Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 133.
1
N:o 133.
Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre
Gautsträsk; gifven Stockholms slott den 4 april 1910.
Under åberopande af bifogade utdrag ur protokollet öfver civil¬
ärenden för denna dag vill Kung! Makt härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att till anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gauts¬
träsk genom upprensning af Bräskaforsen i Sorsele socken af Väster¬
bottens län bidrag må, under villkor att Sorsele socknemän bidraga till
företaget med minst 3,000 kronor och förbinda sig att för framtiden
underhålla farleden, kunna lämnas från det af Riksdagen anvisade an¬
slag till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder utan iakttagande
af det för tillgodonjutande af statsbidrag från ifrågavarande anslag i
allmänhet stadgade villkor att statsbidraget icke må utgå med högre
belopp än två tredjedelar af den för företaget beräknade kostnaden.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Hugo Hamilton.
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 99 Haft. (No 133.)
1
2
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
Utdrag af 'protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stock¬
holms slott den 4 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Eiirensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Angående
anordnande af
farled mellan
St.orvindeln
och Nedre
Gautsträsk.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde vidare:
Inom Sorsele socken af Västerbottens län, hvilken socken har en
längs de naturliga dalgångarna i sydost-nordvästlig riktning långsträckt yt-
form med en areal af 7,835 kvadratkilometer och år 1908 hade en folk¬
mängd af 3,313 invånare, finnes för närvarande endast en enda ordnad
kommunikation sled utförd, nämligen den landsväg, Rom under 1880-talets
första del anlades från Lycksele upp till Sorsele kyrkplats. Denna lands¬
vägs längd inom Sorsele socken utgör i rundt tal 55 kilometer. Under
1890-talet har sedermera visserligen byggts våglinjen Holmfors—Malå, men
af denna faller endast 3,5 kilometer inom Sorsele socken. Den del af sock¬
3
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
nen, som ligger ofvanför kyrkplatsen och hvilkens längd från kyrkan
opp till norska gränsen är fågelvägen omkring 130 kilometer, är vid sina
förbindelser med den öfriga delen af socknen och länet särskild! som¬
martiden i hufvudsak hänvisad till de sjöar och öfriga roddbara delar
af vattendrag, som bildas af Vindelälfven och Juktån.
Vid Sorsele kyrka, som är belägen på en holme i Vindelälfven,
bildar denna älf ett lugnvatten, benämndt Nedre Gautsträsk, som börjar
omkring 10 kilometer ofvan kyrkan vid den fors, Bräskafors, genom
hvilken älfvens omkring 40 kilometer långa egentliga källsjö, Stor-
vindeln, har sitt utlopp. Detta lugnvatten afbrytes omkring 3 kilo¬
meter nedanför kyrkan af Stensundsförsen.
Nedanför denna sistnämnda fors, hvars fallhöjd är omkring 6,4
meter, vidtager ytterligare ett lugnvatten med omkring 16 kilometers
längd.
Länge har varit på tal att antingen genom båda eller endera af de
sagda forsarnas rensning eller kanalisering bilda en sammanhängande
farled af respektive omkring 72 eller 55 kilometers längd. Sålunda
anhöllo Sorsele socknemän redan i september 1901 hos Kungl. Maj:t om
statsbidrag för upprensning eller kanalisering af Bräskaforsen, hvar¬
igenom ångbåtsled skulle kunna åvägabringas efter sjöarna Nedre Gauts¬
träsk och Storvindeln från Stensundsförsen förbi Sorsele kyrkstad upp
till Gillisnuoleforsen. Därjämte anhöllo socknemännen, att förordnande
måtte meddelas för vederbörande tjänsteman att på statens bekostnad
upprätta plan och kostnadsförslag för arbetet.
