Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
1
N:o 119.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusf'allen i
Stora Lule älf in. in.; gifven Stockholms slott den 4
april 1910.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
att för uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i
Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan
Gellivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för in¬
förande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen bevilja ett
anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgälds-
kontoret anvisa för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911 2,650,000
kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Hugo Hamilton.
Bill. till JRiksd Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft. (N:o 119.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Angående
elektrifiering
af bandelen
Kiruna—Kike-
gränaen.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stock¬
holms slott den 4 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvåkd,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Efter underdåniga framställningar af järnvägsstyrelsen har Riks¬
dagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet aflåtna propositioner, dels
år 1904 anvisat ett anslag af 425,000 kronor för anställande af försök
med elektrisk järnvägsdrift å statsbanorna, dels ock år 1906 medgifvit,
att inköp åt sådana, helt eller delvis, i enskild ägo befintliga vattenfall,
som inom den närmaste framtiden ansåges komma att erfordras för
drift af statens järnvägar och hvilkas inköp icke utan men för staten
ansåges kunna uppskjutas, finge af Kungl. Magt beslutas till ett belopp
af intill 5,000,000 kronor. Genom nådigt bref den 8 april 1904 har
järnvägsstyrelsen bemyndigats utföra de föreslagna elektriska driftsför¬
söken, och har styrelsen med underdånig skrifvelse den 28 april 1908
afgifvit berättelse öfver dessa försök.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
3
Vidare har Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 13 juli 1906 be¬
myndigat järnvägsstyrelsen att verkställa utredningar rörande inköp af
helt eller delvis i enskild ägo befintliga vattenfall, lämpliga för elek¬
trisk drift af statsbanorna, samt att i hvarje särskildt fall inkomma
med förslag till inköp af dylikt vattenfall. Eu del sådana vattenfall
hafva också efter hand för ändamålet blifvit inköpta i Motala ström,
Lagan och Järleån.
I följd af det af 1907 års riksdag beslutade aflöningsreglementet
för tjänstemän vid statens järnvägar och den på detta reglemente grun¬
dade förändrade organisationen af statsbaneförvaltningen har därjämte
i järnvägsstyrelsen inrättats en byrå för elektrisk järnvägsdrift med en
föredragande byrådirektör som chef.
Elektrifiering af statsbanorna kan sålunda anses vara af statsmak¬
terna i princip beslutad.
Järnvägsstyrelsen har på grund häraf företagit utredningar i syfte
att kunna framlägga definitivt förslag till elektrifiering af någon för
ändamålet lämplig statsbanedel.
Den ledande tanken vid dessa utredningar bär varit den, att största
möjliga verkliga garanti skulle vinnas för att den ifrågasatta anlägg¬
ningen såväl i tekniskt som ekonomiskt afseende skulle lämna ett till¬
fredsställande resultat. Det torde nämligen utan vidare vara klart, att
det är af allra största vikt, att den första större anläggning af före¬
varande slag, som af statsbaneförvaltningen utföres, kommer att fylla
alla de kraf, som vid teknikens nuvarande ståndpunkt skäligen kunna
ställas på densamma såväl ur rent teknisk som ock ur ekonomisk syn¬
punkt, då på resultatet af denna första anläggning i hög grad kommer
att bero, huru frågan om de svenska järnvägarnas elektrifiering kom¬
mer att utveckla sig. Blir resultatet godt, bar man kommit ett stort
steg framåt, blir detsamma dåligt, blir steget tillbaka ännu större. Hvil¬
ken betydelse saken har ur nationalekonomisk sjmpunkt torde, bland
annat, framgå däraf, att statsbanorna under år 1910 beräknas konsumera
omkring 490,000 ton engelska stenkol med ett värde i svensk hamn
af omkring 7,000,000 kronor, och lärer de enskilda järnvägarnas kol¬
konsumtion vara ungefär lika stor.
Den första frågan, som måste afgöras, är hvilken handel skall ut¬
väljas för den första anläggningen. Denna handel bör hafva en stark
och såvidt möjligt ensartad trafik. Ju lifligare trafiken är, desto
större äro nämligen utsikterna, att ett godt, af tillfälligheter oberoende
ekonomiskt resultat ernås, och genom att trafiken är möjligast ensartad
förenklas det tekniska problemet. Vidare bör elektrisk energi kunna
erhållas till måttligt pris.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Den första bände!, som af järnvägsstyrelsen gjordes till föremål
för utredning, var sträckan Göteborg—Laxå. Trafiken å denna sträcka
särskilt mellan Göteborg och Alingsås är mycket liflig och elektrisk
drifkraft kan påräknas från statens kraftstation vid Trollhättan. A andra
sidan har denna handel olägenheten af en trafik med mycket växlande
natur, i det lätta lokaltåg, snabba snälltåg af olika tyngd, blandade tåg
samt tunga godståg förekomma å bandelen. Den elektriska driften
skulle visserligen särskilt för lokaltrafiken närmast Göteborg blifva
synnerligen fördelaktig, men den erfarenhet, man vunne af detta slags
trafik, skulle blifva mindre värdefull, då denna art af elektrisk järnvägs¬
drift medför de minsta svårigheterna och rik erfarenhet rörande sådan
föreligger. Ett flertal olika slag elektriska lokomotiv och motorvagnar
skulle därjämte erfordras för ombesörjandet af trafiken å den ifrågasatta
linjen, och slutligen måste ihågkommas, att under experimenttiden, hvil¬
ken icke under några förhållanden kan undgås, tågrubbningar skulle
uppstå, hvilka på denna handel skulle medföra kännbara olägenheter
för särskildt passagerar- och posttrafiken.
Med hänsyn till dessa omständigheter har järnvägsstyrelsen sökt finna
en annan handel, som bättre kunde anses lämpa sig för eu första anlägg¬
ning, och därvid stannat vid den 129 kilometer långa linjen Kiruna—
Riksgränsen. Hufvudtransporterna å denna banst.räcka utgöras af järnmalm
från Kiruna, och ombesörjas dessa för närvarande genom upptill 8 malmtåg
och 8 törntåg för dag, hvartill kommer under hela året ett blandadt tåg i
hvardera riktningen jämte under några sommarmånader ett snälltågspar.
Trafiken är synnerligen ensartad och jämnt fördelad öfver den del af
dygnet, då trafiken pågår, en omständighet, som gifvetvis är gynnsam
för den elektriska driften. Oaktadt denna jämna fördelning af trafiken
äro tågenheterna mycket tunga, i följd hvaraf starka elektriska loko¬
motiv erfordras. Då nu elektrisk järnvägsdrift med tunga tågenheter
ännu icke i större omfattning förekommit i utlandet, kunna viktiga er¬
faren]! etsrön på detta område hämtas, för svenska förhållanden så mycket
värdefullare som just sådan trafik på många ställen förekommer i vårt
land. De tågrubbningar, som äro att vänta under första tiden den
elektriska driften är i gång, komma också på denna linje med hänsyn
till trafikens art att verka mindre störande än annars. Slutligen finnas
på icke allt för långt afstånd från järnvägslinjen staten tillhöriga vatten¬
fall, hvilka bebyggda komma att lämna tillräcklig elektrisk energi för
järnvägsdriften.
Mot den föreslagna bandelens lämplighet för en första anläggning
af förevarande slag skulle kunna anföras de klimatiska förhållandena, i
Kungl May.ts Nåd. Proposition No 119.
o
det stark köld och rikliga snöfall förekomma i denna del af landet.
Erfarenheten från den hittillsvarande järnvägsdriften med ånglokomotiv
gifver emellertid vid handen, att afsevärda tågrubbningar i följd af
snöhinder numera sällan förekomma, sedan man genom snöskärmar och
snögallerier på erforderliga ställen förekommit bildandet af större drif-
vor i järnvägsspåret. De snösamlingar i spåret, som icke förhindras
genom nyssnämnda anordningar, undanröjas genom snöplöjning, hvar¬
till vid större snöfall användes eu roterande snöplog af amerikansk typ.
Ingen anledning finnes heller att antaga, att snön skall medföra större
olägenhet för den elektriska driften än för ångdriften. Möjligen skulle
man kunna tänka sig, att de elektriska ledningarna skulle ogynnsamt
kunna påverkas af starka snöfall, af de snömassor, som den roterande
plogen utslungar, och af kölden. För att vinna erfarenhet härutinnan
har emellertid järnvägsstyrelsen låtit uppsätta en försöksledning af om¬
kring 1 kilometers längd på den för snösamlingar mest utsatta delen
af bansträckan ifråga. Denna ledning står nu uppsatt under andra
vintern och har under hela tiden förblifvit oskadad. Slutligen skulle
ju kunna befaras, att kölden skulle komma att verka störande på drif¬
ten af den elektriska kraftstationen. Genom ändamålsenliga anordningar
torde dock denna risk kunna undanröjas eller åtminstone reduceras så
att häraf föranledda svårigheter kunna öfvervinna^.
Till förmån för valet af bandelen Kiruna—Riksgränsen talar vidare
den omständigheten, att genom elektrifieringen bandelens trafikförmåga
väsentligt höjes, en höjning, som också är erforderlig. Enligt kontrakt
med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag har nämligen statsverket
åtagit sig att årligen framforsla högst 3,750,000 ton järnmalm från
Kiruna till Riksgränsen, hvartill kommer enligt särskildt åtagande 100,000
ton malm. för Tuollavaara aktiebolag. Enligt verkställda utredningar
kan på det nuvarande enkelspåret med ångdrift högst 3,000,000 ton
malm per år framforslas. Under innevarande år beräknas transport¬
mängden visserligen ej blifva större än 2,425,000 ton, men redan år 1913
kommer kvantiteten att stiga till 3,200,000 ton. Om ångdriften skall
bibehållas, är därför nödigt att höja bandelens trafikförmåga, hvilket
skulle ske genom att bygga ett dubbelspår på den 33 kilometer långa
sträckan Torneträsk—Stordalen. Denna spåranläggning beräknas kosta
3,000,000 kronor och erfordrar en arbetstid af 3 år. Den årliga under¬
hållskostnaden torde uppgå till 60,000 kronor. Om elektrisk drift in¬
föres, blir emellertid spåranläggningen tillsvidare obehöflig. Möjligen
kan den komma att erfordras, då transportmängden stigit till 3,850,000
ton årligen, men sannolikt skall den äfven då visa sig obehöflig.
6
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 119.
Genom elektrifieringen höjes banans trafikförmåga på sådant sätt,
att tågenheter, omkring 50 procent större än de nuvarande, kunna
komma till användning. Eu sådan tågenhet framföres med två elek¬
triska lokomotiv, det ena dragande och det andra påskjutande, hvilka
stå i sådan förbindelse med hvarandra, att det dragande lokomotivets
förare vid behof kan frånslå strömmen å det påskjutande lokomotivet,
hvarigenom alla olägenheter af påskjutningen för det omkring 2,000 ton
tunga tåget bortfalla. Att med ånglokomotiv på liknande sätt fram¬
föra tåg med samma vikt kan visserligen ske under särskildt gynnsamma
förhållanden, men en trafikeringsplan kan icke grundas på en sådan
anordning, enär ånglokomotivens dragkraft varierar betydligt för olika
kolfställningar, och medel saknas att reglera de båda lokomotivens sarnt-
tidiga rörelse på sådant sätt, att sönderslitning åt koppel i tåget und-
vikes.
För den händelse elektrifiering af bandelen icke kommer till stånd, blir
vidare nödvändigt att inom kort anordna en effektiv ventilation af Nuolja¬
tunneln, belägen mellan Abisko och Björklidens stationer. Tunneln har
en längd af 1,100 meter, och linjen stiger i tunneln 1 : 100 i den rikt¬
ning de lastade tågen framföras. Lokomotiven måste i följd häraf ar¬
beta med sin fulla kraft vid gången genom tunneln och utveckla därvid
stora mängder rök, hvilka blifva besvärande för tågpersonalen och till
och med kunna medföra olyckshändelser. Tillbud till sådana hafva redan
förekommit. I den mån trafiken växer, blifva gifvetvis olägenheterna
större, och det blir därför angelägnare att undanröja desamma. Elek¬
trifieras banan, bortfalla desamma utan vidare; bibehålies ångdriften,
måste ventilation anordnas, och kostnaden härför beräknas till omkring
120,000 kronor, hvartill komma de årliga driftkostnaderna, beräknade
till 8,000 kronor, oberäknadt ränta och amortering.
Af de kraftkällor, som skulle kunna ifrågakomma för alstring af den
elektriska energien, fann järnvägsstyrelsen de vid Torne träsks utlopp
belägna forsarna Tarrakoski och Vakkokoski vara synnerligen lämpliga
särskildt med hänsyn till det stora vattenmagasin, som ofvanför dem
kunde åstadkommas genom Torne träsks dämning. Med anledning
häraf uppdrog järnvägsstyrelsen åt aktiebolaget vättenbyggnadsbyrån,
hvilken firma redan för Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags räkning
verkställt utredningar angående tillgodogörande af vattenkraft i när¬
heten af Kiruna, att biträda med de vattentekniska utredningarna.
Vattenbyggnadsbyrån utförde under sommaren 1908 undersökningar på
platsen och uppgjorde förberedande förslag till den laga syn, som på
järnvägsstyrelsens begäran den 4 och den 5 september 1908 hölls på
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
stället. Därvid hänvisades järnvägsstyrelsen att söka Kungl. Maj:ts till¬
stånd till kungsådrans öfver byggande, till följd hvaraf underdånig ansökan
i sådant syfte deri 10 oktober 1908 af järnvägsstyrelsen ingifvits. Detta
ärende är dock ännu icke slutligen pröfvadt.
Då de genom vattenbyggnadsbyråns utredningar vunna resultaten
i början af år 1909 sammanfördes, visade det sig emellertid, att anlägg¬
ningskostnaden för ett kraftverk vid Vakkokoski skulle blifva mycket
hög. Järnvägsstyrelsen ansåg därför nödvändigt, att noggrannare un¬
dersökningar blefve utförda i ändamål att utröna, huruvida icke kost¬
naderna genom förslagets omarbetande skulle kunna nedbringas. Med
hänsyn därtill att vattenfallsstyrelsen från och med 1909 års ingång
trädt i verksamhet och denna styrelse borde vara närmast att öfvertaga
den fortsatta utredningen rörande kraftverket, anhöll därför järnvägs¬
styrelsen den 7 april 1909, att Kungl. Maj:t ville gifva vattenfallsstyrel¬
sen ett sådant uppdrag. Detta skedde ock genom nådigt bref den 23
april 1909.
Vattenfallsstyrelsen har på grund häraf under sommaren 1909 Vattenfaiis-
verkställt ytterligare terrängundersökningar och med skrifvelse den 1 utredning8
december 1909, hvilken såsom bilaga A torde få vidfogas detta protokoll, rörande kraft¬
till järnvägsstyrelsen aflämnat förslag till kraftverk vid Vakkokoski. y^kokosli
Detta förslag är byggdt på i hufvudsak samma grunder som det förut
af vattenbyggnadsbyrån uppgjorda men upptager en del förändringar i
anläggningens detaljer. Vattenfallsstyrelsen framställde emellertid i
sin skrifvelse till järnvägsstyrelsen vissa anmärkningar mot anläggning
af ett kraftverk vid Vakkokoski för de afsedda ändamålen och medde¬
lade, att styrelsen hade för afsikt att till Kungl. Magt inlämna under¬
dånigt förslag till bebyggande af Porjusfallen i Lule älf, från hvilka
kraft skulle kunna lämnas dels till järnvägsdrift dels för traktens indu¬
striella behof.
Vattenfallsstyrelsen hade nämligen den 7 november 1908 erhållit Vattenfniis-
Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa utredning beträffande möjligheten utredn™8
att för industriellt behof tillgodogöra något eller några af de staten rörande kraft-
tillhöriga vattenfallen inom Torne, Kalix och Lule älfvars vattensystem p*Vid
samt att därvid äfven taga hänsyn till statens behof af elektrisk kraft
för järnvägsdrift. Vattenfallsstyrelsen fann vid utförande af detta sitt
uppdrag Porjusfallen vara de vattenfall, som närmast borde komma
ifråga, och bär därför utarbetat förslag till deras bebyggande. Detta
förslag aflämnades med underdånig skrifvelse den 17 december 1909
8
Järnvägssty¬
relsens under¬
dåniga skrif¬
velse den 14
januari 1910.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
(bil. B), hvilken jämväl innehåller en jämförelse mellan Vakkokoski-
och Porjusförslagen samt utmynnar i en hemställan att Kung! Maj:t
måtte taga i öfvervägande, huruvida icke för tillgodoseende af kraft-
behofven vid riksgränsbanan och de lappländska malmfälten ett vatten¬
kraftverk vid Porjus enligt den uppgjorda planen närmast borde komma
till utförande.
Med underdånig skrifvelse har järnvägsstyrelsen sedermera den 14
januari 1910 aflämnat sitt förslag angående införande af elektrisk drift
å bandelen Kiruna—-Riksgränsen (bil. C). Efter att hafva redogjort
för frågans förhistoria och angifvit de skäl, som föranledt valet af denna
handel, framhåller järnvägsstyrelsen, att i fråga om sättet för den elek¬
triska anläggningens utförande två utvägar stå till buds, den ena att
staten själf öfvertager risken och utför anläggningen genom på lämp¬
ligt sätt uppdelade leveranser, den andra att man med en enda leve¬
rantör träffar sådant aftal att denne öfvertager hela den tekniska och
ekonomiska risken. Med hänsyn därtill att resultatet af denna första
större anläggning för elektrisk drift inom landet torde blifva bestäm¬
mande för vidare åtgärder i ämnet, har järnvägsstyrelsen ansett det vara
af synnerlig vikt att vinna största möjliga garanti för ett såväl tekniskt
som ekonomiskt fullt tillfredsställande resultat. Järnvägsstyrelsen har
därför ansett sig böra välja den senare utvägen och har, efter infor¬
drande af anbud, under förbehåll af Kung!. Maj:ts godkännande afslu-
tat kontrakt med Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i förening
med Siemens-Schuckert Werke angående den elektriska utrustningen.
Till innehållet i detta kontrakt, som i afskrift är bilagdt den under¬
dåniga skrifvelsen, skall jag sedermera återkomma.
"Järnvägsstyrelsen upptager vidare i sin underdåniga skrifvelse till
bemötande de af vattenfallsstyrelsen gjorda anmärkningarna mot Vak-
kokoskiförslaget samt framställer å sin sida vissa erinringar mot Porjus-
förslaget. På anförda grunder anser sig icke järnvägsstyrelsen kunna
tillstyrka, att det af vattenfallsstyrelsen planlagda kraftverket vid Porjus
anlägges med hänsyn till statens järnvägars kraftbehof, men föreslår,
att ett kraftverk nu anlägges vid Vakkokoski för leverans af erforder¬
lig energi till bandelen Kiruna—Riksgränsen. Skulle emellertid Kungl.
Maj:t finna, att statsekonomiska skäl betinga, att Porjusverket nu kom¬
mer till utförande i stället för Yakkokoskiverket, förklarar järnvägs¬
styrelsen, att den gifvetvis måste låta sina betänkligheter vika, men
gör därvid vissa förbehåll för att hvarje sammanblandning af statsba¬
nornas och kraftverkets ekonomiska förhållanden må undvikas.
9
Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 119.
Med anledning af de erinringar, vattenfallsstyrelsen i skrifvelsen Hydrografiska
till järnvägsstyrelsen den 1 december 1909 och i den underdåniga skrif- bSnigaUytt-r"
velsen den 17 december 1909 framställt beträffande isbildningens in- rande den i
verkan på driftsäkerheten samt beräkningen af erforderlig vattenmängd februari 191°-
vid Vakkokoskiverket, har infordrats hydrografiska byråns underdåniga
utlåtande rörande dels frågan om fara för bottenfrysning i bassängen
ofvanför kraftstationen dels den ifrågasatta regleringens af Torne träsk
inverkan på öfversilning af strandägor vid Torne älf. Detta utlåtande
har den 1 februari 1910 afgifvits (bil. D).
Till sist har vattenfallsstyrelsen anbefallts yttra sig om hvad järn- vattenfain-
vägsstyrelsen och hydrografiska byrån anfört. Vattenfallsstyrelsens så- ^erdåniga
lunda infordrade utlåtande har afgifvits den 1 mars 1910 (bil. E). yttrande den
1 mars 1910.
Det synes mig uppenbart, att de af järnvägsstyrelsen utförda för- Departements-
söken med elektrisk järnvägsdrift såväl som de nyaste erfarenheterna i ythtfaenndse.
utlandet inom ifrågavarande område gifva vid handen, att frågan om
elektrisk järnvägsdrift måste betraktas såsom tekniskt löst. Vid sådant
förhållande torde det vara af största vikt för vårt land att snarast möj¬
ligt för elektrisk drift anordna en längre bansträcka, där man under
regelbunden trafik kan få påtaglig och ojätbar erfarenhet rörande alla
systemets detaljer. Först i besittning af denna under svåra klimatiska
förhållanden vunna erfarenhet blir man i stånd att med full visshet
bedöma lämpligheten af att omlägga driften äfven å andra bansträckor
inom landet, eu fråga, som är af största nationalekonomiska betydelse
ej allenast med hänsyn till användningen af de vattenfall, som inköpts
eller anses böra reserveras för järnvägarnas behof, utan äfven till den
minskning i stenkolsimporten en elektrifiering af järnvägsnätet i större
skala skulle medföra.
Hvad järnvägsstyrelsen anfört till stöd för sitt förslag att i främsta
rummet välja bansträckan Kiruna—Riksgränsen synes mig riktigt.
Särskildt kraftigt talar härför den omständigheten att, i händelse elek¬
trisk drift icke blir å denna sträcka snart genomförd, betydliga sum¬
mor måste nedläggas för förbättring af banans tracé, byggande af nya
vattenstationer, kolupplag m. m. samt anskaffande af nya lokomotiv.
Oafsedt detta kommer enligt järnvägsstyrelsens beräkningar införande
af elektrisk drift å linjen Kiruna—Riksgränsen att medföra en afse värd
besparing i järnvägens driftkostnad, en besparing, som emellertid blir
något olika allt efter som kraftverket förlägges till Vakkokoski eller
Porjus.
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 87 Höft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Innan jag går att yttra mig i hufvudfrågan, huruvida en elektri¬
fiering af nämnda handel nu hör genomföras och på hvithet sätt detta
i sä fall bör ske. tillåter jag mig därför i korthet redogöra för och
jämföra de båda föreliggande kraftverksförslagens hufvuddrag samt
de för deras genomförande beräknade kostnaderna.
Jag gör då början med VaJcJcoJcosJciförslaget. Torne träsk har ge¬
nom den omkring 2,0 meter höga forsen vid Tarrakcski sitt utlopp till
den lilla sjön Tarrajärvi, hvilken åter genom en omkring 0,9 meter hög
fors afbördar vattnet till den större sjön Jekajärvi. Genom den om¬
kring 1,1 meter höga forsen Jekakoski rinner vattnet sedan till sjön
Alajärvi, hvars utlopp i Torne älf utgöres af Vakkokoski, som på något
öfver 2 kilometers längd har en sammanlagd fallhöjd af omkring 13,5
meter. Förslaget afser att medels en dammbyggnad vid Tarrakoski
åstadkomma eu fullständig reglering af Torne träsk, i hvilket största
dämningshöjden skulle blifva omkring 5,0 meter och lägsta dämnings-
höjden omkring 2,o meter öfver nuvarande lågvattenytan. Genom en
dammbyggnad vid Vakkokoskis fallnacke skulle vattenståndet i sjöarna
Tarra-, Jeka- och Alajärvi i regel hållas nära konstant och ungefär i jämn¬
höjd med den blifvande lågvattenytan i Torne träsk, hvarigenom de små
mellan sjöarna nu belägna forsarna skulle försvinna och vid Vakkokoski
erhållas eu bruttofallhöjd af normalt omkring 19,5 meter. Vid hög flod,
då vattenståndet i äifven nedanför Vakkokoski stiger afsevärdt, skulle
fallhöjden kunna minskas till 17,5—18,o meter. Strax ofvanför Vakko-
koskidammen skulle vattnet uttagas från den uppdämda Alajärvi och
genom en öppen tilloppskanal ledas till själfva kraftstationen, som för-
lägges invid stranden af Torne älfs utvidgning, Vakkojärvi. Ofvanför
kraftstationen tillåter terrängen anordnande af en större öppen fördel-
ningsbassäng, som med någon växling i vattenståndet är i stånd att
möta de tillfälliga variationer af turbinanläggningens vattenförbruk¬
ning', som betingas af ojämnheterna i järnvägens strömförbrukning.
Såsom förut antydts, äro hufvuddragen af vattenfallsstyrelsens för¬
slag lika med dem, som vattenbyggnadsbyrån i sin utredning år 1908
upptagit. Däremot afvika de båda förslagen från hvarandra i åtskilliga
viktigare detaljer. Sålunda har vattenfallsstyrelsen förlagt en stor de!
af tilloppskanalen i skärning i stället för att åstadkomma densamma
genom invallning. Kraftstationsbyggnaden har placerats så, att den
kan grundläggas på berg, hvilket vid 1909 års undersökningar påträf¬
fats, hvarigenom turbinerna kunna få en s. k. öppen uppställning, och
långa tubledningar, hvilka i dessa nordliga trakter medföra eu viss
risk, undvikas. Vidare har vattenfallsstyrelsen ansett, att samtliga dam-
11
Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 119.
mai- och vallar böra åstadkommas genom utfyllning, i hvilken anordnas
tätande kärna af armerad betong, ett byggnadssätt, gona styrelsen under
de på platsen rådande klimatiska förhållandena funnit mera betryg¬
gande än dels murad damm med vertikal vattensida (vid Tarrakoski)
dels utfyllda dammar med lervägg såsom tätningsmedel. Slutligen
upptager vattenfallsstyrelsens förslag åtskilliga ändringar i smärre de¬
taljer.
På skäl, som vattenfallsstyrelsen anfört (bil. A sid. 40—44), synas
äfven mig de af styrelsen förordade konstruktionerna, hvilka jämväl af
järnvägsstyrelsen lämnats utan erinran, mera betryggande och, ehuru
medförande ökad kostnad, ändamålsenligare.
Minsta afrinningen från Törne träsk före regleringen uppskattas
till omkring 9 små', motsvarande eu minimieffekt af omkring 1,750
turbin!)ästkrafter, den högsta till omkring 340 sink
Aftappningen från Törne träsk beräknas af vattenbyggnadsbyrån
efter reglering0blifva i medeltal 51 sm3, af hvilka 1 sm3 fråndrages för
läckning m. in. Det skulle sålunda för kraftuttagning återstå 50 sm”,
motsvarande med en effektiv medelfallhöjd af 19,4 meter och en medel¬
verkningsgrad å turbinerna af 73,5 % en medeleffekt af omkring 9,o00
turbinhästkrafter, tillgängliga kontinuerligt dag och natt. Vid en tra¬
fik af 3,850,000 ton malm järnte nödiga persontåg har för järnvägs¬
drift beräknats åtgå en energiförbrukning, som motsvarar en kontinuer¬
lig medeleffekt dag och natt af omkring 5,500 turbinhästkrafter, hvarför
för industriella ändamål, närmast för uthyrning till malmbolagen, skulle
återstå i medeltal omkring 4,000 turbinhästkrafter, likaledes disponibla
kontinuerligt dag och natt. Tillfälliga belastningsspetsar åt betydligt
större effekt än ofvannämnda medeleffekt kunna emellertid uttagas däri¬
genom, att vatten magasineras i dammsjön ofvanför kraftanläggningen
under natten och de tider af dygnet i öfrigt, då energiförbrukningen är
ringa, för att i mån af behof aftappas vid ökad energiförbrukning.
Den för järnvägsdriften erforderliga vmximieffekten beräknas vid
en transportmängd af 3,850,000 ton jämte nödiga persontåg till när¬
mare 22,000 turbinhästkrafter. Därvid förutsattes, att trafiken försiggår
enligt vintertidtabellen med 8 malmtåg och sommartidtabellen med
högst 12 malmtåg i hvardera riktningen om 40 vagnar per tåg¬
sätt, förutom erforderliga person- och blandade tåg. I sistnämnda
fall skulle medeleffekten under de 18,5 timmar om dygnet, som tra¬
fiken pågår, uppgå till omkring 9,900 turbinhästkrafter. Den för
industriella ändamål erforderliga maximieffekten, som gifvetvis beror
på, huru driften ordnas, har uppskattats till omkring 10,800 häst¬
krafter. Kraftverket skulle lämpligen utbyggas för en maximieffekt af
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
32.400 turbinhästkrafter, fördelade på 6 turbinenheter om hvardera
5.400 hästkrafters maximieffekt med en liknande enhet som reserv.
Då för järnvägsdrift enfas växelström om 15 perioder och för in¬
dustriella ändamål trefas växelström om 25 perioder anses vara mest
lämpliga, har föreslagits, att fyra turbiner skulle kopplas till enfasgene-
ratorer för järnvägsdrift, medan två skulle förses med trefasgenerato¬
rer för alstrande af ström till afsalu. Den sjunde turbinen skulle ut¬
rustas med dels en trefas- dels en en fa sgenerator på samma axel för
att tjäna som reserv för båda slagen af ström.
Vattenfallsstyrelsen uttalar emellertid såsom sin mening (bil. A), att
man icke bör beräkna kraftverkets ständigt tillgängliga effekt efter en
medelvattenmängd vid turbinerna af 50 sm3, utan anser, att denna siffra
för trygghets skull bör minskas med åtminstone 5 %. Äfven om de
50 smJ efter regleringen sannolikt kunna påräknas, måste man enligt
styrelsens mening vara beredd på, att detta värde under ogynnsamma
år kan komma att underskridas. Vattenfallsstyrelsen stöder sig därvid
dels därpå att en viss osäkerhet vidlåder vattenståndsobservationerna,
dels på att förlusten genom läckning af dammar in. m. icke torde
kunna begränsas till 1 sm3, dels därpå att vid häradssynen kronoom-
budet påyrkat utsläppning af öfverflödsvatten vid midsommartiden.
Detta sistnämnda yrkande afsåg att bibehålla en så hög vårflod som
möjligt, hvarigenom de vidsträckta strandängarna i nedre delen af
Torne-, Tärendö- och Kalix alfvar icke skulle mista den öfversilning
med vatten, som nu äger rum och som anses synnerligen fördelaktig för
strandängarnas skörd. Därvid aflagras nämligen betydlig mängd af slam,
som göder marken och hindrar mossbildning. Stadgas en dylik be¬
stämmelse som villkor för anläggningens utförande, ökas, anmärker
vattenfallsstyrelsen, osäkerheten beträffande den beräknade medelafrin-
ningen högst betydligt. Till midsommartiden blir nämligen det tilläm-
nade magasinet i Torne träsk i regel aldrig fylldt, och man måste så¬
lunda på förhand söka bedöma, huruvida den flod, som just påbörjas,
blir af den beskaffenhet, att den kan lämna tillgång till den begärda
utsläppningen för strandägarnas räkning. Har utsläppning af vatten
skett, kan sålunda hända, att det sedermera visar sig att man misstagit
sig i fråga om den beräknade vattentillgången och att man följaktli¬
gen det året ej får magasinet fullt; följden häraf blir, att magasinet
nästa år är sänkt under sin nedre normala gräns. År det då torrår,
kommer man på balans, enär under vissa vattenfattiga år den totala
medelafrinningen kan vara endast omkring 48 sm3 eller till och med
mindre, under det att kraftverket, som ofvan nämnts, planerats för en
medelaftappning af 51 sm3.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
13
Vidare har vattenfallsstyrelsen (bil. A) uppskattat vattenåtgången
för järnvägsdrift till omkring 40 sm3 i medeltal per år, medan järnvägs¬
styrelsen ansett 29 sm3 vara för ändamålet tillräckligt. Skulle denna
vattenfallsstyrelsens beräkning vara riktig, skulle endast ett jämförelsevis
ringa kraftbelopp återstå till uthyrning. Vattenfallsstyrelsen framhåller
också därför samt med hänsyn till en möjlig framtida ökning af kraft-
behofvet för järnvägsdrift såsom sin mening, att det bör tagas i öfver¬
vägande, huruvida icke ett kraftverk vid Vakkokoski borde i sin helhet
reserveras för järnvägsdrift, åtminstone intill dess erfarenhet vunnes
om möjligheten att för industriella behof afyttra öfverskj utande kraft.
Järnvägsstyrelsen finner å sin sida vattenfallsstyrelsens beräkning
af vattentillgången samt åtgången för järnvägsdrift allt för pessimistisk
och meddelar (bil. C), att enligt jämförelsevis ogynnsamma belastnings-
diagram åtgången för järnvägsdrift, hvilken af vattenbyggnadsbyrån
ursprungligen beräknats till 29 sm3, icke kan antagas öfverstiga 30
sm3, hvadan 20 sm3 skulle kunna vara disponibla för alstring af kraft
till försäljning. På grund af de af vattenfallsstyrelsen uttalade betänk¬
ligheterna har järnvägsstyrelsen emellertid ansett, att frågan om för¬
säljning af elektrisk energi från ett kraftverk vid Vakkokoski bör tills¬
vidare få anstå.
Vid sådant förhållande anser jag mig nu icke böra ingå på ett
närmare skärskådande af frågan om vattentillgång och vattenförbruk¬
ning vid Vakkokoski utan tillåter mig hänvisa till hvad järnvägs¬
styrelsen, vattenfallsstyrelsen samt hydrografiska byrån i saken an¬
fört. Jag anser mig dock böra påpeka, att hydrografiska byrån enligt
sin sista skrifvelse till vattenfallsstyrelsen den 18 januari 1910 angifvit
medelafrinningen från Torne träsk under det torra året 1902 till 48
sm3, plus eller minus ett sannolikt fel af 2,5 sm3.
Med hänsyn härtill och till vattenfallsstyrelsens uttalanden anser
jag i likhet med järnvägsstyrelsen försiktigheten bjuda, att möjligheten till
uthyrning af kraft i någon afsevärd utsträckning från ett kraftverk vid
Vakkokoski icke för närvarande tages med i räkningen.
Anläggningskostnaderna beräknas sålunda:
a) Vid transport af 3,000,000 ton malm årligen med 3 turbinenheter
jämte 1 i reserv installerade:
Kraftstation.
Vatten- och husbyggnader ............... kr. 7,170,000: —
Turbiner 4 st........................................ » 264,000: — ___ _____
Transport kr. 7,434,000: —
14
Kungl. Majris Nåd. Proposition N:o 119.
Transport kr. 7,434,000: —
Elektrisk utrustning enfas............... j> 650,000: —
Järnväg Kiruna—Vakkokoski och
spåranordningar.............................. )) 054,000: — kr. 8,738,000:_
Läggas härtill kostnaderna för ledningar, transforma¬
torstationer och elektriska lokomotiv enligt alter¬
nativ 1, hvartill jag senare skall återkomma......... » 5,291,662:—■*)
erhållas de totala anläggningskostnaderna................. kr. 14,029,662: —
Tilläggas ytterligare ränteförluster under byggnads¬
tiden .................................................................................. » 532,400: —
skulle anläggningskostnaden uppgå till ..................... kr. 14,562,062: —
b) Vid transport af 3,850,000 ton malm årligen med 4 turbinenheter
jämte 1 i reserv installerade:
Kraftstation.
Vatten- och husbyggnader ............... kr. 7,170,000: —
Turbiner 5 st. ..................................... » 330,000: —
Elektrisk utrustning enfas ............... » 820,000: —
Järnväg Kiruna—Vakkokoski och
spåranordningar................................ » 654,000— kr. 8,974,000:_
Läggas härtill kostnaderna för ledningar, transforma¬
torstationer och elektriska lokomotiv, alternativ 1 » 5,813,662: —
erhållas de totala anläggningskostnaderna..................... kr. 14,787,662: —
Tilläggas ränteförluster under byggnadstiden omkring » 543,400: —
skulle anläggningskostnaden stiga till ........................... kr. 15,331,062: —
Ränteförlusterna äro därvid beräknade sålunda, att jag räknat 4 %
ränta på ränta å de summor, som styrelserna ansett höra utanordnas
under de olika byggnadsåren.
Jag tillåter mig vidare påpeka, att vid dessa beräkningar förutsatts,
att samtliga vattenbyggnader vid kraftverket utföras för en maximi-
effekt af 32,400 turbinhästkrafter, motsvarande 6 turbinenheter + 1 i
reserv, men att maskinella och elektriska installationer skulle under
förutsättning a) omfatta endast 3 enheter + 1 i reserv och under för-
*) Dessa kostnader uppgå, då hänsyn tages till ränteförluster under byggnads¬
tiden, till ungefär samma belopp enligt kontraktet, alternativ 2, hvarom mera sedan.
15
Kungl. Majrls Nåd. Proposition No 119.
utsättning b) endast 4 enheter + 1 i reserv. Man skulle sålunda
kunna något minska första anläggningskostnaden genom att utföra vat¬
tenbyggnaderna för mindre effekt. Detta synes mig dock icke tillråd¬
ligt, ty i allmänhet står otvifvelaktigt till buds större vattenmängd än
den för transport af 3,850,000 ton malm behöfliga och hänsyn bör där¬
för tagas till framtida ökning af kraftverkets effekt. En sådan ökning
skulle emellertid blifva synnerligen svår och dyrbar att åstadkomma,
om vattenbyggnaderna icke från början utfördes med tanke härpå.
Hvad därefter angår Porjusför slag et, ber jag till en början få nämna,
att Stora Lulevatten har sitt utlopp vid Luleluspe genom en omkring 8,5
meter hög och omkring 3,5 kilometer lång forssträcka, nedanför hvi¬
ken det närmare 5 kilometer långa Porjusselet är beläget. Nedanför
Stora Porjusselet bildas de s. k. Porjusfallen, som på en längd af omkring
3 kilometer hafva en sammanlagd fallhöjd af omkring 50 meter. Por¬
jusfallen bestå åt fyra genom mindre spakvatten åtskilda forsar och
fall, af hvilka det största det s. k. Ruoutekårtje har ett omkring 16
meter högt stup.
Nedanför Porjusfallen finnes ett mindre spakvatten, det s. k. Lilla
Porjusselet, hvarefter älfven på en omkring 7 kilometer lång sträcka
bildar en del forsar med en sammanlagd fallhöjd af omkring 30 meter.
Därefter vidtager det ryktbara Harsprånget med en sammanlagd fall¬
höjd af omkring 74 meter på en sträcka af omkring 2 kilometer.
Nedanför Harsprånget finnas flera forsar och fall, af hvilka de mest
betydande äro de staten tillhöriga Liggafallet (cirka 15 meter), Porsi-
forsen (cirka 25 meter) och Edeforsen (cirka 22 meter).
Det föreliggande förslaget afser att genom en damm vid Stora
Porjusselets nedströmsända uppdämma selet ungefär till jämnhöjd med
lågvattenytan i Stora Lulevatten på samma sätt som motsvarande sjöar
ofvanför Vakkokoski. Däremot ingår icke i förslaget att för närva¬
rande anlägga damm vid Luleluspe och således ej heller att reglera
Stora Lulevatten. Till följd af den tillgängliga betydliga fallhöjden är
meningen att till en början planlägga kraftverket för den under natur¬
liga förhållanden nu afrinnande vattenmängden endast med den kort¬
variga ökning, som eu reglering i Porjusselet kan gifva. Förberedande
undersökningar hafva emellertid utförts för fullständigare reglering af
Lulevatten och ofvanför liggande sjöar. Dessa undersökningar hafva
gifvit vid handen, att dylika regleringar äro såväl tekniskt lätt utför¬
bara som ekonomiskt fördelaktiga, så snart behof af motsvarande större
mängd kraft uppstår.
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Det föreliggande förslaget afser att leda vattnet från Stora Por-
jusselet genom en i berget sprängd omkring 525 meter lång tunnel till
en likaledes utsprängd öfvertäckt mindre fördelningsbassäng, afsedd att,
bland annat, hålla vattenståndsväxlingarna vid belastningsvariationer
inom måttliga gränser. Från denna bassäng ledes vattnet genom ver¬
tikala tunnlar till den inuti berget anordnade kraftstationen, från hvil¬
ken det till sist genom en omkring 1,280 meter lång afloppstunnel utström¬
mar i Lilla Porjusselet. Vid afloppstunnelns öfre ända utspränges ett
sidogalleri, som har motsvarande uppgift i afseende på belastningsva¬
riationer som den förut nämnda fördelningsbassängen vid tilloppstun-
nelns ändpunkt.
Bruttofallhöjden vid Porjus blir genom Porjusselets uppdämning
57,25—55,0 meter vid olika vattenföring. Nettofallhöjden beräknas med
hänsyn tagen till plötsliga belastningsvariationer blifva 57,25—48,3 meter.
Beträffande afrinningen från Störa Lulevatten föreligger ett afse-
värdt fattigare observationsmaterial än från Torne träsk. Hydrografiska
byrån beräknar emellertid lägsta vattenföringen vid Porjus i älfvens
oreglerade tillstånd under ett normalt år till 40 sm3. Den lägsta vatten¬
föringen under ett exceptionellt vattenfattigt år torde, säger byrån,
icke understiga 25 sm3. Under ett normalt år torde enligt byråns med¬
delande en vattenmängd af 100 sm3 kunna påräknas under åtminstone
7 månader af året och under ett vattenfattigt år omkring 6 månader.
Den totala medelafrinningen under det i detta hänseende vattenfattiga¬
ste året af perioden 1901—1908 uppgick till omkring 180 sm3. Vatten¬
fallsstyrelsen har för trygghets skull beräknat lägsta afrinningen på
grund af nederbördsområdets storlek och med användning af samma
afrinningssiffror per kvadratkilometer som för Vakkokoski samt därvid
erhållit ett mindre värde nämligen 24 sm3. Då genom en reglering af
någon af flodsystemets sjöar, exempelvis af Satisjaure, minimivatten-
mängden kan väsentligt höjas, anser vattenfallsstyrelsen, att den ifråga¬
varande siffran utan risk kan läggas t ill grund för effektens beräkning.
Det må i detta sammanhang omnämnas, att enligt vattenfallsstyrelsens
undersökningar en reglering af Satisjaure, hvarigenom en ständigt till¬
gänglig vattenmängd af 45—50 sm3' erhålles, uppskattas kosta 600,000
ki-onor och att en fullständig reglering af flodsjmtemet i dess helhet,
hvarvid motsvarande vattenmängd blefve omkring 125 sm3, torde kräfva
en kostnad af omkring 5 millioner kronor.
Efter en vattenmängd af endast 24 sm3 beräknas kraftverkets effekt
till omkring 12,500 turbinhästkrafter, h vilket alltså utgör ett minimum.
Äfven om älfven under vissa torra perioder blott för denna vatten-
IT
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 119.
mängd, kunna gifvetvis äfven vid Porjus på analogt sätt, som förut an-
gifvits för Vakkokoski, betydligt större tillfälliga belastningar tillgodoses,
enär den i Stora Porjusselet magasinerade vattenmängden därvid gör
tjänst. Växlingarna i selets vattenstånd blifva till följd af dess storlek
af ringa betydelse.
Den för järnvägsdrift erforderliga effekten beräknas, om kraft
tages från Por jas, till något större belopp än vid Vakkokoski på grund
al ledningarnas större längd och de därigenom uppkommande större
förlusterna vid energiens öfverförande in. m. Vid en malmtransport af
3,850,000 ton, då enligt järnvägsstyrelsens förslag högst 12 malmtåg
per dygn i hvardera riktningen jämte person- och blandade tåg skulle
framgå, har den erforderliga medeleffekten under de 18,5 timmar per
dygn, som trafiken pågår, beräknats till omkring 10,600 turbinhästkraf-
ter vid Porjus och mtmmfeffekten till 23,600 turbinhästkrafter. Mot¬
svarande siffror vid Vakkokoski äro, som förut nämnts, omkring 9,900,
respektive 22,000 turbinhästkrafter. På grund af den uppgifna maxi-
mieffektcns storlek upptager förslaget för järnvägsdriftens behof två
enheter i Porjus om hvardera maximalt 12,500 turbinhästkrafter jämte
en lika stor enhet i reserv.
Medelvattenförbruhiingen per år för järnvägsdrift beräknas enligt
järnvägsstyrelsens belastningskurvor vid en malmtransport af 3,850,000
ton malm blifva omkring 16,5 sm3 under i hufvudsak samma ogynn¬
samma förutsättningar, som legat till grund för vattenfallsstyrelsens
motsvarande beräkningar för Vakkokoski verket. Till jämförelse må
här nämnas, att, om man räknar med den förut angifna verkningsgra¬
den för turbinerna af 73,5 V, motsvarar den vid Vakkokoskiverket för
järnvägens behof beräknade medelvattenförbrukningen af 29—30 sm3
enligt järnvägsstyrelsen, respektive 40 sm3 enligt vattenfallsstyrelsen,
en medeleffekt af omkring 5,500—5,700, respektive 7,600 turbinhäst¬
krafter. Den ofvan angifna medelvattenförbrukningen af 16,5 sm3 mot¬
svarar på grund af den högre fallhöjden vid Porjus en medelcffekt af
omkring 8,600 turbinhästkrafter. Jag fäster emellertid uppmärksam¬
heten på, att det antagna medeltalet 73,5 % åt turbinernas verknings¬
grad enligt vattenfallsstyrelsen är för högt, hvilket förhållande dock ej
är af betydelse för denna jämförelse.
Emellertid kan den sålunda beräknade medelvattenförbrukningen
icke utan vidare användas i detta fall, enär någon egentlig reglering
af vattendraget till en början icke skulle ske, och följaktligen vatten
icke kan sparas från den ena årstiden till den andra. ' Man måste så¬
lunda räkna endast med den lägsta vattenmängd, som står till buds
Bih. till Iliksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft. 3
18 Kung!-. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
under den jämförelsevis korta tidsperiod, för hvilken en reglering af
Stora Porjusselet kan göra tjänst. Denna tidsperiod torde kunna väljas
till 7 dagar, d. v. s. man innehåller vatten i Porjusselet under sönda¬
gar, nätter och de tider i öfrigt, då afsättningen af elektrisk energi är
ringa, för att utdela motsvarande vattenmängd i mån af behof, då energi¬
förbrukningen ökas.
Härigenom skulle medel vattenförbrukningen per vecka för järn¬
vägsdriftens behof vid 9 malmtåg per dygn under söckendagarna (vin¬
tertidtabellen) blifva 16,5 sm3 och vid 12 malmtåg (sommartidtabellen)
18.5 sm3, allt under ofvan angifna förutsättningar i fråga om vattenåt¬
gången för turbinerna. Med användande åt den förut antagna verk¬
ningsgraden af 73,5 % motsvara dessa medelvattenförbrukningar en me¬
deleffekt per vecka af 8,600, respektive 9,600 turbinhästkrafter.
För alstring af kraft till afsalu och för läckning och dylikt skulle
sålunda under de tider, då exceptionellt lågvatten råder, återstå 24—
16.5 = 7,5 sm3, respektive 24—18,5 = 5,5 sm3. Dylika extrema fall
torde emellertid endast förekomma med många års mellanrum och då
endast under kort tid af året. Under normala år står äfven utan någon
som helst reglering betydligt större vattenmängd till buds. Hydrogra¬
fiska byrån har nämligen, såsom förut nämnts, uppgifvit lågvattenmäng¬
den under normala år till omkring 40 sm3. Utföras beräkningarna
enligt de gynnsammare antaganden om vattenförbrukningen, som järn¬
vägsstyrelsen användt för Vakkokoski, blir enligt sommartidtabellen
med 12 malmtåg under söckendagarna åtgången per vecka endast
omkring 16,5 sm3.
Afsättning af kraft från Porjusverket utöfver den för järnvägs¬
drift erforderliga kan för närvarande endast påräknas till malmbolagen.
Behofvet af kraft i Kiruna och Gellivare uppgifves år 1917 vara till¬
sammans omkring 6,500 kilowatt, motsvarande i Porjuskraftverket om¬
kring 10,500 turbinhästkrafter. Den erforderliga energimängden har
af bolagen uppgifvits motsvara det belopp, som erhålles, om den
uppgifna maximieffekten utnyttjas under en belastningstid af 2,300
timmar per år eller omkring 44,7 timmar per vecka. Med en vatten¬
förbrukning af 6 sm3 i medeltal per vecka skulle nyssnämnda maximi-
effekt 10,500 turbinhästkrafter kunna uttagas under 44,7 timmar per
vecka. Malmbolagens ifrågavarande behof skulle sålunda äfven kunna
fyllas från Porjus. Endast vid ett eller annat sällsynt undantagstill-
fälle, då exceptionellt lågvatten råder samtidigt som sommartidtabellen
med 12 malmtåg tillämpas, skulle — om man räknar med de af vatten¬
fallsstyrelsen gjorda ogynnsammare antagandena beträffande läckning
19
KungI, Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
in. m. — vattentillgången kunna blifva väl knapp. Enligt järnvägssty¬
relsens mera gynnsamma antaganden skulle emellertid vattenmängden
äfven då vara tillräcklig. Någon olägenhet för järnvägen uppkommer
emellertid icke på grund af detta förhållande, enär malmbolagen med
hänsyn härtill i ett erbjudande om förhyrande af elektrisk energi från
Porjusverket medgifvit, att den till dem vid dessa undantagsfall leve¬
rerade energien får minskas mot skäligt afdrag i betalningen.
För uthyrning af kraft till malmbolagen upptager förslaget insät¬
tandet af ytterligare en turbinenhet om 12,500 t urbi nh ästk r after s maximi-
effekt jämte därvid kopplad trefasgenerator.
Då emellertid, såsom af de förut anförda vattenmängdsiffrorna fram¬
går, under en stor del af året betydligt större vattenmängd står till
buds, är plats beredd för ytterligare en enhet om 12,500 turbinhäst-
krafter. Från denna enhet skulle, redan innan vattendraget reglerats,
»säsongD-kraft kunna försäljas, enär från densamma äfven under vatten¬
fattiga år full effekt kan påräknas under 7 å 8 månader om året vid
kontinuerlig drift dag och natt och under 10 å 12 månader, om drifts¬
tiden äfven för denna enhet skulle motsvara 2,300 timmar per år.
Förslaget är därför planlagdt för två turbinenheter om hvardera
12,500 turbinhästkrafter för järnvägsdrift och två enheter af samma
storlek för industriella behof. De förra förses med enfasgeneratorer,
de senare med trefasgeneratorer. Därjämte anordnas som reserv ytter¬
ligare en femte enhet om 12,500 turbinhästkrafter, försedd med dels en
enfas- dels en trefasgenerator. Till en början insättes af trefasmaski¬
neriet endast en enhet förutom reserven.
Med hänsyn till turbin- och generatorsanläggningens belägenhet
djupt ned i berget har — på samma sätt som vid Trollhätte kraftverk
— den liufvudsakliga instrumenteringen förlagts i eu särskild ställverks-
byggnad ofvan jord, hvilken med en tunnel ställes i förbindelse med
generatorsalen.
Förslaget upptager jämväl utförande af sådan bergsprängning med
flera arbeten för en ytterligare utvidgning af kraftverket, hvilka icke
utan risk kunna utföras, sedan driften af det nu ifrågasatta verket
kommit i gång.
Anläggningskostnaden beräknas sålunda:
a) Vid transport af 3,000,000 ton malm årligen.
Kraftstation.
Vatten- och husbygg¬
nader .............................. kr. 8,900,000: —____ ________________________
Transport kr. 8,900,000: —
20
Kung!. Häfte Nåd. Proposition N:o 119.
Transport kr. 8,900,000: —
Turbiner 4 stycken in. m. » 437,000: —-
Elektrisk utrustning enfas » 1,300,000: —
» » trefas » 756,000: —
Järnväg Gellivare—Por¬
jus och spåranordningar » 1,920,000:— 13 313 000-_
Dessutom tillkomma ytterligare föl¬
jande kostnader, till hvilka jag senare
skall återkomma:
Ledningar, trefas Porjus
—Gellivare—Kiruna .. kr. 890,000: —
Ledningar, enfas Porjus
—Kiruna inkl. om-
kopplingsstationer,
vaktarbostäder m. m. » 1,900,000: —
Banledningar, transfor¬
matorstationer och lo¬
komotiv, alternativ 1 » 5,297,037: — o aq7 ao7.
’ ------------------ o,0q7,0j7. -- 21,400,037: —
Tilläggas ränteförluster under byggnadstiden..................... 1,444,500: —
skulle slutsumman stiga till .................................... kronor 22,844,537: —
b) Vid transport af 3,850,000 ton malm årligen.
Kraftstation.
Vatten- och husbyggnader....................... kr. 8,900,000: —
Turbiner 4 stycken m. m........................ » 437,000: —
Elektrisk utrustning enfas.................... » 1,300,000: —
x> » trefas .................... » 756,000: —
Järnväg Gellivare—Porjus och spåran¬
ordningar ...................'........................... » 1,920,000: — 13,313,000: —
Dessutom tillkomma ytterligare följande kostnader:
Ledningar, trefas Porjus—Gellivare och
Kiruna.................................................... kr. 890,000: —
Ledningar, emfas Porjus—Kiruna, inkl.
Transport kr. 890,000: — 13,313,000: —
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
21
Transport kr. 890,000: — 13,313,000: —
omkopplingsstationer, vaktarbostäder
m. m......................................................... » 1,900,000: —
Hänledning ar, transformatorstationer och
lokomotiv, alternativ 1........................... )> 5,819,037: — 8,609,037:_
Summa kr. 21,922,037: —
Tilläggas ränteförluster under byggnadstiden............... » 1,452,000: —
skulle slutsumman stiga till............................................. kr. 23,374,037: —
Ränteförlusterna äro beräknade på samma sätt som vid Vakkokoski-
förslaget. Ränteförlusten af järnvägen, som ofvan medtagits, uppgår till
omkring 327,000 kronor.
EMrslaget afser, såsom förut nämnts, att utföra vatten- och lius-
byggnader för fem turbinenheter, af hvilka fyra till en början skulle
installeras. För installering af den femte enlieten tillkommer kostnad
för ytterligare eu turbin ................................ kr. 103,000: —
» tillhörande elektrisk utrustning omkring » 378,000: — 481,000:_
Enfasanläggningen är tillräcklig äfven vid en transportmängd, som
öfverstiger 3,850,000 ton per år. Trefasanläggningen är tillräcklig att
tillgodose malmfältens behof för elektrisk energi för den närmaste fram¬
tiden och kan med synnerligen måttlig kostnad utvidgas antingen så,
att den kan lämna ytterligare omkring 12,500 turbinhästkrafter under viss
tid af året, då öfverflöd på vatten finnes eller — efter en mer eller
mindre genomförd reglering af sjösystemet — året rundt. Ett kraft¬
verk från Porjus kan sålunda lämna afsevärdt mera elektrisk energi än
ett kraftverk vid Vakkokoski.
Anläggningskostnaderna gifva därför icke utan vidare en rätt bild
af de båda förslagens ekonomiska räckvidd. Man måste först se till,
huru årskostnaden för den elektriska järnvägsdriften ställer sig i för¬
hållande till ångdrift i båda fallen, samt dessutom beräkna den inkomst,
som kan erhållas genom försäljning till industrier af elektrisk energi
från Porjus.
För' Vakkokoski beräknas driftkostnaderna vid en transport af
3,850,000 ton malm af järnvägsstyrelsen sålunda:
Strömkostnad................................................... kr. 587,000: —
Garanterade kostnader ............................ » 332,500: —___
Transport kr. 919,500: —
22
Kung!. Matris Nåd. Proposition N:o 119.
Transport kr. 919,500: —
Öfriga kostnader, inkl. räntor ..................... » 603,700: — ^ gg3 900-__
Tillägges 4 % ränta å ränteförlusterna under byggnads¬
tiden inkl. för järnvägen, tillkomma.................................. 21,736: —
Summa kr. 1,544,936: ■—
I strömkostnaderna ingår därvid ränta å anläggningskapitalet,
underhåll och afskrifningar å vatten- och husbyggnader, turbiner och
elektrisk utrustning. Vidare ränta, underhåll och trafikkostnad för järn¬
vägen Kiruna—Vakkokoski, aflöningar och förbrukningsartiklar i kraft¬
stationen. Däremot ingår icke såsom i motsvarande af järnvägsstyrel¬
sen lämnade siffra ränta å ränteförlusterna under byggnadstiden, hvilken
post jag för vinnande af enhetlighet beräknat efter något ändrade grun¬
der än dem järnvägsstyrelsen an vänd! och för större tydlighets skull
upptagit särskild!.
»Garanterade)) och »öfriga kostnader» hänföra sig till d?t preliminära
leveranskontrakt, alternativ 1, rörande järnvägens elektriska utrustning,
hvilket järnvägsstyrelsen uppgjort och till hvilket jag skall sedermera
återkomma. Den garanterade kostnaden innefattar den af elektriska
firmorna garanterade underhållskostnaden för ledningar, transformator¬
stationer och lokomotiv, hvari äfven ingår kostnaden för nyanskaffning
(afskrifningar). Kostnaden för tågpersonal å malmtågen och lokomotiv¬
personal å persontågen, kontorskostnader, kostnader för inventariers
underhåll och förbrukning samt kostnaden för underhåll af byggnader
och trästolpar hafva sammanförts under benämningen öfriga kostnader.
Räntan är beräknad efter 5 V vid den elektriska driften, enär järn¬
vägsstyrelsen enligt kontraktet alternativ 1 skall betala denna ränta å
det af firmorna utlagda kapitalet. Enligt ett senare uppgjordt kontrakt,
alternativ 2, till hvilket jag senare skall återkomma, blifva dessa kost¬
nader något lägre.
