58
Motioner i Andra Kammaren, Kr 295.
På här angifna grunder hemställa vi, att Riksdagen måtte besluta
att i Helsingborg måtte inrättas en fullständig
navigationsskola med såväl kaptens- som styrmans-
klass och att till aflönande af lärarekrafter vid den¬
samma måtte å ordinarie stat anvisas samma belopp,
som i Kungl. Maj:ts nådiga proposition föreslås an-
visadf till navigationsskolan i Malmö.
Stockholm den 13 april 1910.
Olof Olsson K. Åkesson.
i Kullenbergstorp
tfr 295.
Af herr Lill(lley, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition,
angående omorganisation af navigationsskolorna.
Kungl. Maj:t har i sin proposition nr 103 angående navigations¬
skolornas omorganisation, med undantag för de föreslagna lönerna, i
hufvudsak följt den för ändamålet tillsatta kommitténs förslag.
Denna år 1905 tillsatta kommitté bestående af herr August Wall,
G. 0. Wallenberg, Olof Gyldén, O. F. Hedborg, Alex. Thore och O.
Gummesson hade till uppgift att verkställa utredning och inkomma med
förslag såväl angående erforderliga förbättringar uti utbildningen af
handelsflottans befäl och underbefäl som ock rörande de förändringar
som böra vidtagas ifråga om villkoren för anställning såsom befäl eller
underbefäl å svenska handelsfartyg. Någon representant för sjömans-
eller oexaminerade maskinist- och eldarekårerna fanns icke med i denna
kommitté, hvadan man här saknar alla uttryck för deras uppfattning i
ofvan berörda frågor. Veterligt har icke häller någon särskild åtgärd
vidtagits för att inhämta dessa kategoriers åsikter.
Motioner i Andra Kammaren, Nr 295.
59
Af den kung!, propositionen framgår emellertid, att den senare
frågan — om villkoren för anställning såsom befäl eller underbefäl å
svenska handelsfartyg —- icke kommer att underställas Riksdagens pröf¬
ning utan liksom förut fastställas genom en kungl. förordning. Något
tillfälle att underkasta det sistnämnda förslaget en kritisk granskning ha
vi icke haft och torde det därför vara vanskligt att yttra sig om det¬
samma. Från en del håll ha dock yppats stora farhågor för, att den
af kommittén föreslagna skärpningen utaf inträdesfordringarna skall i
mycket hög grad försvåra inträdet för dem, som endast haft tillgång till
vanlig folkskolebildning, af hvilken dock en ansenlig del gått förlorad
under vistelsen på sjön. För fyllandet af det nödiga kun skap småttet
hänvisar kommittén till enskild undervisning. Äfvenså kan det föreslagna
stadgandet om examina för skeppare, tredje klass maskinister och maskin¬
skötare åstadkomma svåra rubbningar bland de i den inre och begränsade
sjöfarten anställda, såvida man icke gifver stor offentlighet åt stadgandet
om möjlighet att senast ett år efter förordningens ikraftträdande utfå
s. k. behörighetsbevis.
Beträffande det nu förelagda förslaget till stat för navigations¬
skolorna i riket har Kungl. Maj:t, med afslag å kommitténs förslag att
upprätta en ny navigationsskola i Helsingborg, bifallit kommitténs yrkande
på bibehållande af samtliga förutvarande navigationsskolor. Det förefaller
mig dock som om de skäl, som synas tala för en indragning af minst
halfva antalet navigationsskolor, icke ha fått vederbörligt beaktande.
Genom en dylik indragning skulle, enligt mångas uttalande, undervisningen
kunna ordnas på ett rationellare och mera likformigt sätt, bättre och
rikhaltigare undervisningsmateriel kunna anskaffas, större säkerhet vinnas
för att goda lärarekrafter alltid funnes att tillgå och inspektionen under¬
lättas -— allt utan att någon ökad utgift af statsmedel för navigations-
undervisningen behöfde ifrågakomma. Emot detta ställer man så de rent
lokala synpunkterna, att från vissa städer borttaga ett, som de anse,
förmånligt privilegium; förmånen för de ynglingar och unge män, som
söka inträde vid navigationsskolorna, att ha dem så nära hemorten som
möjligt, och det intresse för sjömansyrket som tillvaron af en navigations¬
skola i en mindre stad kan framkalla hos den omgifvande traktens yngre
manliga befolkning.