Uti häröfver afgifvet, underdånigt utlåtande af den 6 december
1901 meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att förutom de väg-
undersökningar, som på 1870-talet verkställts för utredning om lämp¬
ligaste landsvägsförbindelse med Norge genom Västerbottens län, hvar¬
vid undersöktes äfven en sträckning efter Vindelälfvens dalgång fram
till riksgränsen, undersökningar därefter verkställts för vinterväg i
samma sträckning. Enligt därvid uppgjordt förslag skulle i vintervägen
ingå lugnvattnen omedelbart ofvan och nedan Bräskaforsen. Att den
nu föreslagna vattenvägen skulle på ett synnerligen lämpligt sätt af-
hjälpa den brist, som vidlådde endast en vinterväg utefter samma sträcka,
ansåg styrelsen vara tydligt. Behofvet af lättad samfärdsel för orterna
väster om Sorsele kyrka hade ock enligt styrelsens . mening såtillvida
erkänts, att det föranledt ny undersökning för bygdeväg mellan Sor¬
sele och det omkring 30 kilometer ofvanför Storvindeln belägna Öfre
Gautsträsk.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
Med anledning af Sorsele socknemäns förenämnda ansökning beslöt
Kungl. Maj:t den 24 januari 1902 att för undersökning af och uppgö¬
rande af arbetsplan för ordnande af den ifrågasatta farleden anvisa ett
statsbidrag af 1,200 kronor. I sammanhang härmed anbefallde Kungl.
Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att draga försorg om under¬
sökningens verkställande.
Sedermera bar distriktscbefen i öfre norra väg- och vattenbygg-
nadsdistriktet, majoren E. M. Öhman, åt hvilken väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen nppdragit att verkställa nämnda undersökning, uppgjort
plan till den ifrågasatta farledens anordnande antingen enligt alternativ I
genom Bräskaforsens upprensning med däraf föranledd sänkning af
Storvindeln, så att utloppet genom forsen skulle utan slussanordning
direkt användas såsom farled vid olika vattenstånd, eller ock enligt al¬
ternativ II genom slussledsförbindelse vid sidan af Bräskaforsen utan att
hittillsvarande vattenhöjdsförhållanden i Storvindeln komme att ändras.
Kostnaden för farledens anordnande har af majoren Öhman beräknats
enligt alternativ I till 33,000 kronor och enligt alternativ II till 125,000
kronor.
I det till planen hörande betänkandet anför majoren Öhman, bland
annat, följande.
En afsevärd lättnad i kommunikationshänseende för i första hand
de längs öfre delen af Vindelns vattendrag bosatta inbyggarna skulle
utan tvifvel vinnas, därest den 40 kilometer långa sjön Storvindeln för-
bundes i direkt farled förbi Bräskaforsen med det nedanför belägna
Nedre Gautsträsket, invid hvars sydliga del Sorsele kyrkplats är be¬
lägen. Genom en sådan anordning skulle åvägabringas en omkring
55 kilometer lång sammanhängande farled från den vid landsvägens
ändpunkt belägna kyrkplatsen upp till Gillisnuoleforsen, hvilken kom¬
munikationsleds betydelse för de ofvanliggande karga, från mera
ordnade förhållanden aflägset liggande trakterna Öhman anser vara
påtaglig.
Storvindeln, som nedanför Gillisnuoleforsen har en ytvidd af 60
kvadratkilometer, har i allmänhet starkt lutande stränder samt inga
eller åtminstone mycket obetydliga ängsmarker, som kunna anses vara
berörda af en eventuell sänkning af sjöns vattenstånd. Enligt sam¬
stämmiga uppgifter från med vattendjupsförhållandena kunniga personer
är minsta djupet under sommar!ågvattenytorna i såväl Storvindelns som
Nedre Gautsträskets längsgående hufvudfarleder betydligt större än 3
meter.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
Efter Bräskaforsens upprensning på sätt alternativ I upptager,
kommer Storvindelns lågvattenyta, enligt hvad Öhman uppgifver, att
sänkas sommartiden högst 0,90 meter under hittillsvarande lågvatten¬
stånd, samtidigt som högre vattenytor äfven blifva allt efter olika
höjder 0,50 å 0,90 meter lägre än de varit hitintills. Vintertiden torde
lågvattenytan komma att sänkas ända intill 1,80 meter lägre än den
hittills förekommande.
