4
Motioner i Andra Kammaren, Nr 35.
Nr 35,
Af grefve Hamilton, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna
i södra och mellersta Sverige.
Under de senare åren ha i vårt land framställts starka kraf på re¬
former rörande förvaltningen af statens skogar. Huru dessa reformer
bäst skola genomföras, därom äro meningarna delade. Däremot torde
enighet råda däruti att något bör göras. Såsom stöd härför tillåter jag
mig åberopa liera öfverläggningar vid skogsvårdsföreningens årsmöten.
På grund af uttalande vid ett af dessa möten har Kung!. Maj:t tillsatt den
s. k. norrländska skogskommittén, som fått till uppgift att verkställa ut¬
redning angående de åtgärder, som böra vidtagas för åstadkommandet af
en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda enskilda
skogarna i Dalarna och Norrland. Denna kommitté lär under innevarande
år hinna afsluta sitt arbete och framlägga riktlinjerna för en norrländsk
skogspolitik.
Men äfven om behofvet af reformer är störst beträffande de norr¬
ländska skogarna, håller jag före, att många förbättringar också äro af
nöden i fråga om förvaltningen af statsskogarna i södra och mellersta de-
larne af landet. Skogsskötsel torde allt fortfarande vara alltför extensiv
äfven i dessa trakter. I denna min uppfattning har jag blifvit styrkt af
flera fackmän.
I efterföljande tabell har jag sökt sammanställa några siffror ur do¬
mänstyrelsens tre senaste berättelser, för åren 1905—1907. Dessa siffror
äro dock endast ungefärliga och återgifvas med all reservation. Afverk-
ningen t. ex. afser endast försåldt vii*ke och personalen har äfven att
öfvervaka ett större område andra allmänna skogar, såsom ecklesiastika
boställsskogar m. fl.
5
Motioner i Andra Kammaren, Nr 35.
Areal och afkastning af kronoparker, kronoflygsandsfält och från arrendet
undantagna skogar till utarrenderade Icronodomäner söder om Dalarna.
|
A
|
.rea
|
|
\Bruttoafkastning
|
U tgifter
|
Nettobehållning
|
Afverkning
|
År
|
Inägor
har
|
Skogsm.
har
|
Summa
har
|
å inägorna
|
å skogsm.
kr.
|
per
|
af reserva-
|
för perso-
|
i allt
kr.
|
per
|
i allt
kbm.
|
per
|
(arrendemedel)
kr.
|
har
kr.
|
slag till
skogarnas
skötsel
|
nal och
förvaltn.
|
har
kr.
|
har
kbm.
|
1905
|
24,674
|
342,472
|
367,146
|
omkr. 248,000
|
1,259,000
|
3,7
|
882,000
|
350,000
|
27,000
|
0:08
|
270,000
|
0,8
|
1906
|
—
|
—
|
—
|
» 255,000
|
1,613,000
|
4,7
|
953,000
|
d:o
|
310,000
|
0: 90
|
310,000
|
0,3
|
1907
|
26,045
|
360,090
|
386,135
|
» 268,000
|
2,086,000
|
5,3
|
996,000
|
d:0
|
740,000
|
2:60
|
300,000
|
0,8
|
På grund af högkonjunkturerna år 1907 har afkastningen varit större än’föregående år, men torde
åter nedgått sedan dess. I någon mån kanske också löneregleringen för skogsstaten från och med U909
nedbringat nettobehällningen.
Anmärkas bör också, att en stor del af de i tabellen upptagna krono-
parkerna äro nyinköpta och omfatta stora arealer kala eller ofullständigt
beväxta marker. Det oaktadt torde man dock få anse afkastningen vara
ganska ringa. Dessutom torde hjälpgallringen och tillvaratagandet af
mindre värdefullt virke vara eftersatt. Undantag utgöra likväl, enligt
meddelad uppgift, Gran vikens och Tivedens revir i Västergötland "samt
Karlsby kronopark i Östergötland, där såväl skogsskötsel som afverk-
ningen sker på ett fullt tillfredsställande sätt.
