Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
1
Är
134.
Al herr PorsSOIl i Stockholm m. fl., om ett anslag af 5,000,000
kronor att utlånas till kommuner för anordnande af
nödhjälpsarbeten.
Under förra året kom spörsmålet om arbetslösheten, dess orsaker och
verkningar under allmän debatt inom landet. Omfattande arbetslöshet
och däraf förorsakad nöd voro rådande, hvarför arbetarna, när deras even¬
tuella besparingar tagit slut och när deras förmåga att hjälpa sig själfva
ej längre stod bi, på flera platser i landet dels själfva och dels genom
sina representanter vände sig till kommunala myndigheter och andra med
framställningar om att något måste göras för att mildra arbetslösheten
och dess ödesdigra verkningar. Äfven inom Riksdagen förekom arbets-
löslietsfrågan till behandling, dels genom en från föregående år förnyad
motion om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående utredning och förslag
om arbetslöshetsförsäkring, och dels genom en interpellation till rege¬
ringen, huruvida den ämnade vidtaga några åtgärder för dels beredande
af arbete åt de arbetslösa och dels för att genom ekonomiskt understöd
lindra nöden bland de arbetslösa.
Under den allmänna debatten i frågan framgick rätt tydligt, att
man på många håll stod främmande inför problemet. De kommunala
myndigheterna syntes i en hel del fall vara villrådiga, huruvida det öfver¬
hufvud taget alls var deras skyldighet att göra något utöfver hvad fattig-
vårdslagstiftningen föreskrifver, och ändå större oklarhet syntes vara
rådande öfver hvad som eventuellt kunde göras. Den påkommande arbets¬
lösheten verkade öfverrumplande. Bland de organiserade arbetarna där¬
emot hade man under flera år så godt sig låtit göra förberedt sig på
hvad som kom. Inom flera yrken voro arbetslöshetskassor upprättade
och i verksamhet. Dessa kassor omfatta dock icke alla de olika yrkenas
Bih. till Bilcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 50 Käft. (Nr 134.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
och industriernas arbetare, hvilket ej bör förvåna, lika litet som att de
befintliga kassorna under lång och ihållande arbetslöshet icke förmå att
hålla nöden borta, så öfverlämnade åt sig själfva och utan understöd
och uppmuntran från samhällets sida, som arbetarna i detta hänseende
varit här i landet.
Resultatet af det allmänna talet om arbestlösheten blef, åtminstone
i relation till arbetslöshetens omfattning och den däraf orsakade hårda
och bittra nöden för tiotusentals familjer, skäligen magert för de nöd¬
ställda. Förslaget om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående arbetslöshets¬
försäkring bifölls i Andra kammaren med 129 röster mot 85, men af-
slogs däremot i Första kammaren utan votering och utan att kammaren
ägnade saken ett enda ord. På så sätt ådagalade den kammaren sin
omtanke och sitt intresse för landets tiotusentals blottställda och nöd¬
lidande medborgare.
I sitt svar på interpellationen i Andra kammaren lämnade stats¬
rådet och chefen för civildepartementet en redogörelse rörande regeringens
och det allmännas åtgörande i frågan. Af redogörelsen, som lämnades
kammaren så långt fram mot våren som den 1 april, framgick i hufvud¬
sak, att regeringen i november 1908 låtit utarbeta en promemoria i ämnet,
hvaraf framgick att den allmänna krisens verkningar kännbart nått vårt
land och att rapporter från arbetsgivare, arbetsförmedlingsanstalter m. fl.
gifvit vid handen, att redan på hösten 1908 arbetslöshet i ej obetydlig-
utsträckning förekom. På grund häraf hade regeringen utsändt ett cirku¬
lärbref till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvari, för utrönande af
arbetslöshetens omfattning, anbefallts arbetslöshetsräkning inom riket den
12 januari 1908. I 87 städer och köpingar samt 149 landskommuner
hade det räknats, vid hvilken räkning nära 21,000 arbetare anmält sig.
Skäl fanns dock för den förmodan, att de arbetslösa voro långt flera.
