Motioner i Första Kammaren, Nr 55.
1
Nr 55.
Af herr Barthelson, i anledning af Kung!. Maj:ts förslag
till förordning med tulltaxa för inkommande varor,
sä vidt angår tullsatsen å tallf rö och kottar af Pims
silvestris.
På grund af svårigheten att erhålla svenskt skogsfrö började man
på 1860-talet att vid skogskultur i vårt land använda tyskt tall- och
granfrö. Då de första kulturerna slogo väl ut, och då härtill kom, att
det tyska fröet var både billigt och lätt att åtkomma, ökades använd¬
ningen af detta utländska frö alltmer. De goda resultat, som skogs-
odlaren trodde sig vinna, då lian. för uppdragande af ny skog använde
det tyska tallfröet, visade sig snart nog vara illusoriska, i det den sålunda
uppdragna skogen ^ vid en ålder af 20—30 år dels rent af dog ut och
dels erhåll en stamform, som omöjliggjorde dess användning till gagn¬
virke i någon form.
Erfarenheten har nu till fullo ådagalagt, att användandet af tyskt
tallfrö i vårt land varit ett ödesdigert misstag, som orsakat kolossala
förluster. Så måste på sina håll dessa 20—30-åriga torkande, degenere¬
rade tyska tallbestånd nedhuggas utan att kunna användas, för att ny
skog skall kunna uppdragas.
_ Körande det tyska granfröets användande i vårt land har man
funnit detsamma användbart åtminstone på god mark, ehuru försiktig¬
heten bör bjuda, att man vid skogskultur använder det svenska. Då,
såsom framhållits, det tyska talllröet icke bör vid skogsodling här i
landet användas, emedan häraf erhålles en oduglig degenererad skog, har
jag ansett det nödvändigt att inför Riksdagen framhålla behof vet af ett
effektivare skydd i detta afseende för den svenska skogshushållningen,
än i Kungl. Maj:ts föreliggande proposition föreslås.
Bill. till Rik sd. Prof. 1910. 1 Samt. 2 Afl. 1 Band. 30 Höft. (Nr 55.) 1
2 Motioner i Första Kammaren, Nr 55.
Så snart resultaten af de med tyskt tallfrö utförda kulturerna
började visa sig, framkommo också förslag- till skydd mot den landsfara,
som hotade genom införandet i våra skogar af en degenererad tallform i
stället för den berömda nordiska furan.
Redan år 1886 framställdes i Andra kammaren en motion om en
införseltull af 1 krona för 1 kilogram tall- och 75 öre för 1 kilogram
granfrö, men blef då denna motion af bevillningsutskottet afstyrkt samt
af Riksdagen afslagen.
Frågan om skydd mot det för skogshushållningen skadliga tyska
tallfröet och för den inhemska klängningen af skogsfrö framkom åter
år 1888, då Riksdagen i enlighet med bevillningsutskottets hemställan
bestämde en tullsats af 50 öre per kilogram för såväl tall- och granfrö
som alla andra slag af frö från träd.
Först vid 1898 års riksdag blef den verkliga fara, som för den
svenska skogshushållningen förelåg därigenom att skog uppdrogs al
tyskt tallfrö, fullt beaktad, i det Riksdagen då antog en tullsats för tall-
frö) af 4 kronor och för granfrö af 1: 50 kronor per kilogram på grund
af en motion i Första kammaren af herr C. P. af Burén, hvilken som motiv
för sin motion anförde:
»Sedan de från tyskt tallfrö uppvuxna ungskogarna hunnit en
ålder af 20 å 30 år, visade sig å en del ställen inom i synnerhet Små¬
land, Halland, Västergötland och Närke samt Västmanland, att barret
vissnade och föll af, och efter ett och annat års sjukligt utseende torkade
hela trakten bort, så att dessa ungskogar måste borttagas och nya upp¬
dragas; men icke nog härmed, äfven i närheten växande unga tallskogar,
som uppkommit genom själfsådd eller skogsodling af svenskt tallfrö,
antogo ett sjukligt utseende, och stammarna torkade delvis bort. Nog¬
granna undersökningar gåfvo vid handen, att de sjuka och döende unga
tallskogarna voro besvärade af en svampsjukdom, förut okänd i vårt
land, men som inkommit genom det tyska tallfröet, hvilket hade till
påföljd, att kungl. domänstyrelsen välbetänkt föreskref, att vid skogs¬
odling å statens skogar endast svenskt tallfrö får begagnas.
Sedan detta blef känd!, var naturligt, att man vid skogsodling
äfven å privatskogarna ej ville använda annat än svenskt frö, men det
oaktadt visade sig där och hvar, att tallungskogarna blefvo sjuka,
hvarigenom uppkom ett stort misstroende emot all skogsodling. Genom
dessa missöden började det nya intresset för skogsodling att slappas,
och den åsikten ville göra sig gällande, att alla genom skogsodling
uppkomna bestånd skulle blifva mycket sämre än de, som uppkommo
genom själfsådd.
3
Motioner i Första Kammaren, Nr 55.