Driftkostnaderna vid eu malmtransport af 3,850,000 ton malm d. v. s.
för enfasanläggningen vid Porjus beräknas sålunda:
Strömkostnad:
Kostnad på turbinaxel enligt vattenfallssty¬
relsen ............................................................. kr. 287,000: —
Kostnad för ränta, afskrifning, underhåll
af den elektriska delen jämte aflöningar,
Transport kr. 287,000: —
23
Kung!, Ma/jrts Nåd. Proposition No 119.
Transport kr. 287,000:
förbrukningsartiklar in. ro. för kraftsta¬
tionen ..........................................................
Kostnader för den längre ledningen från
Porjus, inkl. ränta, afskrifning, under¬
håll och vakter ............................................
Garanterade kostnader...................................
Ofriga kostnader, inkl. ränta.......................
Summa kr.
» 190,000: —
» 134,100: —
611,100: —
332,500: —
604,000: —
1,547,600: —
Tillägges 4 % ränta å ränteförluster under bygg¬
nadstiden med undantag för järnvägen, ökas belop¬
pet med ................................................................................
då driftkostnaden skulle blifva....................-■........................
kr. 26,080: -
kr. 1,573,680: —
Strömkostnaderna äro baserade, bland annat, på en uppgift från
vattenfallsstyrelsen, enligt hvilken årskostnaden på turbinaxel vid 1 orjus
af maximum 25,000 turbinhästkrafter uppgår till 287,000 kronor. Vatten¬
fallsstyrelsen har därvid inberäknat kostnaderna för ränta, afskrifning
och underhåll för vatten- och husbyggnader samt för turbiner äfvensom
kostnaden för nödtorftig drift och underhåll af järnvägen Gellivare—
Porjus. Däremot har styrelsen utgått från den förutsättningen, att
ränta och eventuellt amortering af anläggningskostnaden för järnvägen
icke behöfde läggas på kraftverket, enär denna järnvägssträcka utgjorde
ett led af den ifrågasatta inlandsbanan, hvaraf en del pa detta sätt
skulle komma till utförande tidigare än eljest blefve fallet,
Huru skall förfaras med räntan af järnvägens anläggningskostnad
synes mig i själfva verket utgöra en ren bokföringsfråga, som icke bör
vara på något sätt afgörande för den föreliggande frågans bedömande.
Åtskilligt talar onekligen för vattenfallsstyrelsens betraktelsesätt. God-
kännes detta icke, bör 4 V ränta å järnvägens anläggningskostnad,
1,920,000 kronor, och å ränteförlusterna för järnvägen under byggnads¬
tiden, 327,000 kronor, påföras kraftverkets årskostnader med 89,880
kronor. Häraf skulle hälften, 44,940 kronor, enligt de grunder, som
vid öfriga beräkningar följas, komma på enfasanläggningens del. Års¬
kostnad för kraften å turbinaxel i Porjus blefve under sådana för¬
hållanden 331,940 kronor i stället för 287,000 kronor.
1 öfrigt äro de årliga omkostnaderna för enfasanläggningen med
kraft från Porjus direkt jämförbara med motsvarande omkostnader för
Vakkokoski.
24
Kung!. Maj:ts 'Nåd. Proposition N:o 119.
Driftkostnaderna för trefasanläggningen äro beroende på de villkor,
hvartill kraften kan försäljas, samt om ledningar skola byggas af
staten. Då pa måttligt afstånd från Porjus någon annan större afnä¬
mare för kraften än malmbolagen icke finnes, har vattenfallsstyrelsen
inledt underhandlingar med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, hvilka
ledt till det preliminära resultat, att bolaget, såsom redan antydts, den 20
december 1909 aflämnat ett erbjudande om förhyrande af kraft från Porjus,
under förutsättning att Piksdagen år 1910 beslutar anläggning af motsva¬
rande kraftverk. Priset skulle vara 35 kronor per kilowatt + 1/a öre per
kilowatt-timme för kraften mätt å högspänningssidan i Gellivare, respek¬
tiv® ^Kiruna, med rätt för bolaget att under kontraktstiden, som skulle löpa
till år 1932, uttaga hela den effekt, som en enhet om maximalt 12,500
turbinhästkr after i Porjus utan reglering af vattendraget kan alstra.
Den tillgängliga vattenmängden skall dock i främsta rummet användas
för de turbiner, som äro afsedda att lämna kraft för statens järnvägars
behof. Vid eventuell vattenbrist medgifver bolaget minskning i det
normala minimikraftbeloppet mot proportionell minskning i kraftafgiften.
Bolaget betalar dock från leveransens början en afgift af minst 350,000
kronor för år räknadt. Anledningen till att bolaget vid sitt erbjudande
fäst såsom villkor, att beslut i frågan fattas vid årets riksdag, är den,
att det är af väsentlig vikt för bolaget att snarast möjligt få saken af¬
gjord för att bolaget skall kunna ordna sig för framtiden i afseende å
tillgodoseende af sitt kraftbehof.
Staten skulle till följd häraf bygga kraftledning för trefasström
mellan Porjus samt Gellivare och Kiruna. Anläggningskostnaden för
dessa ledningar har, såsom jag förut i sammanställningen öfver anlägg¬
ningskostnaderna nämnt, beräknats till 890,000 kronor.
Under dessa förutsättningar beräknas driftkostnaderna för trefas¬
anläggningen sålunda:
Strömkostnad...................................................... kr. 367,000: —
Pdnin«ar •;....................................................... >' _68,50fc- 435,500: —
Tillägges ränta, 4 rf å ränteförluster under byggnads¬
tiden med undantag för järnvägen, tillkomma................ 18,920: —
då summan skulle uppgå till ....................j......................... kr. 454,420:_
De totala driftkostnaderna för enfasanläggningen och trefasanlägg¬
ningen, inberäknad drift af järnvägen Gellivare—Porjus och järnvägens
elektrifiering med kraft från Porjus, beräknas sålunda till 1,573,680 +
454,420 = 2,028,700 kronor, hvilken summa ökas till 2,117,080 kronor,
25
Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 119.
om ränta å järnvägens anläggningskostnad och å ränteförluster af
järnvägen till Porjus, 89,880 kronor, medräknas.
Skulle en ytterligare turbin och elektrisk utrustning för den femte
enlreten installeras, ökas driftkostnaden med ytterligare omkring 60,000
kronor.
De årliga omkostnaderna för järnvägens drift med ånga beräknas af
järnvägsstyrelsen vid en transport af 3,850,000 ton malm sålunda:
Bränslekostnaden bär därvid beräknats under förutsättning af en
kolförbrukning af 41,100 ton och en vedförbrukning af 1,400 kubik¬
meter. Kolpriset har, inberäknadt ränteförluster å halfva årsförbruk¬
ningen, beräknats till 16 kronor per ton vid upplagsstationen och ved¬
priset till 3 kronor 35 öre per kubikmeter. »Ofriga kostnader» inne¬
fatta underhåll af lokomotiv och tendrar, kostnad för tågpersonal å
malmtåg och lokomotivpersonal å persontåg samt öfrig lokomotiv!jänst-
kostnad, exklusive bränslekostnad. I kostnaden för ångdrift ingår där¬
jämte 4 % ränta å kapitalvärdet af för transport erforderliga lokomotiv
äfvensom 2,4 % afskrifningskostnad.
Vid de nämnda beräkningarna hafva endast drifkraftskostnaderna vid
elektrisk drift och vid ångdrift blifvit jämförda med hvarandra. Härvid
är sålunda icke medtaget tillsvidare inbesparad anläggningskostnad samt
underhålls- och bevakningskostnad för det 33 kilometer långa dubbel¬
spåret Torne träsk—Stordalen. Anläggningskostnaden häraf är, såsom
förut nämnts, beräknad till 3,000,000 kronor och årliga underhållskost¬
naden till 60,000 kronor. Ej heller har afseende fästats vid inbesparade
anläggnings- och årliga driftkostnader för ventilationsanläggning för
Nuoljatunneln, hvilka kostnader, såsom förut redan uppgifvits, beräknats
den förra till 120,000 kronor och den senare till 8,000 kronor. Under
förutsättning att 4 få ränta å härför utlagdt kapital beräknas, skulle
årliga vinsten genom elektrifieringen ökas 192,800 kronor.
De ånglokomotiv, som för närvarande användas på linjen Kiruna—
Kiksgränsen, kunna efter elektrifieringens genomförande användas på
andra linjer, hvadan kostnaden för desamma icke behöfver i detta sam¬
manhang afskrifvas.
Sammanställas de ofvan anförda årliga driftkostnaderna, erhållas
följande resultat:
Bill. Ull Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Raft.
Bränslekostnad.................
Ofriga kostnader..............
Ränta och afskrifningar
kr. 662,300: —
1 0«4. 4.HO- —
247,000
1,993,700:
4
26
Kungl. Matris Nåd. Proposition N:o 119.
Vakkokoski.
Omkostnader för ångdrift .......................... kr. 1,993,700: —
Omkostnader för elektrisk drift med kraft
från Vakkokoski................................... » 1,544,936: —
Statsverkets vinst utgöres af skillnaden kr. 448,764: ■—
Tages förenämnda belopp........................... » 192,800: —
med i räkningen, ökas vinsten till ......... kr. 641,564: —
Porjus.
Omkostnader för ångdrift.......................... kr. 1,993,700: —
Inkomst af kraftförsäljning i regel minst » 350,000: — 2,343,700: —
Årliga omkostnader af elektrisk drift med
kraft från Porjus ................................. kr. 1,573,680: —
Omkostnader af trefasanläggningen......... » 454,420: —
Ränta å järnvägen G ellivare—Porjus
jämte ränta å ränteförluster för järn¬
vägsbyggnaden...................................... y> 89,880:— 2,117,980:_
Statsverkets vinst utgöres af skillnaden.............................. kr. 225,720: —
Medräknas förutnämnda.......................................................... » 192,800: —
ökas vinsten till......................................................................... kr. 418,520: —
Häraf framgår, att elektrisk drift af järnvägen medför vinst för
statsverket, vare sig kraft tages från Vakkokoski eller Porjus, ehuru
vinsten, om Vakkokoski väljes, är större. Om kraften tages från Porjus,
är emellertid att märka, att vinsten uteslutande beror på järnvägens
elektrifiering, under det att den vid Porjus föreslagna trefasanlägg¬
ningen för uthyrning af elektrisk kraft till en början går med förlust.
Den garanterade årsafgiften, 350,000 kronor, fyller nämligen ej upp
det belopp, hvartill statens årskostnader beräknats uppgå. Det torde
emellertid vara mer än sannolikt, att intäkten i en snar framtid blifver
väsentligt större. Dels lär nämligen användningstiden vid malmfälten
betydligt ökas, om billig elektrisk energi finnes tillgänglig, dels torde
äfven andra afnämare kunna påräknas, till en början sådana som taga
»säsong»-kraft från den andra trefasenheten, för hvilken plats är be¬
redd i kraftverket, och för öfrigt framhåller vattenfallsstyrelsen med
råtta, att högst få kraftverk äro i stånd att från början af inkomsterna
27
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.
betacka såväl räntor, drift och underhåll som afskrifning. De flesta
äro baserade på den erfarenheten, att tillgång på energi till billigt pris
skapar nya afsättningsmöjligheter. Om räntan på järnvägen Gelli-
vare—Porjus och afskrifningen af kraftverk och ledningar ej medtagas,
hvilket, då man framdeles väntar ökade inkomster, till en början
torde kunna tillåtas, blir årskostnaden för trefasanläggningen omkring
373.000 kronor eller föga mer än Luossavaara-Kiirunavaara-bolagets
minimigaranti.
Emellertid är det påtagligt att, sedt ur ren järn vägssynpunkt,
företräde måsto lämnas åt det i anläggningskostnad billigare Vakko-
koskiverket, genom hvars anläggning äfven utan försäljning af kraft
till enskilda uppstår en större vinst för statens järnvägar. Jag an¬
tager därvid, att de af vattenfallsstyrelsen framhållna olägenheterna
med den öppna fördelningsbassängen och tilloppskanalen kunna genom
påpasslig skötsel, om ock med något ökade driftkostnader, undanröjas.
För Vakkokoskialternativet talar ur statens järnvägars synpunkt
jämväl den omständigheten, att kraftverket ligger närmare till Kiruna,
hvarifrån järnvägens matarledningar skulle utgå. Afståndet är näm¬
ligen endast 20 kilometer mot 120 kilometer Porjus—Kiruna. På
grund häraf måste för eu ekonomisk kraftöfverföring väljas högre
spänning vid Porjus, 80,000 volt, än vid Vakkokoski, 60,000 volt.
Häraf följer en något ökad risk. Men å andra sidan ligger Porjus
närmare Gellivare, där sannolikt stort behof af kraft kommer att upp¬
stå, närmare järnvägslinjen Gellivare—Luleå, hvilken, därest nu itråga-
ställda anläggning visar sig fungera tillfredsställande och med ekono¬
miskt gynnsamt resultat, väl också torde komma att elektrifieras, och
närmare svenska kusten med dess industrier. Den ökade risk, som
den högre spänningen kunde medföra, torde för öfrigt icke behöfva
tillmätas någon större betydelse vid det förhållande, att de elektriska
firmorna förklarat sig vilja öfvertaga samma garantier i båda fallen
och att tillräcklig praktisk erfarenhet vid spänningar ända upp till
100.000 volt och däröfver redan i utlandet föreligger.
Anläggningstiden är vidare kortare för Vakkokoskiverket än för
Porjusverket. Det förra beräknas nämligen kunna byggas på 3 år,
medan det senare kräfver 41,2 år till följd dåra!, att arbetena vid
Porjus icke kunna på allvar påbörjas, innan järnvägen Gellivare—
Porjus blir rälslagd, och detta senare arbete beräknas taga minst ett år.
Emellertid spelar denna omständighet numera ingen afsevärdare
roll, sedan Loussavaara—Kiirunavaara-bolaget på järnvägsstyrelsens för¬
frågan förklarat sig icke hafva något att erinra däremot, att, därest den
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
ifrågaställda elektrifieringen beslutas innevarande år, den malmkvantitet,
som öfverskjuter 3,000,000 ton, eller bandelens Kiruna—Riksgränsen
nuvarande transportförmåga, under högst två år fraktas öfver Luleå i
stället för öfver Narvik.
Bolaget har i sammanhang härmed framhållit behofvet af, att för
utförandet af malmtransporterna öfver Svartön därvarande malmlast-
ningsviadukt tillbygges och att erforderliga anordningar vidtagas för
att möjliggöra den väsentligt ökade vagnväxlingens utförande på ett
tillfredsställande sätt. Äfvenledes erfordras lämpligt anordnade platser
för uppläggning af den malmkvantitet — intill omkring 250,000 ton —,
som nedfraktas under den tid af året, då sjöfarten vid Svartön är
stängd. Det af bolaget framhållna behofvet har, enligt hvad järnvägs¬
styrelsen meddelat, redan varit föremål för noggranna utredningar, af
Indika framgår, att anordningar för åstadkommande af snabbare och
mindre dj^rbara växlingar och ett säkrare handhafvande af rörelsen
skulle kräfva ett kapitalutlägg af 1,000,000 kronor. Järnvägsstyrelsen,
som finner dessa behof föreligga, har låtit upprätta förslag till de så¬
lunda ifrågasatta anordningarna, och beräknas kostnaderna därför uppgå
till ofvannämnda belopp. För framförandet å linjen Kiruna—Svartön
af det ökade antal tåg, som den förutsatta ökningen i malmtransporter
å denna linje skulle komma att betinga, blir emellertid utvidgning af
sparsystemen å en del mötesstationer behöflig, hvarjämte hållplatsstugor
med boställslägenheter måste uppföras vid två mötesplatser. Kostnaderna
för dessa spår och byggnader beräknas af järnvägsstyrelsen uppgå till
70,000 kronor. Omkastningen af malm trafiken skulle sålunda betinga an¬
läggningar för ett sammanlagdt belopp af 1,070,000 kronor. För att dessa
anläggningar skola blifva tillgängliga år 1913, då malmtrafiken från
Kiruna öfver Svartön kan beräknas taga sin början, böra de redan
under nästkommande år påbörjas, och böra sålunda hos 1911 års riks¬
dag medel för deras utförande begäras att till en del förskottsvis vara
tillgängliga redan under samma år.
Såsom redan blifvit nämndt, äro emellertid de föreslagna anord¬
ningarna vid Svartön redan förut påtänkta på den grund, att växlings-
kostnaderna därstädes för närvarande äro mycket betungande. Med
nuvarande trafik har det beräknats, att omkring 90,000 kronor skulle
årligen inbesparas genom dessa anordningar, hvilka sålunda, äfven sedan
den ifrågasatta tillfälliga trafikökningen upphört, lämna fullt tillfreds¬
ställande afkastning på anläggningskostnaderna i form af inbesparade
stationskostnader.
Beträffande den rullande materielen skulle, enligt hvad järnvägs-
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
styrelsen meddelat, den ifrågasatta omkastningen af malmtrafiken be¬
tinga en ökning af materielen, i det att för fullgörande af transporterna
på föreslaget sätt skulle erfordras 11 lokomotiv och 100 malmvagnar
för en beräknad kostnad af tillsammans 1,200,000 kronor. Då emeller¬
tid de lokomotiv, som skulle anskaffas, äro af sådana typer, att de
finna användning å andra linjer efter införandet af elektrisk drift, och
vagnarna likaledes efter hand blifva behöfliga, är det ofvannämnda be¬
loppet för rullande materiel endast ett anslag, som skulle komma
att utgå i förskott. Någon rullande materiel på grund af den ifråga¬
satta anordningen skulle emellertid icke behöfva beställas förrän år 1912.
Jag tillåter mig emellertid fästa uppmärksamheten på, att, äfven
om Vakkokoskialternativet väljes, dylika provisoriska anordningar kunna
blifva af nöden. En reglering af vattenafrinningen i Torne älf kan
nämligen, såsom af vattenfallsstyrelsen och äfven af väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen i deras underdåniga ytt¬
randen angående tillstånd till kungsådrans öfverbyggande vid Vakko-
koski påpekats, möjligen gifva anledning till erinringar från Finlands
sida, enär Torne älf, som bekant, å sin nedre del jämväl berör finskt
område. Om ej annat, så kunna dessa förhållanden vålla tidsutdräkt
med kraftverkets tagande i bruk.
Vid Porjus är visserligen laga syn ännu icke hållen. Men då
Lule älf faller helt och hållet inom svenskt område och då det vid
Porjus för närvarande ej är fråga om någon verklig reglering af vatten¬
draget utan endast användning af den under naturliga förhållanden
afrinnande vattenmängden, lära de laga formaliteterna mer än väl med¬
hinnas, innan dammbyggnaden behöfver utföras. Jag torde i detta
sammanhang få erinra därom, att enligt Kungl. Majtts den 21 januari
1910 fattade beslut viss del af hemmanet 1 r mantal Porjus n:r 1 blifvit
för kronans räkning inköpt, hvarigenom all den mark, som erfordras
för kraftverket och som vid Porjusselets uppdämning kommer att sättas
under vatten, numera tillhör kronan.
Hvad angår de tekniska detaljerna i de båda förslagen, torde
i stort sedt intet vara att erinra mot dem. De anmärkningar, som från
järnvägsstyrelsens eller vattenfallsstyrelsens sida framställts, synas mig
vara i handlingarna på ett tillfredsställande sätt förklarade och besvarade.
Gifvetvis måste dock Porjusverkets »täckta» anordning med hänsyn
till isbildning medföra fördelar för driften gentemot Vakkokoskiverkets
öppna tilloppskanal och fördelningsbassäng.
Ingen af de ofvan vidrörda synpunkterna synes mig emellertid
vara af afgörande art. Vid valet mellan de båda alternativen måste
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
man anlägga en betydligt större synvinkel. Man måste se frågan ur
vidare, ur nationalekonomisk synpunkt. Sker detta, lär tvekan icke
behöfva råda. Anlägges Vakkokoskiverket, räcker detsamma visser¬
ligen till för elektrifiering af bandelen Kiruna—Riksgränsen, och
måhända visar det sig, att äfven en begränsad kraftmängd kan blifva
öfver för framtida utvidgning af järnvägsdriften eller för försäljning.
Men för framtiden förslår det ej. Porjusverket är däremot i sitt första
skede icke allenast fullt tillräckligt för järnvägsdriftens behof under en
afsevärd framtid, utan förmår äfven tillgodose malmfälten med den
kraft, som under de närmaste åren där kräfves, om nya förbruknings¬
orter ej tillkomma. Det äger dessutom storartade utvecklingsmöjlig¬
heter. Genom partiella eller fullständigare sjöregleringar kan minimi-
vattenmängden uppbringas från nu beräknade 24 till omkring 125
sms, motsvarande ej mindre än omkring 65,000 turbinhästkrafter året
rundt. Ej nog härmed. En reglering af vatten föringen vid Porjus
medför ökning af vattenkraften i hela Lule älf. Den staten tillhöriga
vattenkraften i älfven, hvilken nu uppskattas till omkring 70,000 häst¬
krafter vid lågvatten, kan genom reglering för en medelafrinning af
125 sm3 vid Porjus ökas med omkring 230,000 hästkrafter till samman-
lagdt 300,000 turbinhästkrafter, tillgängliga året rundt, och ensamt på
den omkring 10 kilometer långa sträckan Porjus—Harsprånget blifva
i sådant fall 180,000 hästkrafter disponibla året rundt. Hvad detta har
att betyda, om och när elektrisk malmsmältning och andra elektro¬
kemiska eller elektrotermiska metoder komma till heders, är lätt att
förstå. I Torne älf uppstår däremot icke en närmelsevis så stor vinst
för staten genom en reglerings genomförande. Statens vattenfall ligga
ock där sämre till, särskildt i förhållande till Gellivare.
Nu kan visserligen invändas, att man i afvaktan på dylik industri,
hvilken ännu icke anmält sig, lämpligen bör utbygga Vakkokoski för
att sedermera taga Lule älfs vattenkraft i anspråk. Jag anser mig
emellertid böra påpeka de svårigheter, som uppstå, då det gäller att
skapa ny industri i Lapplands obygder. Det torde nämligen knappast
vara sannolikt, att en så stor privat anläggning på en gång kommer
till stånd, att den omedelbart kan förbruka energibelopp, tillräckliga att
motivera ett kraftverk af Porjusverkets dimensioner eller liknande. Men
först vid kraftverk i större skala blir det möjligt att i Lule älf åstad¬
komma energi till så pass lågt pris, att de elektrokemiska eller elek¬
trotermiska metoderna löna sig. Finnes nu redan ett sådant kraftverk,
som kan leverera elektrisk kraft till billigt pris, är tydligt, att det blir
väsentligt lättare för den enskilda företagsamheten att i dessa orter
igångsätta industrier, som äro beroende af tillgången till elektrisk energi.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
31
Det torde sålunda vara af stort allmänt intresse, att en början göres
till exploatering af Lule alls mäktiga vattenkraft, och detta kan utan
betungande utgifter för statsverket ske genom Porjusverkets anlägg¬
ning, som redan från början medför en ren nettovinst för staten.
Den invändningen skulle vidare kunna göras, att fallen i Lule älf
på grund af sitt afskrida läge icke äro begärliga för storindustrien, och
att det sålunda icke finnes någon garanti för, att det stora företaget resul¬
terar i uppkomsten af storindustri. Jag kan icke dela denna pessimistiska
uppfattning, utan har en mera förhoppningsfull syn på möjligheten att
tillvarataga de i Norrlands vattenfall bortrinnande miljonerna. Stora
anläggningar för smältning af järn och zink, hvaraf det förra bygges
på försök af järnkontoret, det senare däremot för affärsmässig drift af
privata företagare, äro nämligen redan under utförande vid Trollhättan,
och de bekanta försöken vid Domnarfvet hafva, enligt hvad för mig
uppgifvits, på allra senaste tiden gifvit mycket gynnsamma resultat.
På grund af hvad sålunda anförts tvekar jag icke att gifva mitt
bestämda förord åt Porjusalternativet.
Jag tillåter mig nu återgå till frågan, huruvida en elektrifiering af
bandelen Kiruna -Riksgränsen nu bör genomföras och i så fall på hvad sätt.
Det är i det föregående påvisadt, att en elektrifiering af denna
järnväg medför en högst afsevärd besparing i järnvägens driftkostnad.
Det är likaledes påvisadt, att, äfven om större kraftafsättning för
industriella behof icke kommer att vinnas än som motsvarar det af
Luossavaara—Käranavaara-bolaget garanterade minimibeloppet 350,000
kronor årligen, skulle lika fullt förtjänst uppstå för statskassan i dess
helhet, äfven om Porjusalternativet väljes. Den ekonomiska sidan af
saken synes mig sålunda i berörda afseende icke ingifva några betänk¬
ligheter.
Däremot kan det ju sägas, att landets finansiella ställning för när¬
varande icke inbjuder till utgifter af sådant omfång som de ifrågasatta.
Det må vara sant, men å andra sidan lär det icke vara nationaleko¬
nomiskt olämpligt, att staten just under tryckta penningtider igång¬
sätter produktiva företag åt denna art. För sådana ändamål må det
icke anses oklokt att anlita lånevägen. Därtill kommer en omständig¬
het, som jag redan förut vidrört och som jag tillmäter stor betydelse,
nämligen den, att ett beslut nu om bandelens elektrifiering onödiggör
nedläggande under den närmaste tiden af 3,000,000 kronor för anlägg¬
ning af dubbelspår å sträckan Torneträsk—Stordalen in. m. samt af de
belopp, som erfordras för ventilationsanläggning i Nuoljatunneln. Det
32
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
bör i detta sammanhang anmärkas, att den ökade transport af malm
öfver Luleå, hvarom med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag preli¬
minärt förhandlats, icke afser längre tid än två år. Därefter har bola¬
get åter kontraktsenlig rätt att fordra transport öfver Riksgränsen.
Enär Porjusanläggningen icke beräknas blifva färdig förr än hösten
1914, om beslut nu fattas, är det, uppenbart, att den ifrågavarande
fristen icke förringar skälen för att redan nu planlägga elektrifierings-
anläggningen.
Jag kan sålunda icke finna annat än att beslut om elektrifiering
af bandelen Kiruna—Riksgränsen och om anläggning af ett kraftverk
vid Porjus med tillhörande kraftledningar och järnvägsspår ofördröjligen
bör fattas. Återstår då att se till, på hvad sätt den elektriska anlägg¬
ningen lämpligen bör utföras.
Såsom förut nämnts, har järnvägsstyrelsen i sin underdåniga skrif¬
velse den 14 januari 1910 förordat träffande af sådant aftal, att en
leverantör eller en sammanslutning af leverantörer öfvertoge hela den
tekniska och ekonomiska risken samt tillhandahölle de nödiga anlägg¬
ningskapitalen. I enlighet, härmed har också den 21 december 1909 upp¬
gjorts villkorligt kontrakt, alternativ 1, med Allmänna svenska elekt¬
riska aktiebolaget och Siemens-Schuckert Werke, under förutsättning
att kraftverket förlädes till Vakkokoski. Sedermera hafva samma fir¬
mor efter underhandling med järnvägsstyrelsen förklarat sig villiga ut¬
föra den elektriska järn vägsutrustningen, jämväl om Porjusalternativet
väljes, på samma villkor som i nyssnämnda kontrakt finnas upptagna,
under förutsättning att utförandet af den elektriska utrustningen i kraft¬
stationen i hvad den berör järnvägsdriften samt af matarledningen
mellan Porjus och Kiruna jämväl uppdrages åt dem. Detta motiveras
därmed, att förutsättningen för hela anläggningens tillfredsställande
funktionering är god samverkan mellan kraftverkets maskineri och den
elektriska järnvägsanläggningen, hvarför firmorna icke kunna ikläda sig
stipulerade garantier med mindre det hela af dem utföres.
Åt det förstnämnda kontraktets hufvudsakliga bestämmelser må
följande anföras. Af hela kostnadssumman får ej mer än 35 % använ¬
das 1'ör betalning af utländska leveranser. Firmorna garantera, såsom
jag redan förut i samband med redogörelsen för driftkostnaderna om¬
nämnt, att revisions-, reparations-, smörjnings- och putsningskostnaderna
för de elektriska lokomotiven samt kostnaden för tillsyn och underhåll
af ledningar och transformatorstationer inklusive kostnaden för anskaff¬
ning af delar, som behöfva utbytas — hvilka kostnader sammanfattas
under benämningen underhållskostnaderna för den elektriska anlägg-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
33
ningen — ej skola öfverstiga vissa i en tabell angifna värden. Vid en
transportmängd af 3,000,000 ton malm få dessa underhållskostnader
icke öfverstiga 305,000 kronor och vid en transportmängd af 3,850,000
ton icke 332,500 kronor.
Vidare garantera firmorna, att den för tågens framförande erfor¬
derliga energiförbrukningen, uttryckt i watt-timmar per tonkilometer, ej
skall öfverstiga
Firmorna hafva iklädt sig. de uppgifna garantierna under en tid
Järnvägsstyrelsen har förbehållit sig rätt att under de första tre
åren efter anläggningens öfvertagande kunna kassera densamma, om
den i vissa afseenden befinnes otillfredsställande.
Firmorna tillhandahålla det för anläggningen erforderliga kapitalet,
hvilket af järnvägsstyrelsen skall förräntas med 5 % årligen å oguldet
kapitalbelopp. Kapitalet amorteras af järnvägsstyrelsen på 25 år genom
årlig afbetalning med 4 % af det ursprungliga kapitalbeloppet.
Uppgå underhållskostnaderna till lägre belopp än de garanterade,
tillfaller af skillnaden 65 % firmorna och 35 % järnvägsstyrelsen.
Järnvägsstyrelsen äger att när som helst tillösa sig hela anlägg¬
ningen för det oguldna kapitalbeloppet med visst tillägg. Detta upp¬
går till 10 % af den ursprungliga anläggningssumman, om inlösen sker
under något af de sex första åren efter anläggningens öfvertagande,
till 9 %, om inlösen sker under det sjunde året, till 8 % under det
åttonde året o. s. v., så att efter det femtonde årets utgång icke något
tillägg ifrågakommer.
Det är gifvet, att firmorna icke utan särskild ersättning kunnat
ikläda sig de omnämnda garantierna, hvilka vida öfverstiga de vid en
vanlig leveransaffär vanliga. Denna ersättning återfinnes dels uti en
något förhöjd anläggningskostnad, dels uti betingad andel i inbesparad
underhållskostnad, dels uti öfverenskommet tillägg till anläggnings¬
summan vid eventuell inlösen före det femtonde årets utgång samt slut¬
ligen i räntevinst på anläggningskapitalet, enligt firmornas egen upp¬
gift uppgående till en half procent årligen. Huru mycket leveranssum¬
man blifvit höjd i sammanhang med garantien kan icke uppgifvas.
Denna ökning torde dock genom den skarpa konkurrensen mellan de
täflande firmorna hafva blifvit mycket begränsad.
Bill. till Biksd. Prot. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 87 Höft.
för persontåg.....
» malmtåg........
)) tomvagnståg
31,5
22,c
23,9.
af 25 år.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Emellertid synes mig mot_en dylik uppgörelse åtskilliga befogade
anmärkningar kunna göras. År man öfvertygad om att elektrifiering
kan med fördel genomföras — och härifrån måste man utgå, om man
förordar eller beslutar anläggningens utförande — synes onödigt att
ikläda sig en räntebetalning af 5 % å anläggningskapitalet, när staten
själf kan anskaffa penningar för högst 4 %. Man måste då också be¬
trakta den ifrågasatta garantin för underhållskostnaden obehöflig, åtmin¬
stone för längre tid framåt. Denna garanti medför ju, såsom förut
nämnts, att staten af en eventuell vinst å den beräknade underhålls¬
kostnaden måste dela med sig 65 % till leverantören.
Järnvägsstyrelsen bär äfven beaktat denna synpunkt och efter för¬
handling med firmorna upprättat ett nytt villkorligt kontrakt, alternativ
2, dateradt den 1 mars 1910 (Bil. F). Detta nya kontrakt innehåller
i korthet följande hufvudpunkter.
Leveransen likvideras af järnvägsstyrelsen kontant såsom vid eu
vanlig leveransaffär, och nedsättes leveranssumman i följd häraf från
5,291,662 till 5,117,000 kronor, d. v. s. med 174,662 kronor.
Järnvägsstyrelsens kassation srätt och firmornas garantier för ström¬
förbrukning och underhållskostnader bibehållas oförändrade, med rätt
för styrelsen att när som helst lösa kontraktsförhållandet med firmorna
efter leveransens godkännande och öfvertagande. Sker detta inom två
år efter öfvertagandet, tillkommer firmorna ej något särskildt ekono¬
miskt vederlag, hvaremot, om sådant sker under det tredje året, fir¬
morna skola hafva en extra ersättning af 5 % & kontraktssumman,
under fjärde året betalas ytterligare 1 % o. s. v. en procent under
hvarje följande år, tills järnvägsstyrelsen inalles erlagt 10 % å kon¬
traktssumman. Någon ytterligare särskild ersättning tillkommer icke
under därefter kommande garantiåren. Under hela garantitiden äga
firmorna uppbära 65 % af besparad underhållskostnad på samma sätt
som enligt det första kontraktsalternativet.
Etter 2 år från anläggningens definitiva emottagande upphör så¬
lunda garantien från firmornas sida och därmed äfven vinstdelningen,
för så vidt ej järnvägsstyrelsen påfordrar utsträckning af garantien un¬
der ytterligare 23 år, i hvilket fall visst vederlag i penningar, dock
sammanlagdt högst 10 % af anläggningskostnaden, skall till firmorna
utgifvas. Då man torde kunna väl bedöma anläggningens lämplighet
inom 2 år efter dess definitiva emottagande, har järnvägsstyrelsen så¬
lunda möjlighet att inom samma periods utgång välja den utväg, som
med hänsyn till anläggningens beskaffenhet blir för staten fördel¬
aktigast.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
35
Detta sätt för uppgörelse med leverantören är enligt min mening
bestämdt att förorda framför det förut ifrågasatta. Huruvida emellertid
det sålunda uppgjorda kontraktet bör utan förändring af Kungl. Maj:t
antagas, torde icke nu böra afgöras, utan lär frågan lämpligen blifva
föremål för ny pröfning, sedan Riksdagen fattat beslut i ärendet. Sär-
skildt synes man kunna hafva anledning antaga, att leveranssumman
enligt alternativ 2 skall kunna ytterligare nedbringas.
Sammanlagda anläggningskostnaden utom ränteförlusten är beräknad
till 21,400,037 kronor, om kontraktet alternativ 1 kommer till tillämp¬
ning. Denna summa skulle minskas med minst 174,662 kronor till
21,225,375 kronor, om alternativ 2 antages. Med hänsyn till de i kon¬
traktet med de elektriska firmorna gjorda förbehållen angående koppar-
och järnpris torde emellertid denna summa böra afrundas till 21,500,000
kronor.
Härvid är att märka, att den ojämförligt största delen af detta be¬
tydande belopp kommer att stanna inom landet, tillfalla svenska arbetare,
svensk industri. Af betalningen till Allmänna svenska elektriska aktie¬
bolaget och Siemens Schuckert Werke, 5,117,000 kronor, få sålunda ej
mer än 35 % användas till gäldande af utländska leveranser. Ofriga
65 % eller i rundt tal 3,325,000 kronor tillfalla den svenska marknaden.
Huru stor del af det återstående beloppet kommer att utbetalas till
svenska leverantörer och svenska arbetare, är beroende på flera om¬
ständigheter, som nu ej äro kända. Jag förutsätter dock, att anlägg¬
ningen i största möjliga mån kommer att utföras af svenska tillverkare,
därvid emellertid gifvetvis måste tillses, att den utländska konkurrensen
icke på förhand helt och hållet utestänges och därigenom inbjudes till
ringbildning inom landet. Under förutsättning emellertid att svenska-
tillverkare, så vidt möjligt, anlitas har inom vattenfallsstyrelsen på min
begäran gjorts en öfverslagsberäkning, som utvisar, att af det belopp, som
icke afses i kontraktet med de elektriska firmorna, omkring 13,500,000
kronor skulle utbetalas till svenska arbetare och leverantörer. Approxima¬
tivt kan således beräknas, att af hela summan öfver 16,500,000 kronor
skulle komma att stanna inom landet.
Af hela kostnadssumman, 21,500,000 kronor, erfordras enligt uppgift
från vederbörande styrelser följande belopp för de olika byggnadsåren
för år 1911..................................................................... kronor 7,565,000: —
hvaraf 4,915,000 kronor böra vara tillgängliga
redan under år 1910,
Transport kronor 7,565,000:
36
%
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Transport kronor 7,565,000: —-
för år 1912 ................................................................... » 3,890,000: —
1913 .................................................................. » 5,390,000: —
1914 ..................................................... » 4,655,000: -
summa kronor 21,500,000: —
Då det här gäller ett produktivt företag, synas lånemedel för det¬
samma böra anlitas.
Under åberopande af livad jag sålunda anfört får jag hemställa
att Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för uppförande af eu elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i
Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan
Gellivare. och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för
införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen bevilja ett
anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskon-
toret anvisa för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911 2,650,000
kronor.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprin-
sen-Eegenten lämna bifall samt förordnade, att pro¬
position i ämnet af den lydelse, bilaga till detta pro¬
tokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
F. W. O. Leuhusen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Förteckning öfver bilagor.
Sid.
Bil. A. Vattenfallsstyrelsens utredning rörande kraftverk vid Vakkokoski ......... 37
Beskrifning af kraftanläggning vid Vakkokoski ....................................... 49
Kostnadsförslag för statens kraftverk vid Vakkokoski............................. 52
Bil. B. Vattenfallsstyrelsens utredning rörande kraftverk vid Porjus .................. 55
Beskrifning af statens kraftverk vid Porjusfallen i Lule älf .................. 79
Kostnadsförslag för statens kraftverk vid Porjus ................................... 83
Beräkning af kostnad för elektrisk utrustning i kraftverk vid Porjus ... 85
Tabell, utvisande de beräknade årliga omkostnaderna för statens kraftverk
vid Porjus............................................................................................. 87
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags erbjudande att förhyra elektrisk
energi från Porjusverket .................................................................... 89
Beräkning af kostnad för trefasledningar från kraftverk vid Porjus ...... 91
Bil. C. Järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 14 januari 1910 angående
elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen............................... 95
Sammandrag af statens järnvägars maskinafdelnings kostnader för drift
å riksgränsbanan ............................................................................... 118
Bil. D. Hydrografiska byråns underdåniga yttrande beträffande faran för botten-
frysning vid Vakkokoski och rörande öfversilning af Torneälfs strand¬
ängar ......................................................................................... 123
Tabeller angående flödena vid Torne älf m. in...................................'.... 135
Bil. E. Vattenfallsstyrelsens underdåniga yttrande med anledning af hvad järn¬
vägsstyrelsen och hydrografiska byrån anfört (Jämför Bil. C och
Bil. D)................................................................................................. 147
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Sid.
Bil. F. Kontrakt (alternativ 2) mellan järnvägsstyrelsen, å ena sidan, samt
Allmänna svenska elektriska aktiebolaget och Siemens-Schuckert
Werke, å andra sidan, angående tillverkning, leverans och mon¬
tage af utrustning för elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riks¬
gränsen ................................................................................................ 175
Bilaga härtill............................................................................................... 187
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Bil. A.
Till Kung!, järnvägsstyrelsen.
I nådigt bref den 23 april 1909 bär Kungl. Maj:t uppdragit åt
vattenfallsstyrelsen att i samråd med järnvägsstyrelsen och efter ytter¬
ligare terrängundersökningar verkställa fullständig utredning rörande
anläggning af elektriskt kraftverk vid Vakkokoski.
På grund häraf däfven I till vattenfallsstyrelsen öfverlämnat bland
annat följande handlingar:
1. Aktiebolaget vattenbyggnadsbyråns på uppdrag af järnvägs¬
styrelsen den 20 januari 1909 aliämnade förslag till vattenkraftanläggning
vid Vakkokoski i Torne älf.
2. Utdrag ur häradsrättens syneprotokoll af den 4—5 september
1908 jämte afskrift af skrifvelse med ansökan att få öfverbygga kungs-
ådra enligt vattenbyggnadsbyråns förslag.
3. Vattenbyggnadsbyråns förslagskontrakt jämte arbetsbeskrifning
för utförande af vattenbyggnaderna samt med ledning häraf infordrade
anbud från Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet, Aktiebolaget Höyer
Ellefsen samt byggmästaren A. Hanson, samtliga i Stockholm.
4. Vattenbyggnadsbyråns turbinprogram jämte utlåtande angående
inkomna turbinofferter från Karlstads Mek. Verkstads filial, Kristine¬
hamn, Nydqvist & Holm, Trollhättan, Finshyttans Mekaniska Verkstad,
Finshyttan.
5. Diverse af Kungl. järnvägsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningar
af anläggnings- och driftkostnaderna för eu vattenkraftanläggning i
Vakkokoski enligt vattenb}^ggnadsbyråns förslag.
6. Ett den 6 sept. 1909 dateradt, af järnvägsstyrelsen utarbetadt
förslag till järnvägsspår mellan Vakkokoski och Kiruna.
Vattenfallsstyrelsen har under förfluten sommar låtit företaga när¬
mare undersökningar på platsen samt utföra ytterligare vattenmängds-
mätningar. Med ledning af de sålunda vunna resultaten har vattenfalls-
38
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 119.
styrelsen verkställt granskning och omarbetning af vattenbyggnadsbyråns
ofvannämnda förslag samt får efter hållna öfverläggningar med Eder
härmed öfverlämna nytt förslag till kraftverk vid Vakkolcoski, i hvithet
dock icke ingår den elektriska utrustningen af kraftstationen, ej heller
järnväg från Kiruna till Vakkokoski eller transportbana vid Torne träsk.
Vattenfallsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot anlägg¬
ningens allmänna disposition. Förslaget upptager sålunda en reglerings-
damrn vid Törne träsks utlopp vid Tarrakoski för reglering af af-
rinningen från sjön, en dammbyggnad vid Vakkokoski för uppdämning
al de nedanför Torne träsk belägna sjöarna Tarrajärvi, Jekajärvi och
Alajärvi samt eu kraftanläggning vid Vakkokoski, innefattande tillopps-
kanal från Alajärvi, fördelningsbassäng, kraftstationsbyggnad och aflopps-
kanal till lugn vattnet nedanför Vakkokoski.
Styrelsen har likaledes utgått från de dämningshöjder, hvilka af
vattenbyggnadsbyrån föreslagits. Dämningshöjden i Törne träsk är så¬
lunda antagen till 3 meter, och den öfre magasinsgränsen förlagd till
höjden + 345,6 meter öfver hafvets medelvattenyta enligt Topografiska
kartverkets afvägning, hvarjämte för säkerhets skull förutsatts, att under
vattenfattiga år v. y. skulle kunna sänkas 0,5 meter under den normala
nedre magasinsgränsen + 342,6 m. eller till 342,1 meter. Det normala
vattenståndet i Alajärvi vid Vakkokoskidammen, b vil ket i regel skulle
hållas konstant, har jämväl antagits lika med det af vattenbyggnadsbyrån
föreslagna + 342,5 m. Under except. torra år kan dock vattenståndet
sänkas till + 342,0 m. Vattenytan nedanför Vakkokoski kan för när¬
varande nedgå till + 322,2 och får vid reglerad vattenföring höjden
+ 323,0 samt vid flod c:a + 325,0.
Den variation i aftappningen, som måste ske under dygnets olika
timmar för att möta växlingarna å järnvägens energiförbrukning, in¬
verkar icke nämnvärdt på v. y. vare sig i Alajärvi eller nedanför Vakko¬
koski på grund af motsvarande bassängers storlek. Däremot uppstå
växlingar i vattenståndet i fördelningsbassängen intill kraftstationen, då
pådragning eller afstängning af turbiner måste ske.
Dessa växlingar kunna blifva ganska betydande åtminstone nedåt,
d. v. s. då ett flertal turbiner samtidigt pådrages, och medföra särskildt
under vintern vissa olägenheter för driften, till hvilka styrelsen seder¬
mera skall återkomma.
Kraftanläggningens brutto fallhöjd vid reglerad vattenföring blir en¬
ligt otvanstående normalt 19,5 m. Vid excep. lågvattenstånd kan den
nedgå till 19,o m. och vid flod till 17,5 m. Vid sistnämnda tillfällen
kan den dock ökas med c:a 0,5 m., om vattenståndet i Alajärvi då hålles
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
39
något högre än det normala, hvithet utan olägenhet lär kunna tillåtas.
Dessutom står vid flod större vattenmängd till buds, hvadan anlägg¬
ningens effekt icke behöfver minskas på grund af den genom flod min¬
skade fallhöjden.
Medelafrinningen från Torne träsk har vattenbyggnadsbyrån be¬
räknat till 51 sm“ och efter afdrag af 1 sm3 för läckning antagit, att
för kraftverket ständigt skulle finnas tillgänglig eu vattenmängd af i
medeltal 50 sm3. Vattenfallsstyrelsen vill sedermera närmare skärskåda
denna beräkning, men har tillsvidare utgått från samma siffra.
Fallförlusten i intag och tilloppskanal m. m. antages för en vatten¬
mängd af 50 sm3 blifva c:a 0,1 in. Den effektiva medelfallhöjden vid
reglerad vattenföring skulle sålunda uppgå till de af vattenbyggnads¬
byrån angifna c:a 19,4 in.
Det bör dock anmärkas, att fallhöjden minskas vid de tillfällen, då
till följd af större vattenförbrukning i kraftstationen större vattenmängd
måste framföras genom intag och tilloppskanal, och att denna minskning
af fallhöjden är större under de tider, då tilloppskanalen är belagd med
is och dess tvärsektion sålunda förminskad.
För att belysa den effektiva fallhöjdens beroende af kanalens
isbeläggning och af vattenförbrukningen i kraftstationen har uppgjorts
det såsom bilaga n:r 1 vidfogade diagrammet, af hvithet bland annat
framgår, att fallhöjden är i hög grad beroende af isbeläggning, och att
den i betydlig män minskas, därest en större effekt behöfver uttagas
under så lång tid, att fördelningsbassängens magasin blir otillräckligt.
Tilloppskanalen måste nämligen .i sådant fall framsläppa hela den vatten¬
mängd, som turbinerna för tillfället förbruka eller åtminstone en större
del däraf.
Med en medelfallhöjd af 19,4 in., eu medelvattenmängd af 50 sm3
och en medelverkningsgrad på turbinerna af 73,5 % har vattenbyggnads¬
byrån beräknat kraftverkets medeleffekt till c:a 9,500 turbinhästkrafter.
Medelverkningsgraden är af naturliga skid vid en så variabel belastning
af kraftverket som den, hvilken förekommer vid järnvägsdrift, afsevärdt
lägre än den, som erhålles vid gynnsammaste pådrag, och blir lägre i
samma mån, som turbinernas effekt icke fullt utnyttjas. Medeleffekten
beror sålunda helt och hållet på antagandena om belastningens fördel¬
ning. Vatten by ggnadsbyråns beräkning grundar sig på antagandet af
en bästa verkningsgrad för turbinerna af 79 % och en belastning sådan
som fanns angifven i ett från järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift
öfverlämnadt belastningsdiagram för järnvägsdrift å bandelen Kiruna—
Riksgränsen. Då järnvägsdriften incl. stationernas belysning, snöplogning
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
m. m. uppgifvits kräfva en medeleffekt under året af endast c:a 5,500
turbinhästkrafter, skulle enligt vattenbyggnadsbyråns beräkning af kraft¬
verkets förut beräknade medeleffekt återstå en medeleffekt af ej mindre
än 4,000 hkr. till annat ändamål, och har man därvid närmast tänkt på
uthyrning till malmbolagen för deras behof af kraft i Kiruna m. fl.
ställen.
Enligt de beräkningar öfver belastningsvariationerna, som verkställts
af byrån för elektrisk drift rörande såväl järnvägsdriften som förbruk¬
ningen i Kiruna, skulle kraftverket lämpligen utbyggas för en maximi-
effekt af 32,400 turbinhkr. På Eder begäran har vattenfallsstyrelsen
uppgjort sitt förslag med hänsyn härtill och i likhet med vattenby ggnads-
byrån fördelat effekten på 6 turbinenheter om hvardera 5,400 hkr.
maximieffekt, motsvarande 4,500 hkr. normaleffekt, hvarjämte en likadan
turbinenhet skulle insättas såsom reserv. På 4 af turbinerna skulle
kopplas enfasgeneratorer för bandriften, medan 2 skulle förses med tre¬
fasgeneratorer för alstrande af ström till Kiruna m. m. En turbin skulle
förses med dels en enfäs- dels en trefasgenerator på samma axel, hvari¬
genom reserv erhålles för båda slagen af ström.
Det af vattenfallsstyrelsen utarbetade förslagets hufvuddrag äro så¬
lunda lika med det förut af vattenbyggnadsbyrån framställda. Däremot
har vattenfallsstyrelsen funnit det ändamålsenligt eller nödvändigt att i
detaljerna göra åtskilliga mer eller mindre afsevärda ändringar, af li vilka
de viktigaste torde böra närmare angifvas.
Regleringsdammen vid Tarrakoski, hvilken hvilar på berg, skulle
enligt vattenbyggnadsbyråns förslag utföras helt och hållet af betong-
med i det närmaste vertikal uppströmssida. Emellertid måste man vid
konstruktionen af en damm med en belägenhet sådan som denna taga
noggrann hänsyn till isens pressning, hvilken i Lapplands stränga klimat
kan blifva af högst betydande storlek.
Isens pressning mot en dammbyggnad kan vara af två slag, näm¬
ligen dels den pressning, som kan uppkomma på grund däraf, att fly¬
tande isstycken vid islossningen stöta mot dammen, dels den pressning-
som uppkommer, då istäcket å sjön ofvanför dammen under åverkan
af solens värme utvidgar sig.
Den förstnämnda påkänningen, som är svårast vid blåst under is¬
lossningen, och hvilken torde vara af ungefär samma storlek i nordliga
som mera sydliga klimat, är af relativt mindre betydelse, enär en på
vanligt sätt med nödig säkerhet beräknad damm under alla förhållanden,,
såsom erfarenheten visat, kan upptaga dessa ökade påkänningar.
41
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Påkänningarna på grund af isens utvidgning af värme blifva åter
större i stora dammsjöar än i små och äro äfven större i nordliga klimat,
där isen är tjockare och af fastare beskaffenhet än i sydliga klimat.
Detta förhållande torde förklara, att hänsyn till påkänningarna i följd
af isens utvidgning i regel icke tagits af europeiska konstruktörer, medan
de däremot ofta tagas med i beräkningen, då det gällt dammar i norra
delarna af Förenta Staterna och i Canada, hvilka länder äfven kunna
uppvisa exempel på dammar, som förstörts genom isens utvidgning.
I Torne träsk torde isens tjocklek uppgå till öfver 1 m., och på
grund af sjöns stora yta blir vid temperaturförändringar isens form¬
förändring synnerligen stor. Isen plägar hvarje år af denna orsak
brista längs s. k. råkar, och kunna då iskanterna förskjutas flera meter.
Dessa råkar äro i viss mån säkerhetsventiler för utvidgningen.
Om nu isens utvidgning skulle verka på en murad dammkropp med
vertikal yta, så måste dammen gifva vika, såvidt ej densamma är af
tillräcklig hållfasthet att krossa isen. Isens hållfasthet är beroende på
temperaturen och uppgifves med stöd af på annat håll utförda prof-
ningar variera från 120 ända upp till 600 ton per nr, beroende på
olika temperatur och fasthet hos isen. Till jämförelse må nämnas, att
vattentrycket på exempelvis en 10 m. hög damm endast är 50 ton pr.
1. m. af dammen. Det visar sig sålunda att, då hänsyn tages till på¬
känningarna på grund af isens utvidgning, blir det af ekonomiska skäl
praktiskt taget omöjligt att vid härvarande förhållanden konstruera en
damm med vertikal framsida, som är tillräckligt stark för att emotstå
det fulla istrycket, hvarför denna dammtyp ansetts mindre lämplig vid
här ifrågavarande förhållanden.
Mot föregående kan visserligen anmärkas, att i verkligheten upp¬
tages en större eller mindre del af isens utvidgning af stränderna, hvar¬
för påkänningarna på dammen äfven blifva mindre. Denna invändning-
är obestridligen riktig, men å andra sidan kan på goda grunder befaras,
att en större eller mindre del af utvidgningen kan komma att påverka
dammen, och finnes därvid ingen säkerhet för, att denna del af ispress¬
ningen icke blir af tillräcklig storlek för att ruinera en damm med
vertikal framsida. Dammens framsida bör därför läggas i lutning, efter
hvilken isen kan förskjuta sig och helst bestå af material, som event.
kan låta sammantrycka sig.
De dammtyper, som af vattenfallsstyrelsen på anförda grunder ifråga¬
satts vid Tarrakoski äro:
Typ /, bestående af jordvall med betongkärna i vallens midt samt
lerpuddel på betongkärnans vattensida.
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Hand. 1 Afl. 87 Höft.
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Typ il, bestående af betongmur, som är beräknad att ensam upp¬
taga vattentrycket samt trycket af en jordfyllning, hvilken lägges på
murens vattensida för att skydda muren mot istrycket.
Typ ill, bestående af betongkärna, konstruerad som en »Ambursen»-
damm med hel skärm på nedströmssidan. Hela kärnan kringfylles med
jord.
Typ TV är lika med typ III med undantag däraf, att betongskärm
på nedströmssidan saknas.
Vid jämförelse mellan dessa typer har det visat sig, att en jorddamm
med betongkärna är fullt tillfredsställande från stabilitetssynpunkt, och
då densamma dessutom är billigare än de andra typerna, har en jord¬
damm med betongkärna föreslagits.
Under utredningen af denna fråga liksom af öfriga spörsmål rörande
kraftverkets byggnadstekniska del hafva särskilda sakkunniga anmodats
biträda inom styrelsen. Dessa sakkunniga: arbetschefen vid Trollhätte
kraftverk löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren G. Malm och
arbetschefen vid banbyggnaden Skellefteå—Bastuträsk civilingenjör A.
Granholm, hafva underkastat såväl de ifrågasatta dammtyperna som de
enhetspriser, efter hvilka desamma böra beräknas, en ingående gransk¬
ning, som återfinnes i bifogade bilaga n:r 4. Såsom af denna granskning
framgår förorda de sakkunniga enstämmigt den af vattenfallsstyrelsen
för Tarrakoskidammen föreslagna konstruktionen.
öfverfallsutskofvet, hvilket af vattenbyggnadsbyrån föreslagits som
en massiv öfverfallsdamm af betong, har af liknande skäl föreslagits
utförd af armerad betong enligt »Ambursen» typ, hvarigenom större
stabilitet mot ispressning uppstår.
I afseende på dammens regleringsluckor må följande anföras.
Vattenbyggnadsbyråns regleringsluckor bestodo af c:a 1,60 m. breda
och 2,5 m. höga skjutluckor, som medelst skrufvar manövrerades från
ett ofvanpå dammen placeradt manövreringshus af trä. Mot denna kon¬
struktion har anmärkts, att då luckorna delvis skulle stå nedsänkta i
vattnet, desamma på grund af det stränga klimatet sannolikt komme att
frysa fast, hvarför med denna konstruktion kostnaderna för isning skulle
blifva synnerligen betungande.
I föreliggande förslag hafva därför dessa luckor utbytts mot luckor,
som äro vridbara kring en vertikal axel, och som manövreras från ett
ofvanför dammen beläget trähus. Med denna konstruktion' minskas i
största möjliga grad faran för luckornas fastfrysning, och kunna luckorna
lättare manövreras antingen för hand eller eventuellt medelst elektriska
motorer. Lucköppningarna äro utrustade • med falsar för sättär och kon-
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition No 119.
43
strueras så, att desamma vid behof lätt kunna repareras och inspekteras.
Luckpartiets fria area har bestämts till 62 111“ i stället för vid härads-
synen ifrågasatta 48 m3, på det att högvattenmängden 340 m3 med
trygghet måtte kunna af bördas vid ett vattenstånd i Torne träsk af
+ 345,6 d. v. s. vid fylldt magasin.
Dammen vid Vakkokoski skall förläggas på stenblandad pinnmo och
har därför af vattenbyggnad sbyrån föreslagits utförd såsom utfylld jord¬
damm med en i fyllning anbragt tätande vägg af puddlad eller ältad lera.
Då emellertid en jorddamm med betongkärna af ungefär samma typ som
den af vattenfallsstyrelsen för Tarrakoskidammen föreslagna erbjuder en
högst betydligt ökad säkerhet mot större dammbrott i jämförelse med
en damm utan dylik kärna, och då ett brott af floddammen skulle få
ödesdigra följder och under den långa vinterperioden knappast kunna
repareras, har vattenfallsstyrelsen ansett sig böra välja den förra typen,
ehuruväl kostnaden för betongkärnan är ganska afsevärd. Herrar Malm
och Granholm hafva äfven i sitt utlåtande bestämdt förordat detta.
Dammtröskeln och luckutskofven hafva sänkts med 0,5 m., hvar¬
igenom större afbördningsförmåga erhålles.
Dammkroppen under trösklarna har konstruerats som en ihålig
damm med fyllning af sten, i hvilken inspektionsgångar och dränerings¬
rör anordnats, hvarigenom erhålles en betryggande konstruktion, ehuru
dammen måste grundläggas på pinnmo.
