsk¬
ningsfält. Kommitterade förutsätta därför, att vid insamlandet af pri-
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
niärm åter ial alltid synnerlig omsorg ägnas åt valet af de personer, genom
hvilka uppgifterna inhämtas. Det torde ur alla synpunkter vara lyck¬
ligt, om för sådant uppdrag i stor utsträckning kunde anlitas medverkan
af personer, som genom sin tjänsteställning erbjuda garantier för om¬
dömesgillhet och erfarenhet rörande landtarbetets ekonomiska och so¬
ciala förhållanden. I sådant afseende vilja kommitterade särskildt fram¬
hålla hushållningssällskapens sekreterare och jordbrukskonsulenter, hvilka
kunna förväntas skola vara villiga att tillhandagå med upplysningar
såväl rörande planläggningen af undersökningar, i den mån de beröra
deras verksamhetsområden, som ock beträffande särskilda företeelser och
spörsmål, som därvid komma i betraktande och kräfva sakkunnig be¬
lysning.
När kommitterade härefter öfvergå till att närmare skärskåda
frågan om, huru olika slag af landtarbetarutredningar lämpligen skola
planläggas och utföras, anse sig kommitterade böra till en början uttryck¬
ligen framhålla, att tiden otvifvelaktigt ej är mogen för fixerandet af ett
definitivt program i ämnet. Hvarken i vårt land eller annorstädes har
man nämligen ännu vunnit tillräcklig erfarenhet af landtarbetareundersök-
ningar för att kunna bilda sig en slutgiltig uppfattning om deras mål och
medel. Kommitterade anse följaktligen själffallet, att de undersökningar,
som till en början kunna komma till utförande, måste betraktas som för-
söksunder sökning ar, hvilkas resultat sedermera må läggas till grund för
det hithörande arbetets närmare planläggning och fortsatta bedrifvande.
Men å andra sidan är det otvifvelaktigt af stor vikt, att, såsom
Riksdagen ock synes hafva förutsatt, redan nu i dess hufvuddrag söka
framlägga en allmän plan för sådana undersökningar, ägnad att lämna en
systematisk öfversikt öfver frågans innebörd och omfattning. För till¬
börligt beaktande af dessa båda berättigade synpunkter hafva kommit¬
terade därför ansett sig böra i det följande dels skissera grundlinjerna
till en, så vidt möjligt, fullständig öfversikt öfver de undersökningar,
som kunna ifrågakomma, och dels särskildt angifva de delar af densamma,
hvilka helt eller delvis kunna omedelbart upptagas till utförande.
Härvid hafva kommitterade emellertid ansett sig kunna lämna å
sido sådana till landtarbetarestatistiken hörande spörsmål, hvilka till
följd af sitt nära samband med öfrig arbetsstatistik redan blifvit före¬
mål för officiella undersökningar eller med all sannolikhet komma att
blifva det, såsom t. ex. arbetskonflikter, kollektivaftal, arbetsgifvarnes
och arbetarnes organisationsväsende, arbetsförmedling, arbetslöshet o. s. v.
De olika slag af utredningar, hvilka enligt kommitterades uppfatt-
Olika slag af
undersök¬
ningar.
48
1. Regel¬
bundet åter¬
kommande ut¬
redningar.
a) Allmän
öfversikt öfver
vissa jord¬
bruks¬
förhållanden
t. ex. hvart
5:te år.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
ning kunna ifrågakomma för erhållande af en ingående kännedom om
landtarbetarnes arbets- och lefnadsförhållanden, kunna lämpligen inordnas
under tre olika undersökningsserier, nämligen dels vissa regelbundet
återkommande, mera allmänna utredningar angående arbetslön, arbets¬
tid m. in., dels, i den mån de kunna anordnas jämsides med de nyss¬
nämnda, mera ingående systematiska lokalundersökningar, och dels, då
anledning därtill gifves, specialundersökningar rörande särskilda spörsmål.
Kommitterade hafva i det föregående betonat vikten af, att de
blifvande landtarbetareundersökningarne icke begränsas till allenast vissa
aktuella spörsmål eller till särskilda landtarbetaregrupper, utan att
desamma, såsom ock Riksdagen tydligen förutsatt, jämväl afse bely¬
sandet af den allmänna ekonomiska och sociala miljö, i hvilken landt-
arbetarne lefva och arbeta, samt af hvilken deras ställning betingas. Det
säger sig själft, att landtbrukets och landtarbetets hela organisation och
gestaltning kunna blifva af fullständigt olika art redan inom samma
landskap, t. ex. i Skåne vid jämförelse mellan en fideikommissocken
och en storbondesocken på skånska slättbygden, eu socken invid stor¬
städerna samt en skogssocken uppemot smålandsgränsen. An större
blifva gifvetvis växlingarne, när fråga blir om hela landet. Om man
då behandlar endast de egentliga landtarbetarne utan samband med de
öfriga viktigare moment, som karaktärisera en viss orts jordbruksförhål¬
landen, kan man näppeligen ernå en rätt förståelse af det nödvändiga
sammanhanget dem emellan. Endast genom att undersöka landtarbe¬
tarnes lif och villkor mot bakgrunden af de helt olikartade agrariska
förutsättningarne i landets skilda trakter lärer det sålunda vara möjligt
att rätt förstå desamma samt att vinna »en i alla afseenden, så vidt
möjligt, fullständig inblick i de förhållanden, under hvilka hela denna
arbetareklass lefver och verkar».
1. Regelbundet återkommande utredningar. Såsom inledning till
öfriga landtarbetareundersökningar synes det kommitterade nödvändigt,
att en särskild utredning verkställes rörande ett fåtal grundläggande
spörsmål, ägnade att belysa jordbrukets viktigaste sociala karaktärsdrag.
Denna utredning bör närmast afse att åstadkomma en allmän öfversikt
öfver de i landets olika delar förekommande viktigare brukningstyper,
aftalsformer och arbetaregrupper. En dylik kännedom om landt¬
brukets allmänna sociala fysionomi är redan i och för sig af vikt att
erhålla. Den synes ock kommitterade, som nämndt, af den största be¬
tydelse för vinnande af såväl en utgångspunkt för det ändamålsenliga
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
anordnandet af öfriga landtarbetarundersölmingar som äfven ett välbe-
höfligt underlag för det rätta bedömandet af de vid dessa undersök¬
ningar ernådda resultaten.
Primärmaterialet till. en sådan allmänt orienterande utredning bör
till hufvudsaklig del bestå i summariska uppgifter och följaktligen in¬
hämtas från personer med moget omdöme och omfattande erfarenhet
inom jordbruksnäringen. Lämpliga uppgiftslämnare utses efter samråd
med t. ex. hushållningssällskapets sekreterare i resp. län; därest den
s. k. statistiska kommitténs förslag till jordbruksstatistikens omorganisa¬
tion skulle blifva genomfördt, torde de däri ifrågasatta häradsombuden
lämpligen kunna användas för här ifrågavarande uppgift. Det vore
otvifvelaktigt äfven förmånligt, om de olika aflämnade uppgifterna kunde
före bearbetningen inom kollegium granskas och i tall af behof kom¬
pletteras af hushållningssällskapets sekreterare och jordbrukskonsulenter.
