UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AFGIFVET AF
DEN AP KUNGL. MALT DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ
BÖKANDE
LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. i.
XX.
REGLERING AF LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.
BETRÄFFANDE
TANDLÄKARINSTITUTET.
00202o
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET. 1’. A. NORSTEDT & SÖNER
1909
I N N E H Å L L.
Sid
Underdånig skrifvelse till Konungen.............— m.
Betänkande och förslag.
inledning............................ 2
Tandläkarinstitutets organisation och verksamhet........29.
Till kommitténs handläggning öfverlämnade handlingar.....46.
Kommitténs förslag.......................62.
Aflöning sförmåner......................68.
Aflöning svill kor.......................68.
Stat............................72_
Kostnadsberäkning......................73.
Till KONUNGEN.
Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 upp¬
dragit att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed
II
i underdånighet öfverlämna delen XX af kommitténs betänkande!!, inne¬
fattande förslag i nämnda hänseende beträffande tandläkarinstitutet.
Stockholm den 8 december 1909.
Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.
Tu. af Callerholm. Philip Klingspor. Carl Persson.
Richard Vide. Ivar Wijk.
Elis Sidenbladh.
Tand läkar i nstitutet.
1
Inledning.
För utöfvande af tandläkaryrket här i landet fordrades under 1700-
talet särskildt tillstånd eller »licentiat, som erhölls på ansökan antingen
hos Kungl. Maj:t eller hos collegium medicum. Denna tillåtelse torde
icke hafva föregåtts af någon pröfning, vare sig praktisk eller teoretisk.
Först i början af 1800-talet inträdde en ändring i nyssnämnda hän¬
seende. I 15 § af kungl. instruktionen för sundhetskollegium den 6 de¬
cember 1815 föreskrefs nämligen, att utrikes ifrån inkommande dentister
och operatörer icke finge i riket utbjuda och utöfva sin konst, innan deras
kunskaper och skicklighet blifvit hos kollegium pröfvade och godkända. När¬
mare bestämmelser rörande denna pröfning funnos däremot icke, och lärer
därför hafva rådt stor olikhet i afseende å examinatorernas antal, sättet
för deras utseende m. m.
Sedermera stadgades genom kungl. bref till sundhetskollegium den
26 april 1861 skyldighet för prosektorn samt kirurgie adjunkten (numera
professor i kirurgi) vid karolinska mediko-kirurgiska institutet att, på anmo¬
dan af sundhetskollegium, examinera tandläkare.
Uti den af Kungl. Maj:t den 18 juni 1861 fastställda ordning för
tandläkarkonstens utöfning meddelades jämväl bestämmelser om skyl¬
dighet för en hvar, som ville vinna rättighet att utöfva nämnda konst, att
undergå stadgad pröfning i anatomi och kirurgi samt i konstens utöfning.
Sådan pröfning skulle anställas i hufvudstaden af två därtill af sundhets¬
kollegium förordnade läkare och en tandläkare. Därjämte stadgades, att
lärling hos tandläkare skulle för att kunna antagas till medhjälpare un¬
dergå viss pröfning, hvilken skulle anställas af behörig tandläkare, i när¬
varo af en läkare.
1—092025 LönereglerlngsJcommitténs bet. XX.
9
Närmare föreskrifter om dessa pröfningar gåfvos genom sundhets-
kollegii cirkulär den 25 oktober 18G6 angående hvad iakttagas borde vid
tandläkarelevers och medhjälpares undervisning och pröfning.
Kontrollen öfver undervisningen utöfvades sålunda af staten genom
de föreskrifna pröfningarna, men själfva undervisningen var helt och hål¬
let öfverlämnad åt de enskilda tandläkare, som ville åtaga si" utbildandet
af tandläkarelever och medhjälpare.
Bidrag af statsmedel för tandläkarutbildningen erhölls först år 1883,
då Kungl. Maj:t af tillgängliga medel beviljade ett belopp af 1,000 kronor
såsom arfvode åt den vid tandläkarexamen fungerande tandläkaren. Ena¬
handa belopp utgick äfven för år 1884.
Upprättandet En väsentlig förändring i fråga om tandläkarundervisningen inträdde
af en polikli- 0 0 0 D
nik för fantf-sedermera på grund af beslut vid 1884 års riksdag.
sjukdomar. Under år 1883 hade svenska tandläkarsällskapet ingått till Kungl.
Maj:t med en underdånig framställning om inrättandet af en poliklinik
för tandsjukdomar. I nämnda framställning anfördes, bland annat, att dittills
gällande stadganden icke innebure någon föreskrift, som beredde möjlig¬
het för studerande att inhämta de för vinnande af rättighet till tandlä-
karkonstens utöfning nödiga kunskaper, samt att en viktig del af denna
undervisning kunde ordnas genom upprättande af en poliklinik i hufvudstaden.
Efter det examinatorerna i tandläkarexamen samt medicinalstyrelsen
afgifvit infordrade utlåtanden i ärendet, föreslog Kungl. Maj:t i statsverks¬
propositionen vid 1884 års riksdag, att för uppehållande i hufvudstaden af
en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkarelever jämväl skulle er¬
hålla undervisning, måtte beviljas ett årligt anslag från och med år 1885
af 4,000 kronor att användas enligt angifna grunder.
Enligt vid den kungl. propositionen fogadt statsrådsprotokoll öfver
ecklesiastikärenden var anslaget afsedt att användas på följande sätt:
till hyra för lokal..............kronor 900
» ved och ljus............... » 200
» uppassning................ » 200
» materielens underhåll och förbrukningspersedlar » 200
2> arfvoden åt föreståndare och lärare..... » 2,500
Summa kronor 4,000
I skrifvelse den 13 maj 1884, n:r 51, yttrade Riksdagen att behofvet
af särskild undervisning i tandläkarkonsten icke synts kunna betviflas och
att Riksdagen ej funnit skäl till annan erinran mot Kungl. Maj:ts fram¬
ställning i ämnet än att det ansetts vara för tidigt att då uppföra de be¬
gärda medlen på ordinarie stat. Framställningen hade därför på det sätt
bifallits, att Riksdagen för år 1885 ställde till Kungl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag af 4,000 kronor för inrättande och uppehållande i hufvud-
staden under samma år af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tand¬
läkarelever jämväl skulle erhålla undervisning.
Sedermera beviljades vid 1885—1896 årens riksdagar för hvart och
ett af åren 1886—1897 på extra stat ett belopp af 4,000 kronor till denna
polikliniks uppehållande.
Vid polikliniken funnos anställda en förste lärare, tillika före¬
ståndare, och en andre lärare. Båda dessa skulle vara i riket legitimerade
läkare eller tandläkare. Närmaste inseendet öfver anstalten' utöfvades af
en styrelse, sammansatt af examinatorerna i tandläkarexamen samt de vid
kliniken anställda lärare.
Genom inrättandet af nämnda poliklinik åstadkoms emellertid icke
någon genomgripande omläggning af examensväsendet för tandläkar-
aspiranter. Polikliniken afsåg nämligen, så vidt undervisningen angick,
allenast att bereda tillfälle åt blifvande tandläkare att inhämta för yrkets
utöfning nödiga praktiska kunskaper. Den teoretiska underbyggnaden
måste alltså till väsentligaste delen förvärfvas på enskild väg. Därjämte
låg den s. k. protesen — det inekaniskt-tekniska arbetet, hvartill hör för¬
färdigande och insättning af konstgjorda tänder m. m. — utom området
för anstaltens verksamhet.
*-
Genom skrifvelse från medicinalstyrelsen den 7 november 1888 an- Frågan om in-
modades styrelsen för polikliniken för tandsjukdomar att till medicinal - et^tZmkar-
styrelsen inkomma med förslag till ändrade föreskrifter dels i afseende å institut
gällande ordning för tandläkarkonstens utöfning, dels i fråga om tandläkar-
4
elevers och medhjälpares undervisning och pröfning samt angående under¬
visningen vid polikliniken jämte i samband därmed stående frågor.
Med anledning däraf öfverlämnade poliklinikstyrelsen ett af särskilda
delegerade afgåfvet utlåtande och förslag i ämnet.
Handlingarna i ärendet öfverlämnades sedermera af medicinalstyrelsen
till lärarkollegiet vid karolinska institutet, med begäran att kollegiet måtte
i anledning af handlingarnas innehåll meddela yttrande om möjligheten
af en tandläkarskolas inrättande i förbindelse med karolinska institutet, hvil-
ket, med hänsyn till vikten och betydelsen af denna undervisningsgren,
skulle äga ledningen och öfverinseendet öfver skolan samt ombesörja exa-
menspröfningen vid densamma.
Lärarkollegiet uppdrog åt vissa af sina medlemmar att företaga ären¬
det till förberedande behandling. 1 det utlåtande, som dessa kommitterade
afgåfvo, förklarade sig lärarkollegiet, i en till medicinalstyrelsen afbiten
skrifvelse den 22 september 1892, instämma.
I nyssnämnda utlåtande anförde kommitterade, att de funne krafvet
på en offentlig undervisningsanstalt för tandläkare, vid hvilken såväl
studier som examina kunde fullgöras, till fullo berättigad!. En dylik
läroanstalt borde enligt kommitterades mening kunna bäst och billigast
upprättas i samband med ett medicinskt läroverk — helst karolinska institutet.
Kommitterade ansågo sig böra utgå från den åsikten, att denna
tandläkarskola borde vara så inrättad, att den mäktade meddela hela den
för tandläkare erforderliga utbildningen, således äfven protésläran. I öfver¬
ensstämmelse därmed föreslogos vissa allmänna grunder för en dylik skolas
verksamhet.
Bland de sålunda föreslagna grunderna torde böra anföras följande.
Tandläkarskolan vid karolinska institutet skulle såsom fullständig
läroanstalt besörja den nödvändiga såväl teoretiska som praktiska tand-
läkarundervisningen och detta i den utsträckning att vårt lands hela behof
af tandläkare kunde tillgodoses. Vid skolan skulle därjämte anställas alla
för vinnande af legitimation som svensk tandläkare erforderliga examina
med undantag af mogenhetsexamen.
Skolan skulle stå under karolinska institutets styrelse och förvaltning.
Dess verksamhet skulle öfvervakas af en inspektor, som borde vara en af karolin¬
0
ska institutets professorer. Närmast skulle skolans angelägenheter handhafvas
af dess lärarråd, hvari inspektor skulle vara ordförande och skolans samt¬
liga lärare medlemmar. Alla viktigare till tandläkarskolan, dess under¬
visning och ekonomi hörande frågor skulle förberedas af lärarrådet och
därefter underkastas karolinska institutets lärarkollegii utlåtanden och beslut.
Vid nyssberörda lärarkollegii sammanträden skulle skolans ordinarie lärare
äga säte och stämma i alla där förekommande till tandläkeriet hörande
frågor.
Undervisningen vid skolan skulle ordnas efter en bestämd, af kanslern
för rikets universitet fastställd plan, och syntes det kommitterade, att en
fullständig kurs skulle kunna, med samma terminsindelning som vid karo¬
linska institutet, lämpligen genomgås på tre år.
Den teoretiska undervisningen skulle meddelas i form af ordnade
kurser i förening med nödiga laborationer och dissektionsöfningar. Dessa
kurser skulle anordnas vid karolinska institutet och bestridas af lärare, hvilka
af kanslern förordnades på förslag af institutets lärarkollegium. För berörda
undervisningskurser skulle de studerande erlägga till vederbörande lärare
en, på lärarkollegii förslag, af kanslern fastställd afgift, och dessa lärare
skulle alltså icke för kurserna åtnjuta någon lön af staten.
Den praktiska undervisningen skulle meddelas dels i form af kortare
kurser, dels som fortgående poliklinisk undervisning, dels medelst labora¬
tioner. För bestridande af den praktiska undervisningen skulle anställas,
i stället för de två lärarna, som då vore anställda vid statens poliklinik
för tandsjukdomar, tre lärare med följande ämnesfördelning.
En skulle såsom föreståndare för polikliniken leda den polikliniska
tjänstgöringen och undervisa i dental kirurgi och terapi. En skulle gifva
praktiska kurser i tandfyllning och tandreglering. Den tredje skulle före¬
stå det mekaniskt-tekniska laboratoriet och undervisa i mekanisk tandteknik
och obturatorers förfärdigande (protésläran).
Bemälda tre lärare skulle vara de enda ordinarie. För kompetens
till dessa platser skulle fordras att vara legitimerad tandläkare. För öfrigt
borde tillsättningen af ifrågavarande tjänster ske enligt samma grunder,
som gällde för tillsättandet af professorer vid karolinska institutet. De
nämnda tre lärarne skulle utnämnas af Kungl. Maj:t och aflönas af staten.
6
För deltagande i de praktiska öfningarna skulle de studerande till
läroverket betala lämpliga afgifter, soin, på förslag af karolinska institutets
lärarkollegium, blifvit fastställda af kanslern.
Sedan omförmälda skrifvelse från karolinska institutets lärarkollegium
jämte kommitterades därvid fogade utlåtande inkommit till medicinalsty¬
relsen, anhöll styrelsen i ny skrifvelse till lärarkollegiet om uppgift på de
sannolika kostnaderna för lärarpersonal vid den ifrågasatta tandläkarskolan
och för den föreslagna institutionen i dess helhet.
Såsom svar därå öfverlämnade lärarkollegiet en af samma kommit-
terade verkställd utredning i frågan.
Uti nämnda utredning anfördes, bland annat, följande.
Af lärarna vid tandläkarskolan skulle, jämlikt den förut framlagda
planen, endast de tre ordinarie erhålla lön af staten. Af dessa komme
läraren i den s. k. protesen att få den trägnaste tjänstgöringen å läro-
rummet. Den lärare, som vid polikliniken skulle meddela undervisning i
dental kirurgi och terapi, komme att i egenskap af poliklinikens förestån¬
dare blifva upptagen jämväl under mellanterminerna och således att få ett
mera omfattande arbete än läraren i tandfyllning och tandreglering.
En hvar af de tre lärarna syntes oundgängligen behöfva en assistent
med fast arfvode af staten.
Hvad examina beträffade, ansågo kommitterade lämpligast att två så¬
dana aflades.
Den första eller teoretiska examen borde undergås efter ett läsår.
Enär i denna examen icke skulle ingå några speciellt odontologiska läro¬
ämnen, kunde densamma, enligt kommitterades åsikt, bäst afläggas vid ka¬
rolinska institutet inför en nämnd, bestående af två professorer vid insti¬
tutet, och med samtliga kursgifvare som examinatorer. Likasom vid öfriga
examina vid karolinska institutet borde vid ifrågavarande examen erläggas
en anmälningsafgift af 15 kronor till institutets lärarkollegii kassa.
Den andra, praktiska eller tandläkarexamen skulle afläggas efter slutad
treårskurs inför en nämnd, bestående af en professor vid karolinska insti¬
tutet samt en eller två legitimerade tandläkare, och med tandläkarskolans
ordinarie lärare såsom examinatorer. Vid anmälan till denna examen borde
7
likaledes hvarje examinand erlägga en afgift, hvilken dock skulle gå till
tandläkarskolan och åtminstone delvis användas till aflöning åt nämndens
ledamöter.
Examinatorerna själfva skulle ej erhålla någon ersättning vare sig
vid den teoretiska eller den praktiska examen.
Enär förvaltningen af en institution af den omfattning som den före¬
slagna nödvändigtvis komme att medföra ej obetydliga kansligöromål, ansågo
kommitterade ett särskildt anslag för dessa göromåls bestridande blifva
nödvändigt. Den del af nämnda arbete, som komme på en kamrerares lott,
kunde, enligt kommitterades mening, uppdragas åt karolinska institutets
kamrerare mot någon förhöjning i hans arfvode. Detsamma kunde ock gälla
om sekreterargöromålen, därest institutets sekreterare funnes villig att vara
äfven lärarrådets protokollsförare. I motsatt fall syntes det därför föreslagna
arfvodet lämpligen utgå till en notarie, som då finge anställning vid karo¬
linska institutets kansli.
Enligt det af kommitterade framlagda kostnadsförslaget skulle af
statsmedel utgå:
arfvode åt inspektor..............kronor 400
» » poliklinikföreståndaren......... » 4,000
» » dennes assistent........... » 500
» » tandfyllningsläraren.......... » 3,500
» » dennes assistent........... » 500
» » protésläraren............. » 4,500
» » dennes assistent........... » 900
» » kamrerare . ■......... » 200
» » notarie............... > 200
> » vaktmästare............. » 1,000 15,700
hyra för poliklinik och laboratorium....... » 2,300
till lokalens uppvärmning och belysning samt vatten¬
förbrukning ................ 2, 2,000
materielanslag................. ,__1,500 5,800
Summa kronor 21,500
8
Från en hvar af de studerande skulle enligt kommitterades förslag-
följande afgifter utgå för de teoretiska kurserna: åt lärarna och för under¬
visningsmateriel tillhopa 140 kronor samt examensafgift för den teoretiska
examen 15 kronor.
Därtill skulle, till ej angifna belopp, komma examensafgift för den
praktiska examen samt afgift för deltagande i de praktiska öfningarna vid
polikliniken och protéslaboratoriet.
Efter kommitterades beräkning skulle enligt denna plan kostnaderna
för de studerande komma att uppgå till 200—250 kronor.
Uti förevarande ämne yttrade sig sedermera vid särskilda tillfällen
medicinalstyrelsen och kanslern för rikets universitet.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1897 af frågan
om tandläkarundervisningens ordnande uttalade dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet, bland annat, att det förslag, som blifvit upp-
gjordt af förenämnda, utaf karolinska institutets lärarkollegium tillsatta
kommitterade, syntes departementschefen vara af beskaffenhet att i hufvud¬
sak kunna jämväl af honom förordas till antagande.
Hvad anginge de afgifter, som efter den af kommitterade angifna
planen skulle af de studerande erläggas för deras utbildning vid tand-
läkarskolan, erinrade departementschefen, att enligt nämnda plan en¬
dast 45 å 95 kronor skulle betalas för deltagandet i de praktiska öf¬
ningarna vid polikliniken och protéslaboratoriet samt anmälan till tand¬
läkarexamen.
Att sätta afgifterna för de nämnda öfningarna så lågt syntes emeller¬
tid departementschefen icke lämpligt, utan borde dessa afgifter, enligt
hans mening, ganska väl kunna bestämmas att för hvarje termin vid
hvardera institutionen utgå med belopp, som ungefärligen motsvarade de
dåvarande terminsafgifterna vid polikliniken för tandsjukdomar — 50
kronor. Afgiften vid anmälan till tandläkarexamen syntes departements¬
chefen icke böra sättas lägre än till hälften af det då stadgade beloppet,
50 kronor.
9
Genom afgifter af de studerande vid den nya läroanstalten ansåg de¬
partementschefen kunna, utöfver hvad som enligt kommitterades förslag
skulle åtgå till bekostande af den teoretiska undervisningen och till arfvode
åt medlemmar i examensnämnd, påräknas inflyta så stort belopp, att sär-
skildt anslag af statsmedel ej skulle erfordras till hyra af lokal för poli¬
klinik och laboratorium, till lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt
till materiel. Statsanslaget till tandläkarskolan skulle sålunda enligt depar¬
tementschefens åsikt kunna minskas med 5,800 kronor.
I stället för de af kommitterade föreslagna arfvoden till kamrerare,
notarie och vaktmästare syntes departementschefen de i sådant afseende
föreslagna belopp böra i en blifvande stat för den tillämnade läroan¬
stalten upptagas till bestridande af sekreterar-, kamrerar- och vaktmästar-
göromål.
Vid kommitterades förslag i öfrigt förklarade sig departements¬
chefen icke hafva något vidare att erinra, än att poliklinikföreståndaren,
tandfyllningsläraren och protésläraren, hvilka i afseende på sin verksam¬
het syntes blifva jämförliga med extra ordinarie professorer och därför,
enligt departementschefens mening, äfven borde så benämnas, jämväl borde
aflönas efter samma grunder som innehafvare af extra ordinarie professors¬
befattningar vid karolinska institutet.
