Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1910, kl. 2 e. ro.
Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning med tulltaxa för inkommande
varor, dels ock i ämnet väckta motioner.
(l:a A.)
I proposition nr 69 af den 25 februari 1910 bär Kungl. Magt
under åberopande af propositionen bifogadt utdrag af statsrådsproto¬
kollet öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att an¬
taga ett propositionen bilagdt förslag till förordning med tulltaxa för
inkommande varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.
Ifrågavarande proposition bär hänvisats till förberedande behand¬
ling af bevillningsutskottet, som för samma ändamål jämväl fått emot¬
taga följande inom kamrarna väckta motioner, helt eller delvis afseende
tulltaxans bestämmelser efter den 30 november 1911, nämligen
dels från Första kammaren:
nr 55 af herr Barthelson,
nr 56 af herr Stendahl,
nr 57 af herrar Danström och V. Berg,
nr 58 af herr Clason,
nr 59 af grefve A. Hamilton m. fl-,
nr 60 af herr Carlberg,
nr 61 af herr Larsson,
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (Nr 23.)
1
2 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
nr 62 af herr Edvin Håkanson,
nr 63 af densamme.
nr 64 af densamme,
nr 65 af herr Åkerberg,
nr 66 af herr Larsson samt
nr 67 af herr Knaust,
dels från Andra kammaren:
nr 125 af herr Sjöberg,
nr 230 af herr Ström i Ofver-Torneå,
nr 231 af herr Santesson,
nr 234 af herr Wilson,
nr 235 af herr Neiglick,
nr 236 af herr Wavrinsky m. fl.,
nr 237 af herr Furst,
nr 238 af herr Bengtsson i Bjärnalt m. fl.,
nr 239 af herrar Larsson i Klagstorp och Linders,
nr 240 af herr Svensson i Skyll berg,
nr 243 af herr Carlson i Ilerrljunga,
nr 244 af friherre Lagerfelt m. fl.,
nr 245 af herr Larsson i Klagstorp,
nr 246 af herr Broström,
nr 247 af herr Olausson,
nr 248 af herr Eriksson i Grängesberg m. fl.,
nr 250 af herr Jesperson samt
nr 251 af herr Lundgren i Göteborg.
Beträffande ej mindre innehållet i berörda kungl. proposition och
densamma åtföljande utdrag af statsrådsprotokollet än äfven motiveringen
i de särskilda motionerna tillåter sig utskottet hänvisa till sagda hand¬
lingar, i den mån desamma icke här nedan återgifvas. För motionä¬
rernas yrkanden kommer i allmänhet att redogöras i sammanhang med
de särskilda bestämmelser i den kungl. propositionen, till hvilka dessa
yrkanden hänföra sig.
Det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till förordning med
tulltaxa för inkommande varor öfverensstämmer i allt väsentligt med
det förslag i ämnet, som den af Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 till¬
satta kommitté för revision af gällande tulltaxa — den så kallade tulltaxe-
kommittén — afgaf den 3 maj 1909. Till ledning för bedömandet af
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 8
det föreliggande förslaget synas därför lämpligen böra bär i korthet
framhållas de förhållanden, som föranledde den ifrågavarande revisionen,
de syftemål, som därvid borde fullföljas, och de hufvudgrunder, hvarpå
kommittéförslaget byggts.
I sin framställning i detta ämne erinrar tulltaxekommittén, huru¬
som, efter det att vid 1888 års riksdag det afgörande steget till ett
tullpolitiskt systemskifte här i landet tagits genom införande af skydd
för landtbrukets produkter och genom påbörjande af industritullarnas
revision, omläggningen af tullförhållandena slutfördes vid 1892 års
riksdag. I fråga om den år 1892 genomförda tulltaxerevisionen anser
kommittén kunna såsom ett allmänt omdöme, hvad industritullarna an-
ginge, sägas, att densamma vida öfvervägande tagit sikte på skydd för
framställningen af de gröfre varuslagen. Detta förhållande, livilket fram¬
trädde företrädesvis skarpt i fråga om t. ex. järngruppen samt vissa
textilvaror och hvilket såväl där som annorstädes förklarade den efter nu¬
varande förhållanden alldeles otillräckliga specificeringen af de olika
varuslagen, vore, framhåller kommittén, af flera skäl ganska naturligt.
Särskild! borde i detta afseende framhållas, att den första förutsätt¬
ningen för möjligheten af att upptaga en tillverkning af finare artiklar,
nämligen tillgång till en för sådan industri nöjaktigt utbildad arbetar¬
stam, ännu vid den tid, hvarom här är fråga, på de flesta områden sak¬
nades, och vidare att det inhemska afsättningsområdet då vida mera än
nu var otillräckligt för att medgifva någon långt gående specialisering
i tillverkningen. Gifvet vore emellertid, att en tulltariff, som på detta
sätt sammanfattade gröfre och billigare, finare och dyrbarare fabrikat
under en och samma — låt vara för det förra slaget tillräckligt hög —
tullsats, med tiden blefve otillfredsställande, i samma mån som förutsätt¬
ningar inträdde för tillverkning jämväl af finare fabrikat, vare sig sådan
tillverkning kunde drifvas särskild! för sig eller endast i förening med
de gröfre artiklarna. Välbekant vore ock, att förhållandena här i landet
numera utvecklat sig så, att den år 1892 antagna, i hufvudsak ännu gäl¬
lande taxan vore bland annat i nyssberörda hänseende mindre tillfreds¬
ställande och tarfvade revision i syfte att tillgodose industriens utveck¬
lingsmöjligheter genom att, för så vidt skyddssystemet öfver hufvud taget
fortfarande skulle utgöra grunden för vår tullagstiftning, bereda den mera
utvecklade förädlingsindustrien ett bättre afpassadt skydd.
Efter att sålunda hafva konstaterad, att ett kvarstående på den
nuvarande grunden för vår tullagstiftning i och för sig kräfde en revi¬
sion af tulltaxan, redogör kommittén för den ekonomiska utvecklingen
här i landet under senaste årtionden och finner därvid, att arbetet lika¬
Tulltaxe-
kommittén.
4 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
väl som kapitalet tillgodonjutit frukterna af näringslifvets utveckling
under berörda tid, i följd hvaraf ock syntes kunna förutsättas, att, i mån
som denna utvecklings fortgång sammanhängde med vår tulltariff, det
icke minst för den upplysta kroppsarbetande befolkningen skulle framstå
såsom ett lifsintresse, att medelst lämpliga tullsatser nödig konkurrens¬
förmåga bereddes de svenska näringarna i täflan med utlandet. I detta
hänseende erinrar kommittén vidare, att i sjkifva verket gemensamhet i
intressen förefunnes för denna del af landets befolkning, oafsedt huru¬
vida den näringsverksamhet, af hvilken arbetaren hade sin utkomst,
kunde såsom sådan anses äga omedelbart intresse af skyddets upprätt¬
hållande eller icke; ty, i samma mån som näringsgrenar af brist på skydd
skulle nödgas inskränka eller nedlägga sin verksamhet, skulle gifvetvis
efterfrågan på arbetskraft minskas, arbetslöshet på många områden
inträda och arbetslönerna i allmänhet sjunka. En likartad gemensamhet
kunde äfven konstateras för näringarna såsom sådana. Då landets pro¬
duktiva verksamhet läge till grund för och uppbure all landets förbruk¬
ning, måste det för näringarna, för så vidt de arbetade för afsättning
på den inhemska marknaden, vara af vikt, att landets produktion blom¬
strade och att hvarje fara, som i afseende härå kunde hota från ut¬
landet, afvärjdes. I afseende å rena exportnäringar finge bland annat
icke förbises, att under våra dagars handelspolitiska förhållanden det
ofta nog vore genom utlandet gjorda medgifvanden beträffande tull¬
tariffen, som exporten möjliggjordes och främjades, likasom icke heller,
att en kraftig export ofta växte fram ur och hade sitt starkaste stöd i
eu stor och jämn produktion för inhemsk förbrukning. Ur allmän sam¬
fundssynpunkt måste det slutligen anses vara ett viktigt intresse för alla
klasser och alla landsdelar, att det kapital och de personliga värden,
som nedlagts inom landets näringsliv såvidt möjligt icke förlorades eller
äfventyrades.
Kommittén, som uti bland annat nu anförda förhållanden likasom
ock i den allmänna insikten om vådorna för ett lands näringslif af täta
rubbningar i de ledande principerna inom tullagstiftningen trott sig finna
en förklaring därtill, att någon större meningsskiljaktighet inom landet
icke syntes kunna förutsättas i fråga om skyddssystemets tillämpning-
under nu för handen varande förhållanden, har emellertid funnit en må¬
hända icke mindre väsentlig förklaringsgrund till den relativa stadga
och den frånvaro af skarpare meningsskiljaktigheter, som utmärkt vår
tullpolitik under senare tid, i det sätt, hvarpå förhållandena utvecklat sig
i andra länder, med hvilka vi till afsevärd grad hafva handelsgemenskap.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 5
Kommittén erinrar härvid, att senare tiders tullpolitik företett ett
oafbrutet fortgående på den väg, hvarpå de större europeiska fastlands¬
staterna i slutet af 1870-talet slogo in, så till vida som man alltmera
sökt att förbehålla den inhemska marknaden åt den inhemska produk¬
tionen. I ett flertal länder hade förutvarande skyddstariffer omarbetats
och fullständigats, och vidare hade länder, som i det längsta hållit fast
vid en frihandelsvänlig politik, till sist sett sig föranlåtna att bryta
med denna och inrätta sig i enlighet med den förhärskande handels¬
politiska strömningen. Bland dessa senare märktes särskildt vårt grann¬
land Norge, där sedan år 1905 tullsatser tillämpades, hvilka på många
punkter öfverstege våra. I åtskilliga länder hade man för öfrigt kunnat
tillgodogöra sig såsom skydd äfven andra åtgärder än sådana, som omedel¬
bart fallit inom tullagstiftningens område. Exempelvis hade bestämmelser
inom patentlagstiftningen eller åtgärder, som motiverats med veterinär-
politiska hänsyn, verkat väl så kraftigt som skyddstullar. Man hade
vidare — och detta till och med i frihandelslandet England — förbjudit
införsel af varor, som tillverkats i utländska fängelser. Slutligen både
ock frakttarifferna visat sig kunna begagnas som ett verksamt medel
till gynnande af inhemsk näringsverksamhet i konkurrensen med utlandet.
Allmänt syntes man väl ock med hänsyn till dessa förhållanden vara
böjd att äfven hos oss göra det uttalande, »att valet mellan frihandel
och skyddspolitik icke står den nu lefvande generationen fritt».
Den europeiska tullpolitiken i vår tid har emellertid, framhåller
kommittén, ännu en anmärkningsvärd sida att uppvisa, nämligen det
sjrstem af tarifftraktater, som med Tyskland som medelpunkt under
senaste årtionden upprättats. Härom lämnar kommittén närmare redo¬
görelse å sidorna 245—247 i sitt betänkande, till hvilka torde få hän¬
visas; och yttrar kommittén vidare — efter att hafva framhållit, huru¬
som, sedan Sverige åter föranledts att beträda tarifftraktaternas väg,
det naturligtvis borde framstå såsom en tvingande nödvändighet att
tillse, det vi vid blifvande traktatsunderhandlingar måtte äga en tull¬
tariff, som erbjöde lämplig underhandlingsbas — att det framginge af för¬
handlingarna inom den svenska Riksdagen vid godkännandet af 1906 års
traktat med tyska riket, att nödvändigheten af vår tulltariffs omarbetning
till lämplig underhandlingsbas vore oomtvistad. Till belysande häraf
anför kommittén, att från regeringens sida i den kungl. propositionen
rörande traktaten till 1906 års Riksdag framhållits bland annat, hurusom
vår tulltaxa på grund af ålder och förändrade förhållanden, hvilka sär¬
skildt på industriens område inträdt sedan taxans upprättande, lede af det
betydande felet af alltför ringa uppdelning af de olika varuslagen; att
6 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
olägenheterna häraf tydligast framträdde just vid förhandlingar med eu
främmande makt om bindningar för längre tid af gällande tullsatser,
i det att i ett stort antal fall tullsatserna väl befunnes fullt tillräckliga
för enklare slag af de under en tullposition hänförliga artiklar, men
otillräckliga att gifva skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare
varuslag, som folie under samma position; samt att detta framför allt
gällde om de till textilgruppen hänförliga varuslag, om gruppen maskiner,
redskap och verktyg äfvensom om kautschuksvaror, etuier, galanteri-
varor, vissa metallvaror in. fl. I sammanhang härmed — fortsätter
kommittén — betonade chefen för finansdepartementet i sitt anförande
till statsrådsprotokollet äfvenledes, hurusom den ställning gentemot den
tyska industrien, hvari den svenska på grund af berörda förhållande
befunne sig, kräfde så mycket mera försiktighet med hänsyn till de
handelspolitiska förhållandenas ordnande för framtiden, som den svenska
industrien — trots sitt starka uppsving under senare år och framför allt
sin sträfvan att fortskrida till framställande af fabrikat af allt högre
grad af bearbetning — ännu så länge just i detta hänseende vore den
tyska industrien i synnerligen hög grad underlägsen; och anförde de¬
partementschefen vidare, att af sålunda anförda skäl det befunnits omöj¬
ligt att för längre tid binda något större antal af i Sverige gällande
tullsatser, hvaremot hinder icke synts föreligga för tillmötesgående i er¬
forderlig utsträckning af Tysklands fordringar om bindningar af tull¬
satser för så lång tid, som kunde anses erforderlig för en fullständig revi¬
sion af vår tulltaxa. Härvid framhölls äfven möjligheten af att på grund¬
val af den nya taxan underhandlingar kunde komma att inledas icke
blott om ny traktat med Tyskland, utan äfven om traktater med andra
länder. Samma uppfattning om behofvet af tulltaxans omarbetning kom,
enligt hvad kommittén vidare erinrar, äfven allmänt till uttryck under
kamrarnas förhandlingar i ämnet icke allenast från dem, som ansågo en
sådan omarbetning böra föregå hvarje tarifftraktats afsilande och där¬
för motsatte sig den kungl. propositionen, utan äfven från de talare,
k vilka ställde sig på regeringens sida. Från dessa förhandlingar syntes
vara tillräckligt att erinra om tvenne uttalanden, nämligen dels det,
som fälldes af eu för öfrigt frihandelsvänlig ledamot af Andra kam¬
maren, då han framhöll såsom sin öfvertygelse, att, därest traktaten
antoges, komme både frihandlare och protektionister att vara eniga om
att sätta upp en taxa, med hvilken vi, när tid blefve, kunde med större
förutsättningar inlåta oss på nya traktatsunderhandlingar, dels ock om
ett i bägge kamrarna från regeringens sida gjordt uttalande i anledning af
tyska inrikesstatssekreterarens vid den svensk-tyska handelstraktatens
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 7
behandling i tyska riksdagen fällda yttrande därom, att vid blifvande
underhandlingar med Sverige om ny traktat Tyskland kunde med hela
tyngden af sin autonoma tariff häfda sina intressen gentemot Sverige.
Berörda uttalande lydde sålunda: »Dessa ord, så allvarliga de än kunna
låta, böra dock ej alltför mycket afskräcka oss. Realiseras den ofvan
antydda planen om en effektiv revision af den svenska tulltaxan, så
finnes häri en tryggande motvikt)'.
I belysning af nu berörda förhållanden har kommittén ansett det den¬
samma gifna uppdraget böra ses. Enligt hvad statsrådet och chefen
lör finansdepartementet anförde till statsrådsprotokollet vid sin hemstäl¬
lan om tillsättande af kommittén skulle detta uppdrag afse en fullstän¬
dig revision af taxan, hvilken revision borde med hänsyn till den ut¬
veckling, industrien undergått, särskildt afse ett uppdelande och speci¬
aliserande af ett stort antal af taxans rubriker i syfte att ernå ett såvidt
möjligt jämnt och väl afvägdt skydd för de inhemska näringarna, hvarvid,
i den mån detta lämpligen syntes kunna ske, sådan förändring i tull¬
taxans uppställning borde vidtagas, att artiklar af sammanhörande eller
närstående slag och arter systematiskt sammanfördes.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hade alltså kommittén till eu bör¬
jan haft att tillse, i hvad mån särskilda varuslag, som enligt gällande
taxa vore sammanförda i eu rubrik med gemensam tullsats, borde för¬
delas på olika rubriker eller eljest göras till föremål för olika bestäm¬
melser. Vidare hade kommittén måst beakta, att den nya tulltaxan
ingalunda kunde anses motsvara sin uppgift, för så vidt man icke vid
dess antagande fäst tillbörlig uppmärksamhet vid det förhållande, att
eventuella handelstraktater kunde komma att beröra de ursprungligen
bestämda tullsatserna. Denna synpunkts vederbörliga beaktande, säger
kommittén, vore af vikt i samma mån som afslutandet af tarifftraktater
kunde ifrågakomma med länder, hvilkas industri vore mera utvecklad
än vår. Förbises borde då icke, att de belopp, till hvilka tullsatserna
genom traktater nedsattes eller bundes, vore, så länge vederbörande
traktat gällde, maximalsatser för det skydd, som kunde beredas indu¬
strien i fråga, hvaremot äfven med afseende å tullsatser, angående hvilka
sådant aftal träffades, Riksdagen alltjämt vore oförhindrad att, i händelse
skyddet funnes för högt tillmätt, vidtaga den nedsättning däri, som
kunde anses lämplig. Hvad i öfrig! tullsatserna beträffade, borde fram¬
hållas, att olikheterna med nu gällande taxa väsentligt sammanhängde
med den mera vidtgående specialisering af varuslagen, som uppdelnin¬
gen af nuvarande taxerubriker innebure. Då det härvid gällt att taga
hänsyn till vår industris utveckling i senare tid och att tillgodose dess
8 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
utvecklingsmöjligheter under den tid, tullsatserna kunde komma att
genom eventuella traktater blifva bundna, och då för sådant ändamål
det varit nödigt att i högre grad än hittills fästa afseende vid de finare
och mera förädlade samt i följd däraf dyrbarare varuslagen, hade gifvet-
vis för dessa senare, i den mån de utbrutits ur rubriker, som nu om¬
fattade jämte sådana artiklar äfven gröfre och billigare, bort upptagas
tullsatser, som stode i bättre förhållande till varuvärdet än de nuvarande.
Beträffande tullskyddets specialisering framhåller kommittén vidare,
att, likasom kommittén med afseende å varuvärdet funnit finare artiklar
kunna och böra draga högre tull än den nuvarande jämväl för gröfre
varuslag afsedda, hade å andra sidan tullsatserna för åtskilliga af dessa
senare varuslag i större eller mindre grad reducerats. Naturligtvis hade
kommittén dock hvarken i det ena eller det andra afseendet kunnat
helt tillmötesgå de sinsemellan stridiga önskningar, som från de när¬
mast intresserade framförts. I betraktande af vårt för de flesta artiklar
jämförelsevis inskränkta afsättningsområde torde väl kunna antagas, att
inom åtskilliga industrigrenar utvecklingen till framställning af mera
förädlade slutprodukter komme att försiggå endast så småningom och
att den konkurrens de inhemska tillverkarna emellan, som eljest vore
ägnad att motverka prisförhöjning såsom följd af tullförhöjningen, icke
kunde genast göra sig gällande; och måste det vid sådant förhållande
och med hänsyn till konsumenterna vara af vikt att begränsa tullsat-
serna till hvad som kunde antagas oundgängligen nödigt för att trygga
produktionen. Att omsorgsfullt iakttaga denna begränsning kunde äfven
anses påkalladt i produktionens eget intresse för att icke uppmuntra
tillkomsten af företag, hvilka saknade väsentliga förutsättningar för
att kunna bestå och utvecklas. I afseende å sådana finare artiklar,
som icke hufvudsakligen vore att anse såsom slutprodukter, utan
som efter framställning inom eu industri blefve i afsevärd omfattning
vidare förarbetade inom andra industrier, tillkomme dessutom hän¬
synen till produktionskostnaderna inom dessa senare industrier, en
hänsyn, som stode i full öfverensstämmelse med den under skyddssy-
stemet nödvändiga solidariteten mellan näringslifvets olika grenar.
Å andra sidan hade kommittén också ansett sig böra iakttaga för¬
siktighet i fråga om nedsättning i hittills existerande skydd för inhemsk
näringsverksamhet och inskränkt förslagen om tullnedsättning till sådana
fall, där kommittén ansett öfvervägande skäl tala för, att de nuvarande
tullsatserna vore onödigt höga. Oafsedt att blifvande traktatsunder¬
handlingar kunde komma att medföra förnyad undersökning om möjlig¬
heten af ändringar i sådan riktning, hade det nämligen synts kommittén
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 9
icke kunna förbises, att under nuvarande ekonomiska förhållanden
produktionskostnaderna i och för sig icke lika omedelbart som fordom
bestämde varuprisen. Så vore det ju en ofta iakttagen och framhållen
företeelse, att industriella företag, som inom mindre länder upptoge
tillverkningen af artiklar, hvilka inom de större industriländerna vore
föremål för masstillverkning, ofta under längre eller kortare tid utsattes
för skarpt underbjudande på den inhemska marknaden från utländska
konkurrenter, hvilka sökte att sålunda undertrycka det nya företaget
samt trygga eller återeröfra ett hotadt eller förloradt afsättningsområde,
något som, ifall det lyckades, i regel hade till följd, att priset åter
höjdes och därmed äfven krigsomkostnaderna täcktes. Olika svenska
industrigrenar syntes hafva haft erfarenhet häraf. Men därjämte hade
man under den senaste tiden fått erfara, hurusom de större industri¬
ländernas på den egna marknaden skyddade industri kunnat på ett
mera varaktigt sätt pressa ned prisen på främmande marknad vida
under de pris, som betingades inom eget land.
Kommittén framhåller vidare i detta sammanhang, att, sedan ut¬
landets industri i stor utsträckning organiserats i kartell, syndikat och
truster, faran för dumping måste anses vida större än på den tid, då
man endast hade att räkna med de utländska industriidkarnas oorgani¬
serade konkurrens, och anser kommittén, att denna omständighet
skäligen bör tillmätas åtminstone den betydelse, att den manar till be¬
tänksamhet vid nedsättning i det vår industri hittills medgifna skydd
äfven i fråga om gröfre artiklar.
I fråga om de allmänna grunderna för tulltariffens anordning
yttrar kommittén bland annat, att det läge i sakens natur, att, så länge
de handelspolitiska förhållandena påkallade fortsatt tillämpning af skydds-
systemet i vår tullagstiftning, det icke kunde undvikas, att äfven mer
eller mindre oumbärliga lifsförnödenheter drabbades af tull. I motsats
till hvad som ägde rum vid senaste revisionen af tyska tulltariffen —
därvid särskilt afsetts att bereda det tyska jordbruket ökadt skydd —
hade kommittén sökt undvika förändringar beträffande de egentliga
s. k. lifsmedelstullarna. Icke heller de s. k. finanstullarna hade kunnat
kräfva någon närmare granskning från kommitténs sida, då för deras
storlek andra förhållanden borde vara bestämmande än de, som skulle
ligga till grund för nu ifrågavarande revision af tulltaxan.
Beträffande den viktiga frågan om valet mellan värdetullar och
specifika tullar, närmast vikttullar, erinrar kommittén till en början, att
det läge i sakens natur, att tullsatserna för vissa så kallade slump¬
rubriker måste i anseende till dithörande varors olikartade beskaffenhet
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 2
10 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
och värde uttryckas i procent af värdet, men att kommittén eljest sökt
att i möjligaste mån undvika sådana tullsatser. I detta ämne yttrar
kommittén vidare, att värdetullarnas förmenta företräde framför specifika
tullsatser — eller som de vanligen kallades vikttullar, då de i allmän¬
het vore bestämda i förhållande till varans vikt — erkändes numera
allmänt vara af rent teoretisk art. Och icke ens i detta afseende vore
deras företräde obestridt. Man erinrade, och detta väl med fog, att,
för så vidt tullsatserna vore åsätta till skydd för inhemsk näringsverk¬
samhet, afsikten inskränkte sig till att bereda skydd för det arbete och
det kapital, som nedlades på varans framställning inom landet. Det
varuvärde, efter hvilket värdetullen utginge, omfattade emellertid äfven
råvaran, hvaraf följden blefve, att tullen utginge vid stigande råvaru¬
pris med högre och vid fallande råvarupris med lägre belopp, utan att
denna olikhet i skyddet motsvarades af ändrade produktionsförhållanden.
Oegentligheten häraf framträdde särskildt, där råvaran representerade
en väsentligare del af varuvärdet. För öfrigt kunde anmärkas, att tull¬
beloppets ökning i jämnbredd med varans värdestegring under en
uppåtgående konjunktur, då konkurrensen från utlandet beredde mindre
svårighet, ej allenast vore opåkallad utan ock, i den mån den inhemska
produktionen bruste i förmåga att tillfredsställa landets ökade konsum¬
tion, innebure en gifven olägenhet. Omvändt visade sig under en
vikande konjunktur, då realisationsförsäljning från utlandet kunde be¬
faras och ett kraftigare skydd därför vore af nöden, den i jämnbredd
med varuvärdets nedgång sjunkande värdetullen vida mindre effektiv
än eljest. Om sålunda värdetullen äfven rent principellt icke besutte
uteslutande företräden framför vikttullen, kunde emellertid rent praktiskt
sedt företrädet dem emellan icke lämna rum för synnerligt tvifvel.
Äfven med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari under senare tider
här i landet värdetull kommit till användning, hade vi haft många och
talande bevis på svårigheten för tullverket att kontrollera de vid för-
tullningen uppgifna varuvärdena och skydda sig mot falska fakturor.
Men äfven oafsedt fai'an för falska eller eljest felaktiga fakturor inne¬
bure det förhållande, att fakturan finge dylik afgörande betydelse för
värdebestämning och förtullning, bestämda olägenheter. Först och
främst vållades däraf ojämnhet i tullbeskattningen. Den enskilda kon¬
sumenten, som införskrefve varor till eget bruk, likasom ock den mindre
köpmannen, som införskrefve endast mindre varukvantiteter för hvarje
gång, finge erlägga proportionsvis vida högre tull än den större impor¬
tören, som kunde betinga sig hög rabatt; och den kapitalstarke impor¬
tören, som vid sina inköp i utlandet kunde erlägga kontant betalning,
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 11
njöte likaledes förmånen af ett lägre förtullningsvärde än importör, som
i följd af längre betalningsanständ hos den utländska säljaren finge
afstå från förmånen af sådant diskontoafdrag, som medgåfves den
förre.
Vidare kunde det skydd, som afsetts åt den inhemska industrien,
i väsentlig mån förringas genom tullsatsens bestämmande i form af
värdefull, i det att utländska tillverkare genom att låta sina varor in¬
förtullas af egna, inom landet anställda agenter eller därstädes etable¬
rade filialer undginge att låta någon handelsvinst inräknas i varuvärdet,
som således komme att motsvara endast tillverkningskostnaden. En
ytterligare och särskild anledning till öfvervägande, huruvida icke åt¬
skilliga af de nu bestående värdetullarna kunde utbytas mot specifika
tullsatser, hade kommittén haft i Riksdagens till Kungl. Maj:t aflåtna
skrifvelse af den 12 maj 1906, hvilken skrifvelse sedermera till
kommittén remitterats för beaktande vid kommitténs uppdrag och i
hvilken Riksdagen — på anförda skäl och under uttalande af den me¬
ning, att ifrågasättas kunde, huruvida icke tidpunkten nu vore inne att
ytterligare inskränka värdetullarnas antal — anhållit om utredning och
framläggande för Riksdagen af förslag angående lämpligaste sättet för
sådan förändring af tulltaxan, att maskiner, redskap och verktyg, såväl
specificerade som ej specificerade, såvidt möjligt blefve åsätta vikttull
i stället för värdefull.
I afseende å taxe förslagets uppställning anför kommittén, att den svenska
tulltaxan hittills varit uppställd alfabetiskt efter de i taxan specificerade
varuslagens benämning, med några smärre, hufvudsakligen enligt 1888
års tullkommittés förslag tillkomna ansatser till systematisering af en¬
skilda grupper såsom t. ex. metallgruppen. Eu sådan alfabetisk upp¬
ställning visade sig, i mån som taxan utbildades på skyddssystemets grund¬
val, alltmera otillfredsställande. Särskild! gällde det därvid, att lag¬
stiftaren lätteligen förlorade öfverblicken af sammanhanget mellan taxans
olika delar, och att därför ändringar lätteligen blefve vidtagna, utan
att uppmärksamheten fästes vid de jämkningar i andra delar af taxan,
som däraf borde blifva en följd. Senare tids riksdagshistoria visade
ock, att så ofta nog varit förhållandet här i landet. Och uppenbart
syntes vara, att med en så starkt specialiserad tulltaxa, som nu torde
komma att antagas, den alfabetiska uppställningen icke längre kunde
bibehållas. Kommittén hölle äfven före, att handhafvandet från tull¬
myndigheternas sida af en sålunda specialiserad taxa måste underlättas
genom ett fullständigt systematiserande i enlighet med ofvanberörda, åt
kommittén lämnade anvisning.
Hörda
myndigheter.
Departe¬
mentschefen.
12 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Slutligen torde böra omförmälas hvad kommittén anför såsom
allmän karakteristik af det af kommittén framlagda författningsförslaget
i de delar, Indika icke tillhörde själfva tariffen. Kommittén framhåller i
sådant hänseende, att jämte den egentliga tulltaxan omfattade kommit¬
téns förslag äfven tulltaxeförordningen samt s. k. tulltaxeunderrättelser.
Sedan länge hade vår tulltaxa varit försedd med särskilda bestämmelser,
hvilka utgifvit sig för att innehålla »underrättelser om hvad vid taxans
tillämpning iakttagas bör», men hvilka endast delvis kunde anses göra skäl
för benämningen. De bland dessa bestämmelser, som befunnits vara
af instruktionsnatur, hade, efter omständigheterna vederbörligen jämkade
och kompletterade, bibehållits. De återstående — särskilt bestämmel¬
serna om tullrestitution och de alldeles fristående bestämmelserna om
lastpenningar — hade öfverförts till tulltaxeförordningen, där de lämp¬
ligare torde finna plats. Där hade äfven ansetts böra inrymmas be¬
stämmelserna om den s. k. lilla gränstrafiken samt åtskilliga bestämmel¬
ser, som antingen återfunnes spridda i åtskilliga författningar eller nu
saknade motsvarighet i lagstiftningen, äfven om rörande dithörande'
förhållanden viss praxis åtminstone delvis utbildat sig inom tullverket.,
I hvilketdera fallet som helst syntes dessa förhållanden böra regleras i
den ordning, som gällde för tulltaxans beslutande, hvilket äfven öfver-
ensstämde med hvad i allmänhet i utlandet ägde rum.
Det af tulltaxekommittén framlagda förslaget har, såsom framgår
af det här ofvan berörda statsrådsprotokollet, varit föremål för gransk¬
ning af vederbörande myndigheter, sedan dessa lämnat i saken intres¬
serade tillfälle att uttala sig. Öfver den granskning, som af kommers¬
kollegium och generaltullstyrelsen verkställts, hafva dessa ämbetsverk
afgifvit gemensamt utlåtande den 8 december 1909.
De förändringar i kommitténs förslag, som föranledts af ämbets¬
verkens erinringar och den därefter följande beredningen af ärendet
inom finansdepartementet, äro, på sätt ofvan antydts, icke af mera in¬
gripande art. Den viktigaste förändringen afser tullbehandlingen af
maskiner och innebär, att för sådana maskiner och apparater samt delar
däraf, för hvilka tullen är föreslagen att utgå efter vikt, tullbeloppet
skall i hvarje fall motsvara minst viss procent af varans värde.
De skäl, som föranledt Kungl. Maj:t att i hufvudsak godkänna
kommitténs förslag, torde vara sammanfattade i det uttalande af stats¬
rådet och chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet, hvari
yttras: »Det låter sig naturligen icke bestridas, att ett industriellt tull-
Bevillning sutskottets Betänkande Nr 23. 13
skydd, som bestämts vid början af en industriell uppgångsperiod, måste,
i mån som genom industriens utveckling en specialisering af industriens
alster fortgår, underkastas revision, såvida icke det med tullskyddet
afsedda ändamålet skall, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför
ofullständigt sätt tillgodoses. Under sådana omständigheter behöfver
ju icke en i sammanhang med revision af tulltaxan vidtagen höjning
af vissa industritullar betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af
en allmän ökning däraf. Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen,
framgår ju uppenbarligen däraf, att specialiseringen föranledt ej blott
höjning af tullen för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen
för andra. Under nu angifna förhållanden och med afseende å hvad
kommittén själf anfört till stöd för sitt förslag samt då kommittén
synes mig med synnerlig omsorg och noggrannhet hafva fullgjort sitt
värf samt i stort sedt på ett lyckligt sätt löst de uppgifter, som varit
kommittén förelagda, har jag i allmänhet kunnat biträda de af kom¬
mittén föreslagna tullsatserna.))
O
Riktigheten af detta uttalande om behofvet af vår tulltaxas revi- Utskottet
derande kan enligt utskottets åsikt näppeligen bestridas. En afsevärd
tid har förflutit, sedan nu gällande taxa blef i sina hufvuddrag fastställd,
och gifvet är, att hvad som då ur skyddssynpunkt kunde anses till¬
fredsställande för landets näringar icke nu med den utveckling, särskild!
industrien sedan dess undergått, är tillfyllestgörande. Den gräns för
industriens utvecklingsmöjligheter, som man tagit sikte på vid fast¬
ställande af nuvarande tullsatser, är i många fall uppnådd, och därmed
försvåras ett vidare fortgående på vägen mot framställande af allt mer
förädlad vara. A andra sidan har industrien på många områden i fram¬
ställningen af gröfre fabrikat vuxit sig så stark, att fråga måste upp¬
stå, huruvida icke hittills gällande tullsatser för dylika artiklar åtmin¬
stone delvis skulle kunna utan större risk i någon mån sänkas. Under
sådana omständigheter och då därtill kommer, att gällande tulltaxa
lider af flera tekniska brister, måste gifvetvis krafvet på en revision
af denna taxa med styrka göra sig gällande. Det är för öfrigt en i
alla länder, hvilka söka medelst tullagstiftningen skydda sitt närings¬
liv vanlig företeelse, att tull satserna periodiskt revideras för att bringas
i öfverensstämmelse med näringslifvets behof. Ett ytterligare skäl för
en sådan revision framträder gifvetvis, då man går att för en tid framåt
traktatsenligt afsåga sig bestämmanderätten öfver en större eller mindre
del af tulltaxan.
Icke minst denna sistberörda synpunkt, hänsynen till den handels-
Motion
II: 248.
14 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
politiska ställningen, föranleder med tvingande nödvändighet att nu
bygga på den bestående grunden. Annat ifrågasattes icke heller från
något håll, då vid 1906 års riksdag frågan om tulltaxans revision på
allvar upptogs. Både regering och riksdag voro, såsom framgår af
hvad ofvan anförts, i detta hänseende fullt ense.
Vid sådant förhållande synes krafvet på en utredning af det nu¬
varande tullsystemets verkningar, i öfverensstämmelse med hvad som
påyrkats i motionen II: 248 af herr Eriksson i Grängesberg in. fl. —
af huru stort intresse en sådan undersökning än i och för sig må anses
vara — icke kunna utan våda för landets vitala intressen samman¬
bindas med den nu föreliggande frågan. För visso bör tulltaxerevi¬
sionen icke uppskjutas i afvaktan på en dylik utredning, lika tidskräf-
vande som svår att utföra, för så vidt den skulle kunna blifva af fullt
objektiv beskaffenhet. Ett sådant förfarande ifrågasattes emellertid i
den ifrågavarande motionen, däri yrkas — förutom annat, som här
nedan skall omförmälas — att Riksdagen måtte besluta
Datt afstå Kungl. Maj:ts proposition nr 69, enär densamma afser
att bibehålla och till och med skärpa det nu rådande tullsystemet, men
icke är byggd på någon verklig utredning om detta systems verkningar
för landets näringslif och befolkningens ekonomiska ställning, hvartill
kommer, att den återstående riksdagstiden icke torde medgifva någon
mera ingående pröfning af dess detaljer;
att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
låta skyndsamt verkställa en möjligast allsidig utredning rörande tull¬
systemets verkningar samt lämpligheten af dess afskrifning eller modi¬
fiering, hvarvid särskild! bör beaktas, i hvad mån lifsmedelstullarna till
skada för befolkningens breda lager och till förfång för vårt lands
konkurrenskraft på världsmarknaden verka till fördyring af lefnadskost-
naderna, samt för Riksdagen framlägga de förslag, denna utredning må
föranleda;
att likaledes hos Kungl. Maj:t anhålla, att i samband med denna
utredning måtte uppgöras en plan för att, dels genom besparingar
och dels genom beredande af andra inkomstkällor för staten, ordna
frågans statsfinansiella sida, därest Riksdagen finner sig böra, sedan ut¬
redningen föreligger, besluta lifsmedelstullarnas fullständiga afskaffande
samt däremot svarande eljest påkalladt borttagande af eller nedsättning
i öfriga tullsatser)).
Då utskottet finner det tillvägagående, som af ifrågavarande motio¬
närer i nu anförda yrkanden förordas, böra af skäl, som nyss berörts,
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 15
lämnas utan beaktande, saknar utskottet jämväl anledning att närmare
ingå på den vidlyftiga motivering, som till stöd därför anförts. För så
vidt sagda motivering hänför sig till ett speciellt yrkande, nämligen
om nedsättning i spannmålstullarna, kommer densamma dock här nedan
att delvis beröras.
Åf det sagda framgår, att syftet med den nu företagna revisionen
af tulltaxan har varit att erhålla en modernt anordnad, efter industriens
nuvarande utvecklingsgrad anpassad taxa, som därjämte kunde läggas
till grund för underhandlingar om tarifftraktater med främmande makter.
Den på grund häraf viktigaste uppgiften har varit att åstadkomma en
väl afvägd specialisering af tullskyddet. Tydligt är, såsom ock af
kommittén framhålles, att denna specialisering måste i betydande om¬
fattning innebära höjning af nu gällande tullsatser. Den nedsättning
af tullarna för gröfre varuslag, som å andra sidan af omständigheterna
betingades och som vore ägnad att motväga tullförhöjningarna, lärer
af skal, som i kommitténs betänkande beröras, och icke minst af hänsyn
till syftet med nu ifrågavarande revision af tulltaxan, böra i fråga om
ett flertal artiklar anstå till en senare tidpunkt. I stort sedt bör det
föreliggande förslaget enligt utskottets uppfattning anses uppfylla for¬
dringarna på en lämplig specialisering.
Fn annan viktig uppgift, som förelegat till lösning vid tulltaxe-
revisionen, har varit åstadkommandet af en mera genomförd systemati¬
sering i afseende å tulltaxans uppställning. Äfven i detta hänseende
torde förslaget få anses tillfredsställande. Den gruppering af de olika
varuslagen, som i förslaget förekommer, har på ett naturligt sätt sam¬
manfört varorna till öfverskådlighet såväl i och för tullbehandlingen
som för lagstiftningsarbetet på nu ifrågavarande område.
Beträffande tullarnas fastställande i form af specifika tullsatser
eller till viss procent af varuvärdet, i hvilken fråga Riksdagen i förut
omförmälda skrifvelse af den 12 maj 1906 uttalat sig, vill utskottet,
som vid yttrandet rörande maskintullarna får tillfälle att närmare ingå
på resultatet af kommitténs förslag härutinnan, i detta sammanhang endast
uttala, att utskottet ansluter sig till den i förslaget genomförda grund¬
satsen, att vikttullsystemet bör genomföras i så stor utsträckning, som
förhållandena, rent praktiskt sedt, medgifva. Utskottet vill dock här
tillägga, att, när utan förändring i skyddet öfvergång från värde- till
vikttull skall äga rum, man måste räkna med, att vikttullen allenast i
Utskottet.
Tulltaxe-
fdrordningen.
§ 2.
16 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
förhållande till medelvärdet å de under samma tullsats fallande artiklar,
kan komma att motsvara nuvarande värdetull, och att man således utan
svårighet kan påvisa fall, då i det föreliggande förslaget skyddet i samman¬
hang med och såsom en följd af evalveringen antingen blifvit höjdt
eller ock sänkt. Det lärer emellertid ej vara något för vikttullar å maski¬
ner säreget, att tullsatsen varierar i förhållande till varuvärdet, utan är
detta fastmer ett utmärkande drag för alla vikttullar. Till belysande
häraf torde vara tillfyllest att hänvisa till den i andra delen af tull-
taxekommitténs betänkande (sid. 1 och följande) intagna tabell, som
utvisar, bland annat, huru nuvarande vikttullar för spånadsvaror för¬
hålla sig till värdet af samma varor. Uppenbart är emellertid, att
det ligger stor vikt uppå, huru det material utväljes, som skall läggas
till grund för medelvärdets bestämmande; och härvid har utskottet
mött samma företeelse, som af tulltaxekommittén omförmälts, nämligen
att vidt skilda värden kunna såsom medelpris uppgifvas af dem, som
importera och idka handel med utländska artiklar inom samma bransch.
En sannolik förklaring härtill finner dock utskottet i likhet med kom¬
mittén ligga i det förhållande, att hänsyn torde hafva tagits företrädesvis
till högre eller ock till lägre kvaliteter. Med beaktande häraf och med
hänsyn tagen till den kvantitet, hvarmed de olika varuslagen ingå i
importen, har utskottet sökt bilda sig ett omdöme om de anförda värde¬
uppgifterna.
Efter att sålunda hafva angifvit sin uppfattning om de viktigaste
grunderna för förslaget, öfvergå!' utskottet att redogöra för resultatet
af den granskning, som inom utskottet ägnats förslagets detaljer. Ut¬
skottet vill emellertid förutskicka, att utskottet, för undvikande af onödig
vidlyftighet, kommer att här nedan göra särskilda hemställanden, icke
beträffande hvarje särskild paragraf eller rubrik i förslaget utan endast
i de fall, där utskottet besluta föreslå bestämmelser, afvikande från
Kungl. Maj:ts förslag, eller haft motioner att besvara, eller eljest, då
särskild anledning därtill förelegat, såsom då utskottets beslut väl ut¬
fallit för hemställan om bifall till Kungl. Maj:ts förslag oförändradt
men afvikande mening af någon utskottets ledamot anmälts.
Do.
§ 2 i förslaget till tulltaxeförordning är af följande lydelse:
»Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre
gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens för¬
ordnande beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan ut-
17
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
gående tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där
varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill
varans värde uppgår.
Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å
tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas
näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande
och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst
tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»
Den rätt att i viss mån bestämma öfver tullbevillningen, som med
detta stadgande skulle inrymmas åt Konungen,1 finner utskottet icke
lämpligen böra fastställas att gälla för obestämd tid, utan synes det
utskottet lämpligare, att rätten ifråga upplåtes allenast för särskildt
begränsad tid, i hvilket afseende utskottet velat förorda tiden intill ut¬
gången af år 1912.
Med hänsyn till den förändrade karaktär, som enligt utskottets
mening sålunda bör gifvas åt förevarande stadgande, synes detsamma
böra såsom en öfvergångsbestämmelse fogas till tulltaxeförordningen.
Utskottet hemställer sålunda,
a) att § 2 i förslaget till tulltaxeförordning må
utgå; samt
b) att till samma förordning må fogas en så ly¬
dande öfvergångsbestämmelse:
Öfvergångsbestämmelse att lända till efterrättelse
intill utgången af år 1912.
Varor från land, där svenska fartyg eller varor
åtnjuta mindre gynnsam behandling än andra länders,
må kunna efter Konungens förordnande beläggas med
tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående tull¬
afgift, till högst samma belopp som denna senare,
eller, , där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull
till högst det belopp, hvartill varans värde uppgår.
Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må
åsättas allenast å tid, då Riksdagen icke är samlad.
Beslutet därom skall underställas näst sammanträ¬
dande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öpp¬
nande och gäller, där Riksdagen icke godkänner det¬
samma oförändradt, högst tio dagar efter det Riks¬
dagen fattat sitt beslut i frågan.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Åfd. 21 Raft.
3
18
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
2:o.
Tulltaxeför- Den i § 5 o) i förslaget till tulltaxeförordning- för visst slag- af
0I§ ^"o).11' emballage medgifna tullfrihet, som jämväl omfattar s. k. garnerings-
material, uppenbarligen afsedt endast till att under transporten skydda
godset och icke inkommande i handelsafsikt, har utskottet ansett böra
utsträckas att likaledes gälla trummor af trävirke, afsedda för ventila¬
tion i fartygs lastrum. Enligt nu gällande bestämmelser kan tullfrihet
för sådana trätrummor ej medgifvas, utan måste lastemottagai-en för
att få disponera desamma, erlägga tull för varan, såsom hänförlig till
snickararbete. En lättnad i berörda afseende lärer ej kunna möta
några som helst betänkligheter, och får utskottet alltså hemställa,
att § 5 o) i tulltaxeförordningen må erhålla föl¬
jande förändrade lydelse:
o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt
det icke skall i varans vikt inräknas eller ock af dess
form och utseende eller af eljest förekommande om¬
ständigheter framgår, att det utgör icke blott embal¬
lage utan jämväl en för annat ändamål lika mycket
eller mera användbar eller i och för sig i handelsaf¬
sikt införd artikel; skolande i detta hänseende med
emballage likställas af trävirke hopfogade trummor
för åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum
samt s. k. garneringsmaterial, såsom mattor, madrasser
och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under
transporten skydda godset och icke inkommande i
handelsafsikt.
3:o.
Tulitaxe- Enligt de föreslagna bestämmelserna i § 5 p) tulltaxeförordningen
skall emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom
tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i
retur eller för att återutföras med varor, åtnjuta tullfrihet.
I de ofvan omförmälda motionerna I: 59 af grefve A. Hamilton
m. fl. och II: 244 af friherre Lagerfelt m. fl. har samstämmigt yrkats,
»att Riksdagen ville besluta, att begagnade smördrittlar skola vid in-
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 19
försel vara underkastade samma tull som 113?a dylika drittlar, äfven när
de befinnas inkomma i retur eller för att återutföras med varor».
Till stöd för dessa motioner har anförts bland annat, att hit till
landet i afsevärd omfattning infördes begagnade smördrittlar, i hvilka
smör ånyo förpackades och exporterades; att emellertid detta förfarings¬
sätt så godt som uteslutande användes af en större engelsk smörfirma
med eget kontor i Sverige, under det att de inhemska exportörerna
icke begagnade sig af denna metod; att berörda förpackningssätt vore
ägnadt att menligt inverka å det svenska smörets anseende på den
engelska marknaden, i det att de gamla drittlarna till det yttre icke
gåfve samma förmånliga intryck som nya drittlar och fara förelåge för
försämring af smörets kvalitet; samt att dessa förhållanden vore så
Hrycket beaktansvärdare, som det svenska smöret hade att på den ut¬
ländska marknaden utstå en synnerligen hård konkurrens.
Riktigheten af de sålunda lämnade uppgifterna har inom utskottet
bekräftats, och tillika har från sakkunnigt håll upplysts, att det för den
inhemska mej erihandteringen skulle vara till gagn, om export af smör,
förpackadt i begagnade drittlar, i möjligaste mån förhindrades. Det
vill alltså synas, som om motionärernas yrkande borde vinna tillmötes¬
gående; och hemställer utskottet,
att Riksdagen, i anledning af motionerna I: 59
och II: 244, må besluta, att § 5 p) tulltaxeförord-
ningen skall erhålla följande fydelse:
p) emballage, särskildt inkommande, gammalt
och begagnadt, såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och
dylikt, när det befinnes inkomma i retur eller för att
återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats
icke gäller i afseende å smördrittlar;
4:o.
Af samma skäl, som föranledt, att naturalier till vetenskapliga
samlingar tillerkänts tullfrihet, synes enahanda förmån böra medgifvas
för etnografiska föremål till dylika samlingar.
Tuiitaxeför-
ordningen.
§ 5 «).
Utskottet hemställer alltså,
Tulifaxe-
förordningen.
§ 6.
Tuiltaxe-
förordningen,
§ 9 inom. 4
och § 10
mom. 2.
20 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att § 5 u) i tulltaxeförordningen må erhålla
följande förändrade lydelse:
u) naturalier och etnografiska föremål till veten¬
skapliga samlingar.
5:o.
I sitt, i anledning af dels Kungi. Maj:ts proposition till inne¬
varande års Riksdag med förslag till förordning angående vissa be¬
stämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge dels ock
en i ämnet väckt motion, afgifna betänkande nr 18 hade bevillnings¬
utskottet på anförda skäl hemställt om viss ändrad lydelse af de före¬
slagna bestämmelserna i § 1 af nämnda förordning, hvilka bestämmelser
voro till hufvudsaklig del lika lydande med stadgandena i § 6 af tull¬
taxeförordningen, och har denna hemställan af Riksdagen bifallits. Då
motsvarande ändring lärer böra vidtagas jämväl i sistnämnda paragraf,
hemställer utskottet,
att § 6 i tulltaxeförordningen måtte af Riks¬
dagen godkännas med de ändringar, att i a) orden
»Kalls socken)» utbytas mot orden »riksröset nr
167», samt i b) orden »södra gränsen af Kalls socken
i Jämtland och samma sockens norra gräns» utbytas
mot orden »riksröset nr 167 och norra gränsen af
Kalls socken i Jämtland».
G:o.
I motionen II: 230 af herr Ström i Öfver-Torneå har framställts
yrkande »att Riksdagen ville besluta det tillägg i § 9 punkt 4 och §
10 punkt 2 af förordning med tulltaxa för inkommande varor enligt
proposition nr 69, att efter orden Norge insättes — eller Finland —».
Till stöd för detta yrkande har motionären, efter att hafva redo¬
gjort för innehållet i nämnda författningsrum, vidare anfört:
»Då samma behof för gränsbefolkningen i fråga om varor för
hushållet förefinnes vid gränsen mot Finland som vid norska gränsen,
synes mig ett tillägg i dessa punkter erforderligt. Särskild! i fråga
om förmalning af den spannmål gränsbefolkningen skördar å sina hem¬
man vore utsträckande af detta undantagsstadgande till att gälla äfven
nämnda gräns fördelaktigt. Kvarnarne äro ju till största antalet be-
21
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
lägna på den svenska sidan af gränsen och inkomsten af kvarndriften
sålunda till större fördel för vårt lands invånare, och synes mig därför
i motsvarighet härtill ett likartadt stadgande i fråga om varor som i
förädlingsändamål föras från Sverige till Finland väl motiveradt.»
Vid behandlingen af denna motion har bevillningsutskottet ansett
nödigt erhålla yttrande i ämnet från generaltullstyrelsen; och har ut¬
skottet därför i vederbörlig ordning utverkat Kungl. Maj:ts befallning
till generaltullstyrelsen att till utskottet inkomma med dylikt }dtrande.
I anledning häraf har generaltullstyrelsen i en den 18 april 1910
dagtecknad skrifvelse anfört följande:
»Tullkammaren i Haparanda har i detta ärende afgifvit infordradt
yttrande och därvid anfört, att för tillämpning af de ifrågasatta bestäm¬
melserna icke erfordrades inrättande af särskilda gränsstationer samt
att de göromål, som med afseende å kontrollen vid sådana bestämmel¬
sers tillämpning komme att åligga gränsbevakningspersonalen, icke kunde
föranleda någon ökning af den ordinarie gränsbevakningspersonalen
utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit innevarande års Riksdag.
Då sålunda kontrollen skulle kunna ordnas på enahanda sätt som
i motsvarande fall för närvarande gäller beträffande gränsen mot Nox-ge,
hvarest densamma utöfvas af den närmast platsen för in- eller utförseln
posterade gränsridaren, utan att de i dessa gränstrakter inrättade gräns¬
stationerna såsom sådana därmed taga befattning, får styrelsen äran
meddela, att styrelsen icke funnit något att från tullverkets sida erinra
emot de af motionären föreslagna tillägg till § 9 punkt 4 och § 10
punkt 2 i förslaget till förordning med tulltaxa.»
Af tulltaxekommittén hade i dess betänkande ifrågasatts, om icke
vissa delar af bestämmelserna angående den norska gränstrafiken borde
göras tillämpliga äfven för den landväga samfärdseln med Finland, men
då kommittén icke försport, att något behof däraf gifvit sig tillkänna,
hade kommittén icke ansett sig böra väcka förslag därom. Då emeller¬
tid nu upplyst blifvit, att lättnader i gränstrafiken mot Finland äro af
behofvet påkallade, och då hinder från tullverkets sida icke synes möta
för tillgodoseende af detta kraf, har utskottet utan tvekan kunnat för¬
orda ifrågavarande motion, hvarvid dock det förtydligande tillägget
ansetts lämpligt, att medgifvandet endast afser nära gränsen belägen
ort i Sverige, för så vidt angår införsel hit till riket af norska eller
finska varor.