Enligt mitt sätt att se saken är navigationsskolornas största upp¬
gift den att utbilda fullt kompetenta och kvalificerade befälspersoner för
den svenska handelsflottan, men icke att genom massproduktion befordra
antalet underhaltiga befälsaspiranter, hvilka genom pluggläsning kunna
60
Motioner i Andra Kammaren, Nr 295.
ha utsikt att slinka igenom en examen. Då det visar sig, att man genom
en begränsning af navigationsskolornas antal har utsikt att åstadkomma
ett kvalitativt bättre resultat, synes det som om dessa skäl borde sättas
i främsta rummet. För öfrigt torde äfven detta fack ha undergått samma
förändring som inom andra yrken och sysselsättningar. Det är icke så
lätt nu för tiden för en obemedlad yngling att få befälsanställning, såvida
han icke har inflytelserika gynnare m. m. att stödja sig på. En jäm¬
förelse af antalet mellan de å navigationsskolorna utexaminerade och å
svenska fartyg anställdt examineradt befäl skulle nog utvisa, att ett stort
antal icke kunnat vinna dylik anställning, hvarför de måst bidraga till
att öka emigrationsströmmen till andra länder.
Anser man likväl, att något särskildt bör göras för att hjälpa dessa,
obemedlade unge män i deras sträfvan att inhämta kunskaper, så torde
detta kunna ske genom lämpliga stipendieanslag och genom bifall till
yrkandet på anskaffningen af ett eller flera skolskepp för befälsaspiranter.
Den senare frågan har äfven förelegat till pröfning inom kommittén
på grund af en från Nautiska föreningen i Göteborg till Kungl. Maj:t
inlämnad skrifvelse med yrkande om statsbidrag till anskaffning af ett
eller flera skolskepp för utbildandet af sjöfolk. Det synes dock som om
anskaffandet af ett skolskepp för dylikt ändamål vore tämligen onödigt,
så länge vi ha råd att årligen låta hundratals fullt utbildade sjömän
försvinna ur landet, utan att några särskilda åtgärder vidtagas för deras
kvarhållande. Däremot skulle anskaffandet af ett skolskepp för utbildandet
af befäl vara ganska förmånligt. Eleverna skulle där komma i åtnjutande
af den bästa undervisning, som kan lämnas, enär den anknyter sig till
det praktiska utöfvandet af deras blifvande verksamhet.
Man kan tänka sig flera sätt för lösande af denna skolskeppsfråga.
Ett sätt är, att staten skaffar sig något större segelfartyg och å detta
inrättar eu flytande navigationsskola, samt utsänder fartyget på en längre
eller kortare resa, beroende på den i undervisningen fastställda planen.
Eleverna skulle här vid sidan af skolafgifterna vara skyldiga att ersätta
kosthållet m. m., som dock torde blifva billigare än omkostnaderna för
uppehållet vid navigationsskola i land. Tiden skulle äfvenledes kunna
utnyttjas på bättre sätt än vid motsvarande vistelse i land. Skulle
dylik navigationsskola komma till stånd, torde man utan olägenhet kunna
begränsa de landfästa navigationsskolornas antal till fyra.
Ett annat lämpligt sätt att lösa denna fråga vore, att man sökte
förmå de för saken intresserade att bilda en förening, som med anslag
från enskilda och staten sökte att förverkliga denna idé. Särdeles
Motioner i Andra Kammaren, Nr 295.
61
intressant är det af vår envoyé i Östasien G. 0. Wallenberg utarbetade
förslaget, hvilket han i särskildt yttrande har fått intaget i kommitténs
betänkande. Han utgår ifrån att vi här i landet skulle, i likhet med
flera andra länder, t. ex. Tyskland, anskaffa ett par kombinerade frakt-
och skolskepp, där eleverna samtidigt finge tjänstgöra som fartygets
besättning. Kostnaderna skulle i sådant fall kunna nedbringas högst
betydligt.
Hr Gr. 0. Wallenbergs yttrande är, med uteslutning af dess första
del såsom varande af mindre betydelse i detta sammanhang, af följande
innehåll:
»Jag har tänkt mig frågan löst förmedels skolskepp, som icke
likasom kadettfartygen eller skeppsgossefartygen eller Rydbergska stif¬
telsens fartyg uteslutande begagnas för att härbergera det största möjliga
antal pojkar, utan jag hyser den åsikten, att man skulle låta dylika
fartyg segla i vanlig fraktfart och i våra egna farvatten för att där¬
under vänja de unga befälsämnena vid navigering på dem och bibringa
dem någon erfarenhet i fråga om varukännedom, lastning, lossning, klare¬
ring, umgänge med konsuler, stufvare och mäklare, äfvensom för att
under resorna under navigationslärarnes ledning få tillämpa de inhämtade
teoretiska kunskaperna i navigering genom observationers tagande, navi¬
gering i tidvatten m. m.