Då jordbrukets sociala hufvuddrag icke undergå alltför snabba för¬
ändringar^ kan eu sådan orienterande undersökning icke behöfva upp¬
repas förrän t. ex. hvart 5:te år. Insamlandet åt primärmaterialet bör
emellertid ske i samband med åstadkommandet af uppgifter till den del
af landtarbetarstatistiken, å hvilken enligt kommitterades mening hufvud-
vikten för närvarande bör läggas, nämligen en årlig statistik öfver arbets¬
lön, arbetstid m. in.
De nu nämnda spörsmålen äro dels af den växlande beskaffenhet
och dels af det aktuella intresse, att praktiska skäl tala för, att man,
såsom numera ock sker i Finland, så vidt möjligt, söker oafbrutet följa
utvecklingen i dessa hänseenden genom särskilda undersökningar. Så¬
som i det föregående anförts, innehålla den nuvarande officiella jord¬
bruksstatistikens årspublikationer härom vissa uppgifter, hvilkas brister
emellertid äro allmänt kända och jämväl vid olika tillfällen i publika¬
tionerna närmare påpekade. Dessa brister äro väsentligen beroende
därpå, att ifrågavarande uppgifter såväl vid uppgiftslämnandet som vid
bearbetningen (af hushållningssällskapets sekreterare) och slutligen vid
publiceringen (genom statistiska centralbyrån) betraktats som en bisak
i förhållande till de samtidigt behandlade omfattande uppgifterna om
jordbruksproduktionen o. d. och följaktligen ägnats mycket ringa in¬
tresse. Helt annorlunda skulle förhållandet otvifvelaktigt blifva, om de¬
samma särskildt insamlades å därför afsedda lämpliga blanketter och
skyndsammast möjligt offentliggjordes, medan de ännu hade sin ome¬
delbara praktiska betydelse kvar såsom återgifvande det aktuella läget
å arbetsmarknaden. För detta ändamåls fullständigare vinnande borde
lämpligen frågorna framställas mera detaljeradt än hvad för närvarande
Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. t Afd. 121 Höft. 7
I) Årlig
statistik öfver
arbetslön,
arbetstid m. m
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
sker, samt jämväl några ytterligare spörsmål tillfogas, särskild! beträf¬
fande tillgången på arbetskraft. Dessa uppgifter skulle naturligtvis endast
utgöra uppskattade medeltal eller summariska omdömen, afgifna för
smärre områden af vittnesgill personer. Sådana kunna, i likhet med
hvad ofvan under a) förutsättes, utses i samråd med t, ex. hushållnings¬
sällskapets sekreterare och jordbrukskonsulenter, och torde därvid när¬
mast ifrågakomma jordbrukande landstingsmän, taxeringsnämndernas ord¬
förande, kommunalnämndsordförande, skiftesgodemän eller hushållnings¬
sällskapets lokalombud, arbetsförmedlingsanstalternas föreståndare, folk¬
skolelärare in. fl. Antalet ombud och rapportdistriktens omfattning måste
gifvetvis blifva beroende på länens storlek samt olikheterna inom jord¬
bruksnäringen, vare sig dessa framkallats af naturliga förutsättningar
eller af kulturella faktorer såsom kommunikationsleder, grannskapet af
städer eller industriella etablissement o. s. v.
Äfven om det ur likformighetens synpunkt synes lämpligast, att
här ifrågavarande uppgifter öfver hela landet insamlas genom sådana
utsedda ombud, så torde man därjämte böra för ändamålet anlita vissa
andra vägar.
Först och främst bör då påpekas, att arbetsgifvarnes och arbetar-
nes i n om landtbruksn är ingen organisationer numera ernått en be¬
tydande utbredning inom vissa delar af landet, samt att dessa redan
visat stort intresse för just de vid här ifrågavarande undersökningar före¬
kommande spörsmålen. Det torde därför kunna förväntas, att desamma
skola vara villiga — liksom de otvifvelaktigt äro mycket lämpliga —
till att lämna uppgifter rörande förhållandena inom sina resp. verksam¬
hetsområden. Det har ju också i Danmark visat sig, att man på detta
sätt lyckats vinna värdefulla resultat.
Till kompletterande af de regelbundna årliga uppgifterna om ar¬
betslön och arbetstid torde vidare böra fogas en öfversikt öfver de be¬
stämmelser, som i sådant afseende förekomma i kollektiva aftal, träffade
mellan arbetsgivare och arbetare inom landtbruket med binäringar.
Erinras må slutligen, att ett omfattande material för bedömande
af landtarbetarnes löner oaflåtlig! bildas genom de offentliga arbetsför¬
medlingsanstalternas särskilda anteckningar om den öfverenskomna lönen
för hvarje genom deras medverkan anställd arbetare. Under år 1909
hafva omkring 11,000 arbetare genom sådana anstalter anställts inom
jordbruket, och i den män länsanstalter med särskild hänsyn till
jordbrukets behof flerstädes upprättas, kommer detta material att blifva
mycket representativt. Då anstalterna redan äro förpliktade att för åt-
51
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
njutande af statsunderstöd ställa sitt statistiska material till förfogande,
så kunna härigenom löneförhållandena med fördel belysas.
Detta tillvägagångssätt erbjuder, framför de förut angifna vägarne
för lönespörsmålens behandling, dessutom den väsentliga tördelen, att
primärmaterialet består åt individuella uppgifter med i xegel noggrant
angifvande af yrkesspecialiteter äfvensom civilstånd, ålder o. d. Håri-
o-enom möjliggöres ett närmare inträngande i aflöningsfrågan än hvad
kan ifrågakomma vid användande af allenast uppskattade uppgifter af
de slag, som ofvan behandlats.
För att vinna ett mer omfattande primärmaterial i detta afseende
torde man emellertid böra tid efter annan anordna särskilda mera ingående
utredningar angående individuell lön, arbetstid o. d.
Ingen af de här ofvan under b) ifrågasatta metoderna ger näm- ^
ligen till resultat fullt säkra uppgifter rörande den faktiska inkomsten duell lön,
(resp. arbetstiden) för vissa bestämda arbetare under viss känd tidsperiod a“'£v°arf
(12 månader). Vid arbetsförmedlingsanstalterna antecknas visserligen 5:te År.
den vid anställningen öfverenskomna lönen, men huru stor arbetarnes
verkliga kontanta inkomst blir, kan ej häraf utan vidare beräknas, och
än mindre blir det möjligt någorlunda rättvist värdera naturaförmånernas
värde och sålunda finna korrekta uttryck för realinkomsten. 1\ aturligtvis
kunna uttömmande uppgifter härom icke införskaffas, utan måste eu
undersökning af nu förevarande slag blifva representativ och sålunda
begränsas till ett visst antal större och mindre gårdar inom skilda orter.
Förteckning å sådana representativa gårdar, hvilkas ägare eller
brukare kunna förväntas villiga tillhandagå med nödiga upplysningar,
torde bäst kunna erhållas från de lokala uppgiftslämnare, som förutsatts
skola medverka vid de under a) och b) föreslagna undersökningarne.
