Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
1
Nr 268.
Af herr Schotte, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter.
I anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 97 med förslag-
till förordning angående slcogsvårdsafgifter, får jag vördsamt afgifva
följande motion.
Enligt nu gällande förordning den 24 juli 1903 angående skogs¬
vårdsafgifter utgör afgiften för kemiskt torr trämassa 50 öre för hvarje
ton och för mekaniskt torr trämassa 30 öre lör ton. Enligt före¬
liggande kungl. proposition äro dessa afgifter sänkta till respektive 35
och 25 öre för ton. Motiven till denna sänkning synas, då departements¬
chefen härvid åberopat domänstyrelsens förslag, vara att hämta från
styrelsens mening, att, med den omläggning af skogsvårdsafgifterna,
som föreslås, beloppet af inflytande skogsvårdsafgifter för all trämassa
borde bli ungefär lika stor som de nu inflytande skogsvårdsafgifterna
för exporterad sådan massa. Den sålunda ifrågasatta sänkningen synes
mig icke af förhållandena betingad.
Propositionen nämner intet om den rubbning i skogsvårdsinkom-
sterna till de olika skogsvårdsstyrelserna, som blefve en följd af ett
bifall till propositionen. Endast i det fall, att förhållandet mellan trä-
massefabrikationen för inhemsk förbrukning och för export vore lika
inom alla län, kunde afgifternas sänkning undgå att förändra skogs-
vårdsinkomsterna. Men, såsom allmänt kändt är, har pappersfabrika¬
tionen en i stort sedt mera sydlig utbredning inom landet än trämasse-
tillverkningen, och den ifrågasatta ändringen af afgifterna skulle alltså
vara till fördel för en del sydligare skogsvårdsstyrelser, men däremot
till direkt skada för den nordligare skogsvården. De nordligaste länen
med skogsvårdsafgifter, såsom Jämtlands, Västernorrlands och Gäfle-
borgs län hafva en synnerligen stor trämassefabrikation för export, men
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 114 Höft. (Nr 268.) 1
2 Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
nära nog ing'en papperstillverkning. Vid fabriker belägna inom nämnda
län tillverkas enligt »Nordisk Papperskalender» för 1908 — 1909 samman-
lagdt 385,700 ton trämassa men endast 5,500 ton papper (ungefär 1
ton trämassa åtgår till 1 ton papper). Enligt en kung!, domänstyrelsens
utredning af den 31 sistlidne januari om, bland annat, mängden af
exporteradt virke, och exporterad trämassa under 1908 drager den sist¬
nämnda exporten en kubikmassa virke motsvarande,
i Jämtlands län 31.7 procent af totala virkes- & trämasseexporten
i Västernorrlands ,, 32.3 „ „ „ „ „ „
i Gäfleborgs „ 33.9 „ „ „ „ „ „ och
i Värmlands ,, 54.3 ,, „ „ „ ,, „
Då det ifrågasättes att sänka afgifterna för trämassan med ej
mindre än 25 procent, inses af nyss anförda siffror för trämasse-
exportens andel i den totala exporten af trävai'or, för Indika skogsvårds-
afgifter upptagas, att det för de tre förstnämnda länen är fråga om en
icke oväsentlig minskning af skogsvårdsinkomsterna samt att det be¬
träffande Värmlands län, där trämasseexporten för närvarande lämnar
hufvudparten af skogsvårdsinkomsterna, måste vara angeläget att innan
beslut om en sänkning fattas, utreda, i hvad mån den minskade skogs-
vårdsintäkten från trämasseexporten kan ersättas af skogsvårdsafgifter
från papperstillverkning. Sådan utredning vore för visso af intresse
äfven för andra län.
Samtliga de 18 skogsvårdsstyrelser (och bland dem skogsvårds-
styrelserna i Jämtlands, Gäfleborgs och Värmlands län), som hittills
afgifvit af kungl. domän styrelsen den 26 sistlidne januari begärda upp¬
gifter om behofvet af skogsvårdsmedel under närmaste fem år, hafva
påvisat ett ansenligt större behof af dylika medel, än som genom nu
inflytande skogsvårdsafgifter eller befintliga skogsvårdsanslag kan fyllas.