Genom länsstyrelserna hade desslikes vädjats till enskilda arbetsgivare
och kommuner att igångsätta arbete åt de arbetslösa, den förstnämnda
vädjan utan nämnvärdt resultat, under det att kommunerna för extra- och
nödhjälpsarbeten anvisat 1,491,000 kronor. Inom några kommuner hade
man äfven anvisat allmänna medel till matpoletter och barnbespisning åt
de nödlidande. Vid statens arbeten hade man »sökt undvika» reduce¬
ringar af arbetsstyrkan samt af Riksdagen begärt anslag till nya anlägg¬
ningar. Hvad beträffade direkt understödsverksamhet för att lindra nöden
hade ej något gjorts från statens sida, och det borde ej heller, enligt
herr civilministerns mening, ske annat än under alldeles extraordinarie
förhållanden.
3
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
Så låg arbetslöshetsfrågan den 1 april förra året inom Riksdagen.
Men utanför Riksdagen gingo fortfarande tusentals arbetare utan arbete
och hade fått gå på så sätt flera månader under vintern, utsatta för den
bittraste nöd och svårt elände.
De åtgärder, som vidtogos från kamrarnas sida, hade ringa praktisk
verkan. Af de cirka en och en half miljon kronor, som af kommunerna
anvisades till igångsättande af arbeten, anvisade Stockholms kommun
ungefär hälften. Det sistnämnda ledde till, att 186 arbetare den 1 april
hade erhållit arbete. Vid arbetslöshetsräkningen anmälde sig i Stockholm
bortåt 3,000 arbetare, och enligt samstämmiga uppgifter torde de arbets¬
lösas antal ha uppgått till omkring dubbelt så många. Af denna stora
massa erhöllo som sagdt blott 186 arbete genom kommunens åtgärder.
Härvid bör dock anmärkas, att några ytterligare afskedanden, tack vare
anslaget, icke behöfde förekomma. Vid beräkning af antalet arbetare, som
genom andra kommuners åtgöranden blefvo hjälpta till arbete, torde man
i viss mån kunna taga resultatet i Stockholm som utgångspunkt, och om
detta är riktigt, blefvo blott cirka 400 arbetare af de massor, som förut
voro arbetslösa, genom kommunernas åtgöranden förhjälpta till arbete och
bröd. 400 af 40,000, som allmänt beräknades vara arbetslösa under
januari och februari månader, det resultatet är föga trösterikt, i synner¬
het som vid arbetslöshetsräkningen den 12 januari framgick, att för de
omkring 21,000 arbetare, som därvid anmälde sig, arbetslöshetstiden i
medeltal redan då uppgick till mellan 60 och 70 dagar.
Orsaken till att blott så få arbetslösa genom de åtgärder, som från
det allmännas sida företogos, verkligen bereddes arbete och dagpenning,
torde till största delen få tillskrifvas den omständigheten, att kommunerna
så godt som utan undantag voro fullständigt oförberedda på några åt¬
gärder för mötande af omfattande arbetslöshet. Utredningar huruvida
något skulle göras och hvad som skulle göras tog lång tid i anspråk för
de kommunala nämnderna, och sedan man väl kommit på det klara med
dessa saker, togo förberedelserna för själfva arbetet äfvenledes tid i an¬
språk och på så sätt gingo veckor och månader, allt under det att svälten
bland de arbetslösa skarorna fortfor.
Hvad sedan beträffar arbetslösheten under innevarande vinter, så
torde den vara minst lika omfattande som under förra vintern. Rege¬
ringen har i likhet med hvad skedde förra året anbefallt arbetslöshets-
räkning, som skall företagas den 31 innevarande januari. Men redan
före denna räkning är det både offentligt och officiellt konstateradt, att
arbetslösheten nått stor omfattning. I likhet med förra året ha de arbets¬
4
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
lösa här och hvar i lanclet bildat de arbetslösas föreningar. Till dylika
föreningar i Stockholm äro anslutna närmare 2,000 medlemmar. En
undersökning inom fackföreningsrörelsen har gifvit vid handen, att ej
mindre ån bortåt 20,000 organiserade arbetare inom landet för när¬
varande erhålla understöd från fackföreningarna på grund af att de äro
arbetslösa.