Till de utsedda gårdarne öfversändas därefter från kommerskollegium
särskilda formulär, afsedda för uppgifter om hvarje anställd tjänares,
statares och daglönares yrkesspecialitet, ålder, kön, civilstånd, aflöning
kontant och in natura, arbetstid in. m. För hvarje gård torde jämväl
böra meddelas vissa uppgifter om dess storlek in. in., hvarigenom möj¬
lighet beredes till att finna sambandet mellan vissa ekonomiska faktorer
ä' ena sidan samt arbetspersonalens antal och aflöningsförhållanden å
den andra sidan.
Genom en sådan på individualuppgifter grundad undersökning
vinnes äfven en önskvärd kännedom om landtarbetarnes fördelning pa
olika yrkesspecialiteter samt om afiöningens däraf betingade variationei.
Vidare kunna på denna väg närmare belysas landtarbetarnes ålder och
civilståndsförhållanden m. il. spörsmål af vikt för bedömandet af såväl
2. Lokal-
undersök¬
ningar.
Socken-
undersök¬
ning.
52 Kungl. Magis. Nåd. Proposition N:o 161.
lönefrågorna som ock »flyktens från landet» återverkan på arbetsduglig¬
heten hos de vid landfbruket kvarblifna o. s. v.
Då proportionen mellan de olika yrkesspecialiteternas frekvens
och aflöning samt hufvuddragen af landtarbetarnes personliga för¬
hållanden icke kunna synnerligen snabbt förändras, behöfver detta
slag af undersökningar icke årligen förnyas. Sannolikt torde det vara
tillräckligt, om dylika ingående undersökningar återkomma t. ex. hvart
5:te år, vare sig de inom loppet af denna tid anordnas successive inom
särskilda landsdelar eller, hvithet otvifvelaktigt vore att föredraga, för¬
siggå på en gång öfver hela landet, hälst i samband med den under
a) omnämnda, orienterande undersökningen om vissa allmänna jordbruks¬
förhållanden. Genom att sammanställa resultaten af de nu föreslagna
individualundersökningarne med de årliga summariska medeltalen enligt
b) lärer man med tillräcklig korrekthet kunna för hvarje år beräkna de
olika arbetarespecialiteternas inom landtbruket löner i jämförelse med den
inom yrket genomsnittliga.
2. Lokalundersökningar. Huru viktigt det än synes kommitterade
vara att såväl den ofvan till utförande förordade orienterande öfversikten
öfver vissa allmänna jordbruksförhållanden som äfven de mer eller
mindre ingående statistiska redogörelserna angående arbetslön, arbetstid
m. in. i främsta rummet blifva åstadkomna, kunna de dock för erhållande
af en mera intim och allsidig kännedom om landtarbetarnes lefnads-
förhållanden icke vara tillfyllest. De därvid erhållna resultaten torde
därför enligt kommitterades mening i mån af behof och tillgängliga
arbetskrafter böra vederbörligen kompletteras genom anordnande af mer
eller mindre successivt fortgående, representativa lokalundersökningar.
Med betonande af att något i detalj utarbetadt definitivt förslag
till dessa lokalundersökningar naturligtvis icke på frågans nuvarande
stadium kan framläggas, utan att eu sådan plan först efter vunnen när¬
mare erfarenhet kan fastställas, vilja kommitterade i det följande i stora
drag angifva, huru dylika undersökningar kunna tänkas lämpligen böra
anordnas.
Vid planläggandet af lokalundersökningar inom ett visst län gäller
det först och främst att utvälja ett fåtal begränsade områden, som
kunna anses typiska för länets viktigare och med hänsyn till jordbruket
och särskildt landtarbetareförliållandena väsentligen olikartade delar.
Vägledning vid detta val af undersökningsområden hämtas af den officiella
befolknings- och jordbruksstatistiken, af redan utförda landtarbetareunder-
sökningar samt af inhämtade råd och upplysningar från sakkunnige i
53
Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
orten, företrädesvis hushållningssällskapets sekreterare och öfriga tjänste¬
män eller andra personer, hvilka kunna förväntas äga både förutsätt¬
ningar och intresse för sakens befrämjande. Antalet områden inom
länet, blir gifvetvis beroende på dess storlek, mångfalden af där före¬
kommande viktigare typer o. s. v., men torde i regel kunna begränsas
till 3 å 4 för hvarje län. Hvarje område bör vara administrativt be-
gränsadt, så att bestämda statistiska och andra uppgifter äfven för äldre
tider kunna erhållas för detsamma, sålunda i regel en socken (härad).
För detta, område anordnas nu en allmän orienterande under¬
sökning öfver befolkningens ekonomiska villkor och lefnadsförhållanden
af väsentligen samma art, som i de af emigrationsutredningen publicerade
bygdeundersökningarne. Förberedelsevis insamlas alla de för ändamålet
lämpliga uppgifter, som förefinnas i tillgängliga statistiska och admi¬
nistrativa handlingar. Nödiga data om befolkningsförhållanden hämtas
ur befolkningsstatistikens primärmaterial; jordfördelningen m. in. utredes
med ledning af \ordregistret; vissa uppgifter om lägenheterna och deras
innehafvare samt dessas inkomst o. d. erhallas ur mantals- och taxe-
ringslängder, och ur jordbruksstatistikens primärmaterial utväljas erfor¬
derliga upplysningar om jordbrukets produktionsförhållanden. Samtliga
de nu anförda äfvensom vissa andra uppgifter torde med fördel kunna
sammanföras på särskild blankett för hvarje lägenhet och brukningsdel
eller möjligen hushåll.
Härefter vidtager den egentliga lokalundersökningen genom studier
och uppgifters insamling på platsen, ledda och så vidt möjligt verk¬
ställda af den tjänsteman, hvilken närmast skall bearbeta och publicera
undersökningens resultat. Denne har då att dels förskaffa sig prak¬
tisk erfarenhet af orts förhållandena, dels studera socknens allmänna
ekonomiska förutsättningar (äfven jordvärde, produktionens afsättnings-
och prisförhållanden m. m.) samt den därmed sammanhängande sociala
lavringen, hvarigenom utfyllnad och innehall skänkas åt siffrorna å
blanketterna, och dels speciellt ägna sin uppmärksamhet åt inom om¬
rådet förekommande egentliga landtarbetare. För olika slag af sådana
undersökes — utöfver hvad sker beträffande alla till området hörande —
form för anställning, arbetstid, arbetslön, bostadsförhållanden in. nr.
Den nu skisserade utredningen afser att införskaffa material för
att konstatera den såsom typisk utsedda socknens allmänna ekonomiska
läge och landtarbetarnes häraf betingade ställning. Men för att sedan
tränga djupare in i frågan och mot bakgrunden af den konstaterade
miljön kunna i detalj påvisa de villkor, under livilka de olika slagen af
landtarbetare tillbringa sin lefnad, så måste en närmare undersökning
Detaljerad
by-under¬
sökning.
54
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.
utföras på ett trängre undersökningsområde. Såsom sådant utses af
undersökaren en för socknen typisk del, by eller därmed jämförligt
område; i vissa fall torde blifva nödvändigt utse två eller flera dylika
undersökningsbyar, t. ex. en vid kusten, en inne i landet; eu med, en utan
större skogstillgång; en vid större kommunikationsled, eu mera aflägset
belägen från sådan; en vid mejeri (sockerbruk, bränneri, fabrik), en på
längre afstånd därifrån o. s. v.
