Motioner i Andra Kammaren,, Nr 209.
7
Nr 209,
Af Iierr Åkerlund, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41
och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 an¬
gående stämpelafgiften.
Uti Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 22 angående ändrad
lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 sept. 1908 om
stämpelaf giften föreslås förhöjning i den så kallade arfsskatten. I de
fall, då kontanta medel finnas i dödsboet eller ock sådana värdeföremål,
som lätt kunna realiseras, skall denna skatt gifvetvis kunna utgöras.
Så är dock i regeln ej förhållandet, där förmögenheten enbart eller i
väsentlig del består af fast egendom med eller utan tillbehör, möjligen
utarrenderad, och besvärad af inteckningar, men hvilken arfvingarna ej
vilja sälja, utan antingen samfäldt behålla eller låta någon af arfvingarne
lösa sig till. Det torde för blifvande öfvertagare af arfvet blifva sär¬
deles betungande att på en gång erlägga de efter § 8 utgående stäm-
pelafgifter, då dessa säkerligen komma att betydligt öfverstiga den
årliga af kastningen af egendomen, och detta i högre grad, ju aflägsnare
i ledet arftagaren står till den, hvilken han skall ärfva.
Under sådana förhållanden synes det riktigt, att såsom herr stats¬
rådet och chefen för finansdepartementet på sid. 24 och 25 af nämnda
proposition framhåller som en möjlighet, ehuru han nu ej framlagt för¬
slag därom, att arftagare af förenämnda sorts egendom beredas möjlighet
att på vissa år få uppdela afbetalningen af dessa stämpelafgifter, och
torde redan nu vid behandling af propositionen denna möjlighet böra
tagas i öfvervägande.
Vid uppgörande af bestämmelser om anstånd med arfsskattens
erläggande synes därför böra komma till beaktande önskvärdheten
8
Motioner i Andra Kammaren) ’Nr 209.
däraf, att arfvinge eller testamentstagare, hvars lott helt och hållet eller
hufvudsakligen består af fast egendom med tillbehör, må medgifvas
rätt att erlägga skatten med egendomens afkastning, exempelvis genom
afbetalning med Va årligen. Skattebetalningarna torde icke kunna göras
beroende af bättre eller sämre skördeförhållanden, goda eller dåliga
konjunkturer. I författningen lärer därför böra fastställas bestämda
afbetalningsterminer, men dessa terminer synas dock böra regleras med
ledning af fast egendoms genomsnittsafkastning. Från statens sida
lärer det icke vara något att anmärka däremot att nu nämnda syn¬
punkter vinna beaktande i fråga om alla arfslotter af förut angifna be¬
skaffenhet, helst i ett förslag uti ämnet antagligen kommer att ingå
äfven fordran på säkerhet för skattens utgörande.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställes,
att Riksdagen måtte vid besvarandet af Kung!.
Maj:ts omförmälda proposition anhålla, att Kungl.
Maj:t ville vid utarbetandet af bestämmelser om an¬
stånd med arfsskatts- erläggande i fråga om medel,
som hufvudsakligen bestå af fast egendom med till¬
behör, taga i betraktande nyssnämnda angifna syn¬
punkter och därom till nästa Riksdag afgifva förslag.
Stockholm den 9 febr. 1910.
E. Åkerlund.
STOCKHOLM, ISÅÅ C M ARGUS’ BOKTRYCK ERI-AKTIEBOLAG, 1910.