Öfversikten af arbetsförmedlingsanstalternas verksamhet för oktober
och november visar följande siffror öfver ansökningar om arbete och till¬
satta platser:
Oktober:
| Arbets-
| ansök-
| ningar.
|
Tillsätta
platser.
|
Stockholm ............
|
2,907
|
1,762
|
Uppsala län............
|
512
|
356
|
Östergötlands län ...
|
1,282
|
837
|
Norrköping............
|
1,288
|
699
|
Karlskrona ............
|
292
|
138
|
Kristianstads län .
|
464
|
316
|
Malmö ...............
|
1,481
|
654
|
Lund.....................
|
413
|
238
|
Hälsingborg .........
|
812
|
331
|
Ystad ......
|
79
|
39
|
Eslöf'..................
|
221
|
123
|
Skurup ..................
|
35
|
27
|
Göteborg ...............
|
2,647
|
1,026
|
Karlstad ...............
|
124
|
105
|
Örebro
|
314
|
184
|
Gäfle.....................
|
400
|
148
|
Sundsvall...............
|
291
|
122
|
Norrbottens län......
|
84
|
67
|
Tillsammans
|
13,646
|
7,172
|
November:
|
Arbets-
ansök-
ningar.
|
Tillsätta
platser.
|
Stockholm ............
|
2,378
|
1,373
|
Uppsala län............
|
458
|
115
|
Östergötlands län...
|
978
|
327
|
Norrköping............
|
907
|
392
|
Karlskrona ............
|
240
|
86
|
Kristianstads län ...
|
257
|
149
|
Malmö ..................
|
1,320
|
544
|
Lund.....................
|
380
|
161
|
Hälsingborg .........
|
715
|
263
|
Ystad ..................
|
92
|
26
|
Eslöf.....................
|
190
|
104
|
Skurup ..................
|
44
|
33
|
Göteborg ...............
|
2,053
|
729
|
Karlstad ...............
|
117
|
58
|
Örebro ..................
|
272
|
124
|
Västmanlands län...
|
255
|
67
|
Gäfle.....................
|
265
|
88
|
Sundsvall...............
|
154
|
77
|
Norrbottens län......
|
108
|
62
|
Tillsammans
|
11,183
|
4,778
|
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
5
Arbetsförmedlingarnas rapporter för de båda månaderna öfver arbets¬
marknadens läge har följande utseende:
Oktober.
Öfverflöd på arbetskraft. Brist på arbetskraft.
Stockholm.
Mek. verkstadsarbetare, cement- Gifta kördrängar till landet. — En-
arbetare, byggnadsarbetare, kon- samjungfrur, kokerskor, köksor.
tors-, butiks- och lagerpersonal,
åkeriarbetare, maskinister och
eldare samtgrofarbetare.—Yrkes-
tvätterskor, fabriksarbeterskor.
Uppsala län.
Inom de flesta yrken. Gifta och ogifta ladugårdskarlar samt
gifta kördrängar till landet.
Östergötlands län.
Sågverks- och brädgårdsarbetare, Ladugårdskarlar, yngre drängpojkar,
möbelsnickare, bleck- och plåt- —• Mjölkjungfrur,
slagare, tegelbruksarbetare, bygg¬
nadsarbetare alla slag, kontors-
och butiksbiträden.
Norrköping.
Bryggeriarbetare, textilarbetare, pap- Ladugårdsskötare, kunniga i mjölk-
persbruksarbetare, järnarbetare, ning. — Tjänarinnor till landet,
schaktningsarbetare, maskinister alla slag, passfliekor.
och eldare, handelsarbetare. —
Textilarbeterskor, uppasserskor,
hjälphustrur.
Karlskrona.
Landtransportarbetare, f. d. militärer. Ladugårdsskötare, statdrängar.
— Kontorsstäderskor.
Kristianstads län.
Mjölnare, järnarbetare, byggnads- Yngre drängar. — Mjölkjungfrur,
arbetare, grofarbetare.
6
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
Malmö.
Inom de flesta yrken utom jord- Mani. och kvinnl. tjänare till jord¬
bruket. — Kontors- och butiks- bruk och ladugårdsskötsel, tjänste¬
biträden, tvätt- och rengörings- flickor till hemmen,
kvinnor.
Lund.