Kanalintaget. För afstängning af kanalintaget föreslog vattenbygg-
nadsbyrån att anordna endast en Stoney’s lucka af 6 in. bredd och c:a
5,5 in. höjd, under det att kanalintaget i öfrigt skulle kunna afstängas
medels 7 st. träluckor, som hade en fri bredd hvardera af 3,0 in. och en
fri höjd af c:a 5,5 in. Dessa senare luckor äro visserligen billigare än
Stoney’s luckor men hafva den olägenheten, att desamma icke kunna
manövreras annat än när vattenståndet med hjälp af den 6,0 m. breda
Stoney’s luckan bringats till ungefär samma höjd å ömse sidor om
luckorna. Skulle emellertid genombrott eller annan skada inträffa å
tilloppskanalens jorddammar och tilloppskanalen hastigt behöfde af¬
stängas, skulle luckorna följaktligen, när de bäst behöfdes, icke kunna
manövreras. För att undvika dessa olägenheter har vattenfallsstyrelsen
föreslagit att anordna kanalintaget med tre st. större öppningar, som
kunna afstängas med hvar sin lucka af Stoney’s typ.
Tilloppskanalens högra begränsning bildas enligt vattenbyggnads-
byråns förslag till största delen af utfylld jordvall med lertätning. Det
är utan vidare klart, att dylika utfyllda vallar eller dammar i ett sådant
klimat som det ifrågavarande icke böra anläggas i allt för stor utsträck-
44
Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
ning, dels på grand af den med dem förenade risken af genombrott,
dels af det skäl att de endast kanna utföras under den jämförelsevis
korta tid af året, då markens öfre lager icke äro frusna. Om allt för
stora massor måste utläggas i dylika dammar, kan sålunda anläggnings¬
arbetet öfver höfvan fördröjas. På grund häraf har vattenfallsstyrelsen
sökt och funnit en sträckning för tilloppskanalen, hvarigenom densamma
till afsevärd del framdrages i skärning, och måste denna sträckning
obetingadt förordas, ehuruväl kostnaden därigenom ökas utöfver den,
som betingas af vallarna enligt vattenbyggnadsbyråns förslag. Den när¬
mast kraftstationen belägna delen af tilloppskanalen måste emellertid
fortfarande bildas genom anläggning af utfylld vall. Frågan har då
varit uppe, huruvida denna vall skulle förses med betongkärna eller en¬
dast med tätningsvägg af lera. De sakkunniga hafva därvid ställt sig
något tveksamma. Vattenfallsstyrelsen anser dock, att då af skäl som
förut antydts —- ett genombrott af vallen kan vålla längre tids uppe¬
håll i driften — man äfven på denna sträcka bör försäkra sig häremot
genom anbringande af betongkärna i vallen. Eventuellt privata afnä¬
mare af kraft torde äfven hafva ett berättigadt kraf på, att anläggningen
utföres på ett så betryggande sätt som möjligt. Den ökade kostnaden
för anbringandet af betongkärnan utgör för ifrågavarande vall kronor
400,000.
Kraftstationen kan förläggas på berggrund enligt hvad vattenfalls¬
styrelsens senast gjorda undersökningar visat. Härigenom har det varit
möjligt undvika de förut föreslagna tubledningarna mellan tilloppskanal
och kraftstation, hvilka gifvetvis äro mindre fördelaktiga i det kalla
klimatet. I stället har kunnat väljas en mera tilltalande s. k. öppen
uppställning för turbinerna. Öfriga smärre förändringar af det förut
uppgjorda förslaget torde icke i detta sammanhang behöfva närmare
vidröras, då det framgår af vidfogade 17 st. ritningar, beskrifning Bil. 2
och kostnadsförslag Bil. 3.
Kostnaden för vattenbyggnader, husbyggnader, vägar, turbiner m. m.
slutar på ett belopp af kronor 7,630,000, om sju turbiner monteras, och
7,564,000 kronor, om endast sex turbiner till en början insättas. I dessa
summor ingå icke kostnaden för elektrisk utrustning ej heller för järn¬
väg Kiruna—Vakkokoski eller transportvägen vid Riksgränsbanan km.
1,472. Kostnaderna öfverskjuta sålunda afsevärdt föregående kostnads¬
beräkning. Orsaken härtill ligger dels i de ändrade konstruktionerna
dels i den å-prisberäkning, hvilken tillrådts af de tillkallade sakkunniga.
Arbetet torde kunna utföras på tre år, om det får påbörjas eu vår.
45
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Vid det härmed öfverlämnade förslaget till anläggning af ett kraft¬
verk vid Vakkokoski anser sig emellertid vattenfallsstyrelsen böra göra
några erinringar.
Den första rör en detalj, som dock är af stor vikt. Såsom ofvan
antydts, kommer vattenståndet i den närmast turbinstationen belägna
utvidgade delen af tilloppskanalen, fördelningsbassängen, att vara under-
kastadt ofta förekommande växlingar, så snart ett större energibelopp
måste alstras eller slås ifrån.
Då bassängen är öppen och vattenhastigheten jämförelsevis liten,
kommer vattnet under vintern att beläggas med is af afsevärd tjocklek,
och istäcket kommer jämväl i vanliga fall att täckas af snö. Istäcket
fäster gifvetvis vid de lutande stränderna och lär därför icke följa med
de jämförelsevis hastiga växlingarna i vattenståndet. Vid höjning af
v. y. torde sålunda vattnet ofta komma att stiga upp öfver isen, frysa
och" öka isens tjocklek i sådan grad, att fara för bottenfrysning åtmin¬
stone i de grundare delarna af bassängen uppstår. Genom ständiga
växlingar i vattenståndet måste den vid stränderna fastfrusna isens rö¬
relse jämväl menligt inverka på vallar, intag in. m. Häremot kan an¬
märkas, att man icke får låta istäcket fästa vid stränderna, och att, om
detsamma hålles flytande, den påpekade olägenheten är undanröjd. Men
det torde vara förenadt med betydande svårigheter att åstadkomma detta
i synnerhet på ifrågavarande plats, där tillgång på arbetskraft icke
genast står till buds. I allt fall fordrar en dylik skötsel ganska stora
utgifter, hvilka böra tagas med i räkningen, då det gäller att bedöma
anläggningens driftkostnader, och det är ändock icke uteslutet, att under
svåra klimatiska förhållanden afbrott i driften kan uppstå.
I betraktande däraf att speciell erfarenhet saknas om dylika öppna
fördelningsbassängers förhållande på så nordliga platser som den ifråga¬
varande har vattenfallsstyrelsen inskränkt sig till att endast framhålla
den risken. Det bör tilläggas, att styrelsen obetingadt skulle hafva
föreslagit en mera betryggande anordning, därest en sådan för rimliga
kostnader stått att erhålla.
En annan anmärkning, som är af största betydelse, gäller den af
vattenbyggnadsbyrån angifna för kraftverket tillgängliga medelvatten¬
mängden af 50 sm", motsvarande efter reglering en medelafrinning från
Torne träsk af 51 sink
För kontrollering af vattenbyggnadsbyråns uppgifter af vattenstånd
och aftunning hafva af vattenfallsstyrelsen och hydrografiska byrån un¬
der innevarande år gjorts följande mätningar.
46
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Vid Tarrakoski.
|
V. Y. i Torne träsk
|
Framrinnande
|
Datum.
|
enl. Gen.-stabens 0-pl.
|
vattenmängd.
|
75 1909
|
340,69
|
12,0 mVsek.
|
s7« »
|
341,42
|
79,2 »
|
21/
/ 6 »
|
341,45
|
88.2 »
|
22 /
/ 6 »
|
341,48
|
93g
|
23 '
/ 6 »
|
341,53
|
101,6
|
16 /
/ 7 »
|
342,05
|
197,0
|
Med stöd häraf har uppgjorts afrinningsdiagram PL 17, hvilket i
stort sedt visar god öfverensstämmelse med det af vattenbyggnadsbyrån
uppgjorda diagrammet; dock bör i detta sammanhang anmärkas, att den
vid I ornehamn uppsatta vattenståndsskalan vid af hydrografiska byrån
företagen inspektion befanns lossad af isen, hvarför äfven O-punkten,
som af vattenbyggnadsbyrån uppgifves ligga på höjden 341,60 in., af
hydrografiska byrån befanns ligga på höjden 341,53. En ny skala är
emellertid nu uppsatt af hydrografiska byrån.
De beräknade resultaten blifva naturligtvis mindre säkra, om de
till grund för beräkningarna liggande vattenståndsobservationerna äro
osäkra.
Osäkerhet i vattenståndsobservationerna har kunnat uppkomma huf¬
vudsakligen af följande tvenne orsaker, nämligen dels om skalan rub¬
bats, dels om vattenstånden vid Torne träsks utlopp under vintern blifvit
uppdämda af is, hvarigenom beräkningarna af den afrinnande vatten¬
mängden komma att visa större afrinning än den, som i verkligheten
ägt rum. Osäkerhet af denna sistnämnda anledning är synnerligen van¬
lig i de norrländska vattendragen.
För att kunna belysa denna fråga har på begäran hydrografiska
byrån enligt bifogade utlåtande bilaga n:r 5 utfört en serie jämförelser
mellan vattenståndsobservationerna vid Tornehamn och den nedanför
belägna Jukkasjärvi. De slutsatser, till hvilka hydrografiska byrån kom¬
mer, äro följande.
På grund af att skalan vid Tornehamn var olämpligt placerad och
flera gånger lossnat, måste en viss osäkerhet anses vidlåda de särskilda
observationerna, men ansåg byrån att i stort sedt någon afsevärdare
rubbning af skalan icke ägt rum. Beträffande isdämning anser hydro¬
grafiska byrån, att en jämförelse mellan observationerna vid Tornehamn
och Jukkasjärvi gifver vid handen, att vissa år en dylik ägt rum, men
att det är omöjligt att afgöra, huru stor densamma varit, hvarför någon
korrektion härför med stöd af de gjorda observationerna icke kunnat
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
47
utföras. Hydrografiska byrån anser emellertid, att de häraf uppkomna
osäkerheterna icke spela någon afsevärdare roll för beräkningarna af
vattenmängderna efter en reglering af Torne träsk, ehuru afvikelserna
icke äro betydelselösa, då det gäller att vid enstaka tillfällen beräkna
lågvattenmängden.
Härtill må ytterligare tilläggas, att ehuru de gjorda beräkningarna
för tiden efter 1903 äro grundade på direkta vattenståndsobservationer
i Tornekamn, så hafva likväl beräkningarna för den mest kritiska vatten¬
fattiga perioden 1901-—1902 måst grundas på vattenståndsobservationer
i Jukkasjärvi samt däraf härledda värden på vattenstånden i Torne träsk.
Dylika härledda vattenstånd kunna emellertid icke göra anspråk på att
vara exakta, och är det därför osäkert, huruvida det beräknade värdet
51 mVsek. på den kontinuerliga tappningen efter reglering verkligen
erhålles under excep. vattenfattiga perioder.
Ehuru det sålunda icke finnes skäl att anmärka mot de af vatten-
byggnadsbyrån använda beräkningsmetoderna, är det emellertid af det
tillgängliga observationsmaterialets beskaffenhet tydligt, att äfven om
den beräknade medelafrinningen 51 kbm. sek. efter regleringen sannolikt
kan påräknas vara ständigt disponibel, man emellertid bör vara beredd
på, att detta värde under ogynnsamma år kan komma att underskridas.
Denna osäkerhet skulle icke vara af någon större betydelse, om
icke kraftverkets effekt beräknats under förutsättning, att af de 51 sm3
endast 1 sm3 kommer att bortgå genom läckning i dammar, luckor 'och
kanaler m. in., och att af de återstående 50 sm3 intet får utsläppas annat
än genom turbinerna, utan hvarje droppe förvandlas i kraft. Men genom
de långa dammarna med sina utskof och luckor och genom tillopps-
kanalens begränsningsvall och isutskof m. m. torde sammanlagda läck-
ningen sannolikt icke kunna hållas inom det angifna måttet, 1 sm3,
äfven om den måhända icke med någon större kvantitet lär öfverskrida
samma mått.
Sedd tillsammans med den ofvan antydda osäkerheten i vatten¬
ståndsobservationer är denna omständighet af en viss betydelse, särskildt
som redan ett af åren, nämligen 1902, enligt vattenbyggnadsbyråns ut¬
låtande visat tillgång till en medelafrinning af endast 50,.-. sm3.
Härtill kommer, att vid den 4—5 september 1908 hållen laga syn
kronoombudet gjorde följande yrkande:
»att dammluckorna skötas sa, att det öfverflödsvatten, som kan på¬
räknas under antagande af en drifvattenmängd af 50 kbm. i sek. i me¬
deltal, d. v. s. vanligen en vattenmängd af minst 150 kbm. i sek. ut¬
öfver drifvattnet, utsläppes under 2 veckor vid midsommartiden enligt
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
årligt närmare meddelande från kronolänsmannen i Pajala angående tid¬
punkten, hvilken beräknas så, att detta flöde förenas med Muonio älfs
flöde; dock icke ifall abnormt ringa nederbörd fallit under föregående
12 månader, i hvilken händelse rapport från damm vakten insändes före
15 maj till länsstyrelsen därom, att blott en mindre mängd öfverflöds-
vatten än 150 kbm. i sek. synes finnas disponibel för ängsbevattning
under året ifråga, hvarvid länsstyrelsen äger afgöra huru mycket vatten,
som detta ovanligt torra år skall utsläppas.»
Detta yrkande afsåg att bibehålla den nyttiga öfversilning af strand¬
ängarna vid Torne älf, Tärendö älf och den nedanför sistnämnda älfs
inflöde belägna delen af Kalix älf, hvilken nu äger rum vid vårflödena.
Stadgas en dylik bestämmelse såsom villkor för anläggningens utförande,
ökas osäkerheten beträffande den beräknade medelafrinningen högst be¬
tydligt. Till midsommartiden blir nämligen det tillämnade magasinet i
Torne träsk i regel aldrig fylldt. Man måste sålunda på förhand söka
bedöma, huruvida den flod, som just påbörjats, blir af den beskaffenhet,
att den kan lämna tillgång till den begärda utsläppningen för strand¬
ängarnas räkning. Misstager man sig, kan det hända, att man det året
ej får magasinet fullt, till följd hvaraf magasinet nästa vår är sänkt
under sin nedre normala gräns. År det då torrår, kommer man tydligtvis
på en svårbotlig balans.
På grund af det sålunda anförda vill vattenfallsstyrelsen såsom
sin. mening uttala, att man icke bör beräkna kraftverkets ständigt till¬
gängliga effekt efter en medelvattenmängd vid turbinerna af 50 sm3,
utan att denna siffra för trygghets skull bör minskas med åtminstone
5 procent.
Vidare anser sig styrelsen böra påpeka, att styrelsen icke kunnat
komma till en så låg vattenförbrukning för järnvägsdriftens behof som
den i föregående förslag angifna eller i medeltal 29 sm3. Med ledning
af de belastningsdiagram, hvilka af byrån för elektrisk drift ställts till
förfogande, och med stöd af erhållna garantisiffror beträffande turbinernas
verkningsgrad samt med hänsyn därtill att verkningsgraden efter någon
tid minskas anser styrelsen, att för järnvägsdriften vid eu årlig malm-
trafik af 3,850,000 ton borde reserveras en medelvattenmängd per år af
åtminstone 40 sm3.
Under sådana förhållanden skulle endast ett jämförelsevis ringa
kraftbelopp återstå till uthyrning. Med hänsyn härtill och till en möjlig
framtida ökning af kraftbehofvet för järnvägsdrift måste enligt vatten¬
fallsstyrelsens mening tagas i öfvervägande, huruvida icke ett vid Vak-
kokoski förlagdt kraftverk borde i sin helhet reserveras för järnvägs-
49
Rungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.
driftens räkning åtminstone intill dess erfarenhet vinnes om möjlighet
att för industriella behof afyttra Överskjutande kraft.
Med hänvisning till föregående öfverläggningen angående lämplig¬
heten af att anlägga ett kraftverk vid Porjus, från hvilket kraft jämväl
skulle lämnas till järnvägsdrift, får styrelsen till sist meddela, att sty¬
relsen har för afsikt att till Konungen inlämna förslag till ett dylikt
kraftverk.
Stockholm den 1 december 1909.
F. VILH. HANSEN.
C. J. Magnell.
Aug. Herlenius.
■edrik Jonson.
Erik Frisell.
E. Hagelin.
Bilaga n:r 2.
Beskrifning af kraftanläggning vid Vakkokoski.
Kraftanläggningen utgöres af regleringsdamm vid Tarrakoskis öfre
forsnacke, kanalintag, tilloppskanal, som i sin nedre del utvidgar sig
till en fördelningsbassäng, kraftstation med ställverksbyggnad samt af-
loppskanal.
Regleringsdamm vid Tarrakoski (Pl. 2—4).
Regleringsdammen har föreslagits förlagd vid utloppet af Torne
träsk, där berggrund finnes.
Dammen utgöres dels af ett luckparti för aftappningens reglering,
hvilket luckparti består af 10 st. luckor om sammanlagdt 20 m. fri
bredd, med tröskeln på höjden 338,7, dels en öfverfallsdamm om 53,i
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft. 7
50
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 119.
fri bredd, med tröskeln på höjden 345,6, dels närmast luckpartiet och
på ömse sidor om detsamma två 5,o m. breda isutskof, med tröskeln på
höjden 343,i in., hvilka sistnämnda utskof kunna afstängas med sättär.
På ömse sidor af ofvannämnda luckutskof fortsattes dammen af jord-
dammar med betongkärna.
Luckpartiets fria area är föreslagen till 62 m3, i stället för vid
häradssynen ifrågasatta 48,0 m3, hvilken ökning är föreslagen för att
erhålla trygghet för att högvattenmängden 340 m3 per sek. skall kunna
afbördas vid Torne träsks reglerade högvattenstånd 345,6 m.
Luckorna äro vridbara kring en vertikal axel och manövreras från
ett ofvanför dammen beläget trähus. Med denna konstruktion minskas
i största möjliga grad faran för luckornas fastfrysning och kunna luckorna
lätt manövreras antingen för hand eller eventuelt medelst elektriska
motorer. Framför luckorna äro falsar för sättär anordnade så att luckorna
vid behof lätt kunna repareras och inspekteras.
Spärrdammarna på ömse sidor om luckutskofvet utgöras af jord-
dammar, som för större täthets skull hafva eu kärna af armerad betong
samt framför denna ett lager af ältad lera eller jord.
Öfverfallsdammen utgöres af en armerad betongdam enligt ))Am-
bursen» typ.
Dammen vid Vakkokoski (Pl. 5—8).
Dammen vid Vakkokoski utgöres af ett luckparti med 7 st. luckor
med sammanlagdt 35 m. fri bredd och med tröskeln på höjden 339,0.
Dessutom finnes närmast kanalintaget ett 5,o m. bredt isutskof med
tröskeln på höjden 341,0 jämte ränna för utspolning af is m. m. På
södra sidan af luckutskofvet fortsättes dammen af en jorddamm, som
är grundad på pinnmo. Mellan luckutskofvet och kanalintaget utgöres
dammen af en betongdamm med bakfyllning af jord.
Dammkroppen under luckan har konstruerats som eu ihålig damm
delvis med fyllning af sten. Inspektionsgång och dräneringsrör hafva
anordnats i dammen, hvarigenom erhålles en betryggande konstruktion,
ehuru dammen måste grundläggas på pinnmo.
Jorddammen söder om luckutskofvet har föreslagits med betong¬
kärna jämte puddladt tätningsskift framför densamma, och har damm¬
krönet, för att dammens inre del nedanför vattenytan skall med säkerhet
vara frostfri, förlagts 2,0 m. öfver don uppdämda vattenytan.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
51
Kanalintaget (Pl. 9).
Kanalintaget utgöres af 3 st. öppningar om hvardera 9,o in. fri
bredd, med tröskeln på höjden 337,5 in. Sammanlagda fria arean vid
lågvatten (342,0 in.) är 121 nr. öppningarna kunna afstängas genom
hvar sin afstängningslucka af Stoney’s typ.
Tilloppskanalen (Pl. 10).
Tilloppskanalen, som är c:a 1,600 in. lång, är på den c:a 900 in.
långa, längst uppströms belägna delen, förlagd i öppen skärning, under
det att den nedre delen, som närmast kraftstationen utvidgas till en
fördelningsbassäng, på högra sidan begränsas af jord dammar.
Tilloppskanalen har vid lågvattenstånd 342,0 in. en fri area af
115 m2 räknadt under ett 1,0 in. tjockt istäcke. Denna kanalsektion
motsvarar en medelhastighet af c:a 1,0 in. enligt det af Byrån för elek¬
trisk drift uppgjorda belastningsdiagrammet, om hänsyn tages till den
reglerande inverkan af den c:a 160,000 in2 stora fördelningsbassängen
närmast kraftstationen. Kanalen är stensatt till 1,5 m:s djup under
1. v. y. och 0,5 m. höjd öfver h. v. y.
Jorddammarna hafva föreslagits af samma typ som öfver Vakko-
koski och äro sålunda försedda med betongkärna samt puddladt tät-
ningsskikt framför densamma. Krönet är förlagdt 2,0 m. öfver den
uppdämda vattenytan.
Kraftstationen (Pl. 11—15).
Kraftstationen, som består af en maskinsal och en med denna
sammanbyggd ställverksbyggnad, är förlagd på berggrund och har tur¬
binerna uppställda i öppna turbinkammare af armerad betong. Kraft¬
stationen inrymmer sju st. enheter om maximalt 5,400 turbinhästkrafter,
hvaraf sex till en början ifrågasatts skola installeras.
Af de vid full utbyggnad installerade sju turbinerna äro fyra af-
sedda att direkt kopplas till enfasgeneratorer för järnvägsdrift och två
till trefasgeneratorer; den sjunde turbinen är afsedd att på gemensam
axel kopplas till en enfas- och eu trefasgenerator i reserv. Turbinerna
skola kunna utveckla full effekt vid en omloppshastighet af 180 hv. pr
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
52
min. vid en minsta effektiv fallhöjd af 16,65 m. Normal fallhöjd c:a
19,4 m. vid 50 rrfVsek. tappning.
I ställverksbyggnaden inrymmas ställverk, instrumentering, trans¬
formatorer m. m.
Bilaga n:r 3.
Kostnadsförslag för statens kraftverk vid Vakkokoski.
Alt. I: (Tilloppskanalens invallning med betongkärna).
a) Regleringsdamm vid Tarra-
koski ..................................
|
675,000: —
|
|
Provisoriska byggnader ......
|
25,000: —
|
|
Dammvaktarebostad...............
|
10,000: —
|
|
Administration, oförutsedda
|
utgifter c: a 15 %..............
|
110,000:— 820,000: —
|
|
b) Dammbyggnader vid Vak-
|
|
|
ko koski ................................
|
695,000: —
|
|
Kanalintag ..............................
|
550,000: —
|
|
Tilloppskanal...........................
|
1,930,000: —
|
|
Kraftstation .............................
|
1,240,000: —
|
|
Ställverksbyggnad..................
|
350,000: —
|
|
Afloppskanal .........................
|
195,000: — 4.9fio.OOO: —
|
|
c) Husbyggnader, permanenta
|
180,000: —
|
|
» provisoriska
|
130,000: —
|
|
Provisorisk kraftstation ......
|
150,000: — 460.000: —
|
|
d) Planeringar och skadeersätt-
|
ningar .................................
|
100.000:— 100,000: —
|
|
e) Administration, oförutsedt
|
c:a 15 % .............................
|
830,000: — 830,000: —
|
7,170,000: —
|
f) Turbiner 7 st. med regula-
|
torer ...................................
|
400,000: —
|
|
Uppsättning och diverse......
|
60,000: — 460,000: —
|
460,000: —
|
|
Summa kr.
|
7,630,000: —
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
r>3
Om endast 6 st. turbiner till en början installeras minskas byggnads-
kostnaderna vid första byggnadsstadiet till c:a 7,564,000 kronor.
Undertecknade hafva granskat hithörande specialförslag och gilla de
däri använda enhetspriserna.
Stockholm den 20 november 1909.
G, MALM. AXEL GRANHOLM.
Kostnadsförslag för statens kraftverk vid Vakkokoski.
675,000
25.000
10.000
110,000:
820,000:
Alt. II: (Tilloppskanalens in vallning utan betongkärna)
a) Regleringsdamm vid Tarra-
koski ....................................
Provisoriska byggnader ......
Dammvaktarebostad...............
Administration, oförutsedda
utgifter c:a 15 %...............
b) Dammbyggnader vid Vak¬
kokoski .................................
Kanalintag ...........................
Tilloppskanal..........................
Kraftstation ............................
Ställ verk sbyggnad.................
Afloppskanal .........................
c) Husbyggnader, permanenta
» provisoriska
Provisorisk kraftstation
d) Planeringar och skadeersätt¬
ningar ....................................
e) Administration, oförutsedt
c:a 15 % ..............................
f) Turbiner 7 st. med regula¬
torer .......................................
Uppsättning och diverse......
695,000
|
—
|
550,000
|
—
|
1,585,000
|
—
|
1,240,000
|
—
|
350,000
|
—
|
195,000
|
—
|
180,000
|
—
|
130,000
|
—
|
150,000
|
—
|
100,000 :—
775,000: —-
400,000: —
60,000: —
4,615,000: —
460,000: —
100,000: —
775,000: —
460,000:
6,770,000: —
460,000:
Summa kr. 7,230,000:
I
Bilaga B.
Till KONUNGEN.
I nådigt bref den 7 november 1908 har Eders Kung!. Maj:t anbe¬
fallt vattenfallsstyrelsen att verkställa utredning beträffande möjligheten
att för industriellt behof tillgodogöra något eller några af de staten till¬
56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
höriga vattenfallen inom Torne, Kalix och Lule älfvars vattensystem
samt att därvid äfven taga hänsyn till statens behof af elektrisk kraft
för järnvägsdrift, i hvilket afseende styrelsen hade att samråda med
kungl. järnvägsstyrelsen. Med anledning häraf lät styrelsen redan
under år 1908 företaga förberedande undersökningar vid Porjusfallen
och Harsprånget i Stora Lule älf och har sedermera under innevarande
år utfört undersökningar såväl vid Porjusfallen som vid Edefors och
andra delar af Lule älf.
Sedan Eders Kungl. Maj:t i nådigt bref den 23 april 1909 upp¬
dragit åt vattenfallsstyrelsen att i samråd med järnvägsstyrelsen efter
ytterligare terrängundersökningar verkställa fullständig utredning rörande
anläggning af elektriskt kraftverk vid Vakkokoski, hvartill järnvägs¬
styrelsen under år 1908 låtit af enskild ingenjörsfirma utarbeta förslag,
har vattenfallsstyrelsen jämväl under förflutna sommar låtit verkställa
dylika undersökningar samt har med stöd af dessa enligt af järnvägs¬
styrelsen lämnadt program för den maskinella utrustningen utarbetat ett
revideradt förslag till kraftverk vid Vakkokoski, hvilket den 1 inne¬
varande månad öfverlänmats till järnvägsstyrelsen och i afskrift finnes
bifogadt denna underdåniga skrifvelse.
Då de industriella kraftbehofven inom de landsdelar, hvilka i detta
sammanhang kunna komma i fråga, förnämligast finnas och sannolikt
äfven komma att uppstå vid och intill de stora malmfälten, har styrel¬
sens uppmärksamhet vid fullgörandet af det förstnämnda uppdraget i
främsta rummet varit riktad på de vattenfall, som ligga på rimligt af¬
stånd från dessa platser, hvar] ände hänsyn jämväl tagits till använd¬
barheten för elektrisk järnvägsdrift. Styrelsen har ur dessa synpunkter
funnit de strax nedanför Stora Lulevattens utlopp i Stora Lule älf belägna
Porjusfallen vara de, som närmast borde komma i fråga, och detta så
mycket mer som de så att säga utgöra nyckeln till Lule älf, där staten
äger högst betydande vattenfall.
Vattenfallsstyrelsen har därför verkställt en närmare utredning rö¬
rande anläggning af ett kraftverk vid Porjus ooh får härmed i under¬
dånighet aflämna förslag till ett dylikt kraftverk. Styrelsen har ansett
sig böra redan nu inkomma med detta förslag af det skäl, att järnvägs¬
styrelsen lär inlämna underdånig hemställan om anläggning af kraftverk
vid Vakkokoski, och att vattenfallsstyrelsen af flera skäl, för hvilka
nedan närmare skall redogöras, finner Porjusfallen vara i främsta rummet
lämpliga till bebyggande.
Stora Lule älf har sitt utlopp från Stora Lulevatten vid Luleluspe
genom en c:a 8,5 in. hög och c:a 3,5 km. lång forssträcka, nedanför hvilken
57
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
det närmare 5 km. långa Stora Porjusselet är beläget. Nedanför Stora
Porjusselet bildar älfven de s. k. Porjusfallen, som på en längd af c:a 3
km. hafva eu sammanlagd fallhöjd af c:a 50 m. Porjusfallen bestå af
fyra genom mindre spakvatten åtskilda forsar och fall, af hvilka det
största, det s. k. Ruoutekårtje, har ett c:a 16 m. högt stup. I detta
sammanhang må anmärkas, att i vattenfallskommitténs förteckning öfver
staten tillhöriga vattenfall uppgifves Porjusfallens totala fallhöjd till
endast 20,2 m., hvilken felaktiga siffra torde förklaras däraf, att blott
en del af fallen medräknats.
Nedanför Porjusfallen finnes ett mindre spakvatten, det s. k. Lilla
Porjusselet, hvarefter älfven på en c:a 7 km. lång sträcka bildar en del
forsar med en sammanlagd fallhöjd af c:a 30 in. Dessa forsar äro icke
upptagna i vattenfallskommitténs förteckning. Därefter vidtager det
ryktbara Harsprånget med eu sammanlagd fallhöjd af c:a 74 m. på en
sträcka af c:a 2 km.
Nedanför Harsprånget finnes såsom af vidfogade profil pl. 11 fram¬
går flera forsar och fäll, af hvilka de mest betydande äro de staten
tillhöriga Liggafallet (c:a 15 m.), Porsiforsen (c:a 25 m.) och Edeforsen
(c:a 22 m.).
Lule älfs nederbördsområde vid Luleluspe är c:a 9,600 kvkm. Sjö¬
arealen utgör c:a 890 kvkm., hvaraf Stora Lulevatten har en area af c:a
166 kvkm. Bland de ofvanför denna sjö belägna sjöarna märkas bl. a.:
Virijaure med c:a 109 kvkm., Satisjaure med c:a 50 kvkm. samt de
sinsemellan i ungefär samma nivå liggande sjöarna Suorvajaure, Vuok-
sajaure, Alemusjaure och Luoktanjarkajaure med sammanlagdt c:a 98
kvkm.* yta.
Lule älfs totala fallhöjd mellan Stora Lulevatten och hafvet uppgår
till c:a 360 in., som vid lågvatten motsvarar c:a 145,000 naturhästkrafter.
Med ledning af vattenfallskommitténs uppgifter beräknas den samman¬
lagda vattenkraft, som staten obestridt anses äga på samma del af
vattendraget, vid lågvatten till c:a 70,000 turbinhästkrafter och efter re¬
glering af motsvarande sjöar i Stora Lule älf till ej mindre än c:a 300,000
turbinhästkrafter.
Planen afser fullt genomförd att såväl utnyttja vattenkraften i Por¬
jusfallen som äfven att efter utförandet af erforderliga reglerings-
dammar vid utloppen af Stora Lulevatten, Satisjaure och Virijaure och
eventuellt äfven andra sjöar utföra en fullständig reglering af vatten¬
draget. Det föreliggande förslaget omfattar emellertid endast utförandet
af en kraftanläggning vid Porjus, men ingen reglering, hvilken först
framdeles i mån af behof är afsedd att komma till utförande.
Bih. till jRiksä. Prof. 1910. 1 Sam!. 1 Afl. 87 Höft.
8
58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
För bestämmande af den vid Porjus i Stora Lule älf tillgängliga
vattenmängden bär vattenfallsstyrelsen dels själf låtit utföra en del
vattenmängdsmätningar och vattenståndsobservationer, dels anmodat hy¬
drografiska byrån afgifva yttrande i frågan. I det yttrande, som så¬
lunda aflämnats till styrelsen, och hvilket i afskrift återfinnes såsom
bilaga n:r 6, uppgifves lägsta vattenföringen vid Porjus i älf vens oregle¬
rade tillstånd under ett normalt år till 40 m3/sek. Den lägsta vatten¬
föringen under ett exceptionellt vattenfattigt år torde — säger byrån —
icke "understiga 25 m3/'sek. Byrån uppgifver vidare, att under ett nor¬
malt år en vattenmängd af 100 nfiVsek. kan påräknas under åtmin¬
stone 7 månader af året och under ett vattenfattigt c:a 6 månader,
samt att den totala medelafrinningen under det i detta hänseende
vattenfattigaste året af perioden 1901—08 uppgick till c:a 180 mVsek.
För att styrka dessa siffror, hvilka såsom härledda ur ett ganska
fattigt observationsmaterial icke utan vidare kunna anses såsom exakta,
må anställas eu jämförelse med närliggande flodsystem.
Torne älf vid Vakkokoski har en lågvattenföring af 12 m3/sek.
under normala år och c:a 9 m3/sek. under exceptionellt torra år, mot¬
svarande en afrinning af 3,4 resp. 2,5 sek. liter per kvkm. nederbörds¬
område. Den totala medelafrinningen pr år torde under observations¬
tiden 1901—1908 varit lägst 50,5 nvVsek., motsvarande en afrinning af
14,2 sek. liter pr kvkm. nederbördsområde.
Skellefte älf har en normal lågvattenföring, motsvarande c:a 3,5
sek. liter och en exceptionell lågvattenföring, motsvarande c:a 2,5 sek. liter
pr kvkm. nederbördsområde. Under året 1908—1909, som var ovanligt
vattenfattigt för detta vattendrag, och för hvilket år observationer före¬
ligga, var vid utloppet ur Storafvan den totala medelafrinningen pr år
c:a 12,1 sek. liter pr kvkm. nederbördsområde. Skellefteälfvens öfre del
torde emellertid vara relativt mindre vattenförande än såväl Lule älf
ofvanför Porjus som Torne älf ofvanför Vakkokoski, enär det först¬
nämndas nederbördsområde hufvudsakligen ligger inom skogsområdet
och lågfjällsområdet, under det de sistnämnda jämväl omfatta stora hög-
fjällsområden, där nederbörden är större.
Om man för Lule älf vid Porjus räknar med eu normal resp. excep¬
tionell lågvattenföring pr kvkm. nederbördsområde af 3,4 resp. 2,5 sek-
liter, skulle lågvattenföringen blifva normalt c:a 32 och minimalt c:a
24 m:i/sek. En medelafrinning af 12,1 resp. 14,2 sek. liter pr kvkm.
nederbördsområde motsvarar en medelvattenföring pr år af c:a 115 resp.
135 m3/sek.
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o HD.
Enligt observationer under året 1908—1909 var lågvattenföringen
c:a 30 m3 sek. och mer än 50 m3/sek. afrnnno under c:a 7 månader.
Häraf torde framgå, att man måste anses vara på den säkra sidan
af saken, om man till grund för beräkning af kraftverkets effekt
lägger en lågvattenmängd af 24 m3/sek., i synnerhet som medels en
lätt åstadkommen reglering af exempelvis sjön Satisjaure denna siffra
kan högst betydligt öfverskridas.
Högvattenmängden vid Porjus uppskattas enligt afrinningsdiagram,
uppgjordt med stöd af direkta mätningar, till c:a 1,300 nvVsek.
Genom en fullständig reglering af Stora Lule älf ofvanför Porjus
skulle, om tillräckliga regleringsmagasin kunde åstadkommas, lågvatten¬
mängden enligt det föregående kunna ökas till c:a 115 å 135, eventuellt
180 m:i/sek.
De regleringsmagasin, som erfordras för regleringen, kunna nu di¬
rekt beräknas endast för året 1908—1909, för livilket observationer
föreligga. Enligt dessa skulle för en reglering till 135 in" sek. erfor¬
dras ett magasin af endast c:a 1,400,000,000 m", men torde otvifvelak¬
tigt större magasin erfordras under mera vattenfattiga år.
De regleringsmagasin, som för olika grad af reglering erfordras pr
kvkm. nederbördsområde, uppgifvas för Torne älf sålunda:
Tappning per kvkm. neder¬
bördsområde.
5,2 sek. liter.......
7,8 )) ........
10,4 » ........
12,1 » ........
13,o » .......
15,6 » ........
Erforderliga magasin per kvkm.
nederbördsområde.
......... 50,000 m"
........ 106,000 »
......... 161,000 )>
......... 198,000 )»
......... 217,000 »
......... 291,000 »
I Skellefte älf vid Storafvans utlopp uppgifves, att för en aftapp¬
ning, motsvarande 12,i sek. liter per kvkm. nederbördsområde, erfordras
ett magasin af c:a 180,000 m3 per kvkm. nederbördsområde eller något
mindre än ofvan angifna värde för Torne älf.
Sjöarealen ofvanför Torne träsks utlopp är c:a 11,7 % af neder¬
bördsområdet, om regleringsmagasinets yta medräknas, men endast 2,4 %
oberäknadt denna yta. Sjöarealen ofvanför Stora Lulevattens utlopp är c:a
9,2 %, om det ifrågasatta regleringsmagasinets yta medräknas, och c:a
4,8 % af nederbördsområdet, om arealen frånräknas för sjöarna Stora Lule-
vatten, Satisjaure, Virijaure, Suorvajaure m. fl., hvilka sjöar eventuellt
60
Kungl, Maj.is Nåd. Proposition No 119.
skulle regleras. På grund af befintliga naturliga sjösystem torde så¬
lunda Stora Lule älf vid Porjus för reglering behöfva något mindre regle-
ringsmagasin än Torneälfven vid Vakkokoski.
Pa grund häraf torde det för den preliminära uppskattning, som
här afses, vara berättigadt att för reglering af Luleälfven vid Porjus
räkna med proportionsvis samma regleringsmagasin som för Torne älf
vid Vakkokoski.
_ Enligt denna förutsättning skulle för reglering af St. Lule älf vid
Porjus erfordras följande magasin.
Tappning m3/sek. Magasin in3.
Fullständiga undersökningar för regleringsdammar hafva ännu icke
utförts, men hafva dylika undersökningar påbörjats för Stora Lulevattens
utlopp, Luleluspe. R idare har okulärbesiktning utförts för dammlägen
vid sjöarna Satisjaure, Virijaure och Suorvajaure. Af dessa undersök¬
ningar framgår, att för en fullständig reglering erfordras att såväl St.
Lulevatten som äfven andra sjöar regleras. Genom reglering af de be¬
siktigade sjöarna skulle enligt uppskattning kunna erhållas ett magasin
af c:a 2,000,000,000 nr’, motsvarande en reglerad afrinning af c:a 125
nrt sek. En reglerad tappning vid Porjus af 45 å 50 mhsek. skulle
vidare enligt samma uppskattning lämpligast kunna erhållas genom reg¬
lering af sjön Satisjaure, som erbjuder ett af naturen gynnsamt damm-
läge med berggrund. Kostnaden för fullständig reglering uppskattas
öfverslagsvis till c:a 5,000,000 kronor och för reglering af Satisjaure till
c:a 600,000 kronor. Innan regleringen kan utföras eller kostnaderna
definitivt angilvas, måste naturligtvis fullständiga undersökningar ut¬
föras, men då den nu föreslagna kraftverks anläggningen kan utföras
utan reglering på sådant sätt, att kraftverket framdeles kan enhetligt
utvidgas i män af behof och i den omfattning, som då bestämmes, kan
regleringsfrågan f. n. utan olägenhet lämnas fullt öppen.
Anläggningens öfre vattenyta bestämmes af den uppdämda vatten¬
ytan i Stora Porjusselet, hvilken för att undvika den fara för iskräppning,
50
75
100
115
125
135
150
c: a 480,000,000
» 1,020,000,000
» 1,540,000,000
» 1,880,000,000
» 2,080,000,000
» 2,320,000,000
» 2,800,000,000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
G1
som skulle uppkomma, om ett outnyttjadt fall funnes mellan Stora Lule-
vatten och Störa Porjusselet, lämpligen bör med afdrag af nödiga fallför¬
luster uppdämmas ungefär i jämnhöjd med Stora Lule vattens reglerade
lågvattenyta. Därvid har ifrågasatts, antingen att dammen vid Porjus
gjordes så hög, att den äfven tjänstgjorde som regleringsdamm för Stora
Lulevatten eller ock, att dammen vid Porjus gjordes lägre, hvarvid en
särskild regleringsdamm måste anordnas vid Luleluspe. Efter jämförande
beräkningar har ansetts, att det sistnämnda är mest fördelaktigt. I
öfverensstämmelse härmed har föreslagits, att St. Porjusselets lågvatten¬
yta skulle normalt uppdämmas till höjden 344,25 m. Vid högvatten kan
vattenytan stiga till höjden 346,0 m.
Dessa liksom alla i det följande anförda afvägningshöjder hafva
hänförts till ett jämförelseplan, beläget på höjden 300,o in. under en vid
den föreslagna afloppstunnelns mynning i älfven anbragt fixpunkt.
Den öfre vattenytan varierar vid olika tappning, hvilken variation
på grund af Stora Porjusselets storlek efter uppdämningen endast är ett
fåtal cm. och om hela lågvattenföringen skulle magasineras ett helt
dygn blefve c:a 0,45 in. Variationen har emellertid, för att man må
vara på den säkra sidan, i det följande uppskattats till högst 0,5 m.,
motsvarande en medellågvattenyta i Stora Porjusselet af
344,25 + 343,75
9
= 344,0 m.
Anläggningens nedre vattenyta vid Lilla Porjusselet varierar lika¬
ledes efter tappningens storlek, och är vattenståndet, som vid lågvatten
är c:a 287,0 m., vid en tappning af 100 m3 sek. c:a 287,80 och vid en
tappning af 200 m3/'sek. c:a 288,60. Denna sistnämnda tappning torde
vara den största, som kan ifrågasättas för kraftuttagning äfven vid full
utbyggnad. Vid högvatten är vattenståndet i Lilla Porjusselet c:a
291,0 m.
Bruttofallhöjden är sålunda vid lågvatten = 57,oo in., vid en vatten¬
förbrukning af 100 resp. 200 m3/sek. — 56,20 resp. 55,40 m. och vid
högvatten 55,0 m.
Nettofallhöjden beräknas enligt de föreslagna anordningarna vid c:a
100 resp. c:a 200 m3/sek. vattenförbrukning till 52,90 m. resp. 52,10 m.
och vid högvatten till c:a 51,54 in.
Vid variabel tappning, när turbinerna hastigt belastas med en större
kraftmängd, kommer på grund af de relativt långa tillopps- och afllopps-
tunnlarna 'en kortare tid att åtgå för att i motsvarande grad accelerera
hastigheten i tunnlarna. För att därvid undvika, att momentana fall¬
62
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
förluster skulle uppkomma af sådan storlek, att en tillfredsställande regle¬
ring af turbinerna förhindrades, bar vid turbinernas intag en mindre för-
delningsbassäng anordnats och vid afioppet från turbinerna vid aflopps-
tunnelns öfre ända ett mindre i berget utsprängdt fördelningsgalleri.
Enligt uppgift af järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift skulle den
plötsliga ökningen i turbinernas belastning kunna uppgå till ej mindre
än 15,000 turbinbästkrafter. Ehuru vattenfallsstyrelsen för sin del be¬
traktar detta såsom ett synnerligen högt värde, hvilket endast i undantags¬
fall torde motsvaras af verkliga förhållandet, har hänsyn därtill likväl tagits
vid dimensionering af ofvannämnda fördelningsbassäng och galleri. Med
de föreslagna anordningarna uppstår en ytterligare fallförlust, som i
ogynnsammaste fall successivt under 1 å 2 minuter kan uppgå till sam-
manlagdt högst c:a 3,2 m., hvarför fallhöjden vid högvatten undantags¬
vis skulle kunna nedgå ända till 48,3 in. Medelfallhöjden vid lågvatten
och vid en belastning, som växlar mellan 0—50,000 turbinhästkrafter,
varierar mellan 57,25 och 52,65 m. med medeltal 54,95 m., om plötsliga
belastningsvariationer undvikas. Skulle plötsliga belastningsvariationer
af 15,000 hästkrafter förekomma, varierar nettofallhöjden vid lågvatten
mellan 57,25 och 49,45 in. med medeltal 53,35 m.
För järnvägsdrift torde enligt af byrån för elektrisk drift förslags¬
vis uppgjorda belastningsdiagram vid en malmtransport af 3,850,000
ton jämte erforderliga persontåg erfordras en medeleffekt af c:a 10,600
turbinhästkrafter, räknadt som medeltal under 18,5 timmar per dygn, då
max. 12 malmtåg och 2 persontåg i hvardera riktningen framgå. Den för
järnvägsdrift erforderliga maximieffekten har uppgifvits till 23,600 turbin¬
hästkrafter, hvarföre för järnvägsdrift föreslagits installerade två styc¬
ken enheter om 12,500 turbinhästkrafter + reserv.
Medelvattenförbrukningen per år för järnvägsdrift skulle enligt för¬
utnämnda af byrån för elektrisk drift gjorda belastningskurvor vid en
malmtransport af 3,850,000 ton blifva c:a 16,5 mVsek. räknadt som
medeltal pr år. Vid beräkningen af denna siffra hafva användts samma
förutsättningar som de, hvilka legat till grund för motsvarande beräk¬
ning för Vakkokoskiverket. Man har sålunda tagit hänsyn till dels den
vattenförbrukning, som erfordras, då under natten eu enhet går i
tomgång för att hålla linien laddad, dels läckvatten genom den ej be¬
lastade turbinen, hvilken antages stå med vatten i turbinkammaren un¬
der natten för att vara fullt driftfärdig på morgonen, dels ock en viss
marginal för den minskning i turbinernas verkningsgrad, som alltid upp¬
står efter någon tids drift.
Emellertid kan den erhållna medelvattenförbrukningen under året
63
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
icke utan vidare användas i detta fall, ty då till en början någon egent¬
lig reglering af vattendraget icke skulle komma till utförande, kan vat¬
ten icke sparas från den ena årstiden till den andra, utan man måste räkna
med den lägsta vattenmängd, som står till buds under den jämförelsevis
korta tidsperiod, för hvilken en reglering i St. Porjusselet kan åstad¬
kommas. Denna tidsperiod torde kunna väljas till 7 dagar, d. v. s. man
innehåller vatten under söndagarna och nätterna, då afsättningen af
elektrisk energi är ingen eller jämförelsevis ringa, för att utdela motsva¬
rande vattenmängd under de 6 söckendagarnas arbetstid.
Från byrån för elektrisk drift har uppgifvits, att under tiden,
då vintertidtabellen tillämpas, det största antal tåg i hvardera riktnin¬
gen, som ifrågasatts, skall uppgå till 9 malmtåg per dygn + erforder¬
liga person- och blandade tåg. Under antagande af att under sönda¬
garna endast person- och blandad trafik men ingen malmtrafik försiggår,
har med stöd af tidtabeller och belastningsdiagram, som byrån tillhanda¬
hållit, beräknats, att en dylik trafik erfordrar en medelvattenmängd per
vecka af c:a 16,5 mVsek., allt under samma förutsättningar som förut
användts beträffande läckning m. m. Såsom synes blir denna siffra
tillfälligtvis af noggrannt samma storlek som den förut för medelvatten¬
förbrukningen per år beräknade. Enligt sommartidtabellen, då 12 malm¬
tåg + erforderliga person- och blandade tåg ifrågasatts i hvardera rikt¬
ningen, har under samma förutsättningar beräknats, att denna trafik
erfordrar en medelvattenmängd per vecka af c:a 18,5 nU/sek.
Enligt uppgift från Grängesbergsbolaget skall det beräknade kraft-
behofvet i Kiruna i början af år 1917 vara omkring 3,200 kw. och i
Gellivare omkring 3,300 kw. eller tillsammans c:a 6,500 kw., allt mätt
på högspänningssidan å förbrukningsorterna i Gellivare och Kiruna.
Dessa kraftbelopp beräknas i Porjus motsvara c:a 10,500 turbinhästkrafter,
hvilket kraftbelopp sålunda skulle kunna tillgodoses genom en enda
turbinenhet om max. 12,500 turbinhästkrafter.
Belastningstiden för malmbolaget uppgifves till 2,300 timmar per
år och beräknas motsvarande vattenförbrukning under liknande förut¬
sättning beträffande läckning som ofvan antydts i medeltal per år uppgå
till omkring 6 m3/sek. Denna medelvattenmängd lämnar, så länge Stora
Porjusselet enbart står till buds för reglering, den uppgifna maximi-
effekten 10,500 turbinhästkrafter under 44,7 drifttimmar pr vecka, hvadan
den måste anses vara tillfyllest för att tillgodogöra malmbolagens beräknade
kraftbehof. Det må anmärkas, att denna drifttid pr vecka utgör ett
minimum och att vid alla tillfällen, då exceptionellt lågvatten icke råder,
och i allt fall under sommaren betydligt större effekt står till buds.
04
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Den totala vattenförbrukningen för både järnvägsdrift och malm¬
bolagen skulle följaktligen enligt dessa förutsättningar inclusive blek¬
vatten genom turbinerna uppgå till 16,5 + 6 = 22,5 m3/sek., om vintertid¬
tabellen tillämpas, och 24,5 nff/sek., om sommartidtabellen tillämpas.
Såsom häraf framgår skulle vid exceptionellt lågvatten af den förut an¬
gifva lägsta afrinningen 24 m3/sek. för läckning genom dammen med
dess luckor och i tilloppstunneln m. m., endast återstå 1,5 mVsek., om
vintertidtabellen tillämpas, under det att, om sommartidtabellen till-
lämpas, en brist af 0,5 m3/sek. förutom för läckning erforderligt vatten
skulle uppstå. En kvantitet af 1,5 nWsek. är otvifvelaktigt ganska knappt
tilltagen, . men är det gifvetvis ganska lätt att åstadkomma en proviso¬
risk tätning af luckorna under det antal dagar, då exceptionellt låg¬
vatten råder. Skulle sommartidtabellen tillämpas under de dagar, då ex¬
ceptionellt lågvatten råder, hvilket antagande torde vara mera ogynnsamt
än hvad i verkligheten kan förekomma, så torde utan svårighet sådan
öfverenskommelse kunna träffas med malmboiagen, att de, innan en
större eller mindre reglering af vattendraget kommer till stånd, icke
påfordra uttagning af de högsta belastningsspetsarna under de exceptionellt
vattenfattiga perioderna, hvilka endast inträffa med flera års mellanrum
och äfven då äro af jämförelsevis kort varaktighet. Då betydande ång¬
kraftverk finnas i såväl Gellivare som Kiruna är sådant lätt att ordna,
och hänvisar styrelsen i detta sammanhang till malmbolagens erbjudande,
som finnes bifogadt som bilaga n:r 8, enligt hvilket malmbolagen vid
lågvatten skola erhålla energi först sedan den tillgängliga vattenmängden
i främsta rummet användts för de turbiner, som äro afsedda att lämna
kraft för statens järnvägars behof. Styrelsen vill i detta sammanhang
påminna därom, att enligt hydrografiska byråns utlåtande den lägsta
vattenföring under ett exceptionellt vattenfattigt år icke torde under¬
stiga 2o m3/sek, medan under normala år den lägsta vattenföringen
beräknas till ej mindre än 40 m3/sek.
I kraftverket har vidare föreslagits att framdeles i mån af behof
installera ytterligare en enhet om 12,500 hästkrafter, hvilken effekt under
nuvarande oreglerade förhållanden skulle äfven under vattenfattiga år
kunna jDåräknas under 7 å 8 månader per år, om driften är kontinuerlig'
dag och natt, och cirka 10 å 12 månader, om drifttiden äfven för denna
enhet skulle blifva 2,300 timmar per år.
Förslaget upptager på grund häraf insättande i stationen af 2 turbin¬
enheter om hvardera 12,500 turbinhästkrafter för järnvägsdriften och 2 en¬
heter af samma storlek för industriella behof. De förra skulle förses
med enfasgeneratorer, de senare med trefasgeneratorer. Därjämte skulle
såsom reserv insättas ytterligare eu femte turbinenhet om 12,500 häst¬
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
65
krafter, försedd med dels en enfas- dels en trefasgenerator. Till en början
skulle af trefasmaskineriet endast en enbet jämte reserv insättas.
Kraftanläggningen består af dammbyggnad öfver älfven ofvanför
Porjusfallen, intag, tilloppstunnel med fördelningsbassäng, kraftstation,
afloppstunnel och ställverksbyggnad enligt bifogade beskrifning, bilaga
nr 1, kostnadsförslag, bilaga nr 2 och 3, samt tillhörande ritningar
pl. 1—10. Beträffande de viktigaste detaljerna må anföras följande.
Dammbyggnaden vid fallets öfre ända utgöres dels af ett 12 m.
bredt is- och flottningsutskof, dels af tvenne tillsammans c:a 166 m.
breda skibord för öfverflödsvattnets afbördande, dels slutligen en spärr¬
damm.
Vid konstruktionen af dammen har tagits hänsyn till de ispress¬
ningar, som i Lapplands stränga klimat kunna befaras blifva af högst
betydande storlek. Isens pressning mot en dammbyggnad kan vara af
två slag, nämligen dels den pressning, som kan uppkomma på grund
däraf, att flytande isstycken vid islossningarna stöta mot dammen, dels
den pressning, som uppkommer, då istäcket på sjön ofvanför dammen
under åverkan af solens värme utvidgar sig. Den förstnämnda påkän-
ningen, som är svårast vid blåst under islossningen, och hvilken torde
vara af ungefär samma storlek i nordliga som mera sydliga klimat, är
af relativt mindre betydelse, enär en på vanligt sätt med nödig säkerhet
beräknad damm under alla förhållanden, såsom erfarenheten visat, kan
upptaga dessa ökade påkänningar. Påkänningarna på grund af isens
utvidgning af värme blifva åter större i stora dammsjöar än i små och äro
äfven större i nordliga klimat, där isen är tjockare och af fastare be¬
skaffenhet än i sydliga klimat.
Om isens utvidgning skulle verka på en murad dammkropp med
nära vertikal framsida, måste dammen gifva vika, så vidt ej densamma
är af tillräcklig hållfasthet att krossa isen. Isens hållfasthet är beroende
på temperaturen och uppgifves med stöd af på annat håll utförda prof-
ningar variera från 120 ända upp till 600 ton per kvm., beroende på
olika temperatur och fasthet hos isen. På grund häraf har ansetts, att
det med hänsyn till påkänningarna på grund af iseus utvidgning vid
härvarande stränga klimat är olämpligt att utföra en massiv damm af
vanlig typ, utan har i dess ställe spärrdammen föreslagits utförd som
en utfylld damm.
Denna utfyllda damm är försedd med en armerad tätningskärna af
betong, framför hvilken ett tätande skift af ältad lera eller pinnmo är
anordnad!. På dammens uppströmssida anordnas en utfyllning af jord,
som stensättes från krönet till ett djup af 1,5 in. under lågvattenytan.
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Hcijt. 9
66
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Den utfyllda dammens nedströms vända del utföres af sprängsten med
de massor, som erhållas från sprängningarna för tunnlarna samt kraft¬
verkets öfriga delar. Dammens kärna nedföres så djupt i berggrunden,
att fast sprickfritt berg påträffas.
Öfverfallsdammen jämte dammkroppen under isutskofvet hafva
likaledes med hänsyn till isens utvidgning konstruerats ihåliga af arme¬
rad betong enligt »Ambursen’s» typ, hvarigenom dammarnas inre blir
tillgängligt för inspektion. Framför dammen är eu tätande jordfyllning-
anordnad. Is- och flottningsutskofvet sluttar med sin nedströms vända
sida i lutning 1: 2.
De å ritningarna utvisade detaljkonstruktionerna af den armerade
betongkärnan och andra detaljer böra före utförandet underkastas ingå¬
ende detaljstudier, livilkas resultat emellertid icke kunna inverka på de
kostnader, som beräknats enligt de å ritningarna visade förberedande
konstruktionerna.
Flottningen. I första byggnadsstadiet, innan fullständig reglering
genomförts, framrinner under fiottningstider rikligt med vatten i älffåran,
hvarföre flottningen då utan olägenhet kan försiggå genom det 12 m.
breda flottningsutskofvet, som afstänges med en valsdamm. Efter ge¬
nomförande af fullständig reglering, då den hufvudsakliga delen af af-
rinningen året om passerar genom turbinerna och då följaktligen stor
sparsamhet måste iakttagas med det för flottningen erforderliga vattnet,
föreslås däremot att då bedrifva flottningen genom en c:a 2 km. lång
flottningsränna förbi fallet. För detta ändamål har bredvid det 12 in.
breda is- och flottningsutskofvet anordnats eu särskild c:a 2 m. bred
flottningsöppning, från hvilken en flottningsränna framdeles kan an¬
ordnas.
Skada ä jord. Genom uppdämning af Porjusselet kommer såsom
af pl. 1 framgår eu mindre strandremsa att sättas under vatten. Denna
strandremsa, som till hufvudsaklig del är belägen inom kronopark, består
af skogsmark och mindrevärdig äng, hvarföre den skada, som åstad¬
kommes genom uppdämningen, är synnerligen ringa i förhållande till
den nytta, som vattenverket genom densamma vinner. Den jämförelse¬
vis obetydliga del af den öfversvämmade jorden, som befinner sig i en¬
skild ägo, tillhör hemmanet Porjus, och torde få ersättas i vanlig ord¬
ning, därest icke hela hemmanet eller del däraf af kronan förvärfvas,
hvarom mera nedan.