Aflöningen skulle då fördelas i lön och tjänstgöringspenningar, och
lönen för poliklinikföreståndaren och tandfyllningsläraren skulle efter fem
års tjänstgöring kunna ökas med 500 kronor, utgående från åttonde huf-
vudtitelns anslag till ålderstillägg.
För den nya läroanstalten, som syntes departementschefen böra be¬
nämnas tandläkarinstitutet, skulle sålunda erfordras ett fast statsanslag af
15,700 kronor, oberäknad! ålderstillägg.
I öfverenstämmelse därmed ansåg departementschefen böra från och
med år 1898 lända till efterrättelse följande aflöningsstat för tandläkarin¬
stitutet.
2—092025 Löneregler ing skommitténs bet. XX.
10
1 inspektor, arfvode .......
1 extra ordinarie professor i protés-
lära.............
1 d:o d:o i dental kirurgi och terapi,
tillika poliklinikföreståndare . . .
I d:o d:o i läran om tandfyllning
och tandreglering.......
1 assistent, arfvode.......
2 d:o, arfvoden, hvartdera å 500
kronor ............
Till sekreterargöromål......
» kamrerar- » ......
» vaktmästar- > ......
Summa
Kronor.
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
|
Summa.
|
|
—
|
—
|
400
|
|
3,500
|
1,000
|
4,500
|
|
3,000
|
1,000
|
4,000
|
Efter 5 år kan lö- I
> nen höjas med 500 |
kronor.
|
2,500
|
1,000
|
3,500
|
—
|
—
|
900
|
|
—
|
—
|
1,000
|
|
—
|
—
|
200
|
|
—
|
—
|
200
|
|
—
|
—
|
1,000
|
|
—
|
—
|
15,700
|
|
Utöfver nämnda belopp.............kronor 15,700
skulle erfordras:
till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium . . kronor 2,300
» lokalens uppvärmning och belysning m. m. . . » 2,000
» materiel.................. » 1,500 5,800
Till bestridande af samtliga dessa utgifter.....kronor 21,500
skulle beräknas
afgifter af studerande...........kronor 5,800
statsanslag................ » 15,700 21,500
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungi. Maj:t
uti den vid 1897 års riksdag aflåtna statsverkspropositionen, att Riksdagen,
med godkännande af omförmälda afiöningsstat, måtte bevilja för tillämp¬
11
ning af densamma ett under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska
institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet, uppfördt ordinarie an¬
slag å 15,700 kronor äfvensom medgifva, att de för två extra ordinarie
professorer vid tandläkarinstitutet afsedda ålderstillägg finge utgå af åttonde
hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.
Uti skrifvelse, n:r 78, den 17 maj 1897 meddelade Riksdagen, att
det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tandläkarundervisningens ord¬
nande hade synts Riksdagen vara af beskaffenhet att böra i hufvudsakliga
delar vinna, dess godkännande.
I fråga om kostnaden för förslagets genomförande hade Riksdagen
emellertid ansett statens utgifter icke behöfva uppgå till så stort belopp,
som blifvit ifrågasatt. Vid granskning af den framlagda aflöningsstaten
för tandläkarinstitutet hade Riksdagen nämligen funnit, att minskning
kunde och borde göras i vissa anslagsbelopp.
Beträffande de i staten upptagna tre ordinarie lärarna erinrade Riks¬
dagen till en början, att det syntes mindre lämpligt, att dessa lärare i
lönestaten tillädes benämningen extra ordinarie professorer, helst en sådan
benämning, hvarigenom ökade anspråk på aflöning kunde föranledas, ej
tilikomme lärarna vid det med ifrågavarande läroanstalt jämförliga farma-
ceutiska institutet.
Vidkommande i öfrigt de nämnda tre lärarna vid tandläkarinstitutet
hade Riksdagen väl funnit skäl medgifva, att åt läraren i protéslära, hvil¬
ken syntes blifva jämförelsevis strängt upptagen af sin tjänstgöring vid
institutet, bereddes den aflöning, som i statsförslaget uppförts för honom.
Däremot hade någon nedsättning ansetts kunna ske i de löneförmåner, som
ifrågasatts för de öfriga två lärarna. Såväl läraren i dental kirurgi och
terapi som läraren i tandfyllningslära m. m. syntes nämligen blifva i till¬
fälle att jämte sin undervisningsskyldighet ägna ej obetydlig tid åt enskild
praktik. Med afseende därå ansågos de för dessa lärare föreslagna löner
skäligen kunna minskas hvardera med 500 kronor.
Riksdagen hade vidare ansett, att ett belopp af 300 kronor borde
utgöra en nöjaktig godtgörelse för sekreterar- och kamrerargöromålen.
Likaledes syntes det för vaktmästargöromålen afsedda beloppet kunna
12
minskas till 900 kronor, hvilket ungefärligen motsvarade de löneförmåner,
750 kronor jämte fri bostad, som bestodes ordinarie vaktmästare vid karo¬
linska institutet.
Med de sålunda angifna nedsättningarna i aflöningsstaten skulle
denna komma att sluta på ett belopp af 14,500 kronor, eller 1,200 kronor
mindre än hvad af Kungl. Maj:t föreslagits.
Beträffande de årliga utgifterna för hyra af lokal, densammas upp¬
värmning och belysning m. m. samt för materiel, hvilka utgifter i den
kungl. propositionen beräknats till sammanlagdt 5,800 kronor och enligt
förslaget skulle bestridas genom afgifter af de studerande, hade Riksdagen
väl ansett, att utgifterna för omförmälda ändamål borde begränsas till den
sålunda beräknade summan. Riksdagen hade emellertid funnit afgifterna
af de studerande böra utgå efter sådana grunder, att, då samtliga kurserna
vore fulltaligt besökta, kostnaderna för institutets uppehållande kunde till
betydligt större del, än som beräknats, betäckas genom dessa afgifter.
Enligt Riksdagens mening syntes det ingalunda vara oskäligt, att
af studerande, som begagnade sig af ifrågavarande specialundervisning,
afgifter upptoges till belopp af för första årskursen, såsom af departements¬
chefen ifrågasatts, 155 kronor, för hvartdera af de två följande åren 200
kronor samt därjämte den då stadgade afgiften af 50 kronor för anmä¬
lan till tandläkarexamen, eller således för fullständigt genomgående af
tandläkarinstitutet sammanlagdt 605 kronor.
Afgifterna inom första årskursen skulle utgå till bekostande af den
teoretiska undervisningen och till arfvode åt examensnämndens medlemmar,
hvilka utgiftsposter icke upptagits i staten för tandläkarinstitutet. Där¬
emot skulle afgifterna inom de två senare årskurserna vara att disponera
för institutets i stat uppförda utgifter. Enär enligt departementschefens
beräkning framdeles skulle inom tandläkarinstitutet undervisas i medeltal
90 studerande om året, skulle alltså, under antagande, att två tredjedelar
af detta antal tillhörde de två senaste årskurserna, 12,000 kronor af elev-
afgifterna jämte influtna afgifter för anmälan till tandläkarexamen kunna
anlitas för institutets i stat uppförda utgifter.
Då på detta sätt statsverkets utgifter för tandläkarinstitutet skulle
kunna i väsentlig mån inskränkas, hade Riksdagen ansett, att anslag till
13
institutet borde beviljas endast under förutsättning, att afgifter af de stu¬
derande upptoges efter de angifna grunderna och i främsta rummet använ¬
des till bestridande af kostnaderna för institutet.
Enär det emellertid syntes antagligt, att under de första åren af in¬
stitutets verksamhet undervisningen därstädes icke komme att anlitas af så
många studerande, som blifvit förutsatt, och enär i allt fall de bestämda
utgifter, som i aflöningsstaten uppfördes, icke kunde grundas på så ovissa
tillgångar som elevafgifter, hade Riksdagen ansett lämpligast, att förslags¬
anslag anvisades till belopp af högst den summa, hvarpå aflöningsstaten
slutade. De i samma stat omförmälda ålderstillägg syntes Riksdagen böra
utgå på sätt Ivungl. Maj:t förslagit.
Efter hvad Riksdagen anmälde, hade Ivungl. Maj:ts framställning bi¬
fallits på följande sätt.
Under villkor
att af elev vid tandläkarinstitutet upptoges afgifter till belopp,
som för fullständigt genomgående af institutet ej understege 605 kronor,
däri inräknad afgift af 50 kronor för anmälan till tandläkarexamen, samt
att dessa afgifter i främsta rummet användes till bestridande af kostna¬
derna för institutet, äfvensom
att till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium, till lokalens
uppvärmning och belysning m. m. samt till materiel icke användes högre
belopp ån 5,800 kronor om året,
hade Riksdagen dels godkänt följande aflöningsstat för tandläkar¬
institutet:
14
1905 års
riksdag.
|
Krono
|
r.
|
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
|
Summa.
|
|
1 inspektor, arfvode .......
|
—
|
—
|
400
|
|
1 lärare i protéslära.......
1 d:o i dental kirurgi och terapi, till-
|
3,500
|
1,000
|
4,500
|
|
lika poliklinikföreståndare . . .
1 d:o i läran om tandfyllning och
|
2,500
|
1,000
|
3,500
|
j Efter 5 år kan lö-
> nen höjas med 500
kronor.
|
tandreglering.........
|
2,000
|
1,000
|
3,000
|
1 assistent, arfvode........
2 d:o, arfvoden, hvartdera å 500
|
—
|
—
|
900
|
|
kronor ............
|
—
|
—
|
1,000
|
|
Till sekreterar- och kamrerargöromål
|
—
|
—
|
300
|
|
Till vaktmästargöroinål......
|
—
|
—
|
900
|
|
Summa
|
—
|
_
|
14,500
|
|
dels ock för tillämpning af samma stat beviljat och under anslagen till
karolinska inediko-kirurgiska institutet, med särskild rubrik: tandläkar-
institutet, uppfört ett ordinarie förslagsanslag af högst 14,500 kronor, äfven¬
som medgifvit, att de för två lärare vid tandläkarinstitutet afsedda ålders-
tillägg finge utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Tandläkarinstitutet trädde i verksamhet år 1898, till en början i
enlighet med interimistiska föreskrifter. Den 22 september 1899 utfärdade
Kungl. Maj:t sedermera stadga för nämnda institut (svensk författnings¬
samling n:r 69).
# *
%
Med anledning af framställning uti statsverkspropositionen vid 1905
års riksdag blef enligt Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1905 n:r 145 —
med ändring af villkoret att till hyra af lokal för poliklinik och laborato¬
rium vid tandläkarinstitutet, till lokalens uppvärmning och belysning in. m.
11
samt till materiel icke finge användas högre belopp än 5,800 kronor om
året — medgifvet, att för nämnda ändamål finge af elevafgifterna an¬
vändas ett belopp af högst 9,500 kronor.
Därjämte uppfördes å tandläkarinstitutets aflöningsstat ett belopp af
1,500 kronor till arfvode åt ett tekniskt biträde vid protéslaboratoriet, och
höjdes fördenskull det under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska in¬
stitutet med rubrik »tandläkarinstitutets uppförda ordinarie förslagsanslaget
från högst 14,500 till högst 16,000 kronor.
I fråga om elevafgifterna hade uti ett vid propositionen fogaat
statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden meddelats, att nämnda afgifter,
hvilka, enligt hvad af Riksdagen bestämts, ej finge för hvarje elev under¬
stiga 605 kronor för fullständigt genomgående af institutet, i verkligheten
utginge i normala fall — med ettårig kurs för afläggande af tandläkar-
kandidatexamen och tvåårig kurs för tandläkarexamen — med sammanlagdt-
915 kronor för hvarje elev, däri inberäknade de med 125 kronor utgående
examensafgif terna.
Uti Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 18 maj 1905 uttalades
önskvärdheten däraf, att någon ökning af de, enligt Riksdagens mening,
redan då tämligen dryga elevafgifterna icke skulle behöfva föranledas af
höjningen af de utgifter, som skulle bestridas af elevafgifter.
Det torde här äfven böra nämnas, att, enligt nyss omförmälda stats¬
rådsprotokoll, det tekniska biträdet å protéslaboratoriet, hvilket biträde
måste äga särskild teknisk utbildning, skulle tillhandagå vederbörande
lärare vid preparationsarbeten för föreläsningar och demonstrationer samt
därjämte ombestyra renhållning och andra vaktmästargöromål.
* *
Den 31 juli 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt öfverintendentsämbetet
att i samråd med lärarrådet vid tandläkarinstitutet åstadkomma utredning
angående lämplig tomt för en eventuell byggnad åt institutet, äfvensom
låta uppföra skisser och approximativt kostnadsförslag till en sådan byggnad.
Tillika fann Kungl. Maj:t godt
dels medgifva, att för institutets behof finge för ett år, räknadt från
och med den 1 oktober 1908. förhyras en angifven lägenhet;
16
1909 år
riksdag.
dels ock anvisa vissa belopp för gäldande af de första två kvartalens
hyra för nämnda lägenhet, för ventilationsanordningar i lägenheten, för
inköp af nya för samma lägenhet afsedda operationsstolar samt till täckande
af ökade utgifter, i anledning af lokalens utvidgning, för uppvärmning, be¬
lysning, renhållning m. in.
* *
*
Uti skrifvelse till karolinska institutets lärarkollegium den 3 septem¬
ber 1908 anhöll lärarrådet vid tandläkarinstitutet, att lärarkollegiet ville hos
Kungl. Maj:t göra hemställan om framläggande vid 1909 års riksdag af
förslag dels om ökade anslag för utvidgning af tandläkarinstitutets lokaler
och förstärkning af dess lärarpersonal dels ock om lönereglering för insti¬
tutets lärare och tjänstemän.
I sammanhang med frågan om behofvet af utvidgning af tandläkar¬
institutets lokaler fastade lärarrådet i den omnämnda skrifvelsen uppmärk¬
samheten därå, att antalet tandläkarkandidater, som vårterminen 1908 full¬
gjort sin proftjänstgöring för tandläkarexamens afläggande hösten samma
år, blifvit relativt ringa.
Till detta resultat hade förutom värnpliktstjänstgöringen, som för de
flesta värnpliktige medförde en, oaktadt inrättade feriekurser, afsevärd för¬
längning af studietiden, i icke oväsentlig grad bidragit det allvarliga hin¬
der för åstadkommande af en effektiv undervisning inom en viss begränsad
tidrymd, att läroverkets lärarkrafter vore otillräckliga för att kunna med
framgång öfvervaka eleverna i deras arbete samt förekomma och beifra
missbruk och slarf. Detta berodde åter dels på då rådande trängsel af
tjänstgörande och patienter, dels ock därpå, att de behöfliga undersöknings-,
behandlings- samt arbetslokalerna voro spridda till flera smärre rum.
Behofvet af ökade lärarkrafter hade sålunda gjort sig gällande i
samband därmed, att de dåvarande lärarkrafterna icke befunnits tillräckliga
att, äfven med insats af än så stor skicklighet och uppoffring af tid, hinna
med sådan framgång leda och öfvervaka sina till antalet så väsentligt ökade
lärjungars utbildning, att dessa efter två års tjänstgöring vid poliklinik och
laboratorier vore rustade att bestå tandläkarexamens fordringar.
17
De senare årens erfarenhet hade därför oek gifvit vid handen, att,
bortsedt från värnpliktstjänstgöringens verkningar och inrättade feriekurser,
allt flera studerande behöfde ytterligare använda en till två läseterminer
för sin praktiska utbildning. Därigenom ökades äfven alltmera de tjänst-
görandes antal för terminen.
En lärare med hjälp af en oftast nyexaminerad assistent kunde, efter
hvad lärarrådet vidare framhöll, ej bära ansvaret för att ett 50-tal lär¬
jungar finge tillgodogöra sig undervisning och utbildning. Än mindre
kunde detta blifva fallet, då antalet, såsom syntes blifva regeln, närmade
sig 70—75 hvarje lästermin.
Visserligen vore, utom vid föreläsningar och demonstrationer af
större intresse, hela antalet för terminen inskrifna tjänstgörande ej närva¬
rande på en gång. Den praktiska tjänstgöringen vore nämligen enligt
undervisningsplanen fördelad på så sätt, att tre söckendagar i veckan äg¬
nades åt tjänstgöringen vid polikliniken och tandfyllningslaboratoriet, de
öfriga åt tjänstgöring vid protéslaboratoriet. Hvarje dag hade afdelnings-
föreståndaren sålunda endast halfva antalet tjänstgörande.
Detta antal ökades emellertid väsentligt vissa dagar därigenom att för¬
delningen af de tjänstgörande blefve en annan, när det visat sia:, att den
tjänstgörandes ådagalagda skicklighet varit vid den ena eller andra afdel-
ningen mindre tillfredsställande, vid de andra åter bättre.
Verksamheten vid polikliniken påginge hvarje dag klockan 9—11
f. m., vid tandfyllningslaboratoriet hvarje dag klockan 12,30—6 e. in. samt
vid protéslaboratoriet likaledes alla dagar klockan 9 f. m.—6 e. m. utom
lördagen, då undervisningslokalen för rengöring stängdes kl. 4 e. m.
För hvarje år hade ställts och komme gifvetvis fortfarande äfven
att ställas allt större kraf på lärarna från såväl undervisningens synpunkt
som från den hjälpsökande allmänhetens sida, då med ökadt utrymme och
ökade arbetskrafter allt mindre väntetid vid mottagningarna ställdes i ut¬
sikt och det ökade förtroendet yttrade sig i större frekvens i de be¬
sökandes antal.
Det vore emellertid den odontologiska undervisningens art och
arbetssättet vid en anstalt sådan som tandläkarinstitutet, som förklarade
att såväl undervisnings- som ansvarsbördan vore särskild! stor för läraren.
3-092025 Lön er eg 1 tving shommi tténs bet. XX.
18
För den studerande vore det nämligen icke nog att följa undersök¬
ningen af de individuella fallen, soin för dagen inställt sig, åhöra demon¬
strationer och föreläsningar samt lära känna olika behandlings- och arbets¬
metoder. Han måste själf, efter nödig öfning vid fantomkurser, utföra be¬
handling i patientens mun under lärarens öfvervakande. Hans manuella
behärskande af arbetsmetoderna i nödig grad såsom grundval för examens-
profven och själfständig verksamhet måste uppöfvas.
Vid den praktiska undervisningen ginge också den tjänstgörande
från det ena profvet till det andra, och han måste genomgå ett visst antal
sådana prof af olika kvalitativt värde för att komma till den s. k. prof-
tjänstgöringen och, efter att hafva på godkändt sätt bestått densamma, ad-
mitteras till tandläkarexamen.
Tillsynen från lärarens sida, hvilken tillika bure ansvaret för behand¬
lingen, måste af dessa orsaker vara särdeles noggrann och uppmärksamheten
sträng, likasom ock anordningarna för undervisningen och profvens anstäl¬
lande måste vara omfattande.
Lärarrådet ansåg det vid detta tillfälle vara på sin plats att något
närmare och i öfverensstämmelse med gällande undervisnings- och studie¬
plan samt examensstadga ingå på de uppgifter och skyldigheter, som ålåge
de ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet. I sådant hänseende anfördes
följande.
Läraren i tandkirurgi meddelade sin undervisning dels genom före¬
läsningar, två dagar i veckan, dels ock genom polikliniska demonstrationer
och examinatorier, hvarjämte han vid polikliniken ledde de studerandes
tjänstgöring.
Föreläsningarna ägde rum vid tider, som ej saminanfölle hvarken för
honom eller öfriga ordinarie lärare med arbets- och undervisningstiderna
vid polikliniken eller laboratorierna. Föreläsningskursen vore så anordnad,
att iäroområdct, omfattande tandkirurgisk patologi och terapi jämte dietetik
och speciell receptlära, operativ tandkirurgi med indikationerna för använd¬
ningen af olika operationsmetoder samt instrumentlära, genomginges under
loppet af fyra på hvarandra följande lästerminer.