Fabriksarbetare. — Kontorsstäder- Yngre ogifta drängar och jungfrur
skor, studentuppasserskor. till landet. Kunniga ensamjung¬
frur och passflickor till staden.
Hälsingborg.
Grufarbetare, tegelbruksarbetare, Ogifta ryktare och yngre drängar
järnarbetare, byggnadsarbetare, till årstjänst. — Mjölkjungfrur
handelsarbetare, kuskar, grof- och och tjänsteflickor till landet,
fabriksarbetare, sjöfolk, spring¬
pojkar m. fl. — Fabriksarbeter-
skor, yngre ensamjungfrur, hjälp-
kvinnor m. fl.
Ystad.
Smeder, byggnadssnickare, kuskar, Statkarlar, yngre drängar. — Mjöllc-
grofarbetare m. fl. jungfrur.
lislöj.
Järnarbetare, grofarbetare. — Bu- Yngre drängar. —- Mjölkjungfrur,
tiksbiträden, kontorsstäderskor,
tvättgummor.
Skurup.
Äldre drängar. Drängpojkar till jordbruket. — Mjölk¬
jungfrur, ensamjungfrur till landt¬
bruk.
Göteborg.
Inom alla yrken å mani. afdeln. — Gifta ladugårdskarlar och statare.
Butiks- och lagerbiträden, ser- — Tjänsteflickor till stad och
veringsflickor. land, passflickor.
7
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
Karlstad.
Yngre tjänarinnor, ej kunniga i mat- Tjänarinnor till landet,
lagning.
Inom de flesta yrken.
|
Örebro.
|
Yngre ensamjungfrur.
|
Gäfle.
|
Ladugårdsjungfrur.
|
Sundsvall.
Inom
|
November.
Öfverflöd på arbetskraft. Brist på arbetskraft.
StocTcholm.
Metall- och maskinarbetare, bygg- Gifta kördrängar till landet,
nadsarbetare, kontors-, butiks- och
magasinspersonal, åkeri- och grof-
arbetare. — Yrkestvätterskor,
fabriksarbeterskor, hotell-, kafé-
och restaurangpersonal.
Uppsala län.
Inom de flesta yrken. Landtbruksarbetare för årstjänst.
Östergötlands län.
Arbetsdrängar, byggnadsarbetare alla Mjölkjungfrur samt dugliga tjänare
slag, grof- och fabriksarbetare. till husligt arbete.
NorrTcöping.
Inom de flesta yrken å manliga Ladugårdsarbetare. — Lärlingar inom
afdelningen. — Kontorister, butiks- olika yrken. — Mjölkerskor, textil¬
biträden, serveringsflickor, hjälp- arbeterskor, ensamjungfrur kun-
hustrur. niga i matlagning.
Karlskrona.
Grofarbetare, vaktmästare till hotell. Statdrängar och ogifta drängar till
landet. — Ensamjungfrur, kun¬
niga i matlagning.
8 Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
Kristianstads län.
Smeder, filare, timmermän, murare, Yngre drängar till landet. Mjölk¬
kuskar, grofarbetare. — Serve- jungfrur,
ringsflickor, passgummor.
Malmö.
Inom nästan alla yrken å manliga Yngre drängar till landet. — Mjölk-
afdelningen. — Kontorsbiträden, jungfrur, tjänsteflickor,
kontorsstäderskor, hushållerskor,
tvätt- och rengöringskvinnor.
Lund.
Inom alla yrken. Mjölkjungfrur.
Hälsingborg.
Vuxna drängar och månadskarlar Jordbruksdrängar i åldern 16—17
till jordbruket, järn-, byggnads-, år. — Mjölkjungfrur,
fabriks-, handels-, transport- och
grofarbetare. — Sömmerskor, fa-
briksarbetei’skor, butiksbiträden,
hotellpersonal, hushållerskor, yng¬
re ensamjungfrur, kontorsstäder¬
skor, hjälpkvinnor.
Ystad.
Inom nästan alla yrken. Yngre drängar till landet. — Kvinn¬
liga tjänare till stad och land.
Eslöj.
Daglönsarbetare, månadskarlar, järn- Kvinnliga tjänare af alla slag.
arbetare, byggnadsarbetare, hotell¬
betjäning. ■— Butiksbiträden, ser¬
veringsflickor, tvätt- och ren¬
göringskvinnor.