Därest inga afgörande intressen förefinnas emot en upprensning af
Bräskaforsen och däraf följande sänkning af Storvindeln, synes, enligt
hvad Öhman framhåller, valet mellan de föreliggande förslagen till
farled vara gifvet till förmån för alternativ I. Ty oafsedt den ojäm¬
förligt mycket lägre kostnaden för sagda alternativ, tala för dettas ut¬
förande den större utvecklingsmöjligheten af trafiken, som ligger däri
att farkosternas dimensioner kunna afsevärdt ökas utan att vara bundna
i maximimått af en murad sluss, och att passerandet af Bräskaforsen
kan ske snabbare utan eljest oundvikligt uppehåll för slussens manövre¬
rande, och vidare den omständigheten att farleden icke tarfvar årliga
trafikutgifter i form af ersättning till slussvakt, hvilken väl icke helt
och hållet kan undvaras vid eventuell slussled. Slutligen talar till
förmån för detta alternativ, att upprensningen knappast kan kräfva
andra än på sin höjd högst obetydliga underhållskostnader, hvadan
några passageafgifter vid detta alternativ icke torde böra förekomma,
något som däremot säkerligen icke skulle kunna undvikas, därest far¬
leden bygges såsom slussledsförbindelse med, förutom den ofvannämnda
trafikkostnaden, det oundvikliga underhållsarbetet för slussledens olika
anläggningar.
Hos Kungl. Maj:t hafva nu kontraktsadjunkten Hjalmar Alner och
folkskolläraren Olof Selinus, jämlikt dem af Sorselo socknemän å kom¬
munalstämma den 8 mars 1908 meddeladt uppdrag, anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte anvisa medel till farledens utförande uteslutande på statens
bekostnad enligt alternativet I i förslaget.
Till stöd härför hafva sökandena anfört, att kommunen på grund
af såväl dess egen som de enskilda socknemännens skuldbörda icke är
i stånd att ansvara ens för någon del af kostnaden för farleden i fråga.
Vidare hafva sökandena framhållit önskvärdheten af att företaget må
kunna snarast möjligt påbörjas, så att arbetsförtjänst därigenom skulle
kunna beredas de till följd af den under år 1907 inträffade missväxten
nödlidande inom orten.
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 133.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen att yttra sig öfver socknemännens ifrågavarande fram¬
ställning, har styrelsen anhållit om yttrande i ärendet från Kungl. Majris
befallningshafvande i länet.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har därvid tillstyrkt arbetets ut¬
förande i enlighet med alternativ I; och som Sorsele sockens ekono¬
miska bärkraft är särdeles svag och 1907 års felslagna skörd än ytter¬
ligare torde komma att förminska kommunens bärighet, har Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, med vitsordande af företagets synnerliga nytta och
behöflighet för orten, anhållit, att styrelsen måtte hemställa om anslag
till arbetets utförande uteslutande af statsmedel.
För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånigt
utlåtande den 15 maj 1908 uttalat såsom sin åsikt, att det vore af
största vikt, att farleden snarast kommer till utförande; och har sty¬
relsen funnit de af sökandena och Kung], Maj:ts befallningshafvande
anförda skälen för företagets bekostande uteslutande af statsmedel syn¬
nerligen behjärtansvärda.
Hvad beträffar valet mellan de båda alternativa förslagen till far¬
ledens anordnande, förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i likhet
med majoren Öhman alternativet I. Från teknisk synpunkt anser sty¬
relsen hinder ej möta för ett dylikt anordnande af farleden. Den af
majoren öhman beräknade kostnaden för företagets utförande enligt
samma alternativ har styrelsen emellertid funnit väl lågt beräknad;
och anser styrelsen för sin del, att kostnaden torde böra beräknas till
38,000 kronor.
Genom farledens utförande enligt alternativet I kommer, fram¬
håller styrelsen, en sänkning af Storvindelns yta att äga rum, af majoren
Öhman beräknad till omkring 0,90 meter under sommarlågvattenstånd, ett
förhållande, som, i synnerhet då fråga är om sänkning af en så stor
sjö som Storvindeln, torde böra noga beaktas med hänsyn till ej min¬
dre de däraf berörda enskildes än äfven det allmännas intresse. Sty¬
relsen. påpekar emellertid, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande vid
sitt ofvanberörda utlåtande fogat, bland annat, utdrag af protokoll,
hållet vid sammanträde den 20 mars 1908 med vederbörande kommu¬
ner, trafikanter, strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare samt andra,
hvilkas rätt kunde af företaget beröras, samt att af berörda protokolls¬
utdrag inhämtas, att de vid sammanträdet närvarande förordat alterna¬
tivet 1 och förklarat sig ej hafva något att invända mot farledens
inrättande.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133. 7
Väg- och vättenbyggnadsstyrelsen tillstyrker därför farledens utfö¬
rande enligt alternativet I och detta på statens bekostnad.
