6
Motioner i Andra Kammaren, Nr 63.
Nr 63.
Af herr Strömberg, om särskildt statsbidrag till skolväsendet och
fattigvården i Trollhättans kommun.
Statens förvärf af Nya Trollhätte kanalbolags verk och inrättningar
har för Trollhättans samhälle varit ur ekonomisk synpunkt af djupt in¬
gripande betydelse särskildt därigenom, att den högst betydande kommu¬
nalskatt, som kanalbolaget erlade, helt och hållet bortfallit, enär staten är
fri från beskattning.
Att förlusten af kommunens största skatteobjekt skulle för samhäl¬
lets skattedragande — till hufvudsakligaste delen bestående af arbetare
— blifva mycket kännbar var ju att förutse, men i hvilken hög grad
detta skulle blifva fallet, särskildt på folkskolans område, hade nog ingen
tänkt sig.
Och då de ökade nödvändiga utgifterna för folkskoleväsendet härleda
sig från statens verksamhet därstädes, synes statens mellankomst för att
lätta denna börda med allt skäl kunna ifrågasättas.
För att belysa hvilken betydelse det förut af kanalbolaget erlagda skatte¬
bidraget hade för kommunen må anföras, att under femårsperioden 1900
•—1904 bolagets fyrktal utgjorde resp. 33,627, 33,513, 29,482, 31,312 och
35,369 alltså i medeltal 32,660 fyrk.
Förutsatt att kanalverket fortfarande har i genomsnitt samma inkom¬
ster som under femårsperioden 1900—1904 och att det vore skattskyldig!
till kommunen skulle dess andel i skolutgifterna under år 1909 utgjort
32,660x23 = kronor 7,511,80, hvilken summa nu måste utdebiteras på
samhällets öfriga innevånare och har ytterligare höjt deras beskattning
med 3,6 öre pr fyrk.
Eu i skolorna senast i oktober 1909 verkställd undersökning visar,
7
Motioner i Andra Kammaren, Nr 63.
att i folk- och småskolorna höstterminen 1909 undervisades 150 barn, hvil-
kas fäder hade anställning vid statens kraft- och kanalverk.
Församlingens utgifter för hvarje barn i folk- och småskolorna belöpa
sig enligt 1909 års utdebitering till omkring 53 kronor.
För barnen tillhörande vid kraft- och kanalverket anställda arbetare
och tjänstemän utgjorde alltså utgifterna 150x53 = kronor 7,950.
Då staten förut beviljat ett extra anslag af 100,000 kronor till Troll¬
hättans dränering och vattenledning motsvarande 25 % af den beräknade
kostnaden, synes härmed vara erkändt det principielt riktiga uti, att sta¬
ten i någon mån med extra bidrag stöder eu kommun, som hotas af eko¬
nomiska svårigheter på grund däraf, att staten förvärfvat sig de förutva¬
rande stora skatteobjekten utan att till kommunen erlägga skatt.
Hvad åter Trollhättans fattigvård angår, har samhället också häri drab¬
bats af utgifter, som kunna sättas i direkt samband med statens arbetare
på platsen, och uppenbart är, att ökade utgifter äro att snarast emotse.
Genom Nya Trollhätte kanalbolags öfverlåtelse af sin egendom till sta¬
ten gick fattigvården förlustig eu mycket betydande del af sin inkomst.
Sista året bolaget erlade skatt eller år 1905 uppgick dess bidrag i fattig-
vårdshänseende till kronor 3,536 och 90 öre alltså där en direkt minsk¬
ning af kommunens inkomster under dessa år af omkring 17,000 kronor.
Då dessutom frågan om, huruvida och i hvad mån staten bör bisträcka
kommuner, som på grund af statens befrielse från skattskyldighet kommit
under svårt ekonomiskt tryck, af Eiksdagen hänvisats till Kungl. Maj:t för
utredning, torde däraf framgå, att Eiksdagen tidigare erkänt det berätti¬
gade uti, att staten i vissa fall lämnar understöd åt kommuner, hvilka
staten på grund af sina större intressen måste frånröfva vissa fördelar i
skatteafseende.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag vördsamt,
att Eiksdagen måtte på extra stat för år 1911
tillerkänna Trollhättans kommun ett anslag af 7,500
kronor för skolväsendets underhåll, samt 3,500 kronor
för fattigvårdsbehof.
Stockholm den 26 januari 1910.
Gustaf Strömberg.