19
Vid den polikliniska undervisningen skedde särskild! och, såvidt möj¬
ligt vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstra¬
tioner af föreliggande fall.
Rörande tjänstgöringen vid polikliniken iakttoges, att under de första
veckorna nybörjaren öfvades i de för patienters undersökning m. m. erfor¬
derliga handgreppen o. s. v. och i användningen af vanligare förekommande
instrument samt i aseptik och antiseptik, hvarjemte han linge åse de vid
polikliniken förekommande operativa ingrepp och öfrig behandling. Därefter
finge den studerande under loppet af första tjänstgöringsterminen börja
deltaga i undersökningen och behandlingen af patienter; enklare fall till¬
delades honom, hvarvid uppöfvades den tjänstgörandes förmåga att under¬
söka munnens och tändernas tillstånd samt hans manuella färdighet vid
inläggningar och förband samt vid utförande af lättare extraktioner.
Under andra terminen fortsattes dessa öfningar, i det den tjänstgö¬
rande så småningom finge öfvergå till undersökning och behandling af
äfven andra förekommande fall af tand- och munåkommor.
Under tredje och fjärde terminerna finge han mera själfständigt ut¬
föra tandkirurgiska ingrepp, incisioner, öppnande af abscesser, svårare tand-
extraktioner m. m., hvarjämte han sista terminen deltoge i utförandet af
lokala bedöfningar.
Proftjänstgöringen vid polikliniken, sista terminen af tjänstgöringsti¬
den, hade den omfattning, att den tjänstgörande under minst två veckor
dagligen, hvarannan dag vid mottagningen, hvarannan dag i operations¬
rummen, biträdde vid undersökningen af patienterna och deras behandling,
införde i allmänna journalen nödiga anteckningar öfver dessa patienter
samt dessutom på egen hand undersökte två lämpliga sjukdomsfall, som
anvisades honom af läraren, och öfver fallen uppsatte fullständiga journaler
med epikris öfver minst ett af fallen.
Under jul- och sommarferierna ålåge läraren i tandkirurgi ledningen
af den polikliniska mottagningen under halfva ferietiden, assistenten vid
polikliniken den andra hälften. Feriekurser vid den tandkirurgiska afdel-
ningen anordnades ej särskildt, utan ägde den studerande, som af giltig
anledning nödgats under lästerminen för någon tid afbryta sin tjänstgöring
eller för öfrigt bruste uti förvärfvad skicklighet, efter lärarrådets prof-
•20
vande deltaga längre eller kortare tid i den polikliniska mottagningen un¬
der ferierna. Det ålåge läraren att öfvervaka och leda detta hans delta¬
gande äfvensom pröfva dess resultat.
Läraren i tandfyllning skonst meddelade sin undervisning dels genom
föreläsningar dels genom demonstrationer och examinatorier vid undersök-
ningen af patienter, som vore i behof af konservativ tandbehandling, dels
ock genom ledning af öfningsarbetena i tandfyllningslaboratoriet.
Föreläsningskursen vore så anordnad, att läroområdet, omfattande
tandfyllningens teori, den hårda tandsubstansens och pulpans patologi och
terapi, de olika fyllningsämnena, deras förberedande behandling, insertion
och afslipning m. m. samt tillhörande instrumentlära, genomginges under
loppet af fyra på hvarandra följande lästerminer.
Vid undervisningen i laboratoriet skedde särskildt och, såvidt möjligt
vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer
af föreliggande polikliniska fall.
Rörande tjänstgöringen vid tandfyllningslaboratoriet iakttoges, att ny¬
börjaren först öfvades på fantom uti kavitetpreparering, tandisolering, de
plastiska fyllningsämnenas tillredning, insertion och afslipning samt uti in¬
strumentkännedom, innan han finge öfvergå till undersökning och behand¬
ling af patienter.
Under återstående del af första samt under andra lästerminen öfva¬
des den studerande uti undersökning af polikliniska fall, med bestämmande
af lämplig konservativ behandling, samt i utförande af enklare tandfyll¬
ningar med amalgam, cement och guttaperka.
Under tredje och tjärde lästerminerna, då den tjänstgörande ådaga¬
lagt behörig färdighet, undervisades han uti utförandet af fyllningar af guld,
med glas och porslin (emaljfyllningar) samt af kombinerade fyllningar.
Proftjänstgöringen vid tandfyllningslaboratoriet, sista terminen af
tjänstgöringstiden, hade den omfattning, att den tjänstgörande under sista
månaden, på de för hans tjänstgöring gällande dagar, finge ställa diagnos
på de af läraren utsedda patienter och föreslå behandlingsmetoder samt
själfständigt utföra erforderliga fyllningsarbeten jämte öfrig behandling,
och borde fyllningsarbetena innefatta alla brukliga fyllningsämnen.
■21
Feriekurser vid tandfyllningslaboratoriet leddes närmast af för hvarje
kurs af lärarrådet förordnad lärare. Vid dessa kurser hade de studerande,
enligt lärarrådets bestämmande, att genom deltagande i desamma ersätta
under lästerminen förlorad tid, förvärfva bristande skicklighet samt full¬
göra resterande laboratoriearbeten. Kurserna öfvervakades af den ordinarie
läraren, som ock hade att pröfva kursens resultat.
Läraren i protéslära och tandreglering meddelade sin undervisning
dels genom föreläsningar, två dagar i veckan, dels genom demonstrationer
och examinatorier vid undersökningen af patienter, som vore i behof af
protés eller tandreglering, hvarjämte han ledde öfningsarbetena i protés-
laboratoriet.
Föreläsningskursen vore så anordnad, att läroområdet, omfattande
teorien för tand-, käk- och gomprotéser samt för tandreglering, dess
praktiska tillämpning och utförande jämte kännedom om därvid använda
materialier och instrument, genomginges under loppet af fyra på hvar¬
andra följande lästerminer.
Vid undervisningen i laboratoriet skedde särskildt och, såvidt möjligt
vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer
af föreliggande polikliniska fall.
Under första året af tjänstgöringen vid protéslaboratoriet utfördes
dels förberedande tekniska öfningsarbeten, dels olika slag af protés- och
regleringsarbeten å modell, i enlighet med en af lärarrådet fastställd serie.
Efter att sålunda hafva vunnit nödig teknisk färdighet, inträdde med
början af andra årets tjänstgöring vid laboratoriet den studerande i del¬
tagandet uti den polikliniska mottagningen vid laboratoriet jämte utföran¬
det af åt patienter erforderliga protésarbeten, omfattande de mera vanliga
i modern tandläkarpraxis förekommande protésformer, samt tandregleringar,
hvarjämte meddelades honom, genom demonstationer af förekommande fall
samt å modell, kännedom i käkprotésers och gomobturatorers konstruktion.
Proftjänstgöringen vid protéslaboratoriet, sista terminen af tjänstgörings¬
tiden, hade den omfattning, att den tjänstgörande under minst två veckor,
på de för hans tjänstgöring gällande dagar, finge själfständigt. undersöka poli¬
kliniska fall med bestämmande af lämplig behandling, och att han inom
en tid, ungefär motsvarande den, som vore anslagen åt verkställandet af
examensarbetena, finge själfständigt utföra på honom af läraren anvisade
patienter dels ett fullständigt protésarbete på kautschuk- eller metallbas
dels ett partiellt protésarbete af metall, med uppsättning af journal jämte
epikris öfver det eller de af fallen, som läraren närmare bestämde. För
godkänd proftjänstgöring fordrades för öfrigt att under sista terminen af
tjänstgöringen hafva haft till behandling minst två regleringsfall och
hafva fört godkänd journal öfver fallen.
I likhet med hvad som gällde för läraren i tandfyllningskonst, ålåge
det protésläraren att hafva öfverinseendet öfver de feriekurser, som under
jul- och sommarferierna gåfves vid protéslaboratoriet under närmare led¬
ning af därtill för hvarje kurs af lärarrådet utsedd lärare, samt att pröfva
kursernas resultat.
Därjämte hade det visat sig af största nytta att — förnämligast af
det skäl, att den stadgade praktiska utbildningstiden af två år vore för
kort särskildt för förvärfvande af nödig manuell färdighet inom protésen
för tandläkarexamens fordringar — inrätta vid protéslaboratoriet, hvarje
söckendag utom lördagen, klockan 6—8 e. m., en fakultativ propedeutisk
fantomkurs i tandprotés, såväl under höst- som vårterminen. Dessa kurser
vore äfven ställda under den ordinarie lärarens öfverinseende och under
närmaste ledning af därtill för hvarje kurs af lärarrådet förordnade lärare;
de vore afsedda för de studerande, som sysselsatte sig med de teoretiska
studierna, och därigenom finge också dessa uppöfva manuell färdighet
äfvensom i tid pröfva sin läggning för den bana, de beträdt.
Genom feriekursernas utsträckande komrne den polikliniska mot¬
tagningen så småningom att äfven vid laboratorierna blifva kontinuerlig
året om. Detta blefve också nödvändigt med hänsyn därtill, att det visat
sig farligt att kortare tider stänga för allmänheten mottagningen vid labo¬
ratorierna; annonsering blefve då af nöden för att återvänja allmänheten till
desamma. Också påginge verksamheten vid laboratorierna äfven under påsk-
och pingstferierna, och lärarna hade dessa båda veckor endast befrielse från
föreläsningsskyldigheten, ej från den öfriga undervisningen.
Äfven examensprofven toge lärarnas tid i icke obetydlig grad i anspråk.
Under examensperioderna hade de visserligen i enlighet med gällande
stadgar befrielse från föreläsningsskyldigheten. Men det hade särskildt på
grund af protésprofvens utsträckning visat sig af nöden, att under hän¬
syn till antalet examensanmälningar utsträcka desamma till flera eller
färre dagar af sommar- eller julferierna.
Till sist hade lärarna att följa med utvecklingen af sina dicipliner.
Inom den konservativa såväl som den ersättande tand behandlingen fram¬
ställdes oupphörligt nya metoder i facklitteraturen. Dessa metoder måste
pröfvas och de goda tillgodogöras undervisningen. Den moderna konserva¬
tiva och ersättande tandbehandlingen fordrade i allt större grad biträde af
den operativa tandkirurgien.
Genom den öfversikt, som lämnats öfver de ordinarie lärarnas skyl¬
digheter och öfver undervisningsplanens innehåll, syntes det lärarrådet
uppenbart framgå, att dessa lärares uppgifter vore omfattande och ställde
stora kraf på deras tid. Då endast en ringa del af deras undervisning
kunde meddelas i form af kurser, däri deltagarnas antal vore af mindre
betydelse, ansåg lärarrådet det ock med fog kunna påstås, att de ordinarie
lärarnas arbete ökades med antalet lärjungar, och detta med risk af de
olägenheter, som påpekats.
Behofvet af biträdande lärare vore alltså, enligt lärarrådets mening,
fullt konstateradt. Det gällde icke så mycket för de ordinarie lärarna
att få en del af sina åligganden öfverflyttade på biträdande lärare och
därigenom komma billigare ifrån sina egna skyldigheter. Det afsåges fastmer
att väl afväga dessa skyldigheter och genom arbetets lämpliga fördelning
söka förekomma, att ej viktigare delar af utbildningen komine att åsido¬
sättas därigenom att brister af kanske mindre viktig art i afseende på behand¬
lingen, såsom mera tekniska detaljer m. m., måste behörigen uppmärk¬
sammas och rättas.
Under dåvarande förhållanden måste patienten ofta oskäligt länge
vänta på tur för undersökning och behandling, ocli likaså ofta, sedan ar¬
betet från den tjänstgörande kandidatens sida blifvit färdigt eller proffär-
digt, såväl patient som kandidat uppehållas, tills läraren blefve ledig att
afsyna resp. godkänna detsamma. Från patientens synpunkt vore denna
tidsförlust af betydelse, och detta vore en faktor af synnerlig vikt vid
24
upprätthållandet af poliklinik och verksamhet vid en dental undervisnings¬
anstalt, så beroende af det lefvande undervisningsmaterialet.
Lärarrådet ansåg sig därför böra föreslå, att vid hvardera af läro¬
verkets tre afdelningar måtte fästas ytterligare en lärare med större kom¬
petens än assistentens, som nu ensam stode vid den ordinarie lärarens sida
och i regel toges bland de nyutexaminerade tandläkarna. Assistentens biträde
vid de tjänstgörandes dagliga handledning, patienternas fördelning, förande
af journaler och arbetsböcker samt vid recepturen gjordes icke öfverflödigt
genom antagandet af de föreslagna ytterligare lärarna. Dessa skulle öfver¬
taga den närmare ledningen af vanligare operativa ingrepp och mera rent
mekaniska arbetsdetaljer, jämte det att de efter behof skulle deltaga i den
öfriga undervisningen.
Den nye läraren i tandkirurgi borde enligt lärarrådets mening
öfvertaga den närmare ledningen af den mera rent operativa undervis¬
ningen i operationsrummen, ledningen af de operativa ingrepp, som er¬
fordrades på patienter, hvilka eljest finge sin behandling vid laboratorierna,
äfvensom ledningen af bedöfningarna, hvilka, vid en tandpoliklinik numera i
allt större fall påfordrades af allmänheten.
Lärarrådet ansåge det vara af väsentlig fördel för undervisningens
fördelning vid tandfyllningsafdelningen, om det närmare öfvervakandet af
de mera tekniska detaljerna i fantomarbetena och af den mekaniska bered¬
ningen af fyllningsmedel m. m. vid laboratoriet anförtroddes åt den nye
läraren i tandfyllningskonst vid sidan af hans öfriga deltagande i under¬
visningen vid afdelningen.
Ät den nye läraren i protéslära och tandreglering skulle, vid sidan
af hans öfriga deltagande i undervisningen vid afdelningen, anförtros rent
tekniska demonstrationer och det närmare öfvervakandet vid utförande af
rent tekniska arbetsdetaljer jämte den närmare ledningen af fantomkurserna
vid laboratoriet.
De tre sålunda föreslagna lärarna, hvilka lärarrådet ansåge böra be¬
nämnas assisterande lärare i tandkirurgi, laborator i tandfyllningskonst och
laborator i protéslära och tandreglering, skulle enligt lärarrådets förslag
förordnas af kanslern för rikets universitet för en tid af fem år, efter aflagda
prof inför lärarrådet och på förslag af karolinska institutets lärarkollegium.
25
Med framhållande, hurusom den undervisning, som dessa lärare skulle
komma att åläggas, ovillkorligen kräfde en särskild utbildning utöfver den
vanliga fackbildningen för tandläkare, och att för uppnående af det med
befattningarna afsedda ändamål fordrades att förordnandena ej för ofta
bytte om innehafvare, föreslog lärarrådet för hvar och en af ifrågavarande
lärare ett årligt arfvode af 3,000 kronor.
Lärarrådet hemställde om aflåtande af proposition till 1909 års Riks¬
dag angående uppförande å tandläkarinstitutets stat af ett anslag af 9,000
kronor till arfvoden åt en assisterande lärare i tandkirurgi, en laborator i
tandfyllningskonst samt en laborator i protéslära och tandreglering, med
3.000 kronor till hvardera.
Det syntes emellertid lärarrådet nödvändigt att äfven under tiden till
1910 års ingång extra lärarkrafter ställdes till undervisningens förfogande.
Lärarrådet hade också med tanke därpå gjort förberedande steg för att i
sådant hänseende tillförsäkra läroverket bästa möjliga krafter och äfven
mottagit anmälan från sex tandläkare, som förklarat sig villiga att utan
fordringar på aflöning biträda vid undervisningen, hvarigenom de finge till¬
fälle att ådagalägga sin kompetens för befattningar, om hvilka de vid dessa
befattningars eventuella anslående såsom lediga ämnade konkurrera. Lärar¬
rådet kominc med anledning däraf att särskildt för hvarje lästermin
hos kanslern hemställa om utfärdande af förordnanden för erforderliga
extra lärare.
Enär det dock syntes vara mindre på sin plats att under månader
mottaga dessas arbete i undervisningens tjänst utan ersättning, hemställde
lärarrådet om proposition till 1909 års Riksdag angående medgifvande för
tandläkarinstitutet att af under år 1909 influtna studie- och examensafgif-
ter ytterligare uttaga en summa af högst 4,050 kronor, att såsom gratifi¬
kationer tilldelas dessa extra lärare med 150 kronor för hvarje månad,
hvarunder hvar och en af dem deltagit i undervisningen under hösttermi¬
nen 1908 samt vår- och höstterminerna 1909.
Lärarrådets förslag tillstyrktes af karolinska institutets lärarkollegium
äfvensom af kanslern för rikets universitet.
4—092025 Lönereglering skommitténs bet. XX.
26
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1909 af ifråga¬
varande framställning från lärarrådet vid tandläkarinstitutet anförde veder¬
börande departementschef, att framställningen, i hvad den afsåge löneregle¬
ring för institutets lärare och tjänstemän, syntes honom böra remitteras till
löneregleringskommittén och därför då ej böra föredragas inför Kungl. Maj:t.
Vidkommande framställningen i öfrigt yttrade han, bland annat, följande.
Antalet studerande vid tandläkarinstitutet, som under femårsperioden
1898—1902 uppgått till omkring 50 för år, hade stigit från 46 år 1903 till
81 vårterminen 1908. Höstterminen 1908 hade antalet elever utgjort 101.
Likaså hade antalet patientbesök per dag ökats från 87 år 1903 till 109
år 1907. Den utvidgning af institutets verksamhet, hvarom dessa siffror
bure vittne, var, enligt departementschefens uppfattning, från det all¬
männas synpunkt gagnelig.
En följd af denna utvidgning syntes honom emellertid blifva, att in¬
stitutet måste beredas egna lokaler, då tiden för gällande hyreskontrakt
löpte ut. Intill dess en eventuell byggnad för institutet kunde hinna blifva
färdig, vore det nödvändigt, att en provisorisk utvidgning af institutets
dåvarande lokaler ägde rum.
Förutom vissa kostnader för inredning och utrustning af ny lokal
samt ändring af den äldre lokalen påkallades af den provisoriska utvidg¬
ningen en årlig utgiftsökning från ingången af år 1910 för hyra, upp¬
vällning och belysning, renhållning m. m. och materiel af 4,500 kronor.
Beträffande frågan om förstärkning af institutets lärarkrafter erin¬
rade departementschefen om den egenartade beskaffenheten af institutets
undervisande verksamhet.
En del af undervisningen kunde visserligen meddelas i form af före-
läsningskurser, vid hvilken undervisning det läraren påhvilande arbetet
vore i mindre grad beroende af elevernas antal. Men en mycket viktig
del af institutets undervisning måste hafva karaktären af individuell
undervisning. Läraren måste nämligen följa med och öfvervaka hvarje
särskild elevs arbeten vid hans försök ej mindre på fantom än äfven på lef¬
vande material. Och det vore hufvudsakligen detta förhållande, som gjort,
att lärarnas arbetsbörda blifvit så betungande i följd af ökningen i antalet
elever och patienter.
27
Af den utredning, lärarrådet i förevarande afseende lämnat, syntes
departementschefen ådagalagdt, att institutets lärarpersonal behöfde för¬
stärkas med en assisterande lärare i tandkirurgi, en laborator i tandfyll-
ningskonst samt en laborator i protéslära och tandreglering.
Lärarrådet hade föreslagit, att aflöningarna för dessa lärare skulle
begäras å ordinarie stat. Då emellertid med ändring i den ordinarie staten
syntes böra anstå, tills frågan om lönereglering för institutets lärarpersonal
blifvit afgjord, ansåg departementschefen de för nu ifrågavarande ändamål
erforderliga anslag böra äskas å extra stat.