Med afseende å sättet för företagets utförande anför styrelsen slut¬
ligen, att styrelsen icke anser sökandena besitta nödiga förutsättningar
för att själfva kunna utföra ett företag af ifrågavarande slag än mindre
att så ordna och bedrifva arbetet, att säkerhet vinnes för att detsamma
ma utan onödigt dröjsmål påbörjas och därefter skyndsamt bedrifvas
samt för att den verkliga kostnaden ej må öfverstiga den beräknade.
Under dylika förhållanden skulle således, säger styrelsen, därest åt
sökandena anförtroddes att med åtnjutande af anvisadt anslag själfva
utföra arbetet utan skyldighet att bidraga med någon del af kostnaden
och utan skyldighet att ens ansvara för kostnad Överskjutande den
beräknade, följden lätt blifva den, att arbetets fullbordande komme att,
äfventyras och att staten finge vidkännas ökade kostnader därför. Ån
mindre torde genom arbetets öfverlämnande till sökandena någon möj¬
lighet uppstå till besparing å det anvisade anslaget.
1 fall då — vare sig på grund af vederbörandes oförmåga att
själfva bestrida kostnaden för allmänna arbetsföretags utförande till den
del, hvarför, jämlikt Riksdagens hithörande, af Kungl. Maj:t godkända
föreskrifter, anslag icke må af Kungl. Maj:t beviljas, eller af andra
orsaker — hela kostnaden för företaget funnits böra af statsmedel an¬
visas, har Kungl. Maj:t plägat uppdraga åt väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen att draga försorg om arbetets utförande nå entreprenad helt
eller delvis.
Uti nu ifrågavarande fall torde emellertid enligt styrelsens mening
ett sådant förfarande icke böra ifrågakomma, enär därvid full säkerhet
ej kan erhållas för att arbetsförtjänst i största möjliga mån beredes de
nödlidande i orten. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner det där¬
för tjänligast, att styrelsen själf utför arbetet med tillhjälp af vederbö¬
rande dis t r i k tstj ä n s te in än på sätt och inom tid, som styrelsen kan finna
lämpligast.
Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 10 juni 1908 har landt-
bruksstyrelsen anfört, att den i majoren Öhmans förslag förutsatta sänk¬
ningen åt sjön Storvindeln gifvetvis måste i viss man inverka på fisk¬
beståndet i sjön. Mest skulle sänkningen skadligt inverka på beståndet
af vårlekande fiskar, såsom gädda och aborre. Emellertid är, an¬
märker styrelsen, det ej dessa fiskarter, hvilka hafva största betydelsen
lör fisket i Storvindeln, utan sik samt därnäst laxöring eller, såsom
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 133.
denna fiskart äfven kallas, börsting eller börting, hvilka fiskarter en¬
ligt för landtbruksstyrelsen tillgängliga uppgifter talrikast förekomma
i sjön.
Då några närmare uppgifter rörande fiskets i Storvindeln nuvarande
omfattning eller angående djupet invid sjöns stränder och dessas be¬
skaffenhet icke förefinnas, anser styrelsen det icke vara möjligt att nog¬
grannare uppskatta den skada, fisket i sjön komme att lida genom
Bräskaforsens upprensande, på sätt blifvit föreslaget. Den omständig¬
heten att Storvindeln, såsom i handlingarna uppgifves, i allmänhet har
starkt lutande stränder anser landtbruksstyrelsen likväl häntyda^ därpå,
att berörda skada torde komma att blifva mindre, än om ett motsatt
förhållande ägt rum.
Såsom allmänt omdöme om sänkningens inflytande på fiskerinäringen
torde enligt styrelsens åsikt kunna uttalas, att fiskerinäring af större
betydenhet därigenom icke skulle komma att lida väsentligt förfång.
Vidkommande därefter den inverkan, som utförandet af företaget
skulle komma att utöfva på jordbruket, anser landtbruksstyrelsen, att
företaget icke kan anses härutinnan utöfva något inflytande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen
för sin del uttalat den åsikt, att ur de intressens synpunkt, som landt¬
bruksstyrelsen i förevarande ärende har att bevaka, hinder mot bifall
till ifrågavarande ansökning icke möter.