Då emellertid de äldsta efter skogsodling med svenskt tallfrö
uppvuxna skogsbestånden af ända till 70 års ålder visade en synner¬
ligen vacker växt och trefnad, och man med säkerhet visste, att dessa
tallbestånd uppdragits af svenskt frö, så fanns ej annan utväg än att
söka felet hos det från fröhandlare inköpta utsädet, ehuru detsamma
uppgifvits vara svenskt frö, hvilket nu på det noggrannaste undersöktes
och befanns vara uppblandadt med tyskt frö, vanligen till en tredjedel
eller en fjärdedel, hvarigenom det blef uppenbart, hvarför de efter så
kalladt svenskt tallfrö uppvuxna tallbestånden blefvo sjukliga.»
Bevillningsutskottet anförde med anledning af motionen:
»Det synes utskottet därför vara synnerligen angeläget att söka
förhindra införseln af tallfrö af ofvan omförmälda slag, och detta är
mycket nödvändigare, som verkningarna af fröets dåliga beskaffenhet
visa sig först efter flere, stundom ända till 20 eller 30 års förlopp efter
dess användande. Då den tullsats, hvarmed tallfrö för närvarande är
belagdt, i nämnda hänseende icke gjort tillbörlig verkan, synes en för¬
höjning af tullsatsen för nämnda vara böra äga rum, men ehuru det,
enligt hvad ofvan anförts, är önskligt, att svenskt tallfrö uteslutande
användes inom landet, har utskottet dock icke funnit sig kunna förorda
en så hög tullsats som den af motionären föreslagna, hvilken skulle
verka nästan som importförbud, utan ansett, att en tullsats af 3 kronor
för kilogram bör vara till fyllest. Det ökade pris å tallfrö, som skogs¬
ödare på grund af den högre tullsatsen till en början, intill dess en
allmännare företagsamhet för insamling af skogsfrö kommit till stånd
inom landet, till äfventyrs nödgas betala, bör tiga en ytterst ringa be¬
tydelse i jämförelse med den skada, som visat sig vara en följd af
användandet af det utländska tallfröet.
Utländskt granfrö har väl ej visat sig medföra så dåliga resultat
som det utländska tallfröet, men är dock sämre än den svenska varan,
i följd hvaraf en högre tullsats jämväl å granfrö bör medföra nytta.
Det är emellertid att taga i betraktande, att det icke hvarje år är
möjligt att inom landet insamla granfrö i tillräcklig mängd, enär någon
afsevärd frösättning hos granen endast äger rum ungefär hvart femte
år. Väl kan granfröet, om det icke utklänges, utan får förblifva i kottarna,
levereras i flera år, i följd hvaraf möjligheten att inom landet hämta
hela vårt behof af granfrö icke är utesluten, men då det på grund af
ofvan nämnda omständighet äfven kan förutsätta1:, att behofvet af granfrö
något år icke kan fyllas utan införsel från utlandet, synes tullsatsen
här icke böra sättas högre än att införsel utan alltför stor kostnad kan
ske. I betraktande häraf har utskottet icke heller i fråga om tullsatsen
4
Motionär i Första Kammaren, Nr 55.
å granfrö funnit sig' kunna biträda motionärens förslag, utan ansett tull¬
satsen böra höjas till allenast 1 krona för kilogram, hvilken tullsats vid
jämförelse med den af utskottet förordade tullsatsen å tallfrö jämväl i
förhållande till varans pris synes vara den rätta».
Genom en af chefen för skogsförsöksanstalten Gunnar Schotte mig
benäget lämnad saklig utredning med anledning af ifrågasatt färgning
af skogsfrö i sjette att igenkänna utländsk vara är jag i tillfälle att för
bedömande af de åsätta tullsatsernas verkan på importen meddela följande
siffror.
Efter åsättandet af 1888 års tullsats
infördes af hufvudsakligen tall- och granfrö:
50
öre för kilogram
ar
ii
ii
11
11
11
11
11
11
n
1889
1890 ...........................
1891 ..........................
1892 ...........................
1893 .........................
1894 ..........................
1895 ..........................
1896 ...........................
1897 tall och gran
1898 ......
3,279 kilogram
2,132
4,822
4,780
6,647
12,438
3,860
2,672
2,873
2,810
ii
11
ii
ii
n
ii
ii
n
ii
samt efter antagandet af de år 1898 åsätta tullsatserna
år
|
1899 tall.............................
|
........................ 610
|
ii
|
» gran .........................
|
....................... 324
|
ii
|
1900 tall .........................
|
....................... 1,210
|
ii
|
» gran .........................
|
....................... 2,670
|
91
|
1901 tall .........................
|
....................... 312
|
11
|
w gran .........................
|
...................... 433
|
11
|
1902 tall ........................
|
....................... 1,570
|
11
|
m gran .........................
|
........................ 281
|
11
|
1903 tall ....................
|
..................... 159
|
11
|
n gran ......................
|
....................... 347
|
’1
|
1904 tall .......................
|
....................... 283
|
11
|
» gran ........................
|
....................... 2,140
|
11
|
1905 tall .........................
|
...................... 480
|
11
|
m gran ........................
|
....................... 459
|
11
|
1906 tall .........................
|
....................... 722
|
11
|
gran ........................
|
....................... 476
|
11
|
1907 tall ........................
|
.................... 25
|
11
|
» gran .........................
|
..................... 414
|
ii
ii
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
5
Motioner i Första Kammaren, Nr 55.