Anordningar för fiskens gång äro afsedda att utföras i den omfatt¬
ning och enligt de bestämmelser, som framdeles i laga ordning komma
att föreskrifvas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119. 67
Kraftverkets plananordning. Med stöd af gjorda jämförande beräk¬
ningar har föreslagits att anordna i berget utsprängda till- och aflopps-
tunnlar jämte en i berget utsprängd maskinsal, som på lämpligt sätt
isoleras för fukt. Medelst denna uppställning kan vattnet från tillopps-
tunnelns början till afloppstunnelns slut helt och hållet framföras i täckta
ledningar, hvilket särskild! under vintern är en stor fördel. Vidare
undvikes med denna uppställning de eljes erforderliga långa tillopps-
tuberna, som på grund af de lokala förhållandena ifrågasatts, om maskin¬
salen skulle förläggas i öppet schackt. Olägenheter med uppställningen
åter äro, att maskinsalen måste anordnas med konstgjord belysning och
ventilation. För att emellertid minska dessa olägenheter, hvilka för öfrigt
ansetts vara af mindre betydelse, *har nästan all instrumentering förlagts
i en särskild i dagen plaeerad ställverksbyggnad, från hvilken hela ver¬
kets manövrering i hufvudsak skötes. Dock måste tvenne vakter pla¬
ceras nere i generatorsalen för att tillse generatorernas, turbinernas och
regulatorernas smörjning och dylikt. Turbinuppställningen har å rit¬
ningarna visats med liggande axel, hvilket rent mekaniskt torde vara
fördelaktigt. Vid utförandet af anläggningen bör emellertid tagas under
förnyad pröfning, huruvida anläggningskostnaderna kunna något för¬
minskas, om uppställning med stående axel väljes.
För att utröna om berggrundens beskaffenhet möjligen skulle för¬
svåra eller omöjliggöra utförandet af de föreslagna tunnlarna, har be¬
gärts yttrande härom af Sveriges geologiska undersökning. På detta
ämbetsverks uppdrag har statsgeolog A. Gavelin efter besök på platsen
afgifvit särskildt utlåtande, som vidfogas som bilaga n:o 7. I detta
utlåtande framhålles, att, ehuru det icke låter sig göra att förneka möj¬
ligheten af ras efter tunnelsträckan, berggrundens beskaffenhet icke
synes vara ägnad att förhindra den projekterade anläggningens utfö¬
rande.
Förslaget afser jämväl att från början utföra sådana delar af den
framdeles efter regleringens genomförande erforderliga utvidgningen af
kraftverket, hvilka delar då endast med större svårighet eller ökade
kostnader kunna utföras. Sålunda afser förslaget att nu utföra spräng¬
ningar, murningsarbeten och inmurade järnkonstruktioner för intaget till
den framdeles erforderliga nya tilloppstunneln nr 2. Vidare afses att
nu utföra en del af sprängningen för fördelningsbassängen nr 2 jämte
två st. vertikala tunnlar för nya turbinenheter, sprängning af c:a 22 m.
längd af den framdeles erforderliga utvidgningen af kraftstationen samt
c:a 20 m. af afloppstunneln nr 2. Utsprängandet af öfriga delar af
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
tilloppstunneln nr 2, afioppstunneln nr 2 samt öfriga sprängnings- och
monteringsarbeten, Indika lika lätt kunna utföras framdeles, skola där¬
emot enligt förslaget icke nu utföras.
För genomförande af det nu öfverlämnade förslaget till kraftsta-
tionsanläggning erfordras emellertid, att kronan förvärfvar äganderätt
till mark, som nu är i enskild besittning. Å norra stranden af vatten¬
fallet har nämligen upplåtits ett nybygge, Porjus nr 1, hvithet skatt¬
lagts till XU mantal och för hvilket skatteomföring blifvit beviljad den
3 november 1906. Någon rätt till grunden och vattnet i vattenfallet
tillkommer icke nämnda hemman, då i Eders Kungl. Maj:ts befallnings-
hafvandes i Norrbottens län utslag den 15 december 1890 i fråga om
afvittring af Jokkmokks lappmarkssecken jämväl beträffande ifrågava¬
rande hemman intagits förbehåll om rätt för kronan till de på området
befintliga större strömfall, som till farleders öppnande, sjöars uttappning,
ofvanför belägna ägors befrielse från öfversvämningar m. in. dylikt
kunna användas. A afvittringskartan är jämväl hemmanets gränslinje
utritad i strandlinjen.
Med ägaren af hemmanet förda underhandlingar om dess förvärf¬
vande helt eller delvis för kronans räkning hafva hittills icke ledt till
något resultat, men har styrelsen anledning antaga, att godvillig öfver¬
enskommelse med ägaren skall kunna träffas. Skulle detta emellertid
mot förmodan visa sig omöjligt, ligger emellertid enligt styrelsens upp¬
fattning häri icke något hinder för vattenkraftens tillgodogörande på
sätt, styrelsen ifrågasätter. På Porjusfallen enligt styrelsens förslag
komma att bebyggas hufvudsakligen för att möjliggöra elektrisk drift
af vissa delar af statens järnvägar och följaktligen anläggandet af en
kraftstation därstädes måste anses tillgodose ett sådant allmänt behof,
som afses i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof, har styrelsen ansett sig kunna
förutsätta, att Eders Kungl. Maj:t skall medgifva styrelsen rätt att genom
expropriation förvärfva erforderligt markområde.
Kostnaden för vattenbyggnader, husbyggnader, turbiner med till¬
behör hafva enligt kostnadsförslaget, bilaga nr 2, hvars å-priser granskats
af tillkallade sakkunnige, arbetschefen vid Trollhätte kanal- och vatten¬
verk, löjtnanten vid kungl. väg- och vattenbyggnadskåren G. Malm
och arbetschefen vid järnvägsbyggnaden Bastuträsk—Skellefteå A.
Granholm, beräknats:
69
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
för utbyggnad om................................. 37,500 turbinhkr
till.............................................................. kr. 9,337,000: —
eller motsvarande pr maximiturbinhkr kr. 248: 99
Den elektriska utrustningen i kraft¬
verket beräknas enligt af profes¬
sorn vid kungl. tekniska högsko¬
lan Arvid Lindström och öfverin-
genjören vid Trollhätte kraftverk
T. Holmgren granskadt kostnads¬
förslag, bil. 3, betinga....................... kr. 2,016,000: —
Summa kr. 11,353,000: —
motsvarande pr maximal elektrisk
hästkraft vid kraftstationens uttag kr. 333: 37
50,000 turbinhkr
9,440,000: —
188: 80
2,394,000: —
11,834,000: —
259:69
För kraftverkets anläggning och drift erfordras emellertid framdra¬
gande af järnväg från Gellivare till Porjus, och denna bör vara i huf¬
vudsak rälslagd, innan kraftverksanläggningen på allvar kan påbörjas.
Kostnaden för en dylik järnväg med normal spårvidd utgör enligt upp¬
gift från järnvägsstyrelsen af den 8A 1909 1,750,000 kronor, om den
bygges utan forcering, och enligt uppgift af den 29/n 1909 2,450,000
kronor, om dess anläggning skall forceras. Härtill kommer ett belopp
af 120,000 kronor, hvithet järnvägsstyrelsen i skrifvelse af den “>9/'n
1909 uppgifver såsom kostnad för begagnande af rullande material för
banans byggande, och hvilket belopp icke i järnvägsstyrelsens förra
kostnadsförslag medräknats. För permanenta spåranordningar vid Porjus
bör vidare kostnaden ökas med 50,000 kronor. Sammanlagda kostna¬
derna för järnväg Gellivare—Porjus blifva sålunda 1,750,000 + 120,000
+ 50,000 = 1,920,000 kronor respektive 2,450,000 + 120,000 -l- 50,000 =
2,620,000 kronor, om järnvägen bygges utan respektive med forcering.
Kraftverkets byggnadstid beräknas till tre år efter järnvägens räls¬
läggning.
Styrelsen har jämväl tagit i öfvervägande, huruvida icke järnvägen
kunde byggas smalspårig, men då enligt järnvägsstyrelsens uppgift
härigenom endast skulle inbesparas c:a 250,000 kronor, under det att
särskild rullande materiel måste anskaffas för omkring 200,000 kronor,
har styrelsen ansett detta byggnadssätt så mycket mindre lämpligt, som
genom banans utförande med normal spårvidd alla omlastningar vid
Gellivare undvikas. Järnvägen i fråga utgör för (ifrigt en del af in¬
landsbanan, sådan den i hufvudsak projekterats från Gellivare söderut,
till följd hvaraf ytterligare skäl finnas för dess byggande med normal
70
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 119.
spårvidd. Balanslinjen är endast obetydligt omlagd utom å sträckan
närmast Porjus, där den lämpats efter kraftverkets behof. öfverbygg-
naden är något lättare än den för inlandsbanan afsedda. I allt fall är
en förändring till den för inlandsbanan tilltänkta typen jämförelsevis lätt
att utföra.
Vid sådant förhållande har vattenfallsstyrelsen ansett det skäligt,
att kraftverket icke belastas med ränta å det i banbyggnaden nedlagda
kapitalet. V erket skulle däremot tills vidare och intill regelbunden tra¬
fik af annan anledning kan uppstå få betala underhåll af bansträckan
och den drift, som kräfves för uppehållande af nödtorftig förbindelse
mellan Porjusverket och G eib vare. Motsvarande del af inlandsbanan
skulle med andra ord anläggas några år för tidigt med anledning af
kraftverkets tillkomst, hvarför detta finge tills vidare ombestyra dess un¬
derhåll och drift, men sluppe räntebetalningen. Därest banbyggnaden
måste forceras, borde den till följd af forceringen ökade anläggnings¬
kostnaden drabba kraftverket. Då styrelsen emellertid saknar material
att bedöma, huruvida eu dylik forcering är nödvändig för riksgränsba-
nans snabba elektrifiering eller om icke denna elektrifiering utan olä¬
genhet kunde uppskjutas så lång tid, som kräfves, för att järnvägen
Gellivare—Porjus må kunna utföras på normalt sätt, har vattenfallssty¬
relsen icke ansett sig i detta sammanhang böra taga hänsyn till denna
kostnadsökning.
Årskostnaderna för kraftverket beräknas enligt bilaga n:o 4 och
n:o 5 för utbyggnad om.................. 37,500 turbinhkr. 50,000 turbinhkr.
till sammanlagd t ................................. kr. 600,000: — 660,000: —
I dessa omkostnader ingå kostnaderna för ränta, afskrifning och
underhåll för vatten- och husbyggnader, för turbiner i hela kraftverket
samt vidare för den elektriska trefasutrustningen. Vidare ingå omkost¬
naderna för personal, bevakningsmanskap och för förbrukningsartiklar
för trefasanläggningen. Däremot ingå icke omkostnaderna för ränta,
underhall och drift af järnvägen, ej heller vare sig för ränta, afskrif¬
ning, underhåll eller för personal och förbrukningsartiklar för den elek¬
triska enfasutrustningen eller för kraftledningar. Ej heller ingå omkost¬
naderna på grund af ränteförluster under byggnadstiden.
Omkostnaderna för drift och underhåll af järnvägen Gellivare—Por¬
jus beräknas enligt af järnvägsstyrelsen lämnad uppgift till 54,000 kro¬
nor per år, hvarvid förutsättes, att trafiken uppehälles med ett tåg i hvar¬
dera riktningen under 150 dagar per år.
71
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Vid fördelningen af omkostnaderna mellan trefasanläggningen och
enfasanläggningen har ansetts skäligt, att vid en utbyggnad för 50,000 häst¬
krafter fördela hälften på hvardera systemet. Vid en utbyggnad till 37,500
hästkrafter blir den på enfasanläggningen kommande delen densamma
som för utbyggnad till 50,000 hkr, under det att den på trefasanlägg¬
ningen kommande delen minskas med omkostnaderna för eu trefasen¬
het, som då ännu icke monterats.
På dessa grunder har beräknats, att för enfasanläggningen de årliga
omkostnaderna för vatten- och husbyggnader jämte turbiner men exklu¬
sive elektrisk utrustning och för densamma erforderlig personal och för¬
brukningsartiklar uppgå till 260,000 kronor per år, om driften af
järnvägen ej medräknas, och 287,000 kronor per år, om den på enfas¬
anläggningen kommande delen af järnvägsdriften beräknas till 27,000
kronor per år. Kostnaderna per maximal tur bind ästkraft blifva, då 25,000
hkr äro installerade, 10:40 respektive 11:48 kronor per år.
På samma sätt beräknas kostnaderna för trefasanläggningen, då
37,500 hkr inalles äro installerade, till 367,000 kronor resp. 340,000
kronor, beroende på om den på trefasanläggningen kommande delen af
järnvägens driftkostnader, 27,000 kronor per år, medräknas eller ej. I
kostnaderna för trefasanläggningen ingå emellertid ej blott kostnader
för vatten- och husbyggnader jämte turbiner utan äfven för den elek¬
triska trefasutrustningen samt för nödig personal och förbrukningsartiklar.
Då 50,000 turbinhästkrafter äro installerade, beräknas årskostnaderna
under samma förutsättningar till 427,000 kronor respektive 400,000 kro¬
nor, beroende på om andel i driftkostnaderna för järnvägen Porjus—
Gellivare medräknas eller ej.
I ofvannämnda siffror ingå på skäl, som förut anförts, ej räntan
på byggnadskostnaden för järnvägen Gellivare—Porjus. Ej heller ingå
kostnaderna på grund af ränteförlust under byggnadstiden, hvilka för
vattenbyggnader och den elektriska trefasutrustningen vid byggnadsti¬
dens slut uppskattats till ett sammanlagdt belopp af cirka 620,000 kro¬
nor, motsvarande en årlig omkostnad af ytterligare cirka 13,000 kronor
för enfasanläggningen och cirka 18,000 kronor för trefasanläggningen.
De totala årskostnaderna för trefasanläggningen inklusive järnvägs¬
driften Gellivare—Porjus och ränteförluster under byggnadstiden blifva
följaktligen 385,000 kronor respektive 445,000 kronor vid en total utbygg¬
nad af 37,500 respektive 50,000 hästkrafter. Erfordras vid en utbyggnad
till 50,000 hästkrafter, att kraft från den femte enheten är disponibel
hela året, torde för reglering af vattenafrinningen ytterligare tillkomma
c:a 40,000 kronor per år, hvilken reglering emellertid kommer hela vatten¬
draget till godo.
72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Företagets räntabilitet är gifvetvis beroende på, huruvida de så¬
lunda beräknade kostnaderna kunna täckas af motsvarande inkomster
från energiförbrukarna, hvilka närmast äro statens järnvägar och malm¬
bolagen. Under förutsättning att de förra anses kunna betala 287,000
kronor om året pr turbinaxel vid Porjus för där levererade max. 25,000
turbinhästkrafter jämte reserv, återstå att anskaffa 367,000 kronor om året.
Såsom ofvan anförts, äro de största och närmaste privata afnämare,
som för närvarande kunna påräknas inom Porjusverkets afsättningsom-
råde, gifvetvis malmfälten vid Gellivare och Kiruna. Vattenfallsstyrelsen
har därför trädt i underhandling med Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag, hvilken underhandling ledt till det resultat, att bolaget denna dag
aflämnat det erbjudande, hvilket återfinnes såsom bilaga n:r 8.
Såsom förutsättning för detta erbjudande uppställes, att staten byg¬
ger och underhåller erforderliga kraftöfverföringsledningar från Porjus
till Gellivare och Kiruna. Principiellt torde detta äfven vara riktigt,
emedan staten, därigenom är i stånd att från sitt fördelningsnät lämna
kraft äfven till andra afnämare än dem, som i erbjudandet angifvas,
därest tillfälle härtill kommer att yppa sig. Kraftledningarnas skötsel
blir jämväl på sådant sätt billigare, då de kunna öfvervakas och skötas
gemensamt med de i hufvudsak jämnlöpande elektriska linjerna för järn¬
vägsdriften.
Anläggningskostnaderna för trefaslinjen till Gellivare och Kiruna
beräknas enligt bifogade bilaga n:o 9 till c:a 890,000 kronor och årskost¬
naderna inklusive räntor, drift, underhåll och afskrifning till 68,500 kronor.
Lägges detta belopp till de förut angifna årskostnaderna för kraftverket,
utbyggdt med en trefasenhet om 12,500 turbinhästkrafter jämte reserv, fås
sammanlagda årskostnaden för trefasdelen till 435,500 kronor. Räntor
under anläggningstiden äro här ej inräknade.
Bolaget erbjuder ett pris af 35 kronor pr kw. och år + Va öre pr
k\v. timme, mätta på högspänningssidan i Gellivare och Kiruna med
rätt att uttaga all den effekt, den ifrågavarande enheten. utan reglering
af Luleälf kan alstra. Detta är otvifvelaktigt ett lågt pris, men moti¬
veras häraf, att bolagets kostnader för ångdriften till följd al' modärna
anordningar och billiga kolfrakter äro jämförelsevis låga, och att bola¬
get redan anlagt och, äfven om staten bygger ett elektriskt vattenkraft¬
verk, måste i afvaktan på dess färdigställande }fiterligare utbygga be¬
tydande ångkraftcentraler såväl i Gellivare som Kiruna för distribution
af elektrisk energi därstädes. Utgifterna för dessa centralers underhåll
och för motsvarande anläggningskapitals förräntning och amortering-
måste sålunda drabba bolaget, äfven om elektrisk energi sedermera kan
73
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition No 119.
erhållas från staten. I stället erbjudes redan från början en minsta
afgift af 350,000 kronor pr år. Detta måste betraktas såsom en afse-
värd förmån för kraftproducenten, som härigenom garanteras få inkom¬
ster, motsvarande en betydande del af årskostnaderna redan vid kraft¬
verkets igångsättning, utan att den tid behöfver afvaktas, då afgiften
enligt 35 kronor per kw. + Vi öre pr kwtimme stiger till 350,000
kronor om året. Till belysning häraf må antecknas de utgifter, som
enligt uppskattning af förbrukningen sådan den under normal utveck¬
ling af kraftbeliofvet vid samtliga nu exploaterade malmfält och under
förutsättning af ett nytt anrikningsverks anläggning skulle kunna på¬
räknas efter ofvannämnda pris vid en användningstid af 2,300 timmar
per år eller den för nuvarande förhållanden beräknade.
År.
|
max. effekt.
|
afgift
|
Kw.
|
kronor.
|
1914 ....................
|
.................... 4,700
|
218,550
|
1915 ...................
|
.................... 5,200
|
241,800
|
1916 ...................
|
.................... 5,800
|
269,700
|
1917 ...................
|
.................... 6,500
|
302,250
|
Årsafgiften efter enhetspriset skulle sålunda ej ens 1917 uppgå till
det årligen garanterade beloppet. För att motväga denna »förskotts»-
betalning af energien torde det icke vara obilligt, att bolaget får möj¬
lighet att uttaga hela den effekt, som den ifrågavarande enheten i kraft¬
verket utan reglering af Lule älf kan alstra mot erläggande af 35 kronor
per kw. + V2 öre per kw. timme. Denna effekt beräknas till max.
sammanlagdt c:a 7,700 kw. vid förbrukningsorterna eller c:a 8,500 kw.
vid uttaget vid Porjus. Utnyttjningstiden är gifvetvis beroende på den
för olika år och olika årstider växlande vattentillgången. Under gynn¬
samma vattenförhållanden kan den ifrågavarande enheten lämna en be¬
tydande energimängd under året, men enligt den antagna lågvatten-
mängden nedgår energimängden vid vissa tider till 6,500 kw. å för¬
brukningsorterna under 44,7 timmar per vecka, motsvarande 290,550 kw.
timmar i veckan. Den öfverskjutande effekten blir sålunda af så pass
temporär natur, att den icke lär kunna afsättas till afsevärdt högre pris
än det af bolaget erbjudna.
Om mot förmodan energimängden per vecka under exceptionellt
vattenfattiga år skulle blifva ännu mindre, har bolaget förbehållit sig
rätt till proportionellt afdrag för kraftersättningen. Ett dylikt medgifvande
från statens sida torde emellertid icke komma att medföra någon afse-
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft. 10
74
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
värd minskning i kraftverkets inkomster, enär dylik vattenbrist, om den
öfverhufvud taget kommer att inträffa, dock säkerligen endast återkom¬
mer med många års mellanrum och då under jämförelsevis kort tid.
Det lär för öfrigt få anses rättvist, att bolaget får någon ersättning för
ångcentralernas drift under de tider, då den tillgängliga energien un¬
derstiger den, som lagts till grund vid minimiafgiftens bestämmande.
Ofriga detaljer i erbjudandet torde icke behöfva närmare belysas.
Emellertid fyller den inkomst, som sålunda beräknas inflyta från
malmbolagen, icke till en början upp det belopp af 435,500 kronor, som
skulle behof vas för att få alla omkostnader täckta. Men med all säker¬
het komma intäkterna i en snar framtid att blifva väsentligt större.
Dels lär nämligen användningstiden vid malmfälten komma att ökas be¬
tydligt, sedan billig elektrisk energi finnes tillgänglig, och detta i all
synnerhet, om en ökad malmbrytning kommer till stånd, dels torde äfven
andra afnämare kunna påräknas; till en början sådana, som taga »säsongs¬
kraft från den andra trefasenheten.
Med hänvisning till hvad nedan sägs angående utvecklingsmöjlig¬
heterna i ifrågavarande trakter vågar styrelsen tro, att det icke skulle
dröja allt för länge, innan Porjusverkets inkomster komma att afsevärdt
öfverstiga utgifterna.
Det må för öfrigt anmärkas, att högst få vattenkraftverk redan
från början äro i stånd att af inkomsterna betacka såväl räntor, drift
och underhåll som ock afskrifning. Sådana företag äro i stället van¬
ligen baserade på den erfarenheten, att tillgång på energi till billigt
pris skapar nya afsättningsmöjligheter. Dragas från den förut angifna
årskostnaden de belopp, som beräknats för afskrifning, blir årskostnaden
för verkets trefasdel i första utbyggnaden och för distributionsledningarna
c:a 373,000 kronor d. v. s. föga mer än Kiirunavaara-Luossavaarabolagets
minimigaranti. Insättning af en andra trefasenhet, hvilken, såsom förut
antydts, torde kunna gifva c:a 8,500 kw. under 7 å 8 månader af året,
ökar årskostnaden med endast omkring 45,000 kronor, däri ej inberäknadt
afskrifningar, men torde kunna åstadkomma eu betydligt större inkomst.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts, borde staten enligt styrelsens
åsikt kunna ikläda sig den risk, som tilläfventyrs kan ligga i ett beslut
om anläggning af ett kraftverk vid Porjus, hvilket otvifvelaktigt skulle
kraftigt befordra motsvarande landsdelars industriella uppsving.
Jämföras nu de båda föreslagna kraftverken, må till en början fram¬
hållas, att, såsom af de verkställda utredningarna framgår, Porjusverket
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 119. 75
kräfver längre anläggningstid än Vakkokoskiverket. Det senare beräk¬
nas nämligen kunna vara färdigt i början af år 1913, om det får på¬
börjas i mars 1910, medan det förra under samma förutsättning icke
kan sättas i drift förr än hösten 1914 eller, om anläggningen af järnvägen
Gellivare—Porjus forceras så, att den till större delen hinner rälsläggas
under år 1910, tidigast i början af år 1914. På sätt förut anmärkts,
är emellertid vattenfallsstyrelsen icke i tillfälle att bedöma, huruvida och
i hvilken mån en dylik tidsutdräkt kan medföra olägenheter eller sär¬
skilda kostnader för riksgränsbanans drift.
Det torde för öfrigt kunna ifrågasättas, huruvida icke en reglering
af Torne älf, hvilken vid sitt nedre lopp på en betydande sträcka berör
finskt område, kan gifva anledning till erinringar från Finland. Regle-
ringen kan nämligen tänkas inverka dels på det synnerligen gifvande
fisket i älfven, dels på af kastningen af strandängarna jämväl på finska
sidan, Indika under nuvarande förhållanden erhålla en bevattning under
vårfloden, som påstås för dem vara af väsentligt gagn. Dessa omstän¬
digheter, om livilkas betydelse gifvetvis olika meningar äro gällande,
kunna emellertid vålla en betydande tidsutdräkt med Vakkokoskiverkets
tagande i bruk.
Mot Porjus kan vidare anmärkas, att ett kraftverk därstädes ligger
på betydligt längre afstånd än Vakkokoskiverket från Kiruna, och den
del af riksgränsbanan, som närmast är afsedd att inrättas för elektrisk
drift. I stället ligger Porjus väl till för Gellivare, där sannolikt stort
behof af kraft kommer att uppstå liksom för en blifvande elektrifiering
af järnvägslinjen Gellivare—Luleå, om och när eu sådan kommer till
stånd, samt i framtiden jämväl för inlandsbanan.
Det längre afståndet från Kiruna medför utom större kostnader för
öfverföringen jämväl nödvändigheten att för denna öfverföring välja en
högre spänning än den för ledningen från Vakkokoski tillämnade:
80,000 i stället för 60,000 volt. Härigenom och med den längre led¬
ningen uppstår måhända en något ökad risk för driftsafbrott. Men fir¬
morna Siemens—Schuckert och Allmänna Svenska Elektriska aktiebo¬
laget hafva likväl förklarat sig beredda att under vissa förutsättningar
öfvertaga samma garantier för bandriften från Porjus som de, hvilka
innehållas i deras erbjudande beträffande Vakkokoski, och enligt vatten¬
fallsstyrelsens mening är denna ökade risk af föga farlig art. En spän¬
ning af 80,000 volt måste numera betraktas som praktiskt fullt använd¬
bar, och konsten att bygga betryggande linjeledningar är redan till¬
räckligt högt utvecklad. Då för öfrigt största delen af ledningarna
tänkes förlagd längs järnvägarna, torde någon större svårighet vid deras
öfvervakande och underhåll icke uppstå.
76
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 119.
Den. nyssnämnda risken för driftsafbrott å kraftöfverföringsledningen
motväges dessutom mer än väl af den betydligt ökade säkerhet mot
andra driftsafbrott, som Porjusverket erbjuder gentemot Vakkokoski.
I det senare finnes en öppen tilloppskanal och en fördelningsbas-
säng, hvilkas vattenståndsväxlingar under vintertiden, då de äro belagda
med tjock is, kunna gifva anledningar till afsevärda olägenheter för
driften, såsom vattenfallsstyrelsen äfven i sitt till järnvägsstyrelsen
afgifna yttrande den 1 december 1909 med styrka framhållit. Vid Por¬
jusverket kommer vattnet icke i beröring med den yttre luften från det
ögonblick, det lämnat Stora Porjusselet till dess det flyter ut i Lilla
Porjusselet nedanför kraftverket. Någon isbildning af besvärande art
kan sålunda här icke på motsvarande sträcka ifrågakomma.
Den omständighet, som kraftigast talar för valet af Porjusfallen,
ligger däruti, att krafttillgången vid Porjus är väsentligt större än vid
\rakkokoski. Under det att kraftverkets medeleffekt för det senare stället
efter föreslagen reglering af Torne träsk utgör c:a 9,500 turbinhästkrafter,
finnes vid Porjus en minimieffekt af ej mindre än c:a 12,500 turbinhästkraf¬
ter, beräknad efter lägsta vattenföring i älfven utan någon som helst regle¬
ring af motsvarande sjösystem. Häremot kunde visserligen anmärkas, att
vattenmängdssiffrorna äro osäkrare för Lule älf än för Torne älf. Men
den förra älfvens lägsta afrinning kan i fall af behof lätt nog ökas
genom en partiell reglering af t. ex. Satisjaure och sedermera betydligt
höjas genom fullständigare regleringar af Stora Lule vatten in. fl. sjöar.
Vid Vakkokoski kan däremot ytterligare vattenmängd näppeligen anskaffas,
emedan den föreslagna regleringen af Torne träsk redan i det förelig¬
gande förslaget är utnyttjad till sista droppen. Det bör emellertid
betraktas såsom en fördel af synnerligen stor betydelse, att tillfälle till
utveckling af kraftproduktionen utan svårighet står till buds, ty en
ökning af kraftbehofvet måste dock förutses såväl för järnvägstrafiken
som för industrien i trakten, en industri hvilken för Sverige är af allra
största vikt. Det må ock betonas, att en reglering af vattenförhållandena
i Torne älf för staten såsom vattenfallsägare är af långt mindre bety¬
delse än en dylik i Lule älf. I den förra älfven äger staten endast
några få tämligen långt från riksgränsbanan belägna fall, förnämligast
Pauraugikoski (c:a .20 m.) och Kengisfors (c:a 5,3 m.), under det största
delen af Lule alls vattenkraft tillhör staten. Såsom förut antydts skulle
statens vattenkraft i Stora Lule älf, hvilken nu beräknas till c:a 70,000
hästkrafter vid lågvatten, genom reglering för en medelafrinning vid Porjus
af 125 m3 sek. ökas med c:a 230,000 hästkrafter till sammanlagdt c:a
300,000 turbinhästkrafter, tillgängliga året rundt. Ensamt vattenfallen
77
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 119.
på den c:a 1 mil långa sträckan Porjus—Harsprånget få efter en dylik
reglering tillgängliga året om c:a 180,000 turbinhästkrafter.
Ett kraftverk vid Porjus med fortsättning af kraftverk vid Har¬
språnget o. s. v. öppnar för öfrigt storartade möjligheter jämväl för de
delar af landet, som ligga vid eller på måttliga afstånd från Hide älfs
nedre lopp, och hvilka visst icke äro utan förutsättningar för indu¬
striell utveckling. Detta visas, bland annat, af de betydande vattenkraft¬
verk, som nyligen anlagts vid Finnforsen i Skellefte älf och vid Ytter¬
hud i Byske älf, och hvilka afsätta sin kraft i hufvudsak till träsliperi
och suifitfabrikation. Vid Finnforsen, hvars kraftverk endast är års¬
gammalt, förestår redan en afsevärd utvidgning för leverans af kraft
till en träsliperiindustri, som i själfva verket framkallats just genom
möjligheten att erhålla billig drifkraft.
Styrelsen vill till sist påminna därom, att experimenten med den
elektriska tackjärnsframställningen krönts med framgång, och att järn¬
kontoret beslutat anlägga ett försöksmältverk i större skala vid Troll¬
hättan. Eu fackmannainstitution, som järnkontoret skulle säkerligen
icke ikläda sig de därmed förenade afsevärda kostnaderna, därest den
icke haft all anledning tro på försökens lyckliga resultat. Gäckas icke
dessa förhoppningar, lär det icke dröja länge, innan ett elektriskt smält¬
verk kommer till stånd vid eller i närheten af Norrbottens rika malm¬
fält, under förutsättning likväl att billig energi finnes att tillgå. Det
måste under sådana förhållanden vara af stort allmänt intresse, att det
redan finnes anlagdt ett kraftverk, från livilket dels under eu stor del
af året energi för ändamålet kan levereras, dels ytterligare energi suc¬
cessivt utvinnas genom regleringsanordningar, hvilka kräfva jämförelse¬
vis måttliga kostnader. Skall däremot ett helt nytt kraftverk anläggas, •
hvars afsättning i hufvudsak måste baseras på malmsmältning, torde
frågans lösning vara svårare. Man måste i sådant fall för att få till¬
räckligt billig kraft redan från början besluta sig för ett stort energi¬
belopp och trots den ovisshet, som alltid vidlåder nya metoder, genast
nedlägga högst betydande belopp i anläggningskostnader på det nya
kraftverket. Det samma gäller i tillämpliga delar jämväl andra indu¬
strier exempelvis af elektrokemisk eller elektrotermisk art, hvilka kunna
tänkas sätta sig fast inom afsättningsområdena för kraftverk i Lule älf.
Eu jämförelse mellan de båda kraftverken måste sålunda, då frågan
icke endast ses från järnvägsdriftens synpunkt, enligt vattenfallsstyrel¬
sens mening afgjordt utfalla till förmån för Porjus.
På grund häraf får vattenfallsstyrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj: t måtte taga i öfvervägande, huruvida icke för
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
tillgodoseende af kraftbehofven vid riksgränsbanan och de lappländska
malmfälten ett vattenkraftverk vid Por jas enligt föreliggande plan när¬
mast borde komma i fråga till utförande.
I detta ärendes handläggning inom vattenfallsstyrelsen hafva del¬
tagit de personer, som finnas angifna i härvid bilagda afskrift af sty¬
relsens protokoll för den 17 dennes (Bil. 10).
Underdånigst
F. VILH. HANS EN.
C. J. Magnell. Aug. Herlenius. Ernst Hagelin.
/
/ Fredrik Jonson.
Stockholm den 17 december 1909.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 119.
79
Bilaga n:r 1.
Beskrifning af statens kraftverk vid Porjusfallen
i Lule älf.
Kraftverket består af eu damm öfver älfven ofvan Porjusfallen,
intag, tilloppstunnel, fördelningsbassäng, kraftstation, afloppstunnel och
ställverksbyggnad. Berggrund finnes öfverallt i dagen eller på ringa
djup under markytan.
Anläggningen är tänkt utförd i två byggnadsstadier, hvaraf första
utbyggnaden på 50,000 turbinhästkrafter. Af andra utbyggnaden, hvars
tilloppstunnel, fördelningsbassäng och afloppstunnel ligga på sådant afstånd
från första utbyggnaden, att de i hufvudsak kunna byggas oberoende
af denna, utföres redan från början pelare och öppningar för vrakgrin¬
darna i intaget samt sprängning i sådan omfattning, som framgår af
ritningarna.
Dammbyggnad. Dammen består dels af ett isutskof om 12 hus
bredd med tröskeln på + 342,5, dels tvenne skibord om tillsammans
166 hus bredd med krönet på + 343,5, dels af en utfylld damm med arme¬
rad betongkärna jämte tätningslager af ältad lera. Isutskofvet och 100
m. skibord äro förlagda i sjkifva hufvudfåran och intill intaget, de öfriga
66 meterna skibord i den andra sydligare grenen. Vidare finnes en 2,o
m. bred flottningsöppning mellan isutskofvet och intaget.
Isutskof och skibord äro utförda af armerad betong enligt »Ambnr-
sens» typ. Skiborden äro försedda med eu 0,75 in. hög fällbar påsad-
ling. Den utfyllda dammen har framför betongkärnan ett lager af ältad
lera eller jord samt utfylles i öfrigt på vattensidan af jord, på den andra
sidan af sprängsten. Denna senare är närmast betongkärnan för att
gifva henne bättre stöd väl ordnad. Glacisen nedgår 1,5 in. under
lägsta vattenytan.
I isutskofvet finnes en valsdamm insatt, hvars krön ligger på + 344,5.
Isutskofvets däck på nedströmssidan är lagdt i lutning på 1 : 2, för
att flottning skall kunna ske genom isutskofvet vid riklig vatten¬
tillgång.
Isutskofvet och skiborden afbörda tillsammans högvattenmängden
1,300 m 3/sek., hvarvid vattenytan stiger till + 346,00.
Hela dammens sammanlagda längd är c:a 1,000 m.
80
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Intag. Intaget är försedt med inbyggda vrakgrindar och en af-
stängningslucka.
Vrakgrindarne äro indragna c:a 50 in. innanför dammen och pla¬
cerade i öppningar mellan pelare om 11 m:s bredd hvardera. Deras
tröskel ligger på + 338,5. Öppningarna äro fyra, hvaraf två för hvarje
utbyggnad. På ömse sidor om grindarna finnas falsar för sättär att
användas vid reparation af stödkonstruktionen. För att utestänga is
och i viss mån äfven kylan nedgå på hvardera sidan om grindarna
armerade betongskärmar under lågvattenytan; öfver grindarna uppföres
ett trähus. Bredvid den främre skärmen finnes ett 2 m. bredt utskof
för utspolning af is. I muren, som skiljer första och andra utbygg¬
naden, finnes en öppning på 4 m:s bredd, afstängbar med sättär för att
flytande föremål, som möjligen samlas innanför grindarna i andra utbygg¬
nadens förbassäng, skola kunna föras in i första utbyggnadens för¬
bassäng och därifrån bortspolas genom ett längre in liggande utskof.
Strax framför tunnelinslaget sitter afstängningsluckan, hvars tröskel
ligger på + 335,15. För att minska luckans storlek nedgår under låg¬
vattenytan en armerad betongskärm, mot hvilken luckan stöder. Luckan
utföres enligt Stoneys system samt manövreras medels ett på en brobana
ofvanpå två höga murpelare plaeeradt spel. Såväl lucka som spel äro
öfver byggda med träskjul.
Tillopp stunnel. Tilloppstunneln har en area af 45 in3 och en längd
af 525 m. Vattenhastigheten i densamma uppgår till högst c:a 2,2 m./sek.
Bottnen är lagd i den lutning, som motsvarar den största vatten-
föringen.
Fördelning sbassäng och tubintag. Fördelningsbassängen, som är täckt
med ett trätak på järntakstolar, har vid ena sidan ett bräddaflopp med
krönet på höjden + 345,00 och med en längd af 33 in. Det öfver det¬
samma afbördade spillvattnet bortledes genom ett vertikalt schakt med
5,0 m:s diameter, bräddafloppstunneln, ned i afloppstunneln.
Fn utspolningsöppning framför skärmen till tubintaget jämte eu
tömningsledning om 2 m2:s area vid fördelningsbassängens botten, af bördar
likaledes vatten genom bräddafloppstunneln ned till afloppstunneln.
Arean af vattenytan i fördelningsbassäng och tubintag är c:a
1,050 m 2.
Tubintagen till antalet fem innehålla afstängningsluckor och grindar.
Framför grindarna finnas falsar för sättär. Den fria bredden uppgår
till 7,0 in., och murarna, som skilja tubintagen, äro för att minska be¬
tongmassan försedda med besparingsrum. Två armerade betongskärmar
nedgå under lågvattenytan, den ena strax innanför sättfalsarna, den
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
81
andra intill afstängningsluckan. Grindarna ansluta upptill till en skärm
af trä. Afstängningsluckorna utföras enligt system Ötoney och manöv¬
reras med elektriska spel eller för hand. Öfver tubintagen uppföres en
byggnad af tegel med trätak. Öfver tuberna är i tubintagsbyggnaden in¬
satt en travers, som, bland annat, finner användning vid montering af
turbinerna.
1'illoppstuber. Från tubintagen anordnas till turbinerna 7 stycken
vertikala schakt, hvilka infordras med betong och plåt. Af dessa äro
två afsedda för blifvande utvidgning, men utföras redan nu på det att
den första anläggningen ej genom sprängningsarbeten skall taga skada.
Tilloppstubernas diameter är c:a 3,5 m. och deras area således c:a 9,6 m\
Kraftstation. Turbinerna äro öppet uppställda i turbiuskåp i tillopps¬
tubernas nedersta del och hafva horisontela axlar. Turbinskåpen äro
instampade i betong utom gaflarna, som utgöras af stålsköldar, hvilka
vid demontage kunna borttagas. Den inre gafveln står i förbindelse
med en inspektionstunnel. Afståndet mellan aggregaten har valts så
stort, att de föreslagna sprängningarna med full trygghet skola kunna
utföras.
Generatorerna äro till antalet sex, hvaraf tre enfasgeneratorer för
järnvägsdrift och tre trefasgeneratorer, hvaraf en generator af hvardera
slaget i reserv. De två reservgeneratorerna sitta på samma axel, och
detta aggregat har placerats längst uppströms i stationen. Generatorerna
matas af magnetiseringsmaskiner, direkt kopplade till generatoraxlarna.
I stationens midt finnes ett aflastningsplan. Här utmynna dels den
nyss omnämnda inspektionstunneln, dels tunneln från ställverksbyggnaden
och dels det vertikala hisschacktet. Tunneln till ställverksbyggnaden,
som spränges i ungefärlig lutning 1:1,5, innehåller de elektriska kab¬
larna från generatorerna. I densamma finnes äfven en trappa samt en
spelbana för transport af gods mellan ställverksbyggnaden och kraft¬
stationen. Hisschaktet är delad! i två afdelningar, den ena för person¬
hiss, den andra för gods. Öfver hisschaktet är uppförd en tegelbyggnad
med trätak, innehållande travers om c:a 50 ton och personhissens ma¬
skineri. Till byggnaden framgår spår från järnvägen.
Generatorsalen afslutas vid första utbyggnaden med en provisorisk
trävägg strax på sidan om aflastningsplanet. Sprängningen slutar c:a
22 m. därifrån.
Tillfölje kraftstationens läge måste densamma väl isoleras och dräneras.
Isoleringen sker lämpligast medels luftmellanrum, hvarför salen omgifves
af från berget fristående väggar och tak. Golfvet är lagdt på höjden
+ 293,3.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 87 Käft.
11
82
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Afloppstunnel. Afloppstunneln har samma area som tilloppstunneln,
45 m3 och dess längd c:a 1,280 m. Vid öfvergången från sugrören till
afioppstunneln ökas tunnelns area så, att en relativt jämn vattengång
erhålles. För upptagande af vattenslag, då belastningen hastigt varierar,
finnes dessutom ett 70 m. långt fördelningsgalleri med 10 m:s bredd,
bildande en horisontel area af c:a 700 m3, hvilken tunnel utmynnar i
afloppstunnelns öfre del.
Vid afloppstunnelns utlopp i älfven finnas tvänne sättfalsar, hvari¬
genom tunneln vid behof kan afstängas.
Ställverksbyggnad. Ställverksbyggnaden, som inrymmer ställverk,
instrumentering, transformatorer m. m., lägges nedom fördelningsbassängen
invid älfven. Till densamma finnes spår neddraget från järnvägen.
Ställverksbyggnaden står förutom genom kabeltunneln i förbindelse med
kraftstationen genom eu mindre tunnel, hvilken går fram till person¬
hissen.
Stockholm den 17 december 1909.
Fredrik Jonson.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
83
Bilaga n:r 2.
Kostnadsförslag för statens kraftverk vid Porjus.
l:a 'utbyggnad till 50,000 turbinhästkrafter.
a) Vattenbyggnader och
kraftstation.
Damm vid Porjus .........
Kanalintag .......................
Tilloppstunnel ..................
Fördelningsbassäng, tub¬
intag och tubintags-
byggnad samt tillopps-
tuber ..............................
Kraftstation och sugrör
Afloppstunnel jämte de¬
len utanför inslaget
till densamma...............
Hiss med schakt och hiss-
schaktsbyggnad, tun¬
nel från ställverks-
byggnaden till person¬
hissen, kabeltunnel
samt bräddafloppstun-
nel....................................
Ställverksbyggnad .........
kr. 2,605,000: —
® 420,000: —
)> 345,000: —
» 720,000: —
)) 935,000: —
» 1,270,000: —
» 205,000: —
» 500,000: — 7?000,000
b) Husbyggnader.
Permanenta husbyggna¬
der................................... )) 220,000: —_____
Transport kr. 220,000: — 7,000,000: —
84
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 119.
Transport kr. 220,000: —
Provisoriska husbyggna¬
der.................................... » 170,000: —
Provisorisk kraftstation » 200,000: —
7,000,000: —
590,000: —
c) Väg ar, planering ar o. d. »
Skadeersättningar, mark-
förvärf, anordningar
för fiske.......................... »
50,000: —
100,000: — 150,000; _
Kronor 7,740,000: —
d) Administration och
|
oförutsedda utgifter c:a 15 % ...............
|
... kr.
|
1,160,000: —
|
8,900,000: —
|
e) Turbiner med regulatorer
|
för 5 st. enheter.......................................
|
... kr.
|
450,000: —
|
|
Uppsättning och diverse ........................
|
. :»
|
65,000: —
|
|
Valsdamm ...................................................
|
. »
|
25,000: —
Summa kronor
|
540,000: -
9,440,000: —
|
Undertecknade hafva granskat hithörande specialförslag och gilla de
däri använda enhetspriserna.
Stockholm den 20 november 1909.
G. Malm.
Axel Granholm.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
85
Bilaga nr 3.
Beräkning af kostnad för elektrisk utrustning i kraftverk
vid Porjus.
Maskineri. I stationen installeras 3 enfasgeneratorer, hvardera för
afgifvande af maximalt 10,500 kilovoltampfere samt 3 trefasgeneratorer,
hvardera för afgifvande af kontinuerligt 10,800 kilovoltampfere. En af
enfas- och en af trefasgeneratorerna monteras å samma turbinaxel, ut¬
görande reservmaskiner.
Generatorspänningen upptransformeras för enfassvstemet till 80,000
och för trefassystemet till 70,000 volt.
Kostnader. För enfasmaskineri, inklusive all härtill hörande utrust¬
ning inom stationen, sålunda generatorer, transformatorer, ställverk,
instrument etc., beräknas en anläggningskostnad af 40 kronor pr kilo¬
voltampfere af generatorernas maximala belastningsförmåga, vid antagande
af 180 minuthvarf å turbinerna, och för trefasmaskineri 35 kronor per
kilovoltampfere vid 187,5 minuthvarf.
För den elektriska utrustningen beräknas ränta med 4 %, afskrifning
med 3,35 % och underhåll med 1,65 % å anläggningskostnaden eller sam-
manlagdt 9 %.
Sålunda blir:
Anläggningskostnaden:
3 enfassystem om 10,500 KV A generatoreffekt .......... kr. 1,260,000: —
3 trefassystem » 10,800 » » ............ » 1,134,000: -
|
Summa kronor
|
2,394,000
|
—
|
o
Årskostnaden för trefassystemet:
|
Maskineri ;\ 9 % ........................................
|
............................. kr.
|
102,060
|
—
|
Stationspersonal ..........................................
|
............................. »
|
17,500
|
—
|
Smörjmedel och dylikt.............................
|
............................. »
|
20,000
|
—
|
Summa kronor
|
139,560
|
—
|
86
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Ofvanstående summor innesluta ej kostnader för vattenbyggnader
eller järnväg, ej heller ränta under byggnadstiden.
Stockholm den 11 december 1909.
Georg Centerwall.
Undertecknade bäfva på uppdrag granskat ofvanstående kostnads¬
beräkning och anse densamma såvidt möjligt angifva verkliga kostna¬
derna med hänsyn tagen till oförutsedda risker.
Torsten Holmgren.
Arvid Lindström.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
87
Bilaga nr 4.
Tabell,
utvisande de beräknade årliga omkostnaderna för statens kraftverk
vid Porjus.
Utbyggd t för 37,500 turbinhästkrafter.
|
%■
|
Enfas-
syst-emet
|
|
Trefas¬
systemet.
|
Summa.
|
|
Santa.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten.- och. husbyggnader samt turbiner............
|
4
|
188,800
|
—
|
184,680
|
—
|
373,480
|
—
|
Elektrisk utrustning .......................................
|
4
|
—
|
—
|
30,240
|
—
|
30,240
|
—
|
Afskrifning.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten- och husbyggnader.................................
|
0.5
|
22,250
|
—
|
22,250
|
—
|
44,500
|
—
|
Turbiner'........................................................
|
2,4
|
6,480
|
—
|
4,008
|
—
|
10,488
|
—
|
Elektrisk utrustning .......................................
|
3,35
|
—
|
—
|
25,326
|
—
|
25,326
|
—
|
Underhåll.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten- och husbyggnader.................................
|
0,5
|
22,250
|
—
|
22,250
|
—
|
44,500
|
—
|
Turbiner........................................................
|
1,5
|
4,050
|
—
|
2,505
|
—
|
6,555
|
-
|
Elektrisk utrustning .......................................
|
1,65
|
—
|
—
|
12,474
|
-
|
12,474
|
—
|
Stationspersonal .............................................
|
—
|
—
|
—
|
17,500
|
—
|
17,500
|
—
|
Smörjmedel och förbrukningsartiklar..................
|
—
|
—
|
—
|
10,000
|
—
|
10,000
|
—
|
Kostnader för isning och diverse........................
|
—
|
16,170
|
—
|
8,767
|
—
|
24,937
|
—
|
Summa kronor
|
—
|
260,000
|
—
|
340,000
|
|
600,000
|
—
|
I dessa omkostnader ingå ej kostnaderna för ränta, drift och. under¬
håll af järnvägen, ej heller för ränta, afskrifning, underhåll eller per¬
sonal och förbrukningsartiklar för den elektriska enfasutrustningen eller
för kraftledningar. Ej heller ingå omkostnaderna på grund af ränte¬
förluster under byggnadstiden.
Stockholm den 17 december 1909.
Fredrik Jonson.
88
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Bilaga nr 5.
Tabell,
utvisande de beräknade årliga omkostnaderna för statens kraftverk
vid Porjus.
Utbyggdt för 50,000 turbinhästkrafter.
|
%
|
Enfas-
systemet.
|
Trefas¬
systemet.
|
Summa.
|
Ränta.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten- och husbyggnader samt turbiner............
|
4
|
188,800
|
—
|
188,800
|
—
|
377,600
|
—-
|
Elektrisk utrustning ......................................
|
4
|
—
|
—
|
45,360
|
—
|
45,360
|
—
|
Afskrifning.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten- och husbyggnader.................................
|
0j 5
|
22,250
|
—
|
22,250
|
—
|
44,500
|
—
|
Turbiner..................................................
|
2,4
|
6,480
|
—
|
6,480
|
—
|
12,960
|
—
|
Elektrisk utrustning ........................................
|
3,35
|
—
|
—
|
37,989
|
—
|
37,989
|
—
|
Underhåll.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten- och husbyggnader.................................
|
0,5
|
22,250
|
—
|
22,250
|
—
|
44,500
|
—
|
Turbiner.........................................................
|
1,5
|
4.050
|
—
|
4,050
|
—
|
8,100
|
—
|
Elektrisk utrustning .......................................
|
1,65
|
—
|
—
|
18,711
|
—
|
18,711
|
—
|
Stationspersonal ..................................
|
—
|
—
|
—
|
17,500
|
—
|
17,500
|
—
|
Smörjmedel och förbrukningsartiklar..................
|
—
|
—
|
—
|
20,000
|
—
|
20,000
|
—
|
Iiostnaber för isning och diverse.......................
|
—
|
16,170
|
—
|
16,610
|
—
|
32,780
|
—
|
Summa kronor
|
|
260,000
|
|
400,000
|
|
660,000
|
—
|
I dessa omkostnader ingå ej kostnaderna för ränta, drift ocli under¬
håll af järnvägen, ej heller för ränta, afskrifning, underhåll eller per¬
sonal och förbrukningsartiklar för den elektriska enfasutrustningen eller
för kraftledningar. Ej heller ingå omkostnaderna på grund af ränte¬
förluster under byggnadstiden, eller för eventuell reglering af vatten-
afrinningen.
Stockholm den 17 december 1909.
Fredrik Jonson.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
89
Bilaga n:r 8.
Erbjudande.
Under förutsättning att Riksdagen år 1910 beslutar anläggning af
ett statens kraftverk vid Porjus, färdigt senast år 1915, erbjuder sig
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag att från tiden för kraftleveransens
början intill 1932 års utgång förhyra elektrisk energi från Porjusverket
på följande villkor.
Kronan bygger och underhåller erforderliga ledningar och levererar
den elektriska energien på högspänningssidan i Gellivare och Kiruna
med ungefär hälften på hvartdera stället. Det står dock bolaget fritt
att vid behof uttaga så mycket större del af sammanlagda effekt- och
energibeloppet vid ettdera stället, som de för ofvan angifna fördelning
anordnade ledningarne medgifva och under förutsättning, att bolaget
betalar för därigenom eventuellt uppkommande ökning af totalförluster i
ledningarne.
Bolaget äger rätt att under . kontraktstiden för sitt behof uttaga
hela den effekt, som en enhet om maximalt 12,500 turbinhästkrafter i
Porjus utan reglering af vattendraget kan alstra, bolaget obetaget att,
intill dess bolaget för eget behof årligen förbrukar så mycken energi,
att betalningen därför enligt nedan angifna grundpris och timafgift
uppgår till 350,000 kronor, af den kontraherade kvantiteten mot skä¬
ligt pris äfven lämna kraft till Gruf aktiebolaget Freja, Tuollavaara
Grufaktiebolag äfvensom för kommunala och enskilda behof — dock
ej till större industriella anläggningar —- vid Gellivare, Malmberget,
Kiruna, Koskullskulle och Tuollavara. Denna effekt motsvarar pa hög¬
spänningssidan sammanlagdt max. c:a 7,700 kw. vid Gellivare och
Kiruna. Den tillgängliga vattenmängden skall dock i främsta rum¬
met användas för de turbiner, som äro afsedda att lämna kraft för sta¬
tens järnvägars behof. Vill bolaget uttaga mer än sammanlagdt 6,500
kw. högspänd ström vid Gellivare och Kiruna, skall bolaget därom lämna
skriftlig tillsägelse senast IV2 år, innan den ökade effekten uttages.
Bolaget har rätt till ersättning i form af proportionell minskning i
kraftafgiften, därest på grund af eventuell vattenbrist den vid Gellivare
och Kiruna sammanlagdt tillgängliga effekten skulle understiga 6,500
Bill. till Biksd. Frat. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 87 Haft. 12
90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
kw. under förutsättning att därvid energiförbrukningen pr vecka skulle
utgöra högst 290,550 kilowattimmar, hvaremot staten är fritagen från
ersättningsskyldighet till följd af force maj euro i andra hänseenden.
Såsom ersättning för energileveransen betalar bolaget
dels ett ärligt grundpris af trettiofem (35: —) kr. för hvarje under
året enligt s. k. kvarttimmemätare uttagen kilowatt, hvarvid medel¬
värdet åt de fyra högsta veckoafläsningarne anses vara den under året
uttagna effekten;
dels därutöfver en afgift af ett hälft (Vs) öre för hvarje enligt
kilowattimmemätare förbrukad kilowattimme.
Bolaget betalar dock från leveransens början oafsedt den uppmätta
förbrukningen en afgift af minst 350,000 kr. pr år räknadt.
Kontrakt med detaljerade bestämmelser upprättas, sedan Riksdagen
eventuellt beslutat om kraftverkets anläggning, mellan vattenfallsstyrel¬
sen och bolaget, och skall detta kontrakt i tillämpliga delar affattas i
enlighet med för dylika i allmänhet gällande bestämmelser.
Stockholm den 20 december 1909.
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag.
G. Geijer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
91
Bilaga. n:r 9.
Beräkning af kostnad för trefasledningar från kraftverk
vid Porjus.
Förutsättningar.
Ledningarne, hvilka afse att vid en driftspänning af 70,000 volt
från kraftverket vid Porjus till hvardera af platserna Gellivare och Ki¬
runa öfverföra mellan 3,000 och 4,000 kilowatt trefasström, utgöras af
20 mm2 kopparlinor, upplagda å master af järn.
Samtliga master konstrueras så, att sex linor kunna uppläggas,
ehuru från början endast tre tänkas monterade, med undantag af å en
30 km. lång sträcka närmast kraftverket, där dubbelledning från början
kommer till utförande.
Ledningsscliema.
Kiruna
Porjus
30 km,
22 km.
G-ellivare
Förluster i ledningarne:
Nedanstående tabell angifver dessa för en kraftförbrukning af dels
3,000, dels 4,000 kilowatt högspänd ström, cos ep — 0,8, å hvardera
platsen.
92
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 119.
Härvid betyder:
Va = spänning hos abonnenten, VL spänningsförlust i ledningen, KWA
abonnentens energiförbrukning, KWL energiförlust i ledningen, KWk
energibehof vid kraftverkets uttag.
Vid 3,000 KW
Gellivare .................................
Kiruna......................................
|
Va
67,600
64,100
|
VL«
3,44
8,42
|
KWÄ
3,000
3,000
|
KWl
130
344
|
K¥k
3,130
3,344
|
Totalt
|
|
|
6,000
|
474
|
6,474
|
Vid 4,000 KW
|
Gellivare ................................
|
66,800
|
4,61
|
4,000
|
236
|
4,236
|
Kiruna......................................
|
61,900
|
11,6
|
4,000
|
640
|
4,640
|
Totalt
|
|
|
8,000
|
876
|
8,876
|
Antagna enhetspriser.
Stolplinje. Kostnaden för stolplinje färdig, utan isolatorer och jord¬
lina, har, med ledning af kostnad för linjer från Trollhättan, beräknats till
kronor 4,500 pr km., hvarvid stolparne äro så konstruerade att sex trådar-
kunna uppläggas och isoleras för en driftspänning af 70,000 volt.
Denna kostnad har beräknats både med hänsyn till de högre arbets¬
kostnaderna i Lappland och den högre driftspänningen.
Jordlina för 55 mma stållina beräknas kronor 200 pr km. inklusive
montage.
Isolatorer. Hängisolatorer användas och beräknas till 100 kronor
pr tråd och km. ledning, inklusive montage.
Kopparledning. För 20 mm2 lina beräknas inklusive montage kronor
1:75 pr kg.
Antagna årskostnader.
Ränta. Afskrifning. Underhåll. Totalt.
Kopparlina........................................... 4 ^ 0,55 % 0,15 % 4,7 %
Stolplinje............................................... 4 % 1,4 % 2,5 % 7,9/11
För linjevakter beräknas, med hänsyn till att samma personer
kunna hafva tillsyn öfver såväl enfasledningen till Kiruna, för riks-
93
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
gränsbanan som öfver större delen af ifrågavarande trefasledningar,
samt att befattningen lämpligen kan förenas med andra sysslor, till
kronor 25 pr år och kilometer bevakningssträcka.
Kostnader pr km. linje.
Tre linor monterade:
|
Master uppsatta .........................................
|
....................................... kr. 4.500
|
—
|
Jordlina ........................................................
|
...................................... » 200
|
—
|
Isolatorer.......................................................
|
..................................... » 300
|
—
|
Kopparlina 3 x 20 mm'.........................
|
Summa kr. 5,000
....................................... kr. 950
|
—
|
Summa kr. 5,950
|
—
|
Sex linor monterade:
|
Master uppsatta .........................................
|
....................................... kr. 4,500
|
—
|
Jordlina ........................................................
|
..................................... » 200
|
•—
|
Isolatorer .....................................................
|
........................................ » 600
|
—
|
Kopparlina 6 x 20 mur..........................
|
Summa kr. 5,300
...................................... kr. 1,900
|
—
|
|
Summa kr. 7,200
|
—
|
Kostnad för ledningar till (Mlivare och Kiruna.