Inom dessa trängre distrikt vidtager nu det detaljerade utfor¬
skandet af landtarbetarnes lefnadsstandard i dess förhållande till arbets¬
prestationen och aflöningen. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas
åt naturaförmånernas realvärde för arbetarne. Allt efter de olika problemen
och landtarbetarekategorierna måste olika metoder användas, företrä¬
desvis dock den muntliga enqueten samt hushållsböcker. Undersökaren
torde vid denna del af undersökningen kunna vinna värdefullt biträde
af t. ex. kyrkoherden eller folkskolläraren på platsen, hvilka kunna för¬
utsättas väl känna befolkningen och dess lefnadsvillkor samt åtnjuta dess
förtroende. Med ledning af dessas personalkännedom utses ett antal
familjer, tillhörande hvardera af de förekommande landtarbetarekatego-
rierna, hvilka anses lämpade att under längre tid, helst helt år, föra
sådana hushållsböcker. Af vikt är, att en omdömesgill person under
denna tid kan tillhandagå med råd och upplysningar rörande böckernas
förande samt vid sidan däraf iakttaga familjernas lefnadssätt, måltidernas
sammansättning (under olika årstider), födans tillagning och öfriga i
samband därmed stående förhållanden. Med afseende å dessa sist¬
nämnda frågor äfvensom de hygieniska spörsmål — förekomsten af
tuberkulos eller andra folksjukdomar, allmän hälsovård, alkoholbruket
o. d. — hvilka äro af väsentligt inflytande på lefnadsförhållandena i
öfrigt, torde värdefulla upplysningar kunna erhållas af ortens läkare.
I den män uppgifter finnas tillgängliga rörande utvecklingen inom
distriktet (byn) under en följd af år, är undersökning härom naturligt¬
vis önskvärd. Belysande för de nuvarande förhållandena äro därvid
särskild! historiska data om förändringar i jordfördelningen, jordens
försäljning inom eller utom släkten, inverkan af emigrationen, af till¬
kommen kommunikationsled eller fabrik o. s. v. Flertalet hithörande
uppgifter torde emellertid vara af beskaffenhet att lämpligast böra in¬
hämtas för hela socknens del.
Det torde i samband härmed böra framhållas, att vid anordnandet
af lokalundersökningar i hvarje fall bör närmare utredas, i hvad mån
lokala förhållanden kunna motivera, att särskild! de mera detaljerade
byundersökningarne utsträckas att omfatta äfven mindre jordbrukare.
55
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.
Slutligen må här ånyo erinras om, att det förslag till jordbrukssta¬
tistikens omorganiserande, som afgifvits af den s. k. statistiska kom¬
mittén, afeer en betydande utvidgning och fördjupning af nämnda gren
af statistiken, hvarigenom densamma skulle blifva af långt högre värde
för landtarbetarestatistiken än hvad nu är förhållandet. Särskilt gäller
detta omdöme i fråga om de af kommittén föreslagna jordbmksstati-
stiska lokalundersökningarne, därvid å frågekort för hvarje bruknings-
del sammanföras eu del af de för här ifrågavarande lokalundersök¬
ningar erforderliga uppgifterna. Såväl af detta som af andra skäl vore
det synnerligen önskvärdt att, när de jordbruksstatistiska lokalunder¬
sökningarna komma till utförande i föreslagen form, de arbetsstatistiska
lokalundersökningarne kunde omedelbart anknytas till desamma.
För såvidt dylika successivt fortgående lokalundersökningar komma
till stånd, vill det'synas kommitterade lämpligt, att utredningsarbetet så
anordnas, att lokalundersökningar på sätt ofvan angifvits komma att
afse några valda områden inom 1 å 2 län för hvarje år.
Med afgörande! af i hvilken utsträckning dylika lokalundersök¬
ningar böra anordnas torde dock böra anstå, intill dess den planerade
landtarbetarstatistiken fortgått så länge, att nödig erfarenhet därom
kunnat inhämtas. Först efter verkställandet af några försöksunder-
sökningar lärer det ock vara möjligt att med någon säkerhet be¬
döma, i hvad män den för den fortlöpande allmänna landtarbetarstati¬
stiken anställda personalen äfven kan medhinna att utföra de för regel¬
bundet fortgående lokalundersökningar erforderliga arbetena samt öfver
hufvud taget, hvilka kostnader därmed blifva förenade.
Därest undersökningar af den ingående art, som här ofvan skis¬
serats, verkställas för några områden, representativa för ett läns mera
olikartade trakter, lärer man, med ledning i öfrigt af tillgänglig befolk¬
nings- och jordbruksstatistik samt de landtarbetareundersökningar, som
samtidigt efter annan plan utföras, och hvarom i det föregående när¬
mare meddelats, kunna erhålla en så noggrann kännedom om länets
landtarbetareförhållanden, som rimligen kan begäras. De här föreslagna
lokalundersökningarne skulle sålunda vara i hög grad ägnade att fördjupa,
komplettera och kontrollera hela det utredning sårk ete, som åsyftar landt-
arhetarefrågans belysande. Genom att efter sig företeende omständig¬
heter, olika å olika orter, lämpa mål och metoder för undersökningarne
samt genom att städse söka nära kontakt med praktiskt jordbrukskun-
niga personer torde man vid dessa undersökningar kunna så ingående
studera problemen, att därigenom äfven skall möjliggöras en rättvis
värdering af jordbrukets arbetsförhållanden i jämförelse med industriens,
3. Special¬
undersök¬
ningar.
a) Under¬
sökningar
rörande sär¬
skilda är¬
il et ar egr upp er.
56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
hvilken jämförelse gifvetvis måste vara synnerligen viktig-, och hvilk
betydelse särskildt betonades vid Riksdagens behandling af frågan om
anordnandet af landtarbetarenndersökningar.
3. Specialundersökningar. Kommitterade hafva i det föregående
Tinder 1) och 2) sammanfört de serier af undersökningar, genom hvilkas
systematiska utförande de mera konstanta behofven af utredning i landt-
arbetarefrågan torde väsentligen blifva tillgodosedda. Med vidhållande
af sin redan tidigare uttalade uppfattning, att synnerlig vikt bör läggas
vid sådana mera allmänna och grundläggande undersökningar, vilja
kommitterade emellertid samtidigt betona, hurusom flere särskilda
spörsmål, som beröra landtarbetarnes förhållanden, kunna påkalla spe¬
ciella utredningar på en gång för hela landets vidkommande utöfver
den belysning vissa sådana frågor för ett mera begränsad! område
kunnat erhålla genom anordnande af de i det föregående omnämnda
lokalundersökningarna. Kommitterade vilja nu i det följande öfvergå
till en redogörelse för vissa dylika specialundersökningar, en redo¬
görelse, som dock ej kan i någon mån uttömmande behandla
desamma, ej heller omfatta samtliga de spörsmål, hvilka kunna påfordra
närmare utredning. Fastmer kan man i frågans nuvarande läge endast
lämna några korta antydningar om några viktigare sådana spörsmål.
a) Undersökningar rörande särskilda arbetaregrupper, såsom torpare,
statare, daglönare, tjänstehjon, trädgårdsarbetare, mejeripersonal, skogs-
och flottningsarbetare, fiskare, betodlingsarbetare, utländska jordbruks¬
arbetare o. s. v.
