Motioner i Första Kammaren, Nr
o.
1
Nr 3.
Af grefve Waclltllieister, Henning, om anslag till efter¬
spanande utomlands och hemsändande af förbrytare, som
rymt från Sverige.
Yid efterspanande i utlandet af en förrymd brottsling i och för hans
häktande och hemtransporterande måste, om efterspanande och häktning
framställts af enskild målsägande, denne till kungl. utrikesdepartementet
afgifva en skriftlig förbindelse att ersätta departementet de med anledning
däraf förorsakade kostnaderna, hvari äfven inbegripas departementets tele¬
gramkostnader.
Allo af Sverige med främmande stater — med undantag af Nord¬
amerikas Förenta stater — afslutade konventioner angående ömsesidigt
utlämnande af förbrytare innehålla, att de kostnader, som ådragas af
brottslig persons häktande, underhåll och transport, skola bestridas af hvar¬
dera staten inom gränserna för dess eget område, d. v. s. af den stat,
inom hvars område åtgärder vidtagits. I vissa traktater, nämligen de med
Belgien, Italien, Nederländerna, Portugal, Storbrittannien och Österrike-
Ungern, utsäges, att den häktade skall på begäran föras till hamn, som
den återfordrande staten bestämmer för att där till dess myndigheter öfver-
lämnas. Men det framgår tydligt, att därmed afses hamn, belägen inom
den stats område, som beviljat utlämnandet. Sker transporten sjöledes
medelst fartyg, är det uppenbart, att dessa kostnader komma att drabba
den stat, som begärt utlämnandet. I ofvannämnda konventioner stadgas
uttryckligt, att kostnaden för ombordförandet påhvilar den stat, som begärt
utlämnandet.
Därest således de båda länderna icke omedelbart gränsa till hvarandra,
komma kostnader att uppstå antingen för den häktades transporterande
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. (Nr 3—5). 1
2
Motioner i Första Kammaren, Nr 3.
land vägen öfver tredje stats territorium eller sjövägen medelst fartyg. Sker
transporten landvägen öfver tredje stats område, förutsätta de med Italien,
Nederländerna, Norge, Storbritannien och Österrike afslutade konventionerna,
att kostnaderna härför skola drabba den stat, som begärt utlämnandet.
Men äfven transport genom öfriga stater lärer, om än traktaterna därom
intet innehålla, få bekostas af den stat, som begärt utlämnandet.
De kostnader, som bruka uppkomma, när personer från nu ornför-
mälda stater hemsändas, utgöras i allmänhet af kostnader för öfversättning
till främmande språk af de rättshandlingar, som åberopas till stöd för be¬
gäran om utlämnandet, vanligen utgörande häktnings- eller åtalsbeslut,
domstols utslag samt afskrift af de svenska lagparagrafer, som i förevarande
fall äro att åberopa. Dessa öfversättningar verkställas och bestyrkas af
notarius publicus. Härtill kommer kostnaden för af utrikesdepartementet
i ärendet aflåtna telegram.
Kostnaderna för brottslings efterspanande i Amerikas Förenta stater
uppgå till långt afsevärdare belopp än för något annat land, ty konven¬
tionen af den 14 januari 1893 stadgar, att det land, som begär efter¬
spanande och häktande af en person inom Nordamerikas Förenta stater,
skall bekosta därmed förenade kostnader äfven inom nämnda stater. Tele¬
gramkostnaderna ställa sig dit äfven betydligt högre.
För att belysa storleken af endast kostnaderna för telegram till Amerika
må nämnas, att dessa uppgingo i ett ärende, rörande utlämningen af förre
kamreraren i Skånska Handelsbankens afdelningskontor i Trelleborg L. Lied-
holm år 1908, till ett belopp af 5,617 kronor 5 öre. (Sammanlagda kost¬
naderna utgjorde 6,818 kronor 93 öre, hvilket belopp ersattes af nämnda
hånle af bankens medel, Liedholm vid häktandet innehade.)
Följande exempel på kostnaderna för förrymda brottslingars efter¬
spanande och hemsändande må anföras:
1878.
Emile de Gruytters (förfalskning, bedrägeri).
Kostnaderna för hemsändande från New-York m. m. omkring Kr. 4,000
ersattes af målsägandena, Stockholms Handelsbank m. fl.
1895—97.
Wilhelm Johansson från Torps socken (bedrägeri).
(Målsägare O. G. Karlsson i Ök gaf ansvarsförbindelse.)
Häktades och hemsändes från Amerika.