Fordringarne på eu allmänt bättre skogsvård framträda med en för
hvarje dag stegrad styrka, och skogsvårdsstyrelserna behöfva och be¬
gära ökade resurser. Att bibehålla de nuvarande skogsvårdsafgifternas
storlek för trämassa vid den af Kungl. Maj:t föreslagna utvidgade upp¬
börden af dessa afgifter vore alltså endast att i någon mån tillmötesgå
föreliggande berättigade kraf. Äfven kungl. domänstyrelsen har, ehuru
nämnda styrelse, såsom framgår af propositionen, tillrådt Kungl. Maj: t
att framlägga det förevarande förslaget, i underdånig skrifvelse den 9
innevarande mars med anledning af förutnämnda uppgifter från skogs¬
vårdsstyrelserna framhållit behofvet af skogsvårdsmedlens ökning. I
denna skrifvelse, hvaraf en afskrift här bifogas, yttrar styrelsen bland
annat följande:
3
Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
»Därest dessa belopp» (nu inflytande skogsvårdsafgifter samt
skogsvårdsstyrelsens nuvarande anslag af staten, landsting och hushåll¬
ningssällskap) »komme att stå till skogsvårdsstyrelsernas disposition
jämväl för hvart och ett af åren 1911, 1912, 1913, 1914 och 1915,
skulle för samma tid skogsvårdsstyrelsernas medelsbehof komma att
öfverstiga de för dem afsedda medlen med omkring 500,000 kronor
årligen. Det skulle sålunda komma att förefinnas en mycket afsevärd
skillnad mellan de belopp, som skogsvårdsstyrelserna anse nödiga för
att uppehålla och utvidga sin verksamhet och de medel, som under
nuvarande förhållanden synas blifva disponibla för samma ändamål,
ökas icke dessa senare belopp till hvad skogsvårdsstyrelserna beräknat
vara nödigt för att på nöjaktigt sätt höja skogsvården å enskildas
skogar, måste dessa styrelsers verksamhet begränsas och understiga
hvad som anses nödigt för att behörigen främja samma skogsvård,
hvilket senare vore mycket att beklaga. De utvecklingsmöjligheter, som
nu förefinnas för denna skogsvårds höjande, skulle alltså komma att
åtminstone delvis få lämnas obeaktade. — — — — — — — — —
Om detta behof skall kunna tillgodoses, torde sålunda böra ifråga¬
sättas, antingen att ettdera eller båda Riksdagens ofvannämnda extra
anslag ökas eller ock att de nu utgående skogs vår dsafgifterna höjas,
så framt icke anslagen — med dessa åsyftas gifvetvis här anslagen
från landsting och hushållningssällskap — kunde något ökas och där¬
jämte skogsvårdsafgifterna höjas. Hvad som i denna fråga kan vara
lämpligast, tilltror sig domänstyrelsen icke kunna bedöma, utan får,
med bifogande af skogsvårdsstyrelsernas utredningar i ärendet, öfver-
lämna detsamma till Eders Kungl. Maj:t för den åtgärd, som kan finnas
lämplig för beredande af ökade medel för befrämjande af vården af
enskildas skogar.»
Äfven om det vid en eventuell Kungl. Maj:ts pröfning af befintliga
utvägar att öka skogsvårdsmedlen skulle befinnas erforderligt att höja
jämväl de å skogsvårdsstyrelserna fördelade statsanslagen, är det väl
ändå själffallet, att en höjning af dessa statsanslag ej skulle för de
större skogslänens räkning vidtagas, innan man i rimlig grad utnyttjat
den nu anlitade vägen att nå de störa skogsvårdssummorna till dessa
län, nämligen genom å skogsprodukter lagda skogsvårdsafgifter. Denna
uppbörd af skogsvårdsafgifter torde väl ännu kunna åtskilligt utvidgas
utan att blifva för industrien på något sätt betungande, i all synnerhet
om man beaktar, att syftet med afgifterna är öfverensstämmande med
skogshandteringens och trävaruindustriens egen fördel.
4
Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
Kung]., domänstyrelsen har i sitt förutnämnda underdåniga ut¬
låtande den 31 januari detta år, efter en jämförelse med eu utredning
i enahanda ärende af år 1904, påpekat, bland annat, att »summan af
exporterade trävaror har väsentligt nedgått, medan ett motsatt för¬
hållande ägt ruin i fråga om exporterad trämassa». Det torde väl äfven
vara helt naturligt, att trämasseindustrien i en nära framtid skall in¬
kräkta ännu mera på sågverkens råvarumarknad och att skogsvårds-
afgifterna sålunda framdeles skola, såsom fallet redan nu blifvit i Värm¬
lands län, till hufvudsaklig del uppbäras af trämasseindustriens produkter.
Trämasseindustrien hämtar sin råvara till ansenlig del från yngre
skogar, och till följd af denna industri har skogens omloppstid å vid¬
sträckta arealer sänkts. Ju kortare omloppstiden är, desto större blifva
föryngringsytorna. Trämassefabrikationen har sålunda förstorat för-
yngringsytorna och därmed äfven ökat behofvet af skogsodling och
skogsvårdsmedel.
I kungl. propositionen har vidare ifrågasatts eu ändring i för¬
hållandet mellan afgifterna för de olika slagen af trämassa. Hittills
har afgiften för den mekaniska massan varit s%0 af den kemiska massans
afgift. Hädanefter skulle detta förhållande ändras till 2'°/35 till följd af
inträffade förändringar i försäljningsprisen för de olika fabrikaten.
Gifvetvis torde det vara lämpligt att låta skogsprodukternas försäljnings¬
värden vara medbestämmande vid fixerandet af skogsvårdsafgifternas
storlek, och Riksdagen har äfven vid bestämmandet af nuvarande lägre
skogsvårds afgift för splittfamn och kastved beaktat denna synpunkt (se
Riksdagens skrifvelse den 22 maj 1903 nr 136). De nuvarande trä-
masseafgifternas storlek hafva emellertid ej, såsom kungl. domänstyrelsen
i sitt underdåniga yttrande säger, »betingats däraf, att vid tiden för
afgäldernas bestämmande prisen å kemisk och mekanisk massa förhållit
sig till hvarandra såsom de fastställda afgifterna eller såsom 5 till 3»,
utan hafva afgifterna i stället fixerats med stöd af förhållandet mellan
det ena och andra trämasseslagets genomsnittliga virkesförbrukning.
Nämnda virkesförbrukning vid trämassefabrikation är fortfarande i det
närmaste oförändrad. Kungl. domänstyrelsen angifver i sitt meromnämnda
utlåtande af den 31 sistlidne januari denna virkesförbrukning till 8
kubikmeter löst mått per ton kemisk massa och till 4,6 kubikmeter
1 meter per ton torr mekanisk massa (4,6 : 8 = 1,000 : 575 = så nära
5 : 3). Jag har velat erinra om dessa förhållanden, utan att dock nu
ärna föreslå någon ändrad proportion i afgiftsförhållandet mellan mekanisk
och kemisk trämassa. Vid den pröfning af ökade medel för skogs¬
Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
5
vården, som i anledning af domänstyrelsens förberörda skrifvelse den
9 mars 1910 torde förestå, lärer val också utvägen att anskaffa ökade
skogsvårdsmedel genom förändringar i afgifternas storlek efter skogs¬
produkternas inbördes försäljningsvärden komma att beaktas.
Att eu utvidgad uppbörd af skog3vårdsafgifterna för trämassa
ej kan tänkas inbringa för rikliga skogsvårdsmedel åt någon skogs-
vårdsstyrelse, synes vara uppenbart af hvad förut framhållits.
Att, med bibehållande af skogsvårdsafgifterna för trämassa till
sitt nuvarande belopp, skogsvårdsstyrelserna icke få tillräckliga medel
för sin mest trängande, af skogarnes vanskötsel påkallade verksamhet,
är väl häraf uppenbart. Det torde därför vara att hoppas, att Kungl.
Maj:t snart förelägger Riksdagen förslag om skogsvårdsafgift äfven för
en del virke, som nu ej drager sådan.
På grund af hvad sålunda anförts, får jag yrka,
att sådan ändring måtte af Riksdagen vidtagas
i Kungl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till
förändring af skogsvårdsafgifter, § 2, att afgiften för
kemiskt tillverkad torr trämassa blir 50 öre för hvarje
ton samt för mekaniskt tillverkad torr trämassa SO
öre för hvarje ton, med för våt trämassa hälften af
nämnda afgift.
Stockholm den 30 mars 1910.
I motionen instämma
Axel Schotte.
Johan Widén.
C. J. Berggren.
6
Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
Afskrift.
Bilaga
angående skogsvårdsstyrelsernas medelsbehof under åren 1911—1915.
Till Konungen.
Vid handläggning af Eders Kung!. Maj:ts remiss den 25 januari 1909 angående
ändrade grunder vid fördelning af skogsvårdsafgifterna, i hvilket ärende domän¬
styrelsen afgifvit underdånigt utlåtande den 31 sistlidne januari, visade det sig vara
önskvärd t att äga kännedom om skogsvårdsstyrelsernas medelsbehof under de när¬
maste åren. Domänstyrelsen aflat fördenskull den 26 januari 1910 skrifvelse!-
till skogsvårdsstyrelserna i riket med hemställan, huruvida de behagade låta upp¬
göra och till domänstyrelsen insända uppgifter angående de ungefärliga belopp, som
enhvar af dem med afseende på sin verksamhet ansåge vara behöfliga för skogs¬
odlingens och skogsvårdens befrämjande äfvensom för sin verksamhet i öfrigt under
hvart och ett af åren 1911, 1912, 1913, 1914 och 1915. Sådana uppgifter hafva
nu inkommit från samtliga skogsvårdsstyrelser med undantag af skogsvårdsstyrelserna
i Kronobergs läns landstingsområde, Kalmar läns södra landstingsområde, Blekinge
läns landstingsområde, Kristianstads läns landstingsområde och Västernorrlands läns
landstingsområde.
Af dessa uppgifter, indika härmed bifogas, framgår, att skogsvårdsstyrelserna
beräknat sina medelsbehof för hvart och ett af ofvan nämnda år till här nedan
angifna belopp, nämligen:
för Stockholms läns landstingsområde
» Uppsala läns »
» Södermanlands läns »
» Östergötlands läns »
» Jönköpings läns »
» Kalmar läns norra »
» Gottlands läns »
» Malmöhus läns »
» Hallands läns »
» Göteborgs- och Bohus läns »
» Älfsborgs läns »
» Skaraborgs läns »
» Värmlands läns »
» Örebro läns »
» Västmanlands läns »
» Kopparbergs läns »
» Gäfleborgs läns »
» Jämtlands läns »
kronor
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
35.000
23,490
28,300
36.000
65.000
26.000
15.000
12.000
50.000
75.000
76,870
32.000
208,000
35.000
27.000
75.000
204,510
150.000
eller tillsammans årligen kronor 1,174,170
7
Motioner i Andra Kammaren, Nr 268.
De skogsvårdsstyrelser, från hvilka svar å domänstyrelsens ofvannämnda
skrifvelse icke ingått, torde i likhet med de öfriga vara i behof af ökade medel
för sin verksamhet under framtiden. Styrelsen anser sig emellertid icke kunna
härom göra någon beräkning utan nödgas antaga, att de för sin verksamhet behöfva
minst lika störa belopp, som under något af de föregående åren stått till deras
förfogande. År 1909 disponerade skogsvårdsstyrelserna i Kalmar läns södra lands¬
tingsområde, Kronobergs läns, Blekinge läns, Kristianstads läns och Västernorrlands
läns landstingsområde tillsammans i rundt tal 200,000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas
sammanlagda medelsbehof för hvart och ett af åren 1911, 1912, 1913, 1914 och
1915 torde sålunda utgöra i rundt tal omkring 1,400,000 kronor.
För att tillgodose dessa behof torde likasom hittills blifva tillgängliga in¬
flytande skogsvårdsafgifter, Riksdagens extra anslag till skogsodlingens befrämjande,
Riksdagens extra anslag till bidrag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet samt anslag af landsting och hushållningssällskap.
Skogsvårdsafgifterna torde med tillämpning af nu gällande bestämmelser
komma att uppgå till omkring 650,000 kronor om året.
Riksdagens extra anslag till skogsodlingens befrämjande utgör för närvarande
100,000 kronor och anslaget till befrämjande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
67,500 kronor. Af det förra af dessa anslag utgår för närvarande till Västerbottens
och Norrbottens län 12,000 kronor, och till län, inom hvilka skogsvårdsstyrelse
finnes, 86,900 kronor, hvilket sistnämnda belopp motsvarar hvad som för ändamålet
anslagits af landsting och hushållningssällskap inom samma län.
Till skogsvårdsstyrelsernas förfogande stå alltså för innevarande år följande
belopp, nämligen:
skogsvårdsafgifter omkring................................................................ kronor 650,000: —
af Riksdagens anslag till skogsodlingens befrämjande ................ » 86,900: —
Riksdagens anslag till bidrag till uppehållande af skogsvårds¬
styrelsernas verksamhet ............................................................ » 67,500: —
anslag af landsting och hushållningssällskap ................................ » 86,900: —
eller tillsammans omkring kronor 891,800: —
Därest dessa belopp komrne att stå till skogsvårdsstyrelsernas disposition
jämväl för hvart och ett af åren 1911, 1912, 1913, 1914 och 1915, skulle för
samma tid skogsvårdsstyrelsernas medelsbehof komma att öfverstiga de för dem
afsedda medlen med omkring 500,000 kronor årligen. Det skulle sålunda komma
att förefinnas en mycket afsevärd skillnad mellan de belopp, som skogsvårds¬
styrelserna anse nödiga för att uppehålla och utvidga sin verksamhet, och de medel,
som under nuvarande förhållanden synas blifva disponibla för samma ändamål.
Ökas icke dessa senare belopp till hvad skogsvårdsstyrelserna beräknat vara nödigt
för att på nöjaktigt sätt höja skogsvården å enskildes skogar, måste dessa styrelsers
verksamhet begränsas och understiga hvad som anses nödigt för att behörigen
främja samma skogsvård, hvilket senare vore mycket att beklaga. De utvecklings¬
möjligheter, som nu förefinnas för denna skogsvårds höjande, skulle alltså komma
att åtminstone delvis få lämnas obeaktade.
Det vore alltså önskvärdt, att skogsvårdsstyrelsernas inkomster kunde ökas,
hvilket ej blott skogsvårdsstyrelserna själfva utan ock dem närstående kretsar anse
höra ske. Såsom ett uttryck häraf får domänstyrelsen erinra om det förslag, som
8
Motioner i hindra Kammaren Nr 268.
år 1909 i form af motion framlades i Riksdagens Andra kammare, angående in¬
rättande af ett statens penninglotteri, hvars afkastning skulle ställas till skogs-
vårdsstyrelsernas förfogande för höjande af vården af enskildes skogar.
Af ärendet tillhörande handlingar framgår, att skogsvårdsstyrelserna anse
det vara föga troligt, att landsting och hushållningssällskap, hvilkas medel vore
hardt anlitade för andra ändamål, skola komma att höja sina anslag till skogs¬
vården under nästkommande femårsperiod. Domänstyrelsen, som den 31 januari
1910 föreslagit ändrade grunder för landstingsområdenas delaktighet i skogsvårds-
afgifterna, anser att dylika grunder horde utgöra anledning för hushållningssällskap
och landsting att öka sina anslag till den enskilda skogsvården, dock måhända ej
till högre belopp än sammanlagdt omkring 120,000 kronor eller en tredjedel af sam¬
manlagda beloppen af de medel, hvilkas fördelning skulle vara beroende af anslag
till skogsvården af hushållningssällskap och landsting. En dylik höjning vore
emellertid ringa i förhållande till den ofvan angifna bristen i skogsvårdsstyrelsernas
beräknade medelsbehof'.
Om detta behof skall kunna tillgodoses, torde sålunda böra ifrågasättas, an¬
tingen att ettdera eller båda Riksdagens ofvannämnda extra anslag ökas eller ock
att de nu utgående skogsvårdsafgifterna höjas, så framt icke anslagen kunde något
ökas och därjämte skogsvårdsafgifterna höjas. Hvad som i denna fråga kan vara
lämpligast, tilltror sig domänstyrelsen icke kunna bedöma utan får, med bifogande
af skogsvårdsstyrelsernas utredningar i ärendet, öfverlämna detsamma till Eders
Kung!. Maj:t för den åtgärd, som kan finnas lämplig för beredande af ökade medel
för befrämjande af vården af enskildes skogar.
Stockholm den 9 mars 1910.
Underdånigst .-
J. Meves.
Th. Örtenblad. Fr. Giöbel. Th. Hermelin.
K. G. G. Norling.
STOCKHOLM ISAAC, MAECUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1910.