Utskottet hemställer alltså,
Tulltaxe-
förordningen
§ 13.
22 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att Riksdagen måtte, i anledning af motionen
II: 230, besluta
a) att § 9 mom. 4 i tulltaxeförordningen skall
erhålla följande förändrade lydelse:
»Varor, som af gränsbefolkningen för hushålls-
behof föras från Norge eller Finland till närbelägen
ort i Sverige för att här förädlas genom blekning,
färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller
annan dylik bearbetning eller för reparation, och som
efter sådan förädling eller reparation till ursprungs¬
landet återutföras, äro vid införseln fria från tullum-
gälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efter¬
rättelse de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till
förekommande af missbruk kunna varda meddelade
af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tull¬
myndighet vid gränsen»; samt
b) att § 10 mom. 2 i samma förordning skall
erhålla följande förändrade lydelse:
»Varor, som af gränsbefolkningen för hushålls-
behof föras från Sverige till Norge eller Finland för
att förädlas genom blekning, färgning, garfning, mål¬
ning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning
eller för reparation, och som efter sådan förädling
eller reparation återinföras, skola vid återinförseln vara
fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer
sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,
hvilka, till förekommande af missbruk, kunna varda
meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall,
af tullmyndighet vid gränsen.»
7:o.
I fråga om § 13 i förslaget till tulltaxeförordning har i motionen
'* II : 246 af herr Broström hemställts, »att Riksdagen måtte besluta:
att till § 13 uti förordningen med tulltaxa för inkommande varor
göres sådant tillägg, att den i nämnda paragraf medgifna rätten till
restitution af tullmedel för från utrikes ort införda tullpliktiga materialier
och skeppsförnödenheter måtte utsträckas till att gälla äfven fartyg af
mindre än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, som bygges, förbygges eller
23
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
repareras för utländsk ägares räkning ock som således öfvergå till eller
äga utländsk nationalitet; samt
att bestämmelsen härom äfvenledes måtte träda i kraft från och
med dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes.»
I den till stöd lör dessa yrkanden anförda motiveringen erinras,
att Kungl. Maj:t till skydd för den inhemska varfsindustrien föreslagit
tull för fartyg och båtar af järn med en nettodräktighet af 40 registerton
eller därunder, hvarefter framhålles, att, som den svenska marknaden
vore väl liten för att möjliggöra eu rationell drift vid byggande af
småfartyg vid våra varf, det äfven syntes föreligga skäl att" så mycket
som möjligt underlätta exporten af dylika fartyg. Som en åtgärd i
detta syfte framlägger motionären ifrågavarande förslag.
Utskottet finner det vara ömkligt, att lämpligt understöd beredes
skeppsbyggerinäringen, hvilken, som kändt är, arbetar under rätt tryckta
förhållanden, och hvad motionären i detta afseende föreslagit torde vara
värdt allt beaktande. Emellertid finner sig utskottet icke kunna för¬
orda omedelbart bifall till detta förslag. Ett antagande af förslaget
lärer nämligen böra föregås af utredning, huruvida icke vissa kontroll¬
föreskrifter äro af nöden till betryggande af statsverkets säkerhet gent¬
emot möjliga missbruk af en sådan restitutionsförmån.
En dylik utredning, som icke lämpligen kan af utskottet åstad¬
kommas, torde böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg. Då
utredningen icke lärer vara af någon mera omfattande beskaffenhet,
torde förslag i ämnet kunna föreläggas redan nästkommande Riksdag,
hvarom framställning synes böra göras hos Kungl. Maj:t.
Utskottet har visserligen icke förbisett, att, enligt hvad af den
kungl. propositionen framgår, kommerskollegium och generaltullstyrel¬
sen anbefallts att verkställa en mera omfattande utredning i fråga om
lämpligaste formen för skeppsbyggnadsgodtgörelse i anledning af Ill¬
pliktighet för erforderliga materialier till skeppsbyggnad; men, då häraf
möjligen icke kan förväntas något positivt lagstiftningsresultat under
den allra närmaste framtiden, synes förhållandet icke böra utgöra hinder
för att motionärens önskningsmål under tiden vinner beaktande.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
a) att § 13 i tulltaxeförordningen måtte af riks¬
dagen oförändrad antagas;
b) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse
till Kungl. Maj it anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t,
24
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
för så vidt hinder däremot ej möter, till nästkom¬
mande års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den,
som verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation
af fartyg af högst 40 tons afgiftspliktig dräktighet,
hvithet omedelbart skall erhålla eller äger utländsk
nationalitet, må kunna restitutionsvis återbekomma
erlagd tullafgift för vid sådant arbete använda inför-
tullade materialier och skeppsförnödenheter eller njuta be¬
frielse från gäldande af därför belöpande tullafgift; samt
c) att motionen II: 246 måtte anses i nu före¬
varande delar besvarad genom hvad utskottet här
ofvan under a) och b) hemställt.
8:o.
Tulltaxe-
förordningen.
§ 14.
Rörande den i § 14 mom. 1 af förslaget till tulltaxeförordning
upptagna bestämmelsen om tullrestitution vid utförsel af brändt eller
rostadt, icke malet kaffe vill utskottet framdeles i sammanhang med
utlåtande angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat afgifva ytt¬
rande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
a) anmäla.
Beträffande öfriga bestämmelser i förevarande § 14 har utskottet
intet att erinra, och hemställer utskottet alltså,
b) att dessa bestämmelser måtte af Riksdagen
godkännas.
9:o.
Fläsk. Förslagets bestämmelser rörande tullsatserna för fläsk, upptagna i
Nr 55 och 56. rubrikerna nr 55 och 56, äro lika med gällande taxas föreskrifter i ämnet
och lyda sålunda:
Fläsk:
55. rökt ......................................................................................... 1 kg. 30 öre
56. andra slag ........................................................................... 1 » 20 ))
25
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
I motionen II: 248 af herr Eriksson i Grängesberg m. fl. fram-
ställes beträffande artikeln fläsk det yrkandet, att, i afvaktan på den i
motionen ifrågasatta utredning och tullfrågans därpå följande upptagande
till afgörande i hela dess omfattning, Riksdagen måtte besluta, att
»borttaga tullen å fläsk, rökt och andra slag (nr 55 och 56), nu respek¬
tive 30 och 20 öre per kilogram».
Utskottet, som, på sätt redan anförts, finner det oförenligt med
landets intressen att förorda uppskof med tulltaxans revision och som
förty anser förutsättningen för motionärernas ifrågavarande yrkande böra
förfalla, kan redan af denna anledning icke förorda detta yrkande.
Oafsedt detta formella skäl mot bifall till motionen i förevarande del
kunna emellertid mot fläsktullens borttagande åberopas tungt vägande
sakliga skäl, hvilka så ofta inom Riksdagen framförts och godkänts,
att de icke nu lära behöfva återupprepas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte, med afslag å motionen II:
248 i hvad den afser tullsatserna för fläsk, godkänna
förevarande rubriker nr 55 och 56 i Kungl. Maj:ts
förslag.
10:o.
Förslagets rubriker nr 62—64 äro af följande lydelse: Fisk.
Fisk: * Nr 62~64-
62. kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor........................... — fri.
63. ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade
eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ..................... 1 kg. 50 öre.
64. andra slag.......................................................................... — fria.
Beträffande vissa slag af fisk finnes yrkande framställdt i motionen
II: 247 af herr Olausson. I detta afseende hemställes i motionen,
»att Riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts nådiga
proposition nr 69 med förslag till förordning med tulltaxa för inkom¬
mande varor, att saltad fisk, ej särskildt nämnd, utom sill, må åsättas
en tullsats af 5 öre för kilogram samt torkad fisk, alla slag, åsättas
en tullsats af 8 öre för kilogram».
Då, såvidt utskottet kunnat utröna, det icke bland landets fiskeri-
idkande befolkning i allmänhet torde råda den uppfattning, att tull å saltad,
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 4
Spannmål.
Nr 74-79.
26 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
nu tullfri fisk eller å torkad fisk är af något mera trängande behof på¬
kallad, har bevillningsutskottet, med hänsyn till dessa artiklars förbruk¬
ning icke minst bland de mindre bemedlade befolkningslagren, ej funnit
skäl tillstyrka motionärens ifrågavarande yrkande.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen ville, med afslag å motionen II:
247 i hvad den afser tull å vissa slag af fisk, god¬
känna förevarande rubriker nr 62—64 i Kungl. Maj:ts
förslag.
ll:o.
Beträffande spannmål innehåller taxeförslaget följande bestämmel¬
ser, upptagna i rubrikerna nr 74—79.
74.
75.
76.
77.
78.
79.
Spannmål:
omalen:
råg, hvete och korn; äfvensom ärter
och bönor, tjänliga till människo-
föda ...................................................... 100 kg.
hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt
andra ärter och bönor, ej till näst¬
föregående rubrik hänförliga ......... —
malt, äfven krossadt ............................. 100 kg.
majs ........................................................ 100 kg.
andra slag .............................................. 100 kg.
malen:
mjöl och gryn, alla slag; äfvensom
mjöl af andra vegetabilier, ej till
annan rubrik hänförligt..................... 100 kg.
3 kr. 70 öre
fria.
5 kr.
1 kr. 50 öre
3 kr. 70 öre
6 kr. 50 öre
I fråga om dessa bestämmelser hafva yrkanden framställts i tre
inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen nr 248 af herr
jEriksson i Grängesberg m. fl., nr 247 af herr Olausson och nr 250 af
herr Jesperson.
I den förstnämnda motionen hemställes, i sammanhang med yrk¬
ande om afslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition och om an¬
ställande af i motionen ifrågasatt utredning rörande tullfrågan, att Riks¬
27
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
dagen måtte besluta, »att i afvaktan på att sålunda tullfrågan må kunna
upptagas till afgörande i hela dess omfattning nedsätta tullen å spann¬
mål, omalen (tulltaxa nr 74 och 78 i Kungl. Maj:ts proposition) från
kronor 3: 70 till kronor 2: 50 per 100 kilogram samt å spannmål, malen,
(nr 79) från 6: 50 till 4: 30 per 100 kilogram och borttaga tullen å
majs, (nr 77) nu kronor 1: 50 per 100 kilogram».
I motionen II : 247 framställes det förslag, »att Riksdagen ville
besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 69 med
förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, att tullen å
spannmål, malen, mjöl och gryn alla slag, fastställes till 5 kronor för
100 kilogram».
Yrkandet i motionen II: 250 innefattar en hemställan, att »Riks¬
dagen ville besluta, att tullen å malt måtte bestämmas till 6 kro¬
nor 50 öre i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, 5 kronor per
100 kilogram».
Såsom redan berörts, framställas i motionen II : 248 långt mera
vidtgående yrkanden än krafvet på nedsättning af spannmålstullarna.
Den motivering, som i motionen innehålles, går emellertid till en hufvud¬
saklig del ut på att stödja nu ifrågavarande yrkande, och det synes där¬
för lämpligt att i detta sammanhang till behandling upptaga de hufvud-
synpunkter i detta ämne, som i motionen framföras.
I motionen anföres till en början, efter framhållande af att tull-
taxekommittén sökt bevisa lifsmedeltullarnas nytta för jordbruket genom
att hänvisa till ökningen i jordens afkastning och kreaturens antal, att
dessa siffror finge verkligt värde först i det fall, att det kunde bevisas,
att jordbrukets afkastning ökats i högre grad i det tullskyddade Sverige
än i något med Sverige jämförligt land, där frihandel rådde i afseende
på lifsmedel. Ett sådant land anse motionärerna Danmark trots vissa
olikheter i öfrigt vara. Jämförelse anställes sedermera af motionärerna
mellan skörden i de båda länderna, hvarvid motionärerna med åbero¬
pande af den officiella statistikens siffror hänvisa till, att under åren
1893—1907 skördens totalvärde ökats i Sverige med 46 procent och i
Danmark med 77 procent. Under åren 1888—1903 har enligt af mo¬
tionärerna anförda statistiska siffror ökningen af antalet kreatur i Sverige
och Danmark utgjort, för hästar resp. 13 och 29 procent, för horn¬
boskap resp. 10 och 26 procent, för svin resp. 33 och 89 procent samt
för fjäderfä resp. 163 och 304 procent. »Dessa statistiska siffror» —
yttra motionärerna — »säga något helt annat än hvad kommittén
antyder».
28
Bevillningsutskottets Betänkande Kr 23.
Motionärerna framhålla vidare, hurusom det svenska landtbruket
under de senaste årtiondena utvecklats från sädesodling till boskapsskötsel.
Den förut påvisade ökningen af boskapsstammen vore ett vittnesbörd
därom. Minskningen af fläskimporten och ökningen af fläsk- och smör¬
exporten talade samma språk. Denna utveckling vore visserligen långt
ifrån tillfredsställande i jämförelse med den danska, men förskjutningen
vore dock påtaglig, och följaktligen hade behofvet af från andra länder
importerad brödsäd, framför allt hvete, ständigt ökats, under det att
exporten af såväl hvete som råg efter hand gått tillbaka och numera
nästan alldeles afstanna!.
Efter att sedermera hafva anfört de svenska in- och utförsel-
värdena beträffande spannmål och produkter däraf för åren 1871—1905,
meddela motionärerna följande tabell rörande in- och utförseln af landt-
mannaprodukter i Danmark:
|
Införsel
|
Utförsel
|
|
|
|
genomsnitt
|
genomsnitt
|
Införsel
|
Utförsel
|
|
1890—1891
|
1890-1891
|
1908
|
1908
|
|
milj. kr.
|
milj. kr.
|
milj. kr.
|
milj. kr.
|
Fläsk och skinkor
|
... 4.2
|
34.5
|
0.2
|
102.0
|
Smör .......................
|
... 21.2
|
88.5
|
3.5
|
183.1
|
Ägg..........................
|
... 1.0
|
7.6
|
1.2
|
27.4
|
Hornboskap ............
|
... l.G
|
18.6
|
0.2
|
27.1
|
Dessa siffror talade — mena motionärerna — ett tydligt språk
och bure äfven vittne om, att de medel, af hvilka det danska jord¬
bruket begagnade sig för vinnandet af dylikt resultat, vore efter-
följansvärda.
Beträffande spannmålstullarna framhålla motionärerna slutligen,
såsom sin åsikt, att de skäl, som riktades mot spannmålstullarna vid
deras införande här i landet, eller att de i själfva verket blott komme
att blifva till fördel för ett fåtal godsägare, med den utveckling jord¬
bruket tagit ännu mera vunnit i styrka. För den stora mängden smärre
jordbrukare vore de till ingen fördel, men däremot hade de öfvergått
till att blifva, hvad de från början sades icke afse, nämligen en väsent¬
lig skattekälla för staten.
Det hufvudargument, som i nu omförmälda motion anföres till
förmån för en reduktion af spannmålstullarna, kan sålunda sägas vara
det, att en jämförelse mellan förhållandena i vårt land och i Danmark
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 29
skulle gifva vid handen, att ställningen på jordbrukets område i det
senare landet vore förmånligare än lios oss. Det torde emellertid vid
en sådan jämförelse vara nödvändigt att tillse, huruvida förhållandena
i de båda länderna äro så jämförbara, som af motionärerna anses, och
torde jämväl böra undersökas, huruvida de slutsatser, motionärerna af
jämförelsen dragit, i öfrigt äro fullt grundade.
Till en början bör då anmärkas, att skiljaktigheterna mellan
Sverige och Danmark med afseende å jordbruksförhållandena ingalunda
kunna hufvudsakligen hänföras till olikheten i tullsystem inom de bägge
länderna. Ett flertal andra faktorer spela här i hvarje fall in. Sålunda
har jordbruket i Danmark en långt mera förhärskande ställning i för¬
hållande till industrien, än hvad fallet är i Sverige. Det borde med
hänsyn härtill vara helt naturligt, att den utveckling af landets närings-
3if, som under senare tiden ägt rum, skall hvad Danmark angår huf¬
vudsakligen hänföra sig till jordbruket och dess binäringar, likasom
ock å andra sidan att ett ensidigt beaktande af in- och utförseln af
jordbrukets produkter alldeles lämnar åsido den viktiga omständigheten,
att det industriellt vida mera utvecklade landet för sin industri och
den däri sysselsatta folkmängden själf måste konsumera en ojämförligt
större del af sin jordbruksnärings alster. Vidare måste man hvad Dan¬
mark angår taga hänsyn till landets ringa utsträckning och dess geo¬
grafiska läge med däraf ur kommunikationssynpunkt gynnsamma förut¬
sättningar för jordbrukets och mejerinäringens uppdrifvande likasom
ock därtill, att de inom landets olika delar i hufvudsak likartade kli¬
matiska förhållandena i helt annan omfattning än hos oss gynna en
sådan utveckling.
Med beaktande af dessa och andra på frågan inverkande om¬
ständigheter är det föga rimligt att uppställa en jämförelse i före¬
varande afseende mellan Danmark å ena sidan och vårt land i dess
helhet å den andra. Inskränker man däremot jämförelsen till, såsom
rimligt torde vara, Skåne och motsvarande del af Danmark, torde
resultatet blifva ett helt annat än det, hvartill motionärerna kommit.
Men för öfrigt torde äfven med antagande af motionärernas utgångs¬
punkt befogade erinringar kunna göras mot jämförelsen i fråga. Sålunda
torde densamma böra göras betydligt mera omfattande, än hvad i motio¬
nen förekommer. De af motionärerna meddelade uppgifterna angående
värdet af skörden i de bägge länderna behöfva nämligen belysas med
siffror, utvisande huru särskildt sädesproduktionen gestaltar sig i hvar¬
dera landet samt till hvilka belopp in- och utförseln af spannmål i båda
länderna uppgår. Vidare är af vikt, att jämförelse anställes mellan
30 , Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
sädesodlingens och viktualieproduktionens utveckling i förhållande till
hvarandra. En utredning i dessa afseenden synes erbjuda så mycket
större intresse, som densamma torde komma att utvisa, att Sverige,
trots eu fortgående industriell utveckling, är till och med bättre
än Danmark i stånd att producera sitt behof af brödsäd samt att
den danska viktualieproduktionen utvecklat sig på bekostnad af
spannmålsodlingen. Den begränsade tid, som stått till utskottets
förfogande för behandling af det vidlyftiga tulltaxeförslaget, har icke
medgifvit anställandet af den mycket vidlyftiga utredning, som skulle
varit erforderlig för att fullständigt belysa nu berörda förhållanden.
Utskottet anser sig dock böra meddela nedanstående, ur den danska
statistiken hämtade uppgifter rörande sädesodlingen i Danmark, hvilka
uppgifter visa, att därstädes denna produktionsgren är i sin helhet
stillastående och i fråga om hveteodlingen stadd i tillbakagång.
Med säd odlad jord:
År Danska tunnland
Med hvete odlad jord:
Danska tunnland
1875-
|
-78
|
2,024,450
|
1879-
|
-82
|
2,085,840
|
1883-
|
-86
|
2,123,230
|
1887-
|
-90
|
2,148,520
|
1891-
|
-94
|
2,149,250
|
1895-
|
-98
|
2,148,090
|
1901
|
|
2,076,918
|
1907
|
|
2,035.379
|
I medeltal per år.
110,140
102,480
94,650
86,050
73,570
62,360
74,245
73,441
Beträffande de danska jordbruksförhållandena vill utskottet endast
ytterligare tillägga, att Danmarks viktualieexport visserligen företer
lysande resultat, men att det icke bör förglömmas, att denna export
lärer vara för sitt fortbestånd i mycket hög grad beroende af obehindrad
utförsel till ett enda land, nämligen England.
Hvad sålunda anförts synes utskottet ådagalägga, att de i
motionen II : 248 åberopade danska förhållandena icke kunna utan vi¬
dare tagas till intäkt för yrkandet om en revision af spannmålstul¬
larna i vårt land. Icke heller för öfrigt synas tillräckliga skäl för
en dylik åtgärd föreligga. Utskottet torde i afseende härå kunna in¬
skränka sig till att hänvisa till de skäl, som af bevillningsutskottet vid
1908 års Riksdag i dess betänkande nr 15 anfördes mot då gjorda
yrkanden på upphäfvande af tullen å spannmål — skäl, hvilka ofta
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 31
framförda, då af Riksdagens bägge kamrar godkändes och sedermera
icke i någon som helst mån förlorat sin giltighet.
Beträffande särskildt frågan om spannmålstullarnas inverkan på
lefnadskostnaderna torde denna inverkan ofta nog väsentligen öfver-
skattas. Kändt och erkändt är nämligen, att förhållandet i detta hän¬
seende väsentligen bestämmes af en hel del andra faktorer, hvaribland
särskildt må framhållas omsättningens förmedlande genom mellanhänder
mellan producent och konsument samt mindre gynnsamma kommunika¬
tionsförhållanden.
Sedan utskottet sålunda angifvit sin ställning till frågan om spann¬
målstullarna i allmänhet, återstår att behandla några detaljer rörande
dessa tullar.
Till stöd för yrkandet om höjning af malttullen har motionären
åberopat den af honom i denna fråga till tulltaxekommitténs betänkande
fogade reservation, i hvilken två andra af kommitténs ledamöter instämt.
Ifrågavarande reservation är af följande lydelse:
»Från flera håll hafva framställningar gjorts till kommittén om
höjning af tullen å malt, enär den nuvarande tullen, 5 kronor per 100
kilogram, icke lämnar något skydd för det vid mältningen nedlagda
arbetet utan, i den mån den öfverskjuter korntullen för samma kvan¬
titet, endast täcker den råämnesförlust, som uppstår vid mältningen.
Till 100 kilogram malt åtgå nämligen 138 å 135 kilogram korn, hvarå,
efter en tullsats af 3 kronor 70 öre per 100 kilogram korn, eu tull-
afgift af ungefär 5 kronor belöper.
Mälterierna borde dock lika väl som den närstående kvarnindu¬
strien kunna skäligen göra anspråk på skydd, i synnerhet som mält-
ningskostnaden — hvilken lärer uppgå till i medeltal 3 kronor 50 öre
per 100 kilogram — till stor del utgöres af arbetslön. Förbises bör
ej heller, att vid mältningen icke såsom vid förmalning af spannmål
några värdefulla affallsprodukter uppstå.
Man har visserligen invändt, att importen af malt hittills varit
jämförelsevis ringa, åtminstone under de år, då kornskörden inom lan¬
det varit af god beskaffenhet, och att priset å importeradt malt alltid
ställt sig högre än å inhemskt; men då det importerade maltet vanligen
är något extraktrikare och dessutom lättare att arbeta med, hvarför det
af bryggmästarna lärer ganska allmänt föredragas, kan man befara, att
importen skall tilltaga till men äfven för den inhemska kornodlingen.
Detta antagande får ännu mera sannolikhet för sig, om maltskatten
höjes, ty den utgår ju per viktenhet oberoende af varans kvalitet. Till
32
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
ökning af importen kunna ock andra omständigheter, såsom exempelvis
förhållandena på arbetsmarknaden, tänkas medverka, så att bryggerierna
äfven med hänsyn därtill möjligen kunde föredraga att importera malt
framför att själfva mälta. På grund af hvad sålunda anförts och då
råämnesförlusten vid mältning af korn ställer sig ungefär lika med rå-
ämnesförlusten vid förmalning af hvete till sikt, anser jag, att kom¬
mittén bort föreslå förhöjd tull på malt till belopp af 6 kronor 50 öre
per 100 kilogram.»
De skäl, som sålunda anförts till förmån för en höjning af malt¬
tullen, finner utskottet tungt vägande och anser sig på grund häraf
böra förorda ifrågavarande motion.
I fråga om yrkandet på borttagande af tullen å majs vill utskottet
erinra om hvad föredragande departementschefen enligt ofvan omför-
mälda statsrådsprotokoll anfört beträffande ett förslag i denna riktning.
Departementschefen yttrar, sedan han angifvit som sin principiella upp¬
fattning, att de egentliga jordbrukstullarna läge utom den förevarande revi¬
sionen, att i fråga om tullen å majs tillkomme äfven en annan omständighet,
som måste beaktas. »Riksdagen har nämligen», fortsätter så departements¬
chefen, »efter att upprepade gånger hafva afslagit framställningar om
borttagande af den år 1895 till ett belopp af 3 kronor 70 öre per 100
kilogram fastställda tullen å majs, så nyligen som år 1907 bestämt sig
för frågans lösande genom att slå in på eu medelväg, då, utan votering
i någondera kammaren, tullen nedsattes till 1 krona 50 öre per 100
kilogram, och det synes då vara riktigast, att verkningarna af denna
tullnedsättning få göra sig gällande under en något längre tid och be¬
tydelsen af densamma klarare framträda, än nu är fallet, innan majs-
tullfrågan upptages till förnyad behandling.»
Till hvad sålunda blifvit anfördt har utskottet endast att tillägga,
att, på sätt af nedanstående tabell öfver införseln af majs under tioårs¬
perioden 1900—1909, framgår, importsiffrorna icke gifva vid handen,
att den år 1907 företagna tullnedsättningen framkallat någon ökad an¬
vändning inom landet af majs.
Införsel.
År. Kvantitet.
Ton.
1900 ............................................ 15,974
1901 ............................................ 14,879
1902 ........................................... 4,876
1903 ............................................. 4,810
1904 ............................................. 5,969
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
33
|
Införsel.
|
År.
|
Kvantitet.
|
|
Ton.
|
1905.......................
|
...................... 12,473
|
1906.......................
|
...................... 14,350
|
1907......................
|
...................... 8,374
|
1908.......................
|
...................... 12,390
|
1909......................
|
..................... 6,909
|
Som skäl för nedsättning af mjöltullen tiar i motionen II: 247
framhållits, att denna tull vore för hög i förhållande till tullen å den
omalna spannmålen. Utskottet vill emellertid erinra om, att jämväl
denna fråga förut upprepade gånger varit underställd Riksdagens pröf¬
ning och att några särskilda, nja skäl, som skulle kunna föranleda
ändring i den uppfattning, hvartill Riksdagen förut anslutit sig, icke
nu förebragts.
Med hänsyn till hvad utskottet här nedan i punkten 18 före¬
slår beträffande arrowrot torde emellertid en mindre jämkning af rubriken
för mjöl vara erforderlig.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen ville besluta
a) att, med afslag å motionen II: 248 i hvad
den afser rubrikerna nr 74 och 78 i Kungl. Maj:ts
förslag, godkänna samma rubriker oförändrade;
b) att godkänna rubriken nr 75 i Kungl. Maj:ts
förslag;
c) att, med bifall till motionen II: 250, godkänna
rubriken nr 76 i Kungl. Maj:ts förslag med den för¬
ändring, att tullsatsen fastställes till 6 kronor 50 öre
per 100 kilogram;
d) att, med afslag å motionen II : 248 i hvad
den afser tullen å majs, godkänna rubriken nr 77 i
Kungl. Maj:ts förslag oförändrad; samt
e) att, med afslag å motionerna II: 247 och
II: 248 i hvad de afse tullen å malen spannmål, god¬
känna rubriken nr 79 i Kungl. Maj:ts förslag, med
den ändring dock att före orden »andra vegetabilier»
insättas orden »arrowrot och».
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.
5
34
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
12:o.
Tallfrö etc.
Nr 86.
I tulltaxeförslaget upptages under rubriken nr 86 eu tullsats af
4 kronor per kilogram för tallfrö och kottar af pinus silvestris. För¬
slaget innebär i denna del ingen annan förändring i bestående tull-
förhållanden, än att dylika kottar, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, likställts
med tallfrö.
Nu föreligger emellertid förslag om höjning af ifrågavarande tull¬
sats, i det att herr Barthelson i motionen 1: 55 hemställt »att Riks¬
dagen ville, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 69 med förslag
till förordning med tulltaxa för inkommande varor af 25 februari 1910,
i hvad densamma rör punkten 86 af tulltaxan, besluta, att nämnda
punkt 86 må erhålla följande lydelse:
Frö: tall-; äfvensom kottar af Pinus silvestris åsättes för en kvan¬
titet af 1 kilogram en tullsats af 6 kronor.»
I motionen åberopas det kända förhållandet, att tyskt tallfrö i
allmänhet visat sig otjänligt till frambringande här i landet af en
växtkraftig skog, då den skog, som uppvuxit efter sådd med dylikt
frö, måst efter några tiotal år såsom oduglig nedhuggas. Motionären
framhåller vidare, att äfven efter den tullförhöjning å varan, som år
1898 vidtogs, en icke obetydlig införsel ägt rum; och motionären anser,
att 1903 års skogslag, som ålägger afverkaren att sörja för återväxten,
måste antagas öka benägenheten för användning af det prisbilligare
tyska fröet i sådana fall, då den planterings skyldige afverkaren icke
tillika är ägare till marken.
Utskottet, som inhämtat, att med ett kilogram tallfrö kan besås
omkring ett tunnland mark, har icke kunnat undgå att finna det be¬
tänkligt, att det för våra skogsplanteringar olämpliga tyska tallfröet
på grund af sin prisbillighet kan komma till användning å afsevärda
vidder. Det synes därför vara välbetänkt, att skillnaden i pris å svenskt
och utländskt frö utjämnas genom åsättande af förhöjd tull å sistnämnda
vara. Visserligen skulle tullförhöjningen komma att drabba äfven annat
än tyskt tallfrö, exempelvis sibiriskt och kanadensiskt, hvilka sorter
lära med godt resultat användas särsldldt i södra Sverige, men för
dessa senare torde tullen spela föga roll. Vid sådant förhållande har
utskottet ansett sig böra förorda motionärens förslag; och hemställer
utskottet alltså,
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 35
att Riksdagen, i anledning af motionen 1: 55,
må bestämma tullsatsen för tallfrö äfvensom kottar
af pinus silvestris till 6 kronor per kilogram.
13:o.
Rubrikerna nr 88 och 89 i Kung!. Maj:ts förslag äro af följande
lydelse:
Frö:
88. timotej- .................................................................................... 1 kg. 5 öre
89. andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom fröstoft
(sporer) ................................................................................ — fria.
I motionen 1: 65 af herr Åkerberg yrkas, »att Riksdagen ville med
anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 69 med förslag till förord¬
ning med tulltaxa för inkommande varor besluta den ändring i för¬
berörda förslag, att rubrikerna nr 88 och 89 erhölle följande lydelse:
Frö:
88. rödklöfver .......................................................................... 1 kg. kr. 0,20
89. andra slag, ej särskildt nämnda ................................. 1 kg. kr. 0,10
samt att linfrö äfvensom fröstoft (sporer) finge fritt införas.»
Till stöd för sitt yrkande, hvad beträffar tull å klöfverfrö, har
motionären anfört, bland annat, att vår klöfverfröodling under förut¬
sättning af ett tullskydd, som vore påkalladt af de jämförelsevis höga
produktionskostnaderna här i landet, när som helst kunde ökas i den
utsträckning, att utländskt frö ej behöfde importeras, b vilket vore ömk¬
ligt bland annat med hänsyn därtill, att det inhemska klöfverfröet
gåfve afsevärdt rikare skörd.
Tulltaxekommittén har beträffande timotejfrö, annat gräsfrö samt
klöfverfrö anfört följande:
»Hos kommittén har hemställts dels om höjande af tullen å timotej¬
frö, dels ock om åsättande af tull å andra slag af gräsfrö samt å klöfver¬
frö. Såsom af förslaget framgår, har kommittén dock icke ansett sig
kunna biträda dessa framställningar. Kommittén har visserligen icke
Rödklöfver
gtc
Nr 88 och 89.
36
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
förbisett, att det, särskilt med hänsyn därtill att svenskt frö som ut¬
säde i allmänhet gifver bättre skörd än importeradt sådant, vore för¬
månligt, om landets behof af klöfver- och gräsfrö kunde fyllas af in¬
hemsk vara. Då emellertid de upplysningar, kommittén inhämtat, gifva
vid handen, såväl att någon möjlighet icke för närvarande finnes att
erhålla tillräckligt med frö inom landet som ock att allt det svenska
frö, som utsläppes på den inhemska marknaden, med lätthet vinner
afsättning på grund af sin goda beskaffenhet, oaktadt detsamma van¬
ligen betingar dubbelt så högt pris som utländsk vara, synas öfver¬
vägande skäl tala för att icke vidtaga ändring i nuvarande bestäm¬
melser.»
Enligt hvad utskottet inhämtat, är prisskillnaden mellan svenskt
och utländskt rödklöfverfrö ingalunda så afsevärd, som för kommittén
uppgifvits. Denna prisskillnad lärer dock vara tillräcklig att locka
förbrukare, som ej äga full insikt om det svenska fröets företräde
framför det utländska, att inköpa frö af sistnämnda slag. Importen
af klöfverfrö omfattar också lika väl som importen af timotejfrö afse-
värda kvantiteter. Under år 1908 infördes sålunda 859,499 kilogram
klöfverfrö och 1,041,834 kilogram timotejfrö.
För att till förmån för afsättningen af svenskt frö nedbringa
denna betydande införsel och för att underlätta utvecklingen af
den inhemska fröproduktionen synes motionärens förslag om åsät¬
tande af en tull af 20 öre per kilogram å rödklöfverfrö och om
höjande af tullen å timotejfrö till 10 öre per kilogram förtjäna
beaktande.
Hvad åter beträffar motionärens förslag, i hvad det afser tull å
åtskilliga andra slag af frö, har utskottet ansett sig icke kunna förorda
detsamma. De jämförande försöksodlingar af vissa af ifrågavarande
fröslag, som bedrifvits inom landet, lära nämligen ännu ej hafva blifvit
slutförda, och i fråga om vissa andra slag, såsom betfrö och trädgårds¬
frö, gäller, att de hittills icke varit föremål för någon större inhemsk
produktion.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen ville, i anledning af motionen
1:65, besluta, att i stället för rubrikerna nr 88 och
89 i förslaget skola i taxan upptagas följande be¬
stämmelser :
37
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Frö:
timotej-............................................. 1 kg. 10 öre
rödklöfver-......................................... 1 kg. 20 öre
andra slag, ej särskild! nämnda;
äfvensom fröstoft (sporer)......... — fria.
14:o.
Rubriken nr 93 i Kung!. Maj:ts förslag bar följande lydelse:
Potatis:
93. af det löpande årets skörd och inkom¬
mande under tiden 15 februari—-31 juli 100 kg. 2 kr. 50 öre.
Bestämmelse af enahanda lydelse var jämväl intagen i det af
tulltaxekommittén framlagda taxeförslaget och motiverades af kommittén
sålunda:
»Ehuruväl sålunda kommittén icke velat föreslå, att tull åsättes all
potatis, har kommittén dock funnit sig oförhindrad att förorda en tull
för färsk potatis, som införes under den del af året, då den färska
potatisen i öfvervägande grad har karaktären af en öfverflödsartikel.
En dylik tull vore dessutom ägnad att främja den inhemska trädgårds¬
odlingen, äfven den, som drifves i mindre skala. För att tullsatsen
skall i detta afseende kunna medföra någon verkan, synes den icke
böra sättas lägre än 2 kronor 50 öre per 100 kilogram; och tiden,
hvarunder densamma skall gälla, torde kunna bestämmas lika som för
denna säsongtull i Tyskland eller från och med den 15 februari till
och med den 31 juli».
I sitt öfver tulltaxekommitténs förslag afgifna betänkande hafva
kommerskollegium och generaltullstyrelsen beträffande ifrågavarande
bestämmelse anfört följande:
»Med afseende å den tid, under hvilken enligt kommitténs förslag
tull skulle utgå för potatis af det löpande årets skörd, har framhållits,
att den potatis, som införes under juli månad, icke kan räknas såsom
lyxvara, samt att import af potatis kan vara nödvändig under sådana
förhållanden, då förrådet af föregående års skörd tagit slut, innan det
nya årets skörd kan tillfredsställa konsumtionen. På grund häraf yrkas,
att tullpliktigheten bör inskränkas att gälla potatis, som importeras till
utgången af juni månad.
Potatis.
Nr 93.
38
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Ämbetsverken instämma till fullo i de åsikter, som i nämnda fram¬
ställning funnit uttryck, och hemställa, att rubriken må ändras till
följande lydelse:
93. af det löpande årets skörd och inkom¬
mande under tiden 15 februari—30 juni 100 kg. 2:50».
De skäl, som af ämbetsverken sålunda anförts för begränsandet
af tullpliktigheten till juni månads utgång, finner utskottet beaktans-
värda; och får utskottet därför hemställa,
att rubriken nr 93 i Kungl. Maj:ts förslag må
erhålla följande förändrade lydelse:
Potatis:
af det löpande årets skörd
och inkommande under
tiden 15 februari—30
juni ................................. 100 kg. 2 kr. 50 öre.
15:o.
Frukter etc. Rubrikerna nr 105—107 samt 109 och 113 i Kungl. Maj:ts förslag
uio057~Ii?J’ hafva följande lydelse:
00 ' Frukter (af träd) och bär:
färska eller enbart kokade, äfven krossade eller
på annat sätt sönderdelade:
105. apelsiner, citroner, pomeranser och bananer 1
106. vindrufvor och jordgubbar............................... 1
107. andra slag, ej särskild! nämnda ..................... 1 kg. 15
torkade:
kg. 10 öre.
kg. 50 »
109. plommon, sviskon, bruneller, fikon och dad¬
lar; äfvensom apelsinskal, citronskal och
pomeransskal, torkade eller saltade ............... 1 kg. 25 öre.
113. nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda ;
äfvensom hasselnötter och kastanjer............... 1 kg. 25 öre.
39
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
I motionen II: 236 af herr Wavrinsky m. fl. framställas ändrings¬
förslag beträffande flertalet af här ofvan upptagna artiklar. I motionen
yrkas nämligen, »att Riksdagen ville besluta följande ändringar i Kungl.
Maj:ts förslag till tulltaxa:
citroner, bananer, vindrufvor ...................................
äpplen och päron..........................................................
fikon och dadlar, förpackade i askar .....................
d:o » d:o lösa i mattor eller säckar .......
nötter, val- och andra slag, ej särskildt nämnda
fria
1 kg. 10 öre.
1 kg. 25 »
fria
fria»
Hvad till eu början beträffar tullen å äpplen och päron, anser ut¬
skottet i likhet med motionärerna, att gällande tull, 10 öre per kilogram,
bör bibehållas. Då denna tull synes — i öfverensstämmelse med hvad
nu är fallet — böra gälla jämväl för de föga betydande artiklar, som
i öfrigt äro hänförliga till rubriken nr 107, torde ett sammanförande
af denna rubrik och rubriken nr 105 böra äga rum.
I fråga härefter om tullarna å de i motionen omförmälda sydfrukter
och nötter må framhållas, att desamma äro att anse företrädesvis som
finanstullar. Till belysande af deras betydelse i detta afseende har
utskottet tillåtit sig att här nedan upptaga följande, ur den officiella
statistiken hämtade uppgifter rörande tullinkomsterna under åren 1907
och 1908 af ifrågavarande artiklar:
Tullinkomst
|
1907
|
1908
|
Summa
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Citroner ........................
|
.................................. 46,444
|
57,438
|
103,882
|
Bananer ........................
|
.................................. 45,526
|
44,045
|
89,571
|
Vindrufvor.....................
|
.................................. 134,350
|
157,699
|
292,049
|
Fikon.............................
|
................................ 116,457
|
112,643
|
229,100
|
Dadlar...........................
|
................................. 8,483
|
8,325
|
16,808
|
Valnötter .....................
|
............................. 22,752
|
20,302
|
43,054
|
Nötter, andra slag ..
|
.............................. 7,906
|
8,589
|
16,495
|
|
Summa kronor 381,918
|
409,041
|
790,959
|
Af dessa uppgifter framgår, att tullinkomsten af berörda varor
under nämnda två år utgjort i medeltal omkring 395,000 kronor per år.
I betraktande ej mindre däraf, att det torde vara betänkligt att, sär¬
skildt under nuvarande statsfinansiella förhållanden, beröfva statskassan
40
Chopped
äpples.
Nr 108.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
en så pass afsevärd inkomst, som tnllafgifterna för nu berörda syd-
frukter och nötter inbringa, än ock af den omständigheten, att dessa
artiklar P icke äro att anse som nödvändighetsvaror för befolkningens
långt öfvervägande flertal, finner utskottet sig icke böra tillstyrka bort¬
tagande af tullen å ifrågavarande sydfrukter och nötter.
Utskottet hemställer alltså,
a) att i stället för rubrikerna nr 105 och 107
i förslaget må efter förslagets rubrik nr 106 upptagas
en så lydande rubrik:
Frukter (af träd) och bär:
färska eller enbart kokade, äfven krossade eller
på annat sätt sönderdelade:
andra slag, ej särskild! nämnda 1 kg. 10 öre;
b) att rubrikerna nr 106, 109 och 113 i förslaget
må godkännas oförändrade; samt
c) att motionen II: 236 må få anses besvarad
genom hvad utskottet här ofvan under a) och b) hem¬
ställt.
16:o.
Rubriken nr 108 i Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:
Frukter (af träd) och bär:
torkade:
äpplen i skifvor eller bitar, från Indika skal och
kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples
till beredning af läskedrycker) samt kärnhus
och skal af äpplen ........................................... 1 kg. 4 öre.
I motionen II: 239 af herrar Larsson i Klagstorp och Linders
yrkas, »att Riksdagen måtte besluta
att afslå Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 69, i hvad den afser
nr 108, rubrik: III B, Frukter, bär, grönsaker etc., och att ifråga¬
varande punkt måtte erhålla följande förändrade lydelse:
41
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter.
torkade:
108. äpplen i skifvor eller bitar, —---—
samt kärnhus och skal af äpplen ........................ 1 kg. lo öre».
I afseende å nu ifrågavarande tullsats hafva före tulltaxeförslagets
framläggande för Riksdagen hvarandra motsatta meningar sökt göra
sig gällande. Utförlig redogörelse härför lämnas i Kungl. Maj:ts pro¬
position (sid. 209—217).
Den under de senare åren inom landet framträdande rörelsen
för ett rationellt tillgodogörande af fallfrukt och annan mindrevärdig
frukt samt för anordnandet af torkhus, där sådan frukt kunde undergå
erforderlig beredning, synes omfattas med stort intresse inom vida
kretsar bland landsbygdens befolkning. Vid de frukttorkningsföretag,
som blifVit igångsatta, hade man till eu början trott sig kunna erhålla
afsättning för varan vid läskdryckstillverkningen. Emellertid hafva
målsmän för denna tillverkning framhållit, att den torkade svenska
frukten åtminstone icke för närvarande kunde med fördel användas vid
fabrikation af läskdrycker. Det vill dock synas utskottet, som om det
ännu vore för tidigt att fälla ett afgörande omdöme i denna fråga.
Ännu sker emellertid afsättningen af den inhemska torkade frukten hufvud¬
sakligen till matlagning, hvartill denna artikel, enligt uppgift, visat sig
lämplig. Af de uttalanden, som framkommit från den svenska träd¬
gårdsodlingens representanter, framgår, att redan den af tulltaxekommit-
tén föreslagna nedsättningen i tullen å här ifrågavarande artikel från
25 öre till 15 öre per kilogram väckt betänkligheter. En ytterligare
tullnedsättning, på sätt af Kungl. Maj:t föreslagits, befaras komma att
medföra en för frukttorkningsföretagens vidare utveckling synnerligen
ödesdiger verkan. Utskottet har ej heller kunnat undgå att finna det
betänkligt, att, då berörda för trädgårdsodlingen gagneliga rörelse synes
på väg att uppnå resultat af värde, tullskyddet alltför starkt rubbas.
A andra sidan torde dock hänsynen till läskdryckstillverkningens be¬
rättigade kraf på tillgång till billig råvara påkalla någon nedsättning
af den nu mycket höga tullen å chopped äpples; och i likhet med
motionärerna anser utskottet den nedsättning af tullsatsen i fråga, som
af tulltaxekommittén föreslagits, lämplig.
Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft.
6
Liljekonvalje¬
rötter.
Nr 126.
Maniokarot.
Nr 127.
42 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Med stöd af livad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen ville, med bifall till förevarande
motion II: 239, besluta, att tullsatsen för de i för¬
slagets rubrik nr 108 upptagna artiklarna skall ut¬
göra 15 öre per kilogram.
17:o.
Liljekonvaljerötter hafva upptagits i rubriken nr 126 i Kungl.
Maj:ts förslag med en tullsats af 10 öre per kilogram.
Ifrågavarande artikel är nu tullfri; och då den föreslagna tull¬
satsen skulle kunna lända särskild! de mindre, inhemska trädgards-
odlarna till förfång, har utskottet ansett artikeln ifråga böra, i likhet
med öfriga under rubriken nr 128 upptagna icke ätbara rötter, ej sär¬
skild! nämnda, fortfarande åtnjuta tullfrihet, hvarvid någon särskild
bestämmelse för liljekonvaljerötter icke skulle erfordras.
Utskottet hemställer alltså,
att rubriken nr 126 med tillhörande anmärkning-
må ur förslaget utgå.
18:o.
Rubriken nr 127 i Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:
127. Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven
pulverisera»! eller på annat sätt sönderdelad ...... 1 kg. 10 öre.
I motionen II: 235 af herr Neiglick framställes det yrkandet,
»att Riksdagen, med afslag af föreslagen tullsats af 10 öre per
kilogram manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven pulveriserad
eller sönderdelad, måtte för sin del besluta,
att manioka-, tapioka-, kassava- och arrowrot må till riket fritt
införas, samt att brännvinstillverkning af manioka, tapioka-, kassava-
eller arrowrot eller andra utländska rötter eller vegetabilier eller pro¬
dukter däraf måtte åsättas en extra tillverkningsskatt af 5 öre per liter
50 procents brännvin, eller, därest denna tilläggsafgift ej är rätt afvägd,
den extra tilläggsafgift, som befinnes lämplig».
43
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Såväl af de upplysningar, livilka lämnats i motionen, som af de
uppgifter, Indika eljest varit för utskottet tillgängliga, framgår, att
ifrågavarande artikel bär industriell användning äfven för annat ända¬
mål än vid brännvinsbränning och stärkelsetillverkning. Vid sådant
förhållande torde det icke vara rådligt att tullbelägga varan. Det
intresse, som skulle skyddas medelst tullen nämligen potatisodlarnas
afsättningsmöjligheter lör sin produkt, torde kunna på annan väg till¬
godoses. Motionären har anvisat ett sätt för frågans lösning, hvad be¬
träffar brännvinstillverkningen. Hvad angår varans användning vid
stärkelsetillverkningen, torde sannolikt en liknande anordning, som nu
gäller i fråga om användning af majs vid dylik tillverkning, kunna vid¬
tagas. Emellertid återstå de betänkligheter mot fortfarande tullfrihet,
livilka till äfventyrs kunna härledas ur det förhållande, att varan på
grund af sin betydande halt af ren stärkelse möjligen skulle kunna utan
fabriksmässig beredning i viss mån undantränga stärkelsen, och Irågan
livilka åtgärder, som i sådant fall kunna erfordras för att ej stärkelse¬
tullen må kunna kringgås. Såväl i ena som andra hänseendet erfordras
dock tvifvelsutan närmare utredning, innan nödiga lagstiftningsåtgärder
kunna vidtagas, och torde i afbidan på dem någon ändring icke lämp¬
ligen böra ske i hvad nu gäller.
Utskottet — som i öfverensstämmelse med denna uppfattning i
punkten ll:o) här ofvan afgifvit förslag rörande mjöl af arrowrot — får
alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af motionen II: 235,
måtte besluta
a) att förevarande rubrik nr 127 i Kungl. Maj:ts
förslag skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:
Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot......... fri/
samt
b) att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt låta verkställa
närmare utredning angående lämpligaste sättet lör
beredande af erforderligt skydd åt den inhemska potatis¬
odlingen mot konkurrensen från användningen af
maniokaroten och andra likartade tullfria utländska vege¬
tabilier, samt, såvidt hinder därför icke möter, före¬
lägga nästkommande års Riksdag de förslag, hvartill
utredningen kan föranleda.
44
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Kondenserad
mjölk.
Anm. till
nr 136.
Margarin.
Nr 140.
Ister.
Nr 57.
Oleo-
margarin.
Nr 61.
Flott.
Nr 141.
19:o.
I tulltaxekommitténs betänkande uppgifves, att kondenserad mjölk
alltid lärer importeras i hermetiskt slutna kärl och i följd däraf vid
tullbehandlingen hänföras till konserver. I anslutning härtill har kom¬
mittén, som icke velat föreslå ändring i gällande praxis, under rubriken
för mjölk och grädde upptagit eu anmärkning af innehåll, att ifråga¬
varande artikel skulle hänföras till konserver. Denna anmärkning åter¬
finnes ock i det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, under rubrik nr
136. Emellertid har, enligt hvad inom utskottet upplysts, på senare
tid kondenserad mjölk af viss beskaffenhet börjat att införas, förpackad
i fat. Denna vara, som lärer betinga ett pris af ungefär 58 öre per
kilogram, har vid tullbehandlingen hänförts till rubriken för varor i
taxan, ej specificerade, arbetade, med tullsats af 15 procent af värdet.
Enär sådan vara med hänsyn till sitt värde icke lärer kunna draga så
hög tull, som för konserver stadgas, och då kondenserad mjölk i her¬
metiskt tillslutna kärl måste tullbehandlas såsom konserver äfven utan
uttryckligt stadgande därom, hemställer utskottet,
att förevarande anmärkning under rubriken nr
136 må ur förslaget utgå.
20:o.
För konstgjord! smör (margarin) upptages i Kungl. Maj:ts förslag i
rubrik nr 140 en tullsats af 15 öre per kilogram i stället för nu gällande
tullsats, 20 öre.
I motionen II : 248 har af herr Eriksson i Grängesberg in. fi., i
sammanhang med hemställan om afslag å förevarande kungl. proposi¬
tion och verkställande af ytterligare utredning i ämnet, yrkats, bland
annat, att Riksdagen måtte besluta att, i afvaktan på att tullfrågan så¬
lunda må kunna upptagas till afgörande i hela dess omfattning, »bort¬
taga tullen å margarin (nr 140), nu föreslagen till 15 öre per kilogram,
samt i öfverensstämmelse härmed borttaga eller nedsätta tullen å för
margarinindustrien behöfliga råämnen eller halffabrikat».
Af enahanda formella skäl, som föranledt utskottet att afstyrka
ett af motionärerna framställdt, liärofrån i punkt 9: o) behandladt
yrkande, finner utskottet ej heller motionärernas nu förevarande förslag
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 45
böra bifallas. Utskottet vill dessutom åberopa den utredning, som i
denna fråga verkställts af tulltaxekommittén, och hvilken utredning
synes visa, att det icke för närvarande är tillrådligt att utöfver livad
tulltaxekommittén föreslagit ändra tullförhållandena för margarinindustrien.
På grund häraf hemställer utskottet,
a) att Riksdagen ville, med afslag å motionen
II: 248 i hvad den afser tullen å margarin, godkänna
rubriken nr 140 i Kungl. Maj:ts förslag oförändrad.
Utskottet hemställer vidare,
b) att förslagets rubrik nr 57, så lydande:
Ister............................................................. 1 kg. 15 öre
må godkännas;
c) att den i förslaget upptagna ru¬
briken nr 61 med anmärkning, så ly¬
dande:
Oleomargarin .............................................. 1 kg. 10 öre
Amu. Med oleomargarin afses det ur talg
afskilda, till margarinberedning tjänliga fettämne,
hvars smältpunkt ligger vid eller under -j- 42°
Celsius.
må godkännas; samt
d) att förslagets rubrik nr 141,
hvilken lyder sålunda:
Flott (smult)................................................ 1 kg. 15 öre
må godkännas.
21:o.
Enligt gällande tulltaxa åtnjuter artikeln ägg tullfrihet, Plär-
utinnan föreslås i Kungl. Maj:ts proposition icke någon förändring.
Emellertid har i ofvan nämnda, inom Andra kammaren väckta motioner,
nr 125 och 247, föreslagits åsättande af tull å nämnda artikel. I motionen
nr 125 af herr Sjöberg, afseende tiden från och med nästa års början,
yrkas, »att Riksdagen ville besluta åsättande af från utlandet införda
ägg en tull, som lämpligen torde kunna bestämmas till 25 öre per
kilogram».
Ägg
Nr 143.