Beträffande nu förevarande slag af undersökningar finnes redan
någon erfarenhet genom den utredning rörande »utländska jordbruks¬
arbetare i Sverige år 1907 », hvars resultat af kommerskollegii afdel¬
ning för arbetsstatistik under näst föregående år offentliggjorts. Äfven
om särskilda förhållanden i detta fall gjort sig gällande, så torde denna
utredning dock vara ägnad att i viss mån belysa värdet af och meto¬
derna för likartade undersökningar i fråga om äfven andra speciella
arbetaregrupper. Med afseende å särskildt grupperna torpare, statare,
daglönare och tjänstehjon vilja kommitterade dock framhålla, att en
mera ingående belysning af deras arbets- och lefnadsvillkor, på grund
af dessa arbetares nära samband inbördes samt deras beroende af all¬
männa ekonomiska och sociala landtbruksförhållanden, lämpligast och
riktigast torde verkställas vid de under 1) a) och 2) här ofvan om¬
nämnda slagen af undersökningar. Dessa måste i alla händelser vara af
57
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
synnerlig betydelse för en djupare förståelse af de ifrågavarande arbetare-
gruppernas ställning.
Äfven må här erinras därom, att den genom torpkommissionens
försorg anordnade utredningen rörande torpareklassen i väsentlig mån
torde bidraga till ökad kännedom om dess sociala förhållanden.
Hvad vidare angår frågan om utredning rörande skogs- och flott¬
ning sarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden, så har densamma vid
1909 års riksdag varit föremål för särskild uppmärksamhet. I anled¬
ning af en motion (n:o 88) i andra kammaren, däri bland annat före¬
slogs anordnandet af sådan undersökning, har Riksdagen i skrifvelse
den 24 maj 1909 visserligen afböjt ifrågavarande del af motionärens
förslag, men såsom motiv därför anfört, att, enligt hvad som försports,
närmare framställning om äfven skogsarbetareutredningar skulle komma
att af kommerskollegium göras i anledning af Riksdagens till kommit-
terades behandling här föreliggande skrifvelse den 30 maj 1907. Då
Riksdagen samtidigt anför, att en af densamma föreslagen åtgärd »torde
kunna ske utan att afvakta den ofvan berörda vidlyftiga utredningen
angående skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden, hvilken na¬
turligtvis tager afsevärd tid», så synes Riksdagen ock förutsätta, att en
sådan utredning i sinom tid skall komma till stånd.
Med afseende å denna fråga vilja kommitterade särskildt erinra, alt
i vidsträckta delar af Norrland de vid skogshandteringen sysselsatta
arbetarne utgöra en stor del af hela befolkningen, i det att ej blott
många obesutna utan äfven hemmansägarne å vissa orter regelbundet
hämta afsevärd löneinkomst af skogs- och flottningsarbetet. Då detta
därjämte mångenstädes nästan helt och hållet är afgörande för jord¬
brukets produktions- och atsättningsförhållanden samt för tillgången och
priset på dess arbetskraft, så inses lätt, att en ingående kännedom om
arbetsförhållandena inom jordbruket i dessa delar af landet nästan nöd¬
vändigt förutsätter motsvarande insikt beträffande skogsarbetet. Vid
sådant förhållande och då en närmare kännedom om ifrågavarande
arbetargruppers lefnadsförhållanden bör vara af stort intresse att erhålla,
vill det synas kommitterade, att en dylik utredning, när verkställandet
af en sådan påkallas, bör ingå uti de planerade landtarbetarundersök-
ningarna.
Med hänsyn till hvad kommerskollegium i underdånigt utlåtande
den 15 april 1909 anfört (s. 21) angående önskvärdheten af närmare
utredning rörande entreprenad- och ackordsväsendet inom särskildt skogs-
afverkningen, borde äfven nämnda spörsmål ägnas tillbörlig uppmärk-
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Häft. 8
58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
samhet vid eu sådan blifvande undersökning rörande skogs- och flott-
ningsarbetarnes lefnadsförhållanden.
b) Undersök- b) Undersökningar rörande särskilda spörsmål. Undersökningar
rörZldelär. rörande äktenskapsfr ekvens samt födelse- och döds förhållanden inom olika
snida spörs. land tar b c t av eko teg o ri er skulle otvifvelaktigt vara af stor vikt för att
i) Äkten- belysa de olika landtarbetargruppernas betydelse såsom befolknings-
skaps- element. Då det vidare är påtagligt, att just sådana företeelser som
födelse-1^ äktenskaps- och födelsefrekvens samt dödlighet på ett intimt sätt sam-
döds- manbänga med de ekonomiska och sociala förhållanden, under hvilka
förhållanden. jndivideriia lefva, så skulle resultaten af dessa undersökningar blifva
af värde för bedömandet af nämnda förhållanden. Såsom förut antydts,
torde redan nu hos statistiska centralbyrån föreligga statistiskt primär¬
material, som i viss utsträckning kan användas för här ifrågavarande
syften. Med en eventuell omorganisation af vår befolkningsstatistik
borde ökade möjligheter beredas för hithörande problems närmare bely¬
sande. Därest mera omfattande utredningar härom anses böra ifråga¬
komma, torde desamma emellertid närmast böra utföras af det ämbets¬
verk, som i öfrigt ombesörjer den officiella befolkningsstatistikens ut¬
arbetande.
Kommitterade vilja i detta sammanhang erinra, att de här ifråga¬
varande spörsmålen gifvetvis böra vinna lämpligt beaktande och erhålla
en viss belysning vid de under 2) omnämnda Iokalundersökningarne,
Landt- Landtarbetarnes afflyttning från landsbygden. Äfven detta spörs-
ftyttnh^från m&l är af beskaffenhet att böra till viss utsträckning utredas vid lokal-
landsbygden. undersökningar. Bidrag till frågans belysande kunna jämväl erhållas.
ur de individualuppgifter om arbetares ombyten af yrke och hemvist,
som föreligga vid arbetslöshetsräkningar, vid specialundersökningar
rörande särskilda industriella yrken o. s. v. Vidare bör erinras om,
att de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas statistiska primärmaterial
medger vissa undersökningar i här förevarande afseende för samtliga
vad anstalterna anmälda arbetare.
Den viktigaste källan för mera omfattande undersökningar af be¬
folkningens omflyttningsförhållanden måste emellertid sökas i den offi¬
ciella befolkningsstatistikens primärmaterial samt de handlingar, som
ligga till grund för detsamma.
Som ofvan anförts, pågår för närvarande en synnerligen stort plan¬
lagd officiell undersökning rörande emigrationen, och vilja kommitterade
med afseende på utredandet af vissa hithörande spörsmål hänvisa till
densamma.
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
Olycksfall vid landtarbete. Beträffande detta spörsmål Bär den s. k.