Enligt lärarrådets förslag skulle aflöningarna för de nya lärarna
sättas till 3,000 kronor för en hvar. Departementschefen hade varit något
tveksam, huruvida han i sakens dåvarande läge skulle kunna förorda dessa
aflöningsbelopp. Med desamma skulle nämligen först och främst de assi¬
sterande lärarnas godtgörelse komma att uppgå till samma belopp, som,
enligt gällande stat, i första lönegraden tillkomme den ordinarie läraren i
läran om tandfyllning och tandreglering. För det andra skulle det kunna
ifrågasättas, huruvida det vore lämpligt att provisoriskt bestämma enahanda
arfvode sbelopp, som vederbörande myndighet ansett erforderligt såsom
definitivt bestämd aflöning.
Dessa betänkligheter hade departementschefen emellertid ansett böra
stå tillbaka för önskemålet att åt institutet förvärfva goda lärarkrafter, och
då en aflöning af 3,000 kronor om året för detta ändamål syntes erforder¬
lig, ansåg han, att för anställande vid institutet af bemälde lärare med en
aflöning för en hvar af 3,000 kronor för år borde hos Riksdagen äskas å
extra stat för år 1910 ett anslag af 9,000 kronor.
Det behof af förstärkning af lärår krafterna, som nämnda lärare vore
afsedda att fylla från ingången af år 1910, skulle, efter hvad lärarrådet
upplyst, under tiden den 1 oktober 1908—den 31 december 1909 fyllas
af mera tillfälligt anställda lärare, hvilka anmält sig att, utan fordran på
aflöning, biträda vid undervisningen. Lärarrådet hade föreslagit, att ett
belopp af 4,050 kronor skulle få utgå af elevafgifter till gratifikationer åt
dessa lärare. Denna godtgörelse vore så beräknad, att hvar och en af ifråga¬
varande lärare, 6 till antalet, skulle under tiden från och med den 1 ok¬
tober 1908 till och med höstterminen 1909 tjänstgöra under 4V2 månad
28
och därför erhålla en ersättning, beräknad efter 150 kronor för hvarje
tjänstgöringsmånad. Departementschefen biträdde detta lärarrådets förslag.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
uti den vid 1909 års riksdag aflåtna statsverkspropositionen, att Riksdagen
måtte på det sätt ändra de villkor, som stadgats för fastställande af
aflöningsstat för tandläkarinstitutet, att till hyra af lokal för poliklinik
och laboratorium, till lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt till
materiel tinge af elevafgifterna från och med ingången af år 1910 användas
ett belopp af högst 14,000 kronor för år.
Vidare föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att
dels för täckande af de kostnader för inredning och utrustning af
lokaler, hvilka påkallades af tandläkarinstitutets utvidgning, på extra stat
för år 1910 anvisa visst belopp,
dels för förstärkning: af lärarkrafterna vid tandläkarinstitutet anvisa
på extra stat för år 1910 ett anslag af 9,000 kronor, att utgå enligt de af
departementschefen angifna grunder,
dels ock medgifva, att af de elevafgifter, som under år 1909 inflöte
vid tandläkarinstitutet, måtte utöfver det belopp af 9,500 kronor, som en¬
ligt Riksdagens medgifvande finge användas till hyra af lokal för poliklinik
och laboratorium, till lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt
materiel, få uttagas ej mindre ett angifvet belopp till täckande af de ökade
kostnader för nyssnämnda ändamål, som under tiden den 1 oktober 1908—
den 31 december 1909 föranleddes af institutets utvidgning, än äfven ett be¬
lopp af 4,050 kronor till fördelning, enligt de af departementschefen angifna
grunder, mellan vissa vid institutet under tiden från och med den 1 oktober
1908 till och med höstterminen 1909 tillfälligt anställda lärare.
Under uttalande att Riksdagen af den i ärendet förebragta utredningen
blifvit öfvertygad om nödvändigheten af att åtgärder vidtoges för beredande
af ökadt utrymme och förstärkta lärarkrafter för tandläkarinstitutet, an¬
mälde Riksdagen uti skrifvelse den 22 maj 1909, n:r 8, att den beslutat i
enlighet med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
29
Tandläkarinstitutets organisation och verksamhet.
Kungl. Maj:t utfärdade, såsom förut är nämndt, den 22 september
1899 stadga för tandläkarinstitutet (svensk författningssamling n:r 69).
Jämlikt kungl. kungörelse den 18 december 1908 (svensk författningssam¬
ling n:r 153 sid. 2) hafva vissa §§ i stadgan erhållit ändrad lydelse.
Enligt de i stadgan innehållna allmänna bestämmelser står tandläkar¬
institutet under karolinska mediko-kirurgiska institutets styrelse och för¬
valtning.
Karolinska institutet skall vid tandläkarinstitutet anordna såväl den
teoretiska och praktiska undervisning, hvilken erfordras för utbildning af
tandläkare, som ock de för vinnande af legitimation såsom svensk tand¬
läkare erforderliga examina.
Den teoretiska undervisningen meddelas vid karolinska institutets
laboratorier, den praktiska vid särskildt därför inrättade poliklinik och
laboratorier.
Karolinska institutets lärarkollegium skall hafva inseende öfver och
vård om tandläkarinstitutets såväl vetenskapliga som ekonomiska angelägen¬
heter, uppgöra förslag till lärarämbetens tillsättande samt i öfrigt fullgöra
de skyldigheter, som enligt stadgan åligga lärarkollegiet.
• Om den befogenhet i fråga om ärenden rörande tandläkarinstitutet,
som tillkommer kollegienämnden vid karolinska institutet, gäller hvad där¬
om är stadgadt och nedan omförmäles.
Vid behandling af tandläkarinstitutets angelägenheter äga dess in¬
spektor och ordinarie lärare samt läraren i kirurgi säte och stämma i
karolinska institutets lärarkollegium lika med lärarkollegiets ordinarie med¬
lemmar.
Stadgan 22/'s
1899.
§ 1-
§ 2 enl.
k. k. is/n
1908.
§ 3 enl.
k. k. 18/i2
1908.
30
Den, som på förordnande uppehåller ordinarie lärarämbete vid tand-
läkarinstitutet, äger vid nu nämnda angelägenheters behandling säte och
stämma i lärarkollegiet i likhet med vikarie för professor vid karolinska
institutet.
I karolinska institutets kollegienämnd äger vid behandling af ärenden
rörande tandläkarinstitutet dess inspektor säte och stämma lika med nämn¬
dens medlemmar i öfrigt.
§ 4- Karolinska institutets förvaltningsnämnd tillkommer att uppbära
studieafgifter vid tandläkarinstitutets poliklinik och laboratorier samt att
i öfrigt handhafva tandläkarinstitutets ekonomiska angelägenheter.
§ 5- Vid behandling af frågor rörande tandläkarinstitutets ekonomi del¬
tager institutets inspektor i förvaltningsnämndens öfverläggningar och
beslut.
§ 6■ Förslag öfver utgifter och inkomster vid tandläkarinstitutet beredes
årligen af dess lärarråd samt granskas af förvaltningsnämnden och öfver-
lämnas tillika med dess betänkande och omslut af det gångna årets räken-
skaper till kanslern för rikets universitet.
§ 7- Verksamheten vid tandläkarinstitutet öfvervakas af dess inspektor.
Den praktiska undervisningens angelägenheter handhafvas närmast af tand¬
läkarinstitutets lärarråd.
§ 8■ Tandläkarinstitutets inspektor väljes af karolinska institutets lärar¬
kollegium för tre läsår bland karolinska institutets lärare. Afgår inspektor
före ämbetstidens slut, anmäles detta hos kanslern, hvarefter nytt val af
inspektor anställes för den återstående tiden.
§ 9- Inspektor skall såsom styresman utöfva vård och tillsyn öfver allt
hvad tandläkarinstitutet rörer.
Honom åligger att tillse, att undervisningen vederbörligen upprätt-
hålles; att studerande, hvilken anmäler sig till begagnande af undervis¬
ningen vid tandläkarinstitutet, varder inskrifven i tandläkarinstitutets ma¬
trikel och inträder i den för detta instituts studerande upprättade odonto¬
logiska föreningen; att tandläkarinstitutets egendom, af hvad namn den
vara må, behörigen vårdas; att anslag användas för sina rätta ändamål;
att räkenskaper och redovisningar behörigen upprättas och inom före-
31
skrifna tider aflämnas; samt att lärare, tjänstemän och betjänte i allo
noggrant uppfylla sina åligganden.
Inspektor har ock att inventera tandläkarinstitutets kassor och sam¬
lingar samt att till verkställighet befordra hvad stadgan för institutet och
andra vederbörligen gifna föreskrifter anbefalla till efterrättelse.
Alla till tandläkarinstitutet ställda skrivelser mottagas af inspektor.
I utöfningen af sin befattning äger inspektor att af vice ordföranden § 10.
i tandläkarinstitutets lärarråd erhålla biträde för åtgärder, som afse vård
och underhåll af tandläkarinstitutets lokaler och inventarier.
Vid förfall för inspektor att utöfva sin befattning bestrides den- § U.
samma af vice ordföranden i tandläkarinstitutets lärarråd; fortfar inspek¬
törs förfall öfver en månad, beslutar karolinska institutets lärarkollegium,
huru befattningen skall uppehållas.
Då någon för längre tid än en månad i inspektörs ställe uppehål¬
ler dennes befattning, tillfaller honom så stor del af det åt inspektor an¬
slagna arfvode, som svarar mot tiden. För kortare tid äger sådan veder¬
gällning ej rum.
Tandläkarinstitutets lärarråd utgöres af inspektor, som är dess ord- § in¬
förande, samt af institutets ordinarie lärare och läraren i kirurgi.
Såsom vice ordförande inträder vid höstterminens början för ett
år i sänder en af tandläkarinstitutets ordinarie lärare i ordning efter full¬
makts ålder.
Lärarrådet skall närmast hafva inseende öfver och vård om den § 13-
praktiska undervisningens såväl vetenskapliga som ekonomiska angelägen¬
heter och skall fördenskull öfvervaka denna undervisnings tillbörliga
gång och till karolinska institutets lärarkollegium eller förvaltningsnämnd
lämna utlåtande öfver hithörande frågor rörande tandläkarinstitutet, dess
ekonomi eller undervisningen därstädes. Lärarrådet äger ock att själft
väcka förslag i sådana frågor.
Lärarrådet bestämmer de afgifter, som å institutets laboratorier upp¬
tagas af patienter till täckande af kostnad för materiel till utförda arbe¬
ten, och skall lärarrådet för hvarje lästermin och feriekurs af lärare in¬
fordra redogörelse öfver influtna afgifter.
32
§ 14: 1.
§ 16.
§ 17.
§ 18.
Inom januari månad skall lärarrådet till karolinska institutets för¬
valtningsnämnd inlämna redovisning öfver användningen af nu nämnda
afgifter samt af uppburna anslag och förskott jämte förslag öfver in¬
komster och utgifter för det löpande året.
Lärarrådet utdelar de tandläkarinstitutet gifna stipendier, där ej an¬
norlunda är förordnadt.
För hvarje läsår skall lärarrådet till karolinska institutets lärarkol¬
legium inlämna berättelse öfver poliklinikens och öfriga afdelningars verk¬
samhet.
Lärarrådet sammanträder, på kallelse af inspektor, så ofta förekom¬
mande ärenden det fordra.
Lärarrådet är ej behörigt att fatta beslut, därest ej tre ojäfviga
medlemmar äro tillstädes.
Vid behandling af sådana ärenden, i hvilka äfven teoretiska läro¬
ämnen äro berörda, skola jämväl de lärare, som upprätthålla undervis¬
ningen uti ifrågavarande ämnen, kallas till deltagande i öfverläggning
och beslut.
Då ärende förekommer, som angår någon af tandläkarinstitutets prak¬
tiska afdelningar, må beslut ej fattas, innan afdelningens föreståndare blif-
vit hörd.
Behöfves adjunktion för att göra lärarrådet beslutmässigt, skall in¬
spektor tillkalla biträdande lärare eller, då sådan ej finnes att tillgå,
assistent, som är examinerad tandläkare.
Inspektor föredrager ärendena i lärarrådet. Vid ärendenas behand¬
ling skall han tillse, att sådana frågor, som böra underställas karolinska
institutets lärarkollegium, öfverlämnas till lärarkollegiet, sedan de blifvit
förberedda af lärarrådet.
\ id lika röstetal för olika meningar varder den mening beslut, som
biträdes af ordföranden.
Då lärare eller tjänsteman vid tandläkarinstitutets poliklinik och la¬
boratorier begär vittnesbörd öfver sitt tjänsteförhållandé, skall det till inne¬
hållet bestämmas af lärarrådet samt af inspektor underskrifvas och utfärdas.
För lärare vid de teoretiska undervisningskurserna meddelas sådant
vittnesbörd af karolinska institutets lärarkollegium.
O
33
Vid lärarrådets sammanträden föres protokoll af en af lärarrådet ut¬
sedd sekreterare, som jämväl ombesörjer däraf föranledda expeditioner.
Beträffande lärarämbetens och tjänsters tillsättande, tjänstledighet och
vikariat är stadgadt:
Ordinarie lärarämbete vid tandläkarinstitutet tillsättes af Kung].
o
Maj:t på förslag af karolinska institutets lärarkollegium och sedan kanslern
yttrat sig öfver förslaget.
Lärare vid teoretisk undervisningskurs samt läraren i kirurgi, hvilka
lärare utses för viss tid, äfvensom biträdande lärare förordnas af kanslern
efter förslag af karolinska institutets lärarkollegium.
Assistent förordnas af tandläkarinstitutets lärarråd på framställning
af vederbörande lärare.
Sökande till ordinarie lärarämbete skall vara legitimerad tandläkare
och inom af karolinska institutets lärarkollegium utsatt proftid ådagalägga
sin skicklighet medelst de prof, som nedan omnämnas.
Prof, genom hvilka sökande till ordinarie lärarämbete skall styrka sin
skicklighet, bestå af en föreläsning och en demonstration med fritt före¬
drag och praktisk tillämpning. Till föreläsningen förelägger karolinska
institutets lärarkollegium åtta dagar förut några ämnen till sökandens val.
Till demonstrationen väljas lämpligt fall och ämne af tandläkarinstitutets
lärarråd.
Skulle sökanden sådant önska, äger han att dessutom såsom prof hålla
en demonstration efter eget val af ämne samt att utgifva och vid karolin¬
ska institutet offentligt försvara en afhandling.
Föreläsningen, demonstrationerna och disputationen skola hållas på
svenska språket.
Vid ansökningstidens utgång utser karolinska institutets lärarkollegium
minst tre i det eller de läroämnen, som det lediga ämbetet omfattar, sak¬
kunniga personer.
Med ledning af de bevis, med hvilka den sökande vill styrka sin
skicklighet och förtjänst, och i öfverensstämmelse med de grunder, som
gälla för lärarkollegiets eget yttrande vid befordringsärendets pröfning,
skola de sakkunniga till lärarkollegiet inkomma med förberedande skriftligt
5—092025 Löneregleringslcgmmitténs bet. XX.
§ 19.
§ 20.
§ 21.
§ 22.
§ 23 enl.
k. k. I8/i2
1908.
34
§ 24.
§ 25 enl.
k. k. >8/la
1908.
§ 26.
§ 27.
§ 28.
utlåtande angående hvarje sökandes skicklighet till ämbetet och, där de sö¬
kande äro flere, dessutom angående den ordning, i hvilken de anses därtill
skickliga.
Sakkunnig, som icke tillhör lärarkollegiet, äger dock deltaga i ärendets
slutliga behandling inom lärarkollegiet.
När skickligheten i afseende å en hvar af de sökande blifvit bedömd,
företages frågan om förslaget till behandling, hvarvid endast de bland de
sökande, som förklarats skickliga till ämbetet, må komma under omröstning.
Vid upprättande af förslag skall hvarje ledamot af karolinska in¬
stitutets lärarkollegium särskildt yttra sig och, om de sökande äro flere,
anställa bestämd jämförelse emellan dem, hvarvid afseende bör fästas en¬
dast på aflagda examensprof, utgifna arbeten, fullgjorda prof, duglighet så¬
som lärare, föregående tjänstgöring äfvensom hvad i öfrigt kan gifva till¬
förlitlig upplysning om de sökandes skicklighet. Därefter uppför han tre
af dem, om så många äro, på förslag i den ordning, han anser dem för¬
tjänta att nämnas till befattningen.
Angående återbesättande af ordinarie lärarämbete vid tandläkar-
institutet gäller för öfrigt i tillämpliga delar hvad karolinska institutets
stadgar i motsvarande hänseende föreskrifva.
Vid tandläkarinstitutet må biträdande lärare förordnas till det antal,
som pröfvas nödigt eller nyttigt.
Önskar legitimerad tandläkare blifva anställd såsom biträdande lärare
vid tandläkarinstitutet, har han att anmäla det hos inspektor och att där¬
jämte inlämna meritförteckning samt de skrifter och andra bevis, med
hvilka han vill styrka sin skicklighet.
Sedan tandläkarinstitutets lärarråd yttrat sig, öfverlämnar inspektor
ärendet för vidare behandling till karolinska institutets lärarkollegium.
På lärarkollegiet ankommer att, sedan dylik anmälan, som i § 27
säges, blifvit föredragen inom lärarkollegiet, godkänna de företedda skick-
lighetsbevisen.
Godkänner icke lärarkollegiet de företedda skicklighetsbevisen, och
önskar den sökande att genom ytterligare prof få styrka sin skicklighet,
skall detta prof fullgöras genom en föreläsning och en demonstration i
eldighet med hvad i § 22 säges.
35
Godkännes skickligheten och finner lärarkollegiet det behöfligt eller
nyttigt, att biträdande lärare anställes i det uppgifna ämnet, har lärarkol¬
legiet att göra hemställan därom hos kanslern, som förordnar biträdande lärare.
Rättighet att såsom biträdande lärare undervisa vid tandläkarinstitutet
kan, på lärarkollegiets därom gjorda framställning, återkallas af kanslern,
då giltiga skäl därtill förekomma.
För att vara kompetent till assistentplats erfordras att vara legiti¬
merad tandläkare; dock må i det fall, då tandläkare ej kan erhållas, tand¬
läkarkandidat kunna därtill förordnas.
Vaktmästare och andra betiänte vid tandläkarinstitutet äger inspektor
tillsätta och afskeda, dock skola de olika afdelningarnas föreståndare dess¬
förinnan höras, och bör skäligt afseende fästas vid deras önskningar.
Tjänstledighet åt tandläkarinstitutets ordinarie lärare må, då skäl före¬
komma därtill, beviljas för högst åtta dagar af inspektor, för längre tid,
dock ej öfver ett hälft år, af kanslern, sedan karolinska institutets kollegie-
nämnd efter hörande af tandläkarinstitutets lärarråd afgifvit förslag, huru
ämbetet under tiden skall uppehållas.
Poliklinikföreståndaren och hans assistent äga att under ferierna åt¬
njuta ledighet från sin tjänstgöring vid polikliniken till den utsträckning,
att hvardera är fri från tjänstgöring under julferierna tre veckor samt
under sommarferierna sju veckor, med den fördelning af tiden för ledig¬
heten, hvilken efter samråd med dem stadfästes af inspektor. Under före¬
ståndarens ledighet förestår assistenten polikliniken.
Kanslern tillkommer att förordna vikarier att förestå de lärarämbeten,
som af en eller annan anledning äro lediga eller af innehafvaren icke be¬
stridas men böra uppehållas.
Om vikarie behöfves tidigare än kanslerns förordnande hinner an¬
komma eller för kortare tid än åtta dagar, må inspektor tills vidare för¬
ordna vikarie.
På samma sätt förfares, då lärare är förhindrad att fullgöra honom
åliggande vare sig undervisnings- eller examinationsskyldighet.
I fråga om undervisningen och examina, disputationer och stipendier
gälla, bland annat, följande bestämmelser.
§ 29.
§ 30.
§ 31 enl.
k. k. 18/is
1908.