46 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Af herr Olausson har i motionen II: 247, bland annat, hemställts,
»att Riksdagen ville besluta sådan ändring i Kung!. Maj:ts nådiga pro¬
position nr 69 med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande
varor, att ägg åsättas en tullsats af 15 öre för kilogram».
Införseln och utförseln af ägg under tioårsperioden 1899—1908
framgår af nedanstående sammanställning af uppgifter, hämtade ur den
officiella statistiken:
V
|
I n f ö
|
r s e 1
|
Utför
|
sel
|
Al
|
styck.
|
kr.
|
styck.
|
kr.
|
1899
|
43,886,346
|
1,755,454
|
4,206,192
|
168,248
|
1900
|
63,770,209
|
2,550,808
|
2,901,060
|
116,042
|
1901
|
74,806,634
|
2,992,265
|
5,586,372
|
223,455
|
1902
|
71,339,446
|
2,853,578
|
8,674,755
|
346,990
|
1903
|
71,123,643
|
2,844,946
|
14,044,784
|
702,239
|
1904
|
84,704,021
|
3,388,161
|
22,757,664
|
1,137,883
|
1905
|
69,203,342
|
2.837,337
|
32,027,476
|
1,633,401
|
1906
|
69,806,141
|
2*862,052
|
35,721,938
|
1,821,819
|
1907
|
68,032,370
|
3,129,489
|
36,112,479
|
2,022,299
|
1908
|
55,876,176
|
2,570,304
|
38,837,492
|
2,174,900
|
Häraf framgår, att införseln af ägg under de senare åren visat
en nedåtgående tendens, under det att utförseln samtidigt företett stadig
ökning. Det vill sålunda synas, som om den svenska äggproduktionen
befunne sig i rätt godt läge. Under sådana omständigheter och då
det icke torde vara lämpligt att utan tvingande skäl tullbelägga en
sådan i den allmänna lifsmedelsförbrukningen ingående artikel, har ut¬
skottet ansett sig icke höra förorda motionärernas förslag, utan hemställer
utskottet,
a) att Riksdagen må, med afslag å ej mindre
motionen II: 125 i hvad densamma afser tiden efter
den 30 november 1911 än ock motionen II: 247 i
hvad denna afser tull å ägg, godkänna rubriken n:r
143 i Kung!. Maj:ts förslag.
Beträffande motionen II: 125, i hvad densamma afser tiden före
den 1 december 1911, kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande,
hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
b) anmäla.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
4=7
22:o.
I motionen 1:58, som jämväl synes afse tiden före den 1 decem¬
ber 1911, yrkar herr Clason, »att tullsatsen å artikeln gåslefverpastej
höjes till (förslagsvis) 2 kronor per kilogram».
Enligt hvad för utskottet uppgifvits, inkommer gåslefverpastej
under tiden oktober—april, då varan företrädesvis är föremål för import,
antingen i bakverk eller i porslinsterriner och hänföres i båda fallen,
enligt för närvarande vid tullbehandlingen tillämpad praxis, till taxans
sista rubrik med eu tull af 15 procent af värdet. Det slags gåslefver¬
pastej, som i handelsstatistiken finnes upptager under rubriken konserver,
lärer till största delen utgöras af s. k. gåslefverpuré, som alltid in¬
kommer i hermetiskt tillslutna kärl och hvars pris uppgifvits utgöra
endast 3 å 4 kronor per kilogram, under det att priset å den egentliga
gåslefverpastej en lärer uppgå till omkring 13 kronor per kilogram, om
priset beräknas efter varans nettovikt.
I och med införandet af den bestämmelse, som återfinnes under
förslagets rubrik nr 148, skulle emellertid sistberörda vara komma att
draga tull med 50 öre per kg.
Ehuru sålunda färsk gåslefverpastej för närvarande i allmänhet
drager högre tull, än motionären antagit, finner utskottet i likhet med
motionären artikeln i dess egenskap af öfverflödsvara väl tåla vid en
högre tull, än som enligt förslaget skulle åsättas densamma, och synes
den för kaviar under rubriken nr 145 föreslagna tullsatsen af 2 kronor
50 öre per kilogram lämplig äfven för gåslefverpastej; i följd hvaraf
varan i fråga torde lämpligen kunna upptagas i nämnda rubrik. Någon
anledning att höja tullen å ofvannämnda till konserver hänförliga gås¬
lefverpuré synes däremot icke förefinnas.
Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen ville, i anledning af motionen
1: 58 i hvad den afser tiden efter den 30 november
1911, besluta, att den i Kungl. Maj:ts förslag upptagna
rubriken nr 145 med anmärkning skall erhålla följande
förändrade lydelse:
Kaviar och saltad fiskrom, ej
särskilt nämnd, äfven för-
Gåslefver
pastej.
Nr 145.
Ssiåbröd.
Hr 149.
48 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
varade i hermetiskt tillslutna
kärl; äfvensom gåslefverpa¬
stej, ej hänförlig till konserver 1 kg. 2 kr. 50 öre.
Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i
hermetiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans
vikt.
Beträffande herr Clasons ifrågavarande motion, i hvad den rör
tiden före den 1 december 1911, kommer utskottet att i annat samman¬
hang afgifva yttrande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
b) anmäla.
23:o.
Ben viktigaste under förslagets rubrik nr 149 fallande artikeln
utgöres af käx, en vara som är föremål för afsevärd tillverkning inom
landet.
Priset å de vanligaste slagen, hvilka nu draga tull med 30 öre
per kilogram, lärer uppgå till 1 krona å 1 krona 10 öre per kilogram,
under det att den dyrare, med öfverdrag eller mellanlägg af socker,
choklad eller liknande ämne försedda käxen, hvilken tullbehandlas som
konfityrer med tull af 50 öre per kilogram, uppgifvits betinga ett pris,
per kilogram räknadt, af 1 krona 90 öre eller mera.
Den mest vägande erinran mot gällande tullsatser, som förekommit,
har varit, att olägenhet vid tullbehandlingen skulle förorsakas däraf,
att skillnad behöfde göras mellan olika slag af käx; men då detta
förhållande icke i och för sig synts utskottet tillräckligt motivera den
tullförhöjning, förslaget innebär, har utskottet ansett nuvarande tull¬
behandling höra bibehållas och sålunda ifrågavarande rubrik böra bringas
i öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser i ämnet.
Utskottet får med stöd af hvad sålunda anförts, hemställa,
att rubriken nr 149 i förslaget må erhålla föl¬
jande förändrade lydelse:
Finare småbröd, bakelser, käx, peppar¬
kakor med flera dylika slag af bröd,
hvilka ej kunna hänföras till konfityrer,
närmaste emballagets vikt inberäknad 1 kg. 30 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
49
*24:o.
I afseende å de i Kungl. Maj:ts förevarande proposition upptagna Kaffe etc.
rubrikerna, nr 156 och 157, för kaffe och kaffesurrogat likasom ock Nrl,3g67och
rörande ofvan omförmäld a motion 1:67 af herr Knaust kommer ut¬
skottet att afgifva särskildt yttrande i sammanhang med förnyadt
utlåtande rörande Kungl. Maj:ts proposition nr 24 angående ändring
af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat, hvilket utskottet härmed
får för Riksdagen
anmäla.
25:o.
Beträffande artikeln te upptager förslagets rubrik nr 158 nu gäl- Te.
lande bestämmelse oförändrad. Nr ,58-
Enligt denna skall nettoförtullning af varan äga rum och med-
gifves sålunda vid tullbehandlingen afdrag i vikten, bland annat, för
pappersomslag, folier, etiketter och dylik utstyrsel, hvarmed varan i den
form, hvari densamma vid detalj försäljning i allmänhet tillhandahålles,
är försedd.
Beträffande åtskilliga i förslaget upptagna artiklar har det med
detaljförpackningen förenade arbetet, som hvad denna artikel beträffar
på senare tiden börjat alltmera utföras här i landet, skyddats genom
särskild högre tullsats för på sådant sätt förpackad vara.
Ehuru en sådan åtgärd beträffande te i småförpackningar ej torde
vara lämplig, synes dock tillbörligt, att de, som inom landet sysselsätta
sig med förpackningsarbetet, icke till följd af tullen å förpacknings¬
materialet, som i regel måste köpas utifrån, blifva sämre ställda än deras
utländska konkurrenter; och torde med hänsyn härtill omslagets vikt
vid tullbehandlingen böra inräknas i vikten af varan.
Utskottet hemställer fördenskull,
att till rubriken nr 158 i förslaget må fogas en
så lydande anmärkning:
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier,
papper ock dylikt omslag.
Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.
7
50
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
26:o.
Senap,
malen etc.
Nr 171.
Nu gällande tulltaxa innehåller beträffande senap följande bestäm¬
melser :
Senap:
omalen............................................................................. 1 kg. 10 öre
malen, kärlens vikt inberäknad............................... 1 kg. 30 öre
preparerad, kärlens vikt inberäknad........................ 1 kg. 50 öre
I det föreliggande förslaget hafva alltså den malna och den prepa¬
rerade senapen upptagits med gemensam tullsats af 50 öre per kg.,
eller samma belopp, som nu gäller för den preparerade varan. Såsom
skäl för denna förändring i nuvarande bestämmelser har af tulltaxe-
kommittén i dess betänkande anförts, att skillnaden mellan malen och
preparerad senap vore svår att bestämma, hvilket ock förorsakat ojämn¬
het vid tullbehandlingen; att malen senap icke importerades för vidare
industriell bearbetning här i landet; men att däremot en stor mängd
dylik senap för utländska firmors räkning infördes för att efter någon
preparering förpackas i för detaljhandeln afsedt emballage och föras ut
på den inhemska marknaden till förfång för den svenska berednings-
industrien.
Enligt utskottets mening bör emellertid den malna senapen, som
ej undergått vidare beredning, i tullhänseende ej likställas med den
färdigberedda varan, utan har utskottet ansett sig böra för densamma
föreslå samma tull som den nu utgående eller 30 öre per kilogram.
Hvad beträffar svårigheten att vid tullbehandlingen skilja mellan den
enbart malna och den preparerade senapen, har utskottet ansett, att
denna svårighet kunde afhjälpas genom att, i enlighet med inom affärs¬
världen gängse praxis, till preparerad senap hänföra endast sådan vara,
som förekommer i degform.
Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
Rubrikerna nr 170 och 171 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
lydelse:
Senap:
170. omalen (senapsfrö) ......................................................... 1 kg. 10 öre
171. malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 50 öre
51
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att i stället för rubriken nr 171 må i taxan upp¬
tagas två så lydande rubriker:
Senap:
malen, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 30 öre
preparerad (i degform) kärlens
vikt inberäknad....................... 1 kg. 50 öre
27:o.
Rubrikerna nr 173 och 174 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
lydelse:
Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlik-
stjälkar:
173. omalna................................................................................. 1 kg. 25 öre
174. malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor och
dylikt emballage inberäknad.................................... 1 kg. 40 öre
Ifrågavarande kryddor draga enligt gällande taxa en tull af 25 öre
per kilogram, oafsedt om de äro malna eller icke. Utskottet, som
visserligen ansett, att högre tull bör åsättas den malna varan, har
likväl icke kunnat finna, att tullsatsen bör sättas så högt, som af
Kungl. Maj:t föreslagits. Enligt upplysningar, som tulltaxekommittén
lämnat, uppgår förmalningskostnaden för peppar till 20 öre samt för
ingefära och nejlikor till 30 öre allt per kilogram räknadt. Vid sådant
förhållande, och då viktförlusten vid målningen icke lärer uppgå till
mera än 3 å 5 procent, har utskottet funnit en med 5 öre per kilogram
förhöjd tullsats för den malna varan utgöra ett fullt tillräckligt skydd för
den inhemska förmalningen, särskildt då den malna varan enligt för¬
slaget skulle underkastas bruttoförtullning.
På grund häraf hemställer utskottet,
att tullsatsen för rubriken nr 174 i Kungl. Maj:ts
förslag må bestämmas till 30 öre per kilogram.
28:o.
För kardemumma, muskot och muskotblomma hafva i förslagets
rubrik nr 175 upptagits nuvarande tullsats, 2 kronor per kilogram.
Peppar etc.,
malen.
Nr 174.
Kardemumma
etc.
Nr 175.
52
Kanel etc.,
malen.
Nr 177.
Hudar och
skinn, be¬
redda etc.
Nr 198-200,
204 och 205.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Utskottet meddelade upplysningar gifva vid handen, att medelvärdet
utgör, för kardemumma 2 kronor 75 öre och för muskot samt muskot¬
blomma 2 kronor 40 öre, allt per kilogram räknadt. Med hänsyn härtill
och då den viktigaste af artiklarna i fråga ingår såsom ingrediens i allmänt
använda brödsorter, har utskottet ansett tullsatsen böra nedsättas till
hälften af nuvarande belopp; och hemställer utskottet alltså,
att tullsatsen för rubriken nr 175 må bestämmas
till 1 krona per kilogram.
29:o.
Rubrikerna nr 176 och 177 i Kungl. Maj:ts förslag äro afföljande
lydelse:
Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och cassia lignea:
176. omalen ............................................................................ 1 kg. 50 öre.
177. malen, vikten af burkar, papper och dylikt em¬
ballage inberäknad ................................................ 1 kg. 65 öre.
Af enahanda skäl, som i punkten 27:o anförts i fråga om reduk¬
tion af skyddet för målning af peppar, anser utskottet jämväl en ned¬
sättning af tullen å malen kanel påkallad; och hemställer utskottet,
att tullsatsen för rubriken nr 177 må bestämmas
till 55 öre per kilogram.
30:o.
Rubrikerna nr 198—200 samt 204 och 205 i Kungl. Maj:ts för¬
slag hafva följande lydelse:
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:
beredda, half beredda härunder inbegripna:
sul- och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:
andra slag:
198. i stycken, vägande netto minst 2.5 kg............... 1 kg. 65 öre
53
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
i stycken af mindre nettovikt:
199. lackerade; äfvensom grill- och silfver¬
skinn.............................................................. 1 kg. 2 kr.
200. andra................................................................. 1 kg. 1 kr. 20 öre
Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna
eller utklippta, men icke vidare bearbetade,
ej särskilt nämnda:
andra slag:
204. lackerade eller af guli- eller silfverskinn ... 1 kg. 2 kr. 40 öre
205. andra, ränder, äfven hopskarfvade, här¬
under inbegripna............................................. 1 kg. 1 kr. 20 öre.
Anm. till nr 203—205. Krökning af resefter anses
icke såsom bearbetning.
De till rubrikerna nr 198—200 hänförliga artiklarna draga nu
tull med 65 öre per kilogram.
Ehuru utskottet —■ med hänsyn därtill att lädret numera, genom
tillämpandet af modernare garfningsmetoder, är lättare per ytenhet
räknadt än vid fastställandet af nu gällande tullsats — finner rättvist,
att en reglering af lädertullen genomföres, kan utskottet dock ej i allt
ansluta sig till förslaget i här föreliggande form.
Genom fastställande af en viktgräns vid 2.5 kilogram skulle
nästan alla de skinn, som skofabrikerna använda för sin tillverkning,
komma att hänföras till rubriken nr 200 och sålunda beläggas med
nära nog dubbelt så hög tull som den nu gällande; och detta synes
så mycket mera betänkligt, som vissa skinnsorter ej lära beredas inom
landet. Äfven andra industrier än skofabrikationen skulle genom de
föreslagna bestämmelserna få sina råmaterialier väsentligt fördyrade.
Med hänsyn härtill och då garfverinäringen här i landet åtminstone
för närvarande lärer arbeta med ett gynnsammare resultat än skoindu¬
strien, anser utskottet rådlig! att viktgränsen icke sättes högre än vid
1 kilogram.
Med afseende å tulltatsernas storlek finner utskottet, som väl
ansluter sig till den af tulltaxekommittén uttalade uppfattningen om
lämpligheten af att med en högre full belägga vissa lyxskinn, att den
för rubriken nr 199 föreslagna tullsatsen dock bör nedbringas till 1 krona
50 öre, hvilken tullnedsättning torde vara särskildt påkallad med hänsyn
till de lackerade skinnens användning för liera olika ändamål och däri-
O
54
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
bland äfven vid tillverkning af vissa slag af billiga skodon. Hvad
vidare beträffar tullsatsen i rubriken nr 200, lärer densamma utan olägen¬
het kunna nedsättas till 1 krona per kilogram.
I anslutning till hvad sålunda blifvit af utskottet ifrågasatt torde
en jämkning af tullsatserna för de ur ifrågavarande skinn utstansade,
utskurna eller utklippta läder- och skinnstyckena böra vidtagas; och
vill utskottet med afseende härå för rubrikerna nr 204 och 205 förorda
tullsatser af respektive 1 krona 80 öre och 1 krona per kilogram.
Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förslagets rubriker nr 198—200 samt 204
och 205 må i taxan erhålla följande förändrade lydelse:
Hudar och skinn, ej hänför-
liga till pälsverk:
beredda, halfberedda här¬
under inbegripna:
sulläder och bindsulläder
samt hvalross- och flod¬
hästhudar :
andra slag:
198. i stycken, vägande netto
minst 1 kg............... 1 kg. 65 öre
i stycken af mindre
nettovikt:
199. lackerade; äfvensom
gull och silfverskinn 1 kg. 1 kr. 50 öre
200. andra .......................... 1 kg. 1 kr.
Läder- och skinnstycken, ut¬
stansade, utskurna eller ut¬
klippta, men icke vidare
bearbetade, ej särskild!
nämnda:
andra slag:
204. lackerade eller af gull-
eller silfverskinn ........ 1 kg. 1 kr. 80 öre
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 55
205. andra, ränder, äfven hop-
skarfvade, härunder in¬
begripna ........................... 1 kg. 1 kr.
Anm. till nr 203—205 (lika
med förslaget).
31:o.
I rubriken nr 240 i Kung!. Maj:ts förslag hafva block och läster
för tillverkning af skodon upptagits med en tullsats af 15 öre per kilo¬
gram. Enligt gällande taxa draga dessa artiklar en tull af 10 öre per
kilogram. Enär varorna i fråga utgöra en viktig förbrukningsartikel
vid den inhemska skotillverkningen, har utskottet särskildt med hänsyn
till de mindre gynnsamma förhållanden, under Itvil ka, denna industri
arbetar, icke kunnat tillstyrka den föreslagna tullförhöjningen utan an¬
sett gällande tullsats böra bibehållas, hvarvid de ifrågavarande artiklarna
lämpligen torde kunna sammanföras med de i rubriken nr 239 upptagna,
för hvilka jämväl förslaget upptager en tullsats af 10 öre per kilogram.
Utskottet hemställer alltså,
att tullsatsen för block och läster för tillverk¬
ning af skodon må bestämmas till 10 öre per kilogram
samt att artiklarna i fråga må öfverflyttas till för¬
slagets rubrik nr 239, och att denna i följd häraf,
erhåller följande förändrade lydelse:
Block och läster för tillverkning af sko¬
don; äfvensom träskor och ämnen till
infattning af borstar (s. k. borstträn)
samt formar för industriella ändamål 1 kg. 10 öre.
32:o.
Rubrikerna nr 276—279 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande
lydelse:
Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar
och viskor m. in.:
276. af fiber, gräs, rötter, eller andra vegetabiliska
ämnen, utan afseende å infattning eller mon¬
tering ................................................................. 1 kg. 15 öre
Block etc.
Nr 240.
Borstbindar¬
arbeten.
Nr 276-279.
56 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
af andra ämnen:
med infattning eller montering af järn eller
opoleradt eller måladt trä; äfvensom
penslar samt murar- och målarborstar,
alla slag, ej till nästföregående rubrik
hänförliga, samt tandborstar med infatt¬
ning af ben eller celluloid.......................... 1 kg. 60 öre
med infattning eller montering af guld eller
silfver................................................................ 1 kg. 6 kr.
Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller
silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad
för guld- och silf ver arbeten är stadgadt.
279. med annan infattning eller montering, damm-
och pudervippor härunder inbegripna 1 kg. 1 kr. 50 öre
Anm. till nr 276—279. Afdrag i vikten medgifves ej
för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller
för kartor.
I motionen II: 245 har herr Larsson i Klagstorp yrkat, »att Riks¬
dagen, med afslag å kungl. propositionen i förevarande afseende, måtte
besluta, att sista delen af nr 277 under rubriken ’VI. Trävaror, flätade
varor etc.’ i kungl. propositionen nr 69, som börjar med orden, 'samt
tandborstar--och slutar med--celluloid’, skall ur förevarande
förslag utgå».
Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:
»I Kungl. Maj:ts proposition nr 69 till innevarande års Riksdag
föreslår Kungl. Maj:t, i enlighet med tulltaxekommitténs förslag, under
rubriken 'VI. Trävaror, flätade varor etc.’, samt nr 277, att tandborstar
med infattning af ben eller celluloid skola åsättas en tull af 60 öre pr
kg. Enligt nu gällande tulltaxa är denna artikel åsatt tull med 1 kr.
20 öre pr kg. Såsom motiv för den föreslagna nedsättningen har
kommittén meddelat, att en importör gjort framställning härom, samt
vidare, att 'dylika borstar icke lära tillverkas inom landet’.
Emellertid har under förra året åtminstone en fabrik inom landet
igångsatt sådan tillverkning,-------och fabrikationen
anses, enligt meddelad upplysning, kunna ekonomiskt bära sig, om denna
vara får åtnjuta det skydd den hittills haft och hänföras till den rubrik,
hvarunder den hittills hört (i gällande tulltaxa nr 60).»
277.
278.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 57
Då tillverkning af tandborstar numera upptagits inom landet och
den förutsättning, hvarpå förslaget om åsättande af en lägre tullsats
för ifrågavarande artikel än den, som skulle gälla för de i rubriken nr
279 upptagna artiklar, sålunda förfallit, hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte, med bifall till förevarande
motion II: 245, godkänna rubrikerna nr 276—279 med
den ändring, att ur rubriken nr 277 uteslutas orden
»samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid».
33:o.
För den inhemska fabrikationen af belysningsartiklar importeras
ett visst slags, hufvudsakligen af glaspärlor bestående, fransar. Denna
artikel drager för närvarande tull med 3 kronor per kilogram, hvilken
tullsats äfven enligt föreliggande förslag skulle drabba densamma. För
utskottet har emellertid påvisats, att denna tullsats vore oskäligt hög,
och då ifrågavarande artikel ej lärer vara föremål för tillverkning här
i landet, synes en nedsättning af tullsatsen påkallad, vid hvilket för¬
hållande det torde vara lämpligt att upptaga sistnämnda artikel i rubriken
för glaspärlor.
Utskottet hemställer alltså,
att rubriken nr 289 i förslaget må erhålla följande
förändrade lydelse:
Pärlor:
oinfattade:
oäkta:
glas-; härunder inbegripna jämväl
s. k. pärlfransar till lampor, amp-
lar och dylika belysningsartiklar 1 kg. 60 öre.
Glaspärlor
etc.
Nr 289.
Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.
8
58
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
34:o.
Asfalttak- Rubriken nr 298 i det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget har
'N?a298 följande lydelse:
Papp:
asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller tjär-
oljor bestruken eller impregnerad papp, härunder
jämväl inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; äfven¬
som förhydnings- och grålumppapp utan im¬
pregnering .................................................................. 1 kg. 2 öre
I motionen II: 243 har af herr Carlson i Herrljunga yrkats, »att
den under nr 298 i föreliggande förslag till ny tulltaxa angifna tull¬
satsen af 2 öre per kilogram för asfalttakpapp och annan med asfalt,
tjära eller tjäroljor bestruken eller impregnerad papp etc. måtte sänkas
till nuvarande belopp eller 1 öre per kilogram».
De af motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen, i fråga
om hvilka hänvisas till motionen, synas icke utskottet till fyllest motivera
en nedsättning af den under ofvanstående rubrik upptagna tullsatsen.
Till stöd för sin uppfattning i detta hänseende hänvisar utskottet, oaf-
sedt hvad tulltaxekommittén i ämnet anfört, till det förhållande, att en
icke obetydlig import äger rum af dylik vara, ofta nog af mindre god
beskaffenhet. Importen under år 1908 omfattade nära 530,000 kilogram,
till större delen inkommande från Tyskland.
Med hänsyn härtill hemställer utskottet,
att Riksdagen ville, med afslag å förevarande
motion II: 243, godkänna rubriken nr 298 i Kungl.
Maj:ts förslag oförändrad.
Tidnings¬
papper.
Nr 303.
35:o.
Rubriken nr 303 i Kungl. Majrts förslag har följande lydelse:
Papper:
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23. 59
skr it'- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,
silkes- och annat fint omslagspapper samt
andra, ej särskildt nämnda slag af papper, allt
försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt
i massan:
andra slag:
icke försedt med vattenmärke och ej
linjeradt.......................................................... 1 kg. 10 öre.
Beträffande den till ofvanstående rubrik hänförliga artikeln tid¬
ningspapper yttrar tulltaxeko in mitten i sitt betänkande följande:
»I det ofvanberörda utlåtandet af representanter för pappersbruken
m. fl. har föreslagits att nedsätta tullen å tidningspapper från 10 till
4 öre per kilogram. Medgifvas måste ock, att den nuvarande tullsatsen
är alltför hög i förhållande till varans värde, som allt efter olika kvali¬
teter växlar mellan 15 och 30 öre per kilogram. Emot ett särskiljande
af tidningspapper från öfriga pappersslag talar emellertid den tulltek¬
niska svårigheten vid att snabbt och säkert konstatera den för tidnings¬
papper bestämmande halten af slipmassa. Mindre halt af slipmassa
låter sig rätt väl fastställa medelst vissa reagenser; men om slipmassan
ingår till hälften eller däröfver af papperets vikt, kan bestämningen
ske endast genom en omständlig mikroskopering. Därtill kommer också,
att tidningspapperets pris hittills, tack vare konkurrensen mellan de in¬
hemska fabrikanterna, varit lägre i Sverige än å världsmarknaden. Så¬
lunda uppgifves, att 1907 års svenska, till 25,000 tons uppgående kon¬
sumtion såldes till ett genomsnittspris af 15.5 öre vid ett samtidigt
världsmarknadspris af 18.7 5 öre per kilogram. Då under sådana om¬
ständigheter tullsatsens större eller mindre belopp synes vara utan
egentlig betydelse, torde åtminstone tills vidare, så länge icke någon
varaktig sammanslutning till skyddets utnyttjande fabrikanterna emellan
kan konstateras, ej vara skäl att närmare inlåta sig på en så svårlöst
fråga.»
Vid behandlingen inom utskottet af ifrågavarande rubrik hafva
framförts vägande skäl för lämpligheten af att åsätta tidningspapper en
60
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
lägre tull än den nu föreslagna. Härvid har visserligen icke blifvit för-
bisedt, att tullsatsens storlek under normala förhållanden, då allt för
landets behof erforderligt tidningspapper anskaffas inom landet och import
sålunda icke äger rum, saknar betydelse för varans pris, men å andra
sidan har framhållits de olägenheter, som vore att motse, därest för¬
brukarna af förevarande artikel — såsom förhållandet blefve, om den
inhemska tillverkningen af tidningspapper af en eller annan anledning
under någon tid inställdes — tillfälligtvis blefve hänvisade att fylla sitt
behof af varan från utlandet. Under sådana omständigheter skulle
nämligen denna komma att i väsentlig grad fördyras genom den i förhål¬
lande till varans värde mycket höga tullen. Det lärer ej heller kunna för¬
nekas, att införandet af en lägre tull å tidningspapper vore i princip riktigt.
Häremot möta emellertid, såsom af tulltaxekommittén påvisats, tull¬
tekniska svårigheter. Utskottet har emellertid icke blifvit af den förebragta
utredningen öfvertygadt om, att dessa svårigheter skulle vara oöfver-
stigliga. Ett stöd för denna mening hämtar utskottet från den om¬
ständigheten, att i den nya danska tulltaxan tidningspapper upptagits
med särskild tullsats. Utskottet anser därför, att en förnyad utredning
bör verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja tidnings¬
papper från annat tryckpapper; och torde Riksdagen böra hos Kungl.
Maj:t göra framställning om anordnande af en dylik utredning. I af¬
bidan på resultatet af denna utredning torde dock den föreslagna tull¬
satsen böra åsättas.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen ville godkänna rubriken nr 303
i förslaget, samt
b) att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verk¬
ställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten af
att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper
och annat tryckpapper särskild, lägre tullsats må
kunna åsättas förstnämnda slag af papper, samt där¬
efter för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
denna utredning kan gifva anledning.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
61
>6:o.
358.
359.
Rubrikerna nr 358 och 359 i Kungi. Maj:ts förslag lyda sålunda:
Vadd:
bestruken med gummi, lim eller annat liknande
ämne ........................................................................... 1 kg. 20 öre
annan.
— fri.
Under hänvisning till hvad utskottet här nedan i punkt 40:o
föreslår rörande bomullsvadd,, och då för ullvadd torde böra gälla ena¬
handa bestämmelser, hemställer utskottet,
att Riksdagen ville besluta, att i stället för
rubrikerna nr 358 och 359 i förslaget skall i taxan upp¬
tagas en så tydande bestämmelse:
Vadd................................................... 1 hg. 10 öre.
37:o.
Utskottets uppmärksamhet har fästs därå, att ett vid tillverkning
al mattor användt halffabrikat, s. k. sniljgarn, enligt nu gällande be¬
stämmelser tullbehandlas såsom ylleväfnad med tull af 1 krona 75 öre per
kilogram, hvilken tullsats torde få anses vara alltför hög i betraktande
ej mindre däraf, att inom landet icke lärer förekomma någon tillverkning
af sniljgarn, än äfven af det förhållande, att tullen å det färdiga fabrikatet,
s. k. Axminstermattor, utgår med endast 60 öre per kilogram. Enligt
den i Kungl. Maj:ts förslag under rubriken nr 494 intagna anmärk¬
ningen — hvilken enligt rubriken nr 390 äger tillämpning jämväl i fråga
om yllevaror — skulle säkerligen artikeln i fråga komma att tullbehandlas
såsom band med tull af 2 kronor 25 öre per kilogram. Till afhjälpande af
nu anmärkta missförhållande torde vara lämpligt, att ifrågavarande
artikel får draga samma tull som blekt, färgadt eller tryckt effekt- eller
fantasigarn af ull, med hvilken artikel sniljgarnet jämväl ur teknisk
synpunkt ansetts kunna med fördel sammanföras, och hemställer förty
utskottet,
att rubriken nr 372 må erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
Ullvadd.
Nr 358
och 359.
Sniljgarn.
Nr 372.
62
Garn af lin
ctc
Nr 402-405.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Garn:
af ull, med eller utan inbland¬
ning af annat spånadsämne
med undantag af silke:
effekt- eller fantasigarn:
372. blekt, färgad t eller tryckt;
äfvensom s. k. snilj-
garnför mattillverkning 1 kg. 50 öre.
38:o.
Kubrikerna nr 402—405 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande
lydelse:
Garn:
402.
403.
404.
405.
af andra till Afd. VIII C börande spånads-
ämnen, äfven i förening med bomull eller jute:
enkelt, oblekt och ofärgadt:
nr 25 (engelsk numrering) och därunder
öfver nr 25 ....................................................
enkelt, blekt, färgad^'eller tryckt:
nr 25 (engelsk numrering) och därunder
öfver nr 25 ......................................................
1 kg. 20 öre
1 kg. 25 „
1 kg. 40 „
1 kg. 45 „
Anm. till nr 402•—405. Därest ett och samma kolli
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf
garnet är underkastadt olika tull, och den olika
finleken icke är genom väran åsatt nummerbeteck¬
ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven
för det gröfre garnet.
I det af tulltaxekommittén framlagda förslaget hade för de under
ofvannämnda rubriker upptagna artiklarna föreslagits nedanstående be¬
stämmelser :
Garn:
af andra till Afd. VIII C hörande spånads-
ämnen, äfven i förening med bomull eller jute:
enkelt, oblekt och ofärgadt:
63
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre
öfver nr 25 till och med nr 75 1 kg. 25
öfver nr 75 ..................................................... — fritt.
helt, blekt, färgad! eller tryckt:
nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre
öfver nr 25 till och med nr 75 1 kg. 45
öfver nr 75 ..................................................... — fritt.
Anm. till nr 400—405. Därest ett och samma kolli
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf
garnet är underkastadt olika tull, och den olika
finleken icke är genom varan åsatt nummerbe¬
teckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen
äfven för det gröfre garnet eller för garn, som eljest
på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.
Såsom motivering för de sålunda föreslagna bestämmelserna anför
kommittén i sitt betänkande följande:
»Någon tillverkning af lingarn nr 75 eller finare nummer före¬
kommer, såsom redan nämnts, icke inom landet och torde enligt lämnade
upplysningar ej heller för framtiden komma att uppstå. Dessa garn¬
nummer framställas nämligen knappast ens i Tyskland utan nästan ute¬
slutande i Storbritannien eller Irland, hvarest tillgången på lämpligaste
råvara och ett för spinningen gynnsamt klimat utgöra särskilda förut¬
sättningar för denna tillverkning. Garn af denna finlek användes till
framställning af finare linnevälnader, afsedda för broderiändamål eller
för tillverkning af kragar, manschetter och dylikt. Under det att för
öfriga linneväfnader tullsatserna höjts, har i fråga om dessa finare slag
just med hänsyn till deras nyssnämnda användning såsom halffabrikat
för . viktiga grenar af sömnadsindustrien den nuvarande tullsatsen bibe¬
hållits. Den för det finare lingarnet föreslagna tullfriheten torde emeller¬
tid i och för sig kunna bidraga till, att framställningen af finare linne¬
väfnader inom landet i större utsträckning än hittills upptages.»
Hvad kommittén sålunda anfört till förmån för tullfrihet för de
finare slagen af linnegarn anser utskottet böra tillmätas afgörande be¬
tydelse och hemställer sålunda,
att Riksdagen må besluta, att de i förevarande
rubriker nr 402—405 med tillhörande anmärkning
i Kungl. Maj:ts förslag upptagna bestämmelser måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
Juteväfnad.
Nr 420
och 421.
64
Garn:
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
af andra till Afd. Vill G hörande spånads-
ämnen, äfven i förening' med bomull eller jute:
enkelt, oblekt och ofärgadt:
nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre
öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 25 „
öfver nr 75 ..................................................... — fritt.
enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:
nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre
öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 45 „
öfver nr 75 ...................................................... — fritt.
Anm. Därest ett och samma kolli innehåller garn
af olika nummer, på grund hvaraf garnet är un-
derkastadt olika tull, och den olika finleken icke
är genom varan åsatt nummerbeteckning angifven,
tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre
garnet eller för garn, som eljest på grund af fin¬
leken skolat åtnjuta tullfrihet.
39:o.
Beträffande juteväfnad utan inblandning af annat spånadsämne
innehåller Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, följande bestämmelser:
Väfnader:
af jute:
utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,
som på en yta af 2 cm. i kvadrat inne¬
håller sammanlagdt:
420. högst 17 varp- och inslagstrådar............ 1 kg. 10 öre
421. mer än 17 varp- och inslagstrådar ...... 1 kg. 13 ))
Anm. till 420 och 421. Till färgade ränder i
eller invid kanterna eller i midten af väfnaden,
afsedda att tjäna till märke å däraf förfärdigade
säckar, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.
I två lika lydande motioner, den ena, nr 57 inom Första kammaren,
af herrar Danström och V. Berg, och den andra, nr 238 inom Andra
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 65
kammaren, af herr Bengtsson i Bjärnalt m. fl., har yrkats, »att den del
af Kungl. Maj:ts proposition, som rör tullsatserna för juteväfnader, må
erhålla följande förändrade lydelse:
420. högst 15 varp- och inslagstrådar.............................. 1 kg. kr. 0.10
421. mer än 15 varp- och inslagstrådar........................... 1 kg. » 0.13.»
Såsom motivering för nyssnämnda yrkande har i de båda motio¬
nerna antörts följande:
»I kungl. propositionen nr 69 till årets Riksdag med förslag till
förordning med tulltaxa för inkommande varor föreslås under rubrikerna
420 och 421 beträffande juteväfnader följande reviderade tullsatser
(sid. 69):
»utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad, som på
en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller sammanlagdt:
högst 17 varp- och inslagstrådar ........................... 1 kg. 10 öre
mer än 17 varp- och inslagstrådar ........................ 1 kg. 13 öre,»
hvarom tulltaxekommittén i sitt betänkande på sidan 480 lämnar moti¬
vering.
Med gillande af hvad i propositionen i öfrigt anförts beträffande
tullsatserna för juteväf och nya jutesäckar, bedja vi härmed endast få
yrka på eu mindre förändring i det föreslagna antalet trådar, som är
för högt tilltaget, enär den inhemska juteindustrien eljest icke kan ernå
det åsyftade gagnet af de ifrågasatta tullsatserna.
För de glesare juteväfsarter, som användas af trämassefabrikerna,
har i tulltaxeförslaget, just med hänsyn till nämnda industri, ingen för¬
ändring vidtagits i den hittills gällande tullsatsen, 10 öre per kilogram,
som dessutom vid export af trämassa restitueras. Dessa fabriker be¬
höfva för emballage af sin massa ingen juteväfnad med högre antal
trådar än 15 på en yta af 2 cm. i kvadrat. De allmännaste för detta
ändamål använda kvaliteterna innehålla dock endast 12 å 13 trådar på
nämnda yta.
Den juteväfnad, som på grund af ofvan berörda restitutionsför-
farande företrädesvis tillverkas vid de svenska fabrikerna, och för hvilken
det högre tullskyddet är afsedt, är tätare väfd och innehåller alltid mera
än 15 trådar per 2 cm. i kvadrat samt användes för tillverkning af
säckar för olika industrier. Af dessa väfnader räkna de mest gängse
sorterna nu 18 å 19 trådar per 2 cm. i kvadrat, men för ändamålet lika
lämpliga kvaliteter kunna utan svårighet tillverkas genom användande
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1, Afd. 21 Käft. 9
66
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
af ett något gröfre garn, hvarigenom antalet trådar nedbringas till 16
å 17. Genom appretering kan denna sålunda framställda väf blifva
lika användbar som den med tätare trådinställning, och den föreslagna
tullförhöjningen för väfnader öfver 17 trådar blefve just i de flesta fall
intet bättre skydd än hittills för de inhemska jutefabrikaten.
Att genom det nu omnämnda tillvägagångssättet kringgå den
högre tullsatsen med nu föreslagna affattningen af rubriken är från
utländska fabrikanters sida lätt möjligt, men denna omständighet har
icke framhållits för tulltaxekommittén, och denna har gifvetvis icke
kunnat tänka på en sådan möjlighet, då härtill skulle erfordras en in¬
gående kännedom om juteväfnaders fabrikation.
Hur betänklig den utländska konkurrensen är för landets jute¬
industri, framgår tydligt af den stora import, som under en längre följd
af år ägt rum och som för de sista fem åren belöpte sig till följande
kvantiteter:
1905..........
|
Juteväfnad.
........ 1,454,801..
|
Jutesäckar (nya).
............... 90,931 kg.
|
1906..........
|
........ 1,417,267..
|
................ 172,268 »
|
1907..........
|
........ 2,234,985..
|
................ 342,718 »
|
1908.........
|
........ 2,408,894...
|
................ 369,135 »
|
1909..........
|
........ 1,949,030..
|
................ 311,651 »
|
Sistnämnda års
|
import är på
|
grund af då rådande strejk-
|
lockoutförhållanden något mindre än föregående år, men likväl mycket
afsevärd.
Utom att dessa stora beställningar gått ur landet, ha emellertid
de inhemska fabrikanterna, för att bemöta den utländska konkurrensen
och för att kunna upprätthålla driften, sett sig nödsakade att exempel¬
vis för 1909 och 1910 antaga order på flera miljoner säckar dels med
ren förlust, uppgående till emellan cirka 3 och 7 Va procent under själf-
kostnadspris, dels med ingen eller en ytterst minimal förtjänst. Detta
förhållande är, utom på i utlandet existerande exportpremier, syn¬
barligen beroende på s. k. dumping för att undertrycka den svenska
tillverkningen.
Äfven genom tullfriheten på brukade säckar är afsättningsmöjlig-
heten för de svenska jutefabrikerna redan betydligt kringskuren. Importen
af brukade säckar uppgick sålunda:
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 67
År.
|
Värde
|
|
kronor.
|
1902
|
365,733
|
1903
|
466,464
|
1904
|
461,893
|
1905
|
502,697
|
1906
|
530,744
|
1907
|
722,797,
|
hvilket för sistnämnda år vid beräkning af ett genomsnittspris af 35
öre per säck utgör ett antal af något öfver 2 miljoner stycken eller,
då dessa säckar torde väga omkring 1 kilogram stycket, 2,000,000
kilogram.
När härtill kommer restitutionsbestämmelsen angående trämasse-
väf, hvarå jutefabrikerna icke kunna tillgodoräkna sig någon tull, åter¬
står endast en mycket begränsad tillverkning, hvarpå desamma kunna
erhålla en måttlig vinst.
Då det i de fyra svenska jutefabrikerna nedlagda kapitalet uppgår
till omkring 8 miljoner kronor och arbetslönerna till i rundt tal årligen
1 miljon kronor, samt dessutom de industrier, som äro afnämare af
jutefabrikat, för sina tillverkningar åtnjuta ett rikligt tullskydd, anse
vi, att ett något så när effektivt skydd bör tillförsäkras äfven landets
juteindustri, som sysselsätter omkring 2,000 arbetare.))
Den högre tullsats, som i Kungl. Maj:ts förslag förekommer för
den under ofvanstående rubrik nr 421 upptagna tätare juteväfnaden,
har, såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, afsett i främsta
rummet den för tillverkning af säckar ämnade väfven, hvaremot den
nuvarande tullsatsen ansetts böra bibehållas för den glesare väfnad,
som funne användning såsom emballage för trämassa. Enligt hvad för
utskottet påvisats, har väfnad, innehållande allenast 17 varp- och
inslagstrådar på eu yta af 2 centimeter i kvadrat, genom appretering
kunnat göras användbar såsom säckväfnad. Då, vid dylikt förhållande,
den af Kungl. Maj:t föreslagna gränsen mellan ifrågavarande rubriker
icke lämpligen torde böra bibehållas vid 17 trådar och då trämasseväf
nästan utan undantag är glesare än 15 trådar, har utskottet ansett, att
ifrågavarande gräns lämpligen bör sättas i öfverensstämmelse med hvad
motionärerna påyrkat. Beträffande storleken af den tullsats, som bör
åsättas den tätare juteväfnaden, har emellertid utskottet icke kunnat dela
den uppfattning, som i detta afseende kommit till uttryck såväl i Kungl.
Majrts på tulltaxekommitténs utredning grundade förslag som i de båda
Bomull och
Vadd.
Nr 447, 448
450 och 451.
68 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
ofvannämnda motionerna. Utskottet har nämligen ansett, att en till 12
öre per kilogram förhöjd tull borde kunna bereda juteindustrien ett till¬
räckligt skydd.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen ville besluta, att förslagets rubri¬
ker nr 420 och 421 skola i taxan erhålla följande
förändrade lydelse :
V äfnader:
af jute:
utan inblandning af annat
spånadsämne:
säck- och packväfnad,
oblekt och ofärgad, som
på en yta af 2 cm. i
kvadrat innehåller sam-
manlagdt:
420. högst 15 varp- och in-
slagstrådar.................. 1 kg. 10 öre
421. mer än 15 varp- och
inslagstrådar ............ 1 kg. 12 öre.
Anm. till nr 420 och 421 (lika med förslaget).
b) att ifrågavarande motioner I: 57 och II: 238
må få anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan
under a) hemställt.
40:o.
De i Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 447, 448, 450
och 451 hafva följande lydelse:
Bomull:
447. oblekt, blekt eller färgad......................................... — fri.
448. för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt
renad: tullbehandlas såsom vadd.
Vadd:
450. bestruken med gummi, lim eller annat liknande
ämne, i större eller mindre förpackningar;
69
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt
behof beredd i småförpackningar för detalj¬
försäljning .......................................................... 1 kg. 20 öre.
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.
451. annan............................................................................ — fri.
I den ofvannämnda inom Första kammaren väckta motionen nr 62
bar berr Edvin Hålcanson hemställt, att »Riksdagen i stället för det af
Kungl. Maj:t framlagda förslaget måtte antaga följande lydelse af tull-
taxerubrikerna 448, 450 och 451.
Bomull:
448. för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt
renad ..................................................................... — fri.
Vadd:
450. bestruken med gummi, lim eller annat liknande
ämne, äfvensom kemiskt renad eller för medi¬
cinskt behof beredd i större eller mindre för¬
packningar .............................................................. 1 kg. 20 öre.
annan .......................................................................... 1 kg. 10 öre.»
Härjämte har i motionen nr 231 inom Andra kammaren herr
Santesson yrkat, »det Riksdagen ville besluta,
att rubriken nr 450 i förslaget till tulltaxa erhåller följande tillägg:
kemiskt renad eller för medicinskt behof, beredd i större för¬
packningar, 1 kg. 0: 10.»
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den limmade vadden fort¬
farande vara åsatt en tull af 20 öre per kilogram, hvaremot den olim¬
made — frånsedt den kemiskt renade eller för medicinskt behof beredda
varan i småförpackningar för detaljhandeln — skulle åtnjuta tullfrihet.
Af de officiella statistiska uppgifterna framgår, att importen af den
limmade vadden under de senaste åren varit högst obetydlig, hvaremot
den olimmade varit föremål för en betydande och i ökning stadd införsel.
Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade tio af
landets vaddfabriker hos kommittén hemställt, att, med bibehållande af
tullfrihet för all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad,
tull måtte åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall,
vare sig dessa infördes i balar eller paket. Såsom skäl för denna hem¬
ställan framhölls, yttrar kommittén, den svåra konkurrensen med utlandet,
70
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
äfvensom att de flesta t konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark,
Finland, Tyska riket, Österrike, Ryssland och Frankrike, kade skyddat
sin fabrikation af hithörande slag genom tullar, hvarjämte anfördes, ätt,
om enbart vadd i småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek
och större affärer skulle importera varan i balar och själfva förpacka
densamma och att sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen
af vadd inom landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffade, önskades
fortfarande tullfrihet, emedan den utgjorde en viktig råvara för vadd¬
fabrikationen, ehuruväl samma vara, därest denna industrigren gåfves
tillfälle att utveckla sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas
inom landet.
Utskottet har ock funnit öfvervägande sannolikt, att den inhemska
vaddfabrikationen för sitt fortbestånd behöfver ett mera omfattande skydd
än det, som nu af densamma åtnjutes. I fråga om anordnandet af sådant
skydd, har utskottet ansett lämpligast, att all kardad bomull — vadd —
vare sig den är limmad eller icke, åsättes en gemensam tullsats af 10
öre per kilogram. Härigenom skulle, å ena sidan, den, såsom det vill
synas, i viss mån för höga tullsatsen å limmad vadd reduceras och, å
andra sidan, en måttlig och efter förhållandena afpassad tullsats åsättas
öfrig vadd. Ett visst stöd för en dylik uppdelning har utskottet trott
sig finna i den föreslagna rubriken för silkesvadd, i fråga om hvilken af¬
seende icke skulle fästas vid dess egenskap af limmad eller icke limmad.
Utskottet har härvid icke förbisett, att jämväl den för sjukvårdsändamål
afsedda vadden skulle komma att tullbeläggas äfven utan sådan förpack¬
ning, hvarom i Kungl. Maj:ts förslag förmäles. De betänkligheter,
som af statsrådet och chefen för finansdepartementet i detta hänseende
uttalats vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t, har utskottet visser¬
ligen ansett beaktansvärda men dock icke funnit dem vara af den be¬
tydelse, att desamma böra tillerkännas uteslutande inflytande på frågans
afgörande. Det har nämligen framstått såsom sjmnerligen viktigt, för
att icke säga nödvändigt, att inom landet tillverkning af dylik vadd äger
bestånd, och utskottet har vid sådant förhållande icke tvekat att för denna
tillverkning föreslå det skydd, som ansetts erforderligt. Ytterligare ett
skäl synes ock tala för uppmuntrande af tillverkningen i fråga, då näm¬
ligen genom utveckling af vaddfabrikationen större utsikt beredes bomulls¬
spinnerierna att inom landet vinna afsättning för det vid desamma upp¬
kommande affallet, hvilket utgör den hufvudsakligaste råvaran vid bered¬
ningen af artikeln vadd. Under nuvarande förhållanden exporteras ofta detta
affall till utlandet för att måhända sedermera återinföras i förädlad form.
71
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Kemiskt renad äfvensom, där sådan möjligen förekommer, för
medicinskt behof beredd okardad bomull torde enligt Kungl. Maj:ts
förslag städse komma att åtnjuta tullfrihet, enär dylik vara icke lärer
förekomma i småförpackningar för detaljhandeln. Härutinnan har ut¬
skottet, likasom ock i fråga om öfrig okardad bomull, icke ifrågasatt
någon ändring i sak, hvaremot den formella alfattningen af förevarande
rubriker ansetts böra i viss mån ändras; och hemställer utskottet i an¬
slutning till hvad sålunda anförts,
a) att Riksdagen ville besluta, att de i rubri¬
kerna nr 447, 448, 450 och 451 i förslaget upptagna
bestämmelserna skola i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:
Bomull:
okardad, äfven blekt, färgad eller
kemiskt renad ........................... — fri.
kardad: tullbehandlas såsom
vadd.
Vadd.................................................... 1 kg. 10 öre.
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för
askar, papper och dylikt omslag.
b) att förevarande motioner I : 62 och II: 231
må få anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan
under a) hemställt.
41:o.
För enkelt samt två- eller fl enrådigt, en gång tvinnadt, bomulls¬
garn innhåller det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, som i detta
hänseende i hufvudsak ansluter sig till det af tulltaxekommittén afgifna,
följande rubriker:
Garn:
enkelt :
oblekt och ofärgadt:
452. under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom
s. k. förspinning............................................... 1 kg. 15 öre.
453. nr 23 och där öfver ............................................. 1 kg. 20 öre.
Bomullsgarn.
Nr 452-459.
72 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
blekt, färgad!, eller tryckt:
454. under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom
s. k. förspinning............................................... 1 kg. 30 öre.
455. nr 23 och däröfver .......................................... 1 kg. 35 öre.
två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:
oblekt och ofärgadt:
456. under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 20 öre.
457. nr 23 och däröfver ........................................... 1 kg. 25 öre.
blekt, färgadt eller tryckt:
458. under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 35 öre.
459. nr 23 och däröfver ............................................ 1 kg. 40 öre.
Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade i ett fler¬
tal till kommittén inkomna framställningar föreslagits en nedsättning af
tullen å gröfre garn (under nr 12) till 12 öre per kilogram. Till detta
förslag hade kommittén emellertid icke anslutit sig. Anledningen här¬
till vore, att genom ett särskiljande af detta gröfre garn och den däraf
föranledda nya rubriken skulle uppstå en ökning af arbetet vid tull¬
behandlingen, som icke synts uppvägas af någon verklig fördel för
garnförbrukarna, i det att tillverkarna af dessa gröfre nummer inom
landet på grund af inbördes konkurrens eller af andra orsaker icke till
fullo utnyttjat det nu bestående skyddet af 15 öre per kilogram. Det
borde vidare anmärkas, att export af svenskt bomullsgarn förekomme i
ej ringa utsträckning, och att, enligt uttalanden af samtliga i ärendet
hörda sakkunniga, det just vore gröfre garn, som exporterades.