äldre arbetareförsäkringskommitlén verkställt en statistisk undersökning,
hvilken tjänade såsom ledning vid kommitténs behandling af frågan om
olycksfallsförsäkring för landtarbetare. Denna fråga har numera ånyo
blifvit aktuell genom riksförsäkringsanstaltens den 10 januari 1908 samt
kommerskollegii den 15 april 1909 afgifna utlåtanden angående revision
af den nu gällande olycksfallsersättningslagen, däri ifrågasattes försäkring
mot olycksfall i arbetet för jämväl landtarbetarne. Kommerskollegium har
i sitt yttrande erinrat, att — frånsedt arbetareförsäkringskommitténs
för de nuvarande förhållandena föga vittnesgill utredningar — inga
statistiska eller andra upplysningar föreligga rörande olycksfallsfre-
kvensen inom detta arbetsområde, och att sålunda verkningarna af den
föreslagna lagstiftningen icke kunna på förhand bedömas. Såväl de
nyssnämnda ämbetsverken som ock flertalet länsstyrelser och hushållnings¬
sällskap m. fl. myndigheter hafva emellertid bestämdt uttalat sig för,
att förmånen af ersättning vid olycksfall i arbetet utsträckes äfven till
landtarbetarne. Vid sådant förhållande synes det kommitterade angeläget,
att för frågans belysande nödiga statistiska utredningar så snart ske
kan blifva anordnade, ehuru kommitterade visserligen icke förbise de
därmed förenade svårigheterna.
Landtarbetarnes bostadsfråga måste blifva ett viktigt moment i
de af kommitterade under 2) här ofvan förordade successiva lokal-
undersökningarne. Likaså blir det naturligtvis nödvändigt att vid alla
undersökningar rörande aflöningen för de med fri bostad försedda
landtarbetarne taga särskild hänsyn till dennas nominella och reella
värde. Med hänsyn därtill att landtarbetarnes bostadsförhållanden på
sina håll torde vara mindre tillfredsställande samt att därmed samman¬
hängande olägenheter dels innebära hygieniska faror och dels i sin
mån torde förorsaka arbetarnes obenägenhet för landtarbetet, skulle
visserligen kunna ifrågasättas, huruvida icke en särskild utredning
rörande ifrågavarande spörsmål borde inom den närmaste tiden för¬
anstaltas. 1 betraktande af de med en sådan mera omfattande utredning
förenade svårigheter och kostnader, vill det dock synas kommitterade
lämpligast, att med frågan därom tillsvidare får anstå i afvaktan på de
erfarenheter, som i detta afseende komma att vinnas vid lokalunder¬
sökningarna.
Landtarbetarnes utgifter för sitt uppehälle; födans beskaffenhet.
Ifrågavarande synnerligen viktiga, men jämväl mycket svårutredda spörs¬
mål hafva kommitterade redan föreslagit till upptagande såsom några
af de viktigaste uppgifterna för de ifrågasatta lokalundersökningarna.
Olycksfall
vid
landtarbete.
Landt¬
åg etames
bostadsfråga.
Landt-
arbetarnes
lefnadskost-
nader m. m.
Prisen å,
lifsfömöden-
heter.
Formerna för
anställning.
6Ö Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.
Därest dessa senare komma till utförande och regelbundet fortsättas,
böra därför dessa frågor med tiden blifva på ett lika tillfredsställande
sätt klarlagda som förhållandet skulle blifva, därest eu specialutred¬
ning i dessa ämnen öfver hela landet på en gång skulle anordnas. En
sådan skulle dessutom, för att blifva uttömmande, i vårt land, där för¬
hållandena i olika landsdelar så väsentligt afvika från hvarandra, vara
förenad med så vidlyftiga arbeten och kräfva så stora kostnader, att den
näppeligen för närvarande kan tänkas komma till utförande.
Prisen å lifsförnödenheter. Vid det inom kommerskollegium hittills
bedrifna arbetsstatistiska arbetet bar stor uppmärksamhet ägnats åt den
viktiga frågan om lifsmedelsprisen och deras förändringar. De för
ändamålet erforderliga primäruppgifterna insamlas i regel genom särskilda
ombud, men har kollegium vid en under år 1909 verkställd särskild
utredning rörande lefnadskostnaderna å postpersonalens förläggningsorter
jämväl anlitat medverkan af kommunala myndigheter såväl på lands¬
bygden som i stadssamhällena. Utan att vilja ingå på en närmare
granskning af de nu anförda eller andra tänkbara vägar för erhållande
af tillförlitligt prim är material i ämnet, anse sig kommitterade emellertid
böra betona önskvärdheten af, att de nu pågående undersökningarne
rörande vissa stadssamhällens lifsmedelspriser kunde kompletteras med
motsvarande data rörande landsbygden.
Kommitterade anse sig i samband härmed böra fästa uppmärk¬
samheten å de s. k. markegångstaxorna, hvilka upprättas i enlighet
med förordning den 11 maj 1855 samt innehålla ett flertal uppgifter
om gängse varupriser i resp. landsdelar. Med hänsyn till den stora
betydelse dessa uppgifter äga för vissa statens och enskildas ekono¬
miska transaktioner, synes det äfven vara af behofvet påkalladt, att en
närmare belysning af deras från många håll bestridda korrekthet kunde
genom en systematisk prisutredning åstadkommas.
Formerna för landtarbetares anställande. Utredandet af de former,
under hvilka olika landtarbetarekategorier i olika delar af landet äro
anställda, måste alltid utgöra ett af hufvudföremålen för såväl de all¬
mänt orienterande undersökningarne (1 a) som ock lokalundersökningarne
(2). I den mån dessa senare kunnat utföras för större delar af landet, torde
följaktligen de hithörande spörsmålen vinna erforderlig belysning. Därest
dessa frågor emellertid skulle i och för lagstiftningssyften eller af annan
anledning anses böra utredas inom kort tid och i ett sammanhang, så
torde det befinnas lämpligast att för ändamålet verkställa en särskild
enquéte.
61
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
Därvid torde uppmärksamhet böra ägnas åt det numera äfven inom
landtarbetet framträdande kollektiva aftalet och dess förhållande till
olika slag af individuella aftal. Likaså synes det vara af stort intresse
att närmare undersöka förekomsten och innebörden af familjeu,flat, d.
v. s. sådana aftal (för statare och torpare), som i viss mån reglera
dispositionsrätten öfver hela familjens arbetskraft.
Såsom i det föregående erinrats, blifva de kollektiva aftalen för
landtarbetet redan nu inom kommerskollegium behandlade i samband med
de industriella aftalen. f1 ör den händelse dessa aftal skulle komma att
inom landtbruket blifva mera talrika samt uppvisa växlande typer, torde
praktiska skäl kunna göra önskvärd!, att desamma blifva föremål för
särskild behandling.
Organisationsväsendet bland arbetsgivare och arbetare inom landt¬
bruket. Äfven om detta spörsmål gäller, hvad nyss anfördes om de
kollektiva aftalen, nämligen att detsamma tillsvidare lämpligen kan
behandlas i samband med organisationsväsendet inom de industriella
yrkena, hvarom arbetsstatistisk utredning redan pågår.