Anläggningskostnad.
Master uppsatta, 143 km. å kronor 4,500........................... kr. 643,500: —
Jordlina 143 km. å kronor 200............................................... )) 28,600: —
Isolatorer för 173 km. ledning å kronor 300..................... )> 51,900: —
Summa kr. 724,000: —
.............. kr. 164,350: —
Summa kr. 888,350: —
Kopparlina 173 km. å kr. 950
94
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
o
Arliga omkostnader:
Linje utan koppar, å 7,9 %..........
Koppar å 4,7 % .............................
Linjebevakning å kr. 25 pr km.
Stockholm den 14 december 1909.
................ kr.
|
57,196: —
|
................ ))
|
7,724: —
|
................. »
|
3,580: —
|
Summa kr.
|
68,500: —
|
Georg Centerwall.
Undertecknade hafva på uppdrag granskat ofvanstående kostnads¬
beräkning och anse densamma så vidt möjligt angifva verkliga kost¬
naderna med hänsyn tagen till oförutsedda risker.
Torsten Holmgren.
Arvid Lindström.
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
95
Bilaga C.
Till KONUNGEN.
Sedan Eders Kungl. Magt genom nådigt bref af den 8 april 1904
bemyndigat järnvägsstyrelsen att anställa försök med elektrisk järnvägs¬
drift, hafva af järnvägsstyrelsen sådana försök utförts å bansträckorna
96
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Tomteboda—Värtan och Stockholm—Järfva. Dessa försök hafva afslu-
tats våren 1908, och hafva de visat, att problemet om elektrisk drift
af statens järnvägar i hufvudsak måste anses vara tekniskt löst. En
del detaljförbättringar skulle naturligen alltjämt komma att göras, men
var det redan vid dessa driftförsöks början knappast tänkbart, att något
enklare, bättre och billigare system än det vid försöken använda syste¬
met med enfas växelström inom den närmaste framtiden skulle komma
att framträda. Eu utförlig berättelse öfver ofvannämnda försök har
öfverlämnats till Eders Kungl. Maj:t med underdånig skrifvelse af den
28 april 1908.
Sedan ofvannämnda försök slutförts, har emellertid, såsom var att
förutse, tekniken på ifrågavarande område utvecklats i hög grad, och
har därför järnvägsstyrelsen utsändt sakkunniga till Amerika, Tyskland,
Holland, England, Schweiz och Italien för att studera de nyaste fram¬
stegen på området. Erfarenheterna från dessa studieresor halva ytter¬
ligare bekräftat, att det ofvannämnda systemet med enfas växelström
är det, som bäst lämpar sig för ändamålet, och har detsamma också
antagits af de flesta större järnvägs förvaltningar, som beslutat sig för
införandet af elektrisk järnvägsdrift.
Vidare har Eders Kungl. Maj: t genom nådigt bref af den 13 juli
1906 bemyndigat järnvägsstyrelsen att verkställa utredningar rörande
inköp af helt eller delvis i enskild ägo befintliga vattenfall, hvilka kunde
anses lämpliga för elektrisk drift af statsbanorna, samt att i hvarje
särskildt fall inkomma med förslag till inköp af dylikt vattenfall. Med
anledning häraf hafva af järnvägsstyrelsen framställningar gjorts om
inköp af fallsträckan i Motala ström mellan Norrbysjön och Roxen, af
Hammarby fälle t i Järleån samt af Karseforsen m. fl. fall i Lagaån,
hvilka framställningar vunnit Eders Kungl. Maj:ts nådiga bifall. Dess¬
utom har på förslag af Trollhätte kanal- och vattenverk inköpts vatten¬
fallet vid Vargön i Göta älf, såsom varande särdeles lämpligt för elektrisk
järnvägsdrift.
Jämsides med försöken samt efter dessas afskalande hafva å järn¬
vägsstyrelsens byrå för elektrisk drift gjorts utredningar rörande kost¬
naden för införandet af elektrisk drift å de bandelar i södra och mel¬
lersta delarna af landet, hvilka lämpligen kunna drifvas med kraft från
ofvan nämnda vattenfall, samt utförts jämförande beräkningar rörande
årliga kostnaden vid elektrisk drift och ångdrift. Af dessa undersök¬
ningar framgår, att det ekonomiska resultatet af ett införande af elek¬
trisk drift är i hög grad beroende af trafikintensiteten å vederbörande
bandel. Relativt största vinsten skulle naturligen ernås å de starkast
97
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
trafikerade stambanorna, men å andra sidan kan järnvägsstyrelsen ej
undgå att hysa vissa betänkligheter för att till den första större an¬
läggningen välja en sådan handel, å hvilken person- och posttrafiken
är af stor betydelse. De driftstörningar, som under första tiden efter
den elektriska driftens igångsättande knappast kunna undvikas, skulle
nämligen där i högre grad än å andra bandelar medföra olägenheter.
Af bandelarna i södra och mellersta Sverige skulle med hänsyn härtill
egentligen blott linjen Ivrylbo—Mjölby eller del däraf med kraft från
Hammarby eller Motala-strömsfallen kunna ifrågakomma. Vid denna
handel skulle emellertid elektrisk drift ej kunna införas förrän efter flera
år på grund af de omfattande vattenregleringar, som böra utföras, innan
de ifrågavarande vattenfallen lämpligen kunna utbyggas. Däremot har
järnvägsstyrelsen, som anser, att tiden nu är inne att införa elektrisk
järnvägsdrift i större omfattning', kommit till den uppfattningen, att
det vore lämpligare att i stället föreslå införandet af elektrisk drift på
bandelen Kiruna—Riksgränsen. Å denna handel komma nämligen malm-
transporterna till följd af de överenskommelser, som under åren. 1907
och 1908 träffats mellan staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält och Trafikaktiebolaget Gräng¬
esberg—-Oxelösund, å andra sidan, att inom den närmaste framtiden
i betydlig grad ökas. Denna ökning kan endast möjliggöras genom
en afsevärd höjning af banans trafikförmåga, och, om ångdrift fortfa¬
rande skulle användas, måste sådant ske därigenom att banans tracé
förbättras, vattenstationer, kolupplag m. m. byggas samt nya lokomo¬
tiv anskaffas.
Verkställda utredningar gifva vid handen, att banans nuvarande
trafikförmåga med ångdrift är tillräcklig för framforsling af högst
3,000,000 ton malm årligen. Denna transportmängd beräknas vara upp¬
nådd år 1913, till hvilket år sålunda, i den händelse ångdriften bibe¬
hålies, förenämnda åtgärder till höjande af banans trafikförmåga böra
vara genomförda för mötande af ytterligare stegrad trafik. Införes
elektrisk drift vid nyssnämnda tidpunkt, erfordras gifvetvis ingen an¬
skaffning af ånglokomotiv, ej heller nya anläggningar för vatten- och
koltagning. Den omnämnda förbättringen af banans tracé behöfver
under samma förutsättning icke vara genomförd, förr än den årliga
transportmängden uppgår till 3,850,000 ton (däraf 3,750,000 ton från
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och 100,000 ton för Tuolluvaara
aktiebolag), hvilket beräknas inträffa år 1918. Möjligen kommer erfaren¬
heten att visa, att denna förbättring ei alls behöfver företagas.
Bih. till Eiksd. Prof. 1910. 1 Sciml. 1 Afd. 87 1-Iäft.
13
98
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Ofvannämnda utredningar visa äfven, att förhållandena på grund
af den jämna masstrafiken äro ovanligt gynnsamma för ernående af ett
i ekonomiskt afseende godt resultat vid elektrisk drift. Vidare blifva
olägenheterna af de rubbningar i trafiken, som under den första tiden
kunna komma att inträffa, ej så stora, enär person- och posttrafiken å
denna handel är af mycket underordnad betydelse. En stor fördel skulle
den elektriska driften äfven medföra därigenom, att den rök i tunnlar
och snögallerier å sträckan Abisko—Riksgränsen, som vid ångdriften
är särskildt besvärande för ban- och tågpersonalen och flera gånger
framkallat allvarliga olyckstillbud, ej vidare skulle förekomma, hvarige¬
nom en påtänkt ventilationsanläggning skulle blifva obehöflig. Vidare
bör framhållas den ur nationalekonomisk synpunkt viktiga omständig¬
heten, att vid införandet af elektrisk drift å ifrågavarande handel skulle
vid en årstransport af 3,850,000 ton mahn en för ångdrift erforderlig
årlig stenkolskvantitet af cirka 41,000 ton blifva obehöflig. Den enda
egentliga olägenheten med valet af bandelen Kiruna—Riksgränsen till
första anläggning för elektrisk drift i stor skala torde vara de klima¬
tiska förhållandena, hvilka äro mindre gynnsamma för en vattenkraft¬
anläggning, i det att afrinningen under vintermånaderna i dessa trakter
nedgår betydligt, och svårigheter skulle kunna uppstå vid driften af
kraftstationen, om ej nödiga försiktighetsmått vidtagas vid densammas
anläggning. Snöförhållandena däremot äro, efter hvad erfarenheten
visat, icke af sådan beskaffenhet, att de kunna vålla långvariga hinder
för trafiken.
Trots de i stort sedt gynnsamma förhållandena har järnvägsstyrel¬
sen ej kunnat bortse från den betydande risk, som en så stor och i
sitt slag enastående anläggning gifvetvis måste medföra. Visserligen
finnas ej så få under de senaste åren utförda stora elektriska banor, vid
hvilka lokomotivens hästkrafttal eller anläggningens storlek uppgår till
eller öfverträffar den nu ifrågavarande. Äfven det system, enfassyste-
met, hvilket järnvägsstyrelsen, enligt hvad ofvan omnämnts, i likhet
med de flesta större järnvägsförvaltningar ansett vara det enda, som
kan ifrågakomma, har under de senaste åren börjat användas vid allt
flera banor i utlandet. Hvarken detta eller något annat elektriskt ban-
system har emellertid förut utförts vid någon bana, där närmelsevis så
störa anspråk ställts på lokomotivens arbetsförmåga — det är nämligen
här fråga om framförande af tåg med 2,000 tons bruttovikt, lokomotiv¬
vikten inberäknad, med en medelhastighet af omkring 37 km. per
timme. — Härtill kommer, att de i flere afseenden egenartade förhållan¬
dena vid här ifrågavarande handel nödvändiggöra en del anordningar,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119. 99
livi Hen, i större eller mindre grad måste under den första driftstiden
utexperimenteras.
I fråga om sättet för den elektriska anläggningens utförande har¬
mun att välja på två utvägar. Den ena, att den erforderliga elektriska
utrustningen för banan anskaffas i. vanlig ordning genom på lämpligt
sätt uppdelade leveranser efter infordrande af anbud, hvarvid det natur¬
ligen äfven kunde ifrågasättas, att järnvägsstyrelsen med för tillfället
anställd personal utförde en del uppsättnings- och andra arbeten. Ge¬
nom att till leverantörer utvälja firmor med största möjliga erfarenhet
på teknikens ifrågavarande område samt med anlitande af den erfaren¬
het, som genom hittills af järnvägsstyrelsen utförda försök och på andra
håll utförda undersökningar finnes samlad inom järnvägsstyrelsen, hade
man att söka skaffa sig största möjliga säkerhet för att anläggningen
skulle komma att funktionera tillfredsställande. Den andra utvägen
vore, att med eu enda leverantör träffa sådant aftal, att densamme öfver-
tager hela den tekniska och ekonomiska risken.
Då resultatet af denna första anläggning för elektrisk drift i större
omfattning för en lång framtid torde blifva bestämmande för vidare
åtgärder i fråga om statsbanornas elektrifiering, har järnvägsstyrelsen
ansett det vara af synnerlig vikt att söka vinna största möjliga garanti
för att densamma i såväl tekniskt som ekonomiskt afseende blir fullt
tillfredsställande.
Af de båda utvägarne har järnvägsstyrelsen därför ansett sig böra
välja den senare. De försökskostnader, som vid utländska bananlägg¬
ningar af liknande slag uppkommit, hafva nämligen visat sig vara högst
betydande. Visserligen har genom de af järnvägsstyrelsen utförda för¬
söken en del erfarenheter vunnits, ledande till begränsning af ifrågava¬
rande kostnader, men komma dessa dock till följd af de egenartade
svåra förhållandena säkerligen att uppgå till ej obetydliga belopp. Ge¬
nom att välja den senare utvägen skulle dessa ovissa kostnader helt
och hållet kunna undvikas och järnvägsstyrelsen därjämte erhålla garanti
för att anläggningskapitalet ej öfverstiger en viss gräns. På grund
häraf har järnvägsstyrelsen ansett sig böra träda i underhandlingar med
på området särskildt erfarna firmor, och hafva några af dessa ej ansett
svårigheterna större, än att de erbjudit sig att på egen teknisk och
ekonomisk risk utföra anläggningen på så sätt, att de förbinda sig att
för en viss kostnad utföra densamma, samt garantera, dels att de årliga
underhållskostnaderna för den elektriska anläggningen ej skola öfver¬
stiga ett visst belopp per år, och dels att förbrukningen af elektrisk
energi för tågens framförande ej heller skall öfverstiga ett visst belopp.
100
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Efter utfärdad inbjudning bär järnvägsstyrelsen erhållit två kon¬
kurrerande anbud, nämligen ett från Allmänna Svenska Elektriska aktie¬
bolaget i förening med Siemens-Schuckert Werke och ett från Svenska
Emissionsaktiebolaget i förening med Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft.
Härigenom har ett i förhållande till experiment-kostnaden och risken
skäligt pris kunnat erhållas. Vidare har järnvägsstyrelsen ernått garan¬
tier för att den svenska industrien skulle få afsevärdt medverka och
■ samla erfarenhet vid utförandet af denna anläggning. Af de ofvan-
nämnda anbuden har järnvägsstyrelsen ansett det, som afgifvits af All¬
männa Svenska Elektriska aktiebolaget och Siemens-Schuckert Werke
i förening, vara för staten förmånligast och det, som bäst tillgodoser
den svenska industriens intressen. Järnvägsstyrelsen har därför beslutat
antaga det ifrågavarande anbudet och har uppgjort kontrakt om leve¬
ransen med ofvannämnda firmor, gällande för järnvägsstyrelsens del under
förutsättning af Eders Kung!. Maj:ts godkännande.
De hufvudsakliga bestämmelserna uti ifrågavarande kontrakt, som
här i afskrift bifogas (bilaga 3), äro följande:
De elektriska firmorna Allmänna Svenska Elektriska aktiebolaget
och Siemens-Schuckert Werke förbinda sig att tillverka och på platsen
iordningställa samt till järnvägsstyrelsens begagnande upplåta den för
elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen erforderliga anläggnin¬
gen inkl. 15 elektriska lokomotiv, men exkl. erforderlig kraftstation.
Denna anläggnings kapitalvärde skall anses utgöra kronor 5,291,662,
och garantera firmorna, att af denna summa ej mer än 35 procent skall
utbetalas för utländska leveranser.
Firmorna garantera vidare, att revisions-, reparations-, smörjnings-
och putsningskostnaderna för malmtågs- och snälltågslokomotiven samt
kostnaden för tillsyn och underhåll af ledningar och transformatorssta¬
tioner inkl. kostnaden för ^^anskaffning af delar, som behöfva utbytas,
hvilka kostnader sammanfattats under benämningen underhållskostnaderna
för den elektriska anläggningen, ej skola öfverstiga vissa i tabellform
angifna värden. Dessa underhållskostnader för den elektriska anlägg¬
ningen hafva beräknats med ledning af firmornas i tabellform angifna
värden och utgöra i medeltal per år:
a) vid eu transportmängd af 3,000,000 ton malm per år kronor: 305,800,
b) vid en transportmängd af 3,850,000 ton malm per år kronor: 332,500.
Slutligen garantera firmorna, att den för tågens framförande erfor¬
derliga energiförbrukningen, uttryckt i watt-immar per tonkilometer ej
skall öfverstiga:
Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 119.
101
för persontåg......
för malmtåg .....
för tomvagnståg
31.5
22.6
23,9.
Såsom ersättning för användandet af den firmorna tillhöriga an¬
läggningen och successiv inlösen af densamma skall järnvägsstyrelsen
betala till firmorna
dels 4 % årlig amortering å anläggningens ofvan angifna kapital¬
värde,
dels 5 % ränta å berörda kapitalvärde, minskadt med af järnvägs¬
styrelsen erlagda amorteringar, och slutligen
dels 65 % af det belopp, hvarmed de verkliga underhållskostnaderna
för den elektriska anläggningen understiga den garanterade underhålls¬
kostnaden.
Öfverstiga de verkliga underhållskostnaderna för den elektriska an¬
läggningen, den garanterade, så skola firmorna till järnvägsstyrelsen
inbetala skillnaden.
Firmorna medgifva vidare järnvägstyrelsen rätt att kassera an¬
läggningen, för den händelse tillfredsställande driftsäkerhet med den¬
samma ej kan ernås eller underhållskostnaden och strömförbrukningen
öfverstiga de garanterade värdena.
Af de kraftkällor, som skulle kunna ifrågakomma för elektrisk drift
å bandelen Kiruna—Riksgränsen, har järnvägsstyrelsen funnit forsarne
Tarrakoski och Vakkokoski i Torne älf närmast böra ifrågakomma så¬
som i alla afseenden lämpliga, särskildt emedan man genom uppdämning
af Torne träsk till 3 meter öfver nuvarande högvattenyta kan erhålla
ett fullt tillräckligt vattenmagasin om något mer än en miljard kubikmeter
och därför blifva oberoende af den mindre afrinningen under vintermå¬
naderna. Den vattenreservoar, som genom denna uppdämning erhålles,
är för järnvägsdriften af alldeles särskild betydelse, emedan man genom
densamma alltid har en kontroll på huru mycket vatten, som står till
kraftanläggningens förfogande, och således också på möjligheten att
upprätthålla en regelbunden tågtjänst.
För utförandet af erforderliga vattentekniska utredningar har järn¬
vägsstyrelsen anlitat Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån, hvilken firma
redan år 1900 för Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag utfört utred¬
ningar angående tillgodogörande af i närheten af Kiruna befintlig vat¬
tenkraft och således redan förut haft tillfälle att sätta sig in i förhål¬
landena i dessa trakter.
102
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 119.
Vattenbyggnadsbyrån har under sommaren år 1908 verkställt mät
ningar och grundundersökningar på platsen för kraftanläggningen, och
har den 4 och 5 september 1908 på begäran af järnvägsstyrelsen laga syn
där hållits. Vidare har järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse af den 10
oktober 1908 hos Eders Kungl. Maj:t anhållit om tillstånd att öfverbygga
kungsådra vid Tarrakoski och Vakkokoski i Torne älf, hvilken underdåniga
framställning ännu är beroende på Eders Kungl. Maj:ts pröfning.
Ofvannämnda vattentekniska utredningar afslutades af Aktiebolaget
V attenbyggnadsbyrån under år 1908. Emellertid visade det sig vid
sammanförandet af utredningsresultaten i början af år 1909, att anlägg¬
ningskostnaden för kraftanläggningen vid Vakkokoski blef mycket hög.
Järnvägsstyrelsen ansåg därför nödvändigt, att noggrannare undersök¬
ningar gjordes för att utröna, om ej möjlighet skulle föreiinnas att
nedbringa dessa kostnader genom omarbetning af planen för kraftsta-
tionsanläggningen, och både järnvägsstyrelsen tänkt utföra ytterligare
terrängundersökningar under sommaren år 1909. Då emellertid från och
med 1909 års början Eders Kungl. Maj:ts vattenfallstyrelse trädt i verk¬
samhet, har järnvägsstyrelsen ansett riktigast, att de fortsatta utred-
ningarne angående ifrågavarande kraftanläggning öfvertoges af nämnda
styrelse. Järnvägsstyrelsen har därför i underdånig skrifvelse den 7
april år 1909 hos Eders Kungl. Maj:t anhållit, att vattenfallsstyrelsen
måtte få i uppdrag att fortsätta och färdigställa xffredning angående
elektriskt kraftverk vid Vakkokoski. Denna järnvägsstyrelsens anhållan
har af Eders Kungl. Maj:t bifallits, och har vattenfallsstyrelsen genom
nådigt bref den 23 april år 1909 erhållit uppdrag att fortsätta och
färdigställa ifrågavarande utredning.
Under sistlidne sommar har vattenfallsstyrelsen låtit utföra erfor¬
derliga terrängundersökningar och har den 1 december år 1909 till
järnvägsstyrelsen aflämnat utredning och kostnadsförslag för kraftan¬
läggningen, hvad den vattentekniska delen beträffar, hvilken utredning-
här i afskrift bifogas (bilagor 4 och 5).
I denna sin utredning har vattenfallsstyrelsen i hufvudsak följt det
af Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån uppgjorda förslaget. Vid de nya
undersökningarne har vattenfallsstyrelsen emellertid funnit, att ett par
förbättringar kunde göras, nämligen att kraftstationen kunde förläggas
på berggrund och därför utföras med s. k. öppen uppställning af tur¬
binerna samt att den i Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyråns utredning
upptagna, genom invallning bildade tilloppskanalen till dammsjön fram¬
för kraftstationen kunde till stor del utföras som gräfd kanal.
Vid förslagets pröfning anser sig vattenfallsstyrelsen hafva funnit,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
103
dels att risk skulle före finnas för att dammsjön framför kraftstationen
möjligen skulle kunna bottenfrysa, och dels att vattenmängden ej skulle
vara tillräcklig både för järnvägsdriften å linjen Kiruna—Riksgränsen
och för ifrågasatt kraftleverans till malmbolagen för deras lcraftbehof i
Kiruna och Gellivare, såsom af järnvägsstyrelsen på grund af siffror
från Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån beräknats.
Vattenfallsstyrelsens farhåga, att dammsjön framför kraftstationen
möjligen skulle kunna bottenfrysa, synes hufvudsakligen vara motiverad
af försiktighetshänsyn på grund af bristande kännedom om de klimati¬
ska förhållandena på platsen. Liknande betänkligheter existerade, innan
trafiken öppnades å Riksgränsbanan angående möjligheten att vintertid
trafikera denna handel, men har det nu visat sig, att svårigheterna där¬
vidlag mycket väl låtit sig öfvervinnas.
För en järnvägskraftstation är det af alldeles särskild betydelse, att
ett större lugnvatten fiunes såväl omedelbart framför som efter kraft¬
stationen, enär annars tappningen ej kan varieras så hastigt, som er¬
fordras för en dylik kraftstations mycket varierande belastning. Vakko-
koski kraftstation har därför, som af närslutna förslagsritningar framgår,
tänkts placerad omedelbart invid den nedanför forsen Vakkokoski belägna
sjön Vakkojärvi, och har man vidare funnit, att genom invallning eu
tillräckligt stor dammsjö lätt kan erhållas i en naturlig sänka framför
kraftstationen. Denna dammsjö står genom den förut nämnda, 1 km.
långa, gräfda kanalen i förbindelse med den ofvanför forsen Vakkokoski
belägna sjön Alajärvi. På grund af den ofvannämnda varierande tapp¬
ningen samt på grund af fallförlust i tilloppskanalen kommer, under
det kraftstationen är i gång, vattenytans läge i ofvannämnda dammsjö
att variera något. Denna dammsjö har emellertid en area af ej mindre
än 160,000 kvm. (d. v. s. den har något större yta än Norrström från
Norrbro till ångslupslinjen Bomslupstrappan—Skeppsholmen), och blir
därför maximivariationen i vattenståndet i denna dammsjö under ett
driftsdygn högst 0,3 meter, under det att de mera tillfälliga variatio¬
nerna ej öfverstiga 0,15 meter.
De farhågor, som uttalats rörande nämnda anordningar, bestå däri,
att det istäcke, som vintertid bildas i dammsjön, skulle fastfrysa vid
stränderna och icke följa med de jämförelsevis hastiga växlingarne i
vattenståndet, hvarför vatten skulle komma att stiga upp öfver isen,
frysa och småningom öka isens tjocklek i sådan grad, att fara för bot-
tenfrysning skulle uppstå. Genom ständiga växlingar i vattenståndet
skulle vidare den vid stränderna fastfrusna isens rörelse menligt inverka
på vallar, intag m. m.
104
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Då de klimatiska förhållandena i vårt land vintertid äro sådana, att
de olika landsdelarne från Bergslagen tipp till här ifrågavarande nord¬
ligaste trakter åtminstone tidvis äro i stort sedt ungefär likställda ifråga.
om isbildningsförhållanden och dylikt, skulle en fara af antydd art,
därest den verkligen förelåge, redan hafva gjort sig gällande vid ett
stort antal vattenkraftanläggningar m. in. i mellersta Sverige. Något
dylikt har emellertid ej försports. I här föreliggande fall är särskildt
att märka, dels att vattenståndsvariationerna, som ofvan visats, äro obe¬
tydliga, särskildt i förhållande till det i större delen af dammsjön an¬
senliga vattendjupet (3,5—6 meter), dels att till följd af dammsjöns stora
bredd istäcket under inga omständigheter kan förblifva orörligt vid sti¬
gande vattenyta, enär dess hållfasthet är otillräcklig för att motstå det
då inträdande upptrycket. Förloppet torde sålunda blifva det vanliga,
eller att mindre partier af isen fastfrysa vid dammsjöns stränder, under
det större delen af istäcket fritt rör sig i enlighet med vattenståndets
variationer. Farhågan rörande isens åverkan på vallar m< m. torde äfven
med det ofvan anförda vara afiägsnad. Härtill kommer, att det endast
är under arbetstiden, som vattenytan sänker sig, och att omedelbart,
efter det kraftstationen stannats, dammsjöns vattenyta åter stiger till sitt
högsta läge, hvarför bottenfrysning ännu mindre torde vara att befara.
Under Riksgränsbanans byggnadstid utfördes i närheten af Riks¬
gränsens station eu mindre elektrisk kraftanläggning vid Kaderjokk,
som fortfarande användes för belysning och pumpning vid Riksgränsens
station. Vid donna anläggning förefinnas liknande förhållanden, men
har kraftstationen aldrig stannat på grund af issvårigheter. Däremot
har vattentillgången, beroende på att afrinningen minskats under vinter¬
månaderna och att tillräckligt vattenmagasin ej funnits, särskildt under
mars och april månader, ofta varit så knapp, att man ej kunnat hålla
kraftstationen i gång mer än en kort del af dygnet, och har det då
visat sig, att vattnet under den öfriga delen af dygnet runnit till i
dammsjön under isen.
Slutligen vill järnvägsstyrelsen påpeka, att Vakkokoski kraftstations
läge mellan tvenne stora lugnvatten, hvilka vid inträffad köld snart be¬
läggas med is, måste anses synnerligen lämpligt, i det därigenom sär¬
skildt faran för grundisbildning (»sörpning») är så godt som utesluten.
Angående vattenmängden anser vattenfallsstyrelsen dels att ej fullt så
inycket som 50 kubikmeter vatten per sekund blifva disponibla för kraftsta¬
tionen, och dels att den för järnvägsdriften erforderliga vattenmängden
måste sättas till minst 40 kubikmeter per sekund i stället för beräknade
29 kubikmeter. Enligt vattenfallsstyrelsens mening bör därför, om en
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 119.
105
kraftstation utföres vid Vakkokoski, denna helt och hållet reserveras för
järnvägsdriften. Sin uppfattning, att vattenmängden är för högt räknad,
motiverar vattenfallsstyrelsen därmed, att en viss osäkerhet skulle vid¬
låda de vid Tornehamn i Torneträsk gjorda vattenståndsmätningarne,
som den af Eders Kungl. Maj:t den 9 juni år 1899 tillsatta vattenfalls-
kommittén låtit utföra. Järnvägsstyrelsen har för utredning af denna
fråga inhämtat yttrande af hydrografiska byrån. Af byråns här i af¬
skrift bifogade yttrande (bilaga 6) framgår, att om det af Aktiebolaget
Vattenbyggnadsbyrån angifna resultatet af nyssnämnda orsak är felaktigt,
så är detta resultat snarare för litet än för stort. Efter hvad järnvägs¬
styrelsen vidare genom skrifvelser från hydrografiska byrån (bilaga 6)
inhämtat, synes det med säkerhet kunna påräknas, att efter reglering
af Torne träsk en vattenmängd af 50 kubikmeter per sekund alltid skulle
finnas disponibel för kraftstationen.
Sin uppfattning om den för järnvägsdriften erforderliga vatten¬
mängden grundar vattenfallsstyrelsen enligt egen uppgift på följande
omständigheter:
l:o) att den af järnvägsstyrelsen angifna energiåtgången skulle vara
för låg, beroende på att tågmotståndet under vintern kunde anses
omkring 15 procent högre än under öfriga årstider, hvarjämte under
vintern tillkomme erforderlig drifkraft för snöplogning;
2:o) att medelvärdet för turbinernas verkningsgrad ej skulle kunna
sättas högre än 63 procent;
3: o) att läckningen för stillastående turbiner, som hållas vatten-
fyllda för att vara i beredskap för omedelbar igångsättning, måste be¬
räknas till 1 kubikmeter per sekund.
I afseende på den första punkten får järnvägsstyrelsen anföra, att
för ökadt tågmotstånd under sämre väderleksförhållanden och för mötan¬
det af andra ogynnsamma omständigheter har vid uppgörandet af de
belastningskurvor, som ligga till grund för järnvägsstyrelsens förslag,
fullt tillräckligt säkerhetstillägg blifvit gjordt.
Hvad vidare den af vattenfallsstyrelsen angifna verkningsgraden
för turbinerna beträffar, så synes denna siffra särdeles låg i jämförelse
med siffror från redan utförda moderna anläggningar och äfven med de
verkningsgradssiffror, som garanterats för statens turbinanläggning vid
Trollhättan. Härtill kommer, att till grund för de af järnvägsstyrelsens
byrå för elektrisk drift utförda beräkningarna har, för att ej alltför
mycket komplicera dessa, måst läggas sådana antaganden, som med all
sannolikhet hafva gjort spetsarne på de belastningsdiagram, hvilka er¬
hållits som resultat af ofvannämnda beräkningar, större, än hvad de i
Bill. till 1 likså. Prof.. 1910. 1 Sand. 1 Afl. 87 Höft. 14
106 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
verkligheten kunna blifva. Härigenom har åter medelverkningsgraden
för turbinerna vid beräkningarne utfallit betydligt lägre, och således
vattenförbrukningen större än hvad som i verkligheten torde bli fallet.
Hvad vidare läckningen beträffar, så synes den vara beräknad under
förutsättning af ett mindre noggrannt utförande. Det torde väl emel¬
lertid knappast vara tvifvel underkastadt, att såväl i förenämnda hän¬
seende som äfven i fråga om verkningsgraden en turbinanläggning kan
åstadkommas, som lämnar ett bättre resultat än det, som vattenfalls¬
styrelsen af försiktighetshänsyn ansett sig böra förutsätta. Vattenfalls¬
styrelsen uppgifver ock i fråga om en kraftverksanläggning vid Porjus
i Lule älf, att provisorisk tätning kan ske vid eventuellt inträffande
vattenknapphet, och denna möjlighet lärer väl ock kunna komma till
användning vid Vakkokoskianläggningen.
Järnvägsstyrelsen har med hänsyn därtill, att de belastningsdiagram,
som nu senast uppgjorts (bilaga 1), äro något ogynnsammare än de,
på hvilka Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån grundat sin i vattenfalls¬
styrelsens utredning omnämnda beräkning, undersökt hur stor vatten¬
förbrukning, som kan förutsättas för järnvägsdriften enligt de till grund
för järnvägsstyrelsens förslag liggande belastningskurvorna, och därvid
funnit, att den ej kan antagas öfverstiga 30 kubikmeter per sekund,
och att således 20 kubikmeter per sekund skulle kunna vara disponibla
för alstring af kraft för försäljning.
På grund af de af vattenfallsstyrelsen uttalade betänkligheterna har
järnvägsstyrelsen ansett, att frågan om- försäljning af elektrisk energi
från en kraftanläggning vid Vakkokoski bör tillsvidare få anstå, och att
sålunda någon häraf inflytande inkomst ej nu upptages i kalkylen, som
äfven utan sådan inkomst gifver ett fullt tillfredsställande resultat.
I detta sammanhang torde böra nämnas, att enligt anbud, som
järnvägsstyrelsen våren 1909 erhöll från Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag, detta förklarade sig vilja köpa kraft i form af högspänd
växelström, levererad å tråd i Kiruna. Bolaget ansåg sig behöfva en
effekt af maximalt 6,000 kilowatt samt årligen högst 13,800,000 kilo¬
wattimmar, hvilken siffra möjligen senare skulle kunna ökas till 18,000,000
kilowattimmar. Härför erbjöd sig bolaget att betala ett å-pris af 40 kr.
per kilowattår plus 0.5 öre per kilowattimme, men minst 300,000 kronor
per år. Detta anbud har bolaget emellertid icke ansett sig böra för det
närvarande förnya, sedan vattenfallsstyrelsen ställt i utsikt för bolaget
att erhålla elektrisk energi från Porjuskraftverket till ett förmånligare
pris, ä,n det vid förliden vår skedd underhandling mellan bolaget och
järnvägsstyrelsen af bolaget erbjudna.
107
. Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Hvad angår kostnadsberäkningarne för kraftanläggningen vid Yakko-
koski med damm vid Tarrakoski har vattenfallsstyrelsen ansett försik¬
tigheten bjuda att med något mer än 2,000,000 kr. höja det kostnads¬
förslag, som inom järnvägsstyrelsen blifvit uppgjordt, och hvilket grun¬
dats på Aktiebolaget Vattenfällsbyråns massberäkningar och på å-priser,
som lämnats af arbetschefen vid statens järnvägsbyggnader A. Granholm,
som vid byggnaden af bandelen Kiruna—Riksgränsen haft tillfälle samla
erfarenhet om arbetsförhållandena i dessa trakter.
Vattenfallsstyrelsen har ansett sig böra fästa järnvägsstyrelsens
uppmärksamhet på följande af allmänna ombudet vid laga synen på
platsen för kraftanläggningen vid Vakkokoski den 4 och 5 september
1908 gjorda yrkande:
»att dammluckorna skötas sä, att det öfverflödsvatten, som kan på¬
räknas under antagande af en drifvattenmängd af 50 kubikmeter i sekun¬
den i medeltal, d. v. s. vanligen en vattenmängd af minst 150 kubik¬
meter i sekunden utöfver drifvattnet, utsläppes under 2 veckor vid mid¬
sommartiden enligt årligt närmare meddelande från kronolänsmannen i
Paj ala angående tidpunkten, hvilken beräknas så, att detta flöde förenas
med Muonio älfs flöde; dock icke ifall abnormt ringa nederbörd fallit
under föregående 12 månader, i hvilken händelse rapport från damm¬
vakten insändes före 15 maj till länsstyrelsen därom, att blott en mindre
mängd öfverflödsvatten än 150 kubikmeter i sekunden synes finnas
disponibel för ängsbevattning under året ifråga, hvarvid länsstyrelsen
äger afgöra huru mycket vatten, som detta ovanligt torra år skall ut¬
släppas.»
Vattenfallsstyrelsen anser, att man genom detta yrkande kan komma
på en svårbotlig balans. Järnvägsstyrelsen får i underdånighet påpeka,
att ofvannämnda extra tappning af 150 kubikmeter per sekund under
14 dagar ej motsvarar mer än 5,75 kubikmeter per sekund i medeltal
för hela året, och att detta under inga förhållanden kan inverka menligt
på järnvägsdriften. Allmänna ombudet har vidare vid ifrågavarande syn
meddelat, att visserligen vore det synnerligen önskvärdt att vattnet från
Torneträsk utsläpptes vid midsommartid, men å andra sidan vore det
också synnerligen önskvärdt, att vattnet under slåttertiden vore så lågt
som möjligt, och att således då tappningen från Torne träsk minskades.
Genom den ifrågasatta dämningen skulle därför förhållandena blifva
bättre för de af allmänna ombudet omnämnda strandängarna, enär vår¬
floden från Torne älf på grund af de stora sjöar, som finnas i denna älfs
vattenområde, ofta kommer ganska sent, hvilket tydligt framgår af de
till vattenfallsstyrelsens utredning bifogade kurvorna för afrinningen från
108
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Torneträsk. Detta torde väl få betraktas som en fördel, som fullt upp¬
väger den olägenhet, som tilläfventyrs kan ligga i en något minskad
vårflod.
Med ledning af den i vattenfallsstyrelsens utredning angifna kost¬
naden för vatten- och husbyggnader samt turbiner till ett kraftverk vid
Yakkokoski har hela kostnaden för ifrågavarande kraftverk af järnvägs¬
styrelsen beräknats uppgå till:
a) Vid transport af 3,000,000 ton malm årligen.
Vatten- och husbyggnader............................................ kronor 7,170,000: —
Turbiner ............................................................................ » 264,000: —
Elektrisk utrustning..................................................... » 650,000: —
Järnväg och spåranordningar.............,......................... » 654,000: —
Summa kronor 8,738,000: —
b) Vid transport af 3,850,000 ton malm årligen.
Vatten- nch husbyggnader.....
Turbiner ......................................
Elektrisk utrustning.................
Järnväg och spåranordningar
................... kronor
|
7,170,000: —
|
.................... D
|
330,000: —
|
.................... »
|
820,000: —
|
................... ))
|
654,000: —
|
Summa kronor
|
8,974,000: —
|
Vid beräkning af kraftstationskostnaden har den ofvan angifna
högre anläggningskostnaden lagts till grund och har vidare äfven där¬
vid tagits hänsyn till ränteförluster under byggnadstiden. Den synner¬
ligen höga kraftkostnad för den elektriska järnvägsdriften, som sålunda
erhålles, utgör vid transport af 3,000,000 ton malm per år kronor
576,000 och vid transport af 3,850,000 ton malm per år kronor 604,000,
och äro dessa strömkostnader upptagna i bilagda tablå (bilaga 9). För
den elektriska driften hafva underhållskostnaderna för den elektriska
anläggningen upptagits enligt de af de elektriska firmorna garanterade
beloppen.
För jämförelse hafva äfven kostnaderna för ångdrift å bandelen
Kiruna—Riksgränsen sammanställts i nyssnämnda tablå. Dessa ång-
driftkostnader hafva för att ej göra jämförelsen för gynnsam för den
elektriska driften upptagits synnerligen låga. På ångdriftsidan hafva
vidare kostnaderna för förbättring af banans tracé samt för en de! öfriga
med ångdrift förenade anläggningar ej medtagits. Tablån utvisar likväl
109
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
en ganska afsevärd årsvinst till den elektriska driftens fördel, nämligen
vid transport af 3,000,0000 ton malm per år kronor 224,800 och vid
transport af 3,850,000 ton malm per år kronor 453,500. Denna års-*
vinst kominer gifvetvis att betydligt ökas, för den händelse inkomst
skulle kunna erhållas genom försäljning af elektrisk kraft från kraft¬
stationen. Vid denna beräkning har antagits, att samtliga malmtågs-
lokomotiv, som nu användas å bandelen Kiruna—Riksgränsen, skola
öfverflyttas till bandelen Gellivare—Luleå, och att de lättare lokomotiv,
som nu användas å denna handel, skola förflyttas till sydligare bandelar
med tung godstrafik, hvadan intet belopp för afskrifning af ångloko-
motivens anskaffningskostnad ingår på den elektriska sidan i denna
beräkning.
Järnvägsstyrelsen anser sig därför — i synnerhet som den elek¬
triska driften i detta fall ej skulle medföra några oförutsedda experiment¬
kostnader för statens järnvägar — med stöd ej mindre af här förelig¬
gande utredning, än äfven af de gynnsamma resultat, som vunnits vid
de förut nämnda elektriska driftförsöken, böra föreslå införandet snarast
möjligt af elektrisk drift enligt enfassystemet å bandelen Kiruna—
Riksgränsen.
Vattenfallsstyrelsen har afslutat sin till järnvägsstyrelsen inlämnade
utredning om kraftanläggningen vid Vakkokoski med ett meddelande,
att styrelsen hade för afsikt att inkomma till Eders Kungl. Maj:t med
förslag till utbyggande af Porjusfallen i Lule älf. Vattenfallsstyrelsen
har också förut föreslagit järnvägsstyrelsen att för driften å Riksgräns-
banan använda kraft från denna kraftkälla. Järnvägsstyrelsen har låtit
undersöka lämpligheten häraf, hvad den elektriska sidan af saken be¬
trä,ffar, och funnit, att risken för driftstörningar därvid betydligt ökas,
dels emedan ledningen Porjus—Kiruna är något öfver 100 kilometer
längre än motsvarande ledning från Vakkokoski (se bifogade karta, bi¬
laga 8), och dels emedan den större ledningslängden från Porjus be¬
tingar användandet af en högre spänning för den elektriska kraftens
öfverförande till järnvägen, än då kraften tages från Vakkokoski. Här¬
till kommer, att ledningen Porjus—Kiruna på omkring 14 kilometer af
sin längd måste framföras genom fullständig ödemark, under det att
linjen från Vakkokoski till Kiruna följer arbetsspåret mellan dessa plat¬
ser. Järnvägsstyrelsen ställer sig därför mycket tveksam om lämplig¬
heten af detta förslag ur elektroteknisk synpunkt. Det är synnerligen
önskvärdt, att den elektriska driften snarast möjligt kommer i gång,
och att därför så få osäkra faktorer som möjligt medtagas vid denna
första anläggning. Emellertid hafva de elektriska firmorna Allmänna
no
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Svenska Elektriska aktiebolaget och Siemens-Schuckert Werke ansett,
att de kunna åtaga sig utförandet äfven af Porjusanläggningen på lik¬
nande villkor som Yakkokoski-alternativet, om så skulle erfordras af
statsekonomiska hänsyn. I deras detta alternativ afseende anbuds skrif¬
velse, som här bifogas (bilaga 7), framhålles den större risken till följd
af den längre ledningen och den högre spänningen, och de uppställa
därför såsom villkor för utförandet, att de äfven erhålla i uppdrag att
utföra den del af kraftstationsutrustningen, som erfordras för bandriften,
samt öfverföringsledningen mellan Porjus och Kiruna.
I sin ofvannämnda anbudsskrifvelse hafva Allmänna Svenska Elektriska
aktiebolaget och Siemens-Schuckert Werke vidare framhållit, att under det
att de vid Yakkokoski-alternativet kunna garantera, att de högst behöfva 1
års försökstid, sedan krafstationen blifvit färdig, måste motsvarande tid
vid Porjusalternativet sättas till 11 år. Härvid är att märka, att försöks-
tiden för Vakkokoskialternativet har bestämts med hänsyn till ett eventuellt
utbyte af drifmotorer för de elektriska lokomotiven, för hvilket dock föga
risk föreligger, då firmorna redan samlat och, tills anläggningen blir
färdig, ytterligare hinna samla erfarenhet på detta område. Firmorna
hafva därför uppgifva, att försökstiden sannolikt kan begränsas till 3
månader för Vakkokoski-alternativet. Den 1 1 2 år långa försökstiden för
Porjus däremot är tillkommen dels på grund af matarledningens längd,
och dels på grund af att den spänning, som då måste användas, 80,000
volt, är högre än å någon hittills utförd anläggning i Europa. I detta
fall blir således anläggningen för firmorna ett försök i fråga både om
motorer och om den höga spänningen. I Amerika finnas visserligen
redan några elektriska kraftöfverföringar med 100,000 volts spänning,
men dessa äro alla afsedda endast för vanlig industriell drifkraft och
belysningsdrift och kunna därför knappast tjäna som mönster för här
ifrågavarande anläggning, enär de stora och plötsliga variationerna i
belastningen, som af järnvägsdriften förorsakas, i betydlig grad öka svå¬
righeterna i elektriskt afseende vid de höga spänningarne.
Det tillkommer visserligen icke järnvägsstyrelsen att utöfva kritik
öfver vattenfallsstyrelsens uttalanden och beräkningar ifråga om kraft-
verksförslaget Porjus, men anser sig järnvägsstyrelsen dock i sådana
afseenden, däri frågan om järnvägsdriften beröres, skyldig att göra
några erinringar. 1 första hand kommer då vattentillgången i fråga.
Vattenfallsstyrelsen vill tillerkänna Porjusanläggningen afgjordt företräde
framför Vakkokoskiverket i nyssnämnda afseende, men det oaktadt an¬
ser sig vattenfallsstyrelsen böra förutsätta, att vintertiden icke mer än
9 malmtåg per dygn skola insättas, och att vid exceptionellt lågvatten
in
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 119.
sommartidtabellen icke skall kunna tillämpas med mindre än att en öf¬
verenskommelse skall kunna träffas med malmbolagen, att de skola af¬
stå från visst kraftuttag, något som emellertid skulle förutsätta, att bo¬
lagen skola hålla sina ångkraftverk i driftfärdigt skick. Järnvägsstyrelsen
måste likväl förbehålla sig fria händer att insätta det antal tåg, som af
omständigheterna betingas, och hvartill den begärda energimängden be¬
rättigar.
Vidare anser sig järnvägsstyrelsen böra framhålla följande:
För uppdämningen af Torne träsk har laga syn försiggått, och de
rättsliga förhållanden, som böra beaktas, äro fullt kända, om man undan¬
tager den internationella rättsfråga, som vattenfallsstyrelsen framkastat,
men hvilken järnvägsstyrelsen icke anser kunna inverka på den ifråga¬
varande saken, då här icke ifrågasattes något afledande af vatten från
Torne älfs källsjö, utan endast afloppets reglerande vid densamma. När
Torne älf når finska gränsen, har den mottagit betydande tillflöden bland
annat af Lainio älf och Muonio älf. Den vårflod, af hvilken laxfisket
och ängarne vid de förenade älfvarnes lopp skulle vara beroende, torde,
som redan ofvan nämnts, icke i någon afsevärd grad vara beroende på
aftunning från Torne träsk utan på tillflöden från Lainio och Muonio
älfvar samt från sydligare trakters smälta snömassor.
Beträffande uppdämningen vid Porjus har icke någon af de före-
skrifna lagliga formaliteterna vidtagits, och har vattenfallsstyrelsen dock
redan omnämnt en nödvändig uppgörelse med en strandägare, om hvil¬
ken det anföres, att därest icke godvillig öfverenskommelse kan ske, så
bör expropriationslagen kunna tillämpas. Huruvida sådant lagligen kan
ske, kan sättas ifråga.
Vattenfallsstyrelsen anser sig emellertid kunna påbörja ifrågavarande
anläggning, omedelbart efter sedan 1910 års riksdag beviljat erforderliga
medel och hafva densamma färdig att tagas i bruk hösten 1914 eller
tidigast i början af år 1914, om anläggningen af järnvägen Gellivare—
Porjus forceras, så att den till större delen hinner rälsläggas under
år 1910. Huruvida och i hvilken mån en dylik tidsutdräkt kan med¬
föra olägenhet eller särskilda kostnader för Riksgränsbanans drift, säger
sig vattenfallsstyrelsen icke vara i tillfälle att bedöma. Det synes emel¬
lertid järnvägsstyrelsen, som om de förutsättningar, på h vilka vatten¬
fallsstyrelsen grundat sitt antagande att på ofvan uppgifven tid färdig¬
ställa kraftverket vid Porjus äro så osäkra, att järnvägsstyrelsen icke
på omförmälda antagande kan grunda sina åtgärder för malmtrafikens
upprätthållande. Sålunda kan icke järnvägsstyrelsen tillförbinda sig att
med säkerhet under innevarande år åstadkomma ett trafikabelt spår mel¬
112
Kungl. Maj:ts Nåd., Proposition N:r 119.
lan Gellivare och Porjus, om också icke all möjlighet härför är uteslu¬
ten. Men äfven om vattenkraftanläggningen skulle vara färdig att sät¬
tas i gång under året 1914, så har vattenfallsstyrelsen därmed icke kun¬
nat afse, att den elektriska järnvägsdriften då skulle kunna börja, ty
med fästadt afseende på den långa kraftledningen Porjus—Kiruna måste,
som ofvan angifvits, en rätt lång experimenttid förutsättas, innan hela
systemet af hydrauliska och elektriska anläggningar kan beräknas komma
att funktionera på tillfredsställande sätt. En regelbunden elektrisk järn¬
vägsdrift lärer därför icke kunna påräknas förr än tidigast i början af
år 1915, men väl kan inträffa, att nyssnämnda tidpunkt betydligt fram-
skjutes.
Riksgränsbanans nuvarande trafikförmåga och tillgången på ång-
lokomotiv äro icke med säkerhet tillräckliga för att från Kiruna till
Riksgränsen befordra en större malmkvantitet än 3,000,000 ton om året,
under det att statsverket är kontraktsenligt skyldigt att befordra ända
till 3,100,000 ton redan år 1913. Under åren 1914 och 1915 kan ökning
i transporterade malmkvantiteten påfordras till 3,3 och 3,45 miljoner ton
och år 1918 till maximimängden 3,750,000 ton. Härtill komma för hvarje
år 100,000 ton för Tuollavaarabolaget. För att icke utsätta statsverket
lör risken att icke kunna fullgöra åtagna förbindelser, måste den af
järnvägsstyrelsen i underdåniga framställningen den 29 sistlidne okto¬
ber om anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens trafi¬
kerade järnvägar upptagna anläggningen af ett andra hufvudspår med
förbättrad träd: mellan Stordalen och Torne träsk stationer utföras under
åren 1910—1912 för en kostnad af 3,000,000 kronor och nya ångloko-
motiv anskaffas och stallplatser för dem byggas för en kostnad af
1,000,000 kronor, af hvilken summa 425,000 kronor utgör kostnaden
för lokomotiv, som, enär de måste vara af största hittills använda slag,
ej lämpligen kunna finna användning å andra bandelar, och för stall¬
platser, som vid elektrisk drift blifva öfverflödiga.
Skulle däremot V akkokoskianläggningen komma till utförande, kan
den elektriska driften enligt järnvägsstyrelsens delvis på uppgifter från
vattenfallsstyrelsen grundade beräkning komma igång redan år 1913.
I så fall behöfva inga nya ånglokomotiv anskaffas, och kan då påbör¬
jandet af arbetet med ofvannämnda förbättring af banans tracé uppskju¬
tas till år 1915 och möjligt är, att erfarenheten med den elektriska
tågdriften ger vid handen, att ifrågavarande tracéförbättring ej alls er¬
fordras.
Hvad angår planläggningen i stort af kraftverket vid Porjus, så
finner järnvägsstyrelsen, att afsikten icke är att från början åstadkomma
113
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 119.
någon afsevärd reglering af vattendraget. Järnvägsstyrelsen befarar, att
de föreslagna anordningarna i nyssnämnda och andra afseenden skola
komma att medföra svårigheter att på tillfredsställande sätt reglera tur¬
binernas hastighet. På grund häraf anser sig styrelsen särskildt böra
framhålla, att en reglering af turbinernas hastighet inom trånga grän¬
ser är ett oeftergifligt villkor för en tillfredsställande järnvägsdrift, och
att sådant i föreliggande fall på grund af kraftledningens längd är af
särskild betydelse.
Enligt af vattenfallsstyrelsen lämnade uppgifter å kostnaderna för
vatten- och husbyggnader samt turbiner för ett kraftverk vid Porjus har
af järnvägsstyrelsen totala kostnaden beräknats för ifrågavarande kraft¬
verk med för bandriften erforderliga turbiner, elektrisk utrustning och
ledningar till Kiruna för järnvägsdriften samt den för förbindelse mellan
Porjus och Gellivare erforderliga 54 km. långa järnvägen sålunda:
Vatten- och husbyggnader ...
Turbiner för järnvägsdriften
Elektrisk utrustning d:o
Ledningar till Kiruna d:o
Järnväg och spåranordningar
................. kronor 8,900,000
335,000
1,300,000
.............. )» 1,900,000
.............. * 1,920,000
Summa kronor 14,355,000
Ofvan beräknade utrustning för Porjus kraftstation är tillräcklig
äfven vid en transportmängd af 3,850,000 ton malm per år.
Vattenfallsstyrelsen har vidare meddelat järnvägsstyrelsen, att års¬
kostnaden för till järnvägsdriften å bandelen Kiruna—Riksgränsen erfor¬
derliga kraften å turbinaxel ■— 25,000 turbinhästkrafter — i Porjus kraft¬
station skulle utgöra 287,000 kronor, hvari äfven skulle ingå hälften af
den af järnvägsstyrelsen uppgifna trafikeringskostnaden 54,000 kronor
för bandelen Gellivare—Porjus. Under antagande att drifkraften till-
liandahålles till detta pris, har järnvägsstyrelsen beräknat hela årliga
kostnaden för kraft vid järnvägslinjen Kiruna—Riksgränsen samt funnit
att den utgör kronor 611,100.
Denna kraftkostnad öfverstiger således något den kraftkostnad, som
skulle erhållas vid Vakkokoskiverket, om dettas kraft endast användes
för järnvägsdriften, och ingen hänsyn tages till, att genom försäljning
af kraft en afsevärd minskning i den på bandriften kommande andelen
i kraftstationskostnaden kan påräknas. Ökningen i kraftkostnaden ut¬
gör vid en transportmängd af 3,000,000 ton malm per år 35,400 kro-
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 87 Höft. 15
114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 119-
nor och vid en transportmängd af 3,850,000 ton malm per år 7,400
kronor.
På grund af livad ofvan anförts anser sig järnvägsstyrelsen icke
kunna tillstyrka, att det af vattenfallsstyrelsen planlagda kraftverket vid
Porjus anlägges med hänsyn till statens järnvägars kraftbehof, men får
i underdånighet föreslå att ett kraftverk nu anlägges vid Vakkokoski för
leverans af erforderlig energi till bandelen Kiruna-—Riksgränsen.
Skulle emellertid Eders Kungl. Maj:t finna, att statsekonomiska skäl
betinga, att Porjusverket nu kommer till utförande i stället för Vakko-
koskiverket, och att förty ofvan uppgifna högre kapitalutlägg böra gö¬
ras för att befordra andra och större intressen än malmtransporten å
Riksgränsbanan, så måste gifvetvis järnvägsstyrelsen låta sina betänk¬
ligheter mot Porjusanläggningen vika, men anser sig förpliktad att ur
statsbanornas intressesynpunkt och för att undvika hvarje sammanbland¬
ning af statsbanornas och kraftverkets ekonomiska förhållanden göra föl¬
jande förbehåll:
att kraften levereras af vattenfallsstyrelsen å turbinaxel i Porjus
kraftstation till det angifna priset af 287,000 kronor per år,
att järnvägsspåret från Gellivare till Porjus betraktas såsom hörande
till kraftverket vid Porjus, så att samtliga kostnader för detsammas an¬
läggning, förräntning, drift och underhåll betalas af vattenfallsstyrelsen,
att till statens järnvägars förfogande i Porjus kraftstation ställas 2
turbiner och en reservturbin, hvardera i stånd att under alla omständig¬
heter utveckla 12,500 hästkrafter maximalt,
att statens järnvägar medgifves rätt att utan någon inskränkning
samtidigt utnyttja två af ofvannämnda turbiner på sätt som kan komma
att befinnas lämpligt, och att därför sådana anordningar göras, hvad
den vattentekniska delen af anläggningen beträffar, att alltid statens
järnvägars energibehof kan tillgodoses,
att anordningen af turbinerna och deras regulatorer göres så, att
hastighetsregleringen blir för bandriften tillfredsställande, samt
att anskaffningen och skötseln af den särskilda för bandriften erfor¬
derliga elektriska delen af anläggningen ombesörjes af järnvägssty¬
relsen.
På grund af hvad i det föregående anförts, får järnvägsstyrelsen
härmed i underdånighet hemställa:
I. Under förutsättning att Vakkokoskialternativet väljes:
att nådig proposition aflåtes till 1910 års riksdag om beviljandet
af ett anslag af 7,434,000 kronor för uppförandet af en elektrisk kraft-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119,
115
station vid Vakkokoski med vatten- och husbyggnader samt 4 turbiner,
ett anslag af 650,000 kronor för elektrisk utrustning till kraftstationen
samt slutligen ett anslag af 654,000 kronor för åstadkommandet af en
järnvägsförbindelse mellan Vakkokoski och Kiruna;
att förenämnda belopp af 7,434,000 kronor ställes till vattenfalls¬
styrelsens förfogande med nådigt uppdrag till denna styrelse att i huf¬
vudsak enligt ritningar och förslag, som, enligt nådigt uppdrag, af
vattenfallsstyrelsen i samråd med järnvägsstyrelsen blifvit uppgjorda,
utföra kraftstationen vid Vakkokoski med tillhörande turbiner i samråd
med järnvägsstyrelsen;
att järnvägsstyrelsen erhåller nådigt uppdrag att utföra
dels den elektriska utrustningen i förenämnda kraft¬
station och att ett belopp af 650,000 kronor för ändamå¬
let ställes till styrelsens förfogande,
dels järnvägen mellan Vakkokoski och Kiruna, och att
ett anslag af 654,000 kronor för ändamålet ställes till
styrelsens förfogande.
Då ifrågavarande arbeten äro beräknade att vara i hufvudsak full¬
bordade vid 1912 års utgång, föreslås i underdånighet att de begärda
anslagen, på sätt vattenfallsstyrelsen uppgifvit vara lämpligt, fördelas
på åren 1911 och 1912 på följande sätt:
|
1911
|
1912
|
Summa
|
|
kronor
|
kronor
|
kronor
|
A. Kraftstation med turbiner...................................
|
5,000,000
|
2,434,000
|
7,434,000
|
B. Elektrisk utrustning för kraftstationen ..................
|
195,000
|
455,000
|
650,000
|
C. Järnvägen Vakkokoski—Kiruna..............................
|
654,000
|
—
|
654,000
|
Summa kronor
|
5,849,000
|
2,889,000
|
8,738,000
|
Af de för år 1911 eventuellt beviljade anslagen hemställes att för
år 1910 förskottsvis måtte utgå
af anslaget under A. härofvan kronor 2,000,000
» " » B. » » 195,000
» ).) » C. >> » 609,000
Summa kronor 2,804,000
116
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition No 119.
