10
Motioner i Första Kammaren, Nr 86.
Nr 86.
Af herr Bakström, i anledning af Kungl. Maj ds proposition
med förslag till förordning om inkomst- och förmögen¬
hetsskatt.
Enligt 20 § i Kung!. Maj:ts förslag till förordning om inkomst- och
förmögenhetsskatt skall i fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt
bankbolag med kapital förstås det bolagets aktie- eller lottkapital, som
varit inbetal dt vid början af nästföregående år eller, om kapitalet näst¬
föregående år undergått förändring, medelstorleken däraf under samma år,
och skall såsom inbetaldt kapital anses bolagets inregistrerade eller anmälda
aktie- eller lottkapital, i den mån detsamma motsvarar verkligt, af delägarna
gjordt tillskott.
Emot denna bestämmelse bar kammarrätten erinrat, att då nya aktier
i ett bolag utbjödes till teckning till pris, öfverstigande nominella beloppet,
samt därvid jämlikt föreskriften i 29 § lagen om aktiebolag den 28 juni
1895 det belopp, som inflöte utöfver de tecknade aktiernas nominella värde,
lades till reservfonden, det icke syntes vara med billighet öfverensstäm¬
mande, att detta belopp icke skulle få inberäknas i bolagets kapital.
Om hvad kammarrätten sålunda anfört bar departementschefen i sitt
yttrande till det vid den kungl. propositionen fogade utdraget af statsråds¬
protokollet öfver linansärenden anmärkt, att kammarrättens erinran icke
kunde frånkännas fog, ja, man skulle — fortsätter departementschefen
icke utan skäl kunna ifrågasätta, huruvida icke progression vid aktiebolags
beskattning borde göras, beroende på inkomstens förhållande till samman¬
lagda beloppet af bolagets alla fonder. Den statsfinansiella betydelsen af
Motioner i Första Kammaren, Nr 86.
11
en sådan omläggning skulle emellertid, enligt departementschefens mening,
icke kunna med den nu föreliggande utredningen öfverskådas.
Att förslagets bestämmelse om hvad som i förevarande fall skall för¬
stås med kapital icke kan anses öfverensstämma med billighet och de
principer, som i öfrig! legat till grund för förslaget, synes mig uppenbart.
Detta förhållande springer väl starkast i ögonen i fråga om den del
af bolagets fonder, som uppstått därigenom att till reservfonden enligt
lag förts det belopp, som motsvarar öfverkurs vid teckning af aktier. Men
belopp, som bolag intjänat på sin verksamhet och icke utdelat till del¬
ägarna utan öfverfört till reservfonden, har ju i själfva verket äfven det
blifvit inbetaldt af aktieägarna och ingår ju i det kapital, som bolaget på
ett stadigvarande sätt använder i sin rörelse.
Det torde redan i gällande skattelag kunna betecknas såsom mindre
konsekvent, att det medgifna afdraget å det belopp, hvarför inkomstskatt
bör utgå, eller 6 °/° å aktiekapital, icke får beräknas å bolagets hela
kapital — aktiekapital och reservfond. Men reservfondens särskiljande
från bolagskapitalet blir ännu mindre försvarbart, då det nu medgifna af¬
draget borttages och skatten i dess ställe förklaras skola utgå progressivt
efter inkomstens förhållande till kapitalet.
Med anledning häraf hemställer jag,
att Riksdagen behagade besluta, att 20 § i Kung!.
Maj:ts förslag till förordning om inkomst- och förmö¬
genhetsskatt ändras så, att till inländskt aktiebolags
eller solidariskt bankbolags kapital i paragrafens mening
skall räknas jämväl sådant bolags reservfond.
Stockholm den 15 april 1910.
Ludvig Danström.