Beträffande särskildt de ecklesiastika skogarna torde ingen menings¬
skiljaktighet råda därom, att skogskapitalet ej utnyttjas såsom det borde.
Äfven äldre kronoparker torde sällan komma upp till en tillfredsställande
produktionssiffra.
Såsom exempel på intensiv skogsskötsel framhålles ofta vården af de
tyska skogarna. Med dessa skogar kunna visserligen ej defsvenska direkt
jämföras, men skillnaden mellan produktionsförmågan hos skogarna i södra
och mellersta Sverige samt skogarna i Tyskland är ej så synnerligen stor.
Härtill kommer, att de svenska skogarna äro lättare och! således billigare
att föryngra. Jag tillåter mig därför anföra några siffror ur skogssta-
tistiska meddelanden i Skogsvårdsföreningens tidskrift.
I Preussen afverkades år 1907 å statsskogarna 4,3 kubikmeter per
hektar, hvarå bruttoinkomsten utgjorde 43,45 mark och nettot 25 mark
per har.
I Sachsen afverkades samma år 5,5 kubikmeter, som inbringade i
brutto 94,15 mark och i netto 34,29 mark per har.
T Wurtemberg afverkades år 1906 ej mindre än 5,8 kubikmeter per
6 Motioner i Andra Kammaren, Nr 35.
har. Bruttoinkomsten häraf belöpte sig till • 101,6 mark och nettot till
67,86 mark.
Dessa siffror äro ju synnerligen vackra. Men likväl höjas i Tyskland
ropen på reformer i syfte att erhålla ändå större afkastning från stats-
skogarna.
En af orsakerna till de mindre gynnsamma förhållandena å statens
skogar torde dock kunna förklaras genom bristen på arbetsfolk, eu annan
åter torde bero på den omständigheten, att personalen är för fåtalig samt
tyngd af alltför mycket improduktivt skiftarbete.
I detta sammanhang tillåter jag mig anföra några tänkvärda ord af
G. Kuylenstjerna i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909, häftet 10. Han
skrifver bland annat:
»Det heter, att om skogarna också för tillfället icke lämna så stor
ränta, så har jag i stället ökadt kapital. Detta är dock sant endast med
modifikation. Tv om jag försummar mina gallringar, hvad blir följden?
Huru mången affär har icke gått, går och kommer att gå ikull af skäl
att räntor hopas på räntor. Gallras ej, när så bör ske, får jag dels dragas
med onödigt stora räntor, dels inträffar det, att träd i skogsbestånd, som
för länge hållits täta, erhålla så svaga toppar, att de icke efter gallringen
någonsin få kraft att förränta, hvad som fordras, äfven om de beredas
nödigt utrymme.
Men försummelserna gälla ej blott gallringsvirket. Stubbar och grenar
komma ofta ej till nytta, ehuru de i de delar af landet, som ligga söder
om Dalälfven, väl betala de kostnader, som äro förenade med deras till¬
godogörande. Äfven härvidlag gå dock vissa delar af Bergslagerna i
spetsen, under det att på andra håll knappast en enda stubbe tillvara-
tages och det till och med i mycket skogfattiga trakter.
För att finna förklaring'till dessa missförhållanden måste man tänka
på dels oförmågan hos folket att börja med något nytt, dels vinnings¬
lystnaden, som icke i första hand söker utnyttja den litet gifvande driften,
dels bristen på kapital, som jämväl försvårar drifvandet af en rörelse, för
hvilken omkostnaderna endast obetydligt understiga bruttoafkastningen.
Men jag vågar påstå, att, icke blott där behållningen blir ringa,
utan och på många ställen där gallrings- och ljushuggningar lämna
goda och synnerligen goda resultat, så försummas dessa åtgärder. I
de flesta fall är eller åtminstone uppgifves skälet vara brist på folk.