S/curup.
Äldre drängar och daglönare. Mjölkjungfrur och kvinnliga tjänare
för jordbruket, ensamjungfrur.
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
9
Göteborg.
Inom alla yrken å manliga afdel- Tjänsteflickor till landet, ensamjung-
ningen. — Butiks- och lager- frur, passflickor,
biträden, serveringsflickor, stä¬
derskor.
Karlstad.
Sågverksarbetare, järnarbetare, bygg- Ogifta jordbruksdrängar, stenarbe-
nadsarbetare, åkeriarbetare, grof- tare. — Ensamjungfrur, kunniga
arbetare, springpojkar. — Ensam- i matlagning,
jungfrur, ej kunniga i matlagning.
Örebro.
Inom nästan alla yrken.
Västmanlands län.
Metallarbetare, byggnads- och grof- Kördrängar, ladugårdskarlar, dräng¬
arbetare. pojkar. — Mjölkerskor, tjänare
till landet.
Gä/le.
Sågverks- och brädgårdsarbetare,
fabriks- och grofarbetare.
Sundsvall.
Inom de flesta yrken. Jordbruksarbetare.
Norrbottens län.
Inom de flesta yrken å manliga af-
delningen.
Dessa rapporter äro talande nog. Under december och januari månader
lärer arbetslösheten ytterligare tilltagit och sannolikheter tala för att an¬
talet arbetslösa i slutet af januari 1910 är större än samma tid 1909. Att
den af arbetslösheten orsakade nöden är större nu än förra året lärer ej
heller kunna bestridas. Ju längre en kris pågår, ju större blir armodet
bland de fattiga, som under arbetslösheten ej ha några besparingar att
falla tillbaka på.
Realistiska skildringar om den upprörande hungersnöden bland de
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 50 Höft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
arbetslösa skarorna ha varit införda i pressen, och vi välja ur högen en
som den 21 januari stod att läsa i en borgerlig hufvudstadstidning. Tid¬
ningen hade vänd! sig till frälsningsarméns högkvarter, enär den ansåg
att antalet af dem som där söka hjälp till mat, kläder och husrum ut¬
gör en god barometer för behofvet, och om besöket skrifver tidningen
bland annat:
»En af slumsystrarna förklarade, att hon varit i frälsningsarméns
tjänst i tolf år, men hon kunde för sin del ej erinra sig någon vinter,
då nöden varit så stor som just i år.
Från tidigt på morgonen till sent på kvällen går det en jämn
ström af hjälpsökande upp till högkvarterets expedition.
Största antalet af dessa är unga, kraftiga män, som under den
kalla årstiden beröfvats sina platser. De önska ingenting hellre än att
få arbete, och ofta hör man dem yttra, »att det skall nog bli bra, bara
staden nu hinner ordna med nödhjälpsarbetena». På dessa ställer man
stora förhoppningar. Månne de komma att infrias?
Som exempel på hur stor hungersnöden i skälfva verket är för
närvarande i Stockholm anförde slumsystern, att på ett af frälsnings¬
arméns hem för fallna kvinnor, där tolf skyddslingar finnas intagna, be¬
spisades på torsdagen — 35 män!
I allmänhet är det ju så, att dessa hem äro verkliga nunnekloster,
där ingen manlig individ får sätta sin fot, men nöden har ingen lag.
De hungrande männen hade fått veta, att en kamrat fått mat där någon
föregående dag, ryktet spred sig snart, och som sagdt dagen därpå måste
man bespisa 35 gäster.
Slumsystern hänvisade oss i öfrigt till föreståndaren för frälsnings¬
arméns utspisningslokal, Benikebrinken 2.
Kl. half 2 hvarje dag delades det ut ett visst antal matpolletter
där. Vid den tiden infunno vi oss på platsen.
Äfven här förklarade man, att nöden denna vinter utan tvifvel
vore större än något föregående år.
Utanför ingången till spisningslokalen börja de första hungriga
komma redan vid 1 O-tiden på morgonen, och snart nog sväller kön ut och
omfattar ett par hundra personer.