Vidare får järnvägsstyrelsen i underdånighet hemställa:
dels att Eders Kungl. Maj:t måtte godkänna det med villkor om
sådant godkännande uppgjorda kontraktet (bilaga 3) med Allmänna
Svenska Elektriska aktiebolaget i Västerås och firman Siemens-Schuckert
Werke i Berlin om leverans af elektriska lokomotiv, ledningar och annan
elektrisk utrustning för elektrifiering af bandelen Kiruna—Riksgränsen,
dels att, sedan kraftstationen vid Vakkokoski blifvit fullbordad, den¬
samma ställes under järnvägsstyrelsens förvaltning.
II. Under förutsättning att Porjusalternativet väljes:
att vattenfallsstyrelsen erhåller nådigt uppdrag att utföra ifrågava¬
rande kraftanläggning och från densamma tillhandahålla järnvägssty¬
relsen ett kraftbelopp af 25,000 hästkrafter vid turbinaxel till ett årspris
af 287,000 kronor, samt så anordna kraftanläggningen att statens järn¬
vägars energ-ibehof med säkerhet alltid kan tillgodoses, och att turbi¬
nernas hastighetsreglering blir för bandriften tillfredsställande,
att järnvägsstyrelsen erhåller nådigt uppdrag,
dels att i samråd med vattenfallsstyrelsen utföra den elektriska ut¬
rustningen i kraftstationen, i hvad densamma afser järnvägsdriften,
dels att utföra en elektrisk kraftledning Porjus—Kiruna, jämte 3
omkopplingsstationer med öfverspänningsskydd, 7 vaktarebostäder samt
14 km. arbetsväg,
och att nådig proposition aflåtes till 1910 års riksdag om anslag-
till de förstnämnda arbetena af 1,300,000 kronor och till de senare af
1,900,000 kronor.
Dessa anslag böra fördelas på åren 1911, 1912 och 1913 på föl¬
jande sätt:
A. Elektriska utrustningen för kraftstatio¬
nen ....................................
|
1911
kronor
|
1912
kronor
|
1913
kronor
|
Summa
kronor
|
390.000
570.000
|
260,000
380,000
|
650.000
950.000
|
1.300.000
1.900.000
|
B. Ledning Porjus—Kiruna.............
|
Summa kronor
|
960,000
|
640,000
|
1,600,000
|
3,200,000
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
117
Det för år 1911 eventuellt beviljade anslaget bör förskottsvis få
lyftas under år 1910;
att järnvägsstyrelsen erhåller nådigt bemyndigande att med All¬
männa Svenska Elektriska aktiebolaget i Västerås och firman Siemens-
Schuckert Werke i Berlin afslnta definitivt kontrakt om leverans åt
elektriska lokomotiv, ledningar och öfrig elektrisk utrustning för infö¬
rande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen i hufvudsak
enligt de grunder, som finnas angifna uti det här bilagda kontraktet
(bilaga 3), som uppgjorts under förutsättning af att Vakkokoskialterna-
tivet skulle komma till utförande.
I detta sammanhang får järnvägsstyrelsen slutligen erinra om, att
järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse af den 29 oktober 1909 an¬
gående behof af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägs¬
trafik gjort underdånig framställning om ett anslag för år 1910 af
1,000,000 kronor för påbörjande af arbeten med förbättring af bandelen
Kiruna—Riksgränsens tracé mellan Stordalen och Torne träsk stationer,
för hvilket arbete sammanlagdt skulle erfordras 3,000,000 kronor att
utgå under åren 1910—1912. För den händelse den elektriska tågdrif¬
ten skulle kunna komma i gång redan år 1913, d. v. s. om Vakkoko-
skialternativet skulle komma till utförande, skulle detta arbete ej nu be¬
höfva påbörjas, och får järnvägsstyrelsen därför i underdånighet hem¬
ställa, att, för den händelse Vakkokoskialternativet af Eders Kungl.
Maj:t godtages, berörda framställning om 1,000,000 kronor för förbätt¬
ring af bandelen Kiruna—Riksgränsens tracé får förfalla.
Underdånigst.
F. W. H. PEGELOW.
VIKTOR KLEMMING.
Justus Waller.
Ivan Öfveeholm,
O. M. Strömberg.
Ivar Virgin.
föredragande.
Stockholm den 14 januari 1910.
118
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Bilaga n:r 9.
till järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse af
den 14 januari 1910 angående elektrisk drift åban-
delen Kiruna—Riksgrånsen.
Sammandrag-
af maskinafdelnmgens kostnader för drift å Biksgränsbanan.
Anläggningskostnader. (Tab. 1.)
Vakkokoski kraftstation tankes utförd så, att plats finnes för insät¬
tande af 7 system, bestående af turbiner och elektrisk utrustning. Vid
en transportmängd af 3,000,000, respektive 3,850,000 ton malm pr år
tänkas emellertid endast 4, respektive 5 sådana system vara insatta.
Anläggningskostnaden för järnväg mellan Kiruna och Vakkokoski och
transportanordningar vid Torne träsk inberäknas äfven i kraftstations-
kostnaden.
För Porjus kraftstation har här endast upptagits det belopp, som
erfordras för anskaffande af den för bandrift behöfliga elektriska ut¬
rustningen i kraftstationen samt kostnaden för ledning mellan Porjus
och Kiruna.
Anläggningskostnaden för banledningar, transformatorstationer och
lokomotiv är beräknad enligt anbud från firmorna Allmänna Svenska
Elektriska aktiebolaget och Siemens-Schuckert AVerke. Vid Vakkokoski-
alternativet ingår häri äfven ledningen Vakkokoski—Kiruna.
A ångdriftsidan har upptagits kapitalvärdet af de lokomotiv, som
äro erforderliga vid de respektive transportmängderna.
Årskostnader. (Tab. 2.)
I strömkostnaden har för Vakkokoskialternativet upptagits alla om¬
kostnader för kraftstationen, innefattande räntor, afskrifningar, under¬
håll, förbrukningsartiklar, aflöningar samt trafikeringskostnad för järn¬
vägen Kiruna—Vakkokoski.
Vid Porjusalternativet ingår i strömkostnaden dels kronor 287,000,
Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 119.
119
hvilken summa vattenfallsstyrelsen anser, att järnvägsstyrelsen bör
betala för kraften på turbinaxel i Porjus kraftstation, dels räntor, af¬
skrifningar och underhåll för såväl kraftstationens för bandriften erfor¬
derliga elektriska utrustning som för ledningen Porjus—Kiruna och dels
förbrukningsartiklar och aflöningar i kraftstationen samt kostnader för
bevakning af nämnda ledning.
Bränslekostnaden vid ångdrift har beräknats på det sätt, som fram¬
går af anmärkningen till tab. 2.
De garanterade kostnaderna vid elektrisk drift innefatta den af de
elektriska firmorna garanterade underhållskostnaden för ledningar, trans¬
formatorstationer och lokomotiv, hvari äfven ingår kostnaden för nyan¬
skaffning (afskrifningar). Kostnaden för tågpersonal å malmtågen och
lokomotivpersonal å persontågen, kontorskostnader, kostnader för inven¬
tariers underhåll och förbrukning samt kostnaden för underhåll af bygg¬
nader och trästolpar hafva sammanförts under benämningen »ofri ga
kostnader):).
Å ångdriftsidan innefatta »öfriga kostnader» underhåll af lokomotiv
och tendrar, kostnad för tågpersonal å malmtåg och lokomotivpersonal
å persontåg samt öfrig lokomotivtjänstkostnad, exklusive bränslekostnad.
Enligt tabell 2 äro räntorna beräknade efter 5 % vid den elektriska
driften, emedan järnvägsstyrelsen enligt kontrakt skall betala denna
ränta å det af firmorna utlagda kapitalet. Vid ångdriften har däremot
räknats med statens normala ränta, 4 %.
För ånglokomotiven har med hänsyn till de svåra driftförhållandena
antagits en lifslängd af endast 25 år, hvarför äfven dessa afskrifvas
med 4 % per år. Medelvärdet af ränta och afskrifning blir här 6,4 %,
då räntefoten utgör 4 %. Kostnaderna för afskrifningar å elektriska
driftens sida ingå som ofvan angifvits i de af firmorna garanterade un¬
derhållskostnaderna.
Stockholm den 30 december 1909.
Ivan öfverholm.
120
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Samman-
af Statens järnvägars maskinafdelnings
Tab. 1. Anläggningskostnader.
|
Transportmängd ton
malm pr år
|
|
3,000,000
|
3,850,000
|
a) Elektrisk drift med kraft från Vakkokoski.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
1. Krafstation ...................................................................................
|
|
|
Vatten- och- husbyggnader...............................................................
|
7,170,000
|
7,170,000
|
Turbiner..............................................
|
204,000
|
330,000
|
Elektrisk utrustning......................................
|
650,000
|
820,000
|
Järnväg och spåranordningar............................................................
|
654.000
|
654,000
|
Summa
|
8,738,000
|
8,374,000
|
2. Ledningar, transformotorstationer, lokomotiv................................
|
5,291,662
|
5,813,662
|
Summa kronor
|
14,029,662
|
14,787,662
|
b) Elektrisk drift med kraft från Porjus.
|
|
|
1. Kraftstationens elektriska utrustning ................................................
|
1,300,000
|
1,300,000
|
2. Ledning mellan Porjus och Kiruna inkl. omkopplingsstationer, vak-
tarebostäder och arbetsväg...........................................................
|
1,900,000
|
1,900,000
|
3. Banledningar, transformatorstationer, lokomotiv................................
|
5,297,037
|
5,819,037
|
Summa kronor
|
8,497,037 *)
|
9,019,037*)
|
c) Ängdrift.
|
|
|
Kapitalvärde af lokomotiv (37, resp. 42 st.).............................................
|
3,355,000
|
3,860,000
|
*) Härtill komma Vattenfallsstyrelsens anläggningskostnader.
*
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
121
drag
kostnader för drift å Riksgränsbanan.
Tab. 2. Årskostnader inkl, alla räntor och afskrifningar.
|
Transportmängd ton
|
|
malm
|
pr år
|
|
8,000,000
|
3,850,000
|
a) Elektrisk drift med kraft från Yakkokoski.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Strömkostnad..........................................................................
|
576,000
|
604,000
|
Garanterade kostnader........................................ .............................
|
305,800
|
332,500
|
Ofriga kostnader...............................................................................
|
253,000
|
313,000
|
Kantor 5 %.................................................................................
|
264.600
|
290,700
|
Summa kronor
|
1,399,400
|
1,540,200
|
Kostnad pr ton transporterad malm.......................................................
|
0,4 7
|
0,40
|
b) Elektrisk drift med kraft från Porjus.
|
|
|
Strömkostnad..................................................................................
|
611,100
|
611,100
|
Garanterade kostnader..........................................................................
|
305,800
|
332,500
|
Ofriga kostnader............................................................
|
253,000
|
313,000
|
Kantor 5 %.......................................................................
|
264,900
|
291,000
|
Summa kronor
|
1,434,800
|
1,547,600
|
Kostnad pr ton transporterad malm...................................................
|
0,4S
|
0,40
|
c) Angdrift.
|
|
|
Bränslekostnad*) ....................................................................
|
500,100
|
662,300
|
Ofriga kostnader..................................................................................
|
879,400
|
1,084,400
|
Kantor och afskrifningar (6,4 %)........................................................
|
214,700
|
247,000
|
Summa kronor
|
1,624,200
|
1,993,700
|
Kostnad pr ton transporterad malm......................................................
|
0,54
|
0,5 2
|
*) Kolförbrukning, engelska stenkol...................................................... ton
|
32,900
|
41,100
|
Yedförbrukning ............................................................................ kbm
|
1,100
|
4,400
|
Kolpris 16,00 kr. pr ton vid upplags station (inkl. ränteförlust 4 % å halfva års-
|
|
|
|
|
|
Vedpris 3,35 kr. pr kbm.........................................................................
|
|
|
Minskning i kostnaden vid elektrisk drift mot vid ångdrift.
|
|
|
Kraft från Vakkokoski........................................................................1 kr.
|
224,800
|
453,500
|
» » Porjus.............................................................................. »
|
1S9,400
|
446,100
|
Skillnad till Vakkokoskis förmån......................................................... »
|
35,400
|
7,400
|
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft. 16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
123
Bilaga D.
Till Konungen.
Genom nådig remiss af den 19 sistlidne januari har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt Hydrografiska byrån att afgifva underdånigt utlåtande
dels angående den af vattenfallsstyrelsen berörda frågan om fara för
124
Kungl. Maj:ts Nåd1. Proposition N:o 119.
bottenfrysning i bassängen ofvanför kraftstationen vid Vakkokoski, dels
ock rörande den ifrågasatta regleringens af Torneträsk inverkan på de
strandägor vid Torneälf, hvilka, enligt livad nppgifves, för sin växtlighet
kräfva öfversilning af vårflödena, och får Byrån med anledning häraf i
underdånighet anföra följande.
Hvad först angår frågan om bottenfrysningen, framgår af de re¬
missen åtföljande handlingar
att Vattenfallsstyrelsen ansett, att fara kunde föreligga, att det is¬
täcke, som vintertid bildas i fördelningsbassängen, skulle fastfrysa vid
stränderna och icke följa de jämförelsevis hastiga växlingarne i vatten¬
ståndet, hvarvid vatten skulle komma att stiga upp öfver isen, frysa
och därigenom öka isens tjocklek i sådan grad, att fara för bottenfrys¬
ning skulle uppstå,
att Järnvägsstyrelsen åter ansett, att, då vattenståndsvariationerna
äro obetydliga, särskild! i förhållande till det i större delen af damm¬
sjön ansenliga djupet, fara härför icke kunde finnas.
Beträffande detta spörsmål må först framhållas, att den erfarenhet,
man här i landet äger om dessa frågor är ringa, beroende på att endast
ett fåtal vattenkraftanläggningar finnas i öfre Norrland. De hittills i
gång varande äro upptagna i tab. 1.
Tab. 1.
N:r 1 Ljuså i Bodån ofvan Boden
» 2 Ytterstfors i Byskeälf mellan Piteå och Skellefteå
3 Finnforsen i Skellefteälf nära Skellefteå
» 4 Klabböle i Umeälf » Umeå
» 5 Förse i Faxälfven >> Sollefteå.
Af dessa kraftstationer äro n:ris 1, 3 och 4 delvis af annan typ än
den föreslagna Vakkokoskianläggningen. Förse vid Faxälfven och Ytterst¬
fors vid Byskeälf hafva däremot principiella likheter med denna, ehuru
den senare endast har obetydliga dimensioner och därför ej så väl läm¬
par sig till jämförelse. Tab. 2 innehåller en del uppgifter om dessa
krafstationer och den föreslagna.
Tab. 2.
TilloppsJcanal:
Längd m..................
Vakkokoski. Förse. Ytterstfors.
1 000
420
1 400
Kungl. Majds Nåd.
|
Proposition N:o
|
119.
|
125
|
Bredd m.................................................
|
Vakkokoski.
......... 10—50
|
Förse.
14—30
|
Ytterstfors.
3,6—12,25
|
Djup » ................................................
|
......... 6,5—7
|
3—4
|
3—4
|
För delning sbassäng:
|
Längd m.................................................
|
......... 500
|
250
|
20.7
|
Bredd )> ................................................
|
......... 300
|
100
|
6
|
Yta nr ...................................................
|
......... 150 000
|
25 000
|
125
|
Djup m....................................................
|
......... 4—6
|
3—4
|
4—5
|
Maximivariation:
|
Per dygn m...........................................
|
......... 0,3
|
0,8
|
1,°
|
Häraf framgår, att Vakkokoski med afseende på anläggningens be¬
skaffenhet under i (ifrigt lika förhållanden gifvetvis har minst utsikt att
besväras af isen, då dimensionerna ju äro betydligt större och särskild!
variationen ansenligt mindre. Enligt meddelande från Ytterstfors äro
därstädes visserligen isförhållandena till åtskilligt obehag, men någon
fara för bottenfrvsning anses icke föreligga under normal vattentill¬
gång, ehuru en sådan eventualitet icke kan anses utesluten vid ringa
vattenmängd. Enligt uppgift från Förse har därstädes ingen botten-
frysning ägt rum, samt olägenheterna af isen icke varit anmärknings¬
värda. Tilläggas bör, att ingen släntbeklädnad förekommer därstädes,
under det att vallarna vid Vakkokoski skola stensättas omkring
vattenlinjen.
Ur teknisk synpunkt synas alltså anordningarna vid Vakkokoski
vara sådana, att fara för bottenfrysning och skadegörelse af isen ej
torde förekomma.
Det skulle då kunna tänkas, att de klimatiska förhållandena vid
Vakkokoski äro så mycket sämre, att företrädena i tekniskt afseende
däraf uppvägas. Några data rörande dessa faktorer få vi därför med¬
dela. Tab. 3 innehåller medeltemperaturen för periodeö. 1859—1900 under
vintermånaderna vid Förse och Vakkokoski.
Tab. 3.
|
Okt.
|
No v.
|
Dec.
|
Jau.
|
Febr.
|
Mars.
|
April.
|
Vakkokoski .........
|
........ ± 0°
|
— 8° -
|
— 13° -
|
— 13° ■
|
— 13°
|
— 9°
|
— 2°
|
Förse ......................
|
........ + 2,5°
|
— 4°
|
— 9° •
|
— 10°
|
— 9°
|
— 5°
|
+ 2°
|
I tab. 4 äro vidare angifna medeltiderna för isläggning och is¬
lossning samt för istäckets varaktighet under perioden 1870—80.
126
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
|
Tab. 4.
|
|
|
|
Isläggning.
|
Islossning.
|
Varaktighet.
|
Vakkokoski...................
|
...................... 23 okt.
|
24 maj
|
215 dagar.
|
Förse................................
|
...................... 14 nov.
|
1 maj
|
169 dagar.
|
Häraf framgår, att medeltemperaturen i regel är c:a 4° lägre vid
Vakkokoski än vid Förse, och att därför ock istäcket har en 50 dagars
längre varaktighet vid förra platsen, en omständighet, hvilken gifvet-
vis måste innebära större risker för driften af det nordligare belägna
verket.
Emellertid synas därför icke förhållandena med afseende på isens
och snötäckets tjocklek vara så synnerligen olikartade. Tab. 5 inne¬
håller några siffror angående isens tjocklek år 1909 å Torneälf vid
Jukkasjärvi, Skellefteälf vid Kusfors och Ljungan vid Torpshammar.
Tab. 5.
|
Jan.
|
Febr.
|
Mars.
|
April.
|
Maj.
|
Juni.
|
Nov.
|
Dec.
|
Jukkasjärvi...............
|
..... 60
|
70
|
80
|
80
|
70
|
20
|
20
|
40
|
Kusfors.....................
|
..... 40
|
50
|
50
|
50
|
20
|
—
|
—
|
?
|
Torpshammar .........
|
..... 40
|
100
|
60
|
?
|
—
|
—
|
—
|
10
|
Häraf synes, att istjockleken, beroende på lokala förhållanden kan vara
mycket växlande. I genomsnitt torde emellertid istäcket vid Vakkokoski
vara 50 % mäktigare än vid Förse.
I tab. 6 äro slutligen sammanförda några siffror rörande snöns
tjocklek, hvilken äger betydelse så tillvida, att, om vatten kommer ofvan¬
på isen, isbildningen kan ökas i mån af snölagrets djup. (Vintern
1908—09.)
Tab. 6.
|
Nov.
|
Dec.
|
Jan.
|
Febr.
|
Mars.
|
April.
|
V akkokoski.....................
|
............... 7
|
16
|
25
|
32
|
45
|
47
|
Förse................................
|
............... 2
|
10
|
25
|
33
|
50
|
50
|
Några väsentliga olikheter förefinnas sålunda icke, men gäller det,
att de lokala omständigheterna äro af största betydelse.
127
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.
Slutligen må framhållas, att grundisbildningen, hvilken starkt in¬
verkar å driftsäkerheten vid våra kraftanläggningar uppträder i nästan
alla svenska vattendrag, där mer eller mindre tillfälliga orsaker gynna
uppkomsten af densamma. Som regel gäller därvid, att lugnvatten-
bassänger med ytis utgöra det bästa skyddet mot detta fenomen, och
torde de vid Vakkokoski föreslagna anordningarna erbjuda tillräckliga
garantier i detta afseende.
Af detta torde man kunna sluta, att de klimatiska förhållandena
icke erbjuda så stora olikheter, att man icke skulle vara berättigad till
en jämförelse mellan förhållandena vid Förse och dem vid Vakkokoski, i
hvithet fall erfarenheterna från den förra platsen tyda på, att fara för
bottenfrysning vid Vakkokoski icke torde förefinnas.
Beträffande frågan om regleringens af Torneträsk inverkan på de
strandägor, hvilka kräfva öfversilning af vårflödena, framgår dels af de
remissen åtföljande handlingar, dels af dem, som åtfölja Järnvägssty¬
relsens underdåniga framställning om tillstånd att öfverbygga kungsådra,
dels ock af distriktsingenjören C. Skarstedts skrifvelse till Järnvägs¬
styrelsen af den 25 sistl. järn, af hvilka sistnämnda handlingar vi jäm¬
väl tagit del, i hufvudsak följande.
Strandängar, som för sin växlighet kräfva öfversilning och bevatt¬
ning, finnas till en areal af c:a 5,000 hektar, sålunda fördelade:
1. Efter Torneälf nedanför Muonioälfs inflöde 3,400 hektar, däraf
på finska sidan 1,500 hektar, af hvilka c:a 500 hektar äro ut¬
arrenderade till i Sverige bosatta,
2. Efter Kalixälf nedanför Tärendöälfs inflöde 1,400 hektar
3. Efter Tärendöälf — inga nämnvärda ............ 0 3>
4. Efter Torneälf från Tärendöälf till Muonioälf 50 v
5. Efter Torneälf ofvanför Tärendöälf ............... 150 » ,
hvaraf framgår, att de ojämförligt viktigaste äro de vid Torneälf nedom
Muonioälf och vid Kalixälf nedom Tärendöälf belägna.
Dessa strandängar fordra öfversilning, emedan slam därvid aflagras,
som göder marken och kväfver mossbildning, och denna öfversilning
bör nå så högt upp som möjligt, emedan de delar af strandängarne,
som icke nås af denna, snart blifva bevuxna med mossa samt sålunda
försämrade.
Under senare delen af juli och i augusti åter är lågt vattenstånd
fördelaktigt, för att solvärmen må gynna gräsväxten så tidigt som möj¬
ligt, och för att man i början af augusti må kunna afbärga en fullt ut¬
vuxen grässkörd äfven från de lägre delarne af strandängarne.
128 Kungl. Maj:ts Nåd. Fröposition N:o 119.
Värdet af den årliga af kastningen från dessa strandängar beräknas
uppgå till c:a 1 million kronor.
Därest de om vårarne från Torneträsk kommande flödena, som nu
bidraga till älfvarnes vårflöden, minskades, skulle enligt allmänna om¬
budets vid bäradssynen, distriktsingenjören C. Skarstedts mening, för¬
sämring uppkomma i afkastningen från dessa strandängar, och beräknar
allmänna ombudet enligt flerårig;', undersökningar af bl. a. vattenför¬
hållandena och strandängarne vid Tärendöälf, att den skada, som skulle
uppstå, om vid midsommartiden endast den vattenmängd framsläpptes,
som behöfdes för kraftverkets behof eller c:a 51 sm3, skulle uppgå till
100,000 kronor årligen. Däremot skulle kvarhållandet af vatten under
slåttertiden efter 1 augusti icke vara skadligt, då därigenom sensommar¬
flödet minskades.
Till förekommande af denna försämring har allmänna ombudet
tvänne olika yrkanden, af hvilka det senaste i hufvudsak innehåller, att
öfverflödsvattnet utöfver 51 sm3 skulle utsläppas genom dammarne under
2 veckor vid midsommartid enligt årligt närmare meddelande från kro-
nolänsmannen i Pajala angående tidpunkten, hvilken skulle beräknas så,
att detta flöde förenade sig med Muonioälfs flöde, dock icke i fall ab¬
normt ringa nederbörd fallit under föregående 12 månader, i hvilken
händelse rapport från damm vakten skulle insändas före 15 maj till
Länsstyrelsen därom, att blott en mindre mängd öfverflödsvatten än 150
sm3 syntes finnas disponibel för ängsbevattning under året ifråga, hvar¬
vid Länsstyrelsen ägde afgöra, huru mycket vatten, som detta ovanligt
torra år skulle utsläppas; samt att, i händelse öfverflödsvatten skulle
förefinnas, sedan det för driften erforderliga magasinet blifvit nära fylldt,
detta, öfverflödsvatten borde utsläppas så tidigt som möjligt, helst före
den 1 augusti.
Väg- och Vattenbyggnads- och Landtbraksstyrelserna hafva i ge¬
mensamt underdånigt utlåtande af 23 december 1909 framhållit, att det
är af stor internationell betydelse, att vårflödet icke till storlek och tiden
för sitt inträffande och varaktighet förändras genom kungsådrans öfver-
byggando och reglering af den från Torneträsk afrinnande vatten¬
mängden.
Styrelserna hafva vidare ansett, att genom allmänna ombudets sista
yrkande visserligen aftappning^! per sekund vid flödets kulmen skulle
kunna blifva ungefär lika stor som under nuvarande förhållanden, men
att under flodtiden skulle ej komma att aftappas på långt när så mycket
vatten som nu och flödets varaktighet inskränkas till 2 veckor mot nu¬
varande 6—S veckor och på grund däraf dels på strandängarne ej kunna
129
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
aflagras på långt när så mycket slam till gödning af dessa, dels strand-
ängarnes bevattning icke lika kraftigt befordra gräsväxten som under
nuvarande förhållanden, hvarför, då strandägarnes intressen sålunda skulle
få sitta emellan, Styrelserna afstyrka ansökningen om tillstånd till kungs-
ådrans öfverbvggande.
I skrifvelse till Järnvägsstyrelsen af den 25 sistlidne januari har slut¬
ligen allmänna ombudet närmare preciserat sina åsikter rörande reglerin¬
gens med de af honom ifrågasatta bestämmelserna angående aftappningens
inverkan på strandängarne och kommit till den slutsatsen, att, då denafsedda
årsskörden synes blifva åtminstone något ökad genom regleringen och
därjämte vattenkraften i hela älfvarne nedom Vakkokoski afsevärdt ökas,
regleringen af Torneträsk och kraftverket vid Vakkokoski syntes böra
komma till stånd.
Då inga af de på fleråriga undersökningar grundade resultat, hvar¬
till allmänna ombudet kommit rörande vattenförhållandena inom Torne-
älfsområdet, finnas ätergifna i de yttranden, hvaraf vi sålunda tagit del,
utan dessa innehålla endast vattenstånds- och afrinningssiffror för Torne¬
träsk, torde det vara nödvändigt att med ledning af de uppgifter, som
inkommit till Hydrografiska byrån, något närmare redogöra för flödes-
förhållandena i dessa trakter. Bil. 2—5 innehålla grafiska framställ¬
ningar af vattenståndet under månaderna maj—september vid de statio¬
ner och för de år, för hvilka observationer finnas. Dess stationer äro
(jfr Bil. 1.)
Tornehamn vid Torneträsk................................................ (1900—Öl, 03—09);
Jukkasjärvi vid öfre Torneälf, 2 mil nedom Vak¬
kokoski .......................................................................... (1900—09);
Junosuando vid Torneälf ofvan Tärendöälfs af-
grening .......................................................................... (1909);
Kengis vid Torneälf ofvan sammanflödet med Muo-
nioälf................................................................................ (1909);
Juoksengi vid Torneälf nedom Muonioälfs inflöde ... (1909);
Sumisaari vid Torneälf 1 mil ofvanför mynningen... (1903—09);
Rautas vid Rautasjärvi, tillflöde till Torneälf mellan
Vakkokoski och Jukkasjärvi....................................... (1900, 01,04—09);
Lannavaara vid mellersta Lainioälfs tillflöde till
Torneälf nedom Junosuando .................................... (1900—09);
Kangos vid nedre Lainioälf............................................. (1909);
Kalix fors vid öfre Kalixälf................................................ (1903—09);
Männikö vid Tärendöälf...................................................... (1909);
Bill. till BiJcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 87 Häft.
17
130 Kwngl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.
Tärendö vid Kalixälf nedom Tärendöälfs inflöde (1900, Öl, 09);
Lilledet vid nedre Ångesån nära inflödet i Kalixälf (1909).
Vidare äro återgifna nederbördsmängder under samma månader vid
följande stationer:
Julckasjärvi (1900—09) å diagrammet för denna station
Karesuando (1900—09) » '» » Lannavaara
Ofvertorneå (1901—09) » » » Sumisaari
samt dessutom å diagrammet för Jouksengi kurvor för slamföringen och
mängden lösta ämnen i mgr per liter i Torneälf vid denna station under
sommaren 1909.
Beträffande nederbördsområdenas storlek och fördelning hänvisas
till tabell 4.
Dessa kurvor visa, att i regel hvarje försommar och sommar in¬
träffa flera flöden, afbrutna af perioder med mindre vattentillgång. Här¬
ifrån gör Torneträsk i egenskap af sjö ett undantag, i det att vattnet
elär stiger till ett maxium i miclten af juli och sedan i regel kontinu¬
erligt sjunker. Man kan annars i allmänhet urskilja 4 flöden:
vår- eller hemfloden, som beror af snösmältningen inom de lägre
liggande myr- och skogsområdena;
fjällfloden, som kommer af snösmältningen inom de högre liggande
trakterna spec. fjällen;
högsommarfloden, som till tiden ungefärligen sammanfaller med
Torneträsks högsta vattenstånd, och härrör dels af den betydliga till-
rinningen därifrån vid denna tid, dels, såsom kurvorna för de af denna
sjö oberoende stationerna Rautas, Lannavaara och Kalixfors visa, af
nederbörd, dels ock af snösmältning inom de högsta fjällpartierna;
sensommarfloden, som beror af nederbörd.
Somliga år händer det visserligen, att dessa flöden mer eller mindre
uppdela sig i flera smärre och ej äro så väl skilda åt, liksom också att
före den egentliga vårfloden inträffar ett svagare flöde från de närmaste
omgifningarne — den egentliga hemfloden — men i stort sedt låter sig
denna indelning väl genomföras.
I tab. 1 äro därför observationerna från de stationer, för hvilka
längre serier föreligga, sammanförda med angifvande af datum och
vattenstånd för hvarje flöde och minimum. Häraf hafva medelvärden
bildats angifvande medeltidpunkten jämte medelvattenstånden för flödena
och minimum vid hvarje station. De kurvor, som erhållas ur dessa
131
Kungl. Maj.is Nåd. Fr oposition No 119.
medelvärden, uttrycka alltså medelförloppet af vattenståndets variationer
under sommaren och äro återgifna å Bil. 6.
Af tab. framgår, att tiderna för de olika flödena nästan utan undan¬
tag utmärkt väl stämma öfverens vid de olika stationerna. Värdena för
Lannavaara, Rantas och Kalixfors visa äfven, hurusom oberoende
af flödet från Torneträsk högsommarflöden inträffa af ungefär samma
storlek som fjällflödena.
Vårfloden inträffar i medeltal mellan den 4 och 8 juni, hvarefter
vattnet sjunker till ett minimum mellan den 14 och 23 juni. Därpå
kommer fjällflödet 23—29 juni, ett nytt minimum mellan 3 och 10 juli,
och högsommarflödet 15—20 juli. Sedan inträffar åter ett minimum 31
juli—8 augusti samt ett sensommarflöde mellan 13—18 augusti, hvar¬
efter i regel vattnet affär till slutet af månaden. Mellan flödena och
minima i öfre Torneälf vid Rautas och Jukkasjärvi och dem vid Sumi-
saari ^förflyta alltså i regel 4—8 dagar.
År 1909 finnas talrikare observationer (tab. 2), och ur dessa fram¬
går följande förlopp af växlingarne: vårflod 6—12 juni, hvilken började
kring mellersta älfvarne, minimum i regel 23—27 juni, fjällflod 25 juni
—1 juli, minimum 4—10 juli (Kengis 20 juli), högsommarflöde 20—25
juli, minimum 27 juli—1 augusti samt sensommarflöde 1—7 augusti.
Dessa variationer motsvara alltså fullkomligt det medelförlopp, som förut
framgått, endast med någon försening med afseende på tidpunkterna.
_ Beträffande flödenas inbördes storlek visa kurvorna för Rautas och
Kalixfors ungefär lika stora flöden, Jukkasjärvi, som är nästan uteslu¬
tande beroende af dels fjällen med sina lika stora flöden dels Torne¬
träsk med sitt till midten af juli förskjutna maximiflöde och endast har
ett obetydligt »hemflodsområde», har också högsommarflödet störst, men
vårflödet lägst. Ur kurvorna för år 1909 framgår emellertid, hurusom
dessa förhållanden mycket hastigt ändras, allteftersom »hemflodsområdet»
växer (se tab. 4), så att redan vid Junosuando vårfloden är den största.
Inom nedre Torne- och Kalixälfvar är detta ännu mera fallet, såsom
kurvan för Sumisaari visar. Lainioälf har äfvenledes och i ännu högre
grad vårflödet starkast utbildadt, då här icke så stora fjäll finnas, och
med denna flod torde Muonioälf i det närmaste öfverensstämma. Nedre
Torneälf visar en vattenståndsfluktuation, som utgör en sammansättning
af Lainio- och Muonioälfstypen och Torneälfstypen, i det att vatten¬
tillskottet från Torneträsk höjer vattenståndet från midsommartiden och
gör, att sänkningen ej blifver lika stor, som fallet är med Lainioälf.
Då emellertid arealen af det öfriga dräneringsområdet är sä stor (tab 4.),
kan detta Torneträsks inflytande härstädes icke vara synnerligen betyd¬
132
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
ligt. Om något sammanhängande flöde af några veckors varaktighet
kan man tydligen heller icke tala, utom hvad beträffar Torneträsk samt
möjligen Jukkasjärvi.
De kurvor, som å diagrammet för Juoksengi år 1909 visa halten af
slam och lösta ämnen i mgr. per liter, visa, att slamhalten icke blott
genom de större vattenmängderna utan äfven relativt är störst under
vårflödet och då mycket större än under senare delen af sommaren.
Däremot är mängden af lösta ämnen mindre under sommaren än om
vintern.
Af denna öfversikt framgår, att det ur öfversilningssynpunkt af
gjordt viktigaste flödet är vårflödet, och detta inträffar redan i början
af juni. Vid tiden för detta flöde afrinner (tab. 3) från Torneträsk under
nuvarande förhållanden emellertid endast c.a 4o sm’’ och de flesta år
icke ens så mycket, hvadan genom regleringen tillskottet från Torne¬
träsk skulle snarare ökas än minskas. Endast inom allra ölversta de-
larne af området är detta flöde icke det största. Öfverallt annorstädes
åter kommer arealen af den mark, som vid flödets kulmen sättes under
vatten och å hvilken slam kan afsätta sig, att snarare ökas genom reg¬
leringen, och det vatten, som då öfversvämmar ängarne, är det ojäm¬
förligt slamrikaste.
Men att genom tappning från Torneträsk vid midsommartiden höja
detta flöde är tydligen orimligt. Det torde därför vara det senare fjäll¬
flödet, man afsett att höja, men, såsom af det föregående framgår, är
detta från synpunkten, att största möjliga areal måtte blifva öfver-
svämmad, icke af så stor betydelse för andra delar än de vid öfre Tor-
neälf belägna, där emellertid endast obetydliga strandängar finnas.
Emellertid är det tydligt, att bevattningsförhållandena på de delar, som
nu öfversvämmas af fjäll- och högsommarflödena, blifva genom regle¬
ringen något förändrade. Vid tiden för fjällflödet utgör tillrinningen
från Torneträsk (Tab. 3) c:a 170 sm3, d. v. s. genom regleringen skulle
denna vattenmängd minskas med 120 sm3, eller cirka 60 sm° för hvar¬
dera af nedre Torne- och Kalixälfvar. Till mera än c:a 10 % af hela
vattenmängderna kan man icke skatta denna från Torneträsk kommande
del. För öfre Torneälf och Tärendöälfven åter äro dessa resp. 120 och
60 sm3 gifvetvis af betydligt mera vikt, men där utgöra å andra sidan
hela arealen af strandängar endast 150 hektar. Häraf framgår, att
i slutet af juni vid fjällflödet arealen af öfversvämmad mark något kom¬
mer att minskas genom regleringen.
Äfvenså kommer tydligen det minimum, som inträffar i början af
juli månad, att blifva lägre än numera, men detta torde icke hafva någon
betydelse, då knappast några ängar, som sedan kunna skördas, vid
133
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
denna tid äro öfversvämmade. Äfven det följande högsommarflödet
blifver genom regleringen minskadt, men, som detta inträffar efter den
15 juli, torde det vara sannolikt, att denna omständighet blifver mera
till gagn än till skada, då af allmänna ombudets skrifvelse till järn¬
vägsstyrelsen framgår, att man under senare delen af juli önskar eit
fallande och så lågt vattenstånd som möjligt.
För att den minskning i fjällflödet, som skulle blifva en följd af
regleringen, skulle upphäfvas, har allmänna ombudet framställt det yr¬
kande, att öfverskottsvattnet från Torneträsk vid midsommartiden skulle
aftappas under 14 dagar och vid den tidpunkt, att detta vatten föi enade
sig med Muonioälfs flöde.
Härigenom skulle utan tvifvel detta flöde komma att blifva lika
stort som förut, t. o. in. större, alldenstund Torneträsk eller regleringen
måste till denna tid hafva hunnit höja sig mera än under nuvarande
förhållanden är fallet, alltså afrinningen kunna göras större.
Under dylika omständigheter kunna vi alltså icke finna annat än,
att regleringen skulle snarare gagna än skada ängarnas afkastning, och
då så är, torde hänsyn till dessa icke böra vara hinder för tillstånd till
kungsådrans efterbyggande. Emellertid torde gifvetvis sökanden höra
hafva rättighet att, efter eget val och sedan en verklig ekonomisk utredning
oj orts af den skada, som kan komma att tillfogas ängarne, därest reg¬
leringen genomfördes utan aftappning af öfverskottsvattnet vid mid¬
sommar, antingen, på sätt lagen stadgar^ ersätta denna eller i hufvud¬
saklig öfverenstämmelse med allmänna ombudets yrkande och enligt
närmare fastställda regler aftappa eu vattenmängd af c:a 150 sm3 under
14 dagar. _ .
Med hänsyn till hvad som blifvit anfördt, få vi i underdånighet
sålunda sammanfatta vårt yttrande,
beträffande isförhållandena, att någon fara för bottenfrysning i för-
delningsbassängen vid Yakkokoski icke synes föreligga,
beträffande regleringens inflytande 'pa strandägorna,
att, då öfverallt utom närmast Torneträsk den i början af juni in¬
träffande vårfloden är den högsta och mest slamförande och följaktligen
för öfversilningen af ängsmarkerna så högt upp som möjligt viktigaste,
regleringen å denna öfversilning icke kommer att i ringaste mån verka
skadligt, alldenstund den vattenmängd, som efter densammas genom¬
förande kommer att afrinna från Torneträsk i medeltal, blifver störie än
den som under nuvarande förhållanden afrinner,
att öfriga flöden, som inträffa i slutet af juni och senare hälften af
juli och äro betydligt mindre och därför ej bevattna på långt när så
134
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
stor del af ängsmarkerna som vårfloden samt äro af kort varaktighet
och skilda genom en period med mycket lägre vattenstånd, genom min¬
skad tillrinning från Torneträsk efter regleringen blifva mindre, men att
dels detta beträffande nedre Torneälf och Ivalixälf icke kan blifva af
stor betydelse i anseende till dessa älfvars stora af Torneträsk obero¬
ende dräneringsområden, men däremot af större vikt för öfre Torneälf
och Tärendöälf, där emellertid arealen af strandängar är mycket liten,
dels minskningen af flödet i senare hälften af juli icke torde vara till
skada,
att genom aftappning af öfverskottsvattnet vid midsommartiden
under 14 dagar enligt närmare bestämmelser äfven fjällfloden kan bringas
att efter regleringen uppnå minst samma höjd som numera, hvadan i
så fall, utan att likväl kraftverket kommer att lida brist, ingen som helst
skada skulle uppstå för ifrågavarande strandägor.
Stockholm den 1 februari 1910.
Underdånigst
AXEL WALLÉN.
%
Richard Smedberg.
TABELLER.
136
KungI. Maj:ts Nåd. Proposition No 119,
Flödena i
|
|
|
1000.
|
1901.
|
1002.
|
|
1.
|
Yårflödet.
|
|
|
|
|
|
fvy.
|
1.98
|
2.28
|
1.42
|
Jukkasjärvi .
|
|
........................................... {dat.
|
4 juni
|
17 maj
|
3 juni
|
|
|
(vy-
|
—
|
—
|
—
|
Sumisaari.,..
|
|
........................................... \ J
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
—
|
—
|
|
|
fvy.
|
—
|
—
|
—
|
Rantas .......
|
|
........................................... S ,
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
—
|
—
|
|
|
(vy-
|
3.69
|
3.86
|
2.65
|
Lannavaara.
|
|
........................................\
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
1 juni
|
16 maj
|
1 juni
|
|
|
(vy-
|
—
|
—
|
—
|
Kalixfors ....
|
|
........................................... ,
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
|
|
|
2.
|
Minimum mellan vår och fjällflod.
|
|
|
|
|
|
fvy.
|
1.61
|
1.39
|
1.12
|
Jukkasjärvi .
|
|
........................................... \dat.
|
11 juni
|
2 juni
|
13 juni
|
|
|
(vy-
|
—
|
—
|
—
|
Sumisaari....
|
|
.......................................... { ,
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
—
|
—
|
|
|
1 vy.
|
—
|
—
|
_
|
Rautas .......
|
|
........................................... { , ,
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
—
|
—
|
|
|
fvy.
|
2.35
|
1.80
|
2.io
|
Lannavaara .
|
|
........................................... {
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
9 juni
|
1 juni
|
11 juni
|
Kalixfors ....
|
|
fvy.
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
|
~
|
|
|
o
O.
|
FjiilMödet.
|
|
|
|
|
|
fvy-
|
2.0G
|
2.50
|
—
|
Jukkasjärvi .
|
|
[dat.
|
15 juni
|
14 juni
|
—
|
|
|
[vy-
|
—
|
__
|
—
|
Sumisaari....
|
|
............................................ \ , ,
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
|
|
|
|
[vy-
|
—
|
—
|
—
|
Rantas .......
|
|
........................................... {j ,
|
|
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
—
|
—
|
|
|
fvy.
|
3.36
|
3.26
|
2.80
|
Lannavaara.
|
|
..........................................[
|
|
|
-
|
|
|
[dat.
|
14 juni
|
7 juni
|
17 juni
|
Kalixfors ____
|
|
(vy.
|
|
~
|
|
|
|
[dat.
|
—
|
—
|
|
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
137
Torneälf.
Tabell 1.
1903.
|
1904.
|
1905.
|
1900.
|
1907.
|
1908.
|
1909.
|
Medeltal.
|
2.oi
|
1.98
|
1.74
|
2.42
|
2.41
|
2.07
|
1.71
|
2.06 (2.13)
|
3 juni
|
4 juni
|
20 maj
|
6 juni
|
17 juni
|
1 juni
|
8 juni
|
2 juni (4)
|
1.85
|
1.05
|
0.94
|
1.86
|
1.40
|
1.58
|
1.34
|
1.43
|
2 juni
|
6 juni
|
5 juni
|
8 juni
|
19 juni
|
3 juni
|
12 juni
|
8 juni
|
—
|
1.20
|
0.7 0
|
1.20
|
1.90
|
1.20
|
0.7 0
|
1,15
|
—
|
12 juni
|
10 maj
|
4 juni
|
19 juni
|
1 juni
|
6 juni
|
4 juni
|
4.oo
|
3.54
|
3.47
|
4.20
|
3.99
|
4.50
|
4.78
|
3.87 (4.09)
|
1 juni
|
3 juni
|
20 maj
|
7 juni
|
14 juni
|
1 juni
|
10 juni
|
1 juni (4)
|
1.90
|
1.25
|
1.40
|
1.27
|
1.71
|
1.41
|
1.35
|
1.47
|
2 juni
|
4 juni
|
16 maj
|
16 juni
|
18 juni
|
2 juni
|
9 juni
|
2 juni
|
1.03
|
1.5S
|
1.56
|
1.96
|
2.37
|
1.20
|
1.58
|
1.60 (1.70)
|
18 juni
|
17 juni
|
12 juni
|
10 juni
|
19 juni
|
12 juni
|
13 juni
|
13 juni (14)
|
0.32
|
0.45
|
0.23
|
0.46
|
1.02
|
0.29
|
0.47
|
0.46 j
|
24 juni
|
19 juni
|
19 juni
|
1 juli
|
27 juni
|
15 juni
|
27 juni
|
23 juni
|
—
|
0.6 0
|
O.oi
|
0.75
|
0.90
|
0.30
|
0.60
|
0.53
|
—
|
20 juni
|
31 maj
|
9 juni
|
1 juli
|
16 juni
|
17 juni
|
16 juni
|
1.90
|
2.70
|
2.21
|
2.io
|
2.59
|
2.oo
|
2.78
|
2.65 (2.33)
|
21 juni
|
15 juni
|
14 juni
|
26 juni
|
24 juni
|
10 juni
|
24 juni
|
16 juni (19)
|
0.7 0
|
0.90
|
0 90
|
1.23
|
1.48
|
0.50
|
1.24
|
1.00
|
26 juni
|
17 juni
|
11 juni
|
21 juni
|
22 juni
|
11 juni
|
15 juni
|
18 juni
|
1.88
|
2.62
|
2.14
|
2.46
|
2.07
|
2.0 3
|
2.33
|
2.30 (2.30)
|
23 juni
|
30 juni
|
21 juni
|
30 juni
|
26 juni
|
17 juni
|
29 juni
|
23 juni (25)
|
0.51
|
0.87
|
0.46
|
0.71
|
1.25
|
1.20
|
0.83
|
0.83
|
29 juni
|
3 juli
|
24 juni
|
4 juli
|
1 juli
|
20 juni
|
1 juli
|
29 juni
|
—
|
1.52
|
1.00
|
1.45
|
—
|
0.85
|
1.45
|
1.25
|
-
|
28 juni
|
24 juni
|
20 juni
|
—
|
20 juni
|
26 juni
|
24 juni
|
2.06
|
3.32
|
2.35
|
2.33
|
2.86
|
3.21
|
2.89
|
2.84 (2.72)
|
24 juni
|
19 juni
|
17 juni
|
30 juni
|
26 juni
|
17 juni
|
25 juni
|
20 juni (23)
|
1.10
|
1.70
|
1.25
|
1.26
|
1.50
|
1.05
|
1.80
|
1.38
|
! 5 juft
|
30 juni
|
20 juni
|
26 juni
|
24 juni
|
20 juni
|
29 juni
|
| 26 juni
|
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 samt. 1 Afd. 87 Käft. 18
138
Kungl. Maj:ts Nåd. Propositon N:o 119.
Tab. 1. Flödena i
4. Minimum mellan fjäll- och högsommarflod.
Jukkasjärvi..............................................................
Sumisaari....
Rautas .......
Lannavaara,
Kalixfors ....
5. Högsommarffiöde.
Jukkasjärvi ...
jvy.
(dat.
jvy.
jdat.
vy-
dat.
Jvy.
(dat.
(vy-
(dat.
Jvy.
(dat.
1900.
1901.
1902.
1.88
19 juni
1.93
2 juli
2.38
5 juli
2.22
21 juni
1.47
12 juli
2.51
28 juni
2.28
26 juni
2.io
28 juli
Sumisaari...
Rautas ......
Lannavaara
Kalixfors
(vy-
'(dat.
| vy.
(dat.
(vy-
jdat.
6. Minimum mellan hög- och sensommarflod.
Jukkasjärvi...............................................................
Sumisaari.................................................................
Rautas ....................................................................
Lannavaara..............................................................
(vy.
[dat.
jvy-
(dat.
(vy-
(dat.
Jvy.
(dat.
(vy-
(dat.
1.70
3 aug.
1.50
25 juli
1.03 1.93
21 juli 8 aug.
1.46
24 juli
1.09
6 aug.
Kalixfors
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 119.
139
Torneälf (forts.).
1903.
|
1901.
|
1905.
|
1900.
|
1907.
|
1908.
|
1809.
|
Medeltal.
|
1.82
|
■ 2,33
|
2.09
|
2.18
|
2.44
|
1.76
|
1.98
|
2.08 (2.09)
|
27 juni
|
6 juli
|
25 juni
|
8 juli
|
2 juli
|
7 juli
|
5 juli
|
30 juni (3 juli)
|
0.43
|
0.49
|
0.21
|
0.21
|
0.54
|
O.oo
|
0.12
|
0.29
|
4 juli
|
11 juli
|
1 juli
|
13 juli
|
19 juli
|
14 juli
|
10 juli
|
10 juli
|
—
|
0.70
|
0.90
|
0.55
|
—
|
O.oo
|
0.45
|
0.52
|
—
|
8 juli
|
30 juni
|
12 juli
|
—
|
12 juli
|
4 juli
|
7 juli
|
1.78
|
2.oo
|
1.84
|
1.70
|
1.94
|
1.65
|
1.73
|
1.83 (1.81)
|
5 juli
|
12 juli
|
3 juli
|
10 juli
|
18 juli
|
15 juli
|
5 juli
|
8 juli (10)
|
0.05
|
1.20
|
—
|
1.25
|
1.05
|
0.39
|
1.02
|
0.98
|
13 juli
|
7 juli
|
—
|
8 juli
|
4 juli
|
6 juli
|
6 juli
|
7 juli
|
2.3 2
|
2.51
|
2.43
|
2.98
|
2.54
|
2.16
|
2.24
|
2.42 (2.4 5)
|
17 juli
|
10 juli
|
6 juli
|
19 juli
|
8 juli
|
23 juli
|
21 juli
|
13 juli 15
|
1.22
|
0.57
|
0.95
|
1.64
|
0.68
|
0.56
|
0.13
|
0.82
|
21 juli
|
15 juli
|
16 juli
|
22 juli
|
14 juli
|
27 juli
|
25 juli
|
20 juli
|
_
|
1.00
|
1.10
|
1.50
|
1.15
|
1.20
|
0.92
|
1.15
|
—
|
10 juli
|
5 juli
|
19 juli
|
9 juli
|
21 juli
|
20 juli
|
14 juli
|
2.90
|
2.21
|
2.48
|
3.oo
|
2.46
|
1.86
|
2.06
|
2.42
|
17 juli
|
15 juli
|
14 juli
|
18 juli
|
20 juli
|
26 juli
|
21 juli
|
19 juli
|
1.05
|
1.30
|
—
|
1.76
|
1.16
|
1.04
|
1.70
|
1.37
|
21 juli
|
9 juli
|
—
|
17 juli
|
8 juli
|
25 juli
|
22 juli
|
17 juli
|
1.97
|
1.68
|
2.12
|
1.80
|
1.82
|
2.oi
|
1.96
|
1.89 (1.9 l)
|
7 aug.
|
14 aug.
|
18 juli
|
17 aug.
|
9 aug.
|
27 juli
|
29 juli
|
3 avig. (4)
|
0. so
|
O.oo
|
0.35
|
0.19
|
O.io
|
0.09
|
0.08
|
0.16
|
6 aug.
|
21 aug.
|
29 juli
|
19 aug.
|
10 aug.
|
31 juli
|
1 aug.
|
8 aug.
|
—
|
0.16
|
0.25
|
O.io
|
0.20
|
0.85
|
0.30
|
0.31
|
—
|
10 aug.
|
16 juli
|
11 aug.
|
4 aug.
|
26 juli
|
27 juli
|
31 juli
|
1.62
|
1.66
|
1.75
|
1.62
|
1.72
|
1.70
|
1.92
|
1.66 (1.7l)
|
2 aug.
|
20 aug.
|
26 juli
|
9 aug.
|
6 aug.
|
31 juli
|
28 juli
|
2 aug. (4)
|
0.7 0
|
0.60
|
0.65
|
O.co
|
0.64
|
0.92
|
1.13
|
0.61
|
31 juli
|
31 juli
|
16 juli
|
16 aug.
|
30 juli
|
31 juli
|
30 juli
|
31 juli
|
140
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Tab. 1. Flödena I
|
1900.
t
|
1901.
|
1902.
|
7. Sensommarflöde.
|
|
|
|
,, . (vy.
|
2.14
|
2.oi
|
2.13
|
Jukkasjärvi.............................................................. |
|
12 aug.
|
27 juli
|
19 aug.
|
|
■
|
|
|
Sumisaari.................................................................. •!
|
|
|
|
(dat.
|
—
|
—
|
—
|
(vy.
Rautas ..................................................................... <
|
—
|
—
|
—
|
| dat.
|
— .
|
—
|
—
|
Lannavaara............................................................... 1 ^
|
2.16
|
1.50
|
2.03
|
(dat.
|
12 aug.
|
5 aug.
|
19 aug.
|
fvy.
|
—
|
--
|
—
|
Kalixfors ................................................................. -i
|
|
|
|
(dat.
|
—
|
—
|
'-
|
8. Minimum i augusti efter sensommarfloden.
|
|
|
|
fvy.
|
1.74
|
1.54
|
1.80
|
Jukkasjärvi.............................................................. |
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
(vy.
Sumisaari.................................................................. <
|
—
|
—
|
*-
|
(dat.
|
—
|
—
|
|
fvy.
Rautas ..................................................................... <
|
—
|
—
|
—
|
(dat.
|
—
|
—
|
—
|
(vy.
|
1.60
|
1.44
|
1.71
|
Lannavaara............................................................... <
|
|
|
|
[dat.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
Kalixfors .................................................................. 1 ^
|
—
|
|
—
|
(dat.
|
—
|
—
|
—
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119. 141
Torneälf (forts.).
1903.
|
1904.
|
1905.
|
1900.
|
1907.
|
1908.
|
1909.
|
Medeltal.
|
2.59
|
2.io
|
2.74
|
1.90
|
1.98
|
2.20
|
2.22
|
2.20 (2.25)
|
24 ang.
|
24 aug.
|
2 aug.
|
20 aug.
|
20 aug.
|
2 aug.
|
1 aug.
|
12 aug. (13)
|
0-77
|
O.io
|
0.97
|
0.95
|
0.30
|
0.56
|
0.34
|
0.57
|
28 aug.
|
28 aug.
|
7 aug.
|
25 aug.
|
23 aug.
|
9 aug.
|
7 aug.
|
18 aug.
|
—
|
0.87
|
1.50
|
0.40
|
0.90
|
1.05
|
0.95
|
0.95
|
—
|
22 aug.
|
30 juli
|
17 aug.
|
17 aug.
|
1 aug.
|
30 juli
|
7 aug.
|
2.13
|
1.0 7
|
2.51
|
2.12
|
2.02
|
2.25
|
2.39
|
2.08 (2.16)
|
24 aug.
|
22 aug.
|
2 aug.
|
22 aug.
|
19 aug.
|
6 aug.
|
1 aug.
|
11 aug. (14)
|
1.80
|
1.40
|
1.80
|
0.75
|
1.01
|
1.07
|
1.30
|
1.30
|
22 aug.
|
23 aug.
|
31 juli
|
20 aug.
|
13 aug.
|
1 aug.
|
3 aug.
|
12 aug.
|
2.16
|
1.82
|
1.60
|
1.57
|
1.73
|
1.53
|
1.84
|
1.74 (1.76)
|
81 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
30 aug.
|
20 aug.
|
30 aug.
|
0.G5
|
0 oo
|
O.oi
|
0.19
|
0.11
|
O.oo
|
O.oo
|
0.14
|
31 aug.
|
22 aug.
|
31 aug.
|
19 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
28 aug.
|
—
|
0.45
|
— O.io
|
0.05
|
0.15
|
0.05
|
0.20
|
0.13
|
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
13 aug.
|
28 aug.
|
1.88
|
1.00
|
1.74
|
1.73
|
1.80
|
1.61
|
1.80
|
1.69 (1.74)
|
29 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
19 aug.
|
25 aug.
|
29 aug. (28)
|
1.10
|
0.95
|
0.42
|
0.39
|
0.G9
|
0.47
|
1.05
|
0.72
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
31 aug.
|
15 aug.
|
29 aug.
|
142
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Tal). 2. 1909 års
|
Vårflöde
|
ruin.
|
Fjällflöde
|
|
min.
|
|
|
datum
|
vy.
|
datum
|
vy.
|
datum
|
fy-
|
datum
|
vy.
|
Jukkasjärvi ............
|
8
|
juni
|
1.71
|
13
|
juni
|
1.58
|
29 juni
|
2.33
|
5 juli
|
1.98
|
Junosuando ............
|
5
|
»
|
2.21
|
23
|
n
|
1.32
|
30 »
|
1.86
|
7
|
»
|
1.45
|
Kangis ..................
|
ii
|
))
|
1.20
|
25
|
»
|
1.13
|
28 »
|
1.47
|
7
|
»
|
0. so
|
Juoksengi..............
|
12
|
))
|
3.50
|
26
|
»
|
1.68
|
30 »
|
2.35
|
9
|
»
|
0.98
|
Sumisaari ,..............
|
12
|
»
|
1.34
|
27
|
»
|
0.47
|
1 juli
|
0.83
|
10
|
»
|
0.12
|
Männikö.................
|
6
|
»
|
1.94
|
23
|
»
|
1.23
|
30 juni
|
1.70
|
7
|
»
|
1.35
|
Tärendö..................
|
6
|
»
|
2.84
|
23
|
»
|
1.86
|
30 »
|
2.58
|
7
|
»
|
1.72
|
Eautas ..................
|
6
|
))
|
0.70
|
17
|
»
|
0.60
|
26 »
|
1.45
|
4
|
»
|
0.4 5
|
Lannavaara ............
|
10
|
»
|
4.78
|
24
|
»
|
2.7 8
|
25 »
|
2.89
|
5
|
»
|
1.73
|
Xangos ............ .....
|
11
|
»
|
1.20
|
24
|
»
|
0.62
|
27 -
|
0.77
|
20
|
-
|
0.32
|
Kalixfors ................
|
9
|
»
|
1.35
|
15
|
|
1.24
|
29 »
|
1.80
|
6
|
»
|
1.02
|
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
143
Tabell 2.
vatten ställ d s växlin gar.