Fartygen, som enligt mitt förmenande borde lämpa sig för ända¬
målet, äro seglande järnskepp af cirka 600 tons dräktighet (1,000 tons
d. w.).
Fartygen skulle på ett enkelt sätt inredas att härbergera 60 lär¬
lingar, hvarjämte det skulle förses med inredning för befälhafvare, två
styrmän och två lärare.
På grund häraf kali naturligtvis icke påräknas, att fartygets totala
d. w. tonnage skall kunna utnyttjas för att ernå inkomster och äfven har
jag ansett, att man vid budgetens uppställande bör beräkna eu träfrakt
af cirka 2 shillings lägre än den normala och en kolfrakt af cirka 1
shilling lägre än den gängse. Detta för att kunna betinga sig s. k.
steamerdispatch.
Fartygen borde under sommaren företaga två turer, den ena från
hamn i Nederbotten till engelsk ostkusthamn med trä och kol i retur,
den andra likaledes från hamn i Nederbotten, men till fransk hamn (Calais,
Cherbourg eller Havre) för att därunder bereda speciellt tillfälle till studier
af de komplicerade tidvattensförhållandena i Engelska kanalen.
I afseende på lastkvantiteten har jag ansett, att ett dylikt fartyg
62
Motioner i Andra Kammaren, Nr 295.
kunde intaga ungefär 2/s af sin vanliga last d. v. s. resp. 200 stds trä
och 800 ton kol. Lastningen och lossningen samt alla andra före¬
kommande göromål förutom matlagning skulle ombesörjas af lärlingarne.
De borde indelas i 4 eller 5 vaktkvarter. Under dagens lopp skola lek¬
tioner gifvas af de medföljande navigationslärarna, speciellt för att bibringa
en praktisk tillämpning af hvad under vintern inhämtats. Undervisning
skall vidare gifvas i varukännedom, i formaliteter i fråga om lastning och
lossning samt stufning, om karantän, om fartyg i nöd och om hvad som
bör iakttagas i strandningsfall, lodhyfning samt sjömansskap i allmänhet.
Ett fartygs budget ställer sig på följande sätt:
1,000 ton d. tv., c:a 600 R. T.
(Lastning och lossning med besättningen excl. trimning).
Debet:
1 befälhafvare k kr. 300: — kr. 300: —
3 lärare . . . . k » 200: — » 600: —
2 styrmän. . . ä » 100: — » 200: —
2 stewards . . k » 100: — » 200: —
Kosthåll, 8 man å » 1: 50 » 360: —
» 60 » ä » 1: ■—- » 1,800: —
Underhåll ... k » 750: — » 750: —
Utrustning . . ä » 750: — » 750: — kr. 4,960: —
eller pr månad kr. 5,000: —
6 månader ä 5,000 .............» 30,000: —
1 års ränta å 105,000 ...........» 4,200: —
Assurans 6 månader............» 3,500: — kr. 37,700: —~
Utgifter i svensk hamn (fria fyr- och båk-
afgifter etc.).............kr. 500: —
D:o i engelsk hamn...........» 1,800: —
Trimning af kolläst.............» 180: —
Utgifter i svensk hamn...........» 500: —
D:o i Havre...............» 1,400: —
D:o i Hull...............» 1,350: —
Trimning af kolläst.............» 180: —
Utgifter i svensk hamn...........» 500: —
Kurtage å kr. 13,600 » 590: — kr. 7,000: —
Summa debet kr. 44,700: —
63
Motioner i Andra Kammaren, Nr 395.
Kredit:
Gäfle—Hull
|
200
|
std. trä
|
ä
|
kr.
|
18: — kr. 3,600
|
—
|
|
150
|
ton järn
|
ä
|
»
|
4: — » 600
|
—
|
Hull—Gäfle
|
800
|
ton kol
|
k
|
»
|
3: — » 2,400
|
—
|
Gäfle—Havre
|
200
|
std. trä
|
'
a
|
»
|
20: — » 4,000
|
—
|
Gäfle—Hull
|
150
|
ton järn
|
å
|
»
|
4: — » 600
|
—
|
Hull—Gäfle
|
800
|
ton kol
|
ä
|
»
|
3: — » 2,400
|
—
|
kr. 13,600
Differens kr. 31,100
För 2 sådana fartyg kr. 62,200
skulle vidare äga
ningen och öfriga
o O
område. Ett
revision skulle utöfvas af kungl.