Kooperationen inom landtbruket. Sträfvandena att genom koopera¬
tiva företag (inköps- och försäljmngsföreningar m. fl.) höja landtbruket
och främja landtmänriens intressen hafva under den senaste tiden vunnit
stark utbredning öfver hela landet. Denna storartade rörelse innebär,
i vissa hänseenden, en genomgripande förändring af jordbrukets ekono¬
miska organisation och måste följaktligen äfven vara af stor betydelse
ur social synpunkt. Särskild! må framhållas, att kooperationens ut¬
veckling torde utgöra eu af de viktigaste förutsättningarna för småbruks-
rörelsens framgång.
Statsmakterna såväl som lokala myndigheter hafva ock ansett sig
böra på mångahanda sätt understödja särskilda grenar af jordbrukets
kooperationsrörelse. Ehuru officiella publikationer rörande densamma
offentliggjorts af jordbruksdepartementet (»Om sammanslutningar mellan
landtmän för vissa ekonomiska ändamål») samt af landtbruksstyrelsen
(»Kalender öfver svenska landtbruket»), så har likväl ännu icke utförts
någon omfattande systematisk undersökning rörande dess utveckling
samt ekonomiska och sociala betydelse. Kommitterade, som i anled¬
ning af Riksdagens skrifvelse ansett sig böra beröra jämväl denna fråga,
finna en utredning af kooperationen inom jordbruket, särskildt kon¬
sumtionsföreningarna, vara i hög grad af behofvet påkallad och vilja
för sin del framhålla, att dess utförande tilläfventyrs torde böra ske i
samband med en motsvarande undersökning af öfriga kooperativa företag.
Organisa¬
tions-
väsendet.
Koopera¬
tionen.
62
Småbruks-
och
egnahems¬
rörelsen.
Kuntjl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 161.
Småbruks- och egnahemsrörelsen är jämväl berörd i Riksdagens
skrifvelse. Den ekonomiska och sociala betydelsen af småbruks- och
egnahemsrörelsen är otvifvelaktigt så stor, att densamma fullt motiverar
vidtagandet af särskilda åtgärder för rörelsens statistiska belysande. Då
därtill kommer, att staten ansett sig böra genom lagstiftning samt med
ekonomiskt understöd befrämja denna rörelse, föreligga ytterligare skäl
för undersökningars anordnande.
Hvad särskildt angår de småbruk, som tillkomma med stöd af
statens egnahemslån, så har i kungl. kungörelsen den 24 järn 1908 fast¬
ställts ett utförligt formulär till låneförmedlarnes årsredogörelser för
sin låneverksamhet, å hvilket formulär upptagits ett stort antal upp¬
gifter, ägnade att belysa egnahem slånerörelsens både ekonomiska och
sociala sidor. I anslutning till detta formulär inhämta jämväl låneför-
medlarne uppgifter från låntagarne förmedelst särskilda blanketter, därå
synnerligen detaljerade upplysningar affordras dem. Med ledning af
låneförmedlarnes rapporter hafva några af de hithörande spörsmålen
visserligen inom landtbruksstyrelsen gjorts till föremål för utredningar,
hvilka regelbundet publiceras i dess årsredogörelse, men i öfrig! har
detta primärmaterial icke på officiell väg närmare bearbetats. Att det¬
samma emellertid väl torde förtjäna en sådan mera ingående behand¬
ling, framgår med all tydlighet af en utaf Nationalföreningen mot
Emigrationen nyligen föranstaltad utredning, hvilken lämnat iutressanta
bidrag till kännedomen om egnahemsrörelsen (i publikationen »Svensk
egnahemspolitik», utarbetad af d:r A. Molin). Endast genom en af
staten själf verkställd, mera omfattande utredning kan emellertid full
belysning vinnas öfver hithörande spörsmål, och därmed erhållas nödig
kännedom om den nu bedrifna egnahemsrörelsens förmåga att fylla
sina uppgifter till såväl jordbrukets förkofran som ock landtarbetarnes
bästa.
För att ingående bedöma småbrukens ekonomiska bärighet, hvilken
fråga gifvetvis måste vara synnerligen betydelsefull, äro likväl de nu
berörda uppgifterna ej tillräckliga, utan torde det befinnas nödigt att
för detta ändamål införskaffa särskildt primärmaterial.
Med. afseende å ett betydande antal småbruk föreligger redan ett
sådant primärmaterial af utmärkt beskaffenhet. För de småbruk om
högst 12 har åkerareal, hvilka genom hushållningssällskapen blifva
premierade, afgifvas nämligen särskilda uppgifter, som i tämligen be¬
gränsad utsträckning af landtbruksstyrelsen bearbetas och publiceras i
dess årsberättelse. Vid premieringen öfverlämnas därjämte till jord¬
brukaren exemplar af en synnerligen detaljerad, af landtbruksstyrelsen
63
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
den 21 oktober 1902 fastställd räkenskapsbok, hvilken vid förnyad premie-
ring skall uppvisas. Härigenom bildas redan nu ett förträffligt material
för undersökning af de premierade småbrukens hela ekonomiska skötsel
och resultat för resp. redogörelseår. En summarisk statistisk bearbetning
af dessa uppgifter ingår i landtbruksstyrelsens årsberättelser, hvar¬
jemte beskrifningar öfver vissa premierade småbruk offentliggöras i
dess »Meddelanden». Icke desto mindre skulle en ingående special¬
undersökning af frågan med fullständigt utnyttjande af detta och annat
material utan tvifvel gifva rikt utbyte, särskild! för belysande af små-
bruksrörelsens sociala sidor.
Huruvida specialundersökningar i nu senast omnämnda frågor
böra tillhöra socialstatistiken eller den ekonomiska jordbruksstatistiken
är åter en fråga, som kommitterade tillsvidare vilja lämna öppen.
Med afseende å samtliga de specialundersökningar, hvilka här
omnämnts, vilja kommitterade framhålla, att det icke ansetts påkalladt
att söka närmare precisera ämnenas omfång och behandling. Af hvad
nu anförts torde i alla händelser framgå, att flere viktiga spörsmål här
vänta på belysning, samt att material därtill otvifvelaktigt kan åstad¬
kommas utan alltför stora svårigheter, äfven om ock å andra sidan
vissa af dessa specialundersökningar äro så omfattande, att de icke
kunna upptagas utan att tämligen betydliga tillfälliga anslag för ända¬
målet ställas till förfogande.
Slutligen må påpekas, att här ofvan naturligtvis icke angifvits
alla de spörsmål, som kunna i sinom tid blifva föremål för special¬
undersökningar, utan att många andra frågor därutöfver kunna komma
ifråga. Då de på grund af sin natur i allmänhet böra behandlas täm¬
ligen fristående, lärer det icke vara behöflig!, att, utöfver hvad här
redan skett, antyda, om och när de böra upptagas till behandling, utan
måste valet härutinnan i hvarje fall afgöras med hänsyn till de praktiska
behof och önskemål, som efter hand framträda.
Kommitterades förslag till försöksundersökningar.
Sedan kommitterade nu i stora drag angifvit de olika slag af Kommittera-
landtarbetareundersökningar, som kunna tänkas ifrågakomma, samt huru A1eJ..j“k8!a9
. 07 ...... . ® . 7 n , till Torsoksun-
vissa åt dem torde böra anordnas, vilja kommitterade till sist framlägga dersökningar.