Högsommarflöde
|
min.
|
Sensommarflöde
|
min.
|
datum
|
vy.
|
datum
|
vy-
|
datum
|
W-
|
datum
|
vy.
|
21 juli
|
2.24
|
29 juli
|
1.96
|
1 aug.
|
2.22
|
20
|
aug.
|
1.84
|
22 »
|
1.78
|
29 »
|
1.50
|
2 »
|
l.so
|
19
|
»
|
1.34
|
CO
03
|
1.00
|
O
CO
|
0.73
|
4 »
|
1.18
|
25
|
»
|
0.57
|
24 »
|
1.04
|
31 »»
|
0.74
|
4 »
|
1.19
|
29
|
»
|
0.52
|
25 »
|
0.13
|
1 aug.
|
0.08
|
7 3
|
0.34
|
31
|
»
|
O.oo
|
23 »
|
1.G5
|
29 juli
|
1.41
|
2 a
|
1.6 C
|
15
|
»
|
1.29
|
23 »
|
2.42
|
30 »
|
l.so
|
2 »
|
1.99
|
19
|
))
|
1.70
|
20 »
|
0.92
|
27 »
|
0.3 0
|
30 juli
|
0.95
|
13
|
»
|
0.20
|
21 »
|
2.00
|
28 »
|
1.92
|
1 aug.
|
2.39
|
25
|
..
|
l.so
|
22 »
|
0.3 9
|
CO
|
0 31
|
o
«J »
|
0.44
|
26
|
»>
|
0.25
|
22 »
|
1.70
|
30 »
|
1.18
|
3 »
|
1.30
|
15
|
))
|
1.05
|
Tabell 3.
Tall). 3. Tillrinning från Torneträsk i smi
|
Vårflöde
|
Min.
|
Fjällflöde
|
Min.
|
Högsom¬
marflöde
|
Min.
|
Sensom-
marflöde
|
1903—09 medeltal.........\
|
45
|
90
|
170
|
179
|
217
|
145
|
147
|
\
|
3 juni
|
16 juni
|
25 juni
|
3 juli
|
16 juli
|
4 aug.
|
13 aug.
|
1909 medeltal...............1
|
17
|
95
|
172
|
178
|
192
|
163
|
133
|
l
|
b juni
|
22 juni
|
29 juni
|
5 juli
|
20 juli
|
29 juli
|
1 aug.
|
144
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 119.
Tabell 4.
Nederbördsområden i km2.
(Se bilaga 1).
A. Torneälf.
Torneälf vid Vakkokoski ............................................................... 3,550 km2
» mellan Vakkokoski och Junosuando........................ 6,060 »
» vid förgreningen med Tärendöälf .......................... 9,610 »
Lainioälf vid mynning i Torneälf ............................................ 6,360 )>
Torneälf utom Lainioälf mellan Tärendö- och Muonioälfvar 760 ))
)) vid Muonioälfs inflöde................................................ 16,730 »
Muonioälf vid mynning i Torneälf........................................... 14,900 »
Torneälf efter föreningen med Muonioälf................................ 31,630 ))
> nedom » )) » 8,260 »
)> vid mynningen i hafvet............................................. 39,890 »
Om flodområdet vid förgreningen med Tärendöälf = 9,610 km2
tänkes lika fördeladt på Torne- och Kalixälfvar med 4,800 km3 på hvar¬
dera, erhållas följande hufvudarealer:
Torneälf vid förening 11,930 (34 %)
Muonioälf » » 14,900 (43 »)
Torneälf efter » 8,260 (23 »)
Vid hafvet 35,090 (100 %)
B. Kalix älf.
Kalixälf vid Tärendöälfs mynning ............................................
Tärendöälf vid mynning i Kalixälf.............................................
Kalixälf utom Tärendöälf mellan Tärendöälf och Ångesån
Kalixälf vid Ångesåns mynning...................................................
Ångesån vid mynning i Kalixälf...........................................
Kalixälf efter föreningen med Ångesån....................................
» nedom » » » ....................................
)) vid mynningen i hafvet ................................................
Om ofvannämnda areal om 4,800 km2 från Torneälfs flodområde
medräknas, erhålles följande hufvudarealer vid Öfverkalix, där de största
ängsområdena finnas:
6,470 km2
740 »
3,260 )>
10,470 »
6,690 »
17,160 »
720 »
17,880 »
145
Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o 119.
Kalixälf vid förening ............................................................
Ångesån :» j> ..............................................................
Kalixälf nedom » .............................................................
Vid hafvet
Af hela flodområdet vid Öfverkalix = 21,960 km3
tillskott = 4,800 km2 = 22 %.
15,270 (67 %)
6,690 (30 »)
720 ( 3 a>)
22,680 (100 %)
ntgör Torneälfs
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd.
8?' Raft.
19
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
147
*
Bilaga E.
Till Konungen.
Sedan vattenfallsstyrelsen dels med skrifvelse den 1 december 1909
till järnvägsstyrelsen afgifvit förslag till bebyggande af vattenfallen
Vakkokoski och Tarrakoski i Torne älf dels ock med underdånig
Isförhållan¬
den.
148 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 119.
skrifvelse den. 17 i samma månad till Eders Ivungl. Maj:t öfverlämnat för¬
slag till anläggande af ett kraftverk för tillgodogörande af vattenkraften
i Porjusfallen i Stora Lule älf samt järnvägsstyrelsen uti underdånig
skrifvelse den 14 januari 1910 till Eders Kungl. Maj:t aflåtit förslag an¬
gående införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen och
sedan hydrografiska byrån afgifvit anbefalldt underdånigt yttrande om
vissa i samband med Vakkokoskianläggningen stående frågor, har Eders
Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 7 februari 1910 anmodat vatten¬
fallsstyrelsen att skyndsamt afgifva underdånigt utlåtande i anledning
af hvad järnvägsstyrelsen och hydrografiska byrån i ärendet sålunda
anfört.
Till åtlydnad häraf får vattenfallsstyrelsen, med återställande af
samtliga de remitterade handlingarna, i underdånighet anföra följande.
För större öfverskådlighets skull har vattenfallsstyrelsen först upp¬
tagit till behandling de spörsmål, som stå i samband med anläggande
af ett kraftverk vid Vakkokoski, och har styrelsen grupperat sitt utlå¬
tande i denna del under följande hufvudrubriker: isförhållandena vid
kraftverket, vattentillgången i Torne älf, den ifrågasatta regleringen af
Torne träsk, inverkan på de strandängar vid Torne älf, b vilka för sin
växtlighet kräfva öfversilning af vårflödena samt vattenåtgången för järn¬
vägsdrift. Därefter har styrelsen närmare ingått på de anmärkningar,
som blifvit framställda mot styrelsens förslag till bebyggande af Porjus¬
fallen, och har denna del af styrelsens yttrande uppdelats under följande
rubriker: tid för anläggningens färdigställande och däraf betingade arbeten
vid riksgränsbanan, möjligheten att ordna de rättsliga förhållandena vid
Porjus, turbinernas reglering, vattentillgången samt de af järnvägsstyrelsen
uppställda förbehållen för accepterande af Porjus-för slaget.
VakkoJcoski.
Den af järnvägsstyrelsen och hydrografiska byrån behandlade frågan
om bottenfrysning synes hufvudsakligen vara föranledd af följande er¬
inran i vattenfallsstyrelsens skrifvelse till järnvägsstyrelsen af den 1
december 1909:
»Den första ”erinringen” rör en detalj, som dock är af stor vikt.
Såsom ofvan antydts, kommer vattenståndet i den närmast turbinstatio-
nen belägna utvidgade delen af tilloppskanalen, fördelningsbassängen,
att vara underkastadt ofta förekommande växlingar, så snart ett större
energibelopp måste alstras eller slås ifrån. Då bassängen är öppen och
Klingl. Majds Nåd. Proposition N:o 119.
149
vattenhastigheten jämförelsevis liten, kommer vattnet under vintern att
beläggas med is af afsevärd tjocklek, och istäcket kommer jämväl i
vanliga fall att täckas af snö. Istäcket fäster gifvetvis vid de lutande
stränderna och lär därför icke följa med de jämförelsevis hastiga väx¬
lingarna i vattenståndet. Vid höjning af vattenytan torde sålunda vatt¬
net ofta komma att stiga upp öfver isen, frysa och öka isens tjocklek i
sådan grad, att fara för bottenfrysning åtminstone i de grundare delarna
af bassängen uppstår. Genom ständiga växlingar i vattenståndet måste
den vid stränderna fastfrusna isens rörelse jämväl menligt inverka på
vallar, intag m. m. Häremot kan anmärkas, att man icke får låta is¬
täcket fästa vid stränderna, och att, om detsamma hålles flytande, den
påpekade olägenheten är undanröjd. Men det torde vara förenad! med
betydande svårigheter att åstadkomma detta i synnerhet på ifrågavarande
plats, där tillgång på arbetskraft icke genast står till buds. I allt fall
fordrar en dylik skötsel ganska stora utgifter, hvilka böra tagas med i
räkningen, då det gäller att bedöma anläggningens driftkostnader, och
det är ändock icke uteslutet, att under svåra klimatiska förhållanden af¬
brott i driften kan uppstå. I betraktande däraf att speciell erfarenhet
saknas om dylika öppna fördelningsbassängers förhållande på så nord¬
liga platser som den ifrågavarande har vattenfallsstyrelsen inskränkt sig
till att endast framhålla den berörda risken.»
Vattenfallsstyrelsen vill med hänvisning till det refererade uttalandet
till en början anmärka, att styrelsen därmed icke afsett, att fördelnings-
bassäng och tilloppskanal skulle under normala förhållanden helt och hållet
bottenfrysa, utan närmast velat fästa uppmärksamheten på dels risken
för bottenfrysning i de grundare delarna af bassängen, d. v. s. de intill
vallar och stränder belägna delarna, dels på isens menliga inverkan på
vallar, intag m. m. särskildt vid de ofta förekommande växlingarna i
vattenståndet. Styrelsen torde därför icke behöfva närmare ingå på hvad
emot faran för fullständig bottenfrysning anförts, ehuruväl en botten¬
frysning äfven på andra ställen under exceptionella förhållanden exempel¬
vis vid skada å luckor eller vallar eller under andra omständigheter, som
påkalla eller medföra en afsevärdare sänkning i fördelningsbassängens
vattenyta, visst icke är utesluten, om ogynnsamma väderleksförhållanden
samtidigt råda.
Däremot anser sig styrelsen böra ytterligare vidröra de öfriga och
långt viktigare olägenheter, som under vintern kunna uppkomma till följd
af tilloppskanalens och fördelningsbassängens öppna anordning, samt be¬
möta hvad järnvägsstyrelsen och hydrografiska byrån mot vattenfalls¬
styrelsen i detta afseende anfört.
150
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Järnvägsstyrelsen håller före, att de klimatiska förhållandena i de
olika landsdelarna från Bergslagen upp till här ifrågavarande nordligaste
trakter »åtminstone tidvis äro i stort sedt ungefär likställda i fråga om
isbildningsförhållanden och dylikt», och att en fara af i vattenfallsstyrel¬
sens skrifvelse antydda art, därest den verkligen förelåge, redan skulle
hafva gjort sig gällande vid ett stort antal vattenkraftanläggningar m. m.
i mellersta Sverige, men att något dylikt emellertid ej försports.
Hydrografiska byrån har sökt uppdraga eu på siffror grundad jäm¬
förelse mellan förhållandena vid Vakkokoshi och de två nordligaste sven¬
ska kraftverk, hvilka äro anordnade enligt samma typ med öppen kanal
och bassäng, nämligen Ytterstfors i Byske älf och Forsseverket i Fax-
älfven. Byrån meddelar, att vid Ytterstfors isförhållandena visserligen
äro till åtskilligt obehag, men att någon fara för bottenfrysning icke
anses föreligga under normal vattentillgång, ehuru en sådan eventualitet
icke kan anses utesluten vid ringa vattenmängd, samt att vid Forsse
olägenheterna af isen icke varit anmärkningsvärda. Sedan byrån påpekat,
att ingen släntbeklädnad förekommer därstädes, men vallarna vid Vak-
kokoski skola stensättas omkring vattenlinjen, fäller byrån den domen,
att anordningarna vid Vakkokoski synas vara ur teknisk synpunt sådana,
att fara för bottenfrysning och skadegörelse af isen ej torde före¬
komma.
Saken är emellertid icke så lätt affärdad. Den erfarenhet i berörda
afseende, som stått till vattenfallsstyrelsens förfogande, eller som styrel¬
sen kunnat samla från befintliga kraftverk, bestyrker tvärtom, att risk
för vallar, luckor m. m. verkligen i fall sådana som det föreliggande
kan uppstå. Till och med det meddelande till hydrografiska byrån, som
Ytterstfors Trävaruaktiebolag den 26 sistlidne januari lämnat i frågan
och än mer samma bolags skrifvelse till biträdande ingenjören i vatten¬
fallsstyrelsen den 19 sistlidne januari, hvilka båda i afskrift biläggas,
(bilaga n:r 1 och 2), tala för, att afsevärd risk verkligen föreligger i
berörda afseende. Äfven från så pass sydliga trakter som Värmlands
bergslag meddelas, att frost, is och snö vålla betydande olägenheter i
öppna tilloppskanaler och bassänger, äfven på det sätt att vallarna
spruckit i närheten af vattenytan till följd af kälen, som i allmänhet
tränger till motsvarande djup, samt att isen vid islossningen dels sjunkit,
dels hopat sig till fördämningar, hvilka vållat obehag för driften, syn¬
nerligast då häftigt snöväder samtidigt ägt rum. Snösörja har vid vissa
tillfällen stoppat turbinerna. Såväl vid Ytterstfors och Forsse som vid
långt sydligare belägna verk med öppen kanal och fördelningsbassäng
måste öppna rännor i isen vintertiden hållas för att förekomma istäckets
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
151
åverkan på dammar, luckor m. m. Med dessa förhållanden för ögonen
kan vattenfallsstyrelsen icke lillmäta hydrografiska byråns dom någon af¬
görande betydelse ur teknisk synpunkt. I allt fall torde, såsom styrelsen
i sitt ofvan citerade uttalande framhållit, de anmärkta förhållandena vålla
betydande svårigheter och kostnader vid kraftverkets drift och detta så
mycket mer som tillgång på tillräcklig arbetskraft vid Yakkokoski icke
genast står till buds.
I afseende på de klimatiska förhållandena vid Vakkokoski, jämfördt
med dem vid Ytterstfors och Forsse, kan styrelsen icke finna annat
än, att de af hydrografiska byrån anförda observationerna rörande
temperatur, isläggning samt isens tjocklek snarare lämna stöd för
vattenfallsstyrelsens farhågor än för motsatsen. Af dem framgår näm¬
ligen, att vid Vakkokoski resp. Jukkasjärvi, jämfördt med Forsse,
medeltemperaturen varit c:a 4° lägre, isläggningen bestått 50 dagar
eller c:a 30 % längre tid, och att isens tjocklek varit i genomsnitt
c:a 50% större. Här må äfven erinras därom, att, såsom byrån äfven
påpekat, de lokala förhållandena äro af stor betydelse, och att den
af byrån antecknade istjockleken vid Jukkasjärvi under år 1909 sålunda
icke utan vidare kan läggas till grund för bedömande af motsvarande
förhållanden för framtiden vid Vakkokoski. Enligt vattenfallsstyrelsens
åsikt måste de klimatiska förhållandena vid Vakkokoski anses vara af-
sevärdt ofördelaktigare än vid Forsse och de af styrelsen anmärkta
olägenheterna sålunda äfven större.
Till sist vill styrelsen påpeka, att järnvägsstyrelsen och med led¬
ning af dess uppgift äfven hydrografiska byrån antagit maximivariationen
i fördelningsbassängens vattenstånd under ett driftsdygn till endast 0,3
meter. Denna siffra stämmer ganska väl med den af vattenfallsstyrelsen
för motsvarande fäll beräknade under antagande af en kraftuttagning af
12,000 turbinhkr. och isbelagd tilloppskanal. Men det får icke förbises,
att större sänkning af bassängens vattenyta kan inträda. Järnvägs¬
styrelsen har nämligen föreslagit, att kraftverket skall planeras för 32,400
turbinhkr. + reserv vid full utbyggnad, af hvilka c:a 22,000 erfordras
för järnvägsdrift. Dessa 22,000 hkr. skulle emellertid enligt järnvägs¬
styrelsens belastningsdiagram endast behöfva uttagas under så korta
tidsperioder, att fördelningsbassängen vore tillräcklig för att utan nämn¬
värd sänkning af vattenytan lämna det vid sådana tillfällen ökade vatten-
behofvet till turbinerna. Den största medelhelastningen per timme för
järnvägsdriften skulle däremot endast blifva nyssnämnda 12,000 hkr.,
motsvarande en sänkning af bassängens vattenyta af c:a 0,3 meter. Nu
kan det emellertid inträffa, att järnvägsdriften kan kräfva en afsevärdt
större energimängd än 12,000 hkr., ja ända upp till 22,000 hkr., under
152
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
längre tidsperioder än diagrammet angifver, och att dessa tidsperioder
t. ex. vid tågförseningar eller andra stora belastningsvariationer vållande
omständigheter blifva af den varaktighet, att fördelningsbassängens
vattenstånd måste falla i afsevärd mån för att möta det ökade vatten-
behofvet.
Men äfven bortsedt härifrån kunna växlingarna blifva större än
järnvägsstyrelsen och hydrografiska byrån utgått ifrån. Detta inträffar
gifvetvis, om elektrisk energi skulle uthyras till andra afnämare eller be-
hofvet för järf), vägs drift ökas. Enligt järnvägsstyrelsens beräkning skulle
c:a 10,000 hkr. kunna uthyras till andra ändamål än järnvägsdrift.
Läggas dessa till de för järnvägsdrift i medeltal behöfliga 12,000 hkr.,
erhålles en belastning af 22,000 hkr. Störst blir sänkningen, då tillopps-
kanalen är isbelagd och dess sektion sålunda förminskad samt lågt
vattenstånd i Alajärvi är rådande. Under dessa förhållanden har sedan
fortfarighetstillstånd inträdt, d. v. s. oberäknadt plötsliga belastnings¬
variationer, sänkningarna i bassängens vattenstånd beräknats sålunda:
vattenmängd
sm 3
|
|
effekt.
|
sänkning
|
|
hkr.
|
meter.
|
50
|
c:a
|
9,500
|
0.2
|
100
|
))
|
18.500
|
0,4
|
130
|
D
|
23,000
|
0,8
|
180
|
:>>
|
29,000
|
2,5.
|
Dessa siffror tala ett annat språk än de ofvan för gynnsammare
förutsättningar angifna. Härvidlag må ock påpekas, att variationer
äfven kunna tänkas uppkomma genom växlingar i vattenståndet of¬
vanför Yakkokoskidammen, livilket vattenstånd gifvetvis är beroende
af det sätt, på hvilket tappningen i dammen vid Tarrakoski skötes.
Att större vattenståndsvariationer medföra ökade olägenheter för driften
torde vara uppenbart. Vid sådant förhållande och på grund af hvad
ofvan anförts kan vattenfallsstyrelsen icke finna sig öfvertygad af järn¬
vägsstyrelsens och hydrografiska byråns bortförklarande af isbild¬
ningens menliga inverkan på driftsäkerheten utan måste vidhålla sin
åsikt, att vid Vakkokoskiverket i detta afseende förefinnes en risk, som
vid Porjusverket icke behöfver befaras.
Däremot är vattenfallsstyrelsen i så måtto enig med järnvägsstyrel¬
sen och hydrografiska byrån, att man vid Vakkokoski till följd af den
stora lugnvattenbassängen ofvanför och nedanför verket har en ganska
betryggande säkerhet mot grundisbildning, en fördel, som emellertid äfven
det föreslagna Porjusverket erbjuder. Styrelsen vill emellertid icke obe¬
tingadt underskrifva järnvägsstyrelsens förklaring, att faran för grund¬
Kungl. Maj:ts Nåd. Broposition N:o 119.
153
isbildning’ är så godt som utesluten, ej heller hydrografiska byråns påstå¬
ende, att de vid Vakkokoski föreslagna anordningarna erbjuda tillräck¬
liga garantier i berörda afseende, tv under ogynnsamma förhållanden
torde jämväl denna risk böra medtagas i beräkningen.
Beträffande vattentillgången vid Vakkokoski har vattenfallsstyrelsen
fästat uppmärksamheten därvid, att osäkerhet kan vidlåda de utförda
vattenståndsobservationerna och sålunda äfven den af Aktiebolaget Vat-
tenbyggnadsbyrån beräknade tillgängliga vattenmängden, som angifves
till 51 m3/sek. Dels är det nämligen konstateradt, att skalan vid Torne-
hamn ej varit orubbligt fast utan flera gånger lossnat, dels kan isdäm-
ning hafva inverkat på resultaten, dels hafva beräkningarna för den
mest kritiska perioden 1901—1902 måst grundas på vattenståndsobser-
vationer i Jukkasjärvi samt däraf härledda värden för vattenstånden i
Torneträsk. Vattenfallsstyrelsen har med anledning häraf och af den
vid häradssynen framställda fordran på utsläppande af vatten för öfver¬
silning af strandängarna vid Torne älf ansett försiktigheten kräfva att
ej beräkna kraftverkets ständigt tillgängliga effekt efter större vatten¬
mängd än 50 m3/sek.—5% d. v. s. 47,5 m3/sek. Däremot har vatten¬
fallsstyrelsen framhållit, att en medelafvinning af 51 m3/sek. efter Torne
träsks reglering sannolikt kunde påräknas vara ständigt disponibel.
Järnvägsstyrelsen åberopar häremot hydrografiska byråns skrifvelse
till järnvägsstyrelsen den 10 december 1909, i hvilken byrån beträffande
Torneträsksskalans osäkra placering uttalar, att, såvidt man nu kan be¬
döma arten af de eventuella felen hos vattenståndsobservationerna, de
erhållna värdena å medelafrinningen snarare skulle vara något för små
än för stora. Detta uttalande torde emellertid enligt vattenfallsstyrelsens
mening ej böra tillmätas någon större betydelse för frågans bedömande,
ty det har framdeducerats ur vissa antaganden om skalans läge och andra
förhållanden vid afvägningarna. Göres andra antaganden, blir resultatet
ett annat.
För öfrigt ligger kärnpunkten ej här utan i hvad som menas med
medelafrinningen. Järnvägsstyrelsen hänvisar till från hydrografiska byrån
emottagna skrivelser af den 20 och 27 december och finner med stöd af
dessa, att efter en reglering af Torne träsk en vattenmängd af 50 m3/sek.
alltid synes böra finnas disponibel för kraftverket. Denna järnvägsstyrel¬
sens slutledning torde emellertid icke vara riktig, ty hydrografiska byrån
har i berörda skrivelser yttrat sig om medelafrinningen under perioden
1901—1907, sålunda för en tidsföljd af flera år. Men medelafrinningen
för ett enstaka exceptionellt torrt år kan vara betydligt lägre, och detta
framgår uppenbart af hydrografiska byråns skrifvelse till vattenfalls-
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Af cl. 87 Höft. 20
Vattentill¬
gång.
154
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 119.
Regleringens
inverkan på
strand¬
ängarna.
styrelser! den 18 sistlidne januari (bilaga n:r 3), i hvilken medelaj'vinningen
för det ovanligt torra året 1902 uppskattas till endast 48 mVsek. plus
eller minus ett eventuellt fel af 2,5 m3/sek. och i hvilken byrån för
öfrig! förklarar, att möjligheten af lägre värde äfven inom betydligt
kortare period än c:a 50 år icke kan anses osannolik.
Under ett dylikt torrår är följaktligen den vid turbinerna disponibla
vattenmängden mindre än 48 + 2,5 m.Vsek., för såvidt icke samtidigt
finnes magasinerad! öfverfiödsvatten från föregående år. Detta är emel¬
lertid såsom vattenfallsstyrelsen framhållit osäkert, om, såsom vid härads-
synen yrkats, allt öfverfiödsvatten för bevattning af Tornedalens strand¬
ängar skall enligt uppskattning på förhand framsläppas vid midsommar¬
tiden.
Vattenfallsstyrelsens anmärkning, att man för trygghets skull bör
beräkna vattenverkets ständigt disponibla effekt efter en medelvatten¬
mängd vid turbinerna, som med åtminstone 5 % understiger 50 m3/sek.:
torde därför vara berättigad. Skulle emellertid en noggrannare utredning
visa, att med hänsyn till strandängarnas öfversilning hinder skulle möta
att göra regleringen så effektiv, som förslaget afser, blir den disponibla
vattentillgången ännu mindre.
Vattenfallsstyrelsen har i sitt yttrande till järnvägsstyrelsen den 1
december 1909 påpekat, att det af kronoombudet vid häradssynen den
4—5 september 1908 framställda yrkandet om utsläppning af viss vatten¬
mängd vid midsommartiden, därest detsamma upptoges som villkor för
byggandet, skulle kunna åstadkomma minskning af den för kraftuttag-
ning tillgängliga vattenmängden under torra perioder. Då man vid be¬
stämmande af den mängd vatten, som utsläppes för öfversilning, på för¬
hand måste söka bedöma, huruvida den flod, som just påbörjats, blir af
den beskaffenhet, att den kan lämna tillgång till den begärda kvantiten,
kunde man misstaga sig i detta afseende, och i så fall kunde det hända,
att man det året ej finge magasinet fullt, till följd hvaraf magasinet
nästa vår vore sänkt under sin nedre normala gräns. Vore det då torrår,
komme man tydligtvis på en svårbotlig balans.
Järnvägsstyrelsen anmärker häremot, att den ifrågavarande extra
tappningen af 150 mVsek. under 14 dagar ej motsvarar mer än 5,75m3/sek.
i medeltal för hela året, och att detta under inga förhållanden kan men¬
ligt inverka på järnvägsdriften. Vattenfallsstyrelsen vill då påpeka, att
dess uttalande gällde under förutsättning att kraftverket, såsom i vatten-
byggnadsbyråns förslag var antydt, skulle lämna energi äfven till andra
ändamål än järnvägsdrift, d. v. s. att hela medelafrinningen måste till¬
godogöras för kraftuttagning. Då nu järnvägsstyrelsen själ! förklarat,
Kung!. Maj:ts Råd. Proposition N:o 119.
155
att på grund af vattenfallsstyrelsens betänkligheter frågan om försälj¬
ning af elektrisk energi från ett kraftverk vid Vaklcokoski tillsvidare
borde få anstå, är den påpekade faran för balans i vattenhushållningen
undanröjd, för så vidt som vattenåtgången för järnvägsdrift håller sig
inom den af järnvägsstyrelsen beräknade kvantiteten SO mVsek. Skulle
denna åtgång uppgå till de af vattenfallsstyrelsen antagna 40 m3/sek.,
kunde däremot under exceptionellt vattenfattiga år, då medelafrinningen
enligt hydrografiska byrån kan nedgå till 48 + 2,5 m3/sek. och därunder,
någon om ock ringa osäkerhet kvarstå äfven för det fall att energi icke
lämnades annat än till järnvägsdrift. Allt detta under förutsättning att
det af kronoombudet vid synen gjorda yrkandet vinner fastställelse.
Men detta är icke å priori gifvet. Hydrografiska byrån har i sitt
underdåniga yttrande den 1 sistlidne februari framhållit, att sökanden
i målet rörande bebyggande i vattendraget torde böra hafva rättighet
att, efter eget val och sedan eu verklig ekonomisk utredning gjorts af
den skada, som kan komma att tillfogas strandängarna, därest regleringen
genomfördes utan aftappning af öfverskottsvattnet vid midsommaren,
antingen, på sätt lagen stadgar, ersätta denna eller i hufvudsaklig öf¬
verensstämmelse med allmänna ombudets yrkanden aftappa viss vatten¬
mängd. Vattenfallsstyrelsen är så till vida af samma mening härutinnan,
att styrelsen anser en genomgående utredning1 böra genomföras. Till
dess så skett torde sökanden enligt styrelsens mening böra få rätt att
öfverbygga kungsådran under villkor, bland annat, att de nuvarande af-
rinningsförhållandena under juni och juli månader ej ändras, i livilket
fall någon egentlig skada för fiske och strandängar ej torde förekomma.
Styrelsen får i sådant afseende hänvisa till sitt denna dag särskilt af¬
gifva underdåniga utlåtande rörande begärdt tillstånd att öfverbygga
kungsådran i Torne älf vid Tarrakoski och Vakkokoski.
På grund af det anförda anser sig styrelsen sakna anledning att i
detta sammanhang närmare ingå på denna del af frågan. Styrelsen
vill dock fortfarande hafva påpekat, att, då regleringen berör äfven
finska intressen, en viss tidsutdräkt möjligen kan vållas med kraftverkets
tagande i bruk, därest underhandlingar med finska myndigheter behöfde
äga rum.
Den för järnvägsdrift erforderliga vattenmängden hade ursprung- Vatten&tgång
ligen af järnvägsstyrelsen beräknats till 29 mVsek. Vattenfallsstyrelsen fSr ijfawäg*-
anförde emellertid i sin skrifvelse af den 1 december 1909 till järnvägs¬
styrelsen, att vattenfallsstyrelsen med ledning af de belastningsdiagram,
hvilka af järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift ställts till förfogande,
och med stöd af erhållna garantisiffror beträffande turbinernas verknings-
15G
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:r 119.
grad samt med hänsyn därtill, att verkningsgraden efter någon tid
minskades, ansåg att för järnvägsdrift vid en årlig malmtrafik af
3,850,000 ton borde reserveras en medelvattenmängd pr år af åtmin¬
stone 40 ms/sek.
Järnvägsstyrelsen, som under hand fått taga del af en genom
vattenfallsstyrelsens försorg uppgjord promemoria i ämnet, anför, bland
annat, att det väl knappast torde vara tvifvel nnderkastadt, att såväl
beträffande läckning genom turbinerna vid stängda pådrag som i fråga
om verkningsgraden en turbinanläggning kunde åstadkommas, som
lämnade ett bättre resultat än det, som vattenfallsstyrelsen af försiktig-
hetshänsyn ansett sig böra förutsätta. Då det belastningsdiagram, som
nu senast uppgjorts, vore något ogynnsammare än det, som legat till
grund för den förut gjorda beräkningen af vattenförbrukningen till 29
in “/sek., hade järnvägsstyrelsen undersökt, huru stor vattenförbrukning,
som kunde förutsättas vid järnvägsdriften enligt det nu inlämnade för¬
slaget, och därvid funnit, att den ej kunde antagas öfverstiga 30 m3/sek.
i stället för 40 in 3/sek. enligt vattenfallsstyrelsen förslag.
För att utröna orsaken till att de båda styrelserna kommit till helt
olika resultat, har vattenfallsstyrelsen tagit del af järnvägsstyrelsens
beräkningar, Indika ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande. Med stöd
häraf har uppgjorts följande:
Tabell,
utvisande årsmedelvattenförbrukning för järnvägsdrift vid 3,850,000
tons malmtrafik.
enligt vattenfalls¬
styrelsen.
m3 sek.
Under driftstiden för tågens framdrifvande 32,o
För belysning, då drift ej pågår..................... 2,3
För läckning genom turbinerna, då pådragen
äro stängda ................................................... 1,2
För ökadt tågmotstånd under vintern och
för snöplogning m. in............................. 3,0
Tillägg för varierande nettofallhöjd-utspol-
ning af issörja m. in.................................. 1,5
Summa 40,o
enligt järnvägs¬
styrelsen.
m3 sek.
29,50
0,41
29,91
157
Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Dessa poster äro i det följande hvar för sig granskade.
Vid beräkning af den första posten, nämligen vattenförbrukningen
under driftstiden för alstring af för järnvägsdriften erforderlig energi¬
mängd, har järnvägsstyrelsen förutsatt, att vid en malmtrafik af 3,850,000
ton skulle transporten ske med 8 tåg per dag under 138 dagar och
med 12 tåg per dag under ytterligare 138 dagar; vidare skulle hvarje
dag året rundt gå 2 persontåg, samtliga tåg i hvardera riktningen.
Turbinernas verkningsgrad vid olika belastningar har af såväl
vattenfallsstyrelsen som järnvägsstyrelsen antagits enligt de garantier,
som lämnats vid af järnvägsstyrelsen infordrade preliminära anbud för
Vakkokoski. Enligt samtliga dessa garantier skulle vid gynnsammaste
belastningen hållas en verkningsgrad af minst 80 %, hvilken verknings?
grad vid mindre belastningar emellertid minskades med något olika
belopp enligt olika anbud. Vattenfallsstyrelsen har vid sina beräkningar
ansett sig för säkerhets skid! med hänsyn till att verkningsgraden med
tiden minskades böra räkna med den lägsta sålunda garanterade verk¬
ningsgradkurvan, under det järnvägsstyrelsen ansett sig kunna räkna
med eu. något gynnsammare kurva. Järnvägsstyrelsen anmärker, att de
af vattenfallsstyrelsen använda verkningsgradssiffrorna synas låga i jäm¬
förelse med siffror från redan utförda moderna anläggningar och äfven
lägre än de siffror, som garanterats för statens turbinanläggning vid
Trollhättan.
Till jämförelse meddelas nedanstående tabell öfver verkningsgraden
enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar och de vid Trollhättan garan¬
terade siffrorna.
Tabell
öfver verkningsgradens proc. vid olika belastning enligt
|
B
|
e 1 a s
|
t 11 i 11 g
|
|
|
ICO %
|
ce
o
|
CO %
|
40 %
|
Nydqvist & Holms garanti till Trollhättan. ..
|
.. 80
|
82
|
80
|
75
|
Karlstads Mek. Verkstads till Trollhättan.......
|
.. 79
|
81,5
|
77
|
71
|
enligt vattenfallsstyrelsen vid Vakkokoski....
|
.. 78
|
81
|
76
|
66
|
Häraf framgår, att de af vattenfallsstyrelsen antagna värdena för
verkningsgraden nära öfverensstämma med de af Karlstads Mek. Verk¬
stad för Trollhätteverket garanterade med undantag dock för de lägsta
belastningarna, för hvilka de för Vakkokoski antagna värdena äro lägre.
158
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
Detta beror hufvudsakligen därpå, att omloppshastigheten är relativt
större vid Vakkokoski, och att verkningsgraden vid mindre belastningar
i allmänhet sjunker, då turbinen konstrueras för relativt större omlopps¬
hastighet.
Den för järnvägsdrift erforderliga vattenförbrukningen enligt de af
järnvägsstyrelsen uppgjorda diagrammen har vid en nettofallhöjd af
19,0 in. af de båda styrelserna beräknats enligt nedanstående
Tabell,
utvisande beräknad medelvattenförbrukning pr dygn under driftstiden för
tågens framdrifvande.
|
Enligt vattenfalls-
|
Enligt järnvägs-
|
|
styrelsen.
|
styrelsen.
|
|
m3 sek.
|
m3 sek.
|
Dagar med 12 malmtåg + 2 persontåg
|
47,0
|
44,2
|
» :» 8 )> +2 »
|
oo.O
|
31,1
|
)> » endast 2 »
|
7,o
|
4,33
|
Arsmedelförbrukning vid 3,850,000 ton
malm.........................................................
|
32,o
|
29,5
|
Den stora skillnaden mellan de beräknade resultaten för dagar med
endast persontrafik förklaras delvis däraf, att enligt en af järnvägs¬
styrelsens byrå för elektrisk drift den 12 juni 1909 lämnad uppgift
erfordrades under dessa dagar en energimängd af 11,520 kw. timmar pr
dag, under det att byrån i sina nu uppgjorda beräkningar med an¬
vändande af samma tidtabell uppgifver den erforderliga energimängden
till endast 12 x 677 — 8,124 kw. timmar pr dag.
Hela skillnaden mellan den beräknade årsmedelförbrukningen enligt
vattenfallsstyrelsens och järnvägsstyrelsens antagande för turbinernas
verkningsgrad är endast c:a 2,5 m3 sek.
I ofvanstående beräkningar är emellertid hänsyn tagen endast till
de energimängder, som af järnvägsstyrelsen uppgifvits för tågens drift
under driftstiden, men ej till de energimängder, som kunna erfordras,
då driften ej pågår.
De energimängder, som skulle erfordras under den tid, trafiken ej
pågår, uppgafs af järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift den 12
juni 1909 till 700,000 å 800,000 kw.-timmar pr år, och har vattenfalls-
159
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 119.
styrelsen beräknat den häremot svarande medelvattenförbrukningen Bl¬
år till c:a 2,3 m3 sek.
I en promemoria, tillhörande skrifvelse af den 27 januari 1910, upplyser
emellertid järnvägsstyrelsen, att det ej visat sig vara lämpligt att hålla
en generator gående nattetid, för att belysning skulle kunna uttagas
från ledningen, dels emedan därvid nattvakt måste anordnas i kraft¬
stationen, dels emedan man då ej så lätt kunde reparera ledningar och
understationer nattetid. För den händelse kraftstationen äfven afgåfve
ström för industriella ändamål och på den grund måste hållas i gång
nattetid, skulle man emellertid enligt samma skrifvelse lämpligen från
det härför erforderliga systemet kunna uttaga ström för nyssnämnda
ändamål.. Af sistnämnda anmärkning framgår sålunda, att, om ström
funnes disponibel för andra ändamål, kunde trots den anmärkta svårig¬
heten att göra reparationer och inspektioner järnvägsnätet likväl lämp¬
ligen hållas laddadt. Under dessa förhållanden och då kraftstationen är
afsedd att för en längre framtid tillgodose järnvägens hell of af elektrisk
energi för kraft och belysning, har vattenfallsstyrelsen vid beräkning af
den för järnvägsdrift erforderliga vattenförbrukningen, vare sig kraften
tages från Vakkokoski eller Porjus, ansett sig böra taga hänsyn äfven
till den vattenförbrukning, som uppstår, om järnvägens ledningar hållas
laddade äfven under den tid, trafiken ej pågår.
Om järnvägsstyrelsen emellertid afstår från de fördelar, som er¬
hållas genom att ledningarna hållas laddade äfven under natten, har
vattenfallsstyrelsen intet att invända mot, att den beräknade vatten¬
förbrukningen minskas i motsvarande grad.
För läckning genom turbinerna under den tid, då turbinerna stå,
har vattenfallsstyrelsen beräknat en medelvattenförbrukning under året
af c:a 1,20 m3 sek., under det att järnvägsstyrelsen framhållit, att denna
läckning kunde nedbringas till ett praktiskt taget betydelselöst värde,
därigenom att under nattetid och under persontrafikdygn de stillastående
turbinerna afstängdes med luckanordningar, hvilket utan svårighet skulle
låta sig göra med motordrifna luckspel, särskildt då turbinintagen voro
helt och hållet öfverbyggda. Skulle emellertid sådan afstängning ej
ske, skulle läckvattenmängden per turbin kunna nedbringas till 0,45 m3
sele., hvilket beräknades motsvara en total medelvattenförbrukning af
0,41 m3 sek. per år. Vattenfallsstyrelsen får härtill tillägga, att enligt
inhämtade uppgifter från verkstäderna uppskattas läckvattnet för nya
turbiner till 1 å 2 % af den maximala vattenförbrukningen, hvilket
värde emellertid, då läckningen har benägenhet till att ökas sedan tur¬
binerna en längre tid hållits i drift, af vattenfallsstyrelsen för större
160
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
säkerhets skull ansetts böra ökas till c:a 3 % motsvarande c:a 1 m3
sek. per turbin. Då malmtågtrafiken hålles i gång från omkring 5,30
förmiddagen till 12 midnatt, och turbinerna sålunda endast stå under
omkring 5,5 timmar efter midnatt, har vattenfallsstyrelsen ansett sig
böra förutsätta, att vid normal drift turbinkamrarna under dessa timmar
på natten icke komma att tömmas, utan att turbinkamrarna för be¬
kvämlighetens skull komma att i regel stå fyllda under natten. Spe¬
ciellt vid stränga vintrar skulle man, om turbinkamrarna tömdes, riskera,
att, då trafiken på morgonen skulle börja, luckorna voro fastfrusna,
hvarvid desamma icke utan vidare kunde manövreras af motorerna och
följaktligen trafikhinder kunde uppkomma. Risken för luckornas fast¬
frysning minskas visserligen genom att luckorna äro öfverbyggda, men
bortfaller ej helt och hållet, som erfarenheten från flera kraftstationer
visat. Järnvägsstyrelsen har vidare ansett, att läckningen skulle kunna
minskas genom provisorisk tätning på sätt vattenfallsstyrelsen satt ifråga
vid Porjusanläggningen. Häremot må emellertid anmärkas, att en pro¬
visorisk' tätning vid Vakkokoski för att blifva effektiv måste utsträckas
öfver hela eller en större del af vissa år, under det att vid Porjus tät¬
ning endast behöfver förekomma under ett fåtal dagar vissa år, då
vattenbrist råder. En provisorisk tätning vid Vakkokoski kommer där¬
för att möta betydligt större svårigheter än vid Porjus.
För ökadt tågmotstånd, snöplogning in. in. ansåg sig vattenfalls¬
styrelsen böra räkna med en ökad vattenförbrukning af c:a 3 in3 sek.
Järnvägsstyrelsen anmärker emellertid, att för ökadt tågmotstånd äfven¬
som för mötande af ogynnsamma omständigheter vid uppgörande af de
belastningskurvor, som ligga till grund för järnvägsstyrelsens förslag,
fullt tillräckligt säkerhetstillägg blifvit gjordt. I bilaga n:o 1 till järn¬
vägsstyrelsens underdåniga skrifvelse åt den 14 januari 1910 angående
elektrisk drift af bandelen Kiruna—Riksgränsen anföres nämligen, att
vid en malmtransport af 3,850,000 ton den årliga energiförbrukningen
beräknats till 32,000,000 kw. timmar i stället för 25,000,000 kw. timmar,
till hvilket belopp energiförbrukningen skulle uppgått, om man utgick
från de värden, som erhållits vid statens försöksanläggning vid Tomte¬
boda, hvarför säkerhetstillägget skulle därför utgöra minst 28 %.
Vattenfallsstyrelsen får emellertid erinra om följande bestämmelse
i det järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse af den 14 januari 1910
åtföljande kontraktsförslaget mellan järnvägsstyrelsen och firmorna^ All¬
männa Svenska Elektriska Aktiebolaget och Siemens-Schuckert Werke
i Berlin: »Energiförbrukningen garanteras ej öfverskrida:
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
1G1
Snälltåg.........
Persontåg......
Malmtåg ......
Tomvagntåg
31,5 wattimmar per ton km.
31.5 y> » »
22.6 » » »
23,9 » » »
Dessa värden gälla exklusive den för uppvärmning och. belysning
erforderliga energien och skola bestämmas i lokomotiven på transforma¬
torernas högspänningssida vid proffärder under normala väderleksför¬
hållanden och med i godt stånd varande spåranläggning och rullande
materiel.))
Af samma järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse åtföljande bi¬
laga n:o 1 åter framgår, att järnvägsstyrelsen vid sina beräkningar af
den erforderliga energimängden användt följande värden:
vid persontåg Kiruna—Riksgränsen
» » Riksgränsen—Kiruna
» )) medeltal........................
)> malmtåg............................................
)) tomvagntåg.......................................
32.0 wattimmar per tonkm.
31.0 » » »
31.5 )) 2> »
22.6 )) D ))
23,9 )) » K
eller precis samma värden som garanterats. En beräkning med an¬
vändande af de garanterade värdena gifver vid en malmtrafik af 3,850,000
ton + erforderliga persontåg en energimängd, mätt å lokomotiven af
c:a 23,547,000 kwtimmar, under det att järnvägsstyrelsen med stöd af
ofvan åberopade belastningskurvor grafiskt beräknar samma energimängd
till c:a 24,975,000 kwtimmar eller c:a 6 % större.
De häremot svarande energimängderna vid turbinaxeln beräknas till
c:a 30,000,000 resp. c:a 32,000,000 kwt. Den för tågtrafiken beräknade
energimängden torde sålunda enligt garantierna gälla endast under nor¬
mala väderleksförhållanden och exklusive belysning, uppvärmning och
andra behof. Sålunda skulle enligt kontraktsförslaget tillkomma dels
den energimängd, som erfordrades för växling, hvarvid hvarje lokomotiv¬
timme skulle räknas som 10 lokomotivkilometer, dels eventuellt elektrisk
energi för den i förslagskontraktet omnämnda reparationsverkstaden i
Kiruna. Slutligen skulle tillkomma den energimängd, som erfordrades
för ökadt tagmotstånd under vintern och för snöplogning m. fl. ändamål.
Skulle emellertid järnvägsstyrelsen på grund af försöken vid Tomte¬
boda eller af andra skäl anse det ådagalagdt, att vid en malmtransport
åt 3,850,000 ton malm den för järnvägens behof erforderliga energi¬
mängden kan begränsas till 32,000,000 kwt., kunna gifvetvis de 3 m3
sek. afföras ur beräkningen.
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft.
21
162
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Vattenfallsstyrelsen har slutligen vid sina beräkningar tagit hänsyn
till, att vattenförbrukningen ökas genom att nettofallhöjden minskas vid
växlande belastning samt att en del vatten vissa tider erfordras för ut¬
spolning af issörja och dylikt, och har därför ytterligare tillagts 1,5
mVsek.
Behofvet af elektrisk energi vid kraftstationen ökas vanligen i högre
grad än från början kunnat förutses, och synes en dylik ökning af det
beräknade energibehofvet särskild! vara sannolik, da det som i detta
fall gäller att använda elektrisk energi för ett här i landet åtminstone
i större skala förut opröfvadt ändamål. Vattenfallsstyrelsen anser där¬
för, att man icke bör räkna vattenförbrukningen för knapp, ehuru man
naturligtvis vid verkets drift bör iakttaga största möjliga hushållning.
Det bör vidare beaktas att i vissa afseenden,. exempelvis för det ofvan
omnämnda behofvet att halla öppna rännor i isen eller för att undan¬
skaffa issörja och dylikt, arbetet blir lättare, om man med förlust af
vatten tillätes utspola issörja och dylikt. Detta förhållande innebär a
ena sidan en frestelse till mindre noggrann vattenhushållning. . A andra
sidan kan det i vissa fall motivera en ökad vattenförbrukning, enär
därigenom kunna inbesparas arbetskrafter, som vid kraftverkets afskilda
läge eljest vore svåra att uppbringa.
Såsom förut redan påpekats har järnvägsstyrelsen emellertid, oaktadt
styrelsen kommit till afsevärdt mindre värde å den för järnvägsdrift er¬
forderliga vattenförbrukningen, ansett, att på grund af de af vattenfalls¬
styrelsen uttalade betänkligheterna frågan om försäljning af elektrisk
energi från en kraftanläggning vid Vakkokoski bör, såsom vattenfalls¬
styrelsen föreslagit, tillsvidare anstå. Därmed blifva äfven de af järn¬
vägsstyrelsen framställda anmärkningarna mot den af vattenfallsstyrelsen
beräknade större vattenförbrukningen af mindre betydelse, enär ju äfven
med den af vattenfallsstyrelsen beräknade vattenförbrukningen för järn¬
vägsdrift vattentillgången vid Vakkokoski torde få anses tillräcklig föi
enbart järnvägens beräknade behof. Vattenfallsstyrelsen har dock ansett
sig böra angifva motiven för sitt beräkningssätt.
Tid för an¬
läggningens
färdigställan¬
de och däraf
betingade
arbeten vid
riks gräns¬
banan.
Porjus.
Vattenfallsstyrelsen har uppgifvit, att, om nödiga medel beviljas
under 1910 års riksdag, beräknas kraftverket vid Porjus vara färdigt
att tae-as i drift hösten 1914, eller om järnvägen Gellivare—Porjus for¬
ceras så, att den blir rälslagd under år 1910, tidigast i början af 1914.
Järnvägsstyrelsen anser emellertid, att ae förutsättningar, på hvilka
vattenfallsstyrelsen grundat sitt antagande att på uppgifven tid färdig¬
163
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
ställa kraftverket, vore så osäkra, att järnvägsstyrelsen icke härpå kunde
grunda sina åtgärder för malmtrafikens upprätthållande. Järnvägssty¬
relsen kunde sålunda .icke tillförbinda sig att med säkerhet under inne¬
varande år åstadkomma ett trafikabelt spår mellan Gfellivare och Porjus,
ehuru all möjlighet härför icke vore utesluten. Då vidare en rätt lång
experimenttid måste förutsättas, innan anläggningen komme att funk¬
tionera på ett tillfredsställande sätt, så skulle en regelbunden elektrisk
järnvägsdrift icke kunna påräknas förr än tidigast i början af 1915,
men väl senare. Vidare uppgifves, att riksgränsbanans trafikförmåga
och tillgången på lokomotiv icke med säkerhet vore tillräckliga att be¬
fordra en större malmkvantitet än 3,000,000 ton om året, under det att
statsverket enligt kontrakt vore skyldigt att befordra ända till 3,100,000,
3,300,000 resp. 3,450,000 ton under resp. åren 1913, 1914 och 1915,
hvartill komme hvarje år för Tuollavaarabolaget 100,000 ton. För att
icke utsätta statsverket för risken att icke kunna fullgöra åtagna för¬
bindelser, måste, säger järnvägsstyrelsen, om Porjus alternativet väljes,
den i dess underdåniga framställning af den 29 oktober 1909 upptagna
förbättringen af linjen Stordalen—Torneträsk utföras under åren 1910
—1912 för en kostnad af 3,000,000 kronor och nya lokomotiv an¬
skaffas samt stallplatser byggas för en kostnad af 1,000,000 kronor.
Skulle åter Vakkokoskialternativet väljas och den elektriska driften
komma i gång redan 1913, skulle dessa arbeten kunna uppskjutas
till 1915, och möjligt vore, att erfarenhet från den elektriska tågdriften
gåfve vid handen, att ifrågavarande arbeten ej alls erfordrades.
Vattenfallsstyrelsens förutsättning, att järnvägsspåret Gellivare—
Porjus skulle kunna rälsläggas under 1910, grundar sig emellertid på
järnvägsstyrelsens egen skrifvelse till vattenfallsstyrelsen den 17 decem¬
ber 1909, däri meddelas, att, om arbetet påbörjades i mars samt arbetet
forcerades, så skulle enligt gjorda utredningar arbetet kunna utföras i
den omfattning, att tåg med sakta fart kunde framföras å banan vid
utgången af samma år, under förbehåll likväl att strejk icke hindrade
arbetena.
Vattenfallsstyrelsen får vidare erinra därom, att, enligt kontrakts¬
förslaget mellan järnvägsstyrelsen och de elektriska firmorna, dessa
åtagit sig att, om Vakkokosld utbygges, hafva leveransen fullgjord den
1 april 1913, hvarefter firmorna förbehållit sig ett års profdrift, under
det att, om Porjusanläggningen kommer till stånd, profdriften anslagits
till 1,5 år. Skulle profdriften icke visa gynnsamt resultat, torde sålunda,
äfven om Vakkokoski kommer till utförande, säkerhet icke finnas för,
164
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
att driften kommer i gång förrän 1914. Skulle, som kontraktsförslaget
ifrågasätter, anläggningen funktionera så otillfredsställande, att firmorna
efter järnvägsstyrelsens påfordran måste borttaga anläggningen, kan den
kontraktsenliga malmkvantiteten, äfven om Vakkokoski utfördes, icke
transporteras, försåvidt riksgränsbanans trafikförmåga endast vore
3,000,000 ton. Med hänsyn till risken, att icke kunna transportera
kontraktsenliga malmkvantiteter, torde det sålunda kunna ifrågasättas,
huruvida icke riksgränsbanans trafikförmåga borde ökas öfver 3,000,000
ton, oafsedt om ett kraftverk kommer till stånd vid Vakkokoski eller
Porjus. Den malmtrafik, som tillkommer under den 1,5 å 2 år längre
tid, som för järnvägens elektrifiering skulle erfordras med kraft från
Porjus, torde uppgå till högst c:a 200,000 å 350,000 ton. Ifrågasättas
kan, huruvida icke denna malmkvantitet helt och hållet eller delvis åt¬
minstone under några år kunde utskeppas öfver Luleå, hvarigenom
utförandet af den föreslagna förbättringen af banans tracé mellan Stor¬
dalen och Torne träsk icke behöfde omedelbart företagas.
Den längre försökstiden för Porjusalternativet motiveras dels med
matarledningens större längd dels med den högre spänningen, 80,000
volt. Vattenfallsstyrelsen kan för sin del icke finna, att den längre
öfverföringen (c:a 120 km. mot c:a 20 km.), nödvändigtvis behöfver
medföra ett hälft års längre försökstid. Då bestämmelserna angående
Porjusledningen tillkommit genom tilläggsanbud från de elektriska
firmor, hvilkas anbud för Vakkokoski redan preliminärt antagits, torde
det måhända vara möjligt att åstadkomma inskränkning af försöksperi¬
oden äfven i fråga om Porjus. Hvad beträffar den föreslagna högre
spänningen lär det hafva sitt stora intresse att referera hvad den an¬
sedda amerikanska facktidskriften »Electrical World)) skribler i detta
hänseende i sitt första nummer för innevarande år.
»Det gångna året bör i de elektriska kraftöfverföringarnes historia
utmärkas såsom det, under livilket användningen af spänningar öfver¬
skridande 100,000 volt på ett slutgiltigt sätt afprofvats. Grand Rapids
& Mushegon Power Gompanys och Central Colorado Power Com-
panys anläggningar hafva nu varit i gång tillräckligt länge för att
sådana driftsvårigheter, som man kunde hafva skäl att vänta sig på
grund af användandet af en spänning å omkring 110,000 volt, skulle
visat sig. Och resultatet har visat sig blifva, att driften vid denna
spänning är i stort sedt lika tillförlitlig som vid de vanligare spän-
ningarne af 50,000 eller 60,000 volt, och att de svårigheter, hvilka
rimligtvis kunnat läggas den höga spänningen till last, hufvud¬
sakligen lyst med sin frånvaro. Detta öfverensstämmer fullkomligt
/
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 119. 165
med högspänningsteknikens erfarenheter från den senaste tiden, hvilka
afgjordt visa, att de inbillade riskerna äro mycket större än de verk¬
liga. Det är svårt att öfverskatta betydelsen af dessa mycket höga
spänningars införande från kommersiell synpunkt, tv på deras använ¬
dande bero ekonomiskt icke endast vanliga öfverföringar å betydliga
afstånd utan möjligheten att anlägga mycket vidsträckta nät, någonting
som är synnerligen önskvärdt med hänsyn till ett effektivt utnyttjande
af system af vattenkraftanläggningar.»
»Dessa anläggningars framgång beror till stor del på införandet af
bängisolatorer, hvilka möjliggöra erhållandet af en god isolering för led¬
ningen äfven under mycket ogynnsamma väderleksförhållanden, utan att
isolatorerna blifva svårhandterliga eller otympliga. Det är synnerligen
tvifvelaktigt, huruvida någon hittills konstruerad isolator af den vanliga
typen i längden skulle uthärda ett prof i regn vid 100,000 volt, men
däremot är det fullkomligt säkert, att de vid ofvannämnda anläggningar
använda hängisolatorerna göra detta.»
Detta bestyrker till fullo vattenfallsstyrelsens redan intagna stånd¬
punkt i denna fråga. Anmärkas bör att så kallade hängisolatorer redan
kommit till användning vid Trollhätteverkets distributionsanläggningar,
exempelvis på den c:a 67 km. långa linjen till Göteborg.
Såsom järnvägsstyrelsen erinrat, har ingen af de föreskrift^ forma¬
liteterna vidtagits för erhållande af laga tillstånd till utförande af de
vattenbyggnader, som erfordras för anläggande af det föreslagna Porjus-
verket. Planen för kraftverket därstädes har nämligen blifvit färdig
först i slutet af nästlidet år, och det torde icke vara lämpligt, att härads¬
syn hålles förr än tidigast i början af försommaren. Beträffande Yakko-
koskialternativet har visserligen häradssyn hållits och sökanden i enlig¬
het med af häradsrätten lämnad hänvisning sökt Eders Kungl. Maj:ts
tillstånd till öfverbyggande af kungsådran. Skulle man än bortse från,
att någon slutgiltig utredning icke blifvit förebragt rörande den ifråga¬
satta dammbyggnadens och regleringens af Torne träsk inverkan på
fisket och strandängarnas växtlighet, lärer det företräde, som järnvägs¬
styrelsen i förevarande afseende vill göra gällande för Vakkokoskialternati-
vet, icke kunna tillmätas någon större betydelse. Äfven om Eders Kungl.