§ 32.
36
§ 33.
§ 34.
§ 33.
§ 30.
§ 37.
§ 3S.
§ 40: 1.
Undervisningen är ordnad efter en af kanslern fastställd plan, soru
afser, att fullständig lärokurs genomgås på tre år.
Den teoretiska undervisningen meddelas i form af kurser, som ge¬
nomgås under loppet af ett läsår. Den praktiska undervisningen anordnas
så, att den medhinnes under loppet af två läsår.
De teoretiska undervisningskurserna omfatta lämpliga delar af följande
undervisningsämnen: kemi med metallurgi och läkemedelslära; människans
normala anatomi med dissektionsöfningar samt histologi och embryologi;
fysik och fysiologi; allmän patologi med bakteriologi.
De praktiska undervisningsämnena äro: kirurgi; tandkirurgi; tand-
fyllningskonst; protéslära och tandreglering.
Vid tandläkarinstitutet skola finnas, underhållas och i mån af behot
och tillgångar fullständigas följande materiella hjälpmedel för undervisningen:
poliklinik med nödig utrustning;
laboratorium för öfningar i tandfyllning med nödig utrustning;
laboratorium för protésöfningar med nödig utrustning;
odontologiska samlingar och samling af instrument m. m.
Hvarje lärare åligger att upprätthålla undervisningen i sitt ämne i
enlighet med de instruktioner, kanslern fastställt.
<D '
Läsåret tager sin början den 8 september och omfattar två läs-
terminer: den ena eller höstterminen från och med nämnda dag till den
1 december; den andra eller vårterminen från och med den 15 januari
till den 1 juni. Den öfriga delen af året är ferier. Tre dagar före och
tre dagar efter påsk- och pingstdagarna må ock föreläsningarna inställas.
Ordinarie lärare skall under den tid af året, undervisningsskyldighet
åligger honom, utan särskild vedergällning leda de studerandes praktiska
öfningar samt dessutom hålla föreläsningar minst två timmar i veckan.
Under examensperioderna äro lärarna befriade från föreläsningsskyldigheten.
Läraren i tandkirurgi leder som föreståndare för polikliniken den
polikliniska tjänstgöringen; läraren i tandfyllningskonst förestår laboratoriet
för öfningar i tandfyllning; läraren i protéslära och tandreglering förestår
laboratoriet för protésöfningar.
Hvar och en, som önskar begagna sig af undervisningen vid tand¬
läkarinstitutet, skall anmäla sig hos inspektor och därvid förete vederbörligt
prästbevis samt betyg öfver godkänd mogenhetspröfning. Han skall i denna
pröfning hafva erhållit minst betyget godkänd i matematik och fysik eller
ock sedermera hafva genom särskild fyllnadspröfning ådagalagt motsvarande
insikter i dessa ämnen.
Den, som antages till studerande vid tandläkarinstitutet, skall in- § 41:1.3.
skrifvas i dess matrikel och erhålla bevis däröfver.
Den, som vill tjänstgöra vid tandläkarinstitutets poliklinik och labo¬
ratorier, skall hos inspektor uppvisa betyg om aflagd tandläkar-kandidat-
examen eller medicine kandidatexamen.
Studerande skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter och ord- § 43.
ningsstadgar, kanslern utfärdar på förslag af karolinska institutets lärar¬
kollegium.
Studerande vid tandläkarinstitutet skall inträda i den vid institutet
bildade odontologiska föreningen och under hela den tid, han idkar studier
vid institutet, tillhöra denna förening.
Af de studerande erläggas studieafgifter, hvilka, efter hemställan be- § in¬
träffande den praktiska undervisningen af tandläkarinstitutets lärarråd,
föreslås af karolinska institutets lärarkollegium och bestämmas af kanslern,
med iakttagande därvid af föreskrifter angående af Riksdagen beviljade an¬
slag till tandläkarinstitutet.
Vid tandläkarinstitutets poliklinik och laboratorier äger biträdande § 44-
lärare rättighet att, efter anmälan hos lärarrådet, under ferierna anordna
undervisnings- och öfningskurs.
Assistent vid tandläkarinstitutet, som önskar att under ferierna gifva
dylik kurs, inlämnar till lärarrådet ansökan därom, och beror det på lärar¬
rådets pröfning, om tillstånd därtill medgifves honom.
Ordinarie lärare vid tandläkarinstitutet är skyldig att utan särskild § 45 ■
ersättning examinera i sitt läroämne samt deltaga i öfvervakande af de för
tandläkarexamen föreskrifna praktiska prof.
Lärare, förordnad att bestrida teoretisk kurs eller kursen i kirurgi,
är skyldig att utan särskild ersättning examinera i sitt ämne.
Ordinarie assistent, som är legitimerad tandläkare, är skyldig att vid
behof och på inspektörs tillsägelse utan särskild ersättning deltaga i öfver-
vakandet af de för tandläkarexamen föreskrifna praktiska profven.
38
Sekreterargöromålen vid den teoretiska examen förrättas af karo¬
linska institutets sekreterare och vid den praktiska examen af sekreteraren
hos tandläkarinstitutets lärarråd.
£ 46. Examina vid tandläkarinstitutet äro: en teoretisk eller tandläkar-
kandidatexamen och en praktisk eller tandläkarexamen.
£ 47. Dessa examina omfatta följande ämnen:
tandläkar kandidatexamen:
kemi med metallurgi och läkemedelslära;
anatomi med histologi och embryologi;
fysik och fysiologi;
allmän patologi med bakteriologi;
tandläkarexamen:
kirurgi;
tandkirurgi;
tandfyllningskon st;
protéslära och tandreglering.
§ 48. Examina anställas vid hvarje lästermins början. Där karolinska,
institutets lärarkollegium så finner behöfligt, kan tandläkarkandidatexamen
anställas äfven vid vårterminens slut.
§ 51. Den, som vill undergå tandläkarkandidatexamen, skall förete intyg:
att han är inskrifven i tandläkarinstitutets matrikel och fullgjort sina
skyldigheter till odontologiska föreningen; och
att han å karolinska institutets laboratorier genomgått de kurser,
som närmare bestämmas i den af kanslern fastställda studieplan.
§ 52. Den, som vill aflägga tandläkarexamen, skall förete följande intyg:
att han aflagt tandläkarkandidatexamen eller medicine kandidat¬
examen ;
att han är inskrifven i tandläkarinstitutets matrikel och fullgjort
sina skyldigheter till odontologiska föreningen;
att han med minst godkänd flit och skicklighet genomgått den under¬
visning i förening med tjänstgöring vid tandläkarinstitutets poliklinik, vid
laboratoriet för tandfyllning och vid protéslaboratoriet, som i den af
kanslern fastställda studieplanen närmare bestämmes; ägande dock kanslern
att på anmälan af lärarrådet lämpligen förkorta den vid tandläkarinsti-
39
tutets poliklinik och laboratorier föreskrifna tjänstgöring för tandläkar¬
kandidat, som på grund af i utlandet aflagd tandläkarexamen eller väl
vitsordad tjänstgöring vid erkänd utländsk undervisningsanstalt eller hos
erkändt skicklig inländsk eller utländsk tandläkare, enligt behörigen styrkta
intyg, pröfvats äga goda kunskaper; samt
att han genomgått föreskrifven undervisningskurs i kirurgi.
Tandläkarkandidatexamen förrättas af de förordnade kurslärarna § 58.
såsom examinatorer inför en examensnämnd, bestående af inspektor såsom
ordförande och tvenne årligen af karolinska institutets lärarkollegium bland
dess medlemmar utsedda ledamöter.
Tandläkarexamen förrättas af tandläkarinstitutets lärare och läraren
i kirurgi såsom examinatorer inför en examensnämnd, bestående af in¬
spektor såsom ordförande och tvenne årligen af karolinska institutets
lärarkollegium utsedda, utom tandläkarinstitutet stående, praktiserande tand¬
läkare.
Examensnämnden leder examen, öfvervakar att examensföreskrifterna § 54.
noga efterföljas, besörjer vid tillfälligt förhinder för någon af nämndens
medlemmar dennes ersättande och insänder efter examensperiodens slut
afskrift af protokollet till karolinska institutets lärarkollegium.
Medlemmarna i examensnämnden för tandläkarexamen äro skyldiga
att infinna sig vid de praktiska profven för denna examen.
Uti de särskilda examina med därtill hörande praktiska prof skola § 55.
examinandens insikter uti de i § 47 bestämda ämnen pröfvas i enlighet
med följande närmare bestämmelser:
1. Tandläkarkandidatexamen:
a) kemi med metallurgi och läkeme delslär a: hufvuddragen af oorga¬
niska och organiska kemien med tillämpliga delar af metallurgien; hufvud¬
dragen af fysiologiska kemien med speciell hänsyn till munhålans fysiolo¬
giska kemi; kännedomen om de i tandläkarpraxis förekommande läke¬
medlen jämte toxikologi;
b) anatomi med histologi och embryologi: cell- oeh väfnadslära, huf¬
vuddragen af organsystemens anatomi samt tändernas och munhålans med
angränsande delars speciella anatomi och histologi hos människan jämte
hithörande delar af embryologien;
40
§ 56.
c) fysik och fysiologi: hufvuddragen af fysiken och människans fysi¬
ologi samt munhålans och angränsande organs speciella fysiologi;
d) allmän patologi med hakteriologi: hufvuddragen af de lokala cir¬
kulationsrubbningarna och i tillämpliga delar väfnadernas passiva och ak¬
tiva förändringar; hufvuddragen af läran om mikroorganismerna och spe¬
ciell patologisk mykologi.
2. Tandlakar examen:
a) kirurgi: muntligt förhör, omfattande den allmänna kirurgiska pato¬
logiens hufvuddrag samt i tillämpliga delar läran om munhålans och an¬
gränsande delars kirurgiska åkommor, deras igenkännande och behandling;
b) tandkirurgi:
praktiskt prof, bestående i undersökning af polikliniska fall med
affektion af tänder eller tandköttet, hårda gommen etc.; anamnes, diagnos
och prognos af fallen samt behandling jämte utförande af tillhörande lämp¬
liga operationer;
muntligt förhör, omfattande tandkirurgisk patologi och terapi jämte
dietetik, speciell receptlära, indikationer för användningen af olika tand¬
operationer samt kunskap om och i användningen af hithörande instrument;
c) tand fyllning skonst:
praktiskt prof, bestående i undersökning af polikliniska fall med
bestämning af lämplig behandling samt i utförande af ett antal olika slags
fyllningar med brukliga materialier, särskildt guld;
muntligt förhör, omfattande tandfyllningens teori, olika tandfyll-
ningsämnen och indikationerna för deras användning samt hithörande in¬
strumentlära;
d) protéslära och tandreglering:
praktiskt prof, bestående i undersökning af patienter i behof af pro¬
tes med bestämning af lämplig ersättningsmetod samt i utförande af ett
fullständigt protésarbete äfvensom en partiell protes af metall;
muntligt förhör, omfattande teorien för tand-, käk- och gomprotéser
samt för tandreglering äfvensom dess praktiska tillämpning jämte känne¬
domen om därvid använda materialier och instrument.
För hvart och ett af de i § 47 angifna hufvudämnen i de båda
examina liksom för hvarje grupp af praktiska prof för tandläkarexamen
41
skall betyg afgifvas, hvilket bestämmes af examinator i ämnet jämte exa¬
mensnämnden, därvid den förre vid lika röstetal för olika meningar äger
utslagsröst.
Sedan samtliga betyg blifvit satta och protokollet undertecknadt af § 57.
examensnämnd och examinatorer, skall inspektor förklara afslutad examen
godkänd eller icke godkänd. Därvid gäller för godkännande, att examinand
skall hafva minst betyget godkänd uti hvarje till examen hörande ämne
eller praktiskt prof. Om utgången underrättar inspektor därefter den
examinerade, för hvilken sedermera bevis utfärdas genom protokollsutdrag.
Godkännes ej den examinerade i muntliga förhöret, men alla de § 58.
praktiska profven blifvit godkända, gälla de för dessa prof afgifna betyg
äfven under närmast följande examensperiod.
Infinner sig ej examinand efter verkställda praktiska prof för att
undergå muntligt förhör, slutbedömas hans praktiska prof endast i det
tall, att han styrker sig af giltig anledning ej kunna fullfölja examen.
Hvar och en, som anmäler sig till undergående af tandläkarkandidat- § 60.
examen, skall vid sin anmälan erlägga en afgift af 25 kronor, hvaraf 15 kro¬
nor ingå till lärarkollegiets vid karolinska institutet kassa och återstoden lika
fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.
Hvar och en, som anmäler sig till undergående af tandläkarexamen,
skall vid sin anmälan erlägga dels en afgift af 50 kronor, att användas till
bestridande af kostnaderna för tandläkarinstitutet, dels ock för pröfning-
en en ytterligare afgift af 50 kronor, hvaraf 15 kronor ingå till tand-
läkarin sti tutets lärarråds kassa och återstoden på lämpligt sätt fördelas
mellan examensnämndens tre medlemmar.
Uti muntliga förhöret underkänd examinand, hvars praktiska prof
blifvit godkända, erlägger, därest han vill under närmast följande examens¬
period undergå tandläkarexamen, en afgift af 25 kronor, hvaraf 15 kro¬
nor ingå till tandläkarinstitutets lärarråds kassa och återstoden på lämp¬
ligt sätt fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.
De kostnader, som äro förenade med utförandet af de praktiska
profven, bestridas af examinanden, och skall bevis om att de blifvit
gäldade företes, innan det muntliga förhöret äger rum.
6—092025 Löneregleringshommitténs het. XX.
42
<? 61 enl.
k. k. l8/12
1908.
§ 62.
§ 63.
§ 64.
§ 65.
§ 66: 1
§ 67.
§§ 69 o. 70.
Rättighet att utgifva och offentligen försvara afhandling vid karo¬
linska institutet tillkommer legitimerad tandläkare, som vill aflägga lär¬
domsprof såsom sökande till ordinarie lärarämbete eller vinna anställning
såsom biträdande lärare vid tandläkarinstitutet; skolande i öfrigt i fråga
om disputation gälla hvad i stadgarna för karolinska institutet finnes
föreskrifvet.
Såväl ordinarie som biträdande lärare vid tandläkarinstitutet är
skyldig att på uppdrag af karolinska institutets lärarkollegium opponera
vid disputationsakt.
Tandläkarinstitutet gifna stipendier skola förvaltas och utdelas i
öfverensstämmelse med därom utfärdade stiftelsebref, reglementen och
andra föreskrifter.
Där ej annorlunda finnes förordnadt, utöfvar inspektor närmaste
tillsynen öfver stipendier och stipendiater.
Vården och tillsynen öfver hvar och en af tandläkarinstitutet?
samlingar och inrättningar tillkommer den lärare, till hvars läroämne
samlingen eller inrättningen hörer. Samlingarna skola, så vidt med nödig
säkerhet är förenligt, vara tillgängliga för lärare och studerande.
Till samlingarnas underhåll och förökande användas de tillgångar,
hvilka för sådant ändamål kunna disponeras af de till tandläkarinstitutets
materiella behof bestämda anslag eller afgifter.
öfver de vid tandläkarinstitutet inskrifna och närvarande studerande
äger institutet disciplinär myndighet, hvilken utöfvas af inspektor tillika
med lärarrådet.
Från de disciplinära bestämmelserna må här endast omnämnas, att
beslut, hvarigenom studerande blifvit af lärarrådet för alltid skild från
läroverket, skall underställas kanslerns pröfning, samt att, därest sådant
beslut vunnit laga kraft, detta äfven medför förlust af rättighet att vidare
studera vid rikets universitet eller karolinska institutet.
Såsom förut är nämndt, komma, på grund af beslut vid 1909 års
riksdag, att vid tandläkarinstitutet från 1910 års ingång anställas en labo-
43
rator i protéslära och tandreglering, en assisterande lärare i tandkirurgi
samt en laborator i tandfyllningskonst. Dessa skola, i olikhet mot de i
stadgan för institutet omförmälda biträdande lärarna, äga uppbära aflöning
af statsmedel.
Med anledning af tillkomsten af dessa nya lärarbefattningar lära,
enligt hvad kommittén inhämtat, särskilda föreskrifter komma att utfärdas,
hvarigenom vissa i stadgan innehållna bestämmelser komma att modifieras.
I afvaktan på tillsättandet af ifrågavarande befattningar finnas, såsom
ock förut antydts, tillfälligt anställda lärare, hvilka biträda vid undervis¬
ningen. Rörande deras tjänstgöring hafva utfärdats provisoriska bestäm¬
melser.
De undervisnings- och studieplaner äfvensom de föreskrifter och
ordningsstadgar, som omförmälas uti stadgan för tandläkarinstitutet, hafva
af universitetskanslern fastställts den 23 december 1907.
*- *
*
Till belysande af tandläkarinstitutets verksamhet har kommittén an¬
sett sig böra meddela nedanstående uppgifter.
Antalet studerande vid tandläkarinstitutet och därifrån utexamine¬
rade har åren 1906—1909 varit sålunda fördeladt.
|
År 1906
|
År 1907
|
År 1908
|
År 1909
|
|
vår-
term.
|
höst-
term.
|
vår¬
term.
|
höst¬
term.
|
vår¬
term.
|
höst¬
term.
|
vår¬
term.
|
höst¬
term.
|
Studerande å teoretiska afdelningen ....
|
34
|
52
|
42
|
37
|
24
|
36
|
35
|
39
|
» > praktiska > ....
|
34
|
46
|
36
|
57
|
58
|
63
|
57
|
63
|
Summa
|
68
|
98
|
78
|
94
|
82
|
99
|
92
|
102
|
Utexaminerade från institutet.......
|
10
|
6
|
15
|
4
|
11
|
9
|
8
|
15
|
Summa
|
16
|
19
|
20
|
23
|
Sammanlagda beloppet af de afgifter, en studerande vid tandläkar¬
institutet — med lärotiden beräknad till tre år — har att erlägga, upp¬
går för närvarande till omkring 915 kronor, enligt följande fördelning.
44
Den teoretiska kursen (ettårig):
af gifter för undervisningen under hösttermin . . .115 kronor
» » » » vårtermin.... 90 »
examensafgift ................25 »
Den praktiska kursen (tvåårig):
terminsafgifter för två höstterminer å 120 kronor .240 »
» » > vårterminer å 150 » . 300 »
afgift för undervisning i kirurgi.....omkring 45 »
examensafgifter................100 »
Summa omkring 915 kronor
Vid tandläkarinstitutets
|
poliklinik och
|
laboratorier
|
har ungefärli
|
antalet patientbesök under åren
|
1906—1908 utgjort:
|
|
|
år 1906
|
år 1907
|
år 1908
|
å polikliniken........
|
......12,200
|
11,900
|
12,000
|
> tandfyllningslaboratoriet . .
|
.....7,300
|
8,500
|
8,800
|
» protéslaboratoriet ......
|
......4,400
|
6,000
|
6,200
|
|
Summa 23,900
|
26,400
|
27,000
|
Det torde i detta sammanhang böra omförmälas, att vid tandläkar-
institutet från den 1 oktober 1909, med universitetskanslerns medgifvande,
tills vidare anställts en kassörska, hvilken har till uppdrag att uppbära
och redovisa de s. k. patientafgifterna, d. v. s. ersättningar af bemedlade
patienter för förbrukad materiel i och för behandlingen å protés- och tand-
fyllningsafdelningarna. Aflöningen till ifrågavarande kassörska utgår med
100 kronor i månaden, dock högst 1,000 kronor för år räknadt, och be-
strides af de nämnda patientafgifterna.
45
Sammandrag af tandläkarinstitutets räkenskaper för år 190S.
