20
Motioner i Andra Kammaren Nr 239.
Nr 239.
Af herrar Larsson i Klagstorp och Linders, i anledning af
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
med tulltaxa för inkommande varor.
I Kungl. Maj:ta proposition nr 69 till innevarande års Riksdag-
föreslås under rubriken: »Frukter, bär, grönsaker m. in.» nr 108, en
nedsättning i nu gällande tullsats å torkade äpplen i skifvor eller bitar,
från hvilka skal och kärnhus icke borttagits (s. k. »chopped äpples» till
beredning af läskdrycker), samt kärnhus och skal af äpplen från kronor
0.2 5 till kronor 0.0 4 per 1 kilogram.
På grund af enskild motionärs framställning vid 1908 års riks¬
dag om nedsättning af tullen å ifrågavarande artikel, aflat då Riksdagen
skrifvelse till Kungl. Magt med hemställan om utredning angående
lämplig tullsats å sagda vara samt påpekade därvid, att denna utred¬
ning borde kunna anförtros åt den då arbetande kommittén för revi¬
sion af gällande tulltaxa.
I omförmälda riksdagsskrifvelse framhölls, att vid utredningen
nödig hänsyn borde tagas till den inhemska fruktodlingens berättigade
intresse.
I tulltaxekommitténs förslag upptogs tullsatsen å ifrågavarande
artikel till 15 öre per 1 kilogram. Angående motiveringen hänvisas
till kommitténs betänkande sid. 360—363.
Redan detta kommitténs förslag till sänkning å tullsatsen väckte
bland vårt lands fruktodlare bekymmer, som bland annat kommit till
synes i af olika trädgårdssällskap gjorda uttalanden i frågan, hvarom
äfven kungl. proposition en omförmäler. Gifvetvis hafva dessa trädgårds-
Motioner i Andra Kammaren Nr 239.
21
odlarnas bekymmer i hög grad stegrats genom Kung!. Maj:ts ytter¬
ligt gående förslag.
Under de senare åren har fruktodlingen jämväl inom vårt land
skjutit stark fart. Hushållningssällskapens stora intresse och de många
uppblomstrande fruktodlareföreningarnes arbete borgar för en försatt
god utveckling. Från mindre rationella odlingsmetoder och experimen¬
terande med en mångfald sorter, har numera i allmänhet vunnits system
i odlingen samt färre och för de lokala förhållandena lämpliga sorter
utvalts. Härutöfver har under de sista två åren ett grundläggande
arbete inriktats på ordnandet af den inhemska fruktmarknaden, hvilkens
otillfredsställande skick beredt stora svårigheter, som endast gradvis
minskas genom klokt sortval och att mera ensartad vara produceras.
Intill allra sista tiden, ännu sedan vi börjat producera förstklassig
och begärlig marknadsvara af dessert-äpplen, ha emellertid massor af
frukt i sämre sorteringar varit omöjliga att afyttra, hufvudsakligen där¬
för att vi ej varit i stånd att på ett tillfredsställande sätt och i större
utsträckning förädla mindre värdig samt för förvaring i färskt tillstånd
oduglig frukt.
Såsom redan i Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse sagts var
landtbruksakademien då betänkt på att inom närmaste tiden anskaffa
och vid akademiens experimentalfält uppsätta eu maskin för torkning
af äpplen. Redan samma år uppfördes ett särskildt hus efter ameri¬
kanskt mönster för ifrågavarande ändamål, och har torkning af äpplen
där bedrifvits sedan dess. Föreståndarens vid experimentalfältets träd-
gårdsafdelning yttrande angående dessa torkningsförsök återfinnes i
kungl. propositionen sid. 215.
Angående de i kung], propositionen relaterade försöken med pomril-
tillverkning af vid experimentalfältets torkinrättning behandlad svensk
frukt, hvilka försök icke skulle hafva utfallet fullt tillfredsställande,
torde med skäl kunna sägas, ätt ett enstaka försök icke bör få tillmätas
betydelsen af slutgiltigt bevis för den svenska fruktens underlägsenhet
för läskedryckstillverlming. Förmodligen härrör den omtalade »grumlig¬
heten." antingen af otillfredsställande filtrering eller ock af att lösare
sommaräpplen användts. Vidare om den mindre hållbarheten, som på¬
ståtts skulle känneteckna af svenska äpplen tillverkad pomril, torde det
ännu vara för tidigt att därom göra ett slutomdöme, enär pomril —
enligt hvad vi har oss bekant — af utmärkt beskaffenhet ännu finnes
förvarad från den så kallade försöksbrygden hösten 1908.