Motioner i Första Kammaren, Nr 3. 3
Konsulatets i New-York kostnader ........................... Kr. 2,350: 53
Kostnader för telegram och öfversättning..................... » 128: 40
Statsdepartem entets i Washington fordran ..............— » 487: 35
Kr. 2,966: 28
(Beloppet afdrogs å hos Johansson vid häktandet anträffade medel.)
1903.
Timmerhandlaren Gustaf Eriksson.
(Efterspanande begär dt af Skånes Enskilda Bank för förfalskningsbrott.)
Konsulatets i New-York kostnader ............ dolk 286,45
» » » telegramkostnader .
|
..... » 71,27
|
Kr.
|
1,334:
|
35
|
Utrikesdepartementets telegramkostnader .
|
|
»
|
230:
|
40
|
Statsdepartementets fordran ................
|
........ dolk 5,42
|
»
|
20:
|
22
|
» senare » ................
|
........ » 6,14
|
S>
|
22:
|
75
|
|
|
Kr.
|
1,607:
|
72
|
(Ersattes af Skånes Enskilda Bank.)
|
|
|
|
|
1908.
|
|
|
|
|
Bankkamrer Israel Jansson.
|
|
|
|
|
(Häktning begärd af Lindes sparbank för
|
olofligt tillgrepp.)
|
|
|
|
Konsulatets i New-York kostnader.........
|
dolk 1,414,65 =
|
Kr.
|
5,276:
|
—
|
Utrikesdepartementets telegramkostnader .
|
|
7>
|
247:
|
65
|
Konsulatets i Köpenhamn kostnader.......
|
|
y>
|
14:
|
—
|
|
|
Kr.
|
5,537:
|
65
|
(Konsulatets i New-York kostnader afdrogos delvis å anträf¬
fade medel, återstoden dollars 770,27 eller kr. 2,873 och
öfriga kostnader ersättas af Lindes sparbank.)
Visserligen finnas bland anslagen till civildepartementet äfven anslag
för gröfre brottslingars efterspanande inom Sverige, men detta anslag får
icke användas för samma ändamål utom landet. I vissa fall har Kungl.
Maj:t på föredragning af justitiedepartementet anvisat bidrag af allmänna
medel till bestridande af kostnaderna för förrymda brottslingars efterspa¬
nande och hemsändande, men detta har skett endast i undantagsfall och i
allmänhet då brotten varit af den art, att vederbörande ansett dem sär-
skildt böra beifras. Nästan alltid är således den enskilde angifvaren
tvungen att förbinda sig till kostnader i dylika fall. Detta betyder ju
4
Motioner i Första Kammaren, Nr 3.
mindre, då, vid påträffandet af den förrymde, denne möjligen har en större
summa penningar kvar, men i de flesta fall komma kostnader att drabba
den, som förbundit sig att svara för desamma. Det är således ej att undra
på, om en enskild person eller bolag, som genom en förrymd persons åt¬
göranden redan lidit en stor förlust, ej vill riskera ytterligare utgifter för
den brottsliges ertappande. I sådant fall går ju denne fri.
Det allmänna rättsmedvetandet uppreser sig emot, att det skall bero
på den enskildes vilja och förmåga att under kasta sig utgifter, om en för¬
rymd förbrytare kommer i ena fallet att efterspanas, häktas och bestraffas,
eller i andra fallet att gå fri. Anslag af allmänna medel borde finnas till¬
gängliga för efterspanande och hemtransporterande af efterlysta personer.
Vissheten om befintligheten af ett dylikt anslag skulle hos allmänheten in¬
gifva trygghet och möjligen äfven i någon mån förhindra brotts begående,
då genom ett dylikt anslag utsikterna för en lyckad flykt skulle väsent¬
ligt minskas.
Af enskilda personer och bolag ersatta kostnader för genom kungl.
utrikesdepartementets försorg under senaste åren i utlandet efterspanade,
från Sverige förrymda förbrytare hafva uppgått till
1906 ............ Kr. 2,145 och 54 öre
1907 ............ » 844 » 44 *
1908 ..... > 12,490 » 29 » (summan hög med anledning af
exceptionella omständigheter.)
1909 ............ » 601 » 59 - (jämte en summa af förskotterade
medel.)
På grund af hvad jag ofvan anfört, får jag härmed vördsamt anhålla
att Riksdagen behagade under tredje hufvudtiteln
upptaga ett förslagsanslag af kronor fem tusen (5,000)
att användas till efterspanande i utlandet af från Sve¬
rige förrymda förbrytare och till dessas hemtransporte¬
rande.
Stockholm den 21 jan. 1910.
Henning Wachtmeister.