Inkomster.
|
|
|
Statsanslag till aflöning.........
|
19,685
|
—
|
Stndieafgifter för deltagande i de vid institutets klinik och laboratorier anordnade or-
|
|
|
dinarie kurser......'...........
|
15,615
|
—
|
Examensafgifter..............
|
1,000
|
—
|
Laboratorieafgifter för deltagande i de extra och fakultativa undervisningskurserna . .
|
630
|
—
|
Patientafgifter (materielersättningar af bemedlade patienter).......
|
5,504
|
15
|
Anslag af Stockholms stad.............
|
1,500
|
—
|
Omföring frän extra statsanslag till institutets utvidgning (»ökade utgifter för upp-
|
|
|
värmning, belysning och renhållning m. m.»)...............
|
500
|
—
|
Summa
|
44,434
|
15
|
Utgifter.
|
|
|
Aflöning (ålderstillägg och extra lönetillägg inberäknade).............
|
19,685
|
■-
|
Lokalhyra (efter afdrag för vaktmästarens bostad)..............
|
4,850
|
—
|
Lokalens underhåll och inredning......................
|
2,186
|
32
|
Ved och kol...............................
|
960
|
—
|
Glas och elektricitet...........................
|
1,972
|
04
|
Vatten................................
|
59
|
20
|
Renhållning.............................
|
816
|
55
|
Handdukar och tvätt..........................
|
714
|
08
|
Glas och allmänna förbrukningsartiklar......................
|
580
|
91
|
Instrument och verktyg.......................
|
62
|
24
|
Medicinalier och förbandsartiklar...................
|
135
|
32
|
Skrifmaterialier, trycksaker, annonser, telefon o. d.............
|
697
|
76
|
Materiel för den praktiska verksamheten vid laboratorierna.............
|
4,599
|
73
|
Leverering till statskontoret....................
|
7,115
|
—
|
Summa
|
44,434
|
16
|
46
Till kommitténs handläggning öfyerlämnade handlingar.
Såsom ofvan nämnts, uttalade vederbörande departementschef vid
föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1909, att den af lärar¬
rådet vid tandläkarinstitutet den 3 september 1908 gjorda framställningen,
i hvad den afsåg lönereglering för institutets lärare och tjänstemän, syn¬
tes böra remitteras till löneregleringskommittén.
1 enlighet därmed öfverlämnades till kommittén afskrifter af nämnda
framställning samt ett af karolinska institutets lärarkollegium till kanslern
för rikets universitet afgifvet yttrande i ärendet af den 10 september 1908,
jämte därvid fogadt protokollsutdrag, äfvensom transumt af ett utaf kans¬
lern den 15 oktober 1908 afgifvet utlåtande i ämnet; och anbefalldes kom¬
mittén att taga dessa handlingars innehåll i öfvervägande i sammanhang
med behandlingen af det på kommitténs handläggning ankommande ären¬
det angående lönereglering vid tandläkarinstitutet.
Uti lärarrådets ofvanberörda framställning anfördes beträffande
lönereglering för institutets lärare och tjänstemän, bland annat, följande.
Då karolinska institutets lärarkollegium den 30 maj 1902 afgaf
förslag rörande förbättrad lönestat såväl för karolinska institutet som för
tandläkarinstitutet, föreslog lärarkollegiet, att läraren vid tandläkarinsti¬
tutet i protéslära och tandreglering skulle erhålla en aflöning af 5,000 kronor,
hvaraf 1,200 tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg å 500 kronor,
läraren i dental kirurgi och terapi 4,000 kronor, hvaraf 1,200 tjänstgörings¬
penningar, jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, samt läraren
i tandfyllningslära 3,500 kronor, hvaraf 1,200 i tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Hvar och en af dessa
tre lärare skulle enligt detta förslag erhålla en förhöjning af begynnelse¬
lönen med 500 kronor samt ett nytt ålderstillägg å 500 kronor.
47
Någon löneförbättring åt lärarna i fråga hade emellertid icke kommit
till stånd, hvarken på grund af nämnda förslag eller på grund af ett
förslag, som karolinska institutets lärarkollegium den 11 januari 1906
afgifvit med anledning af en från de tre ordinarie lärarna vid tand-
läkarinstitutet till Kungl. Maj:t afgifven petition om löneförbättring i
anslutning till petitioner om förbättrade lönevillkor, som inlämnats från
såväl universitetens som karolinska institutets e. o. professorer och med
dem väsentligen likställda universitetslärare.
Lärarna vid tandläkarinstitutet hade vid sistnämnda tillfälle begärt
att på extra stat erhålla ett tillägg af 1,000 kronor hvardera till begyn¬
nelselönen. Därjämte hade de anhållit om rätt att bekomma, lärarna i
tandkirurgi och terapi samt i tandfyllningslära ett andra ålderstillägg efter
10 års tjänstgöring samt läraren i protéslära och tandreglering, hvilken ej
åtnjöte något ålderstillägg, två sådana efter resp. 5 och 10 års tjänst¬
göring.
Af de särskilda skäl, som framhållits i nyssnämnda lönepetition,
åberopade lärarrådet i sin förevarande framställning följande.
Lärarna vid tandläkarinstitutet hade enligt gällande stadgar att utan
någon som helst särskild ersättning leda de studerandes praktiska öfningar
på de olika afdelningarna, och detta dagligen under läsårets båda läs-
terminer. Därjämte vore läraren i tandkirurgi och terapi i sin tjänst¬
göring såsom poliklinikföreståndare under en stor del af ferierna upp¬
tagen af polikliniken, hvarvid han kostnadsfritt meddelade undervisning
åt de studerande, som, ofta i rätt stort antal, begagnade sig af denna
tjänstgöring. De öfriga lärarna utöfvade dessutom utan någon ersättning
öfverinseende öfver de feriekurser och propedeutiska kurser, som hölles
vid institutet. Af dessa kurser återkomme de vid protéslaboratoriet städse
under såväl jul- som sommarferierna.
På grund af examensskyldigheten kräfdes af ifrågavarande lärare
en betydlig uppoffring af tid genom anordnandet och öfvervakandet af
de många praktiskt-tekniska prof, som inginge i examensprofven. Detta
gällde i synnerhet läraren i protéslära, som också, för att profven icke
skulle för mycket inkräkta på den öfriga undervisningen, nödgades därtill
använda en del af ferierna.
48
Ingen af dessa lärare uppbure, utöfver aflöningen å stat, något som
helst arfvode af statsverket eller kommun, ej heller någon del af patient-
afgifterna vid institutet. Dessa afgifter afsåge nämligen endast att betacka
de materialkostnader, som drabbade institutet vid behandling å laboratori¬
erna af patienter, hvilka icke vore medellösa.
Den enskilda praktiska verksamhet såsom tandläkare, som af Riks¬
dagen åberopades såsom skäl för de år 1897 fastställda lägre löneför¬
månerna, kunde i sitt ekonomiska utbyte ingalunda jämföras med de
praktiserande tandläkarnas i allmänhet, hvilka uteslutande ägnade si o-
. Ö O
åt praktiken.
Vid sammanträde den 11 januari 1906 med lärarkollegiet vid karo¬
linska institutet hade inspektorn för tandläkarinstitutet i detta ärende an¬
fört, förutom annat, att genom de af Riksdagen år 1905 beviljade ökade
anslag i och för utvidgande af tandläkarinstitutets verksamhet detta
läroverk vore satt i stånd att mera effektift genomföra sin förelagda
uppgift och möta de ökade kraf, som ställts på detsamma från såväl all¬
mänhetens som undervisningens synpunkt. Under det att de sju första
aren af institutets verksamhet årligen bortåt 15 studerande inskrifvit sig
för begynnande af de odontologiska studierna, hade under läsåret 1904—
1905 deras antal stigit till 19 och läsåret 1905—1906 till 28. Inspek¬
torn ansåg sig hafva all anledning antaga, att siffran äfven för framtiden
komme att hålla sig hög.
o O
Genom de förbättrade lokala förhållanden, som då inträdt vid
läroverket, var enligt inspektorns mening all utsikt för, att vid dess
poliklinik och laboratorier ökade fordringar komme att ställas på lärarnas
insats i undervisningsarbetet. Det kunde nämligen vid den polikliniska led¬
ningen och vid laboratorieundervisningen ej vara likgiltigt, att de hjälp¬
sökandes antal väsentligt ökats och att de tjänstgörande kandidaternas
antal blefve fördubblad!.
Enligt inspektorns åsikt kunde det ej anses billigt att af lärare, till
hvilkas åligganden, förutom föreläsnings- och examinationsskyldighet, dag¬
ligen hörde poliklinik- och laboratorieundervisning, fordra så omfattande
tjänstgöring för en aflöning af 3,000 resp. 3,500 och 4,500 kronor år¬
ligen.
49
Ätt karolinska institutets lärarkollegium år 1902 uttalat sig för en
löneförbättring till lägre belopp, ansåg inspektorn ej utgöra hinder för att
år 1906 rösta för ett högre belopp. Enär dyr tid vore det väsentliga
motivet för löneförbättringen, syntes det honom, att de senaste årens
ytterligare stegring i lefnadskostnaderna väl motiverade en begäran om
500 kronors tillägg till de aflöningar för lärarna i fråga, som lärarkollegiet
redan år 1892 ansett vara lämpliga att föreslå Kungl. Maj:t vid afgifvandet
af förslaget om tandläkarinstitutets upprättande.
Efter hvad lärarrådet vidare anförde i sin förevarande framställning,
hade inspektörs antagande om ökningen af de studerandes antal besannats de
senaste åren.
Hänvisande till hvad i framställningen anförts om vederbörande
lärares skyldigheter samt angående studie- och undervisningsplanens inne¬
börd ansåg lärarrådet det med fog kunna sägas, att de ordinarie lärar¬
nas arbetsbörda ökats och allt fortfarande komme att blifva mycket stor
och ej stode i förhållande till de löneförmåner, de uppbure. Äfven om
anslag beviljades till föreslagna biträdande lärare vid undervisningen och
den praktiska verksamheten, komme därigenom dock i första rummet att
tillgodoses undervisningens effektivitet och fullständighet samt hänsynen till
det polikliniska materialet.
Mot att bibehålla de ordinarie lärarnas löner vid alltför låga belopp
af den anledning att de hade tillfälle till enskild praktik, kunde, enligt
lärarrådets mening, med fog åberopas enahanda skäl som beträffande
lärare, hvilka idkade medicinsk praxis. Tandläkarpraxis utanför den, som
folie inom ramen af läroverkets verksamhet, vore nämligen nödvändig för¬
utsättning för lärarnas skicklighet och erfarenhet, och dessa egenskaper
borde blifva fruktbringande i den praktiska utbildningens tjänst. Här
likasom i så många andra jämförliga fall, där lärare gjorde sina insikter
och sin skicklighet gällande i enskild verksamhet, borde icke hänsyn tagas
till enskild praktik.
Lärarrådet ansåg det vara på tiden, att äfven tandläkarinstitutets lärare
komme i åtnjutande af löneförmåner mera motsvarande deras arbete och
tidens kraf. De vore snart de enda lärare, som ej fått dessa förmåner
7—092025 Lönereglering skommitténs het. XX,
50
förbättrade, och lefnadskostnaderna i hufvudstaden hade de allra sista åren
stigit i olidlig grad.
Utan att för öfrigt framställa några kraf på jämlikhet i löneför¬
måner med någon af de lärarkårer, som redan kommit i åtnjutande af
löneförhöjning eller hvilkas framställningar därom vore hvilande, ansåg
lärarrådet billigt att föreslå, det vid tilldelande af aflöningar åt tand-
läkarinstitutets lärare de belopp måtte läggas till grund, hvilka karolinska
institutets lärarkollegium redan år 1892 ansett erforderliga för läroverkets
hufvudlärare och hvarom äfven Kungl. Maj:t år 1897 framställt förslag
hos Riksdagen. Till dessa belopp borde komma af såväl ökadt arbete som
dyr tid motiverade förhöjningar af 33 å 40 % jämte nödiga ålderstillägg.
Riksdagen hade år 1897 vid granskningen af det föreslagna lärover¬
kets aliöningsstat anställt jämförelse mellan tandläkarinstitutet och farma-
ceutiska institutet. Farmaceutiska institutet hade sedan dess, nämligen år
1901, fått förändrad stat, och lärarrådet hade fått upplysning därom, att
ny framställning förelåge hos Kungl. Maj:t om väsentlig förhöjning af,
bland annat, aflöningarna till hufvudlärarna vid sistnämnda institut.
För den ordinarie läraren i dental kirurgi och terapi, hvilken där¬
jämte vore poliklinikföreståndare, föreslog lärarrådet en begynnelseaflöning
af 5,500 kronor, däraf 3,700 i lön och 1,800 i tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter 5 och 10
års tjänstgöring.
För den ordinarie läraren i tandfyllningslära föreslogs en begynnel¬
seaflöning af 5,000 kronor, däraf 3,500 i lön och 1,500 i tjänstgörings¬
penningar, jämte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter 5
och 10 års tjänstgöring.
För den ordinarie läraren i protéslära och tandreglering föreslog
lärarrådet en begynnelseaflöning af 6,000 kronor, däraf 4,000 i lön och
2,000 i tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å
500 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring.
I fråga om ålders ti lläggen fäste lärarrådet uppmärksamheten därå,
att såväl i farmaceutiska institutets stat af år 1901 som i veterinär-
institutets nya stat af år 1907 hufvudlärarna vore tillerkända två ålders-
51
tillägg, hvartdera å 500 kronor, samt att de öfriga ordinarie lärarna vid
veterinärinstitutet vore tillerkända än flera ålderstillägg, hvartdera å 500
kronor. Någon giltig orsak, hvarför den på anförda grunder bättre aflö-
nade protésläraren vid tandläkarinstitutet skulle sakna rätt till motsvarande
ålderstillägg, kunde lärarrådet icke inse.
I tandläkarinstitutets stat vore upptagna tre assistentarfvoden, ett å
900 samt två å' 500 kronor. Det högre arfvodet tillfölle assistenten
vid protéslaboratoriet på grund af den längre dagliga tjänstgöring, som
ålåge denne.
Det hade under de 11 år, tandläkarinstitutet varit i verksamhet,
ofta visat sig förenadt med mycket stor svårighet att få nödiga för¬
ordnanden å assistentbefattningarna besatta. Den dagliga handledningen
under lä seterminerna af de studerande jämte de förrättningar i öfrigt, som
vid de olika afdelningarna vore assistenterna ålagda — hvartill för assi¬
stenten vid polikliniken komme att utan särskild ersättning förestå poli¬
kliniken omkring 3 veckor af julferierna samt 7 veckor af sommarferierna
och därvid leda de vid mottagningarna deltagande studerandenas arbeten —
toge så mycken tid i anspråk, att legitimerade tandläkare icke gärna funne
med sin fördel att därpå offra tid och krafter. Detta så mycket mindre
som aflöningen vore ringa för ifrågavarande tjänster, och för de tandläkare,
hvilka efter aflagd examen icke omedelbart öfverginge till privatpraxis utan
åstundade vidare utbildning, stode till buds assistentbefattningar hos en¬
skilda tandläkare, af hvilka de bekomme ett årligt arfvode af 2,500—
3,000 kronor.
Assistenterna måste vara legitimerade tandläkare; att till assistenter
förordna kandidater — hvilka själfva ännu icke af slutat sin tjänstgöring
eller i bästa fall gjort det men ej kunnat bestå tandläkarexamen — kunde
endast vid tillfälligt behof för kortare tid försvaras.
Lärarrådet föreslog följande arfvoden åt assistenterna vid tandläkar¬
institutet :
vid protéslaboratoriet.........kronor 1,200
» polikliniken........... » 900
» tandfyllningslaboratoriet...... » 900
52
O
Ar 1905 hade protéslaboratoriet erhållit ett laboratoriebiträde med
ett årligt arfvode af 1,500 kronor och med daglig tjänstgöring äfven under
pågående feriekurser. Detta biträde motsvarade i sin verksamhet närmast
det tekniska biträde, som den enskilde tandläkaren funne med sin fördel
att anställa hos sig. Laboratoriebiträdet vid protéslaboratoriet hade emel¬
lertid sig äfven ålagd t en del andra uppgifter.
Det hade under de båda senaste åren visat sig svårt att vid institutet
anställa ett sådant biträde, helst biträden hos enskilda tandläkare uppbure
ersättning med 2,000—2,500 kronor. Ombyten i den ifrågavarande befatt¬
ningen hade därför ofta måst företagas.
Då bostad med tillhörande förmåner icke läte sig beredas inom läro¬
verket och kontinuitet i tjänsten vore af stor vikt, föreslog lärarrådet, att
arfvodet för det nämnda laboratoriebiträdet måtte höjas med 350 kronor år¬
ligen och sålunda i staten uppföras med 1,850 kronor med rätt därjämte för
innehafvaren af förordnandet att kunna erhålla förhöjning af aflöningen
efter fem års tjänstgöring med 150 kronor och efter ytterligare fem års
tjänstgöring med likaledas 150 kronor.
Vaktmästaren vid tandläkarinstitutet tillerkändes i 1897 års stat en
aflöning af 900 kronor, däraf 750 såsom egentlig lön och 150 såsom bo-
stadsersättning, allt i enlighet med då gällande villkor för de vid karolin¬
ska institutet anställda vaktmästare.
Enär redan från början vaktmästarens närvaro i lokalen varit nöd¬
vändig hela dagen året om, hade det för läroverket blifvit nödvändigt att
bereda honom bostadsrum inom läroverkets lägenheter, hvarför ett af kö¬
ken med tillhörande jungfrukammare tilldelats honom. Uti de årliga
räkenskaperna från tandläkarinstitutet hade städse iakttagits, att det belopp
af 150 kronor, som beräknats utgå i bostadsersättning, afdragits från det
årliga hyresbelopp, som enligt gällande kontrakt utgått för de af läroverket
förhyrda lägenheterna.
Den förmån af två ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, efter 5
och 10 års tjänstgöring, som af Riksdagen åren 1901 och 1902 beviljades
de vid karolinska institutet anställda vaktmästarna, hade icke kommit vakt¬
mästaren vid tandläkarinstitutet till endo.
O
53
Lärarrådet ansåg, att tandläkarinstitutets vaktmästare vore så bun¬
den af sin tjänst, att han ej kunde erhålla någon extra förtjänst genom
arbete utom läroverket. Till följd däraf borde han ock åtnjuta en mer
tillfredsställande aflöning och i sådant hänseende äfven förmånerna af fri
bostad och bränsle samt ålderstillägg, på det läroverket måtte kunna er¬
hålla behörigen kvalificerad person och få bibehålla honom i tjänsten,
sedan han blifvit förtrogen med göromålen.
Fördenskull fann lärarrådet sig böra föreslå, att vaktmästaren vid
tandläkarinstitutet måtte komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som
tilldelats vaktmästarna vid karolinska institutet, och att sålunda uti aflö-
ningsstaten måtte upptagas åt vaktmästaren vid tandläkarinstitutet en
aflöning af 1,200 kronor, däraf lön 700, tjänstgöringspenningar 350 och
ortstillägg 150, med afdrag, så länge han åtnjöte fri bostad och bränsle,
af ortstillägget och 100 kronor å lönen.
Det anslag å 300 kronor, som i gällande stat uppförts till sekreterar-
och kamrerargöromål, hade så fördelats, att karolinska institutets sekre¬
terare och kamrerare hvardera tilldelats 100 kronor för de med tandläkar¬
institutets ärenden förenade göromål, samt återstående 100 kronor utgått
till sekreteraren hos lärarrådet vid tandläkarinstitutet.
Otillräckligheten af detta anslag hade med hvarje år blifvit allt¬
mera kännbart. I synnerhet måste det enligt lärarrådets mening anses
obilligt att för en ersättning af 100 kronor årligen fordra sekreterar¬
hjälp för protokollen vid lärarrådets sammanträden, för den af därvid
fattade beslut föranledda expedition samt för examensprotokoll. Den med
examensbetygens utskrifning ur protokollet förbundna lösen, hvaraf 2
kronor för hvarje betyg tillkomme sekreterax^en, ökade icke i nämnvärd
grad denna ersättning. Enär kandidatexamen aflades vid karolinska insti¬
tutet, hade lärari’ådets sekreterare att föra protokollet endast vid tandlä¬
karexamen.