Den sålunda uttaiade uppfattningen angående obehöfligheten af en
särskild lägre tullsats för bomullsgarn under nr 12 har utskottet icke
kunnat dela, likasom utskottet icke heller kunnat anse, att de an¬
förda betänkligheterna ur tullteknisk synpunkt böra hindra den ytter¬
ligare uppdelning i tullbehandlingshänseende, som sålunda ifrågasatts
beträffande detta garn. Det kan, enligt utskottets förmenande, knappast
bestridas, att en nedsättning med 3 öre per kilogram af tullen å denna
råvara för tillverkning af ett stort antal gröfre bomullsväfnader kan
äga berättigande. Från den svenska spinneriindustriens sida har för¬
slag om dylik tullnedsättning äfven rönt understöd.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställes,
att Riksdagen ville besluta, att de i för¬
slagets rubriker nr 452—459 upptagna bestämmelser
skola i taxan erhålla följande förändrade lydelse:
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
73
Gam:
enkelt:
oblekt och ofärgadt:
under nr 12 (engelsk numrering);
äfvensom s. k. förspinning ......
|
1
|
kg.
|
12
|
öre
|
nr 12 och däröfver men under
|
|
|
|
|
nr 23 ...........................................
|
1
|
kg.
|
15
|
öre
|
nr 23 och däröfver ........................
|
1
|
kg.
|
20
|
öre
|
blekt, färgadt eller tryckt:
|
|
|
|
under nr 12 (engelsk numrering);
|
|
|
|
|
äfvensom- s. k. förspinning ......
|
1
|
kg.
|
27
|
öre
|
nr 12 och däröfver men under
|
|
|
|
nr 23 .............................................
|
1
|
kg.
|
30
|
öre
|
nr 23 och däröfver .......................
|
1
|
kg.
|
35
|
öre
|
två- eller flertrådigt, en gång tvin-
|
|
|
|
nadt:
|
|
|
|
|
oblekt och ofärgadt:
|
|
|
|
|
under nr 12, efter det enkla garnet
|
|
|
|
|
räknadt.............................................
|
1
|
kg.
|
17
|
öre
|
nr 12 och däröfver men under
|
|
|
|
nr 23..............................................
|
1
|
kg.
|
20
|
öre
|
nr 23 och däröfver ........................
|
1
|
kg.
|
25
|
öre
|
blekt, färgadt eller tryckt:
|
|
|
|
|
under nr 12, efter det enkla garnet
|
|
|
|
|
räknadt ..........................................
|
1
|
kg.
|
32
|
öre
|
nr 12 och däröfver men under
|
|
|
|
nr 23 .............................................
|
1
|
kg.
|
35
|
öre
|
nr 23 och däröfver .......................
|
1
|
kg.
|
40
|
öre
|
42:o.
Rubriken nr 465 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:
bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med
papper, samt appreterad väf till adresslappar
(s. k. labelklot).................................................... 1 kg. 40 öre.
Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 10
Bokbindar¬
klot etc.
Nr 465.
74
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
I motionen 1: 63 af herr Edvin HåJcanson har föreslagits, »att
tullsatsen för bokbindarklot och labelklot i stället för i kungl. proposi¬
tionen upptagna 40 öre må af Riksdagen bestämmas till 60 öre per
kilogram, samt att omförmälda rubrik i tulltaxan till följd häraf gifves
följande lydelse:
465. Bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med papper,
samt appreterad väf till adresslappar (s. k. label¬
klot) ............................................................................. 1 kg. 0.6 0 kr.»
Såsom i det af tulltaxekommittén afgifna betänkandet framhålles
och af motionären ytterligare bekräftas, förefinnes för närvarande ingen
tillverkning inom landet af s. k. bokbindarklot. En förhöjning i den
föreslagna tullen å denna artikel skulle sålunda afse att bereda en, enligt
uppgift, påtänkt inhemsk tillverkning skydd mot utländsk konkurrens.
Då emellertid icke för utskottet kunnat förebringas någon närmare
utredning vare sig om utsikterna för en dylik industris upptagande och
möjlighet att bestå eller angående storleken af det skydd, som eventuellt
borde beredas densamma, har utskottet icke kunnat tillstyrka motio¬
närens yrkande, utan hemställer utskottet,
att Riksdagen ville, med afslag å förevarande
motion nr 1: 63, bifalla Kungl. Maj:ts proposition i
hvad den rörer omförmälda rubrik nr 465.
43:o.
Spånad?- I rubrikerna nr 511 och 512 i det föreliggande taxeförslaget
klippta etc", återfinnas följande bestämmelser:
Nr 5ll och 511. Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan
5I2‘ sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med
den spånadsvara, af hvilken de framställts, utan förhöjning.
512. Spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat sömnads¬
arbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spå¬
nadsvara, af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent
af tullbeloppet.
Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras
äfven sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel
hålsöm.
75
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
I två särskilda motioner af enahanda lydelse, den ena, nr 64 inom
Första kammaren, af herr Eclvin Håkanson, och den andra, nr 251 inom
Andra kammaren, af herr Lundgren i Göteborg, har hemställts, »att
Riksdagen med afslag å kungl. propositionens lydelse för rubrik nr
511 måtte fastslå, att i densamma åsyftade varor beläggas med samma
tull som den spånadsvara, hvarur de äro klippta, med tillägg af 20
procent, samt att som följd häraf åt nämnda rubrik gifves lydelsen:
511. Spånad svaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men
utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den
spånadsvara, hvaraf de framställts, med tillägg af 20 procent af tull-
beloppet».
De skäl, som af motionärerna anförts för att spånadsvaror, till¬
klippta, tillskurna eller utstansade, men utan sömnadsarbete, böra draga
högre tull än den vara, af hvilken de framställts, finner utskottet be-
aktansvärda. Det torde nämligen icke kunna bestridas, att åsättandet
af samma tull å förenämnda, i viss grad bearbetade varor, som å själfva
väfnaden i någon mån innebär en orättvisa emot den, som utför hela
den ytterligare bearbetningen af väfnaden inom landet, i förhållande till
den, som endast vidare bearbetar de i rubriken nr 511 omförmälda, i
utlandet redan förarbetade artiklarna, enär den senare icke behöfver erlägga
tull för den del af väfnaden, som bortfaller vid tillklippningen. Detta
förhållande kan icke blott komma att menligt inverka på den egentliga
konfektionsindustrien inom landet utan kan äfven verka inskränkande
på väfveriernas afsättningsmöjligheter.
Till af hjälpande af den sålunda påvisade olägenheten anser ut¬
skottet, i likhet med motionärerna, att tullen för de i rubriken nr
511 upptagna artiklarna bör utgå med en viss procentuell förhöjning
af tullen å den spånadsvara, af hvilken artiklarna i fråga framställts.
De af utskottet i ämnet inhämtade upplysningarna lämna emellertid
icke stöd för att en dylik förhöjning bör bestämmas till den storlek,
som af motionärerna föreslagits, utan har denna förhöjning ansetts böra
begränsas till 10 procent af den spånadsvaran åsätta tullen, i likhet
med hvad för de till nästföljande rubrik nr 512 hänförda artiklarna
finnes föreslaget; och synas sålunda dessa begge rubriker lämpligen
kunna sammanslås. Då det emellertid ej synes skäligt, att den sålunda
ifrågasatta procentuella förhöjningen utgår för sådana artiklar, vid
h vilkas tillklippning eller tillskärning intet affall uppstår, torde ett
stadgande i detta syfte böra inflyta i en anmärkning till rubrikerna.
Väskor etc.
Nr 521.
76 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Med stöd af hvad sålunda anförts, tillåter sig utskottet hemställa,
att Riksdagen ville i anledning af motionerna 1: 64
och II: 251 besluta, att de i rubrikerna nr 511
och 512 i förslaget upptagna bestämmelserna skola
} taxan erhålla följande förändrade lydelse:
Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade
men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda; äfven¬
som spånadsvaror, fållade eller kantade men utan
annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbe-
handlas lika med den spånadsvara, af hvilken de
framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.
Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat sömnads¬
arbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart samman¬
hang med fållen hafva en enkel hålsöm.
4#». 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror,
vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet
affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
de framställts, utan förhöjning.
44:o.
Rubrikerna nr 521 och 522 i Kung]. Maj:ts förslag lyda sålunda:
Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5
kg., portföljer, etuier och askar, fodral, ej
särskildt nämnda, portmonnäer, penning¬
börsar, plånböcker samt necessärer, med
eller utan inredning:
521. klädda med siden eller bestående af hel-
eller halfsiden ........................................ 1 kg. 4 kr.
522. andra slag......................................................... 1 kg. 1 kr. 50 öre.
Med den lydelse, som gifvits åt rubriken 521, skulle, såsom äfven
af tulltaxekommittén afsetts och i motsats mot nu gällande tullbehand-
lingspraxis, med den högre tullsatsen komma att beläggas äfven sådana
väskor och andra hit hänförliga artiklar, hvilka, utan att i öfrigt bestå
af siden eller halfsiden, äro försedda med foder af dylik vara. Enligt
utskottets mening torde emellertid sistnämnda artiklars värde endast i
jämförelsevis ringa grad förhöjas genom det insatta siden- eller half-
sidenfodret. I följd häraf har utskottet icke ansett fodrets beskaffenhet
77
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
böra inverka på tullbehandlingen; och har i anslutning härtill en jämkning
af bestämmelserna i rubriken nr 521 funnits påkallad.
Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att rubriken nr 521 i Kungl. Maj:ts förslag må
erhålla följande förändrade lydelse:
utvändigt klädda med eller be¬
stående af hel- eller halfsiden 1 kg. 4 kr.
45:o.
574.
Beträffande hattar innehåller taxeförslaget följande bestämmelser:
Hattar, färdiga eller halffärdiga:
fruntimmers-, monterade med blommor
|
eller plymer..........................................
andra slag:
|
..... 1
|
st.
|
4
|
kr.
|
|
|
|
af vara, i hvilken silke ingår:
|
|
|
|
|
|
|
575.
|
ogarnerade .......................................
|
..... 1
|
st.
|
1
|
kr.
|
50
|
öre
|
576.
|
garnerade ...........................................
|
..... 1
|
st.
|
2
|
kr.
|
|
|
577.
|
monterade...........................................
|
..... 1
|
st.
|
2
|
kr.
|
50
|
öre
|
578.
|
af oljad väfnad, s. k. sydvästar . .
af hårfilt:
|
..... 1
|
st.
|
|
|
40
|
öre
|
579.
|
ogarnerade .......................................
|
..... 1
|
st.
|
|
|
75
|
öre
|
580.
|
garnerade ..........................................
|
..... 1
|
st.
|
1
|
kr.
|
|
|
581.
|
monterade .........................................
|
..... 1
|
st.
|
1
|
kr.
|
50
|
öre
|
582.
583.
584.
af annat ämne,
inbegripna:
ogarnerade,
ullfilthattar härunder
äfvensom mössor,
sydda af till rubrik nr 570 hän¬
förliga flätor, samt s. k. filt¬
stumpar, alla slag........................
garnerade.............................................
monterade .........................................
et.
st.
st.
1 kr.
60 öre
75 öre
50 öre.
Hattar af
hårfilt etc.
Nr 579-584.
Anm. till nr 575—-584. Såsom garnerade anses
hattar, som äro försedda med foder (dock icke
af papper) svettrem, kantband eller andra enkla,
78 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
fastsydda tillbehör, eller som hafva ett kring
kullen slätt anbragt band eller snöre, äfven om
bandet eller snöret är knutet eller sydt till en
enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.
Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts
annat arbete än som fordras för att gifva hatten
dess form, för att fästa öfvertyget på hattstom¬
men eller förse brättet med fåll.
Mot dessa bestämmelser, som synts utskottet mer än nödigt
specialiserade, har utskottet funnit erinringar böra göras i nedannämnda
afseenden.
Med hänsyn till den tillverkning af hårfilthattar, som i mindre
omfattning lärer hafva upptagits vid en inhemsk fabrik, och i betrak¬
tande af dessa hattars högre värde har Kungl. Maj:t i likhet med tull-
taxekommittén föreslagit höjning af nu gällande tullsatser för ogarne¬
rade och garnerade hattar af hårfilt, hvilka för närvarande draga tull
med respektive 50 och 75 öre per stycke. Emellertid lärer, enligt hvad
för utskottet uppgifvits, af dessa hattar, som numera användas äfven
af den mindre köpstarka befolkningen, finnas jämväl sådana, som i pris
ej afsevärdt öfverstiga ullfilthattar; och det vill synas, som om de
tullsatser, som föreslagits för hattar af annat ämne, borde utgöra ett
fullt tillfredsställande skydd äfven för den inhemska tillverkningen af
hårfilthattar.
De under rubrikerna nr 581 och 584 upptagna monterade hatt¬
arna draga för närvarande — om man bortser från de med spetsar mon¬
terade fruntimmershattarna, hvilka utgöra en jämförelsevis obetydlig
importartikel — tull med 75 öre per kilogram, hvilken tullsatts med
hänsyn till dessa hattars i allmänhet enkla beskaffenhet utskottet anser
böra utan förhöjning bibehållas.
Med stöd af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att i stället för rubrikerna nr 579—584 i för¬
slaget må i taxan upptagas följande bestämmelser:
af annat ämne:
ogarnerade, äfvensom mössor, sydda
af till rubrik nr 570 hänförliga flä¬
tor, samt s. k. filtstumpar, alla slag 1 st. 60 öre
andra slag ................................................... 1 st. 75 öre
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
79
46:o.
Rubrikerna nr 640—642 i det af Kung!. Maj :t framlagda förslaget
äro af följande lydelse:
Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:
ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana
skifver med en sammanlagd längd och. bredd:
640. af mindre än 135 cm................................... 1 kg. 6 öre
641. af 135 intill 245 cm..................................... 1 kg. 9 öre
642. af 245 cm. eller däröfver.............................. 1 kg. 12 öre
Anmärkningar till nr 640 — 642.
1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rät¬
vinklig, fyrhörnig form, beräknas summan af
största höjden och största bredden motsvara
sammanlagda längden och bredden.
2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.
I motionen 1:61 har herr Larsson hemställt, »att Riksdagen gör
den ändring i Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 69 rörande tullsatsen
å importeradt fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas, ofolieradt,
utan slipning eller etsning, i plana skifvor med en sammanlagd längd
och bredd af mindre än 135 cm., rubr. 640, att tullsatsen höjes från
6 till 7 öre per kilogram».
Såsom skäl för yrkandet om förhöjning af den föreslagna tull¬
satsen å sistberörda slag af glas har framhållits, hurusom driften vid
de svenska fönsterglasbruken under de senare åren, till förfång såväl
för ifrågavarande industri som dess arbetarstam, måst afsevärdt in¬
skränkas, och detta oaktadt en alltjämt stegrad import förekomme.
Vidare har påvisats, att det ekonomiska resultatet vid de glasbruk,
som ej haft att tillgodogöra sig frukterna af annan, mera lönande rö¬
relse, varit synnerligen nedslående, ehuru fönsterglasindustrien i vårt
land i tekniskt hänseende kunde mäta sig med den utländska. För ut¬
skottet har slutligen framhållits, att med afseende å glas af mindre di¬
mensioner, beträffande hvilket glas konkurrensen med utlandets produk-
tionsöfverskott vore mest kännbar, den inhemska industrien genom de
af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna skulle i tullskyddshänseende
kunna blifva sämre ställd än för närvarande, om nämligen till varans
Fönsterglas.
Nr 640-642.
Flaskor och
burkar med
slipade kanter
etc.
Nr 652.
80 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
förpackning komme att, såsom lätt kunde ske, användas lättare emballage
än det nu brukliga.
Då de skäl, som sålunda anförts för den ifrågasatta tullförhöj¬
ningen synas äga berättigande, anser utskottet att, i öfverensstämmelse
med hvad motionären påyrkat, tullsatsen i rubriken nr 640 bör sättas
till 7 öre per kilogram, och hemställer förty utskottet,
att Riksdagen, i anledning af motionen 1:61,
ville besluta, att tullsatsen i förslagets rubrik nr 640
skall i taxan bestämmas till 7 öre per kilogram.
47:o.
Rubriken nr 652 i Kungi. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
Flaskor och burkar:
652. med slipade kanter eller bottnar eller med
inborrade, oslipade eller slipade proppar men
i öfrig! helt oslipade och utan målning, för¬
gyllning eller eljest annan dekorering än
sådan, som kan åstadkommas genom gra¬
vyr i formen......................................................... 1 kg. 18 öre.
Såsom af tulltaxekommittén uppgifves, torde medelvärdet af de
till ofvanstående rubrik hänförliga artiklarna utgöra omkring 1 krona
per kilogram. Den nuvarande tullen utgår i allmänhet med 10 öre per
ldlogram. Då utskottet icke kunnat finna, att den inhemska tillverk¬
ningen af ifrågavarande artiklar, som enligt hvad för utskottet uppgif¬
va, är af betydande omfattning, är i behof af en så ansenlig höjning
af gällande tullskydd som den nu föreslagna, och med hänsyn därtill,
att dessa artiklar äro föremål för vidsträckt användning inom åtskilliga
industrier, exempelvis vid kemisk-tekniska fabriker, har utskottet ansett,
att tullsatsen lämpligen icke bör sättas högre än till 15 öre per kilo¬
gram. På grund häraf hemställer utskottet,
att tullsatsen för rubriken nr 652 i förslaget,
må i taxan bestämmas till 15 öre per kilogram.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
81
48:o.
Den i Rungl. Makts förslag upptagna rubriken nr 664 tiar föl- Tackjärn,
jande lydelse: Nr 664.
664. Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolfram-
järn, molybdenjärn och andra icke smidbara, ej sär¬
skild! nämnda slag af järn och järnlegeringar............... — fria.
I två särskilda motioner af enahanda lydelse, den ena nr 1: 60 af
herr Carlberg och den andra nr II: 240 af herr Svensson i Skyllberg,
har, bland annat, framställts yrkande därom, »att å tackjärn sättes en
tull af 1 krona 40 öre pr 100 kilogram».
De skäl, som från olika sidor kunna framföras i denna viktiga
tullfråga, hafva blifvit så fullständigt behandlade och belysta i de be-
tänkanden och uttalanden, som ligga till grund för det framlagda för¬
slaget, och i förevarande motioner med bilagor, att det icke är utskottet
möjligt att afvinna frågan några nya synpunkter. Utskottet har därför
ansett sig kunna i hufvudsak inskränka sig till att angifva den mening,
hvartill utskottet efter granskning af de framförda skälen kommit; och
vill utskottet i sådant afseende uttala, att utskottet funnit de skål, som
åberopats till förmån för bibehållande åtminstone tills vidare af tullfri¬
het för tackjärn, mest vägande. Utskottet, som är af den uppfattnin¬
gen, att en tull särskild! af så genomgripande betydelse som den här
ifrågasätta icke bör införas utan att nyttan och effektiviteten däraf
kunna med relativ säkerhet påvisas, har nämligen icke blifvit öfver-
tygadt om, att en tackjärnstull skulle under nuvarande förhållanden vara
i stånd att så godt som nyskapa en konkurrenskraftig inhemsk tillverk¬
ning af kokstackjärn. I detta afseende vill utskottet särskilt fram¬
hålla hvad statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört vid
Irågans föredragning inför Kungl. Maj:t, då han, efter att hafva redo¬
gjort för de beräkningar, järnkontoret uppgjort rörande tillverkningens
ekonomiska bärighet, påvisar den ringa vinstmarginal, som skulle upp¬
komma för tillverkaren, och huru lätt densamma skulle genom åtgärder
från den utländska konkurrentens sida kunna bortelimineras. Upplys¬
ningar, som lämnats utskottet, hafva bekräftat denna uppfattning; och
den något högre tull, man enligt motionärernas förslag skulle räkna
med, torde icke nämnvärdt kunna förändra det påvisade förhållandet,
synnexdigast' om man betänker, att förenämnda beräkningar grunda sig
på ett tackjärnspris af 52 kronor per ton, samt tillika erinrar därom,
Bill. till Riksd. Brok 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 11
Gjutna rör.
Nr 668-670.
Järnvägs¬
skenor.
Nr 680
och 681.
Varmvalsadt
järn.
Nr 684
och 685.
Smidbara rör.
Nr 711 och 712.
82 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att, enligt hvad för utskottet upplysts, engelskt tackjärn kunnat under
åren 1908 och 1909 köpas vid svensk hamn till ett pris af resp. 50
kronor 20 öre och 50 kronor per ton.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med afslag å förevarande
motioner 1: 60 och II: 240 i hvad de afse tull å tack¬
järn, godkänna rubriken nr 664 i Kungl. Maj:ts förslag
oförändrad.
49:o.
I tulltaxekommitténs betänkande framhålles, att utvecklingen af
en inhemsk koksjärn sindustri borde uppmuntras och underlättas genom
lämpliga tullsatser för denna industris artiklar; och i anslutning härtill
föreslår kommittén införande af tull å järnvägs- och spårvägsskenor
samt en betydande skärpning af tullbestämmelserna för gjutna rör
äfvensom för hörn-, balk- och annat fasonjärn. I detta sammanhang-
må ock erinras därom, att kommittén föreslår höjning af tullen å
rör af smidbart järn. Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande delar afviker
icke från kommitténs förslag.
Det vore utan tvifvel till stort gagn för vårt land, om en koks-
järnsindustri i större skala kunde komma till stånd och om landets
behof af nyssnämnda artiklar kunde till hufvudsaklig del tillgodoses
genom inhemsk tillverkning; men härför möta stora svårigheter, och
det torde vara mer än tvifvelaktigt, om dessa svårigheter låta sig
öfvervinnas genom höjda tullar. Med hänsyn härtill och då ett för¬
dyrande genom tullar af för skilda ändamål så viktiga artiklar som
de här ifrågavarande synts utskottet betänkligt, har utskottet i allmän¬
het icke kunnat förorda frångående af nu bestående tullförhållanden.
Utskottet har dock ansett, att bearbetade rör och därmed likställda
artiklar böra draga något högre tull — i flertalet fall 1 krona per 100
kilogram — än icke bearbetade, hvarförutom ett särskildt skydd af 3
kronor per 100 kilogram synts böra tillerkännas den industri, som verk¬
ställer emaljering af icke smidbara rör och rördelar.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
a) att rubrikerna nr 668—670 med tillhörande
anmärkningar i Kungl. Maj:ts förslag må i taxan er¬
hålla följande förändrade lydelse:
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 83
Rör och rördelar af icke smid-
bart gjutgods:
icke bearbetade:
668. af 145 mm. invändig dia¬
meter eller däröfver fria
669. af mindre än 145 mm.
invändig diameter, här¬
under inbegripna utan
afseende å diametern
alla ogängade och i öf-
rigt oarbetade muffar,
flänsar, proppar och
hufvar.......................... 100 kg. 1 kr. 50 öre
670. bearbetade, härunder äfven
inbegripna gängade rör¬
delar, äfvensom brand¬
poster, tackjärnsbrunnar
och sifoner samt sluss¬
ventiler till rör, hänför¬
liga till nr 668............... 100 kg. 2 kr. 50 öre
Anmärkningar till nr 668—670.
1. För emalj erade rör och rör¬
delar utgår eu tilläggstall af 3 kr.
per 100 kg.
2. Diametern å muffrör mätes ej
å muffens insida utan å rörets.
3. Till rördelar hänföras vinkel¬
rör, T-rör, korsrör och andra på.
liknande sätt formade rör, äfven¬
som muffar, flänsar, proppar och
hufvar.
4. Slussventiler till rör, hänför¬
liga till nr 669, tullbehandlas som
armatur.
5. Plansvarfning af flänsar å rör
föranledar ej, att rören anses såsom
bearbetade.
Se för öfrigt anmärkningarna till Afd.
XH A;
b) att i stället för rubrikerna nr 680 och 681 i
förslaget må i taxan upptagas en så lydande rubrik:
Järnvägs- och spår vägsskenor fria;
84
Kulör.
Nr 676.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
c) att i stället för rubrikerna nr 684 och 685
jämte anmärkning må i taxan upptagas så lydande
bestämmelser:
Balk-, hörn- och annat varmval-
sadt järn, ej särskilt nämndt:
vägande 60 kilogram eller
däröfver per löpande
meter ................................. fria.
vägande mindre än 60 men
ej mindre än 20 kilogram
per löpande meter......... 100 kg. 1kr. 50 öre
af mindre vikt per löpande
meter, s. k. vaxtråd här¬
under inbegripen ........... 100 kg. 2 kr. 50 öre
Anm. År till denna rubrik hänförligt
järn öfverdraget med tenn, zink
eller bly eller med legeringar af
dessa metaller, förhöjes tullen med
15 procent;
d) att tullsatsen för rubriken nr 711 i förslaget
må bestämmas till 4 kronor per 100 kilogram; samt
e) att tullsatsen för rubriken nr 712 i förslaget
må bestämmas till 5 kronor per 100 kilogram.
50:o.
Särskild! inkommande blanka, härdade kulor af järn hafva upp¬
tagits i rubriken nr 676 i Kungl. Maj:ts förslag med en tullsats af 1
krona per kilogram. Den nuvarande tullen å dessa artiklar utgår i
allmänhet med 50 Öre per kilogram. Enligt hvad utskottet inhämtat,
lärer den ifrågasatta högre tullen motsvara 27—50 procent af varans
värde. Någon inhemsk tillverkning af artikeln i fråga förekommer icke.
Däremot finner densamma stor användning vid framställandet inom landet
af vissa mycket viktiga fabrikat, särskild! kullager, hvilka på senare
tiden blifvit föremål för en blomstrande inhemsk tillverkning. Med
hänsyn till hvad sålunda blifvit upplyst, har utskottet ansett någon
höjning af nuvarande tullsats icke böra ifrågakomma; och hemställer
förty utskottet,
att tullsatsen för rubriken nr 676 i Kungl. Maj:ts
förslag må bestämmas till 50 öre per kilogram.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
85
51:o.
Rubrikerna nr 682 och 683 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
lydelse:
682. Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till
betongarbeten................. ............................ 100 kg. 3 kr. 50 öre
683. Stänger med olika hårdhetsgrader i tvär¬
sektion (compoundstål), härunder inbe¬
gripna äfven vridna eller på annat sätt
fasonerade (s. k. pansarskenor för kassa-
hvalf); äfvensom varmvalsadt järn i stän¬
ger med invalsade mönster eller eljest
genom varmvalsning åstadkommen olika
storlek eller form å tvärsektion ............. 100 kg. 5 kr.
Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteck¬
ningar göra ej varan hänförlig till denna rubrik.
I fråga om compoundstål uppgifver tulltaxekommittén, att priset
under senare tid sjunkit ända ned till 35 kronor per 100 kilogram.
En tullsats, motsvarande 10 procent af värdet, synes utskottet fullt till¬
räcklig för dessa, endast i ringa grad bearbetade artiklar, äfvensom för
öfriga i rubriken nr 683 upptagna artiklar. Denna rubrik torde förty lämp¬
ligen kunna sammanslås med rubriken nr 682; och hemställer utskottet,
att tullsatsen för de i förslagets rubrik nr 683
upptagna artiklar må bestämmas till 3 kronor 50 öre
per 100 kilogram samt att samma artiklar må öfver-
hyttas till förslagets rubrik nr 682, som jämte tillhörande
anmärkning i följd däraf erhåller följande förändrade
lydelse:
Stänger, bearbetade, synbarligen af¬
sedda till betongarbeten; stänger
med olika hårdhetsgrader i tvär¬
sektion (compoundstål), härunder
inbegripna äfven vridna eller på
annat sätt fasonerade (s. k. pansar¬
skenor för kassahvalf); äfvensom
varmvalsadt järn i stänger med
invalsade mönster eller eljest
Stänger etc.
Nr 682 och
683.
Verktygsstål.
Nr 687.
Kallvalsadt
järn etc.
Nr 688-692,
713 och 714
samt
717-722.
86 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
genom varmvalsning åstadkom¬
men olika storlek eller form å
tvärsektion.......................................100 kg. 3 kr. 50 öre.
Anm. Stämplar, varumärken och dy¬
lika beteckningar göra ej varan
hänförlig till denna rubrik.
52:o.
Rubriken nr 687 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabb-
svarfstål; äfvensom annat smidt järn, i stänger 100 kg. 15 kr.
De under ofvanstående rubrik upptagna artiklarna draga för
närvarande en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Med hänsyn
därtill att desamma utgöra viktiga halffäbrikät för flera industrier, torde
en så betydande tullförhöjning, som af Kungl. Maj:t föreslagits, möta
betänkligheter. Då eu tull af 7 kronor 50 öre per 100 kilogram synes
böra medföra tillräckligt skydd för den inhemska järntillverkningen,
hemställer utskottet,
att tullsatsen för rubriken nr 687 i Kungl. Maj:ts
förslag må bestämmas till 7 kronor 50 öre per 100
kilogram.
53:o.
Den gren af järnindustrien, som sysselsätter sig med framställandet
af kallarbetade järnvaror, synes enligt Kungl. Maj:ts förslag hafva i all¬
mänhet tillmätts ett något högre skydd, än som enligt utskottets mening
torde vara erforderligt. Det må nämligen icke förglömmas, att denna
industri med sitt nuvarande, i regeln afsevärdt lägre skydd nått en god
utveckling. Det synes då, särskildt i betraktande däraf att kallarbetade
järnprodukter äro viktiga förbrukningsartiklar inom flere industrier, icke
vara tillrådligt, att alltför mycket höja tullskyddet; och enligt hvad ut¬
skottet inhämtat anses äfven af fackmän en reduktion af vissa tullsatser
kunna utan olägenhet för tillverkningen vidtagas. Utskottet anser sig
sålunda böra förorda nedsättning af tullsatserna i förslagets rubriker nr
688—692, 713 och 714 samt 717——722; och hemställer utskottet,
87
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att tullsatserna för nedannämnda rubriker i för¬
slaget må bestämmas till följande belopp, nämligen:
a) för rubrik nr 688,
b) » » » 689,
c) » » » 690,
d) » » » 691,
e) » » » 692,
f) » )) » 713,
g) » » » 714,
h) » » » 717,
i) » »> » 718,
k) » )) » 719,
l) » j> » 720,
m) )) » » 721,
n) » » » 722,
till
|
5 kr.
|
per
|
100 kg.
|
|
6
|
»
|
|
100
|
))
|
|
8
|
»
|
»
|
100
|
))
|
»
|
4
|
»
|
»
|
100
|
))
|
»
|
8
|
»
|
»
|
100
|
»
|
»
|
6
|
))
|
»
|
100
|
y>
|
))
|
8
|
»
|
»
|
100
|
y>
|
»
|
5
|
»
|
»
|
100
|
»
|
))
|
6
|
»
|
|
100
|
»
|
))
|
8
|
|
|
100
|
»
|
»
|
5
|
»
|
»
|
100
|
|
))
|
7
|
»
|
»
|
100
|
» samt
|
))
|
10
|
))
|
x>
|
100
|
)> .
|
54:o.
Beträffande plåtar af järn innehåller det föreliggande förslaget
följande bestämmelser:
Plåtar, klippta eller oklippta:
utan slipning eller polering och utan öfver¬
drag af annan metall eller annan ytbetäck-
ning, andra än kallvalsade, äfven om de
äro korrugerade eller hafva å ena sidan in¬
valsade mönster:
693. af 3 mm. tjocklek eller däröfver............... 100 kg. 3: 50
694. af mindre än 3 mm. men icke under 0.6
mm. tjocklek ................................................ 100 kg. 4: 50
695. af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfven¬
som plåtar, alla slag, med olika hård¬
hetsgrader i tvärsektion (compound-
stålplåtar) ...................................................... 100 kg. 5: —
slipade, försedda med blank oxidfri yta (kall¬
valsade) eller med matt oxidfri yta (betade)
eller med speglande oxidhinna (s. k. glans¬
plåt), polerade, målade, förnissade, förnick-
88 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
lade, lackerade, emaljerade, brunerade eller
mönsterpressade:
696. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............... 100 kg. 6: —
697. af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven¬
som kallvalsad plåt af mindre tjocklek
än 0.25 mm................................................ 100 kg. 7: —
698. af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än
kallvalsade...................................................... fria.
Anmärkningar till nr 696—698.
1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som
efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med
tunn oxidhinna försedd yta.
2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att
skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning
eller fernissning.
3. De mönsterjpmsade plåtarna förete, i motsats till
plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande
upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.
699. med tenn, bly eller en legering af dessa båda
metaller öfverdragna .......................................... fria.
700. med oädla metaller, andra än i nr 696—699
nämnda, eller deras legeringar öfverdragna
äfven om de äro korrugerade........................... 100 kg. 7: —
Anmärkningar till nr 693—700.
1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre
än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.
2. Ur plåt ldippta strimlor (band) draga, oafsedt
bredden, den för plåten bestämda tull.
böjda och med kanterna hopsvetsade; äfven¬
som perforerade:
701. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...............100 kg. 8: —
702. af mindre än 3 mm. men ej mindre än
1.6 mm. tjocklek .........................................100 kg. 10: —
703. af mindre än 1.6 mm. tjocklek ..................100 kg. 15: —
Amu. till nr 701—703. Plåtar, böjda till rör och med
kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, för-
såvidt den ' inre diametern icke öfverstiger 250 mm.
Med afseende å dessa rubriker bär utskottet velat göra följande
erinringar.
89
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Beträffande svartplåt af mindre tjocklek än 0.3 millimeter, hvilken
vara för närvarande ej lärer vara föremål för tillverkning här i landet, har
upplysts, att sådan plåt börjat finna allt större användning inom bleck-
emballageindustrien i stället för den dyrare förtenta plåten. Den lärer
användas i sådana fall, då det endast är fråga om rostskydd, hvarvid
plåten öfverdrages med aluminiumbrons och fernissa. Det har vidare
framhållits, att det för den inhemska fabrikationen af bleckemballage
vore angeläget, att ifrågavarande halffabrikat ej onödigtvis fördyrades.
För närvarande lärer inom landet ej tillverkas järnplåt af mindre
tjocklek än 0.3 5 millimeter; och hänsynen till den inhemska plåtfabrikatio¬
nen torde icke kräfva, att tull bibehålies för plåtar af mindre än 0.3
millimeters tjocklek. Det ofvan framhållna önskemålet lärer sålunda
kunna tillgodoses genom att tullfrihet medgifves för svartplåt af sist-
berörda slag; och synes fördenskull den för rubriken nr 695 föreslagna
tullsatsen af 5 kronor per 100 kilogram böra inskränkas att gälla, för¬
utom compoundstålplåtar, allenast plåtar af mindre än 0.6 men icke
mindre än 0.3 millimeters tjocklek.
Enligt gällande tulltaxa åtnjuta alla med rent eller bfyhaltigt tenn
öfverdragna järnplåtar tullfrihet, hvaremot med rent eller tennhaltigt
bly öfverdragna järnplåtar af V4 millimeters tjocklek och däröfver draga
tull. På grund, bland annat, af svårigheten att vid tullbehandlingen
skilja emellan med tennhaltigt bly och med blyhaltigt tenn öfverdragna
plåtar har Kungl. Maj:t i enlighet med tulltaxekommitténs förslag lik¬
ställt ifrågavarande slag af plåtar och upptagit desamma med tull¬
frihet.
För utskottet har emellertid påvisats, att, om järnplåtar, öfver¬
dragna med rent eller tennhaltigt bly, gjordes tullfria, detta lätt kunde
leda därhän, att det skydd, man afsett att bereda tunnplåtstillverk-
ningen, i afsevärd grad eluderades, enär det med hänsyn till den för-
blyade plåtens mera rostskyddande egenskap skulle ställa sig ekonomiskt
fördelaktigare att i fråga om plåtslagararbeten till husbyggnader använda
förblyad plåt i stället för annan järnplåt. Vanlig järnplåt kunde näm¬
ligen i utlandet förses med bly öfver drag för en kostnad af omkring
4 å 5 kronor per 100 kilogram eller ungefärligen samma belopp, hvar¬
med tullen å tunnare svartplåt enligt förslaget skall utgå.
Då utskottet ej kunnat underkänna betydelsen af det påvisade
förhållandet, synes den i rubriken nr 699 medgifna tullfriheten böra in¬
skränkas att gälla endast med tenn eller blyhaltigt tenn öfverdragen
järnplåt.
Bih. till Biksd. Prof. 1910. o Sami. 1 Afd. 21 Käft.
12
90 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
Muffar,
flänsar, prop
par etc.
Nr 715.
att Riksdagen må godkänna de i förslaget upp¬
tagna rubrikerna nr 693—703 jämte anmärkningar
med ändring dock i så måtto, att
a) i stället för rubriken nr 695 må upptagas
följande rubriker:
af mindre än 0.6 mm. men icke
mindre än 0.3 mm. tjocklek;
äfvensom plåtar, alla slag,
med olika hårdhetsgrader i
tvärsektion (compoundstål-
plåtar)........................................ 100 kg. 5 kr.
af mindre än 0.3 mm. tjocklek fria
samt
b) rubriken nr 699 må erhålla
följande förändrade lydelse:
med rent eller blyhaltigt tenn
öfverdragna................................. fria.
55:o.
Taxeförslagets rubrik nr 715 har följande lydelse:
715. Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,
korsrör och andra på liknande sätt formade rör¬
delar, allt försåvidt de äro framställda af
smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade
gaser............................................................................. 100 kg. 15 kr.
Enär, enligt hvad som upplysts, medelvärdet å här ifrågavarande
rördelar — hvilka utgöra den största under denna rubrik fallande
importartikeln — ej lärer uppgå till högre belopp än 60 å 70 kronor
per 100 kilogram och då inhemsk tillverkning under nu gällande tullskydd
af 4 kronor per 100 kilogram kunnat med framgång upptagas, torde
en tullförhöjning till 10 kronor få anses tillfyllest; och hemställer
utskottet förty,
att tullsatsen för rubriken nr 715 må fastställas
till, 10 kronor per 100 kilogram.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
91
56:o.
Rubrikerna nr 734 och 735 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
lydelse:
734. Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram
eller däröfver; äfvensom spett...................... 100 kg. 3 kr.
735. Rälsspik, vägande per stycke netto mindre
än 250 gram..................................................... 100 kg. 4 kr. 50 öre.
Den i ofvanstående rubriker upptagna artikeln rälsspik drager för
närvarande oafsedt styckvikten en enhetlig tull af 2 kronor 50 öre per
100 kilogram. Utskottet har visserligen icke haft något att erinra mot
en höjning af den för artikeln i fråga nu gällande tullen, men utskottet
har å andra sidan icke kunnat finna tillräckliga skäl vara förebragta
för en uppdelning i tullbehandlingshänseende af denna artikel med
ytterligare förhöjd tullsats för rälsspik, vägande per stycke netto mindre
än 250 gram. Utskottet har därför ansett sig böra förorda, att all
rälsspik åsättes en tull af 3 kronor per 100 kilogram.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att i stället för ifrågavarande rubriker nr 734
och 735 i Kungl. Maj:ts förslag må i taxan upptagas
en så lydande rubrik:
Rälsspik, äfvensom spett 100 kg. 3 kr.
57:o.
Rubrikerna nr 745 och 746 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande
lydelse:
745. Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och
mellanklotsar, spårramar och stödskenor,
rundjärnsstag och omkastare till spår¬
växlar, mellanslag (förbindningsjärn),
klämplattor, skenskor samt andra, ej
särskild! nämnda delar till spåranord¬
ningar; äfvensom spårramar för flytt¬
bara järnvägar ............................................. 100 kg. 2 kr. 50 öre.
Rälsspik etc.
Nr 734 c. 735.
Bottenplåtar
etc.
Nr 745 och
746.
92
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
746. Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och
växeltungor, vändskifvor, äfven gjutna,
samt delar därtill; äfvensom skarf- och
syllbultar med muttrar .............................. 100 kg. 6 kr.
Af de till rubriken nr 745 hänförliga artiklarna åtnjuta botten-
plåtar, syllar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar och stöd¬
skenor till spåranordningar äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar
för närvarande tullfrihet. De i rubriken nr 746 upptagna artiklarna
spårväxlar, spårkorsningar samt fjäder- och växeltungor äro jämväl,
alldenstund de tullbehandlas som järnvägsskenor, tullfria. Då utskottet
beslutat förorda tullfrihet för järnvägsskenor, torde däraf följa, att äfven
för nu uppräknade artiklar, som lämpligen kunna sammanföras i en
rubrik, tullfrihet bör blifva rådande.
Beträffande öfriga i rubriken nr 745 upptagna artiklar, nämligen
rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindnings-
järn), klämplattor, skenskor samt andra ej särskild! nämnda delar till
spåranordningar, har utskottet ansett, att desamma lämpligen böra
jämte de till rubriken nr 746 hänförliga artiklarna vändskifvor, äfven
gjutna, samt delar därtill, upptagas i en gemensam rubrik, enär dessa
artiklar, enligt hvad som uppgifvits, icke torde förete någon mera
afsevärd skiljaktighet i värde. Då genomsnittspriset å nu ifrågavarande
artiklar, hvilka samtliga nu draga tull med 10 procent af värdet, i
allmänhet icke torde öfverstiga 40 kronor per 100 kilogram, har en
tullsats af 4 kronor per 100 kilogram synts utskottet väl afvägd.
För skarf- och syllbultar med muttrar har däremot den i förslaget
upptagna tullsatsen af 6 kronor per 100 kilogram funnits lämplig, men
hafva desamma, af praktiska skäl, ansetts böra öfverflyttas till för¬
slagets rubrik nr 736.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
a) att rubrikerna nr 745 och 746 i Kung!. Maj:ts
förslag må erhålla följande förändrade lydelse:
Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och
mellanklotsar, spårramar och stöd¬
skenor, spårväxlar, spårkorsningar,
tjäder- och växeltungor; äfvensom
spårramar till flyttbara järnvägar fria.
93
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Rundjärnsstag och omkastare till spår¬
växlar, mellanslag (förbindningsjärn),
klämplattor, skenskor, vändskifvor,
äfven gjutna, och delar därtill, samt
andra, ej särskildt nämnda delar till
spåranordningar ..................................... 100 kg. 4 kr.
samt
b) att rubriken nr 736 i förslaget må erhålla
följande förändrade lydelse:
Träskrufvar; äfvensom andra gängade
eller ogängade skrufvar, bultar och
muttrar, vägande per stycke netto
högst 5 kg., samt mutterbrickor och
nitar (naglar):
af 12 mm. eller däröfver i diameter;
äfvensom, oafsedt dimensionen,
för järnvägs- och spårvägsskenor
afsedda skarf- och syllbultar
med muttrar.................................... 100 kg. 6 kr.
58:o.
Vid behandlingen af ett flertal i Kungl. Maj:ts förslag upptagna Verktyg,
rubriker, omfattande verktyg och därmed jämförliga artiklar, har utskottet Nr 760 m- fl
trott sig finna de af tulltaxekommittén anförda prisuppgifterna beträffande
en del i rubrikerna upptagna artiklar afse högre kvaliteter, än som kunna
anses motsvara genomsnittskvalitén af importerad vara, hvarjämte utskottet
iakttagit, att kommittén i åtskilliga fall, utan angifvande af skäl för
tullförhöjning, föreslagit högre tullsatser, än som motsvara 10 procent
af värdet, sådant detsamma för kommittén uppgifvits. Då utskottet är af
den meningen, att tullarna för nu ifrågavarande artiklar ungefär böra
motsvara nuvarande värdetull, uträknad efter de grunder, utskottet förut
i detta betänkande angifvit, har utskottet ansett en nedsättning af de
föreslagna tullsatserna för ett flertal verktyg och desamma närstående
artiklar erforderlig, i sammanhang hvarmed artikeln filklofvar synts
böra öfver flytt as från rubriken nr 779 till rubriken nr 777. I anslutning
härtill hemställer utskottet,
94
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
a) att tullsatsen för rubriken nr 760 i förslaget
må bestämmas till 25 öre per kilogram;
b) att tullsatsen för rubriken nr 764 i förslaget
må bestämmas till 20 öre per kilogram;
c) att tullsatsen för rubriken nr 766 i förslaget
må bestämmas till 75 öre per kilogram;
d) att tullsatsen för rubriken nr 773 i förslaget
må bestämmas till 10 öre per kilogram;
e) att tullsatsen för rubriken nr 774 i förslaget
må bestämmas till 20 öre per kilogram;
f) att tullsatsen för rubriken nr 776 i förslaget
må bestämmas till 30 öre per kilogram;
g) att rubriken nr 777 i förslaget må erhålla
följande förändrade lydelse:
Tänger, alla slag, af mer än 16 cm.
längd samt färdigarbetade lösa skänklar
därtill; äfvensom skiftnycklar, skruf-
tvingar, filklofvar och fästklofvar samt
delar därtill................................................ 1 kg. 20 öre;
h) att tullsatsen för rubriken nr 778 i förslaget
må bestämmas till 75 öre per kilogram; samt
i) att rubriken nr 779 i förslaget må erhålla
följande förändrade lydelse:
Cirklar af järn; hyfvel]ärn, ej sär¬
skilt nämnda, svarfjärn, hugg] ärn, hål¬
järn, stämjärn och bettlar; skridskor
och rullskor samt delar därtill; kork-
skrufvar med eller utan skaft; äfvensom
andra korkutdragare och delar därtill 1 kg. 45 öre.
59:o.
Skräddar- Den till rubriken nr 792 i förslaget fogade anmärkningen beträffande
Nr°792. skräddarsaxar är af följande lydelse:
Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 30 cm. längd med ena öglan
så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 95
För utskottet har påvisats lämpligheten däraf, att den angifna längd¬
bestämningen sättes något lägre, än som föreslagits, enär i handeln före¬
komma skräddarsaxar med en längd af endast 25 centimeter. Med hän¬
syn härtill och då den inhemska tillverkningen icke lärer röna olägenhet
af en dylik jämkning, får utskottet hemställa,
att ifrågavarande anmärkning i förslaget må er¬
hålla följande förändrade lydelse:
Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 25 om.
längd med ena öglan så formad, att den lämnar plats
för handens alla fingrar utom tummen.
60:o.
Särskildt inkommande kardbeslag hafva upptagits i förslagets
rubrik nr 797 med en tullsats af 25 öre per kilogram. Såsom af tull-
taxekommitténs betänkande framgår och jämväl vid ärendets behandling
inom utskottet bekräftats, förekommer ingen inhemsk tillverkning af
denna artikel, och lärer någon dylik icke heller vara att förvänta. På
grund häraf och då ifrågavarande artikel är af stor betydelse, bland
annat för den mindre industrien inom spinnerifacket, synes densamma
lämpligen böra komma i åtnjutande af tullfrihet; och hemställer alltså
utskottet,
att för artikeln kardbeslag måtte stadgas tull¬
frihet.
Giro.
Rubriken nr 798 i Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:
798. Spindlar till spinnerimaskiner ....................................... 1 kg. 10 öre.
Till förtydligande däraf, att med förestående bestämmelse icke
afses spindlar, inkommande samtidigt med en spinnerimaskin och till¬
hörande densamma, utan allenast särskildt inkommande spindlar, har ett
tillägg synts lämpligt; och hemställer utskottet förty,
Kardbeslag.
Nr 797.
Spindlar til!
spinneri-
maskiner.
Nr 798.
96
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att rubriken nr 798 i förslaget må erhålla föl¬
jande förändrade lydelse:
Spindlar, särskildt inkommande, till
spinnerimaskiner .............................. 1 kg. 10 öre.
62:o.
Nålar etc. Rubrikerna nr 799—801 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
Nr 799—801. lydelse:
799. Symaskinsnålar..................................................................... 1 kg. 5 kr.
800. Synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar; äfvensom
virknålar, sylar, ritspetsar samt s. k. modellborrar,
med eller utan skaft...................................................... 1 kg. 2 kr.
801. Hårnålar................................................................................. 1 kg. 40 öre.
Enligt gällande taxa draga symaskinsnålar och synålar, hvartill
jämväl stoppnålar hänföras, en tull af 30 öre per kilogram. Stickmaskins¬
nålar och sylar draga för närvarande tull med 10 procent af värdet.
Virknålar rubriceras som andra, ej specificerade järnvaror, och hårnålar
äro, såsom hänförliga till nålar, andra slag, åsätta en tull af 40 öre
per kilogram. Genom traktaten med Tyskland blef tullen å synålar och
symaskinsnålar nedsatt från 40 till 30 öre per kilogram.
Såsom tulltaxekommittén i sitt betänkande framhåller, förekommer
ingen inhemsk tillverkning af nu ifrågavarande slag af nålar med
undantag dock af hårnålar, som i afsevärd mängd tillverkas inom landet.
Med hänsyn härtill och till dessa artiklars stora betydelse såsom kon¬
sumtionsartiklar, har utskottet icke ansett sig kunna förorda för¬
slaget oförändradt. Utskottet har i stället funnit sig böra föreslå,
att symaskinsnålar, synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar samt andra,
ej särskildt nämnda nålar måtte, i likhet med hvad för hårnålar före¬
slagits, åsättas en tull af 40 öre per kilogram eller samma tullsats, som,
enligt hvad nyss nämnts, före svensk-tyska handelstraktatens ikraft¬
trädande gällde beträffande synålar och symaskinsnålar.
I anslutning härtill, hemställer utskottet,
97
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att i stället för ifrågavarande rubriker nr 799—
801 må i taxan upptagas två så lydande rubriker:
Virknålar, sylar, ritspetsar och s. k.
modellborrar, med eller utan skaft 1 kg. 2 kr.
Nålar, ej särskild! nämnda, sticknmskins-
nålar härunder inbegripna .................. 1 kg. 40 öre.
63:o.
Rubrikerna nr 805 och 806 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
lydelse:
Läs etc.
Nr 805 och
806.
805. Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med
eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörr-
stängare, icke förnicklade eller lackerade och icke
försedda med yttre anordning af annan metall än
järn.................................................................................. 1 kg. 30 öre.
806. Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel
metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och
andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan
tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack
samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp
eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt
nämnda ........................................................................... 1 kg. 50 öre.
För utskottet har blifvit upplyst, att med afseende å hänglås och
därmed likställda lås äger samma förhållande ruin, som tulltaxekommittén
vid sin utredning kunnat konstatera beträffande exempelvis arbeten af
koppar och dess legeringar, nämligen att det i allmänhet är varor af
högre kvalitet, som förses med ytbetäckning, medan däremot simplare
artiklar oftast sakna ytbetäckning. Då härtill kommer, att hänglås
utan ytbetäckning lära kunna betinga så lågt pris som 80 öre,
per kilogram räknadt, synes under den för rubriken nr 805 föreslagna
tullsatsen, 30 öre per kilogram, böra upptagas alla vanliga lås utan
ytbetäckning.
Beträffande dörr- och möbellås, bestående till någon mindre väsentlig
del af annan oädel metall än järn, har för utskottet påvisats, att den
Bih. till Iiiksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 13
lärnskrot.
Nr 818.
98 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
föreslagna tullsatsen vore oskäligt hög i förhållande till varuvärdet, och
synes därför sådan sammansättning ej böra föranleda tillämpandet af
den högre tullsatsen.
Utskottet får på grund af hvad sålunda anförts hemställa,
att rubrikerna nr 805 och 806 i förslaget må
erhålla följande förändrade lydelse:
805. Dörr- och möbellås, hänglås, kapp¬
säckslås och andra dylika lås af
järn, äfven i förening med annan
oädel metall, utan lackering eller
annan ytbetäckning, alla med
eller utan tillhörande nycklar;
äfvensom dörrstängare, icke för-
nicklade eller lackerade och icke
försedda med yttre anordning
af annan metall än järn............ 1 kg. 30 öre.
806. Lås, ej till nästföregående rubrik
hänförliga, af järn, äfven i före¬
ning med annan oädel metall,
alla med eller utan tillhörande
nycklar; kassa- eller förvarings-
fack samt skåp för nycklar till
kassahvalf, kassaskåp eller kassa¬
fack; äfvensom dörrstängare, ej
särskildt nämnda ..................... 1 kg. 50 öre.
64:o.
Rubriken nr 818 i Kung]. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
818. Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot .................. — fria.
I två likalydande motioner, den ena nr I: 60 af herr Carlberg
och den andra nr II: 240 af herr Svensson i Skyllberg, har bland
annat, yrkats, »att å tackjärnsskrot sättes en tull af 1 krona pr 100
kilogram».
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 99
Då utskottet icke ansett sig kunna förorda af motionärerna före¬
slagen tull å tackjärn, lärer ej heller tackjärnsskrot böra åsättas tull.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen ville, med afslag å förevarande
motioner I: 60 och II: 240 i hvad de afse tull å tack¬
järnsskrot, godkänna rubriken nr 818 i Kungl. Maj:ts
förslag oförändrad.
65:o.
Rubrikerna nr 857 och 858 i Kungl. Maj:ts förslag äro af följande
lydelse:
Koppar--—---—-------
tråd:
försedd med mantel af bly eller annan metall,
med eller utan armering, äfven i förening
med annat material; äfvensom med dylik
mantel försedda elektriska ledningskablar eller
linor, med eller utan armering:
857. af högst 25 mm. diameter........................... 1 kg. 12 öre
858. af större diameter .......................................... 1 kg. 10 öre.
Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant
på manteln.
Med hänsyn till de betydande industriella förbrukningsintressen,
som beröras af här föreslagna tullar å de elektriska ledningskablarna,
har utskottet ansett sig höra tillse, huruvida icke en lindring af de
föreslagna bestämmelserna vore möjlig; och har utskottet därvid funnit,
att en jämkning af diametergränsen utan olägenhet kan ske, så att den
högre tullsatsen endast skulle komma att drabba artiklar af högst 15
millimeters diameter.
Elektriska
lednings¬
kablar m, m.
Nr 857 och
858.