I sina tunna slitna kläder och trasiga skodon stå de där i timtal
och vänta på sin pollett. Man söker så långt det är möjligt hålla sig
varm genom att stampa i gatan och »ta åkarbrasor», men äfven för
dessa mot väder och vind helt säkert väl härdade individer blir det nog
kallt att i timmar stå och vänta.
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
11
»Ja, inte behöfver man vara rädd för», yttrade föreståndaren, »att
någon som ej behöfver det kommer och begär mat här.»
Den som står två timmar och väntar i kölden för att få en skål
ärter utan fläsk och ett franskt bröd, han är nog hungrig och vet, att
han ej på annat sätt kan få någon inåt.
Numera har man måst ta polisen till hjälp för att ordna kön på
gatan utanför spisningslokalen. Förut höllo de hungrande skarorna på
att fullständigt belägra sina hjälpare.
Naturligtvis är det endast ett begränsadt antal, som hvarje gång
kan bespisas. Cirka 75 män på middagen och 50 på kvällen. Öfverallt
utanför frälsningsarméns hus står det samlingar af sådana, som ej kunnat
få någon mat.
Somliga försöka att komma in bakvägen till föreståndaren för att
beveka honom att ge dem ett mål mat.
En gammal gubbe kom in, medan vi voro kvar. Hans ena arm
hade blifvit bortsliten i en maskin, hans kläder voro alldeles utslitna och
ur skodonen tittade tårna fram.
Under tårar bad han om en portion mat.
Föreståndaren vågade emellertid ej ge honom en pollett. Det skulle
bli alldeles omöjligt, förklarade han, att hålla ordning på skarorna, om
de finge veta, att det gick an att få en pollett äfven sedan han förklarat
dem vara slut och delat ut till dem, som stått längst och väntat.
Nog är det hårdt att behöfva neka en gammal utsvulten man ett
mål mat, men jag måste, förklarade han.
Kläder och skodon är det likaledes liflig efterfrågan på, och på
härbergena äro alla platserna upptagna hvarje natt.
Ibland, yttrade vår sagesman, måste vi gå och köpa ett par gamla
skodon åt sådana, som gå snart sagdt på bara strumporna. Fn och annan
skänker nog också gamla kläder hit, och att de gå åt behöfver väl knap¬
past sägas.
På kvällarna bespisas ungefär ett 50-tal personer. Äfven då är
det lika stor köbildning.
Många måste återvända tillbaka lika hungriga som de kommit,
sedan de kanske väntat i timtal.
Frälsningsarmén kan ej bespisa mer än en bråkdel af dem som
behöfva mat.
Om resultatet blef ringa af hvad från det allmännas sida förra året
åtgjordes för bekämpandet af arbetslösheten och dess ödesdigra verkningar,
så vill det dock synas, som om det blifvit och artar sig att blifva ännu
12
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
mindre i år. I ett cirkulär, som af regeringen under december månad
utsändts till länsstyrelserna, uppmanades dessa att i likhet med hvad skedde
förra året vädja till enskilda arbetsgivare och kommuner att söka bereda
arbete åt de arbetslösa. Yädjan till enskilda arbetsgivare och bolag lärer
ej medföra bättre resultat än förra året. Den kommer helt visst att
stanna vid en uttalad platonisk önskan, som icke ger arbete eller bröd
åt en enda man. Och hvad vädjan till kommunerna beträffar så synes
den i år vinna ändå mindre efterföljd än i fjol. Befogad anledning till
denna slutsats kan man draga bl. a. däraf, att från Stockholms kommuns
arbeten under november och december månader afskedats ej mindre än
mellan 430 och 450 arbetare, som kastats ut i arbetslöshet. Häri äro
inräknade såväl de som staden själf afskedat, som de hvilka afskedats
af entreprenörer, som utföra stadens arbeten. Och några åtgärder som
kunnat bereda nytt arbete åt de afskedade äro ännu, i slutet på januari
månad, ej vidtagna. Tvärtom, vid den kommunala statens godkännande
för 1910 sparades en del kommunala arbeten in. När detta sker i den
största kommunen, hvad skall då ej ske i de mindre!