I infordradt underdånigt utlåtande den 24 augusti 1909 har vat¬
tenfallsstyrelsen, som icke ansett sig böra afgifva yttrande om far¬
ledens behöflighet eller nytta för orten, af de två utaf majoren Öhman
upprättade alternativa förslag till förbättrad farled funnit alternativ
I, innefattande upprensning af farleden, på grund af de billigare
byggnadskostnaderna vara att föredraga. Genom utförande afl denna
upprensning skulle visserligen, påpekar vattenfallsstyrelsen, det lilla
vattenfallet mellan ifrågavarande sjöar komma att försvinna, men den
minskning i uttagbar vattenkraft, som därigenom skulle föranledas, er¬
sättes genom ökad fallhöjd i vattenfallen närmast ofvanför Storvindeln.
Ett tillgodogörande af vattenfallet mellan nämnda sjöar torde enligt
styrelsens mening dessutom knappast blifva ekonomiskt fördelaktigt och
skulle gifvetvis blifva det i ännu mindre grad, om det för tillgodo¬
seende af farledsintresset blefve nödvändigt att vidtaga anordningar för
farkosters slussande förbi ett eventuellt vattenverk därstädes.
9
Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 133.
Ej heller finner styrelsen de enligt alternativ I föreslagna anord¬
ningarna medföra några afsevärda olägenheter eller kostnader för en
framtida reglering af Storvindeln för vattenkraftsändamål.
Mot förslaget att kostnaderna för upprensningen skulle i deras
helhet gäldas af allmänna medel har vattenfallsstyrelsen icke funnit
anledning att gorå annan erinran, än att ortsintressenterna principiellt
borde deltaga i kostnaderna om än till ringa del, på det att det måtte
konstateras, att verklig fördel för orten vinnes genom den föreslagna
farleden, och detta så mycket hellre som frågan numera kommit i det
läge, att det icke gäller ett snabbt igångsättande af för orten behöfligt
nödhjårsarbete,
Kungl. Maj:t har därefter genom nådig remiss den 9 september
1909 anbefallt Kungl. Maj:ts befallningshafvande dels att, i anledning
af hvad vattenfallsstyrelsen anfört, afgifva underdånigt utlåtande, huru¬
vida och i hvad mån menigheter, bolag eller andra vederbörande, hvilka
antagas komma att af den ifrågasatta farleden hafva nytta, numera an¬
ses kunna bidraga till kostnaden för företaget, dels ock från vederbö¬
rande infordra yttrande, huruvida de vilja förbinda sig att, därest far¬
leden kommer till stånd, framdeles underhålla densamma.
Till underdånig åtlydnad häraf har Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande i berörda afseenden från kronofogden i orten införskaffat upp¬
lysningar, hvilka innefattas uti ett af denne afgifvet, af åberopade ytt¬
randen från Holmsunds aktiebolag och Sandviks ångsågsaktiebolag
följaktig^ memorial, hvaraf framgår, att af ifrågavarande företags ut¬
förande ansetts vara hufvudsakligen intresserade, förutom nämnda två
bolag, Umeå älfs strömrensningsförening och Sorsele socken.
Både Holmsunds aktiebolag och Sandviks ångsågsaktiebolag vägra
att på något sätt bidraga till företagets genomförande, hvaremot Sor-
sele socken, enligt beslut å kommunalstämma den 28 november 1909,
åtagit sig att bevilja 3,000 kronor till företaget äfvensom att ikläda
sig. ansvar för det framtida underhållet, i händelse farleden, enligt alter¬
nativ I, komme till stånd.
Sedermera har Umeå älfs strömrensningsförening eller, såsom för¬
eningen riktigare bör benämnas, Umeå och Vindelns strömrensnings-
förlagsaktiebolag, på framställning om dess uttalande huruvida och
med hvilket belopp bolaget vore villigt att bidraga till ifrågavarande
arbetes utförande, genom bolagets styrelse gifvit undvikande svar, un-
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 99 Höft. 2
Departements¬
chefens
yttrande.
,10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 133.
der förklarande att frågan skulle hänskjutas till ordinarie bolagsstämma,
samt att den åsyftade åtgärden enligt styrelsens mening ingalunda
skulle befordra flottningsföreningens intressen utan fastmer i afsevärd
grad försvåra flottningsarbetet i älfven.
