6
Motioner i Andra Kammaren, Nr 69.
Nr 69.
Af herr Hellberg, om bildande af en ny odling slånefond
för kronotorpare i Västerbottens och Norrbottens län.
Som bekant, hafva statsmakterna på initiativ af norrlandskommittén
inrättat en fond, afseende befrämjande af öfre Norrlands uppodling, den
s. k. norrländska ny odling slånefonden. Den har under de få år, den fun¬
nits, i afse värd grad anlitats, särskildt inom Yästerbottens län, och ver¬
kat mycket godt.
Hushållningssällskapen fungera därvid, såsom kändt är, som låneför-
medlare, och det är ingalunda små risker, som dessa på så sätt ikläda
sig, i synnerhet som den borgen, som de olika låntagarne prestera, ofta är
skäligen klen.
Yästerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott beslöt
också sistlidne sommar att ej utlämna lån för nyodlingar till andra än
sådana, som själfva äga den mark lånet afser. Förhållandet är, enligt
hvad jag inhämtat, detsamma i Norrbottens län.
Att ett sådant förhållande dock är mindre lyckligt, är uppenbart.
Men å andra sidan ansågs detta ofvan nämnda beslut för mycket väl¬
betänkt såväl för hushållningssällskapets egen skull som ock för borgens¬
männens, som i de allra flesta fall äro hemmansägare. Ty det har ansetts
för mycket begärdt-, att hushållningssällskapet eller enskilda hemmansägare
skola ansvara för både att odlingen verkställes och att de för densamma
af staten utlämnade medel återbetalas, då de utlånats för odling af statens
egen mark.
Men hvad som å andra sidan kan sägas vara absolut säkert är, att
nog behöfde äfven skogstorparne få tillgång till billiga lån, för torpens
uppodlande.
Senaste Riksdag beslöt vissa förbättringar för kronotorparne. Det
bidrag af 500 kronor, som de förut bekommit först sedan torpet afsynats,
Motioner i Andra Kammaren, Nr 69.
7
höjdes då visserligen till 750 kronor att numera utbetalas successivt af
staten genom domänstyrelsens försorg till dem, som fått rättighet att»slå
ned sina bopålar på kronomark. Men denna godtgörelse, som utgår af
statsmedel, räcker, som bekant, knappast till bostad och nödiga åbyggnader,
och det är ej att förutsätta, att en sådan person skall vara i tillfälle att
af egna medel bidraga något; jag tror, att det skall blifva mycket svårt
att framdraga exempel på sådana fall.
Emellertid bör, eller rättare sagdt måste, kronotorparen beredas
möjlighet att skaffa sig något rörelsekapital, om han skall lyckas slå sig
igenom och kunna lefva på sin torfva. Ett önskemål måste därför vara,
att äfven kronotorpare kunde beredas möjlighet att bekomma lån för ny¬
odling, ja, jag går så långt, att jag anser det vara ett lifsvillkor för dem.
Hvad som är säkert är, att något bör göras för att försöka hjälpa fram
äfven denna form för egnahemsanläggningar, som kallas kronotorp.
Därigenom att hushållningssällskapen i Västerbottens och Norrbottens
län icke anse sig kunna bevilja lån åt kronotorpare ur den norrländska
nyodlingslånefonden, har kronotorparen kommit i en sämre ställning ån
andra jordbrukare; om kronotorparen skall kunna reda sig på sin torfva,
måste han beredas möjlighet att gorå densamma grön; tidsandan går ju
numera också i den riktningen att söka bereda egna hem åt så många
som möjligt; och kronotorparen har nog sin mission att fylla, äfven han.
Men möjligheten till billiga lån för nyodlingar å torpen bör öppnas, och
detta anser jag skulle bäst ske därigenom, att en särskild fond bildades
enbart för detta ändamål.
Denna fond skulle stå under förvaltning af statskontoret. Lån från
fonden skulle utgå endast för nyodlingar å kronotorp, efter upprättad plan
och kostnadsförslag för odling, samt må ej utgå med högre belopp än
hälften af den beräknade kostnaden för nyodlingen, och under alla om¬
ständigheter ej till mera än 500 kronor. Lånen utlämnas succesivt t. ex.
med en tredjedel vid utfärdandet af förbindelse å penningarna och arbetet,
en tredjedel när hälften af odlingsarbetet blifvit utfördt samt återstoden,
när bevis om detsammas fullbordande lämnats. Detta för att göra den
risken för staten så ringa som möjligt, att penningarna användts för
torparens behof, utan att odlingen blifvit verkställd. Plan och kostnads¬
förslag böra upprättas af i jordbruk kunnig person, och låneansökan med
dennes förord ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som för¬
medlar lånet. Tillsyn och kontroll öfver att odlingen verkställes enligt
den upprättade planen utöfvas af jägmästare eller kronojägare, som äfven
utfärda de erforderliga intygen om arbetets fortskridande och fullbordande.
8
Motioner i Andra Kammaren, Nr 69.
Ä lånet, som bör vara räntefritt åtminstone ett år efter medlens lyftande,
lämnas skuldförbindelse, men med de bestämmelser angående följderna af
försummelse att verkställa odling eller göra föreskrifna afbetalningar, som
af vederbörande må befinnas nödiga. Förbindelsen torde ock helst böra
vara sådan, att den äfven gäller eventuell ny innehafvare af torpet, då jn
genom lånet detsamma förbättrats och afkastningen höjts. Lånet löper
med tre procents ränta och årlig amortering, på samma sätt som lån ur
norrländska nyodlingslånefonden, och inbetalningarna upptagas å debet¬
sedlarna.
Detta är några tankar om, huru det möjligen kunde och borde ordnas.
Men törhända finnes det ännu bättre sätt att lösa denna viktiga fråga;
erfarenhet och tillräcklig sakkunskap lära nog finnas att tillgå hos våra
vederbörande.
På grund af hvad jag sålunda anfört, vågar jag vördsamt föreslå,
att Eiksdagen ville besluta att bemyndiga riks-
gäldskontoret att under år 1911 i mån af behof
tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst femtio
tusen kronor för att utgöra en fond under benämning
Jcronotorparnes nyodling slånefond, hvarur lån må utlämnas
under af Kungl. Maj:t godkända villkor åt krono-
torpare i Västerbottens och Norrbottens län.
Stockholm den 26 januari 1910.
E. F. Hellberg.
I motionens syfte instämmer
F. O. Morsell.
O. L. Svanb&cks Boktr., Sthlm 1910.