Hvad svenska statens egna åtgärder för lindrandet af den nu rå¬
dande arbetslöshetens följder beträffar, så vilja vi påpeka, att det bl. a.
vid statens järnvägar afskedats eu del personal under förra hösten och
under förvintern. Vi äro ej för ögonblicket i tillfälle att säga precis
huru många, men de räknas dock i hundratal. Genom dessa åtgärder
ökas arbetslösheten och dess för såväl den enskilde som för samhället
ödesdigra följder förvärras.
Yi ha med förestående velat påvisa, dels att arbetslösheten såväl
under förra vintern som äfven denna vinter är omfattande och att den
därutaf förorsakade nöden inom tiotusentals arbetarefamiljer är stor, samt
dels att de åtgärder som från det allmännas sida vidtagits för att be-
kämpa denna arbetslöshet och hindra det därutaf följande nödtillståndet
varit af mycket ringa betydelse och alldeles för otillfredsställande. Sam¬
hället visar härigenom en upprörande liknödjhet mot sina mest behöf¬
vande medborgare, och skola dessa antisociala förhållanden fortfara, så är
fara värdt, att en stor del af dessa medborgare gå under, hvarigenom
hela samhället. blir lidande
Hvad är då att göra?
Den frågan torde ej kräfva så lång utläggning på grund af att
den förut blifvit rätt utförligt behandlad i denna kammare. Jag hänvi¬
sar till motionen om arbetslöshetsförsäkring förra året samt dess behand¬
ling i Andra kammaren. Den väg som där föreslogs af motionärerna
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
IB
samt tillstyrktes af Andra kammarens lista tillfälliga utskott och bifölls
af Andra kammaren, är otvifvelaktigt den enda både riktiga och möjliga
väg att beträda och fortsätta för att under nuvarande samhällsförhållan¬
den något så när skydda stora arbetaregrupper mot arbetslöshetens följder.
Förhållandet är ju nämligen så, hvilket vi anse tydligt framgått af den
behandling frågan inom Riksdagen fått vid föregående tillfällen, att, äfven
om stat och kommun gjort och i framtiden göra mera än hvad hitintills
skett för att bereda arbete åt arbetslösa, detta ändock ej är tillräckligt,
emedan en del arbetare under alla förhållanden ej, på grund af det er¬
bjudna arbetets natur o. s. v., kunna begagna sig af de arbetstillfällen
som beredas. Dessa arbetare måste i stället beredas direkt ekonomiskt
stöd genom försäkringsåtgärder.
Men enär samhället af kända anledningar ännu ej kommit så långt,
och då frågan om lindrandet af arbetslöshetseländet just nu för ögon¬
blicket är brännande, anse vi, att Riksdagen bör vidtaga tillfälliga åtgärder
i detta syfte.
I sitt interpellationssvar förra året betonade herr civilministern som
sin uppfattning, att det var kommunernas sak att träda stödjande till.
Denna uppfattning må ha sitt berättigande, men därmed är ej saken hjälpt.
Vi ha förut påvisat det minimala, som kommunerna gjort och vilja till-
lägga, att kommunerna för närvarande icke i annan mån äro skickade för
uppdrag i detta afseende än genom anordnande af tillfälliga arbeten.
Deras produktiva verksamhet är lagd helt och hållet efter samma prin¬
ciper som de privata arbetsgifvarnas. Såvidt vi ha oss bekant, har man
ej i någon svensk kommun ens inrättat sig så, att man, med hänsyn
till att kunna bereda flertalet af kommunens arbetare jämn sysselsättning,
ordnat kommunens arbeten, långt mindre har man vidtagit anstalter
för att bereda ökad anställning, när den privata företagsamheten håller
sig tillbaka. Dessutom, om än den goda viljan att ordna förhållandena
möjligen finnes, så saknas det pengar. Två tredjedelar af fabrikerna med
tre femtedelar af industriarbetarna äro förlagda till landsbygden med
sina små fattiga kommuner. Dessa små kommuner skulle måhända både
vilja och behöfva utföra kommunala arbeten just nu, när det är godt om
arbetare, som gå lediga, men de kunna ej af brist på medel.
Här har staten möjlighet att träda emellan genom att ställa pen¬
ningar i form af till en tid räntefritt lån till kommunernas förfogande.