Maj:t och Riksdagen under innevarande år besluta det ifrågasatta kraftver¬
kets förläggning till Porjus, torde nämligen arbetena med dammbyggna¬
den icke med fördel kunna sättas i gång förr än 1911 och arbetena med
kungsådrans öfverbyggande först 1912 eller 1913 och detta af det
skäl, att järnvägen Gellivare—Porjus måste byggas och blifva trafikabel,
Möjligheten
att ordna de
rättsliga för¬
hållandena.
166
Turbinernas
reglering.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
innan de egentliga kraftverksarbetena kunna påbörjas. Då det icke
finnes anledning antaga, att uppförandet af den nu föreslagna damm¬
byggnaden vid Porjus skall befinnas medföra någon afsevärd skada på
nedanför liggande vattenverk, fiske eller annan egendom, eftersom någon
mera genomgripande reglering af vattendraget icke är ifrågasatt, vågar
vattenfallsstyrelsen hoppas, att vid den tid, då arbetena med damm¬
byggnaden lämpligen böra påbörjas, styrelsen skall hafva erhållit laga
kraftvunnet tillstånd till deras utförande.
I sammanhang härmed tillåter sig vattenfallsstyrelsen erinra därom,
att något medgifvande att genom expropriation förvärfva för kraftverks-
anläggningen i Porjus erforderlig mark numera icke är behöfligt, då
ägaren af hemmanet 3 A mantal Porjus n:o 1 den 26 sistlidne december
undertecknat ett köpeaftal, hvarigenom han såsom afsöndring från
nämnda hemman till Eders Ivungl. Maj:t och kronan försålt hemmanets
strandområde utmed vatteufallet med en areal af 95 hektar. Detta
köpeaftal har därefter på grund af Eders Kungl. Maj:ts därtill den 21
januari 1910 lämnade nådiga bemyndigande blifvit af vattenfallsstyrelsen
å Eders Kungl. Maj:ts och kronans vägnar godkändt. Köpeskillingslikvid
har numera ägt rum och köpebref å området blifvit af säljaren utfärdadt.
Fastställelse å afsöndringen har därjämte blifvit meddelad under beteck¬
ningen »Fallstrand n:r 1» samt lagfart å densamma blifvit sökt för
Eders Kungl. Maj:t och kronan. Efter nämnda köp disponerar kronan
all den mark, som behöfves för utförande af vattenfallsstyrelsens förslag
till kraftstation sanläggningen vid Porjusfallen.
Då afsikten icke vore att från början åstadkomma någon afsevärd
reglering af vattendraget, befarar järnvägsstyrelsen, »att de föreslagna
anordningarna »vid Porjus» i nyssnämnda och andra afseenden skola
komma att medföra svårigheter att på tillfredsställande sätt reglera tur¬
binernas hastighet.» Järnvägsstyrelsen har i skrifvelse till vattenfalls¬
styrelsen af den 27 januari 1910 på förfrågan anfört, att dessa svårig¬
heter skulle kunna uppkomma på grund däraf, att de reservoarer, som
enligt förslaget lagts omedelbart före och efter kraftstationen, voro i
förhållande till den framrinnande vattenmassan så små, att betydande
variationer i fallhöjden måste inträda, innan till- och afrinningen genom
de föreslagna långa tunnlarna hunnit ändra sig i tillräcklig grad, samt
att sålunda dels hastighetsvariationerna kunde blifva för stora, dels
pendlingar hos regulatorerna uppstå. Om vattendraget vore regleradt,
skulle naturligtvis ofvan påpekade svårigheter visserligen kvarstå, men
skulle man då, om tillgång till vatten vore så riklig, att ett slöseri i
167
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
afseende å vattenförbrukningen icke spelade någon roll, lätt kunna af-
hjälpa dessa svårigheter därigenom att regleringen utfördes genom
till- och frånslagning af en konstgjord belastning i kraftstationen (till
exempel genom inkoppling af ett vattenmotstånd) såsom förhållandet
vore vid Simplontunnelns krafstation vid Brig. Järnvägsstyrelsen an-
såge visserligen en sådan anordning vara en nödfallsutväg, men för
att undvika försening af anläggningens tagande i bruk borde möjlighet
skaffas att sköta regleringen på ofvannämnda sätt, såvidt ej fullt be¬
tryggande anordningar kunna vidtagas.
Vattenfallsstyrelsen får med anledning däraf anföra, att den effek¬
tiva fallhöjden visserligen kommer att variera, då belastningen ändras,
men att de föreslagna bassängerna dimensionerats så, att dessa varia¬
tioner komma att ske relativt långsamt. Variationerna äro för öfrigt i
förhållande till medelnettofallhöjden relativt små, enär de endast uppgå
till c:a + 7 % af denna. Vid eu plötslig belastningsändring af 15,000
hästkrafter kommer ändringen i effektiv fallhöjd att taga eu tid af 1 å
2 minuter, under det att regulatorerna verka på 1 å 2 sekunder. Dessa
variationer äro därför utan afsevärd betydelse för turbinernas reglering,
om blott turbinerna utföras så stora, att maximieffekten kan uttagas
äfven, när den effektiva fallhöjden når sitt minimum. Hänsyn till dessa
förhållanden har äfven tagits i styrelsens förslag. De föreslagna vatten¬
byggnaderna torde sålunda icke försvåra eu god reglering af turbinerna,
om blott tillräckliga svängmassor inläggas i de roterande delarna samt
de maskinella anordningarna för öfrigt blifva ändamålsenliga.
För att ytterligare styrka, att de af vattenfallsstyrelsen föreslagna
anordningarna äro tillfredsställande, har styrelsen låtit infordra yttrande
från Karlstads mekaniska verkstads filial, Kristinehamn, samt civilingen¬
jör A. Bosborg, Stockholm, hvilkas yttranden biläggas (bilaga n:r 4 &
5). Af dessa yttranden framgår, att ingendera af de sålunda tillfrågade
hyser någon farhåga för, att turbinerna icke skola på ett tillfredsstäl¬
lande sätt kunna regleras med de af vattenfallsstyrelsen föreslagna an¬
ordningarna.
Under sådana förhållanden torde den af järnvägsstyrelsen ifråga¬
satta nödfallsutvägen att reglera turbinerna utan turbinregulatorer ute¬
slutande med användande af konstgjord belastning såsom vid kraft¬
stationen vid Krig icke behöfva tillgripas. Den åberopade kraftstationen
vid Brig i Schweiz torde för öfrigt icke vara en lämplig förebild vid
anordnandet af sådana elektriska kraftstationer, som här afses. Denna
kraftstation, som har en installerad effekt af endast c:a 1,200 å 1,500
hästkrafter, är af äldre datum och användes ursprungligen för drifvande
168
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Vattentill-
gång.
af arbetsmaskiner vid Simplontunnelns utförande. När elektrisk drift
genom tunneln infördes, ombyggdes anläggningen provisoriskt, men, då
inga automatiska regulatorer funnos, anordnades för regleringen den
ofvan nämnda konstgjorda belastningen. För den elektriska järnvägs¬
driften genom samma tunnel erkålles äfven kraft från ett kraftverk vid
Iselle, Italien, hvilket kraftverk på vanligt sätt har turbinerna försedda
med automatiska regulatorer. Enligt uppgift i facklitteraturen hafva
planer diskuterats att för driften bygga ett nytt kraftverk i stället för
de ofvan nämnda, som äro gammalmodiga och ej fullt tillförlitliga från
driftsynpunkt.
Järnvägsstyrelsen anmärker, att vid beräkning af vattentillgången
vattenfallsstyrelsen ifrågasatt, att vintertiden icke mer än 9 malmtåg
per dygn skulle insättas och att vid exceptionellt lågvatten sommartid¬
tabellen med 12 malmtåg icke skulle kunna tillämpas, med mindre än
att eu öfverenskommelse träffades med malmbolagen, att de skulle afstå
från visst kraftuttag.
Vattenfallsstyrelsens förutsättning, att endast 9 malmtåg skulle in¬
sättas om vintern, grundar sig på en den 20 november 1909 af järn¬
vägsstyrelsens byrå för elektrisk drift lämnad uppgift, »att enligt de
förhållanden, som på platsen existera, 12 tåg per dag ej kunna före¬
komma annat än sommartid. Vintertidtabellen kommer säkert aldrig att
upptaga mer än högst 9 tåg». Vattenfallsstyrelsen anför i sin under¬
dåniga skrifvelse af den 17 december 1909, att, under antagande af att
sön- och helgdagar endast persontrafik men ingen malmtrafik försiggår,
har beräknats, att en trafik med 12 malmtåg fordrar en medelvatten¬
mängd per vecka af c:a 18,5 mVsek. och 9 malmtåg c:a 16,5 m3/sek.,
hvarvid samma förutsättningar beträffande läckning m. m. användts som
vid styrelsens beräkning för ett kraftverk vid Vakkokoski. Däremot
ingår på grund af järnvägsstyrelsens förutnämnda erinran i dessa siffror
ej något särskildt tillägg för ökadt tågmotstånd under vintern för snö-
plogning m. m. Skulle emellertid sommartidtabellen med 12 malmtåg
tillämpas sam+idigt som sådana väderleksförhållanden råda, att den för
järnvägen erforderliga vattenåtgången på grund häraf behöfde ökas med
uppskattade c:a 15 V, så skulle ökningen i vattenförbrukningen mot¬
svara ytterligare c:a 3,0 m:5/sek. Skulle vattenförbrukningen beräknas
under samma förutsättningar beträffande läckning m. m. som järnvägs¬
styrelsen användt för Vakkokoski, skulle en malmtrafik af 12 tåg endast
erfordra en medelvattenförbrukning per vecka af c:a 16,5 in3 sek. Då
den vid Porjus äfven vid exceptionellt lågvatten disponibla lågvatten-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
169
mängden är 24 å 25 m3/sek., hvilken låga afrinning dock endast in¬
träffar kortare tider under vissa vattenfattiga år, är sålunda den för en
trafik med 12 malmtåg erforderliga vattenmängden alltid disponibel för
järnvägens behof, ehuru vissa tider den för malmbolagen tillgängliga
energimängden, som motvarar en vattenmängd af 6 m3/ sek., kan blifva
väl knapp. Detta behöfver dock icke medföra någon som helst olägen¬
het för järnvägen, enär Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag, såsom af
dess vattenfallsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 17 december 1909
bilagda anbud framgår, medgifvit minskning i effekten mot skäligt af¬
drag i betalningen för energien.
Detta medgifvande har möjliggjorts därigenom, att bolaget anser
sig böra fortfarande bibehålla sina ångkraftverk i driftfärdigt skick för
att ständigt hafva en fullt betryggande reserv. Dessa ångkraftverk
måste, då frågan om anläggning af ett elektriskt vattenkraftverk i
trakten icke blef afgjord under föregående år, numera utbyggas till en
effekt af c:a 4,200 ‘kilowatt för att möta den närmaste tidens kraftbehof,
medan, om anläggningsfrågan tidigare lösts, det lär varit bolagets me¬
ning att icke bygga den för större effekt än c:a 3,000 kilowatt.
De större kostnader, som denna ökning af ångkraftverket medföra,
utgöra enligt uppgift motivet för att bolaget icke velat erbjuda samma
grundpris för kilowatt som det i dess anbud till järnvägsstyrelsen år
1909 upptagna. Vattenfallsstyrelsen har icke trots upprepade underhand¬
lingar hittills kunnat förmå bolaget att höja sin offert beträffande grund¬
priset, men däremot har den garanterade årliga minimiafgiften höjts
från 300,000 till 350,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har gjort vissa förbehåll för accepterandet af Af järnvägs-
Porjusförslaget. Sålunda har styrelsen förbehållit sig fria händer att
helt och hållet förfoga öfver två turbiner och en reservturbin, hvardera leuu.
i stånd att under alla förhållanden utveckla 12,500 hästkrafter maximalt.
Detta innebär, att järnvägsstyrelsen skulle kunna när som helst uttaga
all den energi, som dessa turbiner alstra. Vattenfallsstyrelsen vill emel¬
lertid dels erinra därom, att reservturbinen är afsedd att tjäna jämväl
såsom reserv för trefas anläggningen (till malmfälten), dels påpeka, att
järnvägsstyrelsen på sådant sätt skulle få en energimängd långt större
än den, som för Vakkokoskiverket angifvits som behöflig, äfven om
hänsyn tages till de större ledningsförlusterna vid öfverföringen från
Porjus.
För Vakkokoski har järnvägsstyrelsen nämligen begränsat energi¬
mängden till 32,000,000 kilowatt, hvilken energimängd järnvägsstyrelsen
Bih. till JRilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 87 Käft. 22
170
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
sålunda bör fritt disponera, blott ej den installerade effekten, c:a 22,000
hästkrafter, motsvarande c:a 16,200 kilowatt, öfverskrides. För Porjus
har järnvägsstyrelsen förbehållit sig, att statens järnvägar skulle med-
gifvas rätt att utan någon inskränkning utnyttja två turbiner om sam-
manlagdt 25,000 hästkrafter, motsvarande c:a 18,400 kilowatt på sätt,
som kunde befinnas lämpligt. Då järnvägsstyrelsen vidare, som ofvan
anförts, ifrågasatt att reglera turbinerna med konstgjord belastning utan
automatiska turbinregulatorer, skulle sålunda enligt de af styrelsen upp¬
ställda förbehållen i värsta fall 25,000 hästkrafter kunna kontinuerligen
utnyttjas åtminstone under den tid, trafiken pågår. Den häremot sva¬
rande energimängden vid kontinuerlig drift dag och natt uppgår till ej
mindre än c:a 160,000,000 kilowattimmar, under det att järnvägens
energibehof vid Vakkokoski ofvan uppgifvits till endast 32,000,000
kilowattimmar.
För att hindra att elektrisk energi bortslösas vid järnvägsdriften
får vattenfallsstyrelsen därför föreslå, att den till statens järnvägar leve¬
rerade energimängden äfven för Porjusanläggningen begränsas till ett på
förhand bestämdt belopp, och att, om ytterligare energimängd skulle erford¬
ras utöfver den beräknade, statens järnvägar då ersätta den förlust i verkets
inkomster, som skulle uppkomma genom minskad försäljning af elektrisk
energi till andra afnämare. En dylik begränsning, som afser att möjliggöra
en så stor försäljning af elektrisk energi från kraftverket som möjligt, är
önsirlig under alla tidsperioder, då öfverflödsvatten ej framsläppes, och
blifva dessa perioder längre i män som vattendraget fullständigare regleras.
Före vattendragets reglering torde under större delen af året öfverflöds¬
vatten finnas disponibelt, hvarföre under dylika perioder hushållning af
vattnet för järnvägens behof icke är nödvändig. Vid vattenbrist åter
kan med de nu föreslagna anordningarna, så länge Stora Porjusselet
enbart står till buds för reglering, en regleringsperiod af 7 dagar väljas,
d. v. s. man innehåller vatten under söndagar och nätterna, då afsätt¬
ning af elektrisk energi är jämförelsevis ringa, för att utdela motsva¬
rande vattenmängd under de sex söckendagarnas arbetstid. Luossavaara
—Kiirunavaarabolaget har i sitt erbjudande medgifvit, att någon minsk¬
ning i kraftafgiften icke skulle ifrågakomma, därest det till bolagen
levererade energibeloppet ej understeg 290,550 kilowattimmar, motsva¬
rande en beräknad medelvattenförbrukning per vecka af c:a 6 m3 sek.
Vid exceptionellt lågvatten af 24 m3/sek. skulle sålunda inklusive läck¬
ning genom dammen m. m. för järnvägsdrift återstå c:a 18 m3/sek.,
hvilken vattenmängd, om läckningen genom dammen begränsades till
1,5 in3, sek., enligt vattenfallsstyrelsens siffror för vattenförbrukningen
171
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
skulle vara tillräcklig, om vintertidtabellen med 9 malmtåg tilläm¬
pades. Skulle vid exceptionellt lågvatten sommartidtabellen med 12
malmtåg tillämpas, möter ej keller detta något kinder, ekorn malm¬
bolagen då betingat sig proportionellt afdrag i kraftafgiften. Äfven
innan reglering af vattendraget blifvit utförd, kan järnvägen utan olägen¬
het äfven vid exceptionellt lågvatten vissa dygn insätta ett större antal
tåg, blott ej de ofvan uppgifna medelvattenmängderna per vecka
öfverskridas.
När en reglering af vattendraget i sin kelhet framdeles blir utförd,
ökas den disponibla energien, ehuru det som ofvan framhållits äfven då
för att hindra slöseri med elektrisk energi är af vikt, att den för ett
visst årspris till järnvägen levererade energien begränsas. Reglerings-
perioden torde emellertid då lämpligen kunna bestämmas till ett år i
stället för en vecka. Vattenfallsstyrelsen vill i detta sammanhang
ytterligare betona, att de perioder, under hvilka endast 24 nrVsek.
afrinning äger rum, äro ytterst sällan förekommande, och att vatten¬
tillgången äfven under sådana perioder är fullt tillräcklig för både järn¬
vägens och malmbolagens ofvan angifna behof, om vattenåtgången be¬
räknas i enlighet med järnvägsstyrelsens antaganden för Vakkokoski i
stället för med vattenfallsstyrelsens försiktigare och därför ofördelaktigare
antaganden.
Järnvägsstyrelsen uppställer vidare såsom förbehåll för accepterande
af Porjusalternativet, att järnvägsspåret från Gellivare till Porjus be¬
traktas såsom hörande till kraftverket vid Porjus, så att samtliga kost¬
nader för detsammas anläggning, förräntning, drift och underhåll be¬
talas af vattenfallsstyrelsen.
I underdånig skrifvelse den 17 december 1909 har vattenfallsstyrel¬
sen emellertid såsom sin åsikt uttalat, att på anförda skäl kraftverket
icke borde belastas med ränta å det i banbyggnaden nedlagda kapitalet,
men däremot tillsvidare och intill regelbunden trafik af annan anledning
kunde uppstå betala underhåll af bansträckan och den drift, som kräf-
ves för uppehållande af nödtorftig förbindelse mellan Porjus och Gelli¬
vare. Måste banbyggnaden forceras, hvilket vattenfallsstyrelsen icke
kunde bedöma, borde dessutom den härigenom ökade anläggningskost¬
naden drabba kraftverket. Kostnaden för banans drift och underhåll är
af järnvägsstyrelsen beräknad till 54,000 kronor per år under förutsätt¬
ning att trafiken uppehälles med ett tåg i hvardera riktningen under
150 dagar per år. Hälften af denna årskostnad eller 27,000 kronor är
inräknad i den summa, 287,000 kronor per år, hvartill vattenfallssty¬
relsen angifvit kostnaden för kraften på turbinaxel vid Porjus för den
172
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
energi mängd, järnvägsstyrelsen skulle disponera. Intet tillägg är härvid
gjordt för räntor under anläggningstiden, hvilka för de anläggningar,
som komma på järnvägsstyrelsens del, beräknas motsvara en ökad års¬
kostnad af c;a 13,000 kronor årligen.
Då såväl banans anläggningskostnad som drift- och underhålls¬
kostnaderna för densamma beräknats af järnvägsstyrelsen och då denna
styrelse är närmast till att bygga och sköta banan, synes det vattenfalls¬
styrelsen, som om densamma borde ställas under järnvägsstyrelsens för¬
valtning och verkliga kostnaden för drift och underhåll delas lika mellan
vattenfallsstyrelsen och järnvägsstyrelsen, i hvilket fall årskostnaden för
kraften till järnvägens behof blefve 260,000 kronor + halfva underhålls-
och driftkostnader för banan Porjus—Gellivare samt eventuell andel i
ränteförlusterna under anläggningstiden, därest dessa skola belasta före¬
taget.
Till följd af hvad nyss sagts borde priset på kraften för järnvägens
behof icke af Eders Kungl. Maj:t redan nu fastställas till 287,000 kronor
per år.
I öfrigt har vattenfallsstyrelsen intet att erinra mot järnvägssty¬
relsens ifrågavarande förbehåll.
Med anledning af järnvägsstyrelsens påpekande att vattenfallssty¬
relsens kostnadsberäkningar för Yakkokoski med något mer än 2 milli¬
oner kronor öfverstiga det kostnadsförslag, som inom järnvägsstyrelsen
blifvit uppgjordt och som grundat sig på Aktiebolaget Vattenbyggnads-
byråns massberäkningar och å-priser, som lämnats af arbetschefen vid
statens järnvägsbyggnader A. Granholm, hvilken vid byggnad af ban-
delen Kiruna—Riksgränsen haft tillfälle samla erfarenhet om arbetsför¬
hållandena i dessa trakter, får vattenfallsstyrelsen till sist erinra därom
att å-priserna i vattenfallsstyrelsens kostnadsberäkningar beträffande den
byggnadstekniska delen af både Vakkokoski- och Porjusförslaget granskats
och gillats af samme Granholm tillsammans med styrelsens arbetschef
vid Trollhättan, löjtnant G. Malm, hvilkas mening äfven inhämtats rö¬
rande de föreslagna byggnadskonstruktionerna, samt att kostnadsberäk¬
ningarna för den elektriska delen granskats och gillats af professorn i
elektroteknik vid Kungl. Tekniska Högskolan, A. Lindström, jämte öfver-
ingeniören vid Trollhätte Kraftverk, T. Holmgren.
173
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Vattenfallsstyrelsen tror sig med det anförda hafva bemött de erin¬
ringar, hvilka i de remitterade handlingarna framställts rörande styrelsens
uttalanden om förslagen till kraftverk vid Vakkokoski och Porjus, och
får därför på det bestämdaste vidhålla sitt förord för det senare för¬
slagets antagande.
Trollhättan den 1 mars 1910.
Underdånigst
F. VILH. HANSEN.
C. J. Magnell.
Aug. Herlenius. Ernst Hagelin.
Fredrik Jonson.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
175
Bilaga F.
Kontrakt. (Alternativ 2.)
Emellan Kungi. järnvägsstyrelsen, å ena sidan, samt Allmänna
Svenska Elektriska Aktiebolaget, Västerås, och Siemens-Schuckert Werke,
G-. m. b. H., Berlin, här nedan kallade »firmorna», å andra sidan, är
denna dag under förbehåll för Kungl. Styrelsens del af Kungl. Maj:ts
godkännande träffadt följande aftal om tillverkning, leverans och mon¬
tage af utrustning för elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen.
1:°) _ Firmorna förbinda sig härigenom att för Kungl. järnvägssty¬
relsens räkning tillverka och iordningsställda på platsen leverera följande
för elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen afsedda detaljer:
a) 13 st. malmtågslokomotiv;
b) 2 » snälltågslokomotiv;
c) matarledningar från kraftstationen vid Vakkokoski till Kiruna
och därifrån vidare längs banan till Vassijaure;
d) 4 transformatorstationer med komplett elektrisk utrustning, af
hvilka en uppföres vid Kiruna lokomotivstallar samt en vid Torneträsk,
en vid Abisko och en vid Vassijaure station;
e) kontaktledningar öfver alla hufvud- och sidospår på bandelen
Kiruna Riksgränsen från norska gränsen till Kiruna station äfvensom
a Kiruna station öfver alla de spår, hvilka å bilagda stationsplaner be¬
tecknas med rödt.
2:o) Leveransen af lokomotiven i fullt driftfärdigt skick skall ske
senast den 1 april 1913 på Statens järnvägars spår i Kiruna. Leve¬
ransen i öfrigt skall vara fullgjord till den 1 januari 1913.
Leveranstiderna, som äro beräknade med hänsyn till, att monterin¬
gen af ledningarne skall ske, under det järnvägen fortfarande användes
för ångdrift, gälla under förutsättning
Kontraktets
föremål.
Leveransort.
Leveranstid.
176
Bitningar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
a) att Kungl. Maj:ts godkännande af detta kontrakt sker senast
den 1 juni 1910,
b) att alla väsentliga detaljer äro bestämda för lokomotiven senast
den 1 januari 1911 och för anläggningens öfriga delar senast den 1
juli 1910, hvarvid likväl förutsättes, att firmorna senast en månad förut
till Kungl. järnvägsstyrelsen aflämnat slutgiltiga ritningar för ifrågava¬
rande delar (§3),
c) att, såvidt på Kungl. järnvägsstyrelsen beror, monteringen af
matar- och kontaktledningar kan påbörjas senast den 1 juli 1910 å
sträckan Kiruna—Kiksgränsen samt den 1 juli 1911 å sträckan Kiruna
—Vakkokoski och sedan utan hinder kan utföras,
d) att reparationsverkstad i Kiruna, med utrymme och utrustning
enligt bilaga 3, är af Kungl. järnvägsstyrelsen anordnad senast den 1
augusti 1912 samt
e) att sedan de tekniska detaljerna äro bestämda, Kungl. järn¬
vägsstyrelsen ej fordrar vidtagandet af ändringar, hvilka kunna men¬
ligt inverka på arbetenas fortskridande.
I den händelse dessa förutsättningar ej uppfyllas, förlängas leve¬
ranstiderna för ifrågavarande delar af leveransen så mycket, som leve¬
ransen, enligt hvad firmorna kunna visa, skäligen kan anses därigenom
hafva blifvit fördröjd. _ .
Det åligger firmorna att betala alla tullafgifter för från utrikes ort
kommande delar af leveransen. Alla transporter å Statens järnvägar
till Kiruna ske mot en afgift af 1 öre per tonkilometer. Vagnshyra
betalas endast i det fall att lossning ej sker inom 8 dagar. Fria resor
å Statens järnvägar beviljas efter Kungl. järnvägsstyrelsens hoproffande
i afseende på resornas utsträckning och antal för den i firmornas tj änst
stående personal, som användes vid anläggningens utförande.
3:o) För lokomotiven såväl som för ledningar och understationer
skola firmorna utarbeta detalj- och hufvudritningar, som i 2 exemplar
skola insändas till Kungl. järnvägsstyrelsen, hvarefter det ena exempla¬
ret återlämnas till firmorna efter granskning, hvilken bör ske ofördröj¬
ligen efter ritningarnas inlämnande. Samtliga delar, särskild! de, som
behöfva utbytas, t. ex. strömaftagare, motorer, o., s.. v., skola utföras
enhetligt och i noggrann öfverensstämmelse med ritningarne.
Firmorna äro skyldiga att senast inom 3 månader efter leveran¬
sens godkännande aflämna kopior af med utförandet öfverensstämmande
detalj- och hufvudritningar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
177
4:o) Bestämmande för utförandet äro:
a) Bestämmelserna i detta kontrakt med bilagor n:r 1—9.
b) Firmornas anbud af den 10 september 1909.
c) Bestämmelserna i Kungl. järnvägsstyrelsens tekniska program
af den 2 april och 4 augusti 1909.
Uppstå vid tydandet af bestämmelserna i dessa handlingar me-
ningsskiljaktigheter, så skall detta kontrakts ordalydelse gälla framför
anbudets ordalydelse. Likaledes gälla kontraktets och anbudets orda¬
lydelser framför tekniska programmens.
Afvikelserna från dessa bestämmelser, hvilka icke särskildt blifvit
af Kungl. järnvägsstyrelsen skriftligen tillåtna, godkännas ej.
Uppfyllandet af dessa bestämmelser fritager ej firmorna från an¬
svaret för anläggningens ändamålsenlighet och driftsäkerhet. Skulle
meningsskiljaktighet uppstå rörande sådana detaljer i anläggningens
tekniska utförande, som kunna inverka på anläggningens ändamåls¬
enlighet och driftsäkerhet, och kan dylik meningsskiljaktighet ej sam¬
man] ämkas, skall därför firmornas mening lända till efterrättelse.
Firmorna skola vid utförandet af uppsättningsarbetet underkasta
sig de bestämmelser och den kontroll, som Kungl. järnvägsstyrelsen
kan komma att föreskrifva för tillgodoseendet af trafiksäkerheten under
byggnadstiden. För att skydda hvarje arbetslag ställer Kungl. järn¬
vägsstyrelsen kostnadsfritt banvakter, försedda med nödiga signalred¬
skap, till firmornas förfogande.
5:o) Firmorna ansvara under ett år från den dag, då anläggnin¬
gen efter slutad profdrift af Kungl. järnvägsstyrelsen emottagits (se §
10), för godheten af arbete och materialier samt utföra på sin bekostnad
de reparationer eller ändringar, som inom sagda tid visat sig behöfliga
i följd af felaktiga konstruktioner, dåliga materialier eller underhaltigt
arbete, äfven om anmärkningar i detta hänseende icke blifvit gjorda
vid besiktning. • Härvid gäller också, att delar, som under garantitiden
bevisligen visa sig vara af dåligt material eller felkonstruerade, skola
utbytas, äfven om de ej blifvit obrukbara under denna tid.
Garantien omfattar ingen annan ersättningsskyldighet, än som
ofvan angifvits, och således ej ersättningsskyldighet för skador, hvilka
uppstå i följd af normal slitning, felaktig eller vårdslös behandling,
uraktlåtenhet att följa de af firmorna gifna tjänste- och underhålls före¬
skrifterna, force majeure, hvartill också räknas direkt åskslag ålednin-
garne eller i dessas omedelbara närhet, samt åverkan genom tredje
person.
Bih. till Bil,ad. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl. S?' Höft.
Bestämmelser.
Ansvarighet.
23
Kontrollanter.
Ändringar i
konstruktion
och utförande.
Inventarier.
Garantier.
178 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Kostnader, som till följd af den här omnämnda garantien uppstå
för firmorna, få ej inräknas i kostnaderna för underhåll af den elek¬
triska anläggningen (§ 9).
6:o) Kung! järnvägsstyrelsen är berättigad att låta Öfvervaka såväl
byggandet af kontakt- och matarledningarne samt utförandet af den
elektriska utrustningen i transformatorstationerna som fabrikationen af
samtliga till leveransen hörande delar. De af Kungl. järnvägsstyrelsen
utsedda besiktningsmännen skola för detta ändamål hafva fritt tillträde
till de verkstäder, där delarna tillverkas, samt hafva rättighet att er¬
hålla fullständiga upplysningar rörande leveransens olika delar samt att
anställa de undersökningar af materialiernas och arbetets beskaffenhet,
hvartill de kunna finna sig föranlåtna, hvarvid firmorna äro skyldiga
att kostnadsfritt lämna dem erforderlig handräckning. På det att be¬
siktningsmännen skola komma i tillfälle att bese arbetet under dess
fortgång, skola firmorna underrätta Kungl. järnvägsstyrelsen:
a) när arbetet tager sin början,
b) när ramverken till lokomotiven äro uppsatta, och
c) när transformatorer och motorer äro färdiga till profning.
Till slutlig besiktning anmälas anläggningens skilda delar, i den
mån de blifvit komplett färdiga.
Denna kontroll från Kungl. järnvägsstyrelsens sida fritager emel¬
lertid icke på något sätt firmorna från ansvaret för den af dem utförda
anläggningens ändamålsenlighet.
7:o) Firmorna äro skyldiga att utföra de ändringar i konstruktion
och utförande, som Kungl. järnvägsstyrelsen kan efter detta kontrakts
afsilande såsom behöfiiga skriftligen påfordra, mot rättighet till sär¬
skild ersättning för de extra kostnader, som genom dessa ändringar
kunna uppstå, och om hvilkas belopp före ändringarnes utförande skrift¬
ligt aftal skall träffas.
8: o) Vid leveransen skola behöfiiga inventarier för lokomotiv och
transformatorstationer medfölja.
9:o) Firmorna garantera beträffande driften med den af dem ut¬
förda anläggningen:
a) att lokomotiv, ledningar och transformatorstationer blifva utförda
på förstklassigt och ändamålsenligt sätt, så att därmed erhålles största
möjliga driftsäkerhet;
179
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
b) att ett malmtåg om 1855 tons vikt af vagnar med last skall
kunna framföras med gångtider enligt tidtabell 15,388 medelst två
malmlokomotiv, hvarvid beräknas, att det ena lokomotivet skall vara
dragande och det andra påskjutande; *
c) att två sådana malmtågslokomotiv skola kunna tillsammans med
gångtider enligt tidtabell 15,388 per dag framföra 2 malmtåg af ofvan-
stående vikt från Kiruna till Riksgränsen och återföra 2 tomvagnståg
af 455 tons vagnvikt från Riksgränsen till Kiruna under samma för¬
hållanden, som nuvarande ånglokomotiv kunna ombesörja trafiken, samt
dessutom utföra den ringa växeltjänst (tågs delning och sammanställ¬
ning), som kan förekomma i Abisko och Riksgränsen;
d) att malmtågslokomotiven skola kunna gå i sådan tjänstgöring
utan olägenhet 6 dagar i följd;
e) att hvarje malmtågslokomotiv i sådan tjänstgöring skall kunna
göra 90,000 lokomotivkilometer per år;
f) att hvarje snälltågslokomotiv skall kunna framföra, med gång¬
tider enligt tidtabell 15,388, ett tåg om 200 tons vikt af vagnar med
last från Kiruna till Riksgränsen och åter 3 gånger per dag under
samma förhållanden, som nuvarande ånglokomotiv kunna ombesörja
trafiken;
g) att snälltågslokomotiven skola utan olägenhet kunna gå i sådan
tjänstgöring 6 dagar i följd;
h) att hvarje snälltågslokomotiv skall i sådan tjänst kunna göra
100,000 lokomotivkilometer per år;
i) att för framförandet af ett malmtåg af ofvan angifven vikt med
gångtider enligt tidtabell 15,388 samt med uppehåll å hvarje station
från Kiruna malmbangård till Riksgränsen med 2 malmtågslokomotiv
ej erfordras mera elektrisk energi, än som angifves i tabellen, bilaga
n:r 2;
k) att för framförandet af ett tomvagnståg af ofvan angifven vikt
jämte två malmtågslokomotiv med gångtider enligt tidtabell 15,388
samt med uppehåll å hvarje station från Riksgränsen till Kiruna malm¬
bangård ej erfordras mer elektrisk energi, än som angifves i tabellen,
bilaga n:r 2;
l) att för framförandet af snälltåg af ofvanstående vikt med gång¬
tider enligt tidtabell 15,388 samt med uppehåll å hvarje station ej er¬
fordras mera elektrisk energi, än som angifves i tabellen, bilaga n:r 2;
m) att lokomotivmotorernas verkningsgrad ej med mera än högst
2 % understiger de å bifogade kurvblad angifna värdena;
180
Profning och
öfverläm-
nande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
n) att lokomotivtransformatorernas verkningsgrad ej med mera än
högst 1 % understiger de å bifogade kurvblad angifna värdena;
o) att verkningsgraden bos transformatorerna i transformatorstatio¬
nerna ej med mera än högst 1 % understiger de i bifogade tabell (bi¬
laga n:r 5) angifna värdena;
p) att revisions-, reparations-, smörjnings- och putsningskostnaderna
för malmtågs- och snälltågslokomotiven samt kostnaden för tillsyn och
underhåll af ledningar och transformatorstationer inklusive kostnaden för
nyanskaffning af delar, som behöfva utbytas, hvilka kostnader här nedan
sammanfattas under benämningen underhållskostnaderna för den elek¬
triska anläggningen, ej öfverstiger de i tabell bilaga n:r 2 angifna vär¬
dena. I förestående underhållskostnader skola härvid ej inräknas kost¬
naden för underhåll af byggnader samt underhåll och utbyte af trä¬
stolpar.
Det förutsättes, att för framförandet af ett malmtåg erfordras högst
3 man, däraf en förare och en hjälpare å det främre lokomotivet samt
en hjälpare å påskjutningslokomotivet, samt att för snälltågslokomotiven
erfordras högst två man, däraf en förare och en hjälpare. Skulle i
följd af den elektriska driften af en eller annan anledning erfordras,
att personal härutöfver medföljer lokomotiven, så skall kostnaden för
sådan personal inräknas i kostnaderna för underhåll af den elektriska
anläggningen.
10:o) Sedan matar- och kontaktledningar samt transformatorstatio¬
ner färdigställts och vid besiktning befunnits utan anmärkning, eller
sedan anläggningen i sin helhet blifvit färdigställd, emottagas dessa
delar respektive anläggningen i sin helhet af Kungl. järnvägsstyrelsen
under förbehåll af vidare profning (se följande afdelning), för så vida
denna profning ej omedelbart kan äga rum. Kungl. järnvägsstyrelsen
ansvarar således efter detta provisoriska emottagande och intill dess att
anläggningen definitivt emottagits för alla skador å anläggningen, för
hvilka ej enligt detta kontrakts öfriga bestämmelser firmorna må vara
ansvariga.
När äfven anläggningens öfriga delar färdigställts, (den 1 april
1913, se § 2), så skall, efter det samtliga dessa delar slutbesiktigats,
profkörningar verkställas under Kungl. järnvägsstyrelsens ledning för att
utröna anläggningens användbarhet för det afsedda ändamålet. Kost¬
naden för dessa profkörningar bestrides af Kungl. järnvägsstyrelsen med
undantag af aflöning för firmornas ingenjörer och öfriga därvid del¬
tagande personal.
181
Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 119.
Innan anläggningen anses fullständigt afprofvad, skola emeller¬
tid alla tåg under en månad hafva på tillfredsställlande sätt be¬
fordrats uteslutande med elektrisk drifkraft enligt tidtabell 15,388
(bilaga n:r 9).
Hafva de anställda profven gifvit vid handen, att anläggningen
utan olägenhet kan tagas i bruk, så skall Kungl. järnvägsstyrelsen på
därom från firmorna framställd anhållan definitivt emottaga anlägg¬
ningen i dess helhet, och skall emottagandet räknas hafva skett från
och med den dag, dylik anhållan inkommit till Kungl. järnvägsstyrelsen.
Smärre bristfälligheter, hvilka ej inverka hindrande på trafiken, få ej
utgöra hinder för anläggningens emottagande af Kungl. järnvägs¬
styrelsen.
Sedan Kungl. järnvägsstyrelsen efter slutad profdrift emottagit an¬
läggningen, äga firmorna icke rätt att utan Kungl. järnvägsstyrelsens
samtycke företaga någon som helst förändring i afseende på någon af
anläggningens delar. Kungl. järnvägsstyrelsen äger likväl icke rätt
att neka firmorna att utföra de smärre efterarbete!!, som måste utföras
under garantiåret.
Den slutliga trafik- och tjänstgöringstidtabellen för lokomotiven
skall uppställas af Kungl. järnvägsstyrelsen, som dock därvid förbinder
sig att i möjligaste mån beakta de önskningar, som därvid af firmorna
kunna komma att uppställas. Samma gäller senare ändringar af trafik -
och tjänstgöringstidtabellen för lokomotiven.
ll:o) Sedan Kungl. järnvägsstyrelsen emottagit anläggningen, om¬
besörjer Kungl. järnvägsstyrelsen såväl drift som underhåll, tillsyn och
skötsel af den elektriska anläggningen. Dock äro firmorna berättigade
och, i den mån Kungl. järnvägsstyrelsen anser det behöfligt, äfven
skyldiga att under den tid, de garantera för underhållskostnaderna för
den elektriska anläggningen, hålla eu i Kiruna bosatt kontrollerande
ingenjör. Denne kontrollingenjör skall tillhandagå Kungl. järnvägs¬
styrelsen med råd och upplysningar. Han har rättighet att öfvervaka
såväl driften som underhållsarbetena samt att göra de anmärkningar,
hvartill han kan anse sig berättigad. Kungl. järnvägsstyrelsen för¬
binder sig att till dessa anmärkningar taga största möjliga hänsyn.
Till bestridande af kostnaderna för denne kontrollingenjör skola fir¬
morna från Kungl. järnvägsstyrelsen per år erhålla en summa af kronor
10,000: —, hvilken summa skall inräknas i kostnaderna för underhåll
af den elektriska anläggningen (§ 9).
Skötsel och
kontroll.
182
Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition No 119.
Anläggnings¬
kostnaden.
Ersättningar
med anled¬
ning af under¬
hållskostna¬
dernas storlek.
12:o) För anläggningen utföre! enligt bestämmelserna i detta kon¬
trakt skall Kungl. järnvägsstyrelsen till firmorna erlägga betalning med
ett belopp, som för närvarande är fixeradt till kronor fem millioner
etthundra sjutton tusen (5,117,000), men som skall vara underkastadt de
förändringar vare sig till ökning eller minskning, som kunna betingas
enligt bilaga 1, eller som följa af bestämmelserna här nedan i denna
paragraf samt i §§ 7 och 18. Firmorna garantera, att af ofvannämnda
belopp ej mer än 35 % skola användas till betalning för utländska
leveranser. För kontroll härå äro firmorna skyldiga att lämna genom
verifikationer styrkt specificerad uppgift om kostnaden för de delar af
leveransen, som äro tillverkade i utlandet. Skulle det vid denna af¬
räkning visa sig, att af den till omfång, som af bilaga 1 framgår, ut¬
förda anläggningen mer än 35 % af förenämnda belopp betalts för ut¬
ländska leveranser, så skall betalningssumman för leveransen minskas
med det belopp, hvarmed dessa poster öfverstiga 35 % af ofvan be¬
rörda till siffran angifna belopp.
Om emellertid firmorna för särskildt fall kunna påvisa, att till
följd af prisstegring för svensk materiel, utländsk materiel kan inklusive
frakt och tull erhållas 5 % billigare än det svenska materialet, må
firmorna efter Kungl. järnvägsstyrelsens bepröfvande i hvarje särskildt
fall kunna erhålla befrielse från tillämpningen af ofvanstående be¬
stämmelse.
Betalningen erlägges sålunda att
30 % af det härofvan angifna beloppet utbetalas inom en månad
efter det Kungl. Maj:t uppdragit åt Kungl. järnvägsstyrelsen att utföra
anläggningen,
20 % utbetalas så snart de hufvudsakliga delarna af anläggningen
äro levererade,
40 % utbetalas sedan anläggningen efter besiktning och profning
befunnits utan anmärkning samt
återstoden, sedan de i § 10 omnämnda profkörningarna verkställts
samt anläggningen därvid befunnits uppfylla aftalade fordringar.
13:o) Skulle de verkliga underhållskostnaderna för den elektriska
anläggningen komma att understiga den enligt bilaga 2 garanterade
underhållskostnaden, skall Kungl. järnvägsstyrelsen hafva att såsom
godtgörelse härför till firmorna erlägga 65 % å det belopp, hvarmed
de verkliga kostnaderna enligt Kungl. järnvägsstyrelsens böcker under¬
stiga de garanterade.
183
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Skulle de verkliga underhållskostnaderna för den elektriska an-
läggningen åter befinnas högre än de garanterade, skola firmorna godt¬
göra Kung! järnvägsstyrelsen hela skillnaden. Om under de 4 på ett
sådant år följande åren de garanterade underhållskostnaderna under¬
skridas, så skall den sålunda uppkomna behållningen, i den mån den
räcker, användas till återbetalande af den af firmorna erlagda skillnaden
och först därefter komma Kungl. järnvägsstyrelsen och firmorna till
godo i den proportion, som framgår'af bestämmelsen härofvan.
Om de verkliga underhållskostnaderna för den elektriska anlägg¬
ningen skulle öfverskrida det garanterade värdet, är emellertid Kungl.
järnvägsstyrelsen skyldig att, om firmorna så påfordra, till dem öfver¬
låta underhållet af den elektriska anläggningen mot ersättning af ena¬
handa belopp som den garanterade kostnaden enligt bilaga n:r 2.
Kostnader för afhjälpandet af skador, som uppstå å anläggningen
och till densamma hörande elektriska lokomotiv till följd af olyckor,
snöras eller andra orsaker, som ej bero på firmornas förvållande, skola
ej. medtagas vid beräkningen af ofvannämnda underhållskostnader. Det
åligger emellertid firmorna att till själfkostnadspris återställa hvad som
af ofvannämnda anledningar blifvit skadadt.
Skulle, anläggningen till följd af orsaker, hvarför firmorna äro an¬
svariga, blifva otjänstbar, så att under mer än 2 dagar i följd en regel¬
bunden tågtjänst enligt gällande tidtabell ej blir möjlig, så skola
firmorna för den tid, sådan driftstörning varar, till Kungl. järnvägs¬
styrelsen utbetala ersättning, beräknad efter 8 procent per år å (fen
enligt § 12 erlagda betalningssumman för anläggningen. Kan vid
sådan driftstörning trafiken delvis uppehållas, så skall af denna er¬
sättning endast så mycket utgå, som motsvarar trafikminskningen räk¬
nad i tonkm.
Firmorna tillkommande godtgörelse, hvarom ofvan nämnts, samt de
ersättningar, som firmorna hatva att betala till Kungl. järnvägsstyrelsen,
skola erläggas efter utgången af hvarje kalenderår, sedan af räkningen
för året blifvit utförd.
Om underhållet utföres af firmorna, så skall det belopp, som mot¬
svarar de i tabellerna bilaga n:r 2 angifna garantivärdena, för hvarje
manad vid dess slut ställas till firmornas förfogande.
14:o) Firmornas garanti med afseende å underhållskostnaderna för
anläggningen skall gälla under 2 år, räknadt från dagen för anlägg¬
ningens definitiva emottagande. Kungl. järnvägsstyrelsen skall dock
äga rätt att påfordra garantiens utsträckande under ytterligare 23 år,
Garantitid.
1S4
Kasserings-
rätt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
men skall för sådant fall Kungl. järnvägsstyrelsen vara skyldig att till
firmorna erlägga för garantien under 3:dje året 5 % af anläggnings¬
kostnaden, beräknad enligt § 12, samt 1 % för hvarje års ytterligare
förlängning af garantitiden, intill dess summan af de sålunda utbetalda
garantiersättningarna uppgår till 10 % af förenämnda anläggningskost¬
nad. Garantiersättningarna utbetalas vid 3:dje resp. 4:de, 5:te, 6:te,
7:de och 8:de årens början. Det skall stå Kungl. järnvägsstyrelsen
öppet att när som helst frikalla firmorna från stadgad garanti, och
skola, sedan sådant frikallande skett, firmorna icke vidare vara be¬
rättigade till sådan godtgörelse, som i § 13 här ofvan nämnts, liksom
ej heller till den särskilda garantiersättning, hvarom här ofvan i denna
§ förmäles.
15:o) Firmorna äro skyldiga under en tid af tre år, räknadt från
anläggningens emottagande, att, därest Kungl. järnvägsstyrelsen skulle
så påfordra, utan någon som helst rätt till ersättning borttaga den åt
dem levererade anläggningen, inklusive elektriska lokomotiv, och åter¬
betala bekommen likvid likväl utan ränta för tiden intill dess bort¬
tagandet påfordras i följande fall:
a) om det visat sig, att tillfredsställande driftsäkerhet med den af
firmorna leverade materielen under vid bandelen ifråga rådande förhal¬
landen ej kan erhållas;
b) om viktiga delar af denna samma materiel i någon afse värd
grad ej uppfylla de fordringar, som på grund af de för anläggningen
gällande bestämmelserna kunna ställas på densamma, såvida rättelse ej
senast ett år efter därom från Kungl. järnvägsstyrelsen skedd skriftlig
anmaning kunnat vinnas;
c) om det på grund af de erhållna resultaten med säkerhet kan
påvisas, att underhållskostnaden för den elektriska anläggningen öfver-
stiger den garanterade, och firmorna ej åtaga sig dessa arbeten mot
ersättning motsvarande de garanterade kostnaderna;
d) eller om den garanterade strömförbrukningen vid proffärder
öfverskrides.
I de under c) och d) angifna fallen är dock Kungl. järnvägssty¬
relsen berättigad men ej skyldig att öfvertaga den elektrisk anlägg¬
ningen med tillhörande elektriska lokomotiv samt att därvid med an¬
ledning af anläggningens mindre goda beskaffenhet af firmorna erhålla
ersättning med
a) det 20-faldiga värdet af det belopp, hvarmed de verkliga under¬
hållskostnaderna för den elektriska anläggningen öfverskjuta de garan¬
terade och
185
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
b) 20-faldiga värdet af kostnaden för den strömförbrukning, hvarmed
den garanterade öfverskrides vid 900,000 malmlokomotivkilometer och
100,000 personlokomotivkilometer per år, under förutsättning att ström¬
kostnaden beräknas till 2 öre per kilowattimme.
16:o) Kungl. järnvägsstyrelsen äger rätt att på egen bekostnad
utvidga såväl ledningsnät som transformatorstationer samt äfven att an¬
skaffa erforderliga nya elektriska lokomotiv. Dessa nya anordningar
måste vara så beskaffade, att de bestående anordningarna och appara¬
terna icke af dem öfverbelastas eller taga skada.
I händelse firmorna ej erhålla leveransen af dessa utvidgningar,
skall, med hänsyn till det ökade underhållet för ledningar och trans¬
formatorstationer, garantivärdet för underhållet af den elektriska anlägg¬
ningen ökas med ett belopp af 7 öre för hvarje med främmande loko¬
motiv körd lokomotivkilometer.
17:o) Kungl. järnvägsstyrelsen är ej skyldig att betala ersättningar
för patent, som beröra firmornas här ifrågavarande leverans.
18:o) Fullgöra ej firmorna leveransen inom de föreskrifna tiderna,
äro firmorna, därest försenandet af leveransen ej är beroende på strejk,
lockout eller foree majeure eller före leveranstidernas utgång skriftligt
anstånd af Kungl. järnvägsstyrelsen ej beviljats, skyldiga att till Kungl.
järnvägsstyrelsen utgifva ett vite af kronor 500: — för hvarje söcken¬
dag, hvarmed leveransen — vare sig den första delen af densamma
eller leveransen i sin helhet — försenats.
Försenas anläggningens fullbordande på grund af orsaker, som
kunna läggas firmorna till last, mer än ett år, så har Kungl. järnvägs-
styrelsen rätt att annulera detta kontrakt och påfordra anläggningens
borttagande. Firmorna äro i detta fall skyldiga att till Kungl. järn¬
vägsstyrelsen utgifva ett vite af 5 % h det i § 12 angifna beräknade
kapitalvärdet å anläggningen samt att återbetala i förskott erhållna
belopp jämte 5 % ränta från tiderna för emottagande! af respektive
belopp.
19:o) Till säkerhet för fullgörandet af de förpliktelser, som fir¬
morna iklädt sig, skola firmorna inom 14 dagar efter detta kontrakts
undertecknande ställa af Kungl. järnvägsstyrelsen godkänd bank¬
borgen intill ett belopp af 5 % å den i § 12 angifna betalningssumman.
Firmorna skola vid emottagande! af de i § 12 omförmälta utbetalnin-
Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft. 24
Utvidgningar.
Patent.
Vite.
Säkerhet.
186
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
Förpliktelser.
Katt att upp¬
bära likvid.
Tvist.
garne till Kungl. järnvägsstyrelsen som säkerhet för omedelbart åter¬
bekommande af de utbetalda beloppen vid eventuell återbetalningsskyl-
dighet för firmorna öfverlämna af firman Siemens-Schuckert Werke
utställda och accepterade växlar å de utbetalningarne motsvarande be¬
loppen att vid uppvisandet betalas i Stockholm till Kungl. järnvägs¬
styrelsen. Efter upphörandet enligt §§ 14 och 15 af den Kungl. järn¬
vägsstyrelsen enligt § 15 tillkommande kasseringsrätten skola dessa
växlar till firman Siemens-Schuckert Werke återställas.
20:o) För fullgörande af alla enligt detta kontrakt firmorna ålig¬
gande förpliktelser skola firmorna svara en för båda och båda för en.
21:o) Samtliga firmorna enligt detta kontrakt tillkommande likvider
skola för båda firmornas räkning utbetalas till svenska elektriska aktie¬
bolaget Siemens-Schuckert.
22:o) I alla af detta kontrakt härflytande rättsförhållanden skola
firmorna lyda under svensk lag samt vara pliktiga att svara inför svensk
domstol. Svenska elektriska aktiebolaget Siemens-Schuckert är häri¬
genom befullmäktigadt att rörande alla dylika rättsförhållanden för
Siemens-Schuckert Werke emottaga stämning samt inför domstol själf
eller genom annan tala och svara.
Af detta kontrakt äro tre lika lydande exemplar utskrifna och
utväxlade.
Stockholm den 1 mars 1910.
Allmänna Svenska Elektriska Siemens-Schuckert Werke,
Aktiebolaget. Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
J. S. Edström. Schwieger. Frischmuth.
Antages af Kungl. järnvägsstyrelsen.
Viktor Klemming.
Ivan öfverholm.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.
187
Bilaga 1.
Anläggningskostnaden är beräknad sålunda:
1) Den elektriska anläggningen enligt anbud af den 10 september 1909:
a) Öfverföringsledningar...............................................
b) Kontaktledningar .....................................................
c) Transformatorstationsutrustningar ......................
d) Lokomotiv (15 stycken).......................................
2) För erforderlig reservmateriel, som Kungl. järn¬
vägsstyrelsen skall vara skyldig att från början
anskaffa och som ej får påföras underhållskontot,
3) Ersättning, som firmorna skola lämna till Kungl.
järnvägsstyrelsen för de delar, som enligt anbudet
af Kungl. järnvägsstyrelsen skola levereras och
kr. 1,352,729
» 801,508
» 431,000
» 2,005,000
50,000:
utföras .........................................................
|
........................ »
|
280,000: —■
|
4) Firmornas allmänna omkostnader .........
|
........................ »
|
196,763: —
|
|
Summa kr.
|
H-*
"o
O
o
|
De beräknade prisen på kopparledningar och på de materiel, hvilka
innehålla koppar, basera sig på ett grundpris för elektrolytkoppar af
59—84 £ per ton och höjes med kronor 1,80 för 100 kilogram och
hvarje påbörjad <£ eller sänkes med samma belopp för hvarje full ■£,
med hvilken elektrolytkopparnoteringen i London är högre än 64 £
eller lägre än 59 £ fredagen före den dag, då kopparn enligt blifvande
öfverenskommelse mellan parterna skall beställas.
Med elektrolytkopparnoteringen i London förstås det högsta pris
på elektrolytkoppar, som offentliggöres i »Mining Journal» ofvannämnda
fredag.
Priset på samtliga järndelar baserar sig på priset å balkar och
vinkeljärn den 10 september 1909.
Den totala kopparvikten i firmornas leveranser enligt det omfång,
som ofvan angifves, antages utgöra 765 ton och totala järnvikten 4,000
ton, och beräknas ofvannämnda ökning respektive minskning af kost¬
naden för anläggningen med hänsyn härtill, äfven om det vid utfö-
188
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.
randet skulle visa sig, att den här uppgifna koppar- respektive järn¬
vikten ej skulle stämma.
Öfriga bilagor till detta kontrakt äro exakt lika dem till det den
21 december 1909 undertecknade kontraktet angående leverans och
montage af elektrisk utrustning för bandelen Kiruna—Riksgränsen.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1910.
vnvuocU&b'
"Kb
Konto kruui'
+ Ovrei
OFVERSIKTSKARTA
SkaLa klOOO 000
farao
Vittai\aC
R. i\»
B eteckninéar
ibeJftCui
J> andel en KirunarRihsgränsen
Siikavuepio
Arbetsspar
Viiokainen J
ivSjaargyad
[T \.H70 V
''X/H rMcutnu-
Projekterad sträckning af rriLandsbanan.
iskarv
Karest*
Elektriska/ enfas-lednirwar
t%».r.S72
trär-**'
Enontr.\
Vutbcuri£rt
trefas■
Ku<'kt&$>
Öl Ä
Oiol
\uarim
Narvik.
K/rrf/station
ixlcjoensuti
strit t
Transformators tation
i»
»-
Stimuli
Hatnntrrö
tis"' XL2 6 ^ *-^£4
• frieritri alu
fyt>riu>ÅaitJs (
R.r.250.
öfc;«'
WÄ)AV
tväre
stfåarvis'
nZfiwoTitmh
SdnA'imitkk*]
Tfurfspu
k a Juft
>44 Vr
flit da.
ff»*»
r«erw
-XsväVcxOV
.r.SW
l«an
^riterrijrivditutsÅ
löja"
Tqrån
l,ax\fl|\Taw
uiltdalt
hfa&iwA
s/fiirvi^
o
<\X-. ;
kxxvXMA
mm
Krufj-.
löVVam
Muctdas
3t.r.i&
lixuiria'
Sarftajsp.rei
It.r. 230
Lipj^ri
Mtivrlst.
tivksjoh
TnMbik
t it rej
N7\t t M<
Sv, t r/t‘Vi t
,R. r.224,
.ruot&MfäirM
p44K
Lw.vftWn)
Mmäh
' i/ti/vi
hirs fn1
Utt/ute$&
MfXIM
^vrt}\w
‘Jäiritgn.
JÄ£*0
yKä
T^tVt&tpwfS
(utfå
R.r.214
* X-,
'StockbhrM
^ V\>\ \ v£
^11)
rm/f/Äv
Understi
s
js.
avjkdft
e
3W;
Y/..H/&'
.dna.stil
jjLl rr><V///ifc^
►eVvTvl
Tunkon
'MtMP:
ttisvii
Trermaftdö
:*v
V y,AH.f>vr,rtj.s
gUeäbay
"dkat/rn
fuiuficnj',
ri‘t*>/ frtkiat/g- \
a Si *Sr
PpW^T
.7/' wfri^jjTjinn ‘.Arm
riffa USbt
ljuf furu
^*■4? «ty. fiebbr
'i.rin: ters
\Jotenspdsk
'k tratt,
rid/t tf,
rasntfa^.
•Rfiris
iidi/ors -i/**
riijrtfpn
Sorti
ri///Ttfy'/si
täck
%Sm
'/tus,
;,,r rffo.. .~^-
,. *am
-X.
Mfe
y.w-4
c -^Ste k.- . ->k Ti
'•k* fri
' a; •,
2ä^
jr -.v ^
3SMK
mmt.
•mm
MMM
3rVj&; . äi' —
SHN
•Ä.
Gfneralstabens Litografiska Anståir