Granskas frågan närmare, torde åtminstone i de allra flesta fall folk kunna
fås från andra trakter, om blott bostäder funnes att erbjuda. Nå, om
det redan nu, särskildt på många -statsskogar, visar sig svårt att
utföra eu hel del arbeten, som genast lämna visserligen en liten men
Motioner i Andra Kammaren, Nr 35.
t
dock någon behållning och bidraga till ökad afkastning i framtiden, huru
skall man då i framtiden kunna på ett rationellt sätt tillgodogöra sig af-
kastningen af de kapital, som hopats å många ställen särskildt å våra
nyinköpta och äldre kronoparker genom ständigt ökade ej uttagna till¬
växter? Jag skulle vilja tillråda, att åtgärder i tid vidtoges, så att bo¬
fast folk finnes i den man sådant erfordras för nödiga afverkningars be¬
drifvande. Att lita, på tillfälligt arbetsfolk är icke lämpligt. Enligt hvad
erfarenheten visar erhålles sådant uteslutande om vintern och behöfves då
för andra arbeten än gallringar samt grenveds och stubbars tillvaratagande,
hvithet sistnämnda arbete ej heller vintertiden kan utföras. Alla skogs¬
arbeten utföras dessutom bäst af vant folk. Nej, utlägg icke småtorpen,
vidmakthåll dem, som finnas, och uppbygg, i den mån de behöfvas, dem
som en gång utlagts, samt anlägg nya. På detta sätt torde man finna
räddningen; ty där goda bostäder finnas att bjuda på fås städse folk, om
ock förtjänsten i öfrigt icke är så särdeles hög.»
Under den senaste tiden hafva skarpa angrepp riktats mot statens
skogsförvaltning med anledning af att den utlagt eu stor mängd torp till
skog samt härigenom beröfvat kronoparkerna nödiga arbetskrafter. De
svårare försyndelserna härutinnan lära dock ha skett under 1870- och
1880-talen. Undertecknad anser emellertid, att många områden å krono¬
parkerna kunna med fördel upplåtas till hem åt skogsarbetare. Härigenom
skulle kunna skapas tusentals hem, och staten finge sitt nödiga skogs-
vårdsarbete utfördt. Att uppställa en beräkning öfver det antal skogs¬
arbetare, som kan med fördel sysselsättas på viss areal, är icke möjligt
annat än för hvarje särskildt fall. En framstående skogstjänsteman har
emellertid meddelat, att på den revirdel han själf förvaltar borde kunna
sysselsättas en skogsarbetare för hvart 80:de tunnland.
De önskemål, som beträffande skötseln af statens skogar i södra och
mellersta delarna af landet böra eftersträfvas, äro enligt min mening:
Förenkling i förvaltningen, större befogenhet men också större ansvar’
för den förvaltande personalen.
Intensivare skötsel af såväl själfva kronoparkerna som alla andra all¬
männa skogar, som stå under statens kontroll, för att af desamma erhålla
högre afkastning.
Ökad personal och öfrig arbetskraft för skötseln af skogarna, särskildt
genom anställande af fasta skogsarbetare, hvarigenom möjlighet kunde be¬
redas ett större antal svenska medborgare att erhålla hem och arbetsför¬
tjänst å kronoparkerna. Emigrationen torde ock i afsevärd grad härigenom
kunna motverkas.
8
Motioner i Andra Kammaren, Nr 35.
Jag får därför vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t behagade snarast möjligt låta
utreda lämpligheten af en omläggning af förvaltningen
och skötseln af kronoparkerna och andra allmänna sko¬
gar i södra och mellersta delarna af landet, i syfte att
åstadkomma förbättra,d och intensivare skogsvård, större
afkastning af f statsskogarna samt ökad arbetsförtjänst
och möjlighet att bilda nya arbetarehem på ifrågava¬
rande skogar äfvensom att Kungl. Maj:t ville för Riks¬
dagen framlägga* de förslag, hvartill en dylik utredning-
kan komma att föranleda.
I syftet med förevarande motion instämma undertecknade:
Stockholm den 25 januari 1910.
R. G-. Ilamilton.
Axel Schotte.
Axel Ekman.
Nils Larsson.
Carl Carlson Bonde.
Carl Gripenstedt.
Per N:son Bosson.
Nils Nilsson i Skärhus.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. Bf, 1910.