Och denna möjlighet har staten äfven skyldighet att i tider af stor ar¬
betslöshet begagna sig af.
Så har förfarits i andra länder. Vi påminna särskild! om att danska
14
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134.
riksdagen år 1908 för sådant ändamål ställde till kommunernas förfo¬
gande 4 miljoner kr. Och samma år ställde engelska underhuset 27
miljoner kr. till förfogande för samma ändamål samtidigt som ytterligare
omkring 50 miljoner kr. anslogos till att för statens räkning utföra ar¬
beten för sysselsättande af arbetslösa. Sammanlagdt omkring 90 mil¬
joner kr., utöfver hvad som eljest skulle skett, bringades genom engelska
regeringens försorg i omlopp under vintern 1907—1908 för minskandet
af arbetslösheten och lindrande af den nöd densamma förorsakat.
Samhällets plikt att stödja de behöfvande bland dem, som på grund
af de tryckta tiderna blifvit arbetslösa, förefaller oss obestridlig. De
arbetslösa äro alldeles oskyldiga till de, på grund af den kapitalistiska
planlösheten i pi’oduktionen, uppstående kriserna, för hvilka de bli offer.
Arbetarna måste kräfva en sådan ordning i samhället, att de tillförsäkras
den naturliga rätten till att genom arbete försörja sig och de sina.
När staten, hvars skyldighet det ju är att i görligaste mån tillgodose
alla medborgares elementära rättigheter, ej ingriper reglerande, utan låter
anarkien inom produktionen fritt fortfara, så bör det naturligtvis vara
statens skyldighet att träda hjälpande till för att rädda offren för det
oordnade förhållandet. Detta är ju rätt allmänt, åtminstone principiellt
erkändt, äfven af Andra kammaren genom dess bifall till arbetslöshetsmo-
tionen förra året och dels äfven af herr civilministern, då han i sitt svar
på arbetslöshetsinterpellationen 1 april förra året bl. a. förklarade, att,
om kommunernas åtgörande ej kunde anses tillräckliga, skulle regeringen
öfverväga, om särskilda åtgärder i det af interpellanten angifna syftet må
vara af omständigheterna påkallade. Man bör sålunda kunna äfven i år,
under nu rådande svåra förhållanden, kräfva understöd för denna motions
syfte, som är att bereda de arbetslösa den hjälp, de oundgängligen behöfva.
På grund af hvad sålunda blifvit framhållet, yrka vi,
att Riksdagen må på extra stat för 1911 anvisa
ett belopp af 5 miljoner kr. att omedelbart under
innevarande år ställas till Kungl. Maj:ts disposition i och
för lån åt sådana kommuner, hvilka under 1910
anmäla sig däraf vara i behof för igångsättande af
allmänna arbeten till beredande af arbetsförtjänst åt
arbetslösa arbetare;
att Riksdagen må uppdraga åt Kungl. Maj:t att fast¬
ställa närmare bestämmelser för dessa låns utlämnande,
dock med iakttagande af att de må tillhandahållas
Motioner i Andra Kammaren, Nr 134. 15
kommunerna räntefritt intill år 1915, hvarvid bör
tillses, att kommun, som erhåller sådant lån, vid dessa
arbetens utförande icke nedpressar den allmänt gängse
arbetslönen.
Med hänsyn till frågans natur anhålla vi vördsamt om
sammast möjliga behandling af detta ärende inom statsutskottet.
Stockholm 27 jan. 1910.
Sven Persson.
Charles Lindley.
Ernst Söderberg.
C. E. Svensson.
E. C. Kropp.
Gustaf Strömberg.
Viktor Larsson.
J. Hasselquist.
JK. A:son Berg.
A. J. Christiernson.
L. J. Carlsson.
Ernst Blomberg.
Emil Kristensson.
o
Joll. Aberg.
A. C. Lindblad.
skynd-
Värner Rydén.
K. A. Borg.
JK. Edv. Lindberg.
Johan Forssell.
G. A. Rundgren.
J. A. Wallin.
J. F. Johansson.
Knut A. Tengdahl.
Sven Linders.
Herm. Lindqvist.
w- Rissén.
O. H. Waldén.
Hj. Branting.
Carl Lindhagen.
F. W. Thorsson.