100
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Utskottet hemställer förty,
att i rubriken nr 857 i förslaget uttrycket »25
mm.» må utbytas mot uttrycket »15 mm.».
66:o.
Fiskkrokar.
Nr 899
och 900.
De i Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 899 och 900
äro af följande lydelse:
Fiskkrokar:
899. med konstgjord! bete, drag och svirflar härunder
inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda med
tafs................................................................................... 1 kg. 2 kr.
900. andra slag........................................................................... 1 kg. 60 öre.
Då de i förevarande rubriker upptagna artiklarna, såsom af tull-
taxekommitténs betänkande framgår, äga ett i hög grad växlande
värde, har det synts utskottet lämpligt, att desamma, hvilka nu draga
10 procents värdetull, fortfarande finge bibehållas vid denna tull. Vid
det förhållande, att vissa andra fiskredskap i förslagets rubrik nr 1270
upptagits med sistnämnda tull, har det tillika ansetts enklast att till
sistnämnda rubrik hänföra jämväl fiskkrokar.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen ville besluta, att tullen för de i
förevarande rubriker nr 899 och 900 upptagna artiklar
bestämmes till 10 procent af varornas värde samt
att samma artiklar öfverflyttas till förslagets rubrik
nr 1270, som i följd däraf erhåller följande förändrade
lydelse:
Fiskkrokar, drag och svirflar härunder
inbegripna; äfvensom metspön och
metrefvar, monterade, flöten, sänken
och andra dylika till fiskredskap syn¬
barligen afsedda, ej särskildt nämnda
artiklar...................................................... 100 kr. 10 kr.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
101
67:o.
Den öfvergång från värde- till vikttullar, som Kungl. Maj:t i
anslutning till hvad tulltaxekommittén förordat, i afsevärd utsträckning
föreslagit, har sin största betydelse beträffande tulltaxeförslagets trettonde
grupp, företrädesvis omfattande maskiner och apparater samt vissa delar
därtill.
Erkännas måste visserligen, att de här ofvan omförmälda skälen
för värdetullens utbyte mot vikttull göra sig gällande icke minst i fråga
om hithörande artiklar och, såsom jämväl förut i detta betänkande
erinrats, har Riksdagen med full insikt om dessa olägenheter år 1906
uttalat sig för öfvergång till vikttullsystemet samt begärt framläggande
för Riksdagen af förslag i sådant syfte.
Förbises kan emellertid å andra sidan icke, att stora svårigheter
möta vid en sådan öfvergång. Redan tulltaxekommittén, har i sitt be¬
tänkande påvisat desamma, ehuru kommittén icke ansett dem vara så
tungt vägande, att de borde föranleda värdetullens bibehållande utom
i vissa fall. Svårigheterna hafva sedermera särskildt från tullverkets
sida med stor skärpa framhållits och detta torde vara ganska naturligt.
Trots alla de olägenheter i andra hänseenden, som äro förenade med
värdeförtullningen, har densamma uppenbarligen den förtjänsten, att den
medgifver en jämförelsevis snabb tullbehandling och är föga besvärande
för tullmyndigheterna. Helt annorlunda med viktförtullningen, som
vållar tidsutdräkt och jämväl ställer helt andra anspråk på tulltjänste¬
männen beträffande både insikter och arbete. Därtill kommer utan
tvifvel ock, att man inför en sådan nyhet som den ifrågavarande måste
räkna med en viss betänksamhet hos en tjänstemannakår, känd för så
stor samvetsgrannhet som tullverkets.
Enligt utskottets förmenande kan det dock icke vara annat än
en tidsfråga, när de med värdeförtullning i fråga om maskiner förenade
olägenheter, hvilka i de allra flesta nyare tulltaxor föranledt öfvergång
till vikttull, äfven hos oss måste framtvinga en sådan reform. Och för
denna kan knappast någon tidpunkt vara lämpligare än den närvarande,
då med den osedvanligt långa tid, som kommer att förflyta, innan de
nya bestämmelserna kunna träda i kraft, ett vida längre rådrum än
eljest kan lämnas till förberedelser för dessa bestämmelsers tillämp¬
ning. Förbises böra icke heller de stora olägenheterna af ett sådant
förhållande, som för närvarande råder, då genom traktaten med Tyskland
hela den omfattande grupp af varuslag, som falla under gällande tull-
Maskiner.
102 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
taxas, en gemensam värdetnllsats upptagande rubrik »Maskiner, redskap
och verktyg, ej specificerade» är bunden. Också fann sig år 1906 då¬
varande chefen för finansdepartementet föranlåten, att vid framhållandet
af de brister i vår tulltaxa, som framträdt vid traktatsunderhandlingarna,
bland andra varuslag särskild! framhålla maskiner, för hvilken grupp
sålunda enligt departementschefens framställning jämväl kräfdes en helt
annan specialisering, något som uppenbarligen jämväl måste i större
eller mindre utsträckning medföra öfvergång till vikttullar.
Om sålunda utskottet icke allenast måst principiellt ansluta sig
till värdetullens utbytande mot vikttull inom maskingruppen utan jäm¬
väl funnit sig böra förorda denna princips tillämpning i förslaget, har
det dock å andra sidan synts utskottet nödigt att i möjligaste mån
jämväl skänka beaktande åt svårigheterna vid öfvergång till det nya
'systemet och, med bibehållande tills vidare af värdetullen i öfrig!, för
närvarande förorda öfvergång till vikttull endast där sådant kan anses
mest oundgängligt; och detta torde särskild! gälla elektriska maskiner,
landtbruksmaskiner samt metall- och träbearbetningsmaskiner äfvensom
ångpannor. Hvad åter ett flertal andra maskiner beträffar, däribland
företrädesvis sådana, som icke föras på lager för försäljning utan van¬
ligen gå från tillverkaren direkt till den industriidkare, som skall
använda dem, synes för desamma värdefull utan större olägenhet kunna
åtminstone tillsvidare bibehållas. Också har, på sätt nedan vidare om-
förmäles, och af där ytterligare angifna skäl, utskottet i åtskilliga fall
funnit den föreslagna vikttullen kunna utbytas mot värdefull.
Redan bär må emellertid framhållas, att utskottet hyser den uppfatt¬
ning, att en tillfredsställande affattning af denna del af tulltaxan icke
kan ernås annorledes än genom någon tids tillämpning af de bestäm¬
melser, som nu kunna varda antagna, samt därefter följande omarbetning
af bestämmelserna i fråga på grund af då vunnen erfarenhet. Med
hänsyn härtill lika väl som för säkerställande af maskinindustriens in¬
tressen under denna försökstid anser utskottet en kombinering af
värde- och vikttull i den riktning, Kungl. Maj:ts förslag innefattar — i
det undersökning i hvarje fall skall ske, att vikttullen ej understiger
vissa procent af värdet — ganska lämplig. Maskintillverkarna tillför¬
säkras ock därigenom, att äfven om vid blifvande traktatsunderhand¬
lingar jämkning skulle ifrågasättas i vikttullarna, i frågavar ande till¬
verkning beträffande alla sina af jämkningen berörda produkter kan
påräkna ett bestämdt minimiskydd; och den fortsatta värdedeklareringen
vid tullbehandlingen lämnar tillfälle att konstatera, huru vikttullarna
motsvara förut gällande värdetull. Utskottet kan dock icke i allo an-
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 103
sluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i förevarande afseende. Enligt detta
förslag skulle nämligen tullbeloppet ej få understiga nuvarande värde¬
tull; och. ett så högt minimibelopp anser utskottet vara mindre lämp¬
ligt, då därigenom endast tullförhöjningar skulle inträda men inga
tullnedsättningar. Med hänsyn härtill har utskottet funnit det vara
riktigare, att minimitullen bestämmes åtskilligt lägre än nu gällande
tull. Med den provisoriska karaktären af det förslag, som nu kan
varda antaget, är äfvenledes den bestämmelsen väl förenlig, att vid vikt-
gruppsindelning tullen i intet fall skall utgå med lägre belopp än för
högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgruppen.
På sätt framhålles i departementschefens anförande till statsråds¬
protokollet, har inom tullverket en utredning varit igångsatt rörande
maskintullförslagets tillämplighet, och har resultatet af denna utredning —
innefattad i en vid detta betänkande såsom bilaga fogad (bilaga I)
skrifvelse från generaltullstyrelsen till chefen för finansdepartementet —
sedermera öfverlämnats till bevillningsutskottet.
Beträffande denna utredning anför generaltullstyrelsen, att af vissa
skäl erforderliga uppgifter ej kunnat erhållas beträffande hela maskin¬
importen under den tid, försökstullbehandlingen pågått, samt att, såväl
på grund häraf som med hänsyn till den jämförelsevis korta tidsperiod,
uppgifterna omfattade, det ej kunnat undvikas, att uppgifter saknades
eller vore otillräckliga beträffande åtskilliga artiklar, men att i stort
sedt det införskaffade materialet torde kunna anses lämna ett godt stöd
för bedömandet af de för denna varugrupp föreslagna tullsatser, jäm¬
förda med nu utgående tull.
Med ledning af detta material har utskottet ansett sig böra före¬
slå åtskilliga jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag i syfte dels att ned¬
bringa åtskilliga vikttullsatser dels ock att i vidsträcktare omfattning än
enligt förslaget bibehålla värdetullar. Med de ändringar, som i sistbe-
rörda hänseende vidtagits, skulle — utan att de eljest vanliga olägen¬
heterna af värdetull här torde kunna antagas alltför starkt framträda —
vinnas, i vissa fall att alltför växlande varuvärden icke behöfde inpressas
under en gemensam vikttullsats, och i andra fall att svårigheter vid
tullbehandlingen komme att undvikas.
Uppenbart är emellertid, att äfven innan de nya maskintullarna
hunnit att under ett eller annat år tillämpas och man därmed vunnit
erfarenhet nog för deras mera definitiva reviderande, det borde vara
möjligt att i någon mån redan vid tiden för deras trädande i kraft
kunna bättre än nu öfverskåda, hvilka jämkningar däri, som kunna
104
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
tarf vas. För sådant ändamål torde emellertid behöfvas, att de redan
inom tullverket i sådant hänseende igångsatta undersökningarna fort¬
sättas, hvarom utskottet därför anser framställning böra göras hos
Kungl. Maj:t.
Ångöfver. Enligt den till nr 919—924 i föreliggande förslag fogade anmärk-
hettart-u n?nm' n'Lngeo- skola ångöfverhettare tullbehandlas såsom rör, bearbetade, åt smid-
919—924. bart järn.
Då emellertid ångöfverhettare till väsentlig del kunna bestå älven
af annat än själfva rörsystemet, såsom af s. k. ånglådor m. m., och
sådana delars hänförande till rubrikerna för bearbetade rör, om de olika
delarna inkomma hvar för sig, ej torde vara fullt lämpligt, synes en
jämkning af bestämmelsen i fråga vara af nöden; och hemställer utskottet,
a) att Riksdagen må besluta, att förevarande
anmärkning till rubrikerna nr 919—924 i förslaget
skall erhålla följande förändrade lydelse:
Anm. till nr 919—924. Består varan hufvudsakligen af annat
ämne än smidbart järn, förtullas densamma, såvidt annorlunda
oj är särskild! bestämdt, efter hvad för hufvudbeståndsdelen är
stadgadt. Ångöfverhettare tullbehandlas, om de inkomma samman¬
satta, såsom rör, bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i
söndertaget skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig
efter beskaffenheten.
Rökgas- För rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar, har i rubriken
nr 928 i förslaget upptagits en tullsats af 5 kronor per 100 kilogram.
Enligt utskottet lämnade uppgifter torde värdet å ifrågavarande
artikel vanligen utgöra omkring 21 kronor per 100 kilogram; och har
vid sådant förhållande utskottet funnit en tullsats af 2 kronor. 50 öre
per 100 kilogram vara lämpligare afvägd än den af Kungl. Maj:t före¬
slagna.
På grund häraf hemställer utskottet,
b) att tullsatsen för rubriken nr 928 i förslaget
må bestämmas till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.
Ångturbiner, Rubrikerna nr 932—941 i Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
ångmaskiner, _
Stig lo komobiler lydoISG!
etc.
Kr 932 - 94 i.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 105
Ångturbiner samt särskild! inkommande inre rote¬
rande delar därtill:
932. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 75 kr.
933. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men
ej mer än 1,000 kg........................................ 100 kg. 50 kr.
934. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.
men ej mer än 5,000 kg................................ 100 kg. 30 kr.
935. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.... 100 kg. 20 kr.
Ångmaskiner, ej särskild! nämnda:
936. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 50 kr.
937. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men
ej mer än 500 kg............................................. 100 kg. 35 kr.
938. vägande per stycke netto mer än 500 kg. men
ej mer än 2,500 kg.......................................... 100 kg. 20 kr.
939. vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.
men ej mer än 10,000 kg.............................. 100 kg. 16 kr.
940. vägande per stycke netto mer än 10,000 kg. 100 kg. 10 kr.
941. Ån glokomobiler, afsedda att transporteras på hjul;
äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......... 100 kg. 9 kr.
Ännu. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ång¬
maskiner.
I förevarande rubriker upptagna maskiner synas böra bibehållas
vid gällande värdefull, och hemställer alltså utskottet,
c) att rubrikerna nr 932—941 med tillhörande
anmärkning må ur förslaget utgå samt de i samma
rubriker upptagna artiklar hänföras till rubriken nr 1013
med en tullsats af 10 procent af värdet.
1 afseende å vattenturbiner, löphjul därtill och vattenhjul inne¬
håller Kungl. Maj:ts förslag följande bestämmelser:
Vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul
därtill samt vattenhjul:
946. vägande per stycke netto högst 1,000 kg. ... 100 kg. 15kr.
947. af större vikt.......................................................... 100 kg. 10kr.
Med hänsyn därtill att de slag af vatten turbiner, som företrädes¬
vis lära vara föremål för import, äro mycket stora och svårhandterliga
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 14
Vattenturbiner
etc. Nr 94 6
och 94 7.
Anm. till nr
932-947.
Pumpar etc.
Nr 948—958.
106 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
pjäser, torde för här ifrågavarande artiklar värdetull lämpligen böra
bibehållas, i följd hvaraf utskottet hemställer,
d) att rubrikerna nr 946 och 947 må ur förslaget
utgå samt de i samma rubriker upptagna artiklar hän¬
föras till rubriken nr 1013 med en tullsats af 10
procent af värdet.
I Kungl. Maj:ts förslag finnes efter rubriken nr 947 intagen
följande anmärkning:
Anm. till nr 932—947. Svänghjul till de i dessa rubriker afsedda maskiner
skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, förtullas särskildt för sig
och inberäknas ej i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.
Ifrågavarande bestämmelse, som enligt utskottets förslag skulle
komma att hänföra sig allenast till motorer, synes till underlättande
af tullbehandlingen böra jämkas därhän, att lösa svänghjul till sådana
motorer, som draga värdetull, jämväl blifva underkastade värdetull.
Med anledning häraf hemställer utskottet,
e) att ifrågavarande anmärkning må erhålla
följande förändrade lydelse:
Anm. Svänghjul till motorer skola, försåvidt de ej äro fastsittande
vid maskinen, ej inberäknas i maskinens vikt vid dess hän¬
förande under viss viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest
maskinen är underkastad vikttull, särskildt för sig.
I fråga om pumpar m. fl. här nedan angifna artiklar upptager Kungl.
Maj:ts förslag under rubrikerna nr 948—958 följande bestämmelser:
»Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar,
ventilatorer och roterande biåsmaskiner;
äfvensom yttre omhöljen och inre roterande
delar till sådana maskiner:
948. vägande per stycke netto högst 150 kg. 100 kg. 30 kr.
949. vägande per stycke netto mer än 150 kg.
men ej mer än 1,000 kg........................ 100 kg. 15 kr.
950. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. 100 kg. 10 kr.
Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska moto¬
rer, draga den för dessa senare bestämda tull.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 107
Andra masldndrifna pumpar af järn eller annan
metall, ångpnmpar och hydrauliska pumpar
härunder inbegripna; äfvensom kompressorer
samt blås- och kylmaskiner, ej särskild!
nämnda:
951. vägande per stycke netto högst 100 kg. 100 kg. 40 kr.
952. vägande per stycke netto mer än 100 kg.
men ej mer än 1,000 kg......................... 100 kg. 20 kr.
953. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.
men ej mer än 5,000 kg....................... 100 kg. 15 kr.
954. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.
och ej hänförliga till nästföljande rubrik 100 kg. 10 kr.
Anm. till nr 948-—954. Pampar, tydligen afsedda
att användas som sprutor, hänföras till sprutor.
955.
956.
957.
958.
Kompressorer och kylmaskiner, vägande per
stycke netto mer än 10,000 kg......................
Sprutor, brand- och trädgårds-:
för maskinkraft...............................................
andra slag:
vägande per stycke netto mer än 50 kg.
af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och
tryckpumpar för handkraft..................
100 kg. 6 kr. 50 öre
100 kg. 50 kr.
100 kg. SO kr.
100 kg. 20 kr.
Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tull-
behandlas som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.»
I)et störa flertalet af dessa artiklar har vid den undersökning, som
inom tullverket föranstaltats, visat sig vara till värdet synnerligen väx¬
lande. Såsom exempel må anföras de olika pris, per 100 kilogram
räknadt, som vissa till rubriken nr 948 hänförliga artiklar kunna betinga,
nämligen centrifugal- och rotationspumpar 32—380 kronor, fläktar 59
—300 kronor, ventilatorer 58—335 kronor och roterande biåsmaskiner
123—594 kronor.
Äfven beträffande andra till dessa rubriker hänförliga artiklar
kunna afsevärda prisväxlingar påvisas. Redan af denna anledning har
utskottet funnit värdetull för dessa rubriker vara att föredraga fram¬
för vikttull. Därtill kommer, att särskiljandet af vissa här angifna
varuslag, såsom pumpar och sprutor, möter stora tulltekniska svårig¬
heter. Då slutligen behofvet af öfvergång till vikttull beträffande
108
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
här ifrågavarande artiklar ej torde hafva gjort sig särskildt kännbart,
får utskottet hemställa,
/
f) att rubrikerna nr 948—958 jämte anmärkningen
till nr 948—954 må ur förslaget utgå samt de i först¬
nämnda rubriker upptagna artiklar hänföras till rubrik
nr 1013 med eu tullsats af 10 procent af värdet äfven¬
som att anmärkningen rörande tullbehandlingen af
fläktar, fast förenade med elektriska motorer, må öfver-
flyttas till sistnämnda rubrik.
Ugnar för
industriella
ändamål etc.
iVV 9ö9 och
960.
Beträffande ugnar för industriella ändamål finnas i rubrikerna
nr 959 och 960 i Kungl. Maj:ts förslag följande bestämmelser:
Ugnar för industriella ändamål, såsom kol¬
ning, torkning, rostning, bränning, härd¬
ning, vältning, smältning och bakning:
959. fasta ugnar utan rörelsemekanism ...... 100 kg. 4 kr. 50 öre
960. andra slag; äfvensom smidesässjor och
blåsbälgar............................................... 100 kg. 6 kr.
Med afseende å dessa artiklar gifver den inom tullverket föran¬
staltade undersökningen vid handen, att fasta ugnar utan rörelsemeka¬
nism icke stå lägre i pris, efter viktenhet räknadt, än de i den senare
rubriken upptagna. Medelvärdet af de under den tidsperiod, under¬
sökningen omfattat, importerade ugnarna har nämligen utgjort för de
till rubrik 959 hänförliga 107 kronor och för de i rubrik 960 upptagna
77 kronor, allt per 100 kilogram räknadt.
Då dessa siffror tyda på, att de i förstnämnda rubrik upptagna
ugnarna ej böra åsättas lägre tull än öfriga ugnar, synas rubrikerna
lämpligen böra sammanslås.
Utskottet får sålunda hemställa,
g) att, i stället för rubrikerna nr 959 och 960 i
Kungl. Maj:ts förslag, i taxan må upptagas en så
lydande rubrik:
Ugnar för industriella ändamål, såsom
kolning, torkning, rostning, brän¬
ning, härdning, vältning, smältning
och bakning; äfvensom smidesässjor
och blåsbälgar....................................... 100 kg. 6 kr.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 109
Rubriken nr 961 i Kung-I. Maj:ts förslag- har följande lydelse:
Maskiner, ej särskild! nämnda, för målning- eller
sönderdelning, såsom tuggare, med eller utan
underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och
pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, des-
aggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljesla¬
geri-, stärkelse-, choklad- och dylika industrier,
potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rot-
fruktskärare, roterande krossare (äfven sädes- och
oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelse-
maskiner och andra för fodervarors sönderdel-
ning afsedda maskiner; äfvensom maskiner för
blandning af betong, lera, sand eller dylikt ...... 100 kg. 6 kr.
Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som skulle blifva för¬
enade med tillämpningen af vikttull för flertalet i denna rubrik upptagna
maskiner, och då bibehållandet af värdetull här ej torde möta större
betänkligheter, synes eu förändring af förslaget i denna riktning böra
vidtagas. Dock torde potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfrukt-
skärare, roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt
gröpkvarnar, hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning
afsedda maskiner, hvilka såväl till beskaffenhet som värde äro likställda
med de i rubriken nr 994 upptagna artiklar, lämpligen kunna in¬
rymmas i denna senare rubrik.
I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
h) dels att förevarande rubrik nr 961 må ur för¬
slaget utgå;
dels att maskiner, ej särskilt nämnda, för mål¬
ning eller sönderdelning, såsom tuggare, med eller
utan underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och
pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggre-
gatorer, valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-, stärkelse-,
choklad- och dylika industrier äfvensom maskiner för
blandning af betong, lera, sand eller dylikt må upp¬
tagas i rubriken nr 1013 med en tull af 10 procent
af värdet;
dels och- att potatisrifnings- och torfrifnings¬
maskiner, rotfruktskärare, roterande krossare (äfven
sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelse-
Maskiner för
målning eller
sönderdelning
etc.
AV 961.
Hissmaskin
neri er etc.
Nr 968 och
969.
110 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
maskiner och andra för fodervarors sönderdelning af-
sedda maskiner må upptagas i rubriken nr 994 med tull
af 7 kronor per 100 kilogram, hvilken senare rubrik
i följd däraf erhåller följande förändrade lydelse:
Plogar, äfven ångplogar, årder
och alfluckrare; harfvar och
andra harfliknande åkerbruks¬
redskap; skörde- och slåtter -
maskiner; hästräfsor, hövändare,
ogräsrensare, hästhackor och
andra för sådd eller skörd af-
sedda, ej särskildt nämnda
apparater; harpor, kastmaski¬
ner, triörer, sädessorterare och
andra, ej särskildt nämnda för
sortering, rening och rensning
af säd, frö eller andra frukter
afsedda apparater; potatisrif-
nings- och torfrifningsmaski-
ner, rotfruktskärare, roterande
krossare (äfven sädes- och olje-
kakskrossare) samt gröpkvar-
nar, hackelsemaskiner och andra
för fodervarors sönderdelning
afsedda maskiner; äfvensom
halmelevatorer och andra stack-
ningsmaskiner............................ 100 kg. 7 kr.
Anm. (Lika med förslaget.)
Rubrikerna nr 968 och 969 i förslaget innehålla följande be¬
stämmelser :
Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hän¬
förliga, samt lyftkranar, vinschar och spel:
968. afsedda att trifvas med handkraft .................. 100 kg. 6 kr.
969. andra slag ............................................................. 100 kg. 8 ,,
Af enahanda skäl, som föranledt utskottet att förorda bibehållande
af värdetull för vissa i rubriken nr 961 upptagna maskiner, får ut¬
skottet hemställa,
in
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
i) att förevarande rubriker nr 968 och 969 må
ui förslaget utgå samt de i samma rubriker upptagna
artiklar öfverflyttas till rubriken nr 1013 med en tull¬
sats af 10 procent af värdet.
Då någon anledning ej synes förefinnas att i särskild rubrik Ängmudder-
upptaga ångmudderverk, hemställer utskottet, verk-
k) att rubriken nr 971 må ur förslaget utgå och
ångmudderverk upptagas i rubriken nr 1013.
Beträffande vissa slag al metallbearbetningsmaskiner finnes i
lubnkerna nr 973 978 i Kungl. Maj:ts förslag följande stadgadt:
Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än
500 kilogram, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng-
och slipmaskiner för bearbetning af metaller, ma¬
skiner, afsedda att skära metaller, dock ej klipp¬
maskiner; äfvensom särskildt inkommande dockor
(spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växel¬
lådor och indelningsapparater:
vägande per stycke netto högst 250 kilogram 100 kg. 30 kr.
vägande per stycke netto mer än 250 kilo¬
gram men ej mer än 1,000 kilogram......... 100 ko-, 22
vägande per stycke netto mer än 1,000 kilo¬
gram men ej mer än 2,000 kilogram......... 100 ko-, 16
vägande per stycke netto mer än 2,000 kilo¬
gram men ej mer än 5,000 kilogram......... 100 kg. 11
vägande per stycke netto mer än 5,000 kilo¬
gram men ej mer än 10,000 kilogram ...... 100 kg. 8
vägande per stycke netto mer än 10,000
kilogram ............................................................. j oo ]-g._ 5
Med afseende å öfverrubrikens formulering synes den erinran kunna
göias, att äfven borrmaskiner, svarfvar, fräs-, hyfvel- och gängmaskiner
1 viss mening hafva till uppgift att skära metaller, med anledning hvaraf
en jämkning 1 rubrikens_ affattning lärer vara påkallad.
, + . Enligt utskottet tillhandakomma uppgifter synes medelvärdet å
åtskillig a af nu ifrågavarande maskiner kunna sättas afsevärdt lägre, än
man med ledning af de upplysningar, tulltaxekommittén inhämtat, kunnat
Metall¬
bearbetnings¬
maskiner.
Nr 973-978.
973.
974.
975.
976.
977.
978.
11
11
För trämasse-
industrien af¬
städa maski¬
ner ete.
Nr 984.
\\% Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
antaga. Så har medelvärdet, per 100 kilogram räknadt, beträffande
dessa maskiner befunnits utgöra:
å maskiner, hänförliga till rubriken nr 973, 191 kr.
» » » » » » 974, 138 »
» » » » )> » 975, 124 »
» » » » » » 976, 98 »
Af dessa uppgifter synes framgå, att de föreslagna tullsatserna
för nyssnämnda rubriker utan olägenhet för den inhemska industrien
böra kunna något sänkas. „
j anslutning till hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
l) att förevarande rubriker nr 973—978 må god¬
kännas med de ändringar dock, att efter orden »slip¬
maskiner för bearbetning af metaller,» inskjutes ordet
»andra» samt att tullsatserna för rubrikerna nr 973
_976 bestämmas till nedan angifna belopp, nämligen
för rubriken nr 973 till 25 kr.
» » » 974 » 18 »
>, » » 975 » 14 »
» ii » 976 » 10 »
1 rubriken nr 984 upptager det föreliggande förslaget följande
bestämmelse:
För trämasseindustrien alsedda bark-, klyf- och liugg-
maskiner samt slipvei'k; raffinörer, holländare och gaini-
tyr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och press-
valsar med stativ för textil- eller pappersindustrien samt
kalandrar, äfven hydrauliska, oatsedt för hvilken industri
de äro afsedda; äfvensom manglar .................................... 100 kg. 7 kr.
Hvad särskild! den sistnämnda artikeln beträffar, kan utskottet
med hänsyn till dess jämförelsevis låga värde, som i medeltal^ lärer
uppgå till endast omkring 24 kronor per 100 kg., ej förorda sa hög
tullsats, som här föreslagits. .
Med afseende å öfriga i denna rubrik upptagna, företrädesvis tor
trämasseindustrien afsedda maskiner anser utskottet, hufvudsakligen al
enahanda skäl, som vid rubriken nr 961 anförts, värdetull böra bibehållas;
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 113
och hemställer utskottet, då anledning ej synes föreligga att i särskild
rubrik upptaga artikeln manglar,
in) att förevarande rubrik nr 984 må ur för¬
slaget utgå och i densamma upptagna artiklar öfver-
föras till rubriken nr 1013 med eu tullsats af 10
procent afvärdet.
Beträffande iläggningsmaskiner, hvilka i Kungl. Maj:ts förslag
finnas upptagna i rubriken nr 986 med en tullsats af 12 kronor per
100 kilogram, har för utskottet upplysts, att den föreslagna vikttullsatsen
innebure en afsevärd nedsättning af nu gällande tull för en artikel, som
är föremål för inhemsk tillverkning. Då på grund häraf deras upp¬
tagande i förevarande rubrik ej kan förordas och då utskottet funnit
värdetull kunna för dylika maskiner utan olägenhet bibehållas, får
utskottet hemställa,
n) att artikeln iläggningsmaskiner må ur rubriken
nr 986 i förslaget utgå och att ifrågavarande maskiner
må upptagas under rubriken nr 1013 med en tullsats
af 10 procent af värdet.
I förslagets rubrik nr 987 upptagas maskiner för tvättning af linne
och andra klädespersedlar med en tullsats af 10 kronor för 100 kilogram.
Enär dessa maskiner ej torde få anses vara af den betydelse, att
de förtjäna upptagas under särskild rubrik, och nu gällande värdetulls
bibehållande för desamma ej synes medföra nämnvärd olägenhet, hem¬
ställer utskottet,
o) att ifrågavarande rubrik nr 987 må ur för¬
slaget utgå samt att maskiner för tvättning af linne
och andra klädespersedlar må upptagas i rubriken nr
1013 med en tullsats af 10 procent af värdet.
Beträffande delar, ej särskild! nämnda, till skörd e- och slåtter-
maskiner innehåller taxeförslagets rubriker nr 995 och 996 följande
bestämmelser:
Bih. till Rikscl. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afcl. 21 Häft. 15
Iläggnings-
maskiner.
Nr 986.
Tvätt-
maskiner.
Nr 987.
Delar
till skörde-
och slåtter-
maskiner.
Nr 995 och
996.
15
114
Centrifuger
etc.
Nr 1002.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Delar, ej särskild! nämnda, till skörde- ock slåtter-
maskiner:
995. vägande per stycke netto högst 5 kg.......... 100 kg. 18 kr.
996. af högre vikt ...................................................... 100 kg. 12 kr.
Utskottet har inhämtat, att utrönandet vid tullbehandlingen af de
olika delarnas nettovikt per stycke skulle komma att möta praktiska
svårigheter samt att priset å mer eller mindre tunga dylika delar i
allmänhet icke vore per viktenhet så synnerligen växlande. Med hänsyn
härtill och då medelvärdet å hithörande vanligen förekommande artikiar
lärer uppgå till 87 öre per kilogram har utskottet funnit en enhetlig
tullsats af 12 kronor per 100 kilogram för samtliga ifrågavarande
maskindelar kunna utan olägenhet fastställas; och får utskottet sålunda
hemställa,
p) att i stället för de i förslaget intagna rubri¬
kerna nr 995 och 996 må i taxan intagas en så
lydande rubrik:
Delar, ej särskild! nämnda, till skörde-
och slåttermaskiner ........................... 100 kg. 12 kr.
Rubriken nr 1002 i det föreliggande förslaget innehåller följande
bestämmelse:
1002. Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda;
äfvensom mjölkkylare, mjölkförvärmare, pasto¬
rer, kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar,
ostkvarnar och andra, ej särskildt nämnda
maskiner och apparater för mejerihandtering
och margarintillverkning ....................................... 100 kg. 10 kr.
För dessa artiklar, som betinga ganska växlande pris, torde värde¬
tullen kunna bibehållas utan afsevärd olägenhet. Med anledning häraf
hemställer utskottet,
q) att rubriken nr 1002 må ur förslaget utgå
samt att i densamma upptagna artiklar i stället må
inrymmas i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10
procent af värdet.
115
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Rubrikerna nr 1003—1008 i förslaget äro af
Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägsvagnar i
förening med motorer, äfven elektriska, eller i
förening med ångmaskiner:
1003. vägande per stycke högst 12,000 kg..........
1004. vägande per stycke mer än 12,000 kg. men
ej mer än 20,000 kg..................................
1005. vägande per stycke mer än 20,000 kg. ...
1006. Tendrar ........................................................................
Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:
1007. personvagnar; äfvensom postvagnar ........
1008. godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och
underreden, med eller utan tillbehör......
följande lydelse:
100
|
kg.
|
18
|
kr.
|
100
|
kg.
|
16
|
kr.
|
100
|
kg.
|
14
|
kr.
|
100
|
kg.
|
12
|
kr.
|
100
|
kg.
|
15
|
kr.
|
100
|
kg.
|
8
|
kr.
|
Lokomotiv,
järnvägs- och
spårvägsvag¬
nar etc.
Nr 1003—
1008.
Hvad beträffar lokomotiv, hafva upplysningar, som meddelats ut¬
skottet, gifvit vid handen, att de föreslagna tullsatserna skulle af-
sevärdt öfverstiga nu gällande värdetull.
Med hänsyn härtill och då svårigheter torde möta att väga sär¬
skilt de större lokomotiven, finner utskottet det vara lämpligare, om
värdetull för denna artikel bibehålies.
Jämväl i fråga om järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med
• motorer eller ångmaskiner synas öfvervägande skäl tala för värdetullens
bibehållande. Utskottet har vidare funnit, att samtliga järnvägs- och
spårvägsvagnar med större skäl hafva sin plats under afdelningen XIII C
för fartyg och fordon än i afdelningen för maskiner, och torde de följ¬
aktligen böra öfverföras till förstnämnda afdelning C, där de hithörande
vagnar, som skulle draga värdetull, lämpligen kunna upptagas i rubriken
nr 1069.
Lokomotiv åter torde böra bibehållas i denna afdelning.
Hvad slutligen angår boggier och underreden, finner utskottet
dessa höra upptagas i sammanhang med öfriga till järnvägsmateriel
hörande artiklar, som återfinnas i afdelning XII A för järn och järn¬
varor, där de torde kunna inrymmas i rubriken nr 748.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
r) att förevarande rubriker nr 1003—1008 må
ur förslaget utgå;
samt att i stället för sagda rubriker
dels må på nu ifrågavarande ställe i taxan in¬
tagas en så lydande rubrik:
116
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Lokomotiv, äfven elektriska .................. 100 kr. 10 kr;
dels må med en tullsats af 15 procent af värdet
i förslagets rubrik nr 1069 upptagas järnvägs- och
spårvägsvagnar i förening med motorer eller ång¬
maskiner, hvarvid sistnämnda rubrik erhåller följande
förändrade lydelse:
Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer
eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej särskild!
nämnda, äfven med motor försedda, samt underreden
därtill; äfvensom med gummiringar försedda hjul
till sådana åkdon eller fordon ......... 100 kr. 15 kr;
dels må upptagas i afdelning XIII C järnvägs-
och spårvägsvagnar utan motorer samt tendrar, hvarvid
därstädes närmast efter rubriken nr 1068 införas tre
så lydande rubriker:
Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:
personvagnar; äfvensom postvagnar 100 kg. 15 kr.
godsvagnar, alla slag ........................ 100 kg. 8 kr.
Tendrar ..................................................... 100 kg. 12 kr.;
dels ock må till rubriken nr 748 öfverflyttas
boggier och underreden, med eller utan tillbehör,
hvarvid denna rubrik erhåller följande förändrade
lydelse:
Andra, ej särskild! nämnda delar och
tillbehör till signalsäkerhets-, växel-
förreglings- och vägbomsanordningar;
äfvensom till järnvägs- och spårvägs¬
vagnar hörande boggier och under¬
reden, med eller utan tillbehör......... 100 kg. 8 kr.
Axlar de. till
järnvägs• och
spårvägs-
materiel.
Nr 1009—
1012.
I rubrikerna nr 1009—1012 af föreliggande taxeförslag
inrymda följande bestämmelser:
Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:
axlar, raka:
1009. icke bearbetade......................................................... 100 kg.
1010. bearbetade................................................................... 100 kg.
1011. hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar...... 100 kg.
finnas
6 kr.
7 kr.
6 kr.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23■ 117
1012. hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,
buffertar och delar därtill samt draginrätt-
ningar och koppelan ordningar............................... 100 kg. 7 kr.
Då, på sätt af utskottets yttrande vid rubrikerna nr 1003—1008
framgår, utskottet föreslagit att till hufvudsaklig del i andra afdelningar
af taxan upptaga rullande järnvägs- och spårvägsmateriel, torde ej
finnas skäl att i denna afdelning bibehålla nu ifrågavarande artiklar,
utan synas desamma lämpligare böra inrymmas i alclelningen för järn
och järnvaror.
På grund häraf hemställer utskottet,
s) att förevarande rubriker nr 1009—1012 må ur
förslaget utgå och att i stället må närmast efter för¬
slagets rubrik nr 748 intagas fyra så lydande rubriker:
Till järnvägs- och spårvägsmateriell afsedda:
axlar raka:
icke bearbetade................................... 100 kg. 6 kr.
bearbetade............................................ 100 kg. 7 »
hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom
hjulringar ............................................. 100 kg. G »
hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfven¬
som fjädrar, buffertar och delar
därtill samt draginrättningar och
koppelanordningar ........................... 100 kg. 7 kr.
I anslutning till hvad utskottet här ofvan vid rubrikerna nr 932
—941, 946 och 947, 948—958, 961, 968 och 969, 971, 984, 986, 987
och 1002 anfört och under förutsättning af bifall till hvad därstädes före¬
slagits beträffande åtskilliga maskiners upptagande i rubriken nr 1013
hemställes,
t) att rubriken nr 1013 må erhålla följande
förändrade lydelse:
För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och liugg-
maskiner samt slipverk; raffinörer, holländare och
garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar
och pressvalsar med stativ för textil- eller pappers¬
industrien samt kalandrar, äfven hydrauliska,
oafsedt för hvilken industri de äro afsedda; pappers-,
Maskiner,
särskildt
nämnda,
Nr 1013.
118
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
papp-, tork- och våtmaskiner med sibeylindrar
eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi-
och pappersindustierna, kuvert- och påsmaskiner,
bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner,
kartong- och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,
skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverkning
af tändsticksaskar samt för sådana eller andra
dylika askars hopskjutning, etikettering, plåning
och fyllning; ramiläggnings- och ramurtagnings-
maskiner för tändstickstillverkningen; kard- och
ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner; cigarrett¬
maskiner, kapsylmaskiner, kaffe-, kakao- och malt-
rostningsmaskiner; maltvändare; hissmaskinerier,
ej till annan rubrik hänförliga, samt lyftkranar,
vinschar och spel; ångmudderverk; ångturbiner
samt särskildt inkommande inre roterande delar
därtill, ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägs-
lokomotiv och ångvältar; vattenturbiner och sär¬
skildt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;
pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,
blås- och kylmaskiner, samt yttre omhöljen och inre
roterande delar till dessa maskiner; brand- och’träd-
gård ssprutor, maskiner för blandning af betong,
lera, sand eller dylikt; maskiner, ej särskildt nämnda,
för målning eller sönderdelning, såsom tuggare,
med eller utan underrede, kul- och rörkvarnar,
stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desinte-
gratorer, desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar för
oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och dylika indu¬
strier; mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kär¬
nor, smörältningsmaskiner, ostpressar och ostkvar¬
nar; centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner
för tvättning af linne och andra klädespersedlar;
manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar;
apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning
af kolsyrade drycker, tapp- ock korkningsmaskiner
för mineralvattenfabrikationen, med eller utan saft-
pumpar, eller för bryggerier; materialprofnings-
maskiner; pneumatiska'maskiner, alla slag; skrif- och
räknemaskiner, kassakontrollapparater; axelkopp-
119
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
lingar, fasta eller rörliga; sil- och siktapparater,
massafångare, nrvattnare, sibcylindrar samt perfo¬
rerade eller annorledes med hål försedda eller med
duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorte-
ringsmaskiner; regulatorer till vattenturbiner; ma¬
skiner för tvättning af potatis eller sockerbetor
samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar;
omröringsapparater för kokare och behållare; broms¬
apparater, luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägs-
eller spårvägsvagnar; äfvensom andra ej särskild!
nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska
verktyg ................................................... 100 kr. 10 kr.
Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga
den för dessa senare bestämda tull.
Beträffande armatur innehåller förslagets rubriker nr 1035—1037
följande bestämmelser:
Armatur, ej särskild! nämnd, till maskiner,
apparater och rörledningar, lös eller särskild!
inkommande, såsom ventiler och kranar, ång-
hvisslor, smörjapparater, afskiljare och afledare
för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar
och vädurar, centrifugalregulatorer och bland-
ningsapparater för badinrättningar; äfvensom
injektorer och ejektorer:
1035. af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;
äfvensom till hufvudsaklig del af annan
metall, oafsedt vikten.................................... 100 kg. 50 kr.
andra slag:
1036. vägande per stycke netto mer än 5 kg.
men ej mer än 50 kg......................... 100 kg. 15 kr.
1037. vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 kg. 10 kr.
Armatur.
AV 1035 —
1037.
Ehuru denna del af förslaget i sin föreliggande form erbjuder den
tulltekniska fördel, att tulltjänstemannen beträffande armatur med en
nettovikt per stycke af högst 5 kilogram ej skulle ställas inför nödvändig¬
heten att konstatera, huruvida varan till hufvudsaklig del består af järn
eller af annan metall, synes dock befogad hänsyn till varuvärdet göra
det nödvändigt att offra denna fördel. Af den utredning, som "stått
utskottet till buds, synes nämligen framgå, att sådan lättare armatur,
Anm. 6 till
Afd. XIII A.
Anm. till nr
1038—1043.
120 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
som består af järn, bär så lågt värde, att den ej lämpligen kan åsättas
lika hög vikttullsats som motsvarande armatur af annan metall. Så
lärer exempelvis för kranar af järn, hänförliga till rubriken nr 1035,
medelvärdet utgöra 97 kronor per 100 kilogram och för andra dithörande
artiklar af järn hafva uppgifvits så låga värden som 65, 76 och 93
kronor per 100 kilogram. Ehuruväl medelvärdet kan sättas afsevärdt
högre än ofvan angifna siffror utvisa, lärer dock för armatur, till
hufvudsaklig del bestående af järn och vägande per stycke netto högst
5 kilogram, en högre tull än 25 kronor per 100 kilogram icke lämp¬
ligen böra fastställas.
Utskottet, som alltså funnit sig böra förorda eu uppdelning, som
medgifver tullsatsernas bättre afpassande efter armaturens olika värde,
får i sådant hänseende hemställa,
it) att i stället för rubrikerna nr 1035—1037
i förslaget må upptagas följande bestämmelser:
Armatur, ej särskildt nämnd, till ma¬
skiner, apparater och rörledningar,
lös eller särskildt inkommande, så¬
som ventiler och kranar, ånghvisslor,
smörjapparater, afskiljare och afle¬
dare för kondensationsvatten eller
olja, pulsometrar och vädurar, cen-
trifugalregulatorer och blandnings-
apparater för badinrättningar; äfven¬
som injektorer och ejektorer:
till hufvudsaklig del af järn:
vägande per stycke netto högst
5 kg................................................. 100 kg. 25 kr.
vägande per stycke netto mer än
5 kg. men ej mer än 50 kg. 100 kg. 15 kr.
vägande per stycke netto mer än
50 kg.............................................. 100 kg. 10 kr.
andra slag ............................................. 100 kg. 50 kr.
Anmärkningar till nr 1035—1037 (lika med förslaget).
I anslutning till hvad utskottet här ofvan anfört med afseende å
lämpligheten af en reduktion af de föreslagna minimibelopp, hvarmed
de ifrågasatta vikttullsatserna å maskiner skola utgå, och då utskottet
121
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
anser, att berörda belopp bör fastställas för icke elektriska maskiner
och apparater samt delar däraf till 5 procent och för elektriska maski¬
ner samt delar däraf till 10 procent af värdet, får utskottet hemställa,
v) att anmärkning 6 till Afd. XIII A i förslaget
må erhålla följande lydelse:
6. För sådana maskiner ocli apparater samt delar däraf,
för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje fall
motsvara minst 5 procent af varans värde.
För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka
olika tullsatser äro stadgade allt efter olika vikt per stycke, må
tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbe-
skattado varor i närmast lägre viktgrupp;
samt
x) att anmärkningen till nr 1038—1043 i för¬
slaget må erhålla följande lydelse:
Anm. till nr 1038—1043. För de i dessa rubriker upp¬
tagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje fall mot¬
svara minst 10 procent af varans värde och må i intet fall utgå
med lägre belopp än för högst tullbeskattadé varor i närmast
lägre viktgrupp.
I motionen II: 246 har herr Broström yrkat, bland annat, »att
Riksdagen måtte besluta:
att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 69 under nr 1062 före¬
slagna tullen å fartyg och båtar, med eller utan tillbehör, af järn med
nettodräktighet af 40 registerton eller därunder måtte träda i kraft
från och med dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes.»
Öfver ifrågavarande yrkande kommer utskottet i annat samman¬
hang att afgifva yttrande, hvilket utskottet härigenom får för Riksdagen
y) anmäla.
Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört rörande
behofvet af en undersökning rörande maskintullförslagets verkningar i
tillämpningen, får utskottet hemställa,
z) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse
till Kungl. Magt anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 16
122
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
inom tullverket igångsätta erforderlig undersökning
rörande verkningarna af de bestämmelser om vikt¬
tullar å maskiner, som af Riksdagen antagits, samt,
för den händelse denna undersökning gifver vid han¬
den, att jämkningar i nämnda bestämmelser äro af
nöden, om möjligt förelägga nästkommande års Riks¬
dag däraf påkalladt förslag.
68:o.
Rubrikerna nr 1070—1078 i det af Kungl. Maj:t framlagda för¬
slaget innehålla följande bestämmelser:
1070. Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,
såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och
gasolin; paraffin, rå eller renad, jord vax (ozo-
kerit) samt ceresin ........................................................ — fria.
1071. Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,
samt andra smörjmedel, ej särskildt nämnda, i
hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt in¬
beräknad ........................................................................... 1 kg. 2 öre
1072. Hartsoljor........................................................................... — fria.
Vegetabiliska, feta oljor:
linolja:
1073. rå; äfvensom linoljesyra......................................... 1 kg. 7 öre
1074. kokt; tullbehandlas som oljefernissa;
1075. rot- och rapsoljor; äfvensom rot- och rapsolje-
syror............................................................................ 1 kg. 7 öre
oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja, se¬
samolja och bomullsfröolja:
1076. på fat, större eller mindre................................. — fria.
1077. på andra kärl, kärlens vikt inberäknad......... 1 kg. 5 öre
Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i
rubrikerna nr 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt
mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 123
1078. andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, så¬
som ricinolja, hampolja och majsolja................. — fria.
I motionen 1: 56 yrkar herr Stendahl, »att Riksdagen ville för sin
del besluta,
att smörjoljor, blandade af vegetabiliskt eller animaliskt fett eller
olja, intill 30 viktprocent, med mineralolja:
på fat, större eller mindre, åsättas en tull per 1 kilogram 2 öre
på andra kärl, kärlens vikt inberäknad...... per 1 kilogram 5 öre;
att smörjoljor, blandade af vegetabiliskt eller animaliskt fett eller
olja, öfver 30 viktprocent, med mineralolja:
åsättas en tull................................................... per 1 kilogram 7 öre;
att i rubriken 1070 efter ordet »smörjoljor» införes ordet »oblan¬
dade»; samt
att efter rubriken 1077 anmärkningen: 'Oljor, utgörande bland¬
ning utaf någon af de i rubrikerna nr 1076 och 1077 afsedda feta
oljor samt mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor’ bortfaller.»
Ett härmed likartadt yrkande göres af herr Furst i motion
II: 237, hvari hemställes, »att Riksdagen ville besluta,
1. att tulltaxan uti punkterna 1070 och 1071 måtte få följande
ändrade lydelse:
1070. Mineraloljor, nativa eller råa äfvensom renare, så¬
som lysoljor, oblandade smörjoljor, petroleum¬
bensin och gasolin; parafin, rå eller renad, jord-
vax (ozokerit) samt ceresin........................................ — fria.
1071. a. Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagns¬
smörja, samt andra smörjmedel, ej särskildt nämn¬
da, i hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt
inberäknad..................................................................... 1 kg. 2 öre
b. blandade smörjoljor med under 30 procent fett-
halt på fat större eller mindre, emballagets vikt
inberäknad...................................................................... 1 kg. 2 öre
c. blandade smörjoljor med under 30 procent fett-
balt på andra kärl, kärlens vikt inberäknad......... 1 kg. 5 öre
d. blandade smörjoljor med öfver 30 procent fett-
halt på fat eller andra kärl, emballagets vikt in¬
beräknad .............................................................. 1 kar. 7 öre
o
Anm. Olja anses som blandad, när analys utvisar minst 2
procent fett (rälcnadt som oljesyre-glyeerin).
124
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
2. samt att, som följd häraf, den under punkt 1077 befintliga
anmärkningen lydande:
’Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i rubrikerna nr 1076 och
1077 afsedda feta oljor samt mineralolja, tullbehandlas som mineralolja'.
må utgå.»
Såsom af motionerna framgår, sammanfalla motionärernas yrkanden
däruti, att smörjoljor på fat, innehållande intill (under) 30 procent fett-
halt, skulle åsättas en tull af 2 öre per kilogram; dock att enligt den
senare motionen emballagets vikt skulle inberäknas.
På grund af svårigheten att utröna, huruvida den i blandningar
af mineraloljor med fet olja ingående feta oljan utgöres af rof- eller
rapsolja, som för närvarande drager tull med 7 öre per kilogram, eller
af olja utaf tullfri beskaffenhet, hvilken svårighet gjort sig än mera
kännbar, om, förutom förstnämnda slag af olja, äfven ingått annan fet
olja, torde vid tullbehandlingen dylika blandningar i regel hittills hafva
fått tullfritt införas.
Enligt hvad som upplysts, är det företrädesvis rof- och rapsolja, som
användes såsom tillsats i smörjoljor, därvid dylik fet olja ingår i bland¬
ningen till högst 30 och i allmänhet ej öfver 20 procent af varans volym.
Såsom medeltal lärer man kunna räkna med eu fetthalt af 15 procent.
De, som här i landet sysselsätta sig med blandning af dylika
smörjoljor, hafva sålunda att för ingredienserna till 100 kilogram smörj¬
olja antingen erlägga en tull af i medeltal 1 krona 5 öre och högst 2
kronor 10 öre eller använda med motsvarande belopp tullskyddad inhemsk
vara. Hittills tillämpad tullbehandlingspraxis för ifrågavarande, smörj¬
oljor innebär alltså eu premiering af de utländska oljefirmorna på de
inhemska oljehandlarnas bekostnad.
Då sålunda utskottet i likhet med motionärerna finner nu gällande
tullbestämmelser i berörda afseende otillfredsställande, kan utskottet
dock ej i allo ansluta sig till motionärernas uppfattning beträffande
lämpligaste sättet för af hjälp ande af det rådande missförhållandet.
Utskottet är visserligen ense med motionärerna i det afseende!, att
ifrågavarande blandningar böra tull beläggas, oafsedt huruvida den in¬
gående feta oljan är af tullfri eller ^illpliktig beskaffenhet, då enligt ett
i bilagan II till detta betänkande återgifvet utlåtande af professorn vid
tekniska högskolan Peter Klason en undersökning af arten af den i bland¬
ningen ingående feta oljan är absolut omöjlig från tullteknisk syn¬
punkt, men utskottet kan ej förorda det af motionärerna framställda för¬
slaget angående fastställandet af en gräns vid 30 procents fetthalt.
125
BeviUningsutsIcottets Betänkande Nr 23.
Funnes en sådan gräns fastställd, skulle nämligen hvarje inkommande
sändning behöfva underkastas en — såsom af ofvanberörda utlåtande
framgår — omständlig kvantitativ analys, som gifvetvis ej kunde utföras
inom tullverket. Öfverhufvud torde med afseende å hvad ofvan anförts an¬
gående de gränser, inom hvilka fetthalten varierar, någon särskild gräns¬
bestämning ej erfordras. Den mindre sannolika möjligheten, att smörj¬
oljor af afsevärdt högre fetthalt än de i handeln vanligen förekommande
skulle komma att importeras för att sedermera före försäljningen till¬
sättas med något ytterligare kvantum mineraloljor, lärer erforderligen
kunna förebyggas genom bestämmelsernas affattande i den form, att
dylika blandningar, hufvudsakligen bestående af fet olja, komme att
oafsedt sin beskaffenhet i öfrigt draga den för rot- och rapsolja gällande
tullen.