Andra af farleden i fråga intresserade menigheter och bolag än
de nu nämnda finnas, enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande
meddelar, icke, och bidrag till kostnaderna för upprensningen torde ej
heller vara att påräkna från andra vederbörande, så att det öfver¬
hufvud taget icke alls lärer vara att förvänta något bidrag från orten
till kostnaderna utom till den ringa del, Sorsele socken åtagit sig att
bestrida desamma.
Vid sådant förhållande 'har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
underdånigt utlåtande den 10 mars 1910, under åberopande af sitt i
ärendet tillförene gjorda uttalande, hemställt, att, då Sorsele sockens
.ekonomiska bärkraft är synnerligen svag och föreslagna farleden är af
allmän nytta och till verklig fördel för orten, arbetet matte utföras ute¬
slutande af statsmedel, samt att medel för upprensningens påbörjande
redan under innevarande år måtte anvisas, på det att befolkningen
måtte beredas tillfälle till arbetsförtjänst, hvaraf den dess mer är i be¬
hof, som virkesutdrifningar inom socknen innevarande vinter och vår
ej komma att äga ruin i följd däraf, att hvarken vid kronovirkesauk-
tionerna i länet förliden höst eller sedermera antagliga köpeanbud er¬
hållits å utbjudna virkespartier från kronans skogar, och de arbetstill¬
fällen, som annars därigenom skulle uppstått, beröfvats befolkningen.
Såsom framgår af den lämnade redogörelsen för myndigheternas
utlåtanden, torde vara ställdt utom allt tvifvel, att den iirågasatta far¬
leden mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk skulle blifva af synner¬
lig nytta för en betydande del af Sorsele socken, som nu till största
delen'är i saknad af samfärdselvägar. Det har visserligen ifrågasatts,
att en enklare väg af den s. k. ödebygdstypen skulle anläggas från
Öfre Gautsträsk eller Ammarnäs till Storvindeln och vidare utefter Stor-
vindelns norra strand till den vid Sorsele kyrkplats mötande allmänna
landsvägen inom Sorsele socken. Emellertid har denna fråga tillsvidare
undanskjutits i afbidan på fullbordandet af en annan väg af samma
typ från södra ändan af Stor-Uman inom Stensele socken till Tärna
gamla kyrkplats, så att närmare erfarenhet kan vinnas rörande lämp¬
ligheten af dylika vägar i dessa trakter. I hvarje fall lärer en sådan
enklare väg inom Sorsele socken icke kunna ersätta den nytta, som
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
skulle beredas befolkningen genom nu ifrågavarande företag, som afser
att öppna en för ångbåtsfart anpassad farled af omkring 55 kilometers
längd. Jag anser därför synnerligen önskvärd!, att farleden snarast
möjligt kommer till stånd.
Ytterligare en omständighet, som talar för arbetets utförande, är
angelägenheten att bereda ortsbefolkningen, för hvilken följderna af
1907 års felslagna skörd ännu torde vara kännbara, tillfälle till arbets¬
förtjänst, hvaraf stort behof, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
närmare utvecklat, särskild! nu föreligger.
Hvad angår de olika förslagen till farledens anordnande, torde det
af socknemännen omfattade och af vederbörande myndigheter till¬
styrkta, med alternativ I betecknade förslaget, som afser upprensning
af Bräskaforsen, obetingadt vara att föredraga. Om nämligen farleden
anordnas i öfverensstämmelse med detta förslag, blifva såväl anläggnings-
som underhållskostnaderna ojämförligt mycket lägre, under det att far¬
ledens trafikförmåga blir större, än om kanalled anordnas. Någon
nämnvärd olägenhet synes ej heller komma att uppstå genom den
sänkning af vattenståndet i Storvindeln, som skulle blifva en följd af
upprensningen.
Hvad beträffar farledsarbetets ifrågasatta utförande uteslutande på
statens bekostnad, torde det, såsom ock af Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande framhållits, icke vara tvifvel underkastad!, att socknemännen äro
urståndsätta att af egna medel bekosta hela den tredjedel af arbetet,
som i regel förutsättes för statsbidrags erhållande.
Till belysning af hvilken oerhörd skattetunga hvilar på Sorsele
fattiga kommun ber jag få meddela följande uppgifter rörande kom¬
munalskatt, vägskatt och landstingsskatt i öre per kommunalfyrk i Sor¬
sele åren 1907—1909 samt angående utskylder till prästerskapet under
ecklesiastikåret 1896—1897, det sista år, för hvilket beräkning härom
finnes.
