4
Motioner i Andra Kammaren, Nr 68.
att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till
Kungl. Maj.t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t efter
verkställd utredning för Riksdagen framlägga förslag
dels därom, att statsbidrag till vinterväghållet må utgå
efter samma grund som statsbidraget till sommarväg¬
underhållet, dels ock till de ändringar i gällande väg¬
lag, hvilka till följd af statsbidragets utgående må an¬
ses erforderliga
Stockholm den 27 januari 1910.
Ad. WiJdund.
Nr 68.
Af herr Ström i Transtrand in. fl., om kostnadsfri ut¬
stämpling af till försäljning afsedt virke inom skydds-
skogsområde.
I lagen af den 24 juli 1903 angående skyddsskogar heter det i 1 §,
»att annan afverkning än till husbehof må äga rum endast efter utsy¬
ning, som på statens bekostnad af skogsstatens tjänstemän verkställes».
Denna bestämmelse har hittills tolkats så, att ersättningen till jägmästaren
skall utgå af statsmedel,I * * 4 men jordägaren själf vidkännas kostnaden för
nödig handtlangning. Denna kostnad blir i de flesta fall ganska känn¬
bar för jordägaren, enär flere man måste biträda vid förrättningen, som
annars skulle taga jägmästarens tid alltför länge i anspråk. Lagbestäm¬
melsen i detta fall har emellertid tolkats så, att utsyning visserligen skall
vara för jordägaren afgiftsfri, men icke utstämpling af träden. Oss synes
emellertid utsyning icke kunna göras på annat sätt än medelst de särskilda trä¬
dens utmärkande, d. v. s. stämplande; ty på annat sätt förfaret, blefve det
omöjligt att efteråt kontrollera afverkningen, såsom omfattande endast till-
låtna träd. Tolkningen af § 1 att sålunda skilja mellan utsyning och
utstämpling synes därför oriktig och jordägaren alltså vara berättigad er¬
hålla kostnadsfri utstämpling af de träd, som han på sitt inom skydds¬
skogar belägna skifte äger att för afsalu uttaga.
Motioner i Andra Kammaren, Nr 68.
5
Då skogägaren dessutom lider en afsevärd inskränkning i disposi¬
tionsrätten af sitt inom skyddsskogsområdet belägna skogskifte, ock det i
väsentlig del för att befrämja äfven det allmännas bästa, bör han åtmin¬
stone vara befriad från betydande extra utgifter för att tillgodogöra sig
endast en del fullmogna träd, under det en annan skogsägare, hvars skogs¬
mark kanske är angränsande, men liggande utom skyddsskogsområdet, utan in¬
skränkning helt disponerar alla; ty för så vidt skydsskogen skall motsvara
sitt ändamål, måste ovillkorligen på ett skyddsskogsområde och synnerligast
vid fjällgränsen många för afverkning mogna träd af ägaren vid drif-
ningar kvarlämnas till skydd för den uppväxande skogen och till gagn såle¬
des ej blott för det skiftet, utan på samma gång äfven för andra, som
icke besväras af sådana inskränkningar.
Hade skogen och skogsmarkens gradering och därpå grundad fördel¬
ning af skogsskiften jordägarna emellan skett efter skyddsskogslagens till¬
komst, så att nödig hänsyn vid storskifte eller laga skifte kunnat tagas
till denna omständighet, så hade ingen orättvisa drabbat den ägare, som
fått sitt skifte utlagdt inom skyddsskogsområdet; men när så icke är för¬
hållandet, utan den skogstrakt, som efteråt fallit inom skyddsskogsområdet,
vid allmänt skifte tilldelats utan inskränkning i rätten att få använda allt
därinom befintligt gagnvirke, då bör ägaren åtminstone icke drabbas af
ytterligare extra kostnader för att kunna tillgodogöra sig hvad han nu¬
mera enligt lagen om skyddsskogar äger rätt att uttaga.
På grund af hvad sålunda anförts, få vi vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte besluta sådan ändring eller
sådant förtydligande af § 1 i lagen af den 24 juli
1903 angående skyddsskogar, att ägare till skog och
skogsmark inom skyddsskogsområde måtte kostnadsfritt
få utstämpladt där befintligt och för försäljning afsedt
virke;
och torde vederbörande utskott, därest vår hemställan biträdes, föreslå
däraf påkallad omformulering af ifrågavarande lagparagraf.
Stockholm den 25 januari 1910.
Jöh. Ström. Smeds Lars Olsson. Johan Olofsson.
Karl Karlsson. Ing. Bergman. J. Bromée.
Mo.