Beträffande det för vanligen förekommande blandade smörjoljor
erforderliga tullskyddets storlek anser utskottet, att en tullsats af 2 öre
per kilogram bör vara fullt tillfredsställande, då detta belopp ungefär¬
ligen motsvarar tullen för den i smörjolja förekommande högsta kvan¬
titet tullpliktig olja. Det torde icke vara erforderligt att bereda bland-
ningsproceduren, som lärer kräfva endast obetydlig kostnad, något sär-
skildt skydd.
1. och med fastställandet af en tullsats af 2 öre per kilogram för
vanliga blandade smörjoljor, vinnes äfven den fördel i tulltekniskt hän¬
seende, att deras särskiljande från maskin- och vagnsmörja endast har
statistiskt intresse.
Beträffande öfriga i förevarande rubriker upptagna bestämmelser
har utskottet endast den erinran att göra, att sojaolja, hvilken artikel
på senare tid vunnit afsevärd användning inom landet, synes böra upp¬
räknas bland de i rubriken nr 1078 upptagna exemplen.
I enlighet med hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af förevarande motioner
1: 56 och II: 237, ville besluta, att förslagets rubriker
nr 1070—1078 skola i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:
1070. Mineraloljor, nativa eller råa,
äfvensom renade, såsom lys-
oljor, smörjoljor, petroleumben¬
sin och gasolin; paraffin, rå
eller renad, jord vax (ozokerit)
samt eeresin.................................
fria.
Oljefernissa
NM089.
126 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
1071. Vaselin, äfven konstgjord, maskin-
ocli vagnsmörja, smörjoljor, ut¬
görande eu blandning af fet
olja och mineralolja, för så vidt
den senare är hufvudbestånds-
delen; äfvensom andra smörj¬
medel, ej särskild! nämnda, i
hvilka fett eller olja ingår,
emballagets vikt inberäknad ... 1 kg. 2 öre.
Anm. Smörjoljor, utgörande en
blandning af fet olja och mine¬
ralolja, skola, om de hufvudsak¬
ligen bestå af fet olja, tullbe-
handlas såsom rof- och rapsoljor.
1072. Hartsoljor ......................................... — fria.
Vegetabiliska, feta oljor:
linolja:
1073. rå; äfvensom linoljesyra ...... 1 kg. 7 öre.
1074. kokt: tullbehandlas som olje¬
fernissa;
1075. rof- och rapsoljor; äfvensom
rof- och rapsoljesyror............ 1 kg. 7 öre.
oliv- eller bomolja, jordnöt- eller
arachidolja, sesamolja och
bomul Iströ olja:
1076. på fat, större eller mindre — fria.
1077. på andra kärl, kärlens vikt
inberäknad........................ 1 kg. 5 öre.
1078. andra slag, ej till annan rubrik
hänförliga, såsom ricinolja,
hampolja, majsolja och soja¬
olja ............................................ — fria.
69:o.
Rubriken nr 1089 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
Fernissa:
olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder
inbegripna .............................................................. 1 kg. 15 öre.
127
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Enligt bestämmelse i förslagets rubrik nr 1074 skall kokt linolja
tullbehandlas såsom oljefernissa och sålunda, i likhet med öfriga, under
ofvanstående rubrik upptagna artiklar, draga en tull af 15 öre per kilo¬
gram. För rå linolja upptages i Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr
1073 eu tullsats af 7 öre per kilogram, och den beredning, som den
kokta linoljan blifvit underkastad, skulle alltså åtnjuta skydd med 8
öre per kilogram. Enligt hvad utskottet inhämtat, lärer emellertid före-
nänmda beredning vara en jämförelsevis enkel procedur, som icke lärer
betinga högre kostnad än 1 å 2 öre per kilogram. Med hänsyn härtill
och då ifrågavarande artikel utgör den viktigaste af de varor, som
skulle draga den i ofvannämnda rubrik nr 1089 föreslagna tullen, har
utskottet ansett sig böra för denna rubrik förorda en något lägre tull¬
sats eller 10 öre per kilogram.
På grund häraf hemställer utskottet,
att tullsatsen för rubriken nr 1089 må bestämmas
till 10 öre per kilogram.
*
70:o.
Rubrikerna nr 1092 och 1093 i Kungl. Maj:ts förslag
följande lydelse:
Ljus:
1092. julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt
vaxljus .................................................................. 1 kg.
1093. andra slag ............................................................. 1 kg.
Anm. till nr 1092 och 1093. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag.
är o af Ljus.
Nr 1092
och !093.
25 öre
12 öre.
Enligt nu gällande bestämmelser draga alla slag af ljus, med
undantag af talgljus, tull med 12 öre per kilogram. Såsom af tull-
taxekommitténs betänkande framgår, hade kommittén med hänsyn där¬
till, att de i ofvanstående rubrik nr 1092 upptagna ljusen, särskildt de
s. k. julgransljusen, vore föremål för en icke obetydlig import, ansett
sig böra för desamma föreslå högre tull än för öfriga hithörande artiklar.
Utskottet har emellertid inhämtat, att den inhemska tillverkningen af
dessa till högre tull föreslagna ljus under de senaste åren visat gläd¬
jande framsteg och lyckats att i stor omfattning å den inhemska
marknaden undantränga det utländska fabrikatet. På grund häraf har
Saltsyra.
Nr 1102.
Kaustik!
kali etc.
Nr 1114.
128 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
utskottet ansett, att en gemensam tullsats af 12 öre per kilogram för
alla slag af ljus skulle innebära ett fullt tillräckligt skydd för den in¬
hemska tillverkningen af dessa artiklar; och får utskottet hemställa,
att i stället för rubrikerna nr 1092 och 1093 i
Kungl. Maj:ts förslag må upptagas eu så lydande
bestämmelse:
Ljus, alla slag ............................. 1 kg. 12 öre.
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för
askar, papper och dylikt omslag.
71:o.
Rubriken nr 1102 i Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
1102. Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och
fluorammonium .......................................................... — fria.
Af nämnda artiklar åtnjuter saltsyra äfven för närvarande tull¬
frihet. Enligt utskottets mening föreligger emellertid skäl att vidtaga
en ändring i detta afseende. Det har nämligen för utskottet blifvit
upplyst, att tillverkning af saltsyra på senare tid upptagits inom landet
och att denna fabrikation för sin vidare utveckling vore väl i behof af
något tullskydd, helst som den tullbelagda artikeln svafvelsyra vore ett
viktigt beredningsämne vid framställningen af saltsyra. Med hänsyn
till hvad sålunda blifvit upplyst har utskottet ansett det vara skäligt,
att saltsyra finge draga samma tull som svafvelsyra; och hemställer
alltså utskottet,
att i stället för rubriken nr 1102 må i taxan
intagas två så lydande rubriker:
Saltsyra (klorvätesyra)....................... 100 kg. 60 öre.
Fluorvätesyra och fluorammonium — fria.
72:o.
Den i Kungl. Maj:ts förslag förekommande rubriken nr 1114 har
följande lydelse:
Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt
natron (kaustik soda, natronhydrat),
fasta eller flytande..................................... 100 kg. 2 kr. 50 öre.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 129
I motionen II: 234 af herr Wilson har yrkats, »att Riksdagen
med afslag på Kungl. Maj:ts framställning i punkten 1,114 af ofvannämnda
proposition ville besluta, att nämnda punkt måtte erhålla följande lydelse:
Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron (kaustik soda, natronhydrat)
fasta eller flytande — ■—- — — — — —--— — — — fria.»
För ett effektivt utnyttjande af vårt lands rika vattenkraftstill¬
gångar är enligt utskottets mening en kraftig utveckling af vår kemiska
storindustri särdeles önskvärd. Till de produkter, hvilkas framställande
därvid i främsta rummet torde kunna komma i fråga, äro att räkna de
under ofvanstående rubrik upptagna artiklarna. En mindre sådan tillverk¬
ning förefinnes redan inom landet, men densamma torde, åtminstone under
nuvarande förhållanden, icke kunna utveckla sig utan lämpligt tullskydd.
I de främmande länder, hvarest kemisk storindustri skapats, har man
ock i främsta rummet sökt främja alkaliindustrien.
För de inhemska konsumenterna vore det ock, efter hvad utskottet
trott sig finna, en fördel, om inhemsk tillverkning af ifrågavarande artiklar
komme till stånd, så till vida som den kunde väntas verka reglerande
på priset, hvilket nu bestämmes af trustartade sammanslutningar bland
de utländska tillverkarna.
Med hänsyn härtill och. då förbrukarna af dessa artiklar åtnjuta
skäligt skydd för sin tillverkning, hemställer utskottet
att Riksdagen ville, med afslag å förevarande motion
JI: 234, godkänna förslagets rubrik nr 1114 oförändrad.
73:o.
För artikeln klorkalk har under rubriken nr 1117 i Kungl. Majits
förslag upptagits en tullsats af 1 krona per 100 kilogram.
I motionen I: 66 har herr Larsson hemställt, »att Riksdagen må
besluta, att den föreslagna tullen å klorkalk ej må bifallas».
Såsom af tulltaxekommittén framhålles, utgör klorkalk en af den
elektrokemiska industriens mera betydande produkter, på grund hvaraf
det för denna industris utveckling torde vara af stor betydelse att kunna
med ekonomisk fördel tillverka och afyttra klorkalk. Artikeln i fråga er-
hålles såsom en biprodukt vid framställning af kaustika alkalier; och torde
utskottet i detta sammanhang få hänvisa till de skäl, som under punkt
72:o här ofvan från utskottets sida anförts mot tullfrihet för sistnämnda
artiklar, h vil ka skäl till stor del äga tillämpning jämväl beträffande frågan
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. . 21 Höft. 17
Kiorkalk.
Nr 1117.
Berlinerblått.
Nr 1156.
Extralder af
vegetabiliska
färgnings-
ämnen.
Nr 1166 och
1167.
130 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
om tull å klorkalk. Då härtill kommer, att, enligt utskottet lämnade
upplysningar, de flesta trämassefabriker inom landet med fördel torde
kunna begagna sig af elektrisk blekning, i händelse klorkalkens pris
skulle afsevärdt stegras, och då den inhemska pappersindustrien på annat
sätt tillgodosetts i Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, har utskottet
icke kunnat finna de af motionären anförda skälen vara af den betydelse,
att de kunna motivera tullfrihet å förevarande artikel.
Med stöd häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen ville, med afslag å motionen 1: 06,
godkänna rubriken nr 1117 i Kungl. Maj:ts förslag
oförändrad.
74:o.
För berlinerblått upptages i Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr
1156 en tullsats af 15 öre per kilogram. Varan åtnjuter för närvarande
tullfrihet.
Då några mera vägande skäl icke synas kunna anföras för
tullbeläggande af ifrågavarande mycket obetydliga artikel, torde tullfri¬
het för densamma böra bibehållas, vid hvilket förhållande ett specifi¬
cerande af artikeln icke lärer vara af nöden, alldenstund den, utan att
särskildt stadgande därom upptages, blir hänförlig till de tullfria mine¬
ralfärgerna i förslagets rubrik nr 1157.
På grund häraf hemställer utskottet,
att rubriken nr 1156 må ur förslaget utgå,
75:o.
Rubrikerna nr 1166 och 1167 i Kungl. Maj:ts förslag lyda
sålunda:
Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande
eller fasta:
1166. blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, ' gulträ- och
rödträex trakter............................................ — fria.
1167. andra slag ................................................................ 1 kg. 2 öre.
Beträffande de till rubriken nr 1167 hänförliga extrakterna anför
tulltaxekommitton bland annat, att för dessa samma tull torde böra
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 131
ifrågakomma, som kan varda åsatt garfextrakter, enär någon bestämd
gräns icke låter sig uppdraga mellan dessa båda varuslag.
Då utskottet af skäl, som bär nedan vid punkten 78:o anföras,
ansett tullfrihet böra bibehållas för garfextrakter, lärer jämväl för här
ifrågavarande färgextrakter tullfrihet böra stadgas. Vid sådant förhål¬
lande torde särskilda rubriker ej få anses erforderliga för extrakter af
vegetabiliska färgningsämnen, utan synas desamma lämpligen kunna
upptagas i rubriken nr 1165.
Utskottet får sålunda hemställa,
att rubrikerna nr 1166 och 1167 må ur försla¬
get utgå samt att i samma rubriker upptagna artiklar
må öfverflyttas till förslagets rubrik nr 1165, som
i följd däraf erhåller följande förändrade lydelse:
Färgträ, samt andra till färgning
användbara växter och växtdelar,
ej till annan rubrik hänförliga,
hela eller i stycken, raspade, malna
eller på annat sätt sönderdelade;
äfvensom extrakter af vegeta¬
biliska färgningsämnen, flytande '
eller fasta......................................... — fria.
76:o.
Rubriken nr 1170 i Kung!. Maj:ts förslag har följande lydelse:
1170. Lackfärger, torra eller i degform, ej särskild!
nämnda ...................................................................... 1 kg. 7 öre
Anm. Med lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,
som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen
utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjär-
färger.
Den under ofvanstående rubrik upptagna artikeln lackfärger är
enligt gällande bestämmelser tullfri. Med hänsyn därtill, att den före¬
slagna tullen otvifvelaktigt komme att kännbart drabba särskildt den
inhemska tapetindustrien, har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka,
att färgerna i fråga, hvilkas tillverkning inom landet torde vara rätt
obetydlig, beläggas med tull.
Lackfärger.
Nr 1170.
Hemfärger
etc.
Nr 1171.
Garfämnes-
extrakter.
Nr 5215.
132 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
På grund häraf, och då lackfärger, om särskild bestämmelse om
dem ej upptages, blifva hänförliga till rubriken nr 1178, för hvilken
föreslagits tullfrihet, får utskottet hemställa,
att rubriken nr 1170 med tillhörande anmärkning
må ur förslaget utgå.
77:o.
I)å af tulltaxekommitténs motivering synes framgå, att med den
för s. k. hemfärger i rubriken nr 1171 föreslagna tullsatsen ej afsetts
någon förhöjning af nu gällande tull — 15 procent af värdet — och då,
enligt hvad för utskottet uppgifvits, en tillsats af 15 öre per kilogram
bättre motsvarar nu utgående tull än den i förslaget upptagna tullsatsen,
synes densamma böra nedbringas till nyssnämnda belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att tullsatsen i rubriken nr 1171 i förslaget må
bestämmas till 15 öre per kilogram.
78:o.
För garfämnesextrakter, hvilka för närvarande åtnjuta tullfrihet,
är i föreliggande taxeförslag upptagen en tullsats af 2 öre per kilogram.
Importen af denna artikel utgjorde under år 1907 något mer än
6 miljoner och under år 1908 omkring 4.2 miljoner kilogram. Att med hän¬
syn till den tillverkning af garfämnesextrakter ur granbark, som på
senare tiden uppstått här i landet och hvilken tillverkning äfven utan
tullskydd synes äga goda förutsättningar för en framgångsrik verk¬
samhet, tullbelägga ett för garfveriindustrien så viktigt förbruknings-
ämne som garfämnesextrakter, hvaraf ett flertal, icke kunna erhållas
inom landet, kan utskottet ej tillråda, utan synas garfämnesextrakter
fortfarande böra åtnjuta tullfrihet. Artikeln i fråga torde lämpligen
kunna upptagas i rubriken nr 1214 bland öfriga vegetabiliska garfnings-
ämnen.
Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att för artikeln garfämnesextrakter, flytande eller
fasta, må stadgas tullfrihet samt att artikeln i fråga
Bevillningsutskottets Betänkande Nr’ 23. 133
upptages i rubriken nr 1214, som i följd häraf erhåller
följande förändrade lydelse:
Vegetabiliska garfningsämnen såsom ekbark,
garfskidor (myrobalaner) och kvebrachoträ,
hela eller i stycken, raspade, malna eller
på annat sätt sönderdelade, samt garf-
ämnesextrakter, flytande eller fasta; äfven¬
som galläpplen .................................................... — fria.
79:o.
Den i Kung!. Maj:ts förslag upptagna rubriken nr 1227 har föl¬
jande lydelse:
Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter 1 kg. 15 öre.
För ifrågavarande artikel, som nu drager tull med 15 procent
af värdet, torde ej finnas skål att höja tullsatsen. Med hänsyn härtill
och då för utskottet upplysts, att medelpriset på fullgod vara utgör
omkring 80 öre per kilogram, anser utskottet en tull af 12 öre per
kilogram vara lämplig och hemställer förty,
att tullsatsen i förslagets rubrik nr 1227 må
bestämmas till 12 öre per kilogram.
80:o.
U tskottet hemställer,
att den i Kung!. Maj:ts förslag upptagna rubri¬
ken nr 1232, så lydande:
Kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt
nämnda................................................... 100 kr. 15 kr.
må godkännas.
Ostlöpe.
Kr 1227,
Kemiskt-
tekniska
preparat.
Nr 1232.
134
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Vågar.
Nr !255.
Taratariffen.
81:o.
Rubriken nr 1255 i Kung! Maj:ts nu föreliggande förslag är af
följande innehåll:
Vågar:
1255. decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och
kreatursvågar; vagnsvågar, vägande per stycke
högst 500 kg., samt vågar, ej särskild! nämnda;
äfvensom vågbalanser af järn................................. 1 kg. 20 öro
Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, skulle den före¬
slagna tullsatsen af 20 öre per kilogram för de under rubriken i fråga
upptagna decimal vågarna motsvara 15 till 30 procent af värdet. En tull¬
sats af 15 öre per kilogram för decimalvågar, hvilka hufvudsakligen
bestå af trä och järn, har synts utskottet lämpligare afvägd med
hänsyn till dessa artiklars prisläge, och då, enligt kommitténs utsago,
den föreslagna högre tullsatsen i fråga om sådana vågar icke torde äga
någon egentlig betydelse, hemställer utskottet,
att decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä
och järn, må i särskild rubrik upptagas med en
tullsats af 15 öre per kilogram, samt att, i anslutning
härtill, förslagets rubrik nr 1255 erhåller följande
förändrade lydelse:
V ågar:
gods-, bagage-, person-, kran- och
kreatursvågar; vagnsvågar, vägande
per stycke högst 500 kg. samt vågar,
ej särskild! nämnda; äfvensom våg-
balanser af järn .................................' 1 kg. 20 öre
82:o.
1 fråga om tarabestämmelserna i det framlagda förslaget har före¬
dragande departementschefen enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll
anfört följande:
135
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
»Kommittén liar förutsatt, att specificerade tarasatser skulle in¬
föras i sjkifva taxan, i eller under de särskilda rubrikerna, hvarförutom
kommittén gifvit tillkänna, att förslag till tarasatser icke kunnat af kom¬
mittén utarbetas, enär tarasatserna måste grundas på utredning, som
erfordrade omständliga vägningar i tullpackhusen af inkommande varu-
försändelser med hänsyn tagen till den i taxeförslaget genomförda
specialiseringen.
Den 27 sistlidne maj anbefallde Kuugl. Maj: t generaltullstyrelsen
att i anledning af tulltaxekommitténs förslag till ny tulltaxa efter verk¬
ställd utredning upprätta och senast den 15 påföljande november till
Kungl. Magt inkomma med förslag till tarasatser. Till åtlydnad häraf
bär generaltullstyrelsen, på sätt jag förut nämnt, den 9 i sistnämnda
månad inkommit med dylikt förslag och därvid tillika anfört, att endast
genom upprepade undersökningar och vägningar i tullpackhusen af de
olika varuslagen kunde lämpliga och väl afpassade tarasatser utrönas,
med anledning hvaraf styrelsen från tulldirektörerna i Göteborg och
Malmö samt packhusinspektionen i Stockholm infordrat yttranden och
förslag. Då emellertid tiden för utförande af sådana undersökningar
varit allt för kort och då på grund af särskilda omständigheter importen
den tid, undersökningen omfattat, varit särdeles obetydlig, hade veder¬
börande i allmänhet endast kunnat grunda sina förslag på de tarasatser,
som vore upptagna i nu gällande tariff. Dessutom hade emellertid
föreslagits vissa ändringar, bland hvilka märktes nedsättning i taran
på honung i fat samt, hvad beträffade svafvelsyra i damejeanne, i korg
och packning, höjning i nu gällande tarasats på grund af ändring i
emballagebestämmelserna, hvarjämte föreslagits särskilda tarasatser å
vissa varor, som nu antingen åtnjöte tullfrihet eller droge tull efter vissa
procent af värdet, men enligt kommitténs förslag skulle tullbehandlas
efter vikt.
På sätt af generaltullstyrelsens yttrande framgår, liar en mera
genomgående utredning rörande tarasatserna icke kunnat erhållas, och,
enligt hvad jag inhämtat, lärer en grundligare undersökning icke med
fördel kunna anställas förr än i sammanhang med tillämpningen af den
nya taxan. Det torde alltså vara riktigast att till eu senare tidpunkt
uppskjuta denna undersökning. De bestämmelser rörande de speciella
tarasatserna, som nu i enlighet med generaltullstyrelsens förslag torde
böra fastställas, lära emellertid sålunda erhålla en i viss mån provisorisk
karaktär, och vid sådant förhållande synas de mig icke lämpligen böra
i taxan inarbetas, utan torde de få upptagas i eu särskild tariff, som
I »ifogas tulltaxan.»
136
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Då de ändringar, som af Riksdagen kunna blifva beslutade i det
framlagda taxeförslaget, tilläfventyrs kunna påkalla jämkningar i tara¬
tariffen, och då det icke är af nöden, att en dylik tariff redan nu fast¬
ställes för en taxa, som är afsedd att träda i kraft först den 1 decem¬
ber 1911, anser utskottet det icke vara lämpligt, att taratariffen nu an-
tages, utan torde Riksdagen böra hos Kungl. Maj:t gorå framställning
därom, att Kungl. Maj:t efter utredning rörande de förändringar i tara¬
tariffen, som på grund af Riksdagens beslut med afseende a tulltaxan
eller eljest påkallas, måtte till nästkommande års Riksdag framlägga
förnyad t förslag till taratariff.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition i hvad den innehåller förslag
till taratariff ansetts icke böra godkännas, ville besluta
att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Magt efter den utredning, som kan finnas
påkallad, till nästkommande års Riksdag framlägga
förnyadt förslag till taratariff.
83:o.
Första stycket i § 3 af Kung]. Maj:ts förslag till tulltaxeunder-
rättelser är af följande lydelse:
»Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräk¬
nas detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,
sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen
eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med
tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans,
frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, dåiest.
den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest
den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,
därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara,
som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid
förtid Iningstil 1 fallet bofinnes äga å förtullningsplatsen».
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 137
Vid behandlingen inom utskottet af ifrågavarande författningsrum
har anmärkts, att, med den affattning detsamma enligt Kungl. Maj:ts
förslag äger, vissa olägenheter kunna uppstå för den inhemske köparen
vid afslutandet af leveransaftal rörande artiklar, hvilkas värde i någon
mera afsevärd mån fluktuerar. Det kan nämligen ofta nog hända, att
varans marknadspris vid varans skeppning är ett helt annat än det vid
tiden för inköpet gällande priset. Särskild! kan detta väntas blifva
fallet, då aftalet gäller leverans först efter en viss längre tid framåt.
Det kunde alltså blifva förenad! med stora svårigheter, att vid afslutandet
af dylika leveransaffärer uppgöra eu tillförlitlig kalkyl öfver det pris,
i hvilket den inköpta varan, med inberäknande af belöpande tullafgift,
skulle komma att stå köparen vid leveransens emottagande.
Med hänsyn till dessa förhållanden torde en mindre ändring af
förevarande bestämmelser böra verkställas; och lärer den anmärkta olä¬
genheten kunna förebyggas, om värdet å inköpt vara beräknas efter
varans marknadspris å inköpsplatsen vid tiden för varans inköp i stället
för vid tiden för dess skeppning.
På grund häraf hemställer utskottet,
att första stycket i § 3 af förslaget till tulltaxe-
underrättelser må erhålla följande förändrade lydelse:
Där tullsats är bestämd till vissa procent af
varans värde, beräknas detta för inkommen oskadad
vara lika med varans marknadspris, sådant detta vid
tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen
eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant
priset vid tiden för varans skeppning ställde sig å
afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet
som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt
och annan därå använd kostnad, intill dess varan
anländt, därest den fraktats med fartyg, till hamn,
dit den är destinerad eller hvarest den för vidai'e be¬
fordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,
därest den fraktats på annat sätt, till första svenska
tullplats. För vara, som lidit afsevärd skada, beräknas
allenast det lägre värde, varan vid förtullningstilifället
befinnes äga å förtullningsplatsen.
Bill till Biksd. Prof. 1910■ 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.
18
138
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Tuiltaxe-
untäer-
rättelserna.
§ 6.
84:o.
§ 6 af det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda för¬
slaget till tulltaxeunderrättelser liar följande lydelse:
»De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,
utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna hnnas erforderliga,
meddelas af Konungen.»
Motsvarande paragraf i det af tulltaxekommittén framlagda för-
fattningsförslaget innehöll bestämmelsen, att ifrågavarande. föreskrifter
skulle meddelas af Konungen, i den mån de icke blefve upptagna uti
offentlig, i enahanda ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor,
hänförliga under tulltaxans rubriker.
Såsom framgår af hvad chefen för finansdepartementet i sitt an¬
förande till statsrådsprotokollet uttalat rörande tulltaxekommitténs för¬
slag i denna del, är hufvudsakliga skälet därtill, att kommitténs förslag
i fråga om sättet för utfärdandet af den s. k. varuförteckningen, icke
vunnit Kungl. Maj:ts gillande, att söka däri, att Kungl. Maj:t icke an¬
sett Riksdagen böra betungas med fastställandet af denna varuförteck-
ning och beslut om ändringar däri. Utskottet, som förutsätter, att,
äfven om varuförteckningens utgifvande anförtros åt underordnad ad¬
ministrativ myndighet, däraf icke är att befara något åsidosättande af
den bevillningsrätt, som tillkommer Riksdagen allena, har förty ej funnit
anledning till erinran i ämnet utan hemställer,
att förevarande § C i förslaget till tulltaxeunder-
rättelser må af Riksdagen godkännas.
85:o.
Under erinran, att utskottet här ofvan förklarat sig skola fram¬
deles afgifva utlåtande rörande dels den i § 14 mom. 1 af förslaget
till tulltaxeförordning upptagna bestämmelsen om tullrestitution vid ut¬
försel af brändt eller rostadt, icke makt kaffe dels ock tulltaxeförslagets
rubriker nr 156 och 157 för kaffe och kaffesurrogat,
får utskottet, som vid de öfriga bestämmelser i Kungl. Maj.ts
förevarande förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor,
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 139
hvilka ej blifvit här förut särskild! omförmälda, icke haft något att
anmärka, hemställa.
att samtliga dessa bestämmelser må af Riks¬
dagen godkännas.
86:o.
Kungl. Maj:t har i nu ifrågavarande proposition föreslagit, att
det propositionen bilagda förslaget till förordning med tulltaxa för in¬
kommande varor skall tillämpas från och med den 1 december 1911.
Mot hvad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra; och
hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte bifalla hvad Kungl. Magt
i förevarande hänseende föreslagit.
87:o.
För underlättande af tulltaxans begagnande synes densamma böra,
på sätt förhållandet är med det nu föreliggande förslaget, åtföljas af
ett alfabetiskt register; och torde Riksdagen böra göra framställning
hos Kungl. Maj:t angående bifogande af sådant register.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen ville besluta, att i skrifvelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Magt låta
den förordning med tulltaxa för inkommande varor,
som på grund af Riksdagens nu fattade beslut kom¬
mer att af Kungl. Maj:t utfärdas, åtföljas af ett alfa¬
betiskt register till tulltaxan.
88:o.
Slutligen hemställer utskottet,
a) att motionen II: 248 af herr Eriksson i Gränges¬
berg m. fl. i hvad den afser begäran om utredning
140
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
rörande tullsystemets verkningar och plan för det stats-
finansiella anordnandet af detta systems delvisa af¬
lösande icke må till någon Riksdagens åtgärd föran¬
leda; samt
b) att genom hvad utskottet här ofvan i detta
betänkande hemställt måtte få anses besvarade:
dels nyssnämnda motion II: 248 i hvad den af-
ser afslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 69,
dels samma motion i hvad den afser borttagande
eller nedsättande af tullen å för margarinindustrien
behöfliga råämnen eller halffabrikat,
dels ock motionen I : 60 af herr Carlberg och
motionen II: 240 af herr Svensson i Skyllberg i hvad
dessa motioner afse tullarna å gjutgods- och mekaniska
verkstadsindustriens fabrikat.
Stockholm den 12 maj 1910.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
141
Reservationer:
Vid punkten l:o (§ 2 tulltaxeför ordning en):
af herrar Bromée i Billsta och Röing, hvilka ansett, att bestäm¬
melserna i § 2 af Kungl. Maj:ts förslag till tulltaxeförordning bort helt
och hållet ur förslaget utgå; samt
af herr Branting, som anfört:
»Då det synes mig högeligen tvifvelaktigt, huruvida Riksdagen kan
så länge § 60 regeringsformen står orubbad, till Kungl. Maj:ts delegera
någon del af sin ensamrätt att bestämma öfver tullbevillningen;
då en rätt för Kungl. Maj:t att under viss förutsättning utan
Riksdagens hörande öppna tullkrig med annat land icke gärna lärer af
en ansvarsmedveten regering tagas i anspråk, utan hellre i fall af all¬
varsam konflikt utvägen af en urtima Riksdag väljes, hvadan medgifvan-
det af en sådan rätt ur denna synpunkt knappast kan vara af något
verkligt behof påkalladt;
då slutligen i alla händelser en utvidgning af den verkställande
maktens befogenhet på ett område, där hittills Riksdagen allena bestämt,
äfven om vissa praktiska skäl kunde åberopas för en förändring, dock
efter min mening bör anstå till dess att säkerhet vunnits för att hvarje
regering i strid mot den tydligt tillkännagifna viljan hos nationens och
den folkvalda kammarens flertal blifvit äfven i vårt land en omöjlighet;
så har jag för min del hvarken kunnat biträda regeringsförslagets
§ 2 eller den modifikation af densamma, som utskottet här framlagt».
Vid punkten 9:o (Fläsk) af herrar Bromée i Billsta, Kvarnzelius och
Eriksson i Grängesberg, som inom utskottet yrkat att rubrik nr 56 i
Kungl. Maj:ts förslag till ny tulltaxa måtte erhålla följande förändrade
lydelse:
Fläsk:
56. andra slag...
fritt.
142
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Vid punkten ll:o a), d) och e) (Spannmål) af herr Eriksson i Gränges¬
berg, som anfört:
»Något yrkande om samtliga lifsmedelstullars omedelbara upp¬
häfvande har icke vid denna riksdag framkommit. Däremot har i
motion nr 248 i Andra kammaren föreslagits nedsättning af tullen å
spannmål samt tullfrihet å majs, fläsk och margarin.
Samtliga dessa yrkanden har utskottet afstyrka
I motiveringen för afslagsyrkandet har utskottet sökt bemöta
motionärernas jämförelse mellan jordbrukets utveckling i Sverge och
Danmark. Utskottet anser bland annat, att förhållandena i vårt och detta
land icke äro likartade. Därom kan ju råda olika meningar, men det
synes dock som om de ingalunda kunna vara så olika som utskottet
antyder.
Motionärernas utredning om jordbrukets utveckling i de båda
länderna är icke — däri har utskottet rätt — så omfattande som varit
ensidigt. Men motionärerna ha aldrig angifvit, att utredningen varit
fullständig, utan själfva kräft en allsidig utredning om hithörande
spörsmål.
Genom att angifva den i Danmark vid skilda tider med säd och
hvete besådda arealens storlek söker utskottet bevisa, att sädesodlingen
där är i sin helhet stillastående och hveteodlingen stadd i tillbakagång.
En jämförelse mellan dessa af utskottet ur den danska statistiken
hämtade sifferuppgifter och i vår statistik lämnade motsvarande visar
emellertid, att förhållandet hos oss icke är afsevärdt gynnsammare.
Väl har den med höstsäd besådda arealen något ökats under tullperioden,
då den 1888 utgjorde 898,808 tunnland och 1907 479,699 hektar, men
hela den med säd odlade arealen är väsentligen densamma nu som då.
Den utgjorde 1888 3,280,292 tunnland och 1907 1,695,548 hektar.
En jämförelse mellan vår och Danmarks skörd af höstsäd i för¬
hållande till importen ger ingalunda vid handen att detta lands jord¬
brukare glömt sädesodlingen trots att de icke ha tullskydd. År 1908
beräknades hveteskörden i vårt land till 2,445,011 hektoliter, hvilket efter
en medel vikt af 78 kilogram per hektoliter blir 190,7 miljoner kilogram.
Vår import samma år uppgick till 206,8 miljoner kilogram hvete och
10,7 miljoner kilogram hvetemjöl. Tillsammans 217,5 miljoner kilo¬
gram. Samma år beräknades Danmarks hveteskörd till 1,093,676 Td.
hvilket efter eu medelvikt af 215 Pd. pr Td. blir 235,1 miljoner Pd.
Samma år inporterades till förbrukning inom landet 195,6 miljoner Pd.
hvete och 78,5 miljoner Pd. hvetemjöl, tillsammans 274, i miljoner Pd.
143
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23-
1908 beräknades Sveriges rågskörd till 8,558,572 hektoliter med
en medelvikt af 71 kilogram per hektoliter = 607,6 miljoner kilogram.
Samma år importerades 54,4 miljoner kilogram råg och 4,3 kilogram
rågmjöl, 58,7 miljoner kilogram tillsammans. I Danmark beräknades
rågskörden till 4,855,861 Td., hvilket efter en medelvikt af 205 Pd. per
Td. blir 995,4 miljoner Pd. Importen var 229,7 miljoner Pd. råg och
23,3 miljoner Pd. rågmjöl, sammanlagt 253 miljoner Pd.
Sålunda importerades af Sveriges hela årskonsumtion af hvete
54 procent mot i Danmark 55 procent, och af vårt lands rågkonsumtion
9 procent mot i det senare landet 20 procent.
Dessa siffror ange att Danmark, i trots af den storartade utveck¬
lingen af boskapsskötseln och den kolossala exporten af förädlade landt-
mannaprodukter samt i saknad af spannmålstullar ändå inom landet
kan fylla större delen af befolkningens behof efter brödsäd, föga mindre
än hos oss. Det synes mig då obestridligt att Danmarks jordbruk äfven
ur denna synpunkt reder sig godt utan lifsmedel stullar, och jag kan
icke finna, att förhållandena äro så olika där och hos oss, att do motivera
bibehållandet af våra höga tullsatser.
Som utskottet framhåller är allmänt erkändt, att lifsmedelstullarne
icke ensamma äro anledningen till de i vårt land rådande höga lefnads-
kostnader. Flera faktorer samverka härvidlag. Men detta förhållande
kan väl icke utgöra något skäl för att bibehålla en och en mycket
viktig faktor till detta onda. Jag kan dock icke förbise, att spannmåls-
tullarne ha ett visst samband med öfriga skyddstullar, och anser mig
därför, för närvarande, icke kunna yrka på deras fullständiga upphäf¬
vande. Men synes mig goda skäl föreligga för deras nedsättande till
de belopp, som i förutnämnda motion angifvits.
Våra svenska småbrukare kunna svårligen ur de oftast magra tegarna
utvinna, hvad som är nödvändigt för familjens existens. De måste ha
någon binäring som stöder jordbruket. Danmarks småbrukare ha visat
vägen, de ha slagit sig på fjäderfäskötsel och svinuppfödning. Exemplet
manar till efterföljd. Men de svenska småbrukarne sakna hvad de
danska ha, möjligheten att tullfritt importera majs. Detta framhöll
jordbruksministern redan 1903 i eu kungl. proposition, hvari föreslogs
majstullens borttagande. I det öfver tulltaxekommitténs förslag af
ämbetsverken gemensamt afgifna utlåtandet, har kommerskollegium för
sin del erinrat om denna proposition och på de i propositionen angifna
skälen föreslagit, att majsen, nu borde bli tullfri. Utskottets påpekande
af att eu tull nedsättning vidtogs 1907 och att importen 1909 var mindre
144- Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
än 1908 anser jag icke vara några afgörande skäl för afslag å motio¬
närernas yrkande.
Tullfrihet å detta foderämne torde väl icke ensamt vara den hjälp
det mindre jordbruket behöfver. Stora svårigheter möta att i vårt
glest befolkade land kunna sända förädlade landtmannaprodukter i små¬
partier till goda afsättningsorter eller exporthamnar.
Äfven på detta område ha de danska småbönderna gått före.
De ha förstått att göra sig starka genom obrottslig sammanhållning
och kooperativt samarbete. Ett helt nät af mejeri-, slakteri-, utsädes-
och lan dtmann aföreningar af skilda slag öfverspänna hela landet.
På samma sätt måste Sveriges landtmän inrätta sig. En liflig
rörelse pågår äfven för åstadkommande af liknande sammanslutningar.
Det synes mig som om statsmakten härvid icke bör vara endast en
likgiltig åskådare. Många af dessa föreningar kunna behöfva ekonomisk
hjälp genom lån eller på annat sätt. Eu mejeriförening är nöd¬
vändig på eu ort. Befolkningen består af småbönder. Deras jord är
förut hårdt skuldsatt, de förmå icke skaffa pengar till företaget. Här
synes det mig vara statens plikt att träda stödjande till genom att
lämna under vissa år räntefritt lån eller ock lån mot mycket låg ränta.
Det nuvarande tullskyddssystemet är till uppenbar skada för små-
brukarne, deras odling af höstsäd öfverstiger sällan det egna behofvet.
Hvad de behöfva är icke tull å spannmål utan tullfrihet å foderämnen
och möjlighet att till någorlunda skäligt pris kunna afyttra gårdens
ladugårdsprodukter.
På grund af hvad sålunda anförts, får jag hemställa,
att följande rubriker i Kungl. Maj:t,s förslag
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
Spannmål:
omalen:
74. Påg, hvete och korn; äfven¬
som ärter och bönor, tjän¬
liga till människoföda...... 100 kg. 2 kr. 50 öre.
77. Majs ...................................... fri.
malen:
79. Mjöl och gryn, alla slag:
äfvensom mjöl af arrow¬
rot och andra vegetabi¬
lier, ej till annan rubrik
hänförligt........................... 100 kg. 4 kr. 30 öre.))
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 145
Vid punkten 20:o (Margarin m. m.J af herr Eriksson i Grängesberg,
som yttrat:
»Margarin är ett af den fattigare befolkningens förnämsta födo¬
ämnen. Enligt en af mig verkställd undersökning konsumerade en ^enda
medelstor arbetarefamilj i Dal ar ne år 1908 icke mindre än 78.5 kilo¬
gram margarin.
När fabrikanterna inom en industri äro sammanslutna i en trust
eller ring kunna de praktiskt taget utnyttja hela tullskyddet och att
margarinringens medlemmar bilda något undantag från denna regel
kan väl icke på allvar ifrågasättas. Tullbelastningen kan därför för
denna enda familj beräknas uppgå till 14 å 15 kronor per år.
Då denna industri efter min uppfattning bör kunna reda sig utan
tullskydd, anser jag goda skäl föreligga för yrkande på margarintullens
borttagande.
1 den kungl. propositionen har den nuvarande tullsatsen blifvit
nedsatt med 5 öre per kilogram, från 20 till 15 öre per kilogram.
Jag kan icke finna denna nedsättning tillräcklig utan anser, som
jag förut anfört och på de grunder, som i motion II 248 anförts, att
margarintullen bör fullständigt borttagas. Som en konsekvens häraf
bör följa yrkande på tullfrihet å det för margarinindustriens viktiga rå¬
ämnet ister och å halffabrikatet oleomargarin samt å konstister.
Jag hemställer alltså,
att följande rubriker i Kungl. Maj:ts proposition
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
57. Ister........................................................................ fritt.
61. Oleomargarin ................................................... fri.
Smör:
140. konstgjord! (margarin) ................................ fritt.
141. Flott (smult)....................................................... fritt.))
Vid punkten 30:o (Läder) af herr Hammarström, som anfört:
»Den inhemska ofvanlädersberedningen kan icke uppvisa närmelse-
vis så gynnsamt resultat som sulläderstillverkniDgen. Framstegen under
senaste decenniet äro till och med jämförelsevis föga betydande. Importen
af ofvanläder är däremot ansenlig, representerande ett årligt värde af
Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 19
146
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
mer än 5 miljoner kronor, och till största delen förskrifvande sig från
Tyskland. Vår export af oberedda hudar är å andra sidun mycket
alsevärd. Inom garfverinäringens område borde sålunda finnas möjlig¬
heter för förädling af svensk råvara i vida större utsträckning än för
närvarande.
I tulltaxekommitténs betänkande framhålles, att nu gällande tull¬
sats för ofvanläder så småningom kommit att innefatta ett vida mindre
effektivt skydd, än som vid dess åsättande år 1897 tydligen afsågs. Ofvan-
lädersberedningen, vid hvilken på 1890-talet ännu vegetabiliska garfnings-
ämnen kommit till användning, hade nämligen under senare tid i stor
utsträckning öfvergått till s. k. mineralgarfning; och vid denna erhölles
ett läder, så betydligt lättare än det efter äldre metoder garfvade, att
enligt meddelade uppgifter detsamma stundom icke hade mer än hälften
så hög specifik vikt som detta sistnämnda. Denna förändring i garf-
ningsmetod måste gifvetvis föranleda, att, om skyddet för ofvanläders-
beredningen skulle bibehållas så, som år 1897 afsetts, den nuvarande
tullen i motsvarande mån höjdes. Såsom af betänkandet vidare fram¬
går, är det med afseende å skinn, vägande mellan 1 och 2 kilogram
per stycke i hel hud, som de svenska garfverierna företrädesvis be¬
höfva ett bättre skydd, och vid förhandlingarna inom kommittén hade
importörer nödgats medgifva, att skäl förefunnes för viktgränsens be¬
stämmande till 2 kilogram, på sätt äger rum i Norge, där dylika skinn
af 1—2 kilograms vikt äro underkastade en minimaltullsats af 1 krona
per kilogram.
Under sådana omständigheter, som nu anförts, har jag icke kunnat
biträda utskottets ändringsförslag i afseende å viktgränsen i förslagets
rubrik nr 198, utan hemställer,
att, med bifall till Kung!. Maj:ts förslag i denna
del, sagda gräns må bestämmas till 2.5 kilogram.»
Vid punkten 48:o (Tackjärn) och punkten 64:o (Tackjärnsskrot):
af herrar Edvin Håkanson, Åkerier g, Almström, Edvard Bohnstedt,
Lyckholm och Jeansson i Kalmar mot motiveringen;
Vid punkten 49:o (Järnvägsskenor m. m.) af herr Hammarström,
som anfört:
147
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
»I den allmänna motiveringen för föreslagna ändringar i afseende
å järntullarna erinrar tulltaxekommittén om och belyser med siffror järn¬
industriens nuvarande ståndpunkt inom landet samt yttrar därefter bland
annat följande:
'Kommittén har emellertid vid siffrornas granskning icke kunnat
undgå att fästa sig vid den lucka i tillverkningen, som bildas därigenom,
att en så stor varugrupp som järnvägsskenor, hörn-, balk- och annat
fasonjärn samt dylikt gods nu icke i nämnvärd grad tillverkas inom
landet. Anledningen till den bristande företagsamheten på detta om¬
råde är den redan angifna, nämligen att den svenska träkol still verk¬
ningen är för dyrbar för att komma till användning vid framställning
af dylika varor, som i stället böra tillverkas med fossilt bränsle; och
kommittén har vid sådant förhållande icke kunnat undgå att taga i all¬
varligt öfvervägande, huruvida icke utvecklingen af en koksjärnindustri
inom landet borde uppmuntras och underlättas genom lämpliga tull¬
satser för hithörande artiklar. En sådan industri har först under de
senare åren börjat allvarsamt påtänkas i vårt land. En koksjärnindustri
fordrar nämligen mycket stora kapitalanläggningar, om man vill arbeta
under förhållanden, hvilka något så när motsvara de utländska; och
den inhemska förbrukningen har ur denna synpunkt icke ansetts till¬
räckligt stor för att uppbära en dylik industri. Emellertid har förbruk¬
ningen inom landet af järnvägsskenor, balkar och dylika artiklar numera
ökats så, att den snart nog torde kunna beräknas årligen till mer än
100 tusen ton, en siffra, som till och med redan nu ett år öfverskridits.
Redan detta förhållande har bragd frågan i ett annat läge. Men äfven
andra omständigheter hafva medverkat till, att planerna på en inhemsk
koksjärnindustri i senare tid tagit allt fastare form.
Järnverksägare hafva börjat inse, att om man önskar en utveck¬
ling af landets järnindustri, kunna icke alla trängas på de gamla vägarna,
utan erfordras, att man sprider sig öfver nya fält. Träkolstillverkningen
begränsas mer och mer, isynnerhet sedan sågverksägarna börjat använda
sågningsaffatlet för tillverkning af cellulosa; och man börjar känna vådan
af att göra sig helt och hållet beroende af träkolet. Man beaktar ock,
att icke blott järnvägsskenor och balkar utan äfven åtskilligt annat gods,
såsom en del plåt, spantjärn och handeisjärn m. m., icke krafvel’ högre
kvalitet, än att det mycket väl kan tillverkas af koksjärn. Slutligen
har äfven en annan faktor inom järnindustrien utvecklat sig så, att den
bidragit till den antydda benägenheten att slå in på nya vägar. Kraft¬
frågan, är nämligen numera icke lika tungt vägande för ett järnverk
som förut. Räcker icke vattenfallet hemma vid bruket till, så hämtar
148 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
man kraft medelst elektrisk öfverföring från ett annat fall. Man har
också lärt sig att bättre tillvarataga den kraft, som finnes vid bruket.
Man utnyttjar den från masugnarna bortgående gasen, hvilken lämnar
ett godt 'bränsle för ångpannor eller, ännu bättre, kan användas till
gasmotorer, som antingen direkt lämna kraft eller ock generera elekt¬
risk sådan.
Den stämning, som sålunda förefinnes för upptagande af en inhemsk
koksjärnindustri, synes värd all skälig uppmuntran. Föremål, som icke
kräfva starkare material, blifva i hvarje fall, tillverkade af koksjärn,
billigare, än om de skola framställas af träkolsjärn, och hitförande af
fossilt bränsle kommer dessutom, rent nationalekonomiskt sedt, att med¬
föra den fördel, att vårt dyrbara träkolsbränsle, som är så nödvändigt
för Sveriges egentliga järntillverkning, kvalitetstillverkningen, icke be-
höfver tagas i anspråk för eu del enkla ändamål, hvartill användning
af träkol aldrig skulle ifrågasättas i andra länder.
Emellertid kan en koksjärnindustri här i landet icke gärna tänkas
komma till stånd, med mindre den erhåller ett efter omständigheterna
afpassadt skydd för sina produkter, hvilka otvifvelaktigt måste komma
att ställa sig dyrare i tillverkningen än alstren af utlandets massproduk¬
tion, som dessutom oftast har fördelen af att äga bränslet lätt tillgängligt.
De utländska tillverkare, som nu förse vårt land med koksjärn¬
industriens alster, lära icke heller godvilligt afstå från den svenska
marknaden; och det torde icke blifva så synnerligen lätt att konkurrera
med de trust- och kartellartade sammanslutningar, hvilka i stor utsträck¬
ning förefinnas inom den utländska järnindustrien, och hvilka delvis
lära vara af internationell karaktär. Enligt hvad för kommittén upp-
gifvits, inträffar esomoftast, att dessa sammanslutningar åsätta sina varor
högre pris vid försäljning till länder, som icke hafva egen tillverkning
af sådana varor, och som på grund af bristande tullskydd icke heller
äga möjlighet att upptaga en dylik fabrikation.
Vid öfvervägande af nu anförda omständigheter, hvilka blifvit af
sakkunniga med mycken styrka inför kommittén framhållna, har kom¬
mittén däri funnit fullgiltig anledning att föreslå dels i viss mån för¬
höjda tullsatser för .vissa gröfre järnvaror, dels ock en måttlig tull å
andra dylika artiklar, hvilka hittills varit tullfria.7
Med afseende å sålunda berörda förhållanden och under hänvisning
till den speciella motivering, som kommittén anfört vid rubrikerna för
järnvägsskenor och för fasonjärn (sid. 622 och följande samt sid. 625 i
kommitténs betänkande) anser jag mig böra hemställa,
149
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
att järnvägs- och spårvägsskenor likasom ock
varmvalsadt järn, ej särskild! nämndt, af den beskaffen¬
het, som omförmäles i rubriken nr 685 af Kung!.
Maj:ts förslag till tulltaxa, måtte åsättas de af Kungl.
Maj:t föreslagna tullsatser.»
Vid punkten 67:o (Maskiner m. m.) af herr Boman, som, med in¬
stämmande af herr K. G. Karlsson, anfört:
»Mot utskottets principiella uttalande om vikttullars företräde
framför värdetullar får jag anmäla min afvikande mening. De olägen¬
heter, som utan tvifvel i vissa afseenden följa med värdetullar, anser
jag ha blifvit öfverskattade. Då det gäller sådana varor som maskiner,
torde det äfven med en mycket långt drifven specialisering vara omöj¬
ligt finna lyckligt afvägda tullsatser utgående efter viktenhet. Riktig¬
heten af denna min uppfattning synes mig till fullo bestyrkas af den
sammanställning öfver maskinimporten under tiden 15 oktober 1909—-
15 januari 1910, som afgifvits af kungl. generaltullstyrelsen (bil. I).
De däri förekommande uppgifter angående de af Kungl. Maj:t före¬
slagna tullsatsers förhållande till varuvärdet ha ock föranledt utskottet
att föreslå bibehållande af nuvarande värdetullar för flera rubriker, där
den kungl. propositionen föreslagit vikttullar, och att hemställa om
fortsatta undersökningar inom tullverket angående de fall, där framtida
jämkningar i nu föreslagna tullsatser torde blifva erforderliga. Enligt
min mening hade det varit lyckligare, om resultatet af dessa fortsatta
undersökningar först förelegat, innan Riksdagen gått att fatta beslut'om
ändringar i nuvarande förhållanden. Jag hyser nämligen den uppfatt¬
ning, att i så fall nuvarande värdetullar för flertalet rubriker under
maskingruppen fått kvarstå. Härigenom hade såväl statsverket som
städer med tullkammare kunnat besparas de icke obetydliga kostnader,
som ökad personal och erforderliga anordningar för vägning af vissa
tunga maskiner komma att betinga, liksom ock den trafikerande all¬
mänheten kunnat befrias från onödiga omkostnader och det fördröjande
af tullbehandlingen, som säkerligen blir en följd af det nya systemet
vid tullberäkningen.
Då jag hyser den bästa förhoppning, att kommande Riksdagar
skola besluta ändring, där sådan visar sig behöflig, har jag nu icke an¬
tecknat reservation vid särskilda rubriker under grupperna XIII A
och B.»
150
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Vid punkten 72:o (Kaustikt kali m. m.) af herr Röing, hvilken, med
instämmande af herrar Ä. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Kvamzelius och
Eriksson i Grängesberg, anfört:
»De under förslagets rubrik nr 1114- upptagna, nu tullfria artiklarna
kaustikt kali och kaustikt natron äro föremål för vidsträckt användning
inom ett flertal viktiga inhemska industrier, framför allt vid tillverkningen
af tvål och såpa. Kaustikt natron lärer icke tillverkas inom landet.
Däremot är kaustikt kali föremål för inhemsk tillverkning,, ehuru i
mindre skala, men denna omständighet torde, enligt min uppfattning,
med hänsyn till artikelns stora betydelse för andra inhemska industrier,
icke böra föranleda densammas åsättande af tull.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts, hemställes,
att Riksdagen ville, med bifall till motionen
II: 234, bestämma, att de under förlagets rubrik nr
1114 upptagna artiklarna skola åtnjuta tullfrihet.))
Vid punkten 73:o (Klorkalk) åt herr Röing, hvilken, med instäm¬
mande af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Kvamzelius och
Eriksson i Grängesberg, yttrat:
»Under hänvisning till de skäl, som i motionen 1: 66 anförts mot
den i Kung!. Maj:ts förslag upptagna tullen å klorkalk, får jag hem¬
ställa,
att Riksdagen ville, med bifall till ifrågavarande
motion 1: 66, besluta, att artikeln klorkalk skall åt¬
njuta tullfrihet)).
Vid punkten 80:o (Kemiskt-tekniska preparat) af herr Röing, hvilken,
med instämmande af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Kvamzelius
och Eriksson i Grängesberg, anfört:
»I en vid tulltaxekommitténs betänkande fogad reservation har en
af kommitténs ledamöter, med instämmande af en annan kommittéleda¬
mot, anfört följande:
151
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Mag anser, att kemiskt-tekniska preparat, ej särskild! nämnda
(rubr. nr 1219), böra draga tull med högst 10 procent af värdet i stället
för af kommitténs flertal föreslagna 15 procent.