Lärarrådet föreslog, att anslaget till sekreterar- och kamrerargöromål
måtte höjas till 700 kronor, med den fördelning gällande tills vidare, att
till karolinska institutets sekreterare och kamrerare skulle utgå 150 kro¬
nor till hvardera och till lärarrådets sekreterare 400 kronor.
54
Arfvodet till inspektor vore i tandläkarinstitutets stat upptaget till
400 kronor. Ehuru dåvarande innehafvaren af inspektoratet förklarat, att
han, för så vidt på honom ankomme, icke hade några fordringar på ökning
af det inspektor tillmätta arfvode, ansåg dock lärarrådet billigt, att i sam¬
band med ny aflöningsstat för läroverket äfven en höjning af detta arfvode
upptoges.
Först och främst borde nämligen de allmänna synpunkter, som för-
anledt framställningen af löneförbättringar åt såväl lärare som biträden,
äfven göra sig gällande vid ersättningen för inspektörs arbete. Vidare vore
inspektor, som enligt stadgan för läroverket »skall såsom styresman utöfva
vård och tillsyn öfver allt hvad tandläkarinstitutet rörer», pålagd en mängd
göromål som vid tandläkarinstitutets organisation ursprungligen tänktes
tillkomma en s. k. förman, utsedd bland de ordinarie lärarna. Bland dessa
göromål fordrade i synnerhet det närmare handhafvandet af institutets
ekonomi både omtanke och uppoffring af tid, hvartill säkerligen hänsyn
ej tagits, då arfvodet åt inspektor föreslogs.
Lärarrådet hemställde fördenskull om höjning af inspektörs arfvode
till minst 800 kronor, helst då ingen annan förmån kunde beredas honom,
såsom minskning i hans skyldigheter som lärare vid karolinska institutet
O J o
eller annat.
Lärarrådet framlade förslag till ny aflöningsstat för tandläkarinsti¬
tutet af följande innehåll:
55
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
Tjänst-
|
Orts-
tillägg.
|
|
|
Lön.
|
görings-
pen-
ningar.
|
Summa.
|
|
1 inspektor, arfvode ..........
|
_
|
.
|
—
|
800
|
1 lärare i protéslära och tandreglering . .
1 d:o i dental kirurgi och terapi, tillika
|
4,000
|
2,000
|
|
o
o
o
so
|
poliklinikföreståndare ........
|
3,700
|
1,800
|
—
|
15,500
|
1 d:o i tandfyllningslära........
|
3,500
|
1,500
|
—
|
^,000
|
1 assisterande lärare i dental kirurgi, arfvode
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
1 laborator i tandfyllningslära, arfvode . .
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
1 d:o i protéslära och tandreglering, arfvode
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
1 assistent vid protéslaboratoriet, arfvode
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
1 d:o vid tandfyllningslaboratoriet, arfvode
|
—
|
—
|
—
|
900
|
1 d:o vid polikliniken, arfvode .....
|
—
|
—
|
—
|
900
|
1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet .
|
—
|
—
|
—
|
21,850
|
1 vaktmästare ............
|
700
|
350
|
150
|
31,200
|
Till sekreterar- och kamrerargöromål . . .
|
—
|
—
|
—
|
700
|
Summa kronor
|
11,900
|
5,650
|
150
|
33,050
|
1 Med rätt till ett ålderstillägg efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år
likaledes ett med 500 kronor.
2 Efter 5 år kan aflöningen höjas med 150 kronor och efter ytterligare 5 år med
likaledes 150 kronor.
3 Så länge vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, afdrages ortstiliägget och
100 kronor å lönen.
Till sist berörde lärarrådet en fråga, hvars lyckliga lösning, enligt
lärarrådets mening, icke enbart vore de ordinarie lärarnas sak utan ock
utöfvade inflytande på läroverkets intressen.
I sådant hänseende påpekade lärarrådet, att, då karolinska institutets
lärarkollegium hade att yttra sig öfver möjligheten af en tandläkarskolas
inrättande i förbindelse med karolinska institutet, kollegiet uppdrog den
förberedande behandlingen af detta ärende åt dåvarande rektorn vid sist¬
56
nämnda institut, tillika professor i patologi och patologisk anatomi, åt
professorerna i kemi, fysiologi och kirurgi samt åt t. f. professorn i ana¬
tomi — sålunda åt de lärare, hvilkas discipliner inginge såsom undervis¬
nings- och examensämnen uti de odontologiska examina.
Uti det utlåtande, som dessa kommitterade afgåfvo och hvaruti lärar¬
kollegiet den 22 september 1892 förklarade sig instämma, anfördes, bland
annat, att tandläkaryrket dåmera börjat utvecklas från ett skråmässigt handt¬
verk till en väl begränsad specialgren af den kirurgiska vetenskapen, en ut¬
veckling i vetenskaplig riktning som tvifvelsutan hade sin rot i samhällets
ökade kraf på tandläkarnas grundligare utbildning.
I utlåtandet yttrades vidare, att gällande bestämmelse om obli¬
gatorisk mogenhetsexamen för tillträdet till tandläkarstudierna enligt kom¬
mittera des åsikt vore ett oeftergifligt villkor för hvarje samarbete mellan
tandläkarskolan och det medicinska läroverket; först med den genom mogen¬
hetsexamen förvärfvade utvecklingen kunde den studerande blifva i stånd
att följa en undervisning af den vetenskaplighet, som odontologiens dåva¬
rande utveckling kräfde. För kompetensen till de ordinarie lärarplatserna
för den praktiska undervisningen skulle fordras att vara legitimerad tandläkare
och tillsättningen af dessa tjänster borde ske enligt hufvudsakligen samma
grunder, som gällde för tillsättandet af professorer vid karolinska institutet.
Då vid ett senare tillfälle frågan om benämningen af tandläkarinstitu-
tets ordinarie lärare förevarit, hade inom karolinska institutets lärarkollegium
funnits en af nämnda kommitterade i första rummet bestående minoritet
för att hufvudlärarna i de praktiska disciplinerna vid tandläkarskolan skulle
benämnas e. o. professorer.
Vid anmälan inför Kung]. Maj:t af frågan om framläggande för Riksda¬
gen af förslag om tandläkarinstitutets upprättande förklarade vederbörande
departementschef sig icke hafva något vidare att erinra, än att poliklinikföre¬
ståndaren, tandfyllningslärarcn och protésläraren, hvilka i afseende å sin verk¬
samhet blefve jämförliga med extra ordinarie professorer och därför äfven syn¬
tes böra så benämnas, jämväl borde aflönas efter samma grunder som inne¬
hafvare af extra ordinarie professorsbefattningar vid karolinska institutet.
1897 års Riksdag farin vid granskning af den framlagda adöningsstaten
för tandläkarinstitutet, att i vissa anslagsbelopp minskning kunde och
57
borde göras. Beträffande de i nämnda stat upptagna tre ordinarie lärarna
erinrade Riksdagen, att det syntes mindre lämpligt att dessa lärare i
lönestaten tillädes benämningen extra ordinarie professorer, helst en
sådan benämning, hvarigenom ökade anspråk på aflöning kunde föran¬
ledas, ej tillkom me lärarna vid det med ifrågavarande läroanstalt jämför¬
liga farmaceutiska institutet. I öfrigt hade Riksdagen väl funnit skäl
medgifva åt läraren i protéslära den i statsförslaget uppförda aflöningen,
men däremot för de öfriga två lärarna ansett någon nedsättning i de för
dem ifrågasatta löneförmåner kunna ske.
»På så sätt» — anförde lärarrådet — »erhöllo de tre hufvudlärarna
i de odontologiska disciplinerna vid den praktiska utbildningen benämningen
ordinarie lärare vid tandläkarinstitutet».
Sedan dess hade farmaceutiska institutets båda hufvudlärare fått
titeln af extra ordinarie professorer. Uti sistnämnda läroverks stat af år
1901 vore nämligen uppförd dels en extra ordinarie professor i kemi och
kemisk farmaci, dels en extra ordinarie professor i botanik och farmakog-
nosi, med löneförmåner motsvarande extra ordinarie professorers.
Då enligt uppgift — anförde lärarrådet vidare — förslag äfven före-
låge rörande omorganisation af den till skogsinstitutet hörande undervis-
ningen jämte lönereglering för dess lärare, i hvilket förslag hufvudlärarna
upptoges såsom professorer, blefve, under förutsättning att nämnda förslag
vunne bifall, tandläkarinstitutet den enda högskola i vårt land, där, oaktadt
mogenhetsexamen fordrades för åtnjutande af dess undervisning och för
undergående af de för legitimation erforderliga examina, innehafvarna af
hufvudämnena vid denna undervisning, hvari äfven inginge föreläsnings¬
skyldighet och examination, icke vore tillagda professors namn.
I fråga om dessa lärarämbetens tillsättande vore i stadgan för tand¬
läkarinstitutet föreskrifvet, att sökande till ordinarie lärarämbete skulle
vara legitimerad tandläkare och inom af karolinska institutets lärarkolle-
gium utsatt proftid ådagalägga sin skicklighet medelst prof, hvilka bestode
af en föreläsning och en demonstration med fritt föredrag och praktisk
tillämpning. Till föreläsningen föreläde lärarkollegiet åtta dagar förut några
ämnen till sökandens val. Till demonstrationen valdes af tandläkarin-
stitutets lärarråd lämpligt fall och ämne. Vidare ägde sökande fakultativt
8—092025 Lönereglering skommitténs bet. XX.
såsom prof hålla en demonstration efter eget val af ämne samt att utgifva
och vid karolinska institutet offentligt försvara en afhandling.
Åf karolinska institutets lärarkollegium utsedda sakkunniga personer
skulle inkomma till lärarkollegiet med förberedande skriftligt utlåtande an¬
gående hvarje sökandes skicklighet till ämbetet, med ledning af de bevis,
med hvilka den sökande styrkte sin skicklighet och förtjänst, och i öfver¬
ensstämmelse med de grunder, som gällde för lärarkollegiets eget yttrande
vid befordringsärendets pröfning. Vid upprättandet af förslag till ämbetets
besättande skulle afseende fästas endast på aflagda examensprof, utgifna
arbete;!, fullgjorda prof för ämbetet i fråga, duglighet såsom lärare, före¬
gående tjänstgöring äfvensom hvad i (ifrigt kunde gifva tillförlitlig upp¬
lysning om de sökandes skicklighet.
Tandläkarstudierna vore så inrättade, att de borde enligt gällande
stadgar hinna genomgås under loppet af tre läsår. Odontologiens fram¬
steg under senare tider fordrade längre utbildning, och det vore i öfver¬
ensstämmelse därmed som undervisningen i kulturländerna började inrättas
på basis af fyra års studier. Utom denna yrkesexamen måste aspiranten
till de ordinarie lärarbefattningarna vid tandläkarinstitutet, för att kunna
fylla anförda kompetensfordringar, dels använda åratal för uppöfvandet af
sin egen praktiska skicklighet och erfarenhet och för vetenskapliga studier
inom- och utomlands, dels också inom den odontologiska vetenskapen idka
en författarverksamhet, hva.rs värde vid specimineringen blefve föremål för
sakkunnig pröfning, samt därjämte, då vid pröfningen af hans skicklighet
hänsyn skulle tagas till duglighet såsom lärare, hafva inom området utöfvat
lärarverksamhet.
Vore det vid specimineringen af särskildt värde att, i stället för
den fakultativt medgifna rättigheten att få vid karolinska institutet offent¬
ligt försvara en afhandling, skyldighet i samma riktning blefve föreskrifven,
så kunde med lätthet ett sådant tillägg till kompetensfordringarna genom¬
föras i stadgan för tandläkarinstitutet. Vid behandlingen af ett dylikt
villkor skulle lärarrådet för sin del förvisso ej rösta för afslag. Sådana
skärpta kompetensvillkor för professur vid veterinärinstitutet vore ifråga¬
satta i förslag till stadga för detta läroverk. Den odontologiska veten¬
skapen hade också under de senaste årtiondena befunnit sig i kraftig utveck-
59
i ing, så att numera större kraf än förr ställdes på en i dess fack duglig
lärare likasom på den under hans ledning utbildade tandläkaren.
Det syntes lärarrådet icke kunna förnekas, att, likaväl som ett bibe¬
hållande af gällande aflöningsförmåner vid tandläkarinstitutet kunde inne¬
bära en allvarsam fara för att vid eventuella ledigheter icke erhålla så
framstående lärarkrafter, som erfordrades för undervisningens behöriga
skötande, jämväl ett förmenande af professors namn och värdighet (som
dock en gång af Kungl. Maj:t förslagits) för bärarna af läroverkets hufvud-
discipliner kunde afhålla dugande krafter att utbilda sig för dylikt under-
skattadt värf.
Själfva studenten på tandläkarbanan måste nog äfven taga ett visst
intryck däraf, då han, efter att hafva undervisats i de teoretiska ämnena
af de främsta lärarkrafter, som stode karolinska institutets lärarkollegium
till buds (i regel vederbörande professorer i ämnena), för sin praktiska ut¬
bildning, som dock skulle bygga vidare på den lagda vetenskapliga grun¬
den, ställdes under lärares ledning och pröfning, hvilkas benämning snart
nog endast delades af lärare vid folkskolan, undervisare i biämnen eller
timlärare vid den elementära eller högre undervisningen.
Beträffande förhållandet utomlands ville lärarrådet endast fästa
uppmärksamhet därpå, att företrädarna för berörda läroämnen i Tyskland
vid de största universiteten, såsom i Berlin, vore i staten upptagna såsom
professorer, samt vid andra universitet, där tandläkarutbildning ägde rum,
i regel erhölle professors titel efter vissa års tjänstgöring. I Finland hade
en af de tvenne lärarna professors namn, i Danmark, där den odontolo¬
giska undervisningen ännu icke vore ordnad, hade tvenne af »tandlegesko-
lens» lärare erhållit benämningen i fråga.
Karolinska institutets lärarkollegium tillstyrkte i sitt yttrande den 10
september 1908 den af tandläkarinstitutets lärarråd gjorda framställning i
fråga om, bland annat, dels beviljande å ordinarie stat för tandläkarin¬
stitutet af anslag till arfvoden åt en assisterande lärare i tandkirurgi, en
laborator i tandfyllningskonst samt en laborator i protéslära och tandregle¬
ring med 3,000 kronor för dem hvar eller tillhopa 9,000 kronor äfvensom
förhöjning i aflöningarna för tandläkarinstitutets inspektor, lärare, assi-
60
stenter, laboratoriebiträde, vaktmästare och tjänstemän med tillhopa 8,050
kronor, hvarigenom institutets ordinarie aflöningsstat skulle erhålla en slut¬
summa af 33,050 kronor, dels ock beviljande åt de tre ordinarie lärarna,
laboratoriebiträdet och vaktmästaren vid tandläkarinstitutet af ålderstillägg.
Hvad i lärarrådets framställning anförts därom att de i gällande stat
för tandläkarinstitutet upptagna ordinarie lärartjänsterna borde vid före¬
stående förändring af staten uppföras under benämningen professurer, hade
karolinska institutets lärarkollegium icke funnit böra gifva anledning till
något kollegii förslag.
Slutligen framhöll lärarkollegiet önskvärdheten af att de särskilda
lärarbefattningarna af olika slag måtte i aflöningsstaten upptagas med be¬
nämningar, som öfverensstämde med de i gällande stadga för tandläkar¬
institutet fastställda benämningarna å läroämnena.
Enligt det vid ärendets behandling inom karolinska institutets lärar¬
kollegium förda protokollet anförde rektorn vid nämnda institut beträffande
förslaget att de ordinarie lärarbefattningarna vid tandläkarinstitutet skulle
uppföras såsom professurer, bland annat, följande.
Tandläkarinstitutets ställning gåfve icke, enligt hans mening, anled¬
ning till en sådan förändring. Ofriga institut, med hvilka jämförelse blif-
vit, gjord, intoge en fristående och själfständig ställning och vore icke bundna
till andra läroverk på sådant sätt, som tandläkarinstitutet vore knutet vid
karolinska institutet.
Han ville vidare framhålla, att hela undervisningen och examinatio¬
nen till den första odontologiska examen uppehölles af liirare, som förord¬
nades på ett år i sänder, och detsamma gällde för ett ingalunda oviktigt
ämne, nämligen kirurgi, i den senare odontologiska examen.
Äfven syntes honom böra beaktas, att det vore en betydande skillnad
i anspråken på utbildning och vetenskapliga prestationer å ena sidan för
att vinna anställning som professor vid medicinsk fakultet och å andra
sidan för att blifva »ordinarie lärare» vid tand!äkarinstitlitet.
De andragna exemplen från utlandet syntes honom föga tala till
förmån för den nämnda förändringen. De åsjHtade tandläkarlärarna i Ber¬
lin vore icke »Professoren» utan »ausserordentliche Professoren», hvilket
61
vore en helt annan ställning, än som i Sverige motsvarade ordinarie eller
extra ordinarie professorer. Hvad exemplen från Hälsingfors och Köpen¬
hamn beträffade, så vore de åsyftade personernas professorstitel, så vidt
kunnat utrönas, rent personlig; naturligtvis skulle det äfven kunna tänkas,
att i Sverige en tandläkarlärare, som ådagalagt utmärkt förtjänst och
skicklighet, personligen erhölle titeln af professor, men sådan fråga före-
låge icke.
På framställning af rektorn beslöt karolinska institutets lärarkollegium
förklara sig icke för det dåvarande finna anledning föreslå, att de i gäl¬
lande stat för tandläkarinstitutet upptagna »ordinarie lärartjänsterna» vid
en förändring af staten blefve uppförda med benämning professurer.
Kanslern för rikets universitet förklarade uti sitt ofvanberörda ut¬
låtande af den 15 oktober 1908, att han icke hade något att erinra mot
de föreslagna ändringarna i och tilläggen till tandläkarinstitutets stat. Den
af lärarrådet gjorda framställning angående de ordinarie lärarbefattnin-
garnas vid tandläkarinstitutet ombildning till professurer hade kanslern emel¬
lertid funnit sig sakna anledning att förorda till bifall.
Kommitténs förslag.
Betydelsen af en rationell tandvård har i en senare tid allt mer
vunnit beaktande, jämväl inom Sverige.
Då chefen för ecklesiastikdepartementet den 12 januari 1909, i
sammanhang med andra statsregleringsfrågor, inför Kung]. Maj:t föredrog
den af vederbörande myndigheter gjorda framställning om anslag till ut¬
vidgning af tandläkarinstitutets lokaler och förstärkning af lärarkrafterna
vid institutet, erinrade han, att tandröta mycket allmänt förekomme i vårt
land, men att rationell tandvård, väsentligen på grund af dess dyrhet,
ännu icke kunnat komma befolkningens bredare lager till del i den om¬
fattning, som önskligt vore. Det vore tydligt, yttrade departementschefen
vidare, att bot för detta missförhållande i afse värd grad kunde rådas,
om tillgången på tandläkare blefve större. Tandläkarinstitutets lärarråd
hade också fäst uppmärksamheten vid det förhållandet, att äfven i vårt
land efter de större kulturländernas exempel frågan om tandvård bland
såväl arméns och flottans manskap som i synnerhet folkskolornas barn
fordrade en tillfredsställande lösning. En förutsättning därför vore gif-
vetvis god tillgång på tandläkare. På dessa och i öfrigt anförda skäl
uttalade departementschefen såsom sin åsikt, att staten borde i görligaste
mån främja den pågående utvidgningen af tandläkarinstitutets verksamhet.
I anslutning härtill vill kommittén för sin del uti ifrågavarande af¬
seende äfven framhålla angelägenheten däraf att för den undervisning,
som meddelas de blifvande tandläkarna, städse måtte kunna påräknas
framstående lärarkrafter.