I dessa ofvan meddelade siffror ingår äfven en del andra frön
af främmande trädslag, men torde den årliga kvantiteten häraf ej kunna
uppskattas till mer än högst 200 kilogram. De anförda siffrorna visa
oförtydbart, att äfven nuvarande tullsatser å tall- och granfrö ej hindra
en åtminstone vissa år afsevärd import af dessa fröslag. Så importera¬
des år 1900 1,210 kilogram tallfrö, år 1902 1,570 kilogram, mot¬
svarande minst lika många tunnland oduglig skog.
För att än ytterligare minska ifrågavarande import, måste eu tull¬
sats, i hvad det rör tallfrö, åsättas till sådant belopp, att det tyska
fröet åtminstone i allmänhet här ej må kunna säljas till lägre pris än
det svenska.
Det är så mycket viktigare, att sådan åtgärd vidtages nu, som
de goda följderna af 1903 års återväxtlag nu höra börja visa sig bland
annat i större efterfrågan på skogsfrö.
Enligt lagen den 24 juli 1903 angående vården af enskildes skogar
åligger det i första hand afverkarne att sörja för återväxt. Vid alla
de fall, då afverkaren ej äger marken, utan blott afverkningsrätten, är
det att förutse, att denne för fullgörandet af det honom pålagda tvånget
att skaffa återväxt å den afverkade marken skall, om skogsodling
erfordras, anskaffa det frö, som är billigast, då det i regel torde vara
honom likgiltigt, hurudan den skog kommer att se ut, som genom hans
kulturarbete uppdrages. Enligt mig från en af våra största fröklängnings-
anstalter lämnad uppgift hafva prisen å svenskt och tj^skt frö ställt sig
sålunda under senaste år:
Svenskt Tyskt
tallfro granfrö tallfrö granfrö
å kronor per kilogram. a mark per kilogram.
År 1908............ 20.oo. 2.40. 7.55. 2.35.
1909 .......... 12.10. 4.60. 6.50. 2.oo.
1910............ 15.oo. 6.oo. 6.oo. 1.85.
Skillnaden i pris för den svenska och den tyska varan bär sålunda
varit så betydlig, att de nuvarande och i Kung!. Maj:ts proposition före¬
slagna tullsatserna icke kunna hindra, att det lör den mindre samvets¬
granne skogsodlaren blir en stark frestelse att använda det tyska bil¬
ligare fröet.
De senaste åren gällande prisen å svenskt tallfrö halva dock vant
exceptionellt höga. Som ett medelpris för svenskt tallfrö torde 12
kronor för 1 kilogram kunna beräknas.
Då man vidare kan anse 6 kronor vara medelpriset å tyskt tallfrö,
levereradt i Sverige, bör således, om det svenska fröet hvad priset
Bill Ull Biksd, Prot. 1910. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 30 Höft. 2
6 Motioner i Första Kammaren, Nr 55.
beträffar skall kunna konkurrera med den tyska varan, tullsatsen å
tallfrö höjas till 6 kronor per kilogram.
Förutom den stora vikten för vår skogshushållning, att vid upp¬
dragandet af ny skog. endast fullgodt och för våra förhållanden passande
frö användes, tillåter jag mig framhålla vikten af att nödigt stöd lämnas
landets nya, men under stark utveckling varande fröklängningsindustri.
Under senaste åren hafva nämligen åtminstone i de flesta, om ej i alla
län söder om Norrland fröklängningsaustalter anlagts, hvilka uppköpa
snålt sagdt öfverallt i skogsbygderna kottar. De ej obetydliga belopp,
som för dessa kottar utbetalas, tillfalla våra småbrukare och deras barn,
hvadan en stor del af kostnaden för anskaffande af detta skogsfrö till¬
faller de mest behöfvande, och får härvid ej förbises betydelsen af att
de fattiges barn i våra skogsbygder genom insamling af kottar kunna
förskaffas en för dem både lönande och passande sysselsättning under
vintei månaderna, under hvilka ju eljest tillfälle till arbetsförtjänst just
för barn saknas. På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag- mig-
hemställa, ’ ' J 8 8
att Riksdagen ville, med afslag å Kungl. Maj:ts
proposition nr 69 mod förslag till förordning med
tulltaxa för inkommande varor af 25 februari 1910, i
hvad densamma rör punkten 86 af tulltaxan, besluta,
att nämnda punkt 86 må erhålla följande lydelse:
Frö: tall-; äfvensom kottar af Pinus silvestris
åsättes för en kvantitet af 1 kilogram en tullsats af
6 kronor.
Stockholm den 9 mars 1910.
Gast. Barthelson.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.