o
Föreningen skulle
Jag anser, att till en början två fartyg skola anskaffas. Deras
kostnad, om man skaffar »second hand» fartyg, får icke öfverstiga 5,000
pound stycket ~ kr. 90,000. För behöflig inrednings anbringande torde
erfordras 15,000 kronor, och medlen borde åstadkommas på"det sättet,
att kungl. statskontoret bemyndigades bevilja Sveriges allmänna sjöfarts-
förening ett lån från handels- och sjöfartsfonden å 20,000 kronor med
4 % ränta och utan någon vare sig borgen eller realsäkerhet. Föreningen
att träffa aftal med något rederi att besörja befrakt-
angelägenheter, som tillhöra ett rederis verksainhets-
sådant uppdrag skulle anses vara en hederssak och icke
erfordra någon utgift. Inspektion och
kommerskollegii sakkunnige i sjöfartsangelägenheter. Ä
vidare utfärda ett upprop med uppmaning till personer, som hafva för
afsikt att till allmännyttiga ändamål göra donationer, att hafva föreningens
ifrågavarande verksamhet i benägen åtanke, så att skulden till handels-
och sjöfartsfonden så småningom kunde inlösas samt dessutom antalet
skolskepp ökas.
Tvenne skolskepp skulle således lämna plats för 120 lärlingar eller
något mer än halfva det årliga antalet, som genomgår pröfning i styrmans-
examen. Tvenne skolskepp äro således icke nog. Man bör emellertid
kunna beräkna, att ett antal af de utexaminerade styrmännen borde såsom
hittills finna anställning, och i allt fall torde vara lämpligt att ställa saken
på utveckling.
Tvenne skolskepp erfordra således ett årligt tillskott af kronor 62,000,
hvilket belopp Kungl. Maj:t borde anvisa från Handels- och sjöfartsfonden.»
Som framgår af herr Wallenbergs utlåtande, har han tänkt sig dessa
kombinerade frakt- och skolskepps uppgift vara att utbilda styrmän till
befälhafvare, så att dessa icke under mellantiden mellan de två examina
skulle behöfva konkurrera med och i många fall uttränga de förut anställda
Utan att frånkänna detta yrkande ett be-
från sin innehafda anställning
64
Motioner i Andra Kammaren, Nr 295.
rättigadt värde torde det dock blifva svårt att gifva detsamma ett odisputabelt
företräde framför krafvel på liknande utbildningsanstalter för styrmans-
examen; synnerligast då det såsom här är ifrågasatt att indraga ett större
antal af de redan befintliga navigationsskolorna i riket. Det torde äfven
vara möjligt att de här ofvan återgifna kalkylerna — som allaredan äro
cirka 5 år gamla — icke längre äro fullt tillförlitliga med afseende å nu
gällande priser, frakter och löneanspråk. Detta framgår fullt tydligt med
afseende å i kalkylen föreslagna lönebelopp för tilltänkta lärarekrafter.
Äfvenså skulle det enligt undertecknads uppfattning vara oklokt att upp¬
lägga ett dylikt fartyg under vintermånaderna, då hvarken befäl eller
lärare skulle kunna godkänna en så pass lång arbetslöshet utan löne¬
inkomster.
Då krafvet på anskaffandet af ett skolskepp antagligen kommer att
kvarstå med oförminskad styrka, torde det nog vara behöfligt, att denna
fråga tages under allvarsam ompröfning i samband med föreliggande för¬
slag till navigationsskolereform, enär förverkligandet af denna fråga gifvet-
vis måste betydligt inverka på det antal navigationsskolor, som annars
kunde vara behöfliga.
Under alla förhållanden anser dock undertecknad, att antalet naviga¬
tionsskolor bör kunna inskränkas till högst fem, så att man skulle bibe¬
hålla skolorna i Härnösand, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg;
eventuellt fyra genom förverkligandet af en flytande navigationsskola i
förbindelse med ett skolskepp, i hvilket fall navigationsskolan i Kalmar
må kunna indragas.
Då dessa spörsmål antagligen icke kunna af utskottet lösas, utan att
frågan ånyo remitteras till Ivungl. Maj:t för ny utredning och förslag, far
undertecknad hemställa,
att Riksdagen med afslag å Kungl. Maj:ts pro¬
position nr 103 ville besluta att i skrifvelse till Kungl.
Maj :t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa
en förnyad utredning angående omorganisationen af
navigationsskolorna i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de synpunkter, som i denna motion anförts, samt
för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen
må föranleda.
Stockholm den 13 april 1910.
C. G. Lindley.
STOCKHOLM SVENSKA BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAGET, 1910.