64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 161.
förslag till de utredningar, som nu närmast synas kommitterade böra
företagas.
I enlighet med hvad i det föregående framhållits, anse kommitte¬
rade, att först och främst måste anordnas en orienterande under-
ojversikt^fver söfning för åstadkommandet af en allmän öfversikt öfver landtbrukets
° visso joll- ekonomiska och sociala hufvudtyper inom skilda delar af landet (la).
^™ksför' Då vidare i hufvudsak samma uppgiftslämnare skola anlitas för denna
enqucte som för den årliga statistiken öfver arbetslön, arbetstid m. m.,
i b) Årlig (Ib), å hvilken kommitterade ansett hufvudvikten för närvarande böra
s aarbetslön,9 läggas, vilja kommitterade förorda, att jämväl denna utredning samtidigt
arbetstidm.m. kommer till utförande.
Sistnämnda uppgifter äro af den praktiska betydelse för arbets¬
förhållandena imma landtbruket, att det måste läggas särskilt vikt på
deras direkta aktualitet. Då i stort sedt aflöningarne och arbetstiden
för ett år framåt regleras vid flyttningstiden i slutet af hvarje oktober
månad, bör sålunda en undersökning härom, för att kunna offentlig¬
göras i så god tid, att den kan tjäna till ledning för bedömande af de
faktiskt existerande förhållandena, anordnas omedelbart efter den nyss
angifna tidpunkten. Kommitterade tillstyrka därför, att denna under¬
sökning, liksom den därmed lämpligen kombinerade allmänt orienterande
utredningen, förberedes och påbörjas redan vid slutet af år 1910.
Båda dessa undersökningar, som äga en tämligen summarisk
karaktär, kunna beräknas föreligga publicerade under våren och sommaren
1911. Vid sistnämnda års slut skulle därefter ånyo anordnas insamlandet
af de summariska löne- och arbetstidsuppgifterna, hvaremot den allmänt
orienterande undersökningen ej behöfde upprepas förrän tidigast efter
5 år.
Samtidigt härmed bör emellertid, enligt kommitterades mening,
någon uppmärksamhet äfven ägnas åt anordnandet åt såväl de ofvan
i c) utredning under 1 c) föreslagna utredningar ang. individuell lön, arbetstid m. m.,
dueiTiZI" som och framför allt de i det föregående under 2) närmare berörda
arbetstidm.m. lokalundersökningarna, åt hvilka sistnämnda kommitterade tillerkänt sär-
dersöfningZ skild betydelse för ett djupare inträngande i landtarbetarefrågan. Med
(försöks-.) hänsyn till de stora svårigheter, som härvid möta, innan ännu någon
erfarenhet vunnits, måste man dock nu inskränka sig till några be¬
gränsade försöksundersökningar, såsom i själfva verket landtarbe-
tarestafistiken i sin helhet under de första åren måste vara att betrakta.
Vid öfvervägande af frågan om lämplig trakt för anordnandet af
sådana lokala försöksundersökningar hafva kommitterade ansett sig böra
främst ifrågasätta något eller några områden i Mälareprovinserna. Härtill
65
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.
hafva kommitterade närmast föranledts däraf, att det synts önskväidt
att till hufvndstadens närhet förlägga dessa första lokalundersökningai,
hvilkas utförande förutsatts till hufvudsaklig del kunna verkställas af
den personal, som inom kommerskollegium kommer att anställas för
ledningen och utförandet af den allmänna, under 1) angifna landtarbetare-
statistiken — hvilken statistiks första planläggning och utförande säker¬
ligen kommer att kräfva ett icke oväsentligt arbete och därför till en
början icke medgifver personalens längre bortovaro från arbetet inom
ämbetsverket. _
Enligt hvad nu i korthet angifvits, skulle de statistiska iandt-
arbetareundersökningarne å kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik
under åren 1910 och 1911 sålunda fortgå i ungefär följande ordning.
Under september—oktober 1910 utarbetas planer och utsändas frage
formulär för dels den orienterande undersökningen för erhållande af.en
allmän öfversikt öfver vissa jordbruksförhållanden och dels den årliga
statistiken angående arbetslön och arbetstid, tillgången på arbetskraft
in. m. Ungefär vid årsskiftet torde primärmaterialet vara inkommet,
granskadt och, i den mån sådant kan erfordras, kompletteradt. Bearbet¬
ningen af detsamma bör kunna fullbordas under våren 1911, så att
redogörelserna för resultaten publiceras under sommaren. På senhösten
inhämtas ånyo de regelbundna årsuppgifterna om lön och arbetstid in. in.
I bredd med dessa arbeten verkställes under vintern 1910—1911 den
närmare planläggningen för de lokala försöksundersökningarna samt för
utredningen inom vissa områden angående individuell lön, arbetstid m. m.
Sedan dessa planer blifvit definitivt fastställda, inhämtas primärnppgif-
terna under sommaren, så att den närmare bearbetningen kan påbörjas
under hösten 1911. ,
Med tillgodogörande af de därvid vunna erfarenheterna torde iandt-
arbetarestatistiken böra fullföljas efter i hufvudsak enahanda program
äfven under 1912. ..... , f „
Den nu skisserade planens genomförande torde förutsätta, att tran
och med september 1910 en särskild person anställes för arbetets ledande,
samt att denne under år 1911 biträdes af en amanuens, hvarjämte 1
skrifbiträde antages mot slutet af år 1910 samt ytterligare 1 eller 2
fr. o. m. år 1911. o1
Om förhållandena skulle så medgifva, böra äfven andra spöismal
än de nu angifna göras till föremål för behandling, och vilja kommit¬
terade med afseende härå ånyo erinra om lämpligheten af, att man
därvid närmast fäster uppmärksamheten vid sådant statistiskt material,
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 121 Höft. 9
66
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 161.
som redan för andra ändamål införskaffas och omedelbart kan disponeras
för statistisk bearbetning.
Såsom i det föregående uttryckligen framhållits, hafva kommit-
terade icke ansett sig kunna på frågans nuvarande stadium fastslå någon
definitiv plan eller i detalj angifva omfattning och metoder för olika
ifrågavarande undersökningar. De antydningar, som härom ofvan gjorts,
torde emellertid vara tillräckliga för att bereda tillfälle till såväl en
allmän öfversikt öfver landtarbetarestatistikens omfång och beskaffenhet
som ock angifva, huru densamma bör lämpligen påbörjas. Kommitterade
förutsätta emellertid, att, därest dylika undersökningar skulle komma
att beslutas, nämnare plan och förslag därom skola inom kollegium i
samråd med särskilda sakkunnige utarbetas och underställas Kungl.
Maj:ts pröfning. Kommitterade äro nämligen lifligt öfvertygade om
vikten häraf, att undersökningarnes anordnande sker under samarbete med
representanter för sakkunskapen på vederbörande verksamhetsområden.
Stockholm den 3 mars 1910.
HENNING ELMQUIST.
EMIL BERGGREN.
H. JUHLIN DANNFELT.
DAVID PETTERSSON.
F. W. THORSSON.
Gunnar Huss.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.