12
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 13S.
År, för hvars
behof (eller, i
allmänhet,
under hvilket)
|
För jordbruksfastighet.
|
För annan
|
Kommunalskatt
|
Vägskatt
|
Kommu¬
nal-, väg-
och lands¬
tingsskatt
|
Till
präster¬
skapet
1896—97
|
Kommunalskatt
|
skatten
utgått.
'
|
till
kyrka
|
till
folkskola
|
å kom¬
munal¬
stämma
|
in natura
|
kontant
|
till
kyrka
|
till
folkskola
|
å kom¬
munal¬
stämma
|
|
öro.
|
öro.
|
öre.
|
öro.
|
öre.
|
öre.
|
öre.
|
öre.
|
öro.
|
öro.
|
1907............
|
18
|
57
|
73
|
50
|
100
|
312,2
|
1 1
|
18
|
57
|
73
|
1908............
|
15
|
51
|
75
|
—
|
123,3
|
277,7
|
62,5
|
15
|
51
|
75
|
1909............
|
16
|
45
|
61
|
—
|
106,7
|
241,4
|
I l
|
16
|
45
|
61
|
Trots kommunens ekonomiska läge hafva emellertid socknemännen,
för att visa hvilken stor betydelse de tillmäta tillkomsten af ifråga¬
varande farled, åtagit sig att med 3,000 kronor bidraga till företaget.
Jag anser mig därför böra varmt förorda framställning till inne¬
varande års riksdag i syfte att, såsom vid några föregående tillfällen
skett i fråga om anslag från vägbyggnadsfonden, till upprensning af
Bräskaforsen bidrag från anslaget till bro- och hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder må kunna beviljas utan iakttagande af
villkoret att statsbidraget ej må öfverstiga två tredjedelar af kostnaden.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning skulle kost¬
naderna för företaget uppgå till 38,000 kronor. Enligt vanliga regler
skulle staten härvid bidraga med två tredjedelar eller omkring 25,300
kronor. I förevarande fall skulle emellertid kommunen erlägga allenast
3,000 kronor och staten 35,000 kronor eller således icke fullt 10,000
kronor utöfver hvad staten i allmänhet åtager sig.
I händelse hvad jag nedan går att föreslå vinner Riksdagens bi¬
fall, torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan
om fastställelse af plan för företaget samt om de närmare bestämmel¬
ser, som böra i afseende å arbetets utförande meddelas.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 133.
13
fastighet.
|
För öfriga beskattningsföremål.
|
För samtliga
beskattnings¬
föremål.
|
Vägskatt
öre.
|
Kommu¬
nal-, väg-
och lands-;
tingsskatt
öre. j
|
Till
präster¬
skapet
1896—97
öre.
|
Kommunalskatt
|
Vägskatt
öre.
|
Kommu- j
nät-, väg-1
och lands-|
tingsskatt
öre.
|
Till
präster¬
skapet
1896-97
öre.
|
Landstings¬
skatt
öre.
|
till kyrka
öre.
|
till
folkskola
öre.
|
u kom¬
munal¬
stämma
öre.
|
90
|
252.3
|
1 i
|
12
|
38
|
52
|
30
|
146,2
|
| |
|
14,2
|
74
|
228,4
|
-
|
10
|
34
|
53
|
24,7
|
135,i
|
3,°
|
13,4
|
G4
|
198,7
|
1 1
|
16
|
45
|
61
|
' 21,3
|
156
|
! 1
|
12,7
|
att till anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk
o-enom upprensning af Bräskaforsen i Sorsele socken af Västerbottens län
bidra o- må, under villkor att Sorsele socknemän bidraga till företaget med
minstT 3 000 kronor och förbinda sig att för framtiden underhålla far¬
leden, kunna lämnas från det af Riksdagen anvisade anslag till under¬
stödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder utan iakttagande af det för till-
o-odonjutande af statsbidrag från ifrågavarande anslag i allmänhet stad¬
gade villkor att statsbidraget icke må utgå med högre belopp än två
tredjedelar af den för företaget beräknade kostnaden.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kron-
prinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet åt den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle atlåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
F. IT. O. Leuhusen.
Bill. till Piksd. Prof. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 99 Höft.
3