Då emellertid, enligt hvad nogsamt är kändt, skickliga tandläkare,
som kunna helt ägna sig åt sin praktik, äro i tillfälle att förskaffa sig
63
betydande inkomster, lärer det icke kunna för framtiden förväntas, att
framstående tandläkare skulle vara villiga att, med afstående af större delen af
enskild praktik, åtaga sig lärarverksamket vid institutet, såframt ej de
aflöningsförmåner, som vid 1897 års riksdag fastställdes för institutets
ordinarie lärare, varda afsevärdt förhöjda.
Då kommittén nu öfvergår till frågan om de aflöningar, som vid
förestående lönereglering böra upptagas i aflöningsstaten för tandläkarinstitu-
tet, har kommittén velat förutskicka den erinran, att kommittén, lika med
karolinska institutets lärarkollegium, anser, att de särskilda lärarbefatt-
ningarna böra i staten upptagas under benämningar, som öfverensstämma
med de i stadgan för tandlä,karinstitutet angifna. Därvid torde särskildt
böra bemärkas, att undervisning i tandreglering enligt stadgan skall med¬
delas af vederbörande lärare i protéslära och ej af den i tandfyllningskonst.
Detta öfverensstämmer äfven med faktiska, förhållandet.
Uti gällande stat äro för de ordinarie lärarna upptagna följande
aflöningar:
för en lärare i protéslära 4,500 kronor, en lärare i dental kirurgi
och terapi, tillika poliklinikföreståndare, 3,500 kronor och en lärare i läran
om
tandfyllning och tandreglering 3,000 kronor.
Aflönings¬
förmåner.
Därtill kan för en hvar af de två sistnämnda lärarna komma ett
i
ålderstillägg efter fem år med 500 kronor.
Vid bestämmandet af dessa aflöningssatser förutsattes, såsom ofvan
är nämndt, att läraren i protéslära skulle blifva jämförelsevis strängt upp¬
tagen af sin tjänstgöring vid institutet, men att de bägge öfriga ordinarie
lärarna skulle blifva i tillfälle att jämte sin undervisningsskyldighet ägna
ej obetydlig tid åt enskild praktik.
Enligt hvad för kommittén företedda taxeringsuppgifter för år 1908
gifva vid handen, synes läraren i protéslära under nämnda år icke hafva
haft någon inkomst af arbete utöfver aflöningen från tandläkarinstitutet;
för de bägge öfriga ordinarie lärarna synas dylika inkomster utöfver
aflöningen hafva uppgått t i i 1 omkring .000 kronor för hvar.
64
Såsom förut antydts, är kommittén af den åsikt, att en afsevärd
förhöjning af de år 1897 fastställda aflöningarna för de ordinarie lärarna
vid tandläkarinstitutet bör äga rum. Kommittén har likväl icke funnit sig
kunna tillstyrka aflöningar åt dessa lärare till de belopp, som af institutets
lärarråd föreslagits.
Hvad till en början beträffar den lärare, som meddelar undervisning i
protéslära och tandreglering, och som för närvarande åtnjuter den högsta
atlöningen, har kommittén ansett aflöningen till denne böra sättas till
5,500 kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter resp. fem
och tio år.
Då de bägge öfriga ordinarie lärarna jämväl framdeles torde kunna
ägna någon tid åt enskild praktik, har det synts kommittén, att deras af¬
löningar fortfarande böra sättas till lägre belopp än den aflöning, som be¬
stämmes för läraren i protéslära och tandreglering.
För läraren i tandkirurgi torde, med hänsyn till hans befattning
såsom föreståndare för polikliniken, aflöningen, på sätt nu är förhållandet,
böra bestämmas något högre än för läraren i tandfyllningskonst. Kommittén
vill för sin del föreslå, att läraren i tandkirurgi må, såsom tillika polikli¬
nikföreståndare, erhålla en aflöning af 5,000 kronor jämte två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor.
Läraren i tandfyllningskonst har synts kommittén böra tillerkännas
en aflöning af 4,500 kronor jämte ålderstillägg i likhet med de båda
öfriga ordinarie lärarna.
I öfverensstämmelse med hvad vid 1908 års riksdag beslöts beträf¬
fande de ordinarie lärarna vid karolinska institutet, har kommittén ansett
aflöningarna till de ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet böra fördelas
i lön och tjänstgöringspenningar. Därvid har olikheten i aflöningshanseende
mellan sistnämnda lärare synts böra läggas på tjänstgöringspenningarna,
hvarigenom densamma ock komme vid tjänstledigheter att göra sig gällande
vikarierna till godo.
På grund häraf föreslår kommittén, att af begynnelseafiöningarna
3,000 kronor skola utgöra lön. Såsom vanligen är fallet, skulle ålderstill-
1 äggen räknas till lönen.
6d
I följd af hvad sålunda föreslagits, komme högsta pensionsunderlaget,
att för samtliga de ifrågavarande lärarna uppgå till 4,000 kronor.
Till aflöningar åt en laborator i protestera och tandreglering, en
assisterande lärare i tandkirurgi samt en laborator i tandfyllningskonst
har vid 1909 ars riksdag å extra stat anvisats ett anslag af 9,000 kronor,
afsedt att lika fördelas mellan de nämnda lärarna.
Det för en hvar af dessa befattningshafvande sålunda bestämda
atlöningsbelopp af 3,000 kronor har synts kommittén böra, såsom af
vederbörande föreslagits, uppföras å ordinarie stat såsom arfvode.
Såsom förut är nämndt, äro anställda en assistent vid protéslaborato-
riet, en vid polikliniken och en vid tandfyllningslaboratoriet, och åtnjuter den
förstnämnde ett arfvode af 900 kronor och de två senare arfvoden å 500
kronor hvardera.
Enligt lärarrådets förslag skulle för assistenten vid protéslaboratoriet
arfvodet höjas till 1,200 kronor och för hvar och en af de bägge öfriga
assistenterna till 900 kronor.
Då det är af vikt att jämväl för dessa befattningar kunna påräkna
duo-ande personer, anser kommittén icke något vara att erinra mot de
sålunda föreslagna beloppen.
Laboratoriebiträdet vid protéslaboratoriet uppbär för närvarande ett
ärligt arfvode af 1,500 kronor. Enligt hvad lärarrådet meddelat, har det
visat sig svårt att för denna ersättning kunna anställa och bibehålla
lämplig person. Lärarrådet har med anledning däraf föreslagit, att arfvodet
skulle höjas till 1,850 kronor med rätt för innehafvaren af befattningen
att kunna komma i åtnjutande af två förhöjningar i aflöningen, hvardera
å 150 kronor, efter resp. fem och tio år.
Då det i regel icke anses lämpligt att för befattningshafvare,
hvilken endast åtnjuter arfvode, i stat uppföra ålderstillägg samt någon an¬
ledning att förändra den ifrågavarande befattningen till ordinarie icke lärer
förefinnas, har det synts kommittén, att i staten för tandläkarinstitutet
bör, i stället för arfvode åt det nämnda laboratoriebiträdet, upptagas ett
belopp af 2,000 kronor för bestridande af göromålen såsom laboratoriebi-
9—092025. Lönereglering skommitténs bet. XX.
träde vid protéslaboratoriet. Därigenom blefve tillfälle beredt att till en
början sätta ersättningen till den, som förrättar sådana göromål, till ett
lägre belopp och sedan efter någon tid höja ersättningen, om anledning
därtill förefinnes.
Det i nu gällande stat uppförda anslag till vaktmästargöromål har
lärarrådet ansett böra utbytas mot aflöning till en vaktmästare samt före¬
slagit, att denne skulle tillerkännas samma aflöningsförmåner, som åtnjutas
af karolinska institutets vaktmästare.
Kommittén, som icke har något att erinra mot uppförandet i tand-
läkarinstitutets stat af aflöning till en vaktmästare, anser emellertid giltig
anledning icke förefinnas att för denne vaktmästare föreslå andra aflönings¬
förmåner ån som i allmänhet äro enligt senare årens löneregleringar be¬
stämda för vaktmästare i centrala verk.
I staten för tandläkarinstitutet är för närvarande upptaget ett belopp
af 300 kronor till sekreterar- och kamrerargöromål, och fördelas detta
belopp mellan tre personer. Lärarrådet har föreslagit, att beloppet måtte
höjas till 700 kronor, och har kommittén ansett den föreslagna förhöjnin¬
gen äga fog för sig.
Tandläkarinstitutets inspektor åtnjuter — förutom de andelar af
examensafgifter, som tillkomma honom såsom medlem af vederbörande
examensnämnder —- enligt gällande stat ett arfvode af 400 kronor. Enligt
lärarrådets förslag till stat skulle detta arfvode höjas till 800 kronor. Med
hänsyn till inspektörs omfattande åligganden, ej minst beträffande insti¬
tutets ekonomi, och enär för befattningens rätta handhafvande gifvetvis
fordras framstående egenskaper, har kommittén ansett sig icke böra göra
någon erinran mot den föreslagna höjningen af ersättningen. Enligt kom¬
mitténs mening bör beloppet uppföras i staten under titel »för bestridande
af inspektörs göromål».
Lärarrådet har väckt förslag därom, att de ordinarie lärarbefattnin-
garna vid tandläkarinstitutet inåtte i staten uppföras såsom professurer.
Karolinska institutets lärarkollegium och universitetskanslern hafva icke
biträdt detta förslag.
67
Icke heller kommittén har af de utaf lärarrådet i ämnet anförda
skäl funnit sig öfvertygad om lämpligheten att, med den ställning tand-
läkarinstitutet intager, benämningen professor skall följa med innehaf¬
vande af ordinarie lärarbefattning vid detta institut.
Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer kommittén,
att i aflöning sstaten för tandläkarinstitutet md för
bestridande af inspektorsgöromdl uppföras ett belopp af
800 kronor;
att läraren i protéslära och tandreglering md er¬
hålla en aflöning af 5,500 kronor, där af 3,000 i lön
och 2,500 i tjänstgöring spenning ar, hvartill kunna komma
två ålderstillägg till lönen, det ena med 500 kronor efter
fem dr och det andra, likaledes med 500 kronor, efter
ytterligare fem år;
att läraren i tandkirurgi, tillika poliklinikförestån¬
dare, må erhålla en aflöning af 5,000 kronor, där af
3,000 i lön och 2,000 i tjänstgöring spenning ar, hvartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ma, med
500 kronor efter fem år och det andra, likaledes med
500 kronor, efter ytterligare fem år;
att läraren i tandfyllning skonst må erhålla en af¬
löning af 4,500 kronor, däraf 3,000 i lön och 1,500 i
tjänstgöring spenning ar, hvartill kunna komma två ålders¬
tillägg till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år
och det andra, likaledes med 500 kronor, efter ytterligare
fem år;
att i staten må uppföras arfvoden till en laborator
i protéslära och tandreglering samt en assisterande lärare
i tandkirurgi äfvensom en laborator i tandfyllning skonst,
hvartdera arfvodet med 3,000 kronor;
att' assistenten vid protéslaboratoriet må åtnjuta
ett arfvode af 1,200 kronor samt assistenten vid poli¬
68
Aflönings-
rillkor.
kliniken och assistenten vid tandfyllning slaboratoriet hvar¬
dera ett arfvode af 900 kronor;
att för bestridande af göromål såsom laboratorie-
bi träde vid protéslaboratoriet må i staten uppföras ett
belopp af 2,000 kronor;
att i staten må uppföras aflöning till en vakt¬
mästare med 1,200 kronor, däraf 700 i lön, 350 i tjänst¬
göring spenningar och 150 i ortstillägg, hvartill kan komma
ett ålder stillägg till lönen efter fem är med 100 kronor-,
att den bestämmelsen intages i staten att, därest
vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, samt
bränsle, skall, sä länge denna förmån kvarstår, ortstill-
lägg ej utgå till honom äfvensom å lönen af dragas 100
kronor ärligen; samt
att i staten rnä uppföras ett belopp af 700 kronor
för bestridande af sekreterar- och kamrer ar göromål.
Vid uppgörande af förslag till aflöningsvillkor för de ordinarie lärarna
samt vaktmästaren vid tandläkarinstitutet har kommittén tagit behörig hän¬
syn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid de senare årens riks¬
dagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar. Där¬
vid har kommittén särskildt beaktat de aflöningsvillkor, som stadgats för
vissa befattningshafvande vid rikets universitet och karolinska institutet.
Kommittén hemställer,
att för åtnjutande af de ofvan för de ordinarie
lärarna samt vaktmästaren vid tandläkarinstitutet före¬
slagna aflöning sför maner mätte fastställas följande vill¬
kor och bestämmelser, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning vid tand¬
läkarinstitutet skall vara underkastad den vidsträck¬
tare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid, en möjligen inträdande förändring i institutets
organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan
69
varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning
han innehar, i enlighet med nya eller förändrade före¬
skrifter sköta de med befattningen förenade göromål;
att med ordinarie befattning vid tandläkarinstitu-
tet icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid institutet ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag regist-
reradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag
som helst, såframt ej kanslern för rikets universitet uppå
därom gjord framställning och efter pröfning, att ifråga¬
varande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
/underligt för tjänstgöringen vid institutet, finner upp¬
draget eller befattningen kunna få tills vid,are mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöring spenning ar ej må uppbäras af
tjänstinneliafvare under honom beviljad tjänstledighet,
utan skola för denna tid utgå till den, som uppehållit
befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller sär¬
skilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöring spenning ar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägg et, som för befattningens uppehållande er¬
fordras eller eljest prof vas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för
tid, hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke af universitetskanslern pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under ti¬
den innehållas, såvida ej kanslern finner skäligt låta
honom, uppbära något däraf;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fort¬
satt innehafvande af befattning är i staten medgifven,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att in¬
träda efter fem år, under villkor att inneliafvaren un¬
der mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som er¬
fordras för att vinna, nämnda förhöjning, med. godt vitsord,
bestridt sin egen eller, på grund, af förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem, år, på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar an¬
går, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern bl.ifvit uppnådd; börande or¬
dinarie lärare vid tandläkarinstitutet därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöning sstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, dä han intjänat stadgad
tid, för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pen¬
sion, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall själfva lönen äfven¬
som ortstillägg utgå till månadens slut;
71
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad.
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträ¬
dande eller, såvid.t angår innehafvare af befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stad¬
gadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöning sstaten,
skall vara. skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.
Därjämte torde böra förklaras,
att en hvar, som med eller efter ingången af det år,
med. hvars början den nya sta,ten träder i kraft, tillträ¬
der ordinarie befattning vid, tandläkarinstitutet, skall vara
pliktig att underkasta, sig ofvanberörda villkor och be¬
stämmelser, samt
att de förutvarande innehafvare af ordinarie lärar-
befattningar vid institutet, hvilka icke före viss angifven
tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya
aflöning sstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöning s-
förmåner äfvensom, i den män ej annat föranledes af
bestämmelserna i förenämnda lag, vid den rätt till pen¬
sion, som dittills tillkommit dem.
72
Stat.
Enlig:t kommitténs förslag; skulle aflöningsstaten för tandläkarinsti-
O o ’
tutet få följande utseende.
|
|
K r o
|
n o r.
|
|
|
|
Lön.
|
Tjänst- j
görings-
|
Orts-
|
Samma.
|
|
|
pennin-
|
tillägg.
|
|
|
|
|
gar. !
|
|
|
|
För bestridande af inspektörs-
|
|
|
|
|
|
göromål ; . . ......
1 lärare i protéslära och tand-
|
|
|
|
800
|
|
reglering....... •
|
O
O
ce
|
2,500
|
—
|
5,500
|
Efter 5 år kan lö¬
nen höjas med
|
1 d:o i tandkirurgi, tillika poli-
|
|
2,000
|
|
5,000
|
500 kronor och
efter 10 år med
|
klinikföreståndare.....
|
3,000
|
—
|
ytterligare 500
|
1 d:o i tandfyllningskonst . .
1 laborator i protéslära och tand-
|
3,000
|
1,500
|
|
4,500
|
kronor.
|
reglering, arfvode.....
1 assisterande lärare i tandki-
|
|
—
|
|
3,000
|
|
rurgi, arfvode......
1 laborator i tandfyllningskonst,
|
—
|
"
|
|
3,000
|
|
arfvode .........
; 1 assistent vid protéslaborato-
|
|
|
|
3,000
|
|
riet, arfvode.......
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
|
1 d:o vid polikliniken, arfvode
1 d:o vid tandfyllningslabora-
toriet, arfvode......
För bestridande af göromål så-
|
—
|
—
|
—
|
900
900
|
|
|
som laboratoriebiträde vid
protéslaboratoriet.....
|
—
|
—
|
—
|
2,000
|
( Efter 5 år kan lö-
1 nen höjas med
100 kronor.
|
1 vaktmästare.......
För bestridande af sekreterar-
|
700
|
350
|
150
|
1,200
|
|
och kamrerargöromål . . .
|
—
|
—
|
—
|
700
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
31,700
|
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.
73
Innan kommittén går att framlägga en beräkning af kostnaden för Kostnads-
genomförande af kommitténs förslag beträffande tandläkarinstitutet, torde beräkning.
böra erinras, att utgifterna för den teoretiska undervisningen äfvensom
för undervisningen i kirurgi vid den praktiska utbildningen bestridas af de
studerande själfva.
Vidare är förutsatt, att termins- m. fl. afgifter, som upptagas af
eleverna inom de två senare årskurserna, skola vara att disponera för
institutets utgifter, 'bill hyra af lokal för poliklinik och laboratorium,
till lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt till materiel må,
enligt beslut vid 1909 års riksdag, af elevafgifterna från och med in¬
gången af år 1910 användas ett belopp af högst 14,000 kronor för år.
För att emellertid de bestämda utgifter, som äro uppförda i den af
Riksdagen fastställda aflöningsstaten, icke skola behöfva grundas på så
ovissa tillgångar som elevafgifter, har uti riksstaten under anslagen till
karolinska mediko-kirurgiska institutet, med särskild rubrik: tandläkar¬
institutet, uppförts ett ordinarie förslagsanslag, vid 1905 års riksdag be¬
stämdt till högst 16,000 kronor. Därjämte har till förstärkning af lärar-
krafterna vid tandläkarinstitutet på extra stat för år 1910 anvisats ett
anslag af 9,000 kronor.
De å 1910 års riksstat till aflöningar vid tandläkarinstitutet uppförda
anslag uppgå sålunda till sammanlagdt högst 25,000 kronor.
Kommitténs förslag skulle kräfva en förhöjning af det ofvanberörda
ordinarie förslagsanslaget med 15,700 kronor till högst 31,700 kronor.
Däremot skulle icke erfordras något anslag å extra stat till förstärkning
af lärarkrafterna vid institutet. Alltså skulle kommitténs förslag i själfva
verket innebära en förhöjning af anslag å riksstat till institutet af högst
6,700 kronor.
Härvid har dock icke hänsyn tagits till ålderstillägg, hvilka, såsom
hittills, skulle utgå af åttonde hufvudtitelns gemensamma förslagsanslag till
ålderstillägg. Emellertid är i detta afseende att märka, att bifall till
kommitténs förslag skulle medföra ökade utgifter från nämnda anslag.
Enligt nu gällande bestämmelser kan nämligen utgå allenast ett ålders¬
tillägg å 500 kronor till hvardera af två ordinarie lärare, under det att
10—092025. Löneregleringskomjnitténs bet. XX.
74
kommittén föreslagit två ålderstillägg, hvartdera å nyssberörda belopp, till
hvar och en af de tre ordinarie lärarna äfvensom ett ålderstillägg å 100
kronor till vaktmästaren.
Slutligen torde böra i motsatt riktning anmärkas, att till vissa befatt-
ningshafvande vid tandläkarinstitutet utgått extra lönetillägg, som för
år 1908 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 2,685 kronor.