Hufvudparten af nämnda varor tillverkas dels för industriell konsum¬
tion, dels för hushållsbehof och därmed likartade ändamål. Beträffande
de sistnämnda torde med visshet kunna sägas, att reklamen för och
utstyrseln af artiklarna inverka vida mer på afsättningen än saluprisets
ändring med några procent, hvarför tullsatsens belopp är af relativt
liten betydelse för de svenska tillverkarna. Tullbeskattning å kemiskt-
tekniska preparat för industriell konsumtion torde böra ifrågakomma
blott då den fördel, som därmed gifves en viss industrigren, ej till fullo
motväges af därmed förenade nackdelar för landets industri i öfrigt.
I föreliggande fall synes mig erfarenheten visa, att med teknikens
utveckling oupphörligt nya preparat komma till användning inom in¬
dustrien — ej minst vår exportindustri — i hvarje särskild! fall visser¬
ligen ej till så betydande mängd, att däraf kan beräknas att nytt initiativ
till förändring i tulltaxan framkallas, men tillsammans af afsevärd
ekonomisk betydelse. Hvilket stort antal varor man därvid har att
räkna med framgår ej minst vid ett studium af prejudikatsamlingarna
rörande kemiska preparats tullbehandling, hvarvid äfven blir tydligt, att,
i trots af den i taxeförslaget genomförda specificeringen af dessa artiklar,
ifrågavarande rubrik därstädes ej kommer att väsentligt skilja sig från
motsvarande i hittills gällande taxa hvad beträffar antalet därunder
fallande varor. Värdeskillnaden å importen under respektive rubriker
blir visserligen afsevärdt större, än hvad antalet olika varor under
hvardera ger vid handen, men med säkerhet dock ej så betydande, att
icke tullbeskattningen å den nya rubriken, hvars importbelopp sålunda
ej torde böra skattas under några hundratusental kronor, kommer att
rätt kännbart drabba industrien i dess helhet.
A andra sidan synes mig framgå af det material, som stått till
kommitténs förfogande för bedömande af den kemiska industriens förut¬
sättningar i vårt land, att dessa för den tid, som här kan afses, hän¬
visa på en utveckling af tillverkningen af de i förslaget särskild! speci¬
ficerade, relativt stora förbrukningsartiklarna, men ej på fabrikation af
ett flertal olikartade preparat af hvart för sig relativt ringa användning,
för hvilka vårt land ej erbjuder tillräcklig hemmarknad och export¬
möjlighet ej heller föreligger, enär hufvudkonsumtionen torde ligga i
de stora industristaterna, som redan, ofta därjämte under tullskydd,
själfva tillverka sitt behof af sagda artiklar.
I föreliggande fall torde alltså konsumentintresset väga mer än
152 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
producenternas och på grund däraf tullsatsen åtminstone ej sättas högre
än de 10 procent af värdet, hvartill skyddet begränsats för exempelvis
hufvuddelen af vår maskinindustri, där på analogt sätt industriella
intressen stå emot hvarandra i afseende på tullskyddet. Därjämte torde
ej böra förbises, att i fråga om kemiskt-tekniska preparat värdet af
nedlagdt arbete, som den föreslagna tullsatsen ju i första hand afser
att skydda, i regel utgör ojämförligt mindre del af totalvärdet än vid
maskinindustriens produkter.’
Af i hufvudsak enahanda skäl, som i denna reservation anförts
för eu tull af endast 10 procent af värdet å de i förslagets rubrik nr
1232 upptagna kemiskt-tekniska preparat, ej särslcildt nämnda, får jag
hemställa,
att tullsatsen för rubriken nr 1232 i Kungl.
Maj:ts förslag må bestämmas till 10 procent af värdet.»
Vid punkten 88:o a) af herr Branting, som yttrat:
»Det tillvägagångssätt beträffande tulltaxeförslagets behandling,
som i den af herr B. Eriksson m. fl. väckta motionen i första hand före¬
slogs — hela sakens återförvisande till ny handläggning efter före¬
tagen allsidig utredning af tullsystemets verkningar — har icke i Riks¬
dagen vunnit tillräckligt understöd att kunna numera fullföljas. För¬
visso ha olägenheterna af en så omfattande frågas brådstörtade behand¬
ling mycket tydligt framträdt. Men Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts
hemställan att förlänga den tyska handelstraktaten blott till 1 december
1911, och i bevillningsutskottet inriktades därefter arbetet på en detalj¬
granskning af detta tulltaxeförslag, som skall ligga till grund för de
afsedda, omedelbart förestående förhandlingarna med Tyskland. Syftet
med denna granskning var från frihandelsvänligt håll att i möjligaste
mån ur förslaget utmönstra de tullförhöjningar, som vidtagits så att
säga vid sidan af tulltaxans karaktär af utgångspunkt för traktatsför¬
handlingar.
I denna situation ha vårt partis representanter i utskottet ansett
sig handla riktigast genom att förena sig i dessa frihandelsvänliga
sträfvanden att borttaga en rad i Kungl. Map.ts förslag vidtagna tull-
förliöjningar. Dessa sträfvanden ha också, särskilt beträffande den
viktiga järngruppen, slutligen i icke ringa utsträckning krönts med en
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 153
viss framgång. På samma gång ha själffallet våra meningar framförts
och vidhållits beträffande lifsmedelstuliarna.
Men om vi sålunda, i det läge frågan nu kommit, icke kunna
påyrka utslag på utskottets hemställan i dess helhet — hvithet ju skulle
innebära, att våra blifvande traktatsförhandlare blott skulle ha vår nu¬
varande, i tekniskt afseende delvis gammalmodiga tulltaxa att kunna
stödja sig på vid uppgörandet om gåfvor och gengåfvor — så måste
vi däremot bestämt fasthålla, att landets hela ställning kräfver den nya,
möjligast allsidiga utredning rörande tullsystemets verkningar, särskildt
med hänsyn till lifsmedelstullarnas följder, som varit den bärande grund¬
tanken i vår motion att söka få till stånd.
Utskottet, som med skärpa vänder sig mot denna utrednings
sammanbindande med nu föreliggande traktatsrevision, hvilken efter
dess mening med rätta begränsats väsentligen till en modärnisering på
den gamla grunden, nödgas också i samma andedrag själf medgifva,
att »en sådan undersökning i och för sig» väl må anses vara af stort
intresse. De enda omdömen utskottet i öfrigt fäller om en sådan utred¬
ning gå ut på att den måste bli »lika tidskräfvande som svår att ut¬
föra, för så vidt den skulle kunna blifva af fullt objektiv beskaffenhet».
Utan att underskatta de svårigheter, som enligt sakens natur en dylik
undersökning måste erbjuda, kan jag dock omöjligen tillmäta dessa betänk¬
ligheter någon afgörande vikt gentemot de skäl, som af motionärerna
anförts för dess behöflighet.
Genom bland annat en rad jämförelser med förhållandena på olika
områden i frihan delslandet Danmark och hos oss är i motionen styrkt,
att tullsystemet i Sverige ingalunda medfört det öfverlägsna uppsving,
som dess lofprisare berömma det för, att vi tvärtom på viktiga om¬
råden blifvit betänkligt efter och att de gyllne löften, som vid tullarnas
införande ställdes i utsikt, i mångt och mycket blifvit en illusion. Där¬
för har också, särskildt på senare år, ute i landet ett allmänt missnöje
gjort sig starkt gällande mot hela det system, i hvars hägn Sverige
blifvit ett bland Europas allra dyraste länder att lefva i. Särskildt lifs-
medelstullarna måste bidraga att nedtrycka de arbetande klassernas
lefnadsställning, utan att med den utveckling, som det modärna jord¬
bruket tagit, påkallas af något intresse hos det stora flertalet jord¬
brukare. För vår alltmera betydelsefulla industri, särskildt export¬
industrien, utgöra dessa tullar ett hämmande band, på samma gång hela
tullsystemet påskyndar och ofta direkt framdrifver uppkomsten af trust-
oeh ringbildningar med en monopolställning, som kastar öfver ända
Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami 1 Afd. 21 Häft. 20
154
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
alla gamla föreställningar om varuprisens reglerande genom fri konkur¬
rens och utlämnar hela befolkningen till skattskyldighet åt ett nytt
storkapitalistiskt feodalvälde. Det ligger i öppen dag, hur starkt tull¬
systemet inverkar äfven på alla dessa nyare företeelser inom vårt närings -
lif. Redan med hänsyn till dessa så djupgående omdaningar är en
undersökning sådan vi förordat af verkligt behof påkallad. Och slut¬
ligen må också erinras om den sida af den stora frågan, som i motio¬
nen berörts med orden: »Där staten genom högre tullar lämnar under¬
stöd åt en industrigren, bör den också anse som sin plikt att vidtaga
sådana åtgärder, att den icke som nu enbart hjälper kapitalet till stora
vinster, utan fastmera tryggar åt arbetarne deras berättigade andel i
den sålunda ökade merafkastningen». blyss har i Australien det där-
varande arbetarepartiet öfvertagit statens ledning på programmet bland
annat af hvad som där kallas »ny-protektionism» och hvars grundtanke
är, att tullskydd blott kommer de industriidkare till del, hvilka uppfylla
vissa betingelser i afseende på att bereda arbetarne en anständig lefnads-
standard.
För alla dessa ingripande spörsmål, hvilka tulltaxekommittén —
därtill delvis föranledd af sin instruktion — så godt som fullständigt
lämnat å sido, är det som motionen i här omhandlade del påkallar ut¬
redning. Man skall frivilligt sluta ögonen för att icke se, att missnöjet
med sakernas nuvarande ordning äfven i fråga om vårt tullsystem är i
starkt stigande. De samhällslager, som enligt sakens natur hårdast
känna tullsystemets tryck, skola snart i större omfattning än hittills
inverka på Riksdagens sammansättning och taga del i ledningen af
landets öden. Det är äfven med hänsyn härtill endast klok förtänk¬
samhet att så fort ske kan låta den utredning börja, som bör, äfven
efter den i motionen uttryckta mening, föregå de ingripande förändrin¬
gar i vårt tullsystem, som kunna finnas med hänsyn till allas bästa,
af förhållandena påkallas.
Jag tillåter mig därför hemställa,
att Riksdagen, med afslag å utskottets hem¬
ställan i punkt 88:o a) måtte besluta:
att i skrifvelse till Kungl. Maj it anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt verkställa en möj¬
ligast allsidig utredning rörande tullsystemets verk¬
ningar samt lämpligheten af dess afskrifning eller
modifiering, hvarvid särskildt bör beaktas, i hvad mån
lifsmedelstullarna till skada för befolkningens breda
155
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
lager och till förfång för vårt lands konkurrenskraft
på världsmarknaden verka till fördyring af lefnads-
kostnaderna, samt för Riksdagen framlägga de förslag
denna utredning må föranleda; samt
att likaledes hos Kungl. Maj:t anhålla, att i sam¬
band med denna utredning måtte uppgöras en plan
för att, dels genom besparingar och dels genom be¬
redande af andra inkomstkällor för staten, ordna frå¬
gans statsfinansiella sida, därest Riksdagen finner sig
böra, sedan utredningen föreligger, besluta lifsmedels-
tullarnas fullständiga afskaffande samt däremot sva¬
rande, eljest påkalladt borttagande af eller nedsättning
i öfriga tullsatser.))
Härjämte har reservation mot vissa delar af motiveringen anförts
dels af herrar K. G. Karlsson, Bromée i Billsta, Branting, friherre
Bonde, Kvarmelius, Böing och Eriksson i Grängesberg;
dels ock af herrar Jesperson och Vennersten.
Slutligen hafva herrar friherre Trolle, friherre C. J. Beck-Friis,
Wester och Branting begärt få antecknadt, att de icke deltagit i den
slutliga behandlingen, herrar friherre Trolle, friherre Beck-Friis och Wester
af detta betänkande samt herr Branting af de delar af samma betänkande,
som röra förslaget till tulltaxa.
BILAGOR.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
159
Bilaga I.
Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Finansdepartementet.
Sedan generaltullstyrelsen, för erhållande af en i möjligaste mån
tillförlitlig utredning angående tillämpningen af tulltaxekommittens för¬
slag till rubriker och tullsatser beträffande maskiner, redskap och appa¬
rater samt delar därtill, i rundskrifvelse den 5 oktober sistlidet år
anmodat samtliga tullförvaltningar i riket att från och med den 15 i
samma månad vid tullbehandlingen af ofvannämnda artiklar enligt gäl¬
lande taxa föra särskilda anteckningar med iakttagande af de i före-
nämnda kommittés taxeförslag upptagna bestämmelser, och de sålunda
införskaffade uppgifterna angående införseln af ifrågavarande artiklar
under tiden från och med den 15 oktober 1909 till och med den 14
januari 1910 för ernående af större öfverskådlighet sammanställts enligt
taxeförslagets rubriker, får styrelsen, med öfverlämnande af denna sam¬
manställning, Bil. A, äran anföra följande.
Styrelsen, som i ofvan berörda rundskrifvelse' framhållit vikten af att
det införväntade materialet för bedömande af denna del af taxeförslaget
måtte blifva så tillförlitligt och uttömmande som möjligt, har ansett sig
böra på samma gång fästa uppmärksamheten därå, att genom den före¬
slagna åtgärden icke några som helst kostnader måtte åsamkas varu-
emottagaren samt att tullbehandlingen ej heller i mera afsevärd grad
finge fördröjas. Till följd häraf hafva uppgifter ej kunnat erhållas be¬
träffande hela maskinimporten under den tid, försökstullbehandlingen
pågått, enär, då viktuppgifter saknats, viktens utrönande genom vågning
endast förekommit beträffande mindre artiklar, under det att med af¬
seende å större maskiner möjlighet härför varit utesluten redan på grund
af bristande våganordningar och, då för de olika artiklarnas klassificering
enligt taxeförslaget erforderliga upplysningar angående art och använd¬
ning, värde m. in. ej kunnat vinnas af tillgängliga handlingar eller
genom upplysning af varuemottagaren, tiden sällan medgifvit införskaf¬
fandet af sådana upplysningar, om eljest sakkunnigt biträde härtill kunnat
erhållas på platsen.
160
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Den omständigheten, att vikt och värde ej angifvits särskild! för
de till olika rubriker hänförliga artiklarna, har utgjort ett ofta förekom¬
mande hinder för användandet af de inkomna uppgifterna vid jämförelsen
af de föreslagna tullsatserna med nu gällande. Så hafva t. ex. vid
införseln, af öfverdclar och ställningar till symaskiner, rubr. 977 och
978, vikt- och värdeuppgifter ofta ej kunnat erhållas för hvart och ett
särskild! slag af ifrågavarande maskindelar.
Då därjämte vissa slags maskiner antingen mera sällan eller före¬
trädesvis vid annan tid på året förekomma till import, har det ej kunnat
undvikas, att uppgifter saknas eller äro otillräckliga beträffande åtskilliga
artiklar.
I stort sedt torde emellertid det införskaffade materialet, som
berör artiklar med ett sammanlagdt deklareradt värde af 1,848,307
kronor, kunna anses lämna ett godt stöd för bedömande af de för denna
varugrupp föreslagna tullsatser, jämförda med nu utgående tull.
Det af ämbetsverken framställda och af Kungl. Maj:t omfattade
förslaget, att tullen för vissa maskiner och apparater samt delar däraf
alltid skall utgå med minst det belopp, som kommer att fälla å den
högst tullbeskattade i närmast lägre viktgrupp, samt att vikttullen i
hvarje fall skall motsvara minst viss procent af varuvärdet, hvilket
förslag afser att undanröja de olägenheter, som en minskning af nu
gällande tullskvdd för vissa här ifrågavarande artiklar skulle medföra
för den inhemska industrien, innebär gifvetvis en förskjutning uppåt af
det skydd, kommittén ansett böra ifrågakomma.
En utredning angående omfattningen af denna höjning af tull¬
skyddet hade otvifvelaktigt varit af intresse men har på den tid, som
stått till buds, ej medhunnits, enär en sådan utredning kräfver särskild
behandling af materialet och för öfrigt torde, hvad beträffar verknin¬
garna af den sistberörda bestämmelsen, sammanställningen i sin före¬
liggande form lämna en tämligen klar föreställning härom.
I nära samband med det sålunda föreslagna fastställandet af ett
visst minimiskydd står frågan om möjligheten och lämpligheten af åt¬
gärders vidtagande i motsatt riktning, på det att vikttullsatserna i vissa
fäll ej måtte verka alltför betungande, och får styrelsen, som, med hän¬
syn till vanskligheten af ett kombineradt vikt- och värdetullsystem för
samma slags artiklar, anser förslaget i förstberörda afseende vara att
betrakta som en nödfallsåtgärd, som man, med bibehållande af det före¬
slagna vikttullsystemet för maskiner, nödgats tillgripa, förorda, att de
lättnader för importen, som böra ifrågakomma, måtte beredas, icke
genom en mot nyssberörda förslag svarande bestämmelse om den utgå-
161
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
ende tullens begränsning till belopp, motsvarande högst viss procent af
varuvärdet, utan genom sänkning af respektive tullsatser, elär så kan
anses af behofvet påkalladt, och tillåter sig styrelsen, med afseende å
de möjligheter till tullnedsättningar, som kunna förefinnas, hänvisa till
nyssberörda sammanställning, Bil. A.
Med afseende å den gjorda sammanställningen af de inkomna
uppgifterna må anföras, att man därvid sökt, med iakttagande af den i
taxeförslaget gjorda indelningen, erhålla eu såvidt möjligt tillförlitlig
uppgift angående medelvärdet per viktenhet räknadt, såsom detta vid
tullbehandlingen deklareras, för de inom hvarje rubrik förekommande
slag af artiklar, beträffande hvilka upplysning kunnat vinnas, och har
härvid medelvärdet beräknats med hänsyn till de kvantiteter, hvarmed
de olikvärdiga artiklarna ingå i den totala viktsumman. Därjämte har
angifvits det högsta och lägsta deklarerade värde, per viktenhet räknadt,
samt huruvida flen till värdet betydligaste införseln af de olika artiklarna
förskrifver sig från Tyska riket, Storbritannien, Nordamerikas Förenta
stater eller från andra länder.
Ehuru afsikten med de infordrade uppgifterna närmast varit att
belysa, förutom den tulltekniska sidan, frågan angående tullsatsernas
storlek för sådana till grupp XIII hänförliga artiklar, hvilka, nu dra¬
gande värdetui], af kommittén upptagits med vikttullsatser, har dock
ansetts vara af ett visst intresse att erhålla utredning bland annat be¬
träffande textilindustriens maskiner, rubr. 1002, samt angående visst
slags glödlampor (metalltrådslampor) rubr. 1034.
Särskild uppmärksamhet har ägnats åt tarans förhållande till
bruttovikten. Härvid har det visat sig, att tillförlitlig utredning kunnat
vinnas endast beträffande sådant emballage, som utgjorts af lådor. Med
afseende å emballage, bestående af s. k. häckar, har däremot utred¬
ningsmaterialet varit mera bristfälligt, enär olika uppfattning synes
hafva gjort sig gällande angående omfattningen af detta begrepp.
Den högsta och lägsta förekommande taraprocenten för de olika
artiklarna har angifvits i Bil. A., hvarjämte särskild förteckning, Bil. B.,
upprättats angående samtliga förekommande fall, då uppgifter beträf¬
fande tarans (lådornas) vikt förekommit, och har lådornas bruttovikt i
hvarje särskildt fall angifvits.
Om sålunda de vid tullbehandlingen förda anteckningarna kunna
hafva ett visst värde för en jämförelse mellan de föreslagna tullsatserna
och nu utgående tull, åtminstone beträffande vissa artiklar, samt för
bedömandet af en legal faraprocents verkningar, så har det erhållna
materialet däremot ej varit ägnadt att i afsevärd mån belysa med för-
Bih. till Biksd. Prof, 1910. 5 Samt. 1 Afd. 21 Höft. 21
162 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
slagets XlILde grupp sammanhörande frågor af mera tullteknisk art,
hvadan styrelsen anmodat cheferna för tullförvaltningarna i riket att
meddela, hvad vid förslagets tillämpning under den gångna tiden synts
vara att erinra i sistberörda afseende, antingen beträffande gruppen i
dess helhet eller rörande vissa rubriker.
I de inkomna yttrandena, livilka jämte en kort sammanfattning,
Bil. C., härmed bifogas, har styrelsen funnit sina i ämbetsverkens
gemensamma underdåniga utlåtande öfver kommittéförslaget uttalade
betänkligheter med afseende å tillämpandet af vikttullar å här ifråga¬
varande artiklar i den utsträckning och med den specialisering förslaget
angifver ytterligare bekräftade, och gäller detta särskildt de större tull-
platserna, där maskinimporten är mera omfattande och sålunda större
erfarenhet under försökstiden kunnat vinnas.
Stockholm den 30 mars 1910.
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
S. E. Widén.
Bilaga A.
Sammanställning
af
till generaltullstyrelsen från rikets tullförvaltningar inkomna
uppgifter
angående importerade maskiner, apparater och redskap samt delar
därtill in. in., uppställda i enlighet med tulltaxekommitténs
förslag till rubriker för ifrågavarande artiklar.
Uppgifterna hafva afseende å importen under tidsperioden
15 oktober 1909—15 januari 1910.
164
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik-
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netlovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
908
|
Fotvärmare..........................................
|
30-
|
250
|
331
|
132
|
910
|
Roterande kokare (lim-) ....................
|
8: —
|
148
|
681
|
460
|
911
|
Ångpannor ............................................
|
9: —
|
4,236
|
3,558
|
84
|
912
|
l):o ............................................
|
6: —
|
13,200
|
16,097
|
122
|
|
Cylindrar för bryggerier ....................
|
|
3,400
|
3,712
|
109
|
|
Galvaniseringspannor............................
|
|
3,160
|
1,293
|
41
|
|
Spannmålstorkare ................................
|
|
26,500
|
9,639
|
36
|
|
Gasreningsapparater ............................
|
|
5,420
|
3,298
|
61
|
|
Summa
|
|
51,680
|
34,039
|
66
|
913
|
Ångpannor ............................................
|
8: —
|
12,413
|
4,920
|
40
|
914
|
Arbeten af valsad järnplåt till behållare
|
6: —
|
13,337
|
2,134
|
16
|
915
|
Ångpanneeldstäder...............................
|
8: —
|
20,590
|
10,579
|
51
|
|
Ångpannegaflar ...................................
|
|
1,144
|
210
|
19
|
|
Gallo waytuber........................................
|
|
2,230
|
1,275
|
57:
|
|
Summa
|
|
23,964
|
12,064
|
50
|
916
|
Rökgasförvärmare (economisers)........
|
5: —
|
135,710
|
27,969
|
21
|
917
|
Kondensorer utan tuber ....................
|
8: —
|
108
|
100
|
93
|
919
|
Kondensorer med tuber af annan metall
|
25: —
|
9,784
|
11,355
|
116
|
|
Ångmaskiner ej särskild! nämnda:
|
|
|
|
|
925
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
100 kg. men ej mer än 500 kg.
|
35: —
|
168
|
372|
|
222
|
929
|
Ånglokomobiler på hjul........................
|
9: —
|
24,400
|
20,388
|
84 i
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
165
Högsta
värde
|
: Lägsta
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
per
100 kg.
|
per
100 kg.
|
medel¬
värdet.
|
|
|
importen
|
|
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
från:
|
lägsta.
|
högsta.
|
—
|
—
|
22.7
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
|
Eu sändning.
|
—
|
—
|
1.7
|
—
|
i
|
- » -
|
—
|
_
|
En sändning, som
ej torde kunna an¬
ses typisk.
|
101
|
77
|
40.7
|
8.9
|
11.7
|
Storbritannien
|
—
|
|
Två stycken.
|
128
|
49
|
4.8
|
4.7
|
12.2
|
- » -
|
—
|
--
|
Två stycken.
|
—
|
—
|
5.5
|
—
|
—-
|
- » -
|
—
|
—
|
Eu sändning.
|
—
|
—
|
14.6
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
16.7
|
—
|
—
|
— » —
|
—
|
—
|
— » —
|
|
—
|
9.8
|
—
|
—
|
— » —
|
—
|
—
|
|
|
|
9.1
|
|
|
|
|
|
'
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
|
|
|
|
56
|
15
|
37.5
|
10.7
|
40
|
Tyska riket
|
.......
|
—
|
Häri ingå 12,972:
kg. med ett värde!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
åt l,9dl kr. Huru-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vida varan möjligen
bort hänföras till
|
|
|
|
|
|
|
|
|
annan rubrik eller
|
|
|
|
|
|
|
|
|
om eljest något
misstag kan före-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ligga, har ej kunnat
utrönas.
|
81
|
22
|
15.7
|
9.0
|
36.4
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
42.i
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
Eu sändning.
|
71
|
52
|
14
|
11.3
|
15.4
|
---- » -
|
—
|
....
|
|
|
16
|
|
|
|
|
|
|
So
|
20
|
23.8
|
9.4
|
25
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
|
100
|
85
|
8.6
|
8
|
9.4
|
Tyska riket
|
|
—
|
Två sändningar.
|
_
|
—
|
21.6
|
—
|
—
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
10
|
|
En sändning.
|
—
|
—
|
1 5.8
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
...
|
|
En maskin.
|
—-
|
—
|
10.7
|
—
|
—
|
— » —
|
—
|
—
|
En sändning.
|
166
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik-
nummer.
|
V a r u s 1 a g.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kr.
|
|
|
|
|
Gas-, fotogen-, bensin- samt andra
|
|
|
|
|
|
förbrännings- och explosionsmotorer,
|
|
|
|
|
|
äfvensom varmluftsmotorer:
|
|
|
|
|
980
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
500 kg.:...........................................
|
10: —
|
|
|
|
|
Gasmotorer....................................
|
|
159
|
393
|
247
|
|
Fotogenmotorer ............................
|
|
1,040
|
1,920
|
185
|
|
Bensinmotorer ............................
|
|
2,817
|
16,058
|
570
|
|
Summa
|
|
4,016
|
18,371
|
457
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
931
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
500 kg. men ej mer än 1,500 kg.:
|
25:-
|
|
|
|
|
Gasmotorer....................................
|
|
1,625
|
2.219
|
137
|
|
Fotogenmotorer............................
|
|
800
|
1,177
|
147
|
|
Bensinmotorer................................
|
|
3,140
|
16,481
|
525
|
|
Summa
|
|
5,565
|
19,877
|
357
|
932
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
1,500 kg. men ej mer än 5,000 kg.:
|
15: —
|
|
|
|
|
Gasmotorer...................................
|
|
5,802
|
4,556
|
79
|
|
Fotogenmotorer ............................
|
|
2,000
|
1,350
|
68
|
|
Summa
|
|
7,802
|
5,906
|
76
|
933
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
5,000 kg.:........................................
|
10: -
|
|
|
|
|
Gasmotorer....................................
|
|
54.587
|
49,992
|
92
|
|
Bensinmotorer................................
|
|
6.230
|
5,880
|
94
|
|
Summa
|
|
60,817
|
55,872
|
92
|
935
|
Löphjul för vattenturbiner ................
|
10: —
|
4,400
|
2,028
|
46
|
|
Centrifugal- och rotationspumpar samt
|
|
|
|
|
|
fläktar, ventilatorer och roterande
|
|
|
|
|
|
biåsmaskiner; äfvensom yttre om-
|
|
|
|
|
|
höljen och inre roterande delar till
|
|
|
|
|
|
sådana maskiner:
|
|
|
|
|
936
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
150 kg.: ........................................
|
30: —
|
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
167
1 Högsta
vävde
|
Lägsta
värde
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
per
100 kg.
|
per
100 kg.
|
medel¬
värdet.
|
j högsta
| värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
324
|
226
|
10
|
10
|
10
|
Tyska riket
|
29
|
41
|
Två sändningar.
|
316
|
130
|
10
|
10
|
10
|
- » _
|
12
|
__
|
|
1,773
|
200
|
10
|
10
|
10
|
|
16
|
44
|
|
151
|
113
|
18.2
17
4.8
|
16.6
|
22.i
|
|
|
|
Två sändningar.
|
707
|
105
|
3.5
|
23.8
|
- » -
|
18
|
25
|
En sändning.
Två sändningar.
1
|
|
|
7
|
|
|
|
|
|
101
|
61
|
19
|
14.9
|
24.6
|
Storbritannien
|
|
|
|
—
|
—
|
22.i
|
—
|
—
|
Andra länder
|
—
|
—
|
En sändning.
|
|
|
19.7
|
|
|
|
|
|
|
102
|
50
|
10.9
|
9.8
|
20
|
Tyska riket
|
|
|
|
|
|
10. G
|
|
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
20
|
68
|
En maskin.
Taraprocenten
specifikt angifven
för hvarje kolly.
|
|
|
10.9
|
|
|
|
|
|
|
|
21.7
|
|
|
Andra länder
|
|
|
En sändning.
|
168
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik-
i nummer.
|
V a r u s 1 a g.
|
I faxe- |
förslaget j
upptagen
tullsats, i
kr. |
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr. i
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Centrifugal- och rotationspumpar
|
|
,884
|
1,540
|
174
|
|
Fläktar ........................................
|
|
1,092
|
1,796
|
164
|
|
Ventilator er .................................
|
|
1,066
|
1,816
|
123
|
|
Roterande biåsmaskiner ............
|
|
102!
|
201!
|
197
|
|
Roterande inre delar....................
|
|
126
|
512|
|
406
|
|
Summa
|
|
3,270
|
5,365
|
164
|
937
|
vägande per stycke netto mer än
|
.
|
|
|
|
|
150 kg. men ej mer än 1,000 kg.:
|
15: —
|
|
|
|
|
Centrifugal- och rotationspumpar
|
|
3,426
|
4,285
|
125
|
|
Fläktar ........................................
|
|
5,260
|
5,181
|
98
|
|
Ventilatorer....................................
|
|
2,079
|
1,663
|
SO
|
|
Roterande biåsmaskiner ............
|
|
606
|
988
|
163
|
|
Summa
|
|
11,371
|
12,117
|
107
|
| 938
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
1
|
|
1,000 kg.:
|
10: —
|
|
|
|
|
Centrifugal- och rotationspumpar
|
|
1,183
|
760
|
641
|
|
Fläktar............................................
|
|
1,400
|
5,012
|
358|
|
|
Ventilatorer ................................
|
|
5,663
|
6,266
|
in
|
|
Summa
|
|
8,246
|
12,038
|
146
|
|
Andra maskindrifna pumpar:
|
|
|
|
|
|
Kompressorer samt blås och kylrna-
|
|
|
|
| i
|
|
skiner, ej särskild! nämnda:
|
|
|
|
|
939
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
100 kg.:...........................................
|
40: —
|
|
|
1 1
|
|
Pumpar ........................................
|
|
2,694
|
6,471
|
2401
|
|
Biåsmaskiner ................................
|
|
58
|
190
|
328!
|
|
Summa
|
i
|
2,752
|
6,661
|
242
|
940
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
100 kg. men ej mer än 1,000 kg.
|
20: —
|
|
|
|
|
Pumpar .......................................
|
|
10,080
|
14,742
|
j 146
|
|
Kompressorer ...............................
|
|
260
|
727
|
[ 280
|
|
Summa|
|
j 10,340
|
] 15,46?
|
150
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
169
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högtsa
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
380
|
32
|
17.2
|
7.9
|
93.8
|
Tyska riket
|
15
|
34
|
|
300
|
59
|
18.3
|
10
|
50.8
|
Storbritannien
|
24
|
—
|
|
335
|
58
|
24.4
|
9
|
51.7
|
Tyska riket
|
17
|
67
|
|
594
|
123
|
15.2
|
5.1
|
24.4
|
- » -
|
—
|
—
|
|
458
|
364
|
7.4
|
6.6
|
8.2
|
- » -
|
38
|
—
|
|
|
|
18.3
|
|
|
|
|
|
|
151
|
107
|
12
|
9.9
|
14
|
Andra länder
|
13
|
16
|
|
211
|
62
|
15.3
|
7.i
|
24.2
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
|
129
|
49
|
18.8
|
11.6
|
30.6
|
- » -
|
14
|
_
|
|
247
|
123
|
9.2
|
6.1
|
12.2
|
- » -
|
18
|
—
|
|
|
|
14
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
15.6
|
|
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
—
|
—
|
En sändning.
|
—
|
—
|
2.8
|
—
|
—
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
En sändning. Den
|
|
|
|
|
|
|
|
|
maskin, som upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
giften afser lärer ej
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kunna anses typisk.
|
113
|
108
|
9
|
8.8
|
9.3
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
|
|
6.8
|
|
|
|
|
|
|
436
|
84
|
16.7
|
9.2
|
47.6
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
10
|
45
|
|
—
|
—
|
12.2
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
En sändning.
|
|
|
16.5
|
|
|
|
|
|
|
557
|
70
|
13.7
|
3.6
|
28.6
|
Andra länder
|
6
|
33
|
|
338
|
230
|
7.1
|
5.9
|
8.7
|
Storbritannien
|
26
|
—
|
Två stycken,
|
|
|
13.3
|
|
|
|
|
|
|
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 5 Samt. 1 Afd. 21 Käft.
22
170
Bevillningsutskottets Betänkande Nr. 23
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
941
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
1,000 kg. men ej mer än 5,000 kg.:
Pumpar ........................................
|
15: —
|
12,466
|
11,708
|
94
|
948
|
Kompressorer (per styck netto mer
|
|
|
|
|
|
än 10,000 kg.)....................................
|
6: so
|
26,905
|
23,157
|
86
|
946
|
Sprutor, brand- och trädgårds-, andra
slag ....................................................
|
20: —
|
123
|
447
|
363
|
|
Sug-, luft- och tryckpumpar för hand-
|
|
|
|
|
|
kraft ....................................................
|
|
28,193
|
19.172
|
83
|
|
Summa
|
|
23,316
|
19,619
|
84
|
|
Ugnar för industriella ändamål:
|
|
|
|
|
947
|
fasta ugnar utan rörelsemekanism
|
4: so
|
1,660
|
1,781
|
107
|
948
|
andra slag ........................................
|
6: —
|
3,771
|
2.888
|
77
|
|
Smidesässjor ........................................
|
|
3,984
|
1,305
|
33
|
|
Blåsbäljar ............................................
|
|
136
|
122
|
90
|
|
Summa
|
|
7,891
|
4,315
|
55
|
949
|
Valskvarnar och valsstolar ................
|
6: —
|
32,355
|
20,032
|
62
|
|
Rotfruktskärare....................................
|
|
1.070
|
455
|
43
|
|
Sädeskrossare........................................
|
|
9,187
|
7,218
|
79
|
|
Oljekakskrossare ................................
|
|
8.273
|
4,155
|
50
|
|
Andra roterande krossare....................
|
|
221
|
253
|
114
|
|
Gröpkvarnar ........................................
|
|
9,831
|
5,649
|
57
|
|
Hackelsemaskiner ................................
Andra maskiner för målning eller
|
|
2,442
|
942
|
39
|
|
sönderdelning ....................................
Maskiner för blandning af betong,
|
|
6,863
|
5,237
|
76
|
|
lera, sand el. dyl.............................
|
|
8,411
|
8,326
|
99
|
|
Summa
|
|
78,653
|
52,267
|
66
|
|
Valsverk för metallindustrien, ång-
|
|
|
|
|
|
hammare:
|
|
|
|
|
950
|
för hand- eller fotkraft ................
|
7: —
|
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. .
171
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per 100
kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
importen
från:
|
lägsta.
|
högsta.
|
152
|
35
|
16
|
9.9
|
42.9
|
Tyska riket
|
14
|
—
|
1
Däraf en vägande!
5,000 kg. värd 1,766
kr.
|
—
|
—
|
7.6
|
—
|
—
|
Storbritannien
|
14
|
—
|
En kompressor.
|
567
|
222
|
5.5
|
3.5
|
9
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
Torde ej kunna!
anses typiska.
|
608
|
28
|
24.i
23.8
|
3.3
|
71.4
|
— » —
|
19
|
43
|
|
131
|
82
|
4.2
|
3.4
|
5.5
|
Storbritannien
|
26
|
—
|
|
94
|
67
|
7.8
|
6.4
|
9
|
Andra länder
|
-
|
_
|
|
471
|
28
|
18. 2
|
1.3
|
21.4
|
Tyska riket
|
30
|
—
|
Högsta värdet å
en guldsmedsässja.
|
148
|
66
|
6.7
“ 10.9
|
4.i
|
9.i
|
Andra länder
|
|
|
Två sändningar.
|
84
|
46
|
9.7
|
7.i
|
13
|
Tyska riket
|
7
|
_
|
|
70
|
36
|
14
|
8.6
|
16.7
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
|
101
|
40
|
7.6
|
5.9
|
15
|
Tyska riket
|
13
|
14
|
|
241
|
25
|
12
|
2.5
|
24
|
Storbritannien
|
17
|
27
|
|
140
|
96
|
5.3
|
4.3
|
6.3
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
|
78
|
34
|
10.5
|
7.7
|
17.6
|
Storbritannien
|
15
|
—
|
|
72
|
20
|
15.4
|
8.3
|
30
|
Andra länder
|
—
|
—
|
|
274
|
48
|
7.9
|
2.2
|
12.5
|
Tyska riket
|
14
|
43
|
|
no
|
89
|
6.1
9.1
|
5.5
|
6.7
|
- » -
|
|
|
|
172
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
V a r u s 1 a g.
|
1 taxe-
j förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Valsverk.......................................
|
|
141
|
354
|
251
|
|
Nitningsmaskiner ........................
|
|
30
|
162
|
540
|
|
Pressmaskiner ............................
|
|
3,690
|
2,384
|
65
|
|
Stansmaskiner................................
|
|
2,255
|
V583
|
70
|
|
Klippmaskiner ............................
|
|
2,157
|
1,844
|
85
|
|
Bockningsmaskiner........................
|
|
1,202
|
616
|
51
|
|
Pressar ej särskild! nämnda ....
|
|
1,741
|
1,914
|
no
|
|
Plåtslageri-, kopparslageri- och
|
|
|
|
|
|
bleckslagerimaskiner ................
|
|
2,487
|
2,707
|
109
|
|
Formmaskiner................................
|
|
708
|
556
|
79
|
|
Delningsmaskiner ........................
|
|
1,666
|
1,183
|
71
|
|
Knådningsmaskiner ....................
|
|
SO
|
175
|
219
|
|
Summa
|
|
16,157
|
13,478
|
83
|
|
andra slag:
|
|
|
|
|
951
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
1,000 kg:
|
10: —
|
|
|
|
|
Nitningsmaskin ........................
|
|
314
|
99
|
31
|
|
Tråddragningsmaskin ............
|
|
564
|
730
|
129
|
|
Spik- » ....................
|
|
1,930
|
720
|
37
|
|
Press- » ....................
|
|
674
|
620
|
92
|
|
Stans- » ....................
|
|
3,400
|
3,326
|
98
|
|
Klippmaskin ...........................
|
|
1.077
|
2,142
|
199
|
|
Boekningsmaskin ....................
|
|
1,369
|
934
|
68
|
|
Pressar, ej särskild! nämnda
|
|
972
|
779
|
80
|
|
Plåtslagerimaskiner ................
|
|
992
|
885
|
89
|
|
Form- » ................
|
|
467
|
786
|
168
|
|
Delnings- » ................
|
|
881
|
1,068
|
121
|
|
Knådnings- » ................
|
|
1,425
|
1,260
|
88
|
|
Summa
|
|
14,065
|
13,349
|
95
|
952
|
vägande per stycke netto mer
|
|
|
|
|
|
än 1,000 kg. men ej mer än
|
|
|
|
|
|
5,000 kg.:
|
8: —
|
|
|
|
|
Valsverk....................................
|
|
2,864
|
3.202
|
112
|
|
Spik- maskiner ........................
|
|
2,347
|
1.115
|
47
|
|
Press- » ........................
|
|
10,236
|
8,362
|
82
|
|
Transport
|
I
|
15,447
|
12,679;
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
173
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvud sakliga
importen
från:
|
Tarar
för
|
rocent
ådor.
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
J lägsta
j värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
|
|
2.8
|
|
|
Tyska riket
|
|
|
Ett guldvalsverk.
|
|
—
|
1.3
|
|
|
- » _
|
|
|
Två stycken; lära
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ej kunna anses ty-
|
141
|
48
|
10.8
|
4.7
|
14.6
|
_ » _
|
|
|
piska.
|
182
|
50
|
10
|
3.8
|
14
|
- » -
|
19
|
—
|
|
119
|
58
|
8.2
|
5.9
|
12.i
|
- » -
|
24
|
28
|
|
294
|
38
|
13.7
|
2.4
|
18.4
|
- » —4-
|
39
|
—
|
|
450
|
67
|
6.4
|
1.6
|
10.4
|
— » —
|
10
|
28
|
|
306
|
67
|
6.4
|
2.3
|
10.4
|
_ ^ _
|
19
|
29
|
|
323
|
36
|
8.9
|
2.2
|
19.4
|
- » -
|
24
|
31
|
|
333
|
46
|
9.9
|
2.i
|
15.2
|
- » -
|
|
|
|
—
|
—
|
3.3
|
—
|
—
|
- » -
|
23
|
—
|
En sändning.
|
|
|
8.4
|
|
|
tf
|
|
|
|
_
|
_
|
32.3
|
_
|
__
|
_ >> _
|
|
|
En sändning.
|
—
|
—
|
7.8
|
—
|
—
|
_ » _
|
27
|
-
|
Två maskiner af
|
—
|
—
|
27
|
—
|
—
|
Andra länder
|
—
|
—
|
samma slag.
|
128
|
78
|
10.9
|
7.8
|
12.8
|
Tyska riket
|
10
|
25
|
- » -
|
600
|
41
|
10.2
|
1.7
|
24.4
|
- » -
|
15
|
30
|
|
234
|
63
|
5
|
4.3
|
15.9
|
Stobritannien
|
21
|
25
|
Två stycken.
|
1,050
|
40
|
14.7
|
0.9 5
|
25
|
Tyska riket
|
11
|
—
|
|
199
|
61
|
12.5
|
5
|
16.4
|
- » -
|
10
|
16
|
|
215
|
71
|
11.2
|
4.7
|
14,i
|
- » -
|
—
|
_
|
|
204
|
104
|
6
|
4.9
|
9.6
|
- 2> -
|
20
|
22
|
|
261
|
87
|
8.3
|
3.8
|
11.5
|
- » -
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
94
|
83
|
11.4
|
10.6
|
12
|
— » —
|
29
|
—
|
- » -
|
|
|
10.5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7.i
|
|
|
|
|
|
Ett silfvervalsverk.
|
—
|
—
|
17
|
—
|
—
|
Andra länder
|
—
|
—
|
En sändning.
|
92
|
64
|
9.8
|
8.7
|
12.5
|
Tyska riket
|
12
|
—
|
|
174
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
V anslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Transport
|
|
15,447
|
12,679
|
|
|
Stansmaskiner............................
|
|
1,500
|
878
|
59
|
|
Klipp- » ............................
|
|
2,825
|
2,051
|
73
|
|
Riktningsmaskiner....................
|
|
2,491
|
2,386
|
95
|
|
Pressar, ej särskild nämnda..
|
|
28,800
|
19,976
|
69
|
|
Plåtslageri- och bleckslageri-
|
|
|
|
|
|
maskiner ................................
|
|
4,759
|
2,710
|
57
|
|
Formmaskiner............................
|
|
3,036
|
4,352
|
143
|
|
Summa
|
|
58,858
|
45,032
|
77
|
953
|
vägande per stycke netto mer
|
|
|
|
|
|
än 5,000 kg.:
|
4: —
|
|
|
i
|
|
Valsverk....................................
|
|
35,117
|
17,459
|
50i
|
|
Lufthammare ............................
|
|
5,041
|
2,265
|
45
|
|
Klippmaskiner .......................
|
|
6,550
|
3,598
|
55
|
|
Pressar, ej särskildt nämnda..
|
|
27,156
|
35,442
|
131
|
|
Summa
|
|
73,864
|
58,764
|
SO
|
955
|
Lyftblock................................................
|
12: —
|
2,645
|
2,093
|
79
|
|
Blockvagnar .......................................
|
|
662
|
591
|
89
|
|
Summa
|
|
3,307
|
2,684
|
81
|
|
Hissmaskinerier, ej till nästföregående
|
|
|
|
|
|
rubrik hänförliga, samt lyftkranar,
|
|
|
|
|
|
vinschar och spel:
|
|
|
|
|
956
|
afsedda att drifvas med handkraft:
|
6: —
|
|
|
|
|
Hissmaskiner ................................
|
|
1,499
|
1,195
|
80
|
|
Lyftkranar ....................................
|
|
850
|
265
|
31
|
|
Vinschar........................................
|
|
2,208
|
994
|
45
|
|
Summa
|
|
4,557
|
2,454
|
54
|
957
|
andra slag:
|
8: —
|
|
|
|
|
Hissmaskinerier............................
|
|
52,959
|
35,770
|
68
|
|
Lyftkranar ....................................
|
|
95,045
|
57,229
|
60
|
|
Vinschar........................................
|
|
8,417
|
3,101
|
37
|
|
Spel................................................
|
|
10,583
|
5,504
|
52
|
|
Summa
|
|
167,004
|
101,604
|
61
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
175
j Högsta
J värde
per
1100 kg.
|
i
Lägsta
värde
per
i 100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
! högsta.
|
|
|
13.6
|
|
i
|
Storbritannien
|
|
|
!
En sändning.
|
—
|
—
|
11
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
8.4
|
—
|
—
|
- » -
|
12
|
—
|
- » -
|
92
|
50
|
11.6
|
8.7
|
16
|
— » —
|
26
|
—
|
Två sändningar.)
|
63
|
53
|
14
|
12.7
|
15.i
|
_ » _
|
7
|
|
|
204
|
47
|
5.6
|
3.9
|
17
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
Förenta stater
|
—
|
—
|
Två maskiner, j
|
|
|
10.4
|
|
|
|
|
|
|
68
|
17
|
8
|
5.9
|
23.5
|
Storbritannien
|
|
|
Två stycken.
|
—
|
—
|
8.9
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
Ett stycke.
|
—
|
—
|
7.3
|
—
|
—
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
Ett stycke.
|
138
|
102
|
3.1
5
|
2.9
|
3.9
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
Två stycken.
|
145
|
42
|
15.2
|
8.3
|
28.6
|
Storbritannien
|
24
|
|
|
116
|
63
|
13.5
|
10.3
|
19
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
|
|
|
14.8
|
|
|
|
|
|
|
98
|
78
|
7.5
|
6.i
|
7.7
|
Andra länder
|
|
|
|
86
|
27
|
19.4
|
7
|
22.2
|
- » -
|
—
|
—
|
Två stycken.
|
114
|
24
|
13.3
|
5.3
|
25
|
Tyska riket
|
13
|
—
|
|
—
|
—
|
11.1
|
—
|
—
|
|
|
|
|
180
|
34
|
11.8
|
4.4
|
23.5
|
- » -
|
22
|
|
|
—
|
—
|
13.3
|
—
|
—
|
Nordamerikas
|
|
|
En ånglyftkran
|
|
|
|
|
|
Förenta stater
|
—
|
—
|
för malmlastning.
|
48
|
35
|
21.6
|
16.7
|
22.9
|
Storbritannien
|
—
|
_
|
|
192
|
29
|
15.4
|
4.2
|
27.6
|
- » -
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
13.i
|
|
—
|
|
|
|
|
176
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kg-
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
958
|
Transportörer........................................
|
|
9.877
'
|
11,054
|
112
|
959
|
Borrmaskiner för metaller, försåvidt
|
7: —
|
7,939
|
8,135
|
102
|
|
de väga per stycke netto högst 500 kg.
|
|
|
|
|
|
Svarfvar; fräs-, hyfvel-, gäng- och
|
|
|
|
|
|
slipmaskiner:
|
|
|
|
|
960
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
250 kg.:
|
BO: —
|
|
|
|
|
Svarfvar ........................................
|
|
1.746
|
2,463
|
141
|
|
Hyfvelmaskiner............................
|
|
508
|
758
|
149
|
|
Gängmaskiner................................
|
|
121
|
499
|
412
|
|
Slipmaskiner ................................
|
2,248
|
3,431
|
152
|
|
Växellådor ....................................
|
430
|
2,520
|
581
|
|
Summa
|
|
5,053
|
9,671
|
191
|
961
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
250 kg. men ej mer än 1,000 kg.:
|
22: —
|
|
|
|
|
Svarfvar ........................................
|
|
14,909
|
14,280
|
96
|
|
Fräsmaskiner ................................
|
|
2,553
|
5,532
|
217
|
|
Hyfvelmaskiner ............................
|
|
1,245
|
1,225
|
98
|
|
Gängmaskiner................................
|
|
3,051
|
4,717
|
155
|
|
Slipmaskiner ................................
|
|
2,168
|
3,201
|
148
|
|
Borrmaskiner ................................
|
|
6,046
|
6,237
|
103
|
|
Andra maskiner, afsedda att skära
|
|
|
|
|
|
metaller........................................
|
|
3,524
|
11,183
|
317
|
|
Summa
|
|
33,496
|
46,375
|
138
|
962
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
1,000 kg. men ej mer än 2,000 kg.:
|
16: -
|
|
|
|
|
Svarfvar ........................................
|
|
7,817
|
6,160
|
80
|
|
Fräsmaskiner ................................
|
|
5,583
|
8,585
|
154
|
|
Hyfvelmaskiner ............................
|
|
1,203
|
1,057
|
88
|
|
Gängmaskiner................................
|
|
3,655
|
7,141
|
195
|
|
Slipmaskiner ................................
|
|
10,299
|
13,339
|
130
|
|
Borrmaskiner ...............................
|
|
1.150
|
510
|
44
|
|
Summa
|
! 29,707] 36,792
|
124
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
177
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
169
|
84
|
|
|
|
Tyska riket
|
|
|
Förtullas enl. taxe-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förslaget efter de
|
|
|
|
|
|
|
|
|
särskilda delarna.
|
1,128
|
44
|
6.9
|
0.6
|
15.9
|
|
13
|
47
|
|
■380
|
86
|
21.3
|
7.9
|
34.9
|
Storbritannien
|
20
|
34
|
|
306
|
133
|
20.1
|
9.8
|
22.6
|
Tyska riket
|
20
|
25
|
|
1,833
|
90
|
7.3
|
1.6
|
33.3
|
- » -
|
—
|
_
|
|
323
|
73
|
19.7
|
9.3
|
41.1
|
- » —
|
24
|
69
|
|
—
|
—
|
5.2
|
—
|
—
|
— » —
|
25
|
—
|
En sändning.
|
|
|
15.7
|
|
|
|
|
|
|
208
|
57
|
22.9
|
C
10.6
|
38.6
|
|
9
|
28
|
|
757
|
89
|
lO.i
|
2.9
|
24.7
|
Storbritannien
|
7
|
15
|
|
112
|
93
|
22.4
|
19.6
|
23.7
|
Tyska riket
|
19
|
—
|
Två sändningar.
|
315
|
112
|
14.2
|
7
|
19.6
|
- » -
|
10
|
19
|
|
339
|
24
|
14.9
|
6.5
|
91.7
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta stater
|
27
|
—
|
|
145
|
61
|
21.4
|
15.2
|
36.1
|
- » -
|
16
|
21
|
|
392
|
87
|
6.9
|
5.6
|
25.3
|
- » —
|
17
|
25
|
|
|
|
15.9
|
|
|
|
|
|
|
128
|
62
|
20
|
12.5
|
25.8
|
Tyska riket
|
13
|
|
|
192
|
91
|
10.4
|
8.3
|
17.6
|
— » -
|
14
|
22
|
|
—
|
—
|
18.2
|
—
|
—
|
— » -
|
18
|
—
|
Ett stycke.
|
307
|
125
|
8.2
|
5.2
|
12.8
|
Storbritannien
|
9
|
18
|
|
233
|
74
|
12.3
|
6.9
|
21.6
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
|
|
|
|
—
|
36.4
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
- » -
|
|
|
12.9
|
|
|
|
|
|
|
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.