Hå därtill kommer, att torkade skifäpplen (=- chopped äpples),
visserligen af bättre kvalitet än den amerikanska varan, från experimen-
22
Motioner i Andra Kammaren, Nr 239.
talfältets torkinrättning börjat i större utsträckning användas för matlag¬
ning, såsom i kungl. propositionen äfven omförmälts, med utmärkt
resultat, är det klart att torkning af äpplen kan få synnerligen stor
betydelse för svensk fruktodling. Flerestädes inom landet har därför
förslag väckts om uppförande af frukttorkerier för att såmedelst till¬
varataga all mindrevärdig frukt.
Idet bär äfven kommit till vår kännedom, att åtminstone två af
landets hushållningssällskap gjort sig beredda att verksamt ekonomiskt
understödja uppkomsten af dylika torkhus.
Skulle emellertid nu den kungl. propositionen i denna del bifallas
och tullsatsen sänkas till endast 4 öre per kilogram, vore säkerligen
detta att tillskynda en just nu uppspirande inhemsk näringsgren allt för
stora svårigheter. Härvid torde jämväl tagas i betraktande, att medan den
amerikanska fruktodlingen rör sig med vidsträckta områden, möjliggö¬
rande jämförelsevis billiga produktionskostnader samt den härför af-
sedda råvarans förädling i odlingsortens omedelbara närhet, så måste
däremot i vårt land, där fruktodlingen torde få anses vara af störst
ekonomisk betydelse för de mindre jordbrukarne, räknas med ej obetyd¬
lig fördyring genom uppsamlingen från en mängd små och ofta från
hvarandra aflägsna odlingsställen.
Dessutom vilja vi såsom ett starkt framträdande skäl mot den
föreslagna oproportionelt stora tullnedsättningen vid denna punkt fram¬
hålla, att i ett förslag, där öfriga tullsatser, isynnerhet hvad det rör
lifsmedels- och egentliga skyddstullar för industrien, lämnas i stort sedt
oberörda eller höjas, vore det enligt vår mening hvarken konsekvent
eller rättvist att i ett enstaka fall som detta till förfång för eu ännu
outvecklad näringsgren plötsligt så afsevärdt sänka tullsatsen på eu af
denna närings produkter.
Dock förmena vi, att nuvarande tullsatsen å torkade skifäpplen
utan skada torde kunna sänkas, i likhet med hvad tulltaxekommittén
föreslagit, till 15 öre per kilogram.
Hvad slutligen det påstådda nykterhetsintresse, som skulle vara
förknippadt med ifrågavarande tullsänkning, beträffar, så torde detta
vara betydligt öfverdrifvet. En sänkning af tullsatsen i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag motsvarar endast en sänkning af priset å pomril
med högst 1 öre per kvarts flaska. Tulltaxekommitténs förslag mot¬
svarar således en sänkning af pomrilpriset om ungefär Va öre. Således
kan, hvad priset beträffar, den ifrågasatta tullsänkningen, hvarken i ena
eller andra afseende!,, göra pomrilen till en folkdryck i större utsträck¬
ning än nu.
Motioner i Andra Kammaren, Nr 239. 2o
Med stöd af hvad sålunda anförts få vi härmed vördsamt hem¬
ställa,
att Riksdagen måtte besluta
att afslå Kungl. Maj.ts nådiga proposition nr
69, i hvad den afser nr 108, rubrik: III B, Frukter, bär,
grönsaker etc. och att ifrågavarande punkt måtte er¬
hålla följande förändrade lydelse:
1
1
i B. Frukter, bär, grönsaker och lef-
|
Kvantitet
för tull-
beräk¬
ningen.
|
Tullsats.
|
vande växter.
|
|
Kr. öre
|
torkade:
108 äpplen i skifver eller bitar, —
|
|
|
samt kärnhus och skal af äpplen
|
1 kg.
|
—: 15
|
Stockholm clen 11 mars 1910.
|
Nils Larsson.
|
Sven Linders.
|
I motionens syfte instämma:
|
Carl L. Olausson. Jons Pålsson.
|
Per N:son Bosson
|
Esbjörn Persson. Glest. Månsson.
|
P. 0. Lundell.
|
Anders Olsson. J. Bengtsson.
|
S. J. Larsson.
|
A. C. Gunnar sson.
Oscar N. Olsson.