6
Motioner i Första Kammaren, Nr 57.
Nr 57.
Af herrar Danström och Berg, Volrath, i anledning af KängI.
Maj.is förslag till förordning med tulltaxa för inkom¬
mande varor, såvidt angår juteväfnader.
I kungl. propositionen nr 69 till årets Riksdag med förslag till
förordning med tulltaxa för inkommande varor föreslås under rubrikerna
420 och 421 beträffande juteväfnader följande reviderade tullsatser
(sid. 69):
»utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad, som på
en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller sammanlagdt:
högst 17 varp- och inslagstrådar ........................ 1 kg. kr. O.io
mer än 17 varp- och inslagstrådar ..................... 1 kg. kr. 0.13,»
hvarom tulltaxekommittén i sitt betänkande på sidan 480 lämnar moti¬
vering.
Med gillande af hvad i propositionen i öfrigt anförts beträffande
tullsatserna för juteväf och nya jutesäckar, bedja vi härmed endast få
yrka på en mindre förändring i det föreslagna antalet trådar, som är
för högt tilltaget, enär den inhemska juteindustrien eljest icke kan ernå
det åsyftade gagnet af de ifrågasatta tullsatserna.
För de glesare juteväfsarter, som användas af trämassefabrikerna,
har i tulltaxeförslaget, just med hänsyn till nämnda industri, ingen för¬
ändring vidtagits i den hittills gällande tullsatsen, 10 öre per kilogram,
som dessutom vid export af trämassa restitueras. Dessa fabriker be¬
höfva för emballage af sin massa ingen juteväfnad med högre antal
trådar än 15 på en yta af 2 cm. i kvadrat. De allmännaste för detta
ändamål använda kvaliteterna innehålla dock endast 12 å 13 trådar på
nämnda yta.
Den juteväfnad, som på grund af ofvan berörda restitutionsför-
farande företrädesvis tillverkas vid de svenska fabrikerna, och för hvilken
Motioner i Första Kammaren, Nr 57.
7
det högre tullskyddet är afsedt, är tätare väfd och innehåller alltid mera
än 15 trådar per 2 cm. i kvadrat samt användes för tillverkning af
säckar för olika industrier. Af dessa väfnader räkna de mest gängse
sorterna nu 18 å 19 trådar per 2 cm. i kvadrat, men för ändamålet lika
lämpliga kvaliteter kunna utan svårighet tillverkas genom användande
af ett något gröfre garn, hvarigenom antalet trådar nedbringas till 16
å 17. Genom appretering kan denna sålunda framställda väf blifva
lika användbar som den med tätare trådinställning, och den föreslagna
tullförhöjningen för väfnader öfver 17 trådar blefve just i de flesta fall
intet bättre skydd än hittills för de inhemska jutefabrikaten.
Att genom det nu omnämnda tillvägagångssättet kringgå den
högre tullsatsen med nu föreslagna affattningen af rubriken är från
utländska fabrikanters sida lätt möjligt, men denna omständighet har
icke framhållits för tulltaxekommittén, och denna har gifvetvis icke
kunnat tänka på en sådan möjlighet, då härtill skulle ei’fordras eu in¬
gående kännedom om juteväfnaders fabrikation.
Hur betänklig den utländska konkurrensen är för landets jute¬
industri, framgår tydligt af den stora import, som under en längre följd
af år ägt rum och som för de sista fem åren belöpte sig till följande
kvantiteter:
|
Jideväfnad.
|
Jutesäckar (nya).
|
1905.........
|
......... 1,454,801..........
|
....... 90,931 kg.
|
1906.........
|
......... 1,417,267..........
|
........ 172,268 ,
|
1907.........
|
......... 2,234,985..........
|
........ 342,718 »
|
1908..........
|
......... 2,408,894..........
|
........ 369,135 »
|
1909..........
|
......... 1,949,030..........
|
........ 311,651 »
|
Sistnämnda års import är på grund af då rådande strejk- och
lockoutförhållanden något mindre än föregående år, men likväl mycket
afsevärd.
Utom att dessa stora beställningar gått ur landet, ha emellertid
de inhemska fabrikanterna, för att bemöta den utländska konkurrensen
och för att kunna upprätthålla driften, sett sig nödsakade att exempel¬
vis för 1909 och 1910 antaga order på flera millioner säckar dels med
ren förlust, uppgående till emellan cirka 3 och 7 V2 procent under själf-
kostnadspris, dels med ingen eller en ytterst minimal förtjänst. Detta
förhållande är, utom på i utlandet existerande exportpremier, syn¬
barligen beroende på s. k. dumping för att undertrycka den svenska
tillverkningen.
8
Motioner i Första Kammaren, Nr 57.
Äfven genom tullfriheten på brukade säckar är afsättningsmöjlig-
lieten för de svenska jutefabrikerna redan betydligt kringskuren. Importen
af brukade säckar uppgick sålunda:
År.
|
Värde
kronor.
|
1902
|
365,733
|
1903
|
466,464
|
1904
|
461,893
|
1905
|
502,697
|
1906
|
530,744
|
1907
|
722,797,
|
hvilket för sistnämnda år vid beräkning af ett genomsnittspris af 35
öre per säck utgör ett antal af något öfver 2 millioner stycken eller,
då dessa säckar torde väga omkring 1 kg. stycket, 2,000,000 kilogram.
När härtill kommer restitutionsbestämmelsen angående trämasse-
väf, hvarå jutefabrikerna icke kunna tillgodoräkna sig någon tull, åter¬
står endast en mycket begränsad tillverkning, hvarpå desamma kunna
erhålla en måttlig vinst.
Då det i de fyra svenska jutefabrikerna nedlagda kapitalet uppgår
till omkring 8 millioner kronor och arbetslönerna till i rundt tal 1 million
kronor årligen, samt dessutom de industrier, som äro afnämare af
jutefabrikat, för sina tillverkningar åtnjuta ett rikligt tullskydd, anse
vi, att ett något så när effektivt skydd bör tillförsäkras äfven landets
juteindustri, som sysselsätter omkring 2,000 arbetare.
På grund af hvad sålunda anförts, få vi härmed hemställa,
att den del af Kungl. Maj:ts proposition, som
rör tullsatserna för juteväfnader, må erhålla följande
förändrade lydelse:
420. högst 15 varp- och inslagstrådar lkg.kr.0.10
421. mer än 15 varp-och inslagstrådar lkg.kr.0.13.
Stockholm den 14 mars 1910.
Ludvig Danström.
Volrath Berg.