23
178
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik-
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kg.
|
Värde
kr.
|
1
Medel- |
värde 1
per
100 kg. |
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
963
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
2.000 kg. men ej mer än 5,000 kg.:
|
11: —
|
|
|
|
|
S varf var ........................................
|
|
2,359
|
2,893
|
123
|
|
Hyfvelmaskiner ............................
|
|
6,034
|
3,336
|
55
|
|
Borrmaskiner ................................
|
|
5,220
|
7,254
|
138
|
|
Summa
|
|
13,613
|
13,483
|
98
|
964
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
5,000 kg. men ej mer än 10,000 kg.:
|
8: —
|
|
|
|
|
Slipmaskiner ................................
|
|
6,065
|
3,765
|
62,
|
|
Borrmaskiner ................................
|
|
11,525
|
9,769
|
85
|
|
Summa
|
|
17,590
|
13,534
|
77
|
965
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
10,000 kg.: ....................................
|
5: —
|
|
|
|
|
Svarfvar ........................................
|
|
126,036
|
45.390
|
36
|
|
Slipmaskiner ...............................
|
|
12,069
|
9,870
|
82
|
|
Summa
|
|
138,105
|
55,260
|
40
|
967
|
Sågmaskin för fotkraft........................
|
10: —
|
28
|
36
|
129
|
|
Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-,
|
|
|
|
|
|
borr- och stämmaskiner, afsedda för
|
|
|
|
|
|
bearbetning af trä---— —:
|
|
|
|
|
969
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
250 kg. men ej mer än 5,000 kg.:
|
12: —
|
|
|
|
|
Svarfvar ........................................
|
|
370
|
916
|
248
|
|
Fräsmaskiner ................................
|
|
1.900
|
2,913
|
153
|
|
Andra, ej särskildt nämnda........
|
|
1,728
|
2,544
|
147
|
|
Summa
|
|
3,998
|
6,373
|
159
|
971
|
Pappersmaskiner....................................
|
10: —
|
3,564
|
3,923
|
no
|
972
|
Barkmaskiner........................................
|
7: —
|
3.165
|
2,707
|
86!
|
|
Holländare ............................................
|
|
24,149
|
16,073
|
67
|
|
Torkcylindrar........................................
|
|
3,690
|
8,182
|
222
|
|
Transport
|
31,004
|
26,962
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande ]SJr 23.
179
Högsta
värde
|
Lägsta
värde
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
per
100 kg.
|
per
100 kg.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
6
|
|
|
8.9
|
|
|
Tyska riket
|
11
|
|
|
66
|
45
|
20
|
16.7
|
24.4
|
- » -
|
16
|
—
|
|
197
|
98
|
8
11.2
|
5.6
|
11.2
|
|
7
|
12
|
|
—
|
—
|
12.9
|
|
• —
|
Nordamerikas
Förenta stater
|
_
|
—
|
|
|
|
9.4
10.4
|
|
|
Tyska riket
|
|
|
Två stycken.
|
|
|
13.9
|
—
|
|
Tyska riket
|
|
|
1 st.karusellsvarf.
|
|
|
6.i
12.5
|
|
_
|
— » —
|
|
|
|
|
|
7.8
|
|
|
|
30
|
|
Ett stycke.
|
|
|
4.8
|
7.i
|
|
- » -
|
25
|
|
En sändning.
|
169
|
133
|
7.8
|
9
|
— » —
|
9
|
—
|
Två sändningar.
|
193
|
134
|
8.2
7.5
|
6.2
|
9
|
Storbritannien
|
14
|
22
|
- » -
|
190
|
89
|
9.i
|
5.3
|
11.2
|
Andra länder
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
8.i
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
En sändning.
|
84
|
51
|
10.4
|
8.3
|
13.7
|
— » —
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
|
|
3.2
|
|
|
|
25
|
|
En sändning; af
stål.
|
180
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik-
nummer
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg-
|
Värde
i
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Transport
|
|
31,004
|
26,962
|
|
|
Kalandrar ............................................
|
|
1,028
|
1,350
|
131
|
|
Manglar ................................................
|
|
94,636
|
23,079
|
24
|
|
Summa
|
|
126,668
|
51,391
|
41
|
974
|
Digelpressar ........................................
|
12: —
|
11.618
|
16,070
|
139
|
|
Korrekturpressar ................................
|
|
1,206
|
1,168
|
97
|
|
Summa
|
|
12,824
|
17,238
|
134
|
975
|
Maskiner för tvättning af linne och
|
|
|
|
|
|
andra klädespersedlar.......................
|
10: -
|
2,565
|
3,262
|
127
|
976
|
Symaskiner............................................
|
20:-
|
45,672
|
53,660
|
117
|
|
d:o för motordrift....................
|
|
95
|
1,227
|
1,292
|
|
Stickmaskiner...................................
|
|
2,983
|
11,560
|
388
|
|
Natlingsmaskiner ...............................
|
|
1,342 2,764
|
2C6
|
|
Summa
|
|
50,092
|
69,211
|
138
|
977
|
Symaskiner för handkraft....................
|
40: —
|
104
|
418
|
402
|
|
Stickmaskiner för handkraft ............
|
|
2,878
|
9,848
|
342
|
|
Öfverdelar till symaskiner ................
|
|
21,557
|
59,707
|
277
|
|
Delar till öfverdelar för sy-, stick-
|
|
|
|
|
|
eller nåtlingsmaskiner ...................
|
|
1,069
|
3,731
|
351
|
|
Summa
|
|
25,608
|
73,704
|
288
|
978
|
Ställningar för sy-, stick- och nått-
|
|
|
|
|
|
lingsmaskiner samt delar därtill af
|
|
|
|
|
|
järn..................................................
|
8: -
|
21,758
|
7,601
|
35
|
979
|
Maskiner för fyllning af tändsticks-
|
|
|
|
|
|
askar ...............................
|
30: -
|
1,075
|
2,550
|
237
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
181
Högsta
värde
|
Lägsta
|
I Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
|
per
|
1 per
|
medel-
|
högsta
|
j lägsta
J värdet.
|
importen
|
lägsta.
|
1 högsta.
|
j Anmärkningar.
|
100 kg.
|
100 kg.
|
värdet.
|
värdet.
|
från:
|
|
|
|
5.3
|
|
|
Tyska riket
|
|
|
En sändning.
|
76
|
20
|
29.2
|
9.2
|
35
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
Med afseende å
|
|
|
17.i
|
—
|
—
|
|
|
|
medelvärdet torde
manglarnes inver¬
kan härå böra be-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
aktas.
|
196
|
84
|
8.6
|
6.1
|
14.3
|
Tyska riket
|
13
|
38
|
|
120
|
89
|
12.4
|
10
|
13.5
|
— » —
|
16
|
38
|
|
|
|
9
|
|
|
|
|
|
|
145
|
50
|
7.9
|
6.9
|
20
|
» —
|
10
|
28
|
|
853
|
80
|
17.i
|
2.3
|
25
|
_ yy _
|
19
|
32
|
|
1,340
|
1,269
|
1.5
|
1.5
|
1.6
|
- » -
|
—
|
_
|
Att döma af aeti
|
|
|
|
|
|
|
|
|
höga värdet å dessa
maskiner, synes mo¬
torns värde hafva
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inberäknats, hvilket
dock ej framgår af
uppgifterna.
|
1,151
|
218
|
5.2
|
1.7
|
9.2
|
- » ---
|
22
|
46
|
|
1,900
|
113
|
9.7
|
1.1
|
17.7
|
Andra länder
|
13
|
33
|
|
|
|
14.5
|
|
|
|
|
|
|
833
|
200
|
10
|
4.8
|
20
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
50
|
|
|
2,565
|
146
|
11.7
|
1.6
|
27.4
|
Tyska riket
|
19
|
46
|
|
737
|
166
|
14.4
|
5.4
|
24.i
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
18
|
55
|
|
17,300
|
132
|
11.4
|
0.2
|
30.3
|
Tyska riket
|
27
|
43
|
|
|
|
13.9
|
|
|
|
|
|
|
200
|
17
|
22.9
|
4
|
47.1
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
15
|
41
|
|
—
|
—
|
12.7
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
En sändning.
|
182
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
V ärde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Kaffe- och köttkvarnar:
|
|
|
|
|
981
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
15 kg:
|
18: -
|
|
|
|
|
Kaffekvarnar ................................
|
|
932
|
940
|
101
|
|
Köttkvarnar ................................
|
|
861
|
635
|
74
|
|
Vridmaskiner ................................
|
|
6,551
|
7,112
|
109
|
|
Fruktskalningsmaskiner................
|
|
36
|
68
|
189
|
|
Andra dylika: maskiner ............
|
|
416
|
468
|
113
|
|
Summa
|
|
8,796
|
9,223
|
105
|
982
|
af större vikt:
|
12: —
|
|
|
|
|
Kaffekvarnar ................................
|
|
1,925
|
2,852
|
148
|
|
Köttkvarnar ................................
|
|
7,843
|
6,899
|
88
|
|
Köttskämingsmaskiner ................
|
|
4,930
|
11,163
|
226
|
|
Kötthacknings- » ................
|
|
2,115
|
1,819
|
86
|
|
Korfstoppnings- » ................
|
|
1,366
|
910
|
67
|
|
Andra dylika maskiner................
|
|
3,505
|
4,054
|
116
|
|
Vridmaskiner ................................
|
|
460
|
652
|
141
|
|
Summa
|
|
22,144
|
28,349
|
128
|
983
|
Tappningsmaskiner................................
|
22: —
|
351
|
1,420
|
404
|
|
Korknings- » ................................
|
|
2,908
|
4,049
|
139
|
|
Summa
|
|
3,259
|
5,469
|
168
|
984
|
Hästhackor............................................
|
5: —
|
265
|
143
|
54
|
|
Sladdar....................................................
|
|
90
|
55
|
61
|
|
Summa
|
|
355
|
198
|
56
|
985
|
Plogar....................................................
|
7: —
|
186,779
|
87,333
|
47
|
|
Alfluckrare ............................................
|
|
104
|
42
|
40
|
|
Harfvar och harfliknande åkerbruks-
|
|
|
|
|
|
redskap ................................................
|
|
603
|
382
|
63
|
|
Slåttermaskiner .................................•••
|
|
885
|
312
|
35
|
|
Hästräfsor ............................................
|
|
1,694
|
502
|
30
|
|
Transport
|
|
190,065
|
88,571
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
183
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
133
|
82
|
17.8
|
13.5
|
22
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
29
|
_
|
|
89
|
72
|
24.3
|
20.2
|
25
|
Tyska riket
|
27
|
—
|
|
120
|
82
|
16.5
|
15
|
22
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
22
|
25
|
|
—
|
—
|
9.5
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
En sändning.
|
533
|
86
|
15.9
|
3.4
|
20.9
|
Tyska riket
|
23
|
—
|
|
|
|
17.1
|
|
|
|
|
|
|
239
|
89
|
8.i
|
5
|
13.5
|
Andra länder
|
35
|
|
|
151
|
48
|
13.6
|
7.9
|
25
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
|
300
|
85
|
5.3
|
4
|
14.1
|
- » -
|
17
|
25
|
|
102
|
77
|
14
|
11.8
|
15.6
|
- » -
|
_
|
_
|
|
80
|
54
|
17.9
|
15
|
22.2
|
--- » -
|
_
|
_
|
|
222
|
27
|
10.3
|
5.4
|
44.4
|
— » —
|
13
|
35
|
|
—
|
—
|
8.5
|
—
|
--
|
— » —
|
8
|
—
|
En sändning.
|
|
|
9.4
|
|
|
|
|
|
|
536
|
250
|
5.4
|
4.i
|
8.8
|
_ » _
|
27
|
45
|
|
366
|
82
|
15.8
|
6
|
26.8
|
- » -
|
22
|
38
|
|
|
|
13.i
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
9.3
|
—
|
—
|
Andra länder
|
|
_
|
En sändning.
|
—
|
—
|
8.2
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
- » -
|
|
|
8.9
|
|
|
|
|
|
|
403
|
43
|
14.9
|
1.7
|
16.3
|
Nordamerikas
|
|
|
Det högre värdet
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
11
|
18
|
afser ån°;plogar.
|
—
|
—
|
17.5
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
En sändning.
|
88
|
47
|
11.1
|
8
|
14.9
|
Andra länder
|
|
|
|
40
|
30
|
20
|
17.5
|
23.3
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta Stater
|
—
|
_
|
|
—
|
—
|
23.3
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
Två sändningar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med samma värde.
|
184
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Transport
|
|
190.065
|
88,571
|
|
|
Hövändare ...........................................
|
|
262
|
107
|
41
|
|
Harpor ................................................
|
|
326
|
302
|
93
|
|
Triörer ................................................
|
|
8,173
|
8,052
|
99
|
|
Sädessorterare och andra — — för
|
|
|
|
|
|
sortering:
|
|
38.995
|
33.847
|
87
|
|
Halmelevatorer ....................................
|
|
6,400
|
4,667
|
73
|
|
Summa
|
|
244,221
|
135,546
|
56
|
986
|
Tröskverk ............................................
|
8: —
|
3,480
|
1.715
|
50
|
|
Halm- och höpressar ........................
|
|
37,137
|
18,106
|
49
|
|
Såningsmaskin-....................................
|
|
11.395
|
6.412
|
56
|
|
Gödselspridare........................................
|
|
34,640
|
14,120
|
41
|
|
Summa
|
|
86,652
|
40,353
|
47
|
988
|
Mjölkseparator er] för hand- eller |
|
25-
|
64
|
320
|
500
|
|
Mjölkcentrifuger J fotkraft. 1
|
|
230
|
582
|
253
|
|
Summa
|
|
294
|
902
|
307
|
989
|
Delar (mantlar) till kulor till separa-
|
|
|
|
|
|
torer ....................................................
|
150: —
|
1,007
|
1,666
|
165
|
991
|
Centrifuger, ej särskild! nämnda........
|
10: —
|
11.619
|
7,860
|
68
|
|
Mjölkkylare ........................................
|
|
316
|
1,108
|
351
|
|
Pastorer ................................................
|
|
1.227
|
2.061
|
168
|
|
Kärnor....................................................
|
|
4,219
|
4,482
|
106
|
|
Smörältningsmaskin ............................
|
|
8
|
10
|
125
|
|
Apparater för margarintillverkning....
|
|
3,185
|
2,998
|
94
|
|
Summa
|
|
20,574
•
|
18,519
|
90
|
|
Lokomotiv samt järnvägs- och spår-
|
|
|
|
|
|
vägsvagnar i förening med motorer:
|
|
|
|
|
992
|
vägande per stycke högst 12,000 kg:
|
18: —
|
|
|
|
|
Lokomotiv ....................................
|
|
6,306
|
7,860
|
125
|
993
|
vägande per stycke mer än 12,000
|
|
|
|
|
|
kg. men ej mer än 20,000 kg:
|
16: —
|
|
|
|
1
i
|
Lokomotiv ....................................
|
|
19,333
|
11,809
|
61
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
185
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
importen
från:
|
lägsta.
|
högsta.
|
|
|
17.1
|
|
|
Andra länder
|
|
|
En sändning.
|
—
|
—
|
7.5
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
— > —
|
270
|
75
|
7.1
|
2.6
|
9.3
|
- » -
|
23
|
49
|
|
198
|
48
|
8
|
3.5
|
14.6
|
_ » _
|
28
|
_
|
|
119
|
60
|
9.6
12.5
|
5.9
|
11.7
|
Storbritannien
|
|
"
|
Två sändningar.
|
82
|
49
|
16
|
9.8
|
16.3
|
- » -
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
82
|
33
|
16.3
|
9.8
|
24.2
|
- » -
|
—
|
—
|
|
49
|
39
|
14.3
19.5
17
|
16.3
|
20.5
|
Andra länder
Nordamerikas
Förenta Stater
|
—
|
—
|
En sändning.
|
625
|
368
|
5
|
4
|
6.8
|
Tyska riket
|
36
|
40
|
|
|
|
9.9
8.i
|
|
|
Andra länder
|
18
|
|
»
|
j 166
|
165
|
90.9
|
90.4
|
90.9
|
Tyska riket
|
15
|
18
|
Två sändningar.
|
86
|
56
|
14.7
|
11.6
|
17.9
|
_ » _
|
—
|
_
|
|
407
|
300
|
2.8
|
2.5
|
3.3
|
Andra länder
|
50
|
65
|
|
228
|
60
|
6
|
4.4
|
16.7
|
— » —
|
23
|
32
|
|
1 175
|
70
|
9.4
|
5.7
|
14.3
|
Tyska riket
|
28
|
44
|
|
—
|
—
|
8
|
—
|
—
|
Andra länder
|
—
|
—
|
Ett stycke.
|
145
|
53
|
10.6
ITTi
|
6.9
|
18.9
|
Tyska riket
|
10
|
|
_
|
—
|
14.4
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
i
|
]
i
|
—
|
26.2
|
—
|
—
|
- » -
|
—
|
—
|
Ett elektriskt
1 lokomotiv.
|
Bh
|
h till Biksd■ Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd.
|
21 Höft.
|
24
|
186
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kg-
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
997
|
Godsvagnar ........................................
|
8: —
|
2,947
|
1.559
|
53
|
|
underreden ........................................
|
|
16,064
|
3,327
|
21
|
|
Summa
|
|
19,011
|
4,886
|
26
|
999
|
Spårvagnsaxlar, bearbetade................
|
7: —
|
2,452
|
430
|
18
|
1001
|
Hjulsatser ............................................
|
7: —
|
220
|
65
|
30
|
|
|
100 kr.
|
|
|
|
1002
|
Kardmaskiner........................................
|
10: —
|
58,924
|
37,600
|
64
|
|
Rugg- » ........................................
|
|
7,165
|
7,763
|
108
|
|
Väfstolar................................................
|
|
132,321
|
81,806
|
61
|
|
Valkmaskiner........................................
|
|
5.894
|
2,194
|
37
|
|
Andra för textilindustrien ................
|
|
37,172
|
37,037
|
100
|
|
Summa
|
|
241,476
|
165,700
|
68
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Särskildt inkommande bearbetade cy-
|
|
|
|
|
|
lindrar —• — —
|
|
|
|
|
1003
|
vägande per st. netto högst 100 kg.
|
55: —
|
11
|
151
|
1,373
|
1005
|
» » » » mer än 200 »
|
16: —
|
1,610
|
2,826
|
176
|
|
Särskildt inkommande bearbetade
|
|
|
|
|
|
kolfvar — — —
|
|
|
|
|
1006
|
vägande per st. netto högst 25 kg.
|
55: —
|
30
|
100
|
333
|
|
Vefaxlar och vefstakar — — —
|
|
|
|
|
1009
|
blanksvarfvade ................................
|
10: —
|
1,379
|
1,319
|
96
|
1010
|
andra ................................................
|
6: -
|
8,863
|
3,768
|
43
|
1011
|
Valsar till sädes- och oljekakskrossar
|
15: —
|
8.605
|
4,223
|
50
|
|
Malskifvor till gröpkranar ................
|
|
739
|
745
|
101
|
|
Summa
|
|
9,344
|
4,968
|
53
|
|
Valsar och valscylindrar:
|
|
|
|
|
1012
|
icke bearbetade................................
|
2: 50
|
1,225
|
240
|
20
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
187
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per¬
iod kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet. j
|
högsta
värdet. !
|
lägsta
värdet.
|
importen
från:
|
lägsta
|
högsta.
|
59
|
52
|
15.i
|
I
13.6
|
15.4
|
Tyska riket
|
|
|
Två sändningar.
|
22
|
19
|
38.x
- 30.8
|
36.4
|
42.i
|
— »
|
|
|
|
—
|
—
|
38.9
|
—
|
—
|
Andra länder
|
—
|
|
En sändning.
|
—
|
—
|
23.3
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
- » -
|
no
|
27
|
10
|
10
|
10
|
Storbritannien
|
10
|
24
|
|
223
|
73
|
10
|
10
|
10
|
Andra länder
|
22
|
—
|
|
191
|
33
|
10
|
10
|
10
|
Tyska riket
|
19
|
30
|
|
—
|
—
|
10
|
10
|
10
|
- » -
|
—
|
—
|
En sändning.
|
202,000
|
33
|
10
|
10
|
10
|
--»--
|
16
|
79
|
|
|
|
4
|
|
|
Andra länder
|
|
|
Ett stycke.
|
|
—
|
9.i
|
—
|
—
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
En sändning.
|
!
|
—
|
16.5
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
280
|
78
|
10.4
|
3.6
|
12.8
|
Andra länder
|
11
|
25
|
|
70
|
24
|
14
|
8.6
|
25
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
|
245
|
42
|
30
|
4.6
|
34.9
|
|
_
|
_
|
|
323
|
43
|
14.9
28.3
|
6.i
|
! 35.7
|
»
|
9
|
20
|
|
—
|
|
12.5
|
—
|
i
|
— » —
|
_
|
|
- » —
|
188
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
V a r u s 1 a g.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
1013
|
bearbetade:
med öfverdrag af kautschuk;
äfvensom af järn i förening med
annan oädel metall ....................
|
10: —
|
3,300
|
3,991
|
121
|
1014
|
andra slag ....................................
|
8: —
|
14,401
|
17,769
|
123
|
1015
|
Transmissioner — — — —--
vägande per st. netto högst 500 kg.:
Lager och lagerboxar....................
Fasta axelkopplingar ....................
|
6: -
|
1,184
238
|
2,194
1,058
1.016
3,241
1,324
6,814
|
185
444
|
|
Svänghjul (utan regulator)............
Rem- och linskifvor ....................
|
|
1,828
4,969
3,079
16,706
|
56
65
|
|
Kuggväxlar med oarbetade kuggar
Andra................................................
|
|
43
41
|
|
Summa
|
|
28,004
|
15,647
|
56
|
1016
|
af större vikt....................................
|
4: —
|
1,825
|
1,221
|
67
|
1017
|
Rull- och kullager:
vägande per stycke netto högst 1 kg.
|
200: —
|
1
|
47
|
4,700
|
1018
|
vägande per stycke netto mer än
1 kg. men ej mer än 15 kg.........
|
40: —
|
13
|
71
|
546
|
1020
|
Axelkopplingar, rörliga — — — —
vägande per stycke netto högst
500 kg.............................................
Axelkopplingar...............................
|
12: -
|
1,107
4,146
|
1,272
5,653
|
115
|
|
Kugghjul ..“....................................
|
|
136
|
|
Summa
|
|
5,253
|
6,925
|
132
|
1021
|
af större vikt (kugghjul)................
|
9: —
|
1,692
|
938
|
55
|
1022
|
Armatur, ej särskildt nämnd:
af järn, vägande per stycke netto
högst 5 kg.; äfvensom till huf¬
vudsaklig del af annan metall,
oafsedt vikten:
|
50:-
|
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
189
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Tara!
för 1
|
rocent
ådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
1,635
|
81
|
8.3
|
0.6
|
12.3
|
Storbritannien
|
15
|
39
|
|
7,222
|
24
|
6.5
|
O.i
|
33.3
|
Tyska riket
|
6
|
29
|
|
1,600
|
34
|
3.2
|
0.4
|
17.6
|
|
|
|
|
834
|
62
|
1.4
|
0.7
|
9.7
|
_ » _
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
148
|
47
|
10.7
|
4.1
|
12.8
|
_ » _
|
—
|
—
|
|
415
|
42
|
9.2
|
1.4
|
14.3
|
Nordamerikas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förenta stater
|
15
|
38
|
|
181
|
29
|
14
|
3.3
|
20.7
|
Tyska riket
|
22
|
28
|
|
307
|
29
|
14.6
|
2
|
20.7
|
Andra länder
|
17
|
—
|
|
|
|
10.7
|
|
|
|
|
|
|
76
|
60
|
6
|
5.3
|
6.7
|
Tyska riket
|
6
|
21
|
Två sändningar.
|
—
|
—
|
4.3
|
—
|
—
|
Andra länder
|
—
|
—-
|
En sändning.
|
1,594
|
155
|
7.3
|
2.5
|
25.8
|
Tyska riket
|
—
|
|
|
497
|
89
|
10.4
|
2.4
|
13.5
|
Andra länder
|
11
|
|
|
2,727
|
50
|
8.8
|
0.4
|
24
|
Tyska riket
|
12
|
29
|
|
|
|
9.i
|
|
|
|
|
|
|
68
|
45
|
16.4
|
13.2
|
20
|
- » -
|
|
|
Två sändningar.
|
190
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe-
förslags-
rubrik-
nummer.
|
V a r u s 1 a g.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
|
Yentiler och kranar:
|
|
|
|
|
|
af hufvudsakligen mässing........
|
|
888
|
3,680
|
414
|
|
af järn ........................................
|
|
868
|
844
|
97
|
|
Smörjkoppar ................................
|
|
868
|
1,168
|
135
|
|
Andra smörjapparater ................
|
|
1,046
|
3,269
|
313
|
|
Afledare för kondensionsvatten
|
|
701
|
847
|
121
|
|
Blandningsapparater ....................
|
|
16
|
92
|
575
|
|
Injektorer........................................
|
|
in
|
640
|
582
|
|
Annan ............................................
|
|
143
|
964
|
674
|
|
Summa
|
|
4,641
|
11,504
|
248
|
|
andra slag:
|
|
|
|
|
1023
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
5 kg. men ej mer än 50 kg.:
|
15:-
|
|
|
|
|
Yentiler och kranar ................
|
|
9,100
|
5,790
|
64
|
|
Smörjapparater ........................
|
|
no
|
599
|
545
|
|
Afledare för kondensionsvatten
|
|
1,240
|
1,561
|
126
|
|
Centrifugalregulatorer ............
|
|
437
|
1,081
|
2471
|
|
Injektorer, ejektorer ................
|
|
324
|
1,624
|
501,
|
|
Annan ........................................
|
|
941
|
647
|
69
|
|
Summa
|
|
12,152
|
11,302
|
H
|
1023
|
Regulatorer till vattenturbiner....
|
|
893
|
2,150
|
241
|
1024
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
'
|
|
50 kg.: ............................................
|
10: —
|
|
|
|
|
Yentiler .......................................
|
|
17,901
|
6,415
|
36
|
|
Annan ............................................
|
|
6,835
|
2,064
|
30
|
|
Summa
|
|
24,736
|
8,479
|
34
|
|
Elektriska maskiner:
|
|
|
|
|
1025
|
vägande per stycke netto högst
|
|
|
|
|
|
50 kg.: ............................................
|
70:-
|
|
|
|
|
Generatorer....................................
|
|
117
|
1,503
|
1,285
|
|
Motorer ........................................
|
|
3,666
|
13,754
|
375
|
|
Transformatorer............................
|
|
2,730
|
8,056
|
295
|
|
Dynamo ........................................
|
|
786
|
2,815
|
358
|
|
Summa
|
7,299
|
26,128
|
358
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
191
Högsta
värde
per
100 kg.
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
importen
från:
|
lägsta.
|
högsta.
|
1,633
|
148
|
12.1
|
3.i
|
33.8
|
Andra länder
|
17
|
52
|
|
555
|
45
|
51.5
|
9
|
in
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
|
1,057
|
65
|
37
|
4.7
|
76.9
|
Tyska riket
|
12
|
—
|
|
1,833
|
93
|
16
|
2.7
|
53.8
|
|
13
|
25
|
|
993
|
76
|
41.3
|
5
|
65.8
|
|
13
|
—
|
|
—
|
—
|
8.7
|
—
|
—
|
— » —
|
63
|
—
|
En sändning.
|
1,150
|
470
|
8.6
|
4.3
|
10.6
|
i--»--
|
18
|
23
|
|
1,714
|
55
|
7.4
202
|
2.9
|
90.9
|
|
|
|
|
466
|
38
|
23.4
|
3.2
|
39.5
|
Tyska riket
|
22
|
42
|
|
571
|
497
|
2.8
|
2.6
|
3
|
- »--
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
280
|
75
|
11.9
|
5.4
|
20
|
- » -----
|
13
|
23
|
|
508
|
204
|
6.i
|
3
|
7.4
|
- » —
|
19
|
47
|
|
832
|
305
|
3
|
1.8
|
4.9
|
Storbritannien
|
20
|
34
|
|
582
|
40
|
21.7
16.i
|
2.6
|
37.5
|
Tyska riket
|
20
|
|
|
|
|
6.2
|
|
|
Andra länder
|
|
|
Enligt ämbetsver¬
kens förslag till N:r
1002.
|
121
|
19
|
27.8
|
8.3
|
52.6
|
Tyska riket
|
18
|
21
|
|
107
|
25
|
33.3
29.4
|
9.3
|
40
|
Andra länder
|
|
|
|
3,083
|
510
|
5.4
|
2.3
|
13.7
|
Tyska riket
|
26
|
47
|
|
1.704
|
118
|
18.7
|
4.1
|
59.3
|
- » —
|
18
|
70
|
j
|
625
|
170
|
23.7
|
11.2
|
41.2
|
— s —
|
21
|
51
|
1
|
1,789
|
141
|
19.6
19.6
|
3.9
|
49.6
|
»
|
53
|
|
1
|
192
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kr.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde 1
per
,100 kg.
|
|
|
100 kg.
|
|
|
|
1026
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
50 kg. men ej mer än 100 kg.:
|
50:
|
|
|
|
|
Motorer ........................................
|
|
3,708
|
7,809
|
211
|
|
Transformatorer...........................
|
|
258
|
813
|
321
|
|
Dynamo .......................................
|
|
175
|
286
|
163
|
|
Summa
|
|
4,141
|
8,908
|
215
|
1027
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
100 kg. men ej mer än 500 kg.:
|
35: —
|
|
|
|
|
Generatorer....................................
|
|
300
|
825
|
275
|
|
Motorer ........................................
|
|
5,683
|
11,532
|
203
|
|
Transformatorer............................
|
|
1,432
|
1,873
|
131
|
|
Dynamo ........................................
|
|
3,998
|
5,188
|
129
|
|
Summa
|
|
11,413
|
19,418
|
170
|
1028
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
500 kg. men ej mer än 3,000 kg.:
|
25: —
|
|
|
|
|
Motorer ........................................
|
|
4,377
|
5,767
|
132
|
|
Transformatorer............................
|
|
5,607
|
7,924
|
141
|
|
Dynamo ........................................
|
|
1,400
|
1,465
|
105:
|
|
Fläktar, fast förenade med mo-
|
|
|
|
|
|
törel' ............................................
|
|
4,025
|
9,761
|
243
|
|
Summa
|
|
15,409
|
24,917
|
162
|
1029
|
vägande per stycke netto mer än
|
|
|
|
|
|
3,000 kg.:........................................
|
18: -
|
|
|
|
|
Transformatorer............................
|
|
23,115
|
21,706
|
94
|
|
Dynamo ........................................
|
|
5,336
|
6,983
|
131
|
|
Summa
|
|
28,451
|
28,689
|
101
|
1030
|
Magnetspolar ........................................
|
105: -
|
583
|
2,274
|
390
|
|
Ackumulatorer:
|
|
|
|
|
1031
|
Omonterade element........................
|
10: —
|
85,859
|
66,786
|
78
|
1082
|
Helt eller delvis monterade element
|
32: -
|
252
|
703
|
279
|
|
Glödlampor:
|
1 kg.
|
|
|
per 1 kg.
|
1034
|
Metalltrådslampor............................
|
7: 50
|
1,490
|
30,135
|
21: 23
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
193
j Högsta
|
Lägsta
värde
per
100 kg.
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
per
100 kg.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
368
|
134
|
23.7
|
13.6
|
37.3
|
Tyska riket
|
14
|
34
|
|
352
|
236
|
15.6
|
14.2
|
21.2
|
- » —
|
22
|
27
|
|
166
|
160
|
30.7
|
30.1
|
31.3
|
— » —
|
22
|
—
|
Två stycken.
|
|
|
23.3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12.7
|
|
|
--» —
|
18
|
|
En sändning.
|
419
|
127
|
17.2
|
8.4
|
27.6
|
- » -
|
16
|
31
|
|
203
|
91
|
26.7
|
17.2
|
38.5
|
— » -
|
18
|
29
|
|
271
|
68
|
27.1
|
12.9
|
51.5
|
— »--
|
17
|
28
|
|
|
|
20.6
|
|
|
|
|
|
|
181
|
88
|
18.9
|
13.8
|
28.4
|
- » -
|
16
|
28
|
|
265
|
97
|
17.7
|
9.4
|
25.8
|
Andra länder
|
16
|
23
|
|
no
|
101
|
23.8
|
22.7
|
24.8
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
Två sändningar.
|
|
—
|
10.3
|
—
|
—
|
Storbritannien
|
—
|
—
|
En sändning.
|
|
|
15.4
|
|
|
|
|
|
|
95
|
93
|
19.1
|
18.9
|
19.4
|
Tyska riket
|
|
|
Två sändningar.
|
—
|
~
|
13.7
|
—
|
—
|
— » —
|
12
|
—
|
En sändning.
|
|
|
17.8
|
|
|
|
|
|
|
2,250
|
382
|
26.9
|
4.7
|
27.5
|
_ » _
|
_
|
_
|
Samtliga med en
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nettovikt af mindre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
än 50 kg. per stycke.
|
288
|
31
|
12.8
|
3.5
|
32.3
|
— » —
|
9
|
29
|
|
824
|
200
|
11.5
|
3.9
|
16
|
— » —
|
27
|
48
|
|
per 1 kg.
|
per 1 kg.
|
|
|
|
|
|
|
|
290.57
|
7.74
|
35.3
|
2.3
|
96.9
|
- » —
|
|
|
|
Bill. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 25
194
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
Varuslag.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Netto vikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
1 kg.
|
696
|
Ej särskild! nämnda, lösa delar till
maskiner, redskap och apparater
samt hänförliga till nedan angifna
rubriker:
Plåt- och bleckvaror, ej särskild!
nämnda:
emaljerade, förnicklade, förkopp-
rade, förmässingade, bronserade
eller lackerade...........................
|
1 kg.
—: so
|
380
|
264
|
1 kg.
—: 69
|
697
|
andra slag:
vägande per stycke netto 20 kg.
eller där öfver:
pressade, svetsade eller för-
zinkade ....................................
|
—: 08
|
800
|
380
|
—: 48
|
698
|
andra slag ................................
|
—: 06
|
BO
|
51
|
1: 02
|
699
|
Vägande per stycke netto mindre
än 20 kg. men ej mindre än
1 kg.............................................
|
—: 15
|
166
|
121
|
—: 73
|
700
|
vägande per stycke netto mindre
än 1 kg.....................................
|
—: 20
|
2,134
|
1,883
|
l
—: 88
|
809
|
Icke smidbart gjutgods och varor
däraf, ej särskild! nämnda:
icke bearbetade:
vägande per stycke netto mindre
än 100 kg. men ej mindre än
25 kg.........................................
|
—: 04
|
1,005
|
389
|
—: 38
|
810
|
vägande per stycke netto mindre
än 25 kg., men ej mindre än
3 kg.............................................
|
—: 06
|
233
|
108
|
—: 46
|
811
|
vägande per stycke netto mindre
än 3 kg. men ej mindre än
0.5 kg.........................................
|
—: io
|
68
|
105
|
1: 54
|
812
|
vägande per stycke netto mindre
än 0.5 kg.....................................
|
—: 12
|
6
|
15
|
2: so
|
813
|
bearbetade:
vägande per stycke netto 100
kg. eller däröfver........................
|
—: 04
|
18,387
|
8,335
|
—: 45
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
195
Högsta
|
Lägsta
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraprocent
för lådor
|
|
per
i kg.
|
per
1 kg.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
importen
från:
|
lägsta.
|
högsta.
|
Anmärkningar.
|
|
|
72.5
|
|
|
Tyska riket
|
|
|
En sändning garn¬
bommar.
|
|
|
16.7
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.9
|
|
|
Storbritannien
|
38
|
|
En sändning bleck ¬
cylindrar till spin¬
nerimaskin.
|
—: 94
|
—: 54
|
20.5
|
16
|
27.8
|
Tyska riket
|
■—
|
—
|
|
1: 35
|
—: 60
|
22.7
|
14.8
|
33.3
|
|
14
|
20
|
|
—: 63
|
—: 28
|
10.5
|
6.3
|
14.3
|
— » —
|
21
|
—
|
|
1: —
|
—: 30
|
13
|
6
|
20
|
Storbritannien
|
|
—
|
|
1: 69
|
1: 11
|
6.5
|
5.9
|
9
|
— » —
|
—
|
—
|
|
|
—
|
4.8
|
—
|
—
|
Tyska riket
|
—
|
—
|
En sändning.
|
k-»
00
|
—: 28
|
8.9
|
3.4
|
14.3
|
- £ -
|
—
|
—
|
|
196
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Taxe¬
förslagets
rubrik¬
nummer.
|
V a r u s 1 a g.
|
I taxe¬
förslaget
upptagen
tullsats,
kr.
|
Nettovikt
kg.
|
Värde
kr.
|
Medel¬
värde
per
1 kg.
|
814
|
vägande per stycke netto mindre
än 100 kg., men ej mindre än
25 kg.........................................
|
1 kg.
—: 08
|
6,741
|
2,391
|
—: 35
|
815
|
vägande per stycke netto mindre
än 25 kg., men ej mindre än
3 kg.............................................
|
—: 12
|
1,929
|
2,351
|
1: 22
|
816
|
vägande per stycke netto mindre
än 8 kg., men ej mindre än
0-5 kg.........................................
|
—: is
|
485
|
1,105
|
2: 54
|
817
|
vägande per stycke netto mindre
än 0.5 kg.....................................
|
—: 20
|
4,852
|
3.077
|
—: 71
|
820
|
Smidbart gjutgods och andra varor
afsmidbart järn, ej särskildt nämnda:
icke bearbetade:
vägande per stycke netto mindre
än 100 kg., men ej mindre än
25 kg........................................
|
—: oe
|
30
|
136
|
4: 53
|
821
|
vägande per stycke netto mindre
än 25 kg., men ej mindre än
3 kg.............................................
|
—: 08
|
100
|
69
|
—: 69
|
822
|
vägande per stycke netto mindre
än 3 kg., men ej mindre än
0.5 kg.........................................
|
—: io
|
457
|
980
|
2: 14
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
197
Högsta
värde
|
Lägsta
värde
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
importen
från:
|
Taraprocent
för lådor
|
Anmärkningar.
|
per
1 kg.
|
per
1 kg.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
lägsta.
|
högsta.
|
1: 5 5
|
—: 34
|
22.9
|
5.2
|
28.5
|
Tyska rike!
|
30
|
|
Medelvärdet be¬
stämmes här huf¬
vudsak!. af 6,401
kg. delar till elektri¬
ska motorer värda
2,124 kr.
Frånräknas des¬
sa, utgör medelvär¬
det per kg. 79 öre.
|
13: n
|
—: 33
|
9.8
|
0.9
|
36.4
|
|
15
|
35
|
|
35: —
|
—: 40
|
5.9
|
0.43
|
37.5
|
»
|
21
|
22
|
Det relativt höga
medelvärdet förkla¬
ras däraf, att im¬
porten utgjorts af
mindre partier med
höga värden.
|
68: —
|
—: si
|
28.2
|
0.29
|
32.8
|
'
|
16
|
|
Hufvudsakliga
importen utgöres af
4,168 kg. delar till
tröskverk och värda
2,550 kr. Frånräk¬
nas detta parti, ut¬
gör medelvärdet per
kg. kr. 2: 8 6.
|
—
|
—
|
1.3
|
—
|
—
|
— » —
|
21
|
|
En sändning.
|
—
|
—
|
11.6
|
—
|
—
|
Storbritannien
|
26
|
|
|
6: 13
|
1: 06
|
4.7
|
1.6
|
9.4
|
Andra länder
|
25
|
—
|
Två sändningar.
|
198
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23■
Taxe-
|
|
I taxe¬
förslaget
|
Nettovikt
|
Värde
|
Medel-
|
förslagets
rubrik-
|
Varuslag.
|
upptagen
tullsats,
|
|
|
per
1 lr er
|
nummer.
|
|
kr.
|
kg.
|
kr.
|
1 Kg.
|
|
|
1 kg.
|
|
|
|
823
|
vägande per stycke netto mindre
|
|
4,365
|
1,406
|
|
|
än 0.5 kg.
|
—: 12
|
—: 32
|
|
bearbetade:
|
|
|
|
|
825
|
vägande per stycke netto mindre
|
|
|
|
|
|
än 1,000 kg. men ej mindre än
100 kg.
|
—: 06
|
1.554
|
1,469
|
—: 95
|
826
|
vägande per stycke netto mindre
än 100 kg. men ej mindre än 25 kg.
|
—: io
|
2,338
|
2,904
|
1: 2 4
|
827
|
vägande per stycke netto mindre
än 25 kg. men ej mindre än 3 kg.
|
—: 12
|
23,792
|
8,031
|
—: 34
|
828
|
vägande per stycke netto mindre
än 3 kg. men ej mindre än 0.5 kg.
|
—: 15
|
17,384
|
9,619
|
—: 55
|
829
|
vägande per stycke netto mindre
|
|
22,940
|
19,794
|
|
ä/n O & .................................
|
—: 20
|
—: 86
|
|
|
|
|
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
19&
Högsta
värde
|
Lägsta
värde
|
Föreslagna tullsatsen
i procent af
|
Hufvudsakliga
|
Taraproeent
för lådor
|
|
|
|
|
importen
|
|
|
Anmärkningar.
|
|
1%.
|
medel¬
värdet.
|
högsta
värdet.
|
lägsta
värdet.
|
från:
|
lägsta.
|
högsta.
|
|
9: 0 7
|
—: 24
|
37.5
|
1.3
|
50
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
11
|
17
|
Hufvudsakliga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
importen utgöres
af 4,202 kg. delar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till slätter- och
skördemaskiner och
med ett deklareradt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värde af 1,116 kr.,
motsvarande 27 öre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per kg. Frånräknas
dessa, utgör medel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värdet per kg. kr.
|
1: 71
|
—: 76
|
6.3
|
3.5
|
7.9
|
Tyska riket
|
17
|
19
|
1: 79.
|
5: 4 6
|
—: 38
|
8.i
|
1.8
|
2.3
|
- » -
|
13
|
39
|
|
9: 63
|
—: 17
|
35.3
|
1.2
|
70.5
|
Nordamerikas
Förenta Stater
|
13
|
36
|
Häraf 21,007 kg.
delar till slåtter-
och skördemaskiner
med ett deklareradt
värde af 3,476 kr.,
motsvarande 17 öre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per kg. Frånräknas
dessa, utgör medel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värdet per kg. kr.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1: 64.
|
128: —
|
—: 22
|
27.3
|
0.1
|
68.2
|
- » -
|
ii
|
44
|
Häraf 15,174 kg.
delar till slåtter¬
ört! skördemaskiner
med ett deklareradt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värde af 3,408 kr.,
motsvarande 22 öre
|
150: —
|
|
|
0.1
|
|
|
|
|
per kg. Frånräknas
dessa, utgör medel¬
värdet per kg. kr.
2: 8i.
|
—: 3 5
|
23.3
|
57.i
|
|
10
|
33
|
Häraf 17,914 kg.
delar till slåtter¬
ört! skördemaskiner
med ett deklareradt
värde af 9,456 kr.,
|
|
|
|
•
|
|
|
|
|
|
|
motsvarande 53 öre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per kg. Frånräknas
dessa, utgör medel-!
värdet per kg. kr.
2: 06. 1
|
200
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Bilaga C.
Sammanfattning
af till generaltullstyrelsen från rikets tullföryaltningar inkomna yttranden
angående Grupp XIII i tulltaxekommitténs förslag.
Tullkammaren i Charlottenberg.
Det har visat sig synnerligen svårt att afgöra, huruvida en maskinsändning
utgjorts af hel maskin eller delar. Detta gäller särskild! maskiner för pappersindu¬
strien, hvilka införas öfver tullkammaren i ganska stor myckenhet.
Önskvärd! att å fakturan eller eljest brutto- och nettovikten å hvarje maskin
angifves, alldenstund ofta oöfverstigliga hinder möta att vid tullbehandlingen af
större maskiner utröna nettovikten.
Tullkammaren i Eskilstuna.
Tullbehandlingen af maskiner i enlighet med förslaget har ej mött oöfver-
vinneliga svårigheter, hvadan gjorda erfarenheter ej föranleda annan invändning än
den, att vägningen af tunga maskiner kommer att blifva mycket tidsödande och
kräfva en del särskilda föranstaltningar.
Tullkammaren i Falkenberg.
Förordar tillägg till Anm. 4 till Afd. XIII A af innehåll, att maskindelar,
sammansatta af ämnen, som draga olika tull, skola beläggas med värdetull, om
hufvudbeståndsdelen ej kan med säkerhet bestämmas.
Tullkammaren i Falun.
Då tullkammaren endast haft ett knapphändigt material för bedömande af
förslaget, inskränker sig tullkammaren till att påpeka en del olägenheter, som med¬
följa en omläggning till vikttull å maskiner i stället för värdetull. Sålunda fram-
hålles:
l:o) Svårigheten att, åtminstone å de mindre tullplatserna, ernå en tillförlitlig vikt¬
bestämning å tyngre pjäser. Detta förhållande anser tullkammaren ingalunda
i hvarje fall afhjälpt med stadgandet i Anm. 5 till Afd. XIII A.
201
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
2:o) Svårigheten att i hvarje fall rätt specialisera inkommande maskingods, sär¬
skild! då ett maskineris olika delar införas på olika tider och tilläfventyrs
öfver skilda förtullningsorter.
3:o) att i många fäll tidsutdräkt och dryga arbetskostnader för lossning och vikt¬
bestämning komma att drabba varuägarne.
Packhusinspektionen i Göteborg.
Då det visat sig möta betydande svårighet att under grupp XIII återfinna
och på rätta ställen inrangera det inkommande maskingodset härstädes, och vid en
verklig förtullning enligt gruppens många olika, oftast på de mest invecklade fack¬
uppgifter uppdragna specifikationer det säkerligen skulle visa sig omöjligt fullt
korrekt tillämpa detta taxeförslag,
då medgifvande uti anmärkningen 5 till afdelningen A (sid. 132), att vikten
å inkommande maskiner, som icke kunna livar för sig vägas, eller för hvilkas upp¬
vägning vågattiralj af erforderlig storlek saknas, må på annat sätt utrönas, med
all sannolikhet kommer att blifva hufvudregel i stället för undantag, enär anskaffan¬
det af så dyrbara viktanordningar förslaget förutsätter knappast torde kunna åläggas
de i allmänhet hårdt skuldsatta stadssamhällena på importplatserna,
då således fakturauppgifter å vikten på dessa maskindelar komma att i stor
utsträckning läggas till grund för tullafgiftens beräknande, samt ändamålet med
vikttullars införande å maskingods i stället för värdetullar, eller att slippa anlitandet
af fakturauppgifter, således visar sig icke med det nya förslaget kunna ernås, och
i allt fall värdetullar vid 5 maskinrubriker (af de 18 värdetullsrubriker hela taxan
upptager) ej kunnat undvikas,
då de utvägar först torde böra utnyttjas, som stå till buds för att i de allra
flesta fäll skydda statsverket mot någon afsevärd förlust genom för låga värde¬
deklarationer eller fakturauppgifter: såsom lagbestämmelser om obligatorisk skyl¬
dighet för importören att vid förtulkiingstillfället afgifva af fakturautställaren på
heder och tro, medelst hans eller firmans namnunderskrift bestyrkt värdeuppgift å
den inkomna varan samt högt bötesansvar i händelse importören beträd es med af¬
gifvande af för låga värdeuppgifter,
får packhusinspektionen vördsammast och på det lifligaste tillstyrka, att så¬
som regel värdetullar å maskingods i allmänhet bibehållas i den under utarbetande
varande nya tulltaxan, samt att den största möjliga förenkling i taxans uppställ¬
ning, såväl rörande den nu omhandlade varugruppen XIII som rörande taxan i dess
helhet, måtte varda genomförd; allt till möjliggörande af att på ett för statsverket
betryggande sätt utan alltför svåra olägenheter för trafiken verkställa den på tull¬
taxan livilande skattläggningen i och för upphämtande af vår största statsinkomst.
Tjänstemän vid inspektionen, hvithet, omhänderhaft maskinförtullningarna.
Framhålla bland annat önskvärdheten af en omredigering af vissa rubriker
för vinnande af större öfverskådlighet.
Anm. till nr 920 — 935 bör ej gälla nr 930, enär värdet af svänghjulet i
vanliga fall ej specifikt upptages i fakturan.
Då halmelevatorer upptagits i rubrik 985, bör uppmärksamheten fästas härå
vid rubrik 958.
Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.
26
202
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Med hänsyn till det olika sätt, hvarpå maskiner och maskindelar inpackas,
kommer en legal tara ej att blifva till stort gagn, enär man under alla förhållanden
torde bli tvungen att i stor utsträckning uppacka lådorna.
Ur tullteknisk synpunkt är svårigheten att tillämpa denna grupp af taxe¬
förslaget ägnad att ingifva allvarliga betänkligheter.
Tullkammaren i Halmstad.
Svårigheter hafva under försökstiden visat sig dels vid afgörandet, huruvida
lösa maskindelar borde tullbehandlas såsom sådana eller tillsammans såsom hel
maskin, dels vid maskinernas klassificering eller vid utrönandet af maskindelars
hufvudbeståndsdel.
Uttalar vissa önskemål med afseende å tillämpningen af förslaget.
Tullkammaren framställer därjämte följande detaljanmärkningar:
Tullen å hushållsmanglar (rubrik 972) skulle enligt förslaget utgå med cirka
34 procent af värdet.
Särskild rubrik hade måhända efter rubrikerna 699 och 700 bort upptagas
för spolpipor af järnbleck, hvilka utgöra en stor importartikel.
Då i rubrikerna 744 och 745 äro upptagna fyra slags delar till plogar, hem¬
ställes, huruvida ej öfriga delar, såsom plogskär, förplogshållare och förplogshjul,
bort upptagas under någon af dessa rubriker.
Under rubrik 1002 borde upptagas ytterligare exempel, såsom rundsticknings-
maskiner m. fl.
Tullkammaren i Haparanda.
I mindre samhällen torde svårighet uppstå att utröna vikten hos tyngre
maskiner.
Tullkammaren i Hälsingborg.
Uttalar sig för fördelen af att den nya taxan komme att åtföljas af illustra¬
tioner och beskrifiiingar å vissa maskiner och delar därtill samt att s. k. kranvågar
måtte få användas vid vågning af maskiner.
Tullkammaren i Jönköping.
Uttalar betänkligheter med afseende å netto viktens utrönande å större ma¬
skiner och framhåller den tidsutdräkt som blir en följd af vikttullsystemet.
Tullkammaren i Kalmar.
Instämmer i bifogadt yttrande från den tjänsteman, som handlagt tullbe-
liandlingsgöromålen, och hvari framhålles, att ett fullt likformigt tillämpande af
rubrikerna i Grupp XIII förutsätter hos tulltjänstemännen en nära nog fullständig
sakkunskap mom hela maskinindustrien, en sakkunskap, som under de närmaste
åren svårligen lär kunna vinnas.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
203
Tullkammaren i Karlshamn.
Har icke någon annan erinran att göra mot förslagets grupp XIII än be¬
träffande svårigheterna vid vågning af större maskiner och kostnaderna för an¬
skaffande af särskild vågattiralj.
Tullkammaren i Karlskrona.
Berör vid förslagets tillämpning gjorda iakttagelser.
Beträffande anm. till nr 908—915 i hvad den rör ångöfverhettare har tull¬
kammaren funnit att sådana kunna bestå af andra järnvaror än rör. Sålunda be-
stodo tvenne tullbehandlade ångöfverhettare af 2,112 kilogram rör, 8 stycken så
kallade ånglådor vägande 1,841 kilogram, 14 stycken järnvaror af icke smidbart
gjutgods, rubrik 814, 602 kilogram, tillbehör och armatur 294 kilogram förutom
293 kilogram tegel. De båda apparaternas sammanlagda värde utgjorde 3,935 kronor.
Vid tillämpning af rubrikerna 1015, 1016 och 1020, 1021 har iakttagits, att lager
af fosforbrons eller s. k. legerad hvitmetall, som nu dragit tull med respektive 40
kronor och 8 kronor 30 öre, enligt förslaget draga en tull af 1 krona 50 öre
samt 44 öre.
Då maskindelar skola tullbehandlas såsom det ämne arbetadt, hvaraf de bestå,
hvarigenom tullbeloppet blir lågt i förhållande till varans värde, befaras, att maskiner
komma att införas så, att finare bearbetade delar sändas särskild! för sig och
draga tull efter beståndsdelen samt gröfre och billigare delar såsom maskiner sär¬
skild! för sig.
Tullkammaren i Karlstad.
Framhåller bland aimat vanskligheten, särskildt för de mindre tullkamrarna,
att erhålla tillförlitliga uppgifter å tyngre maskiners vikt.
Tullkammaren i Lidköping.
Yttrar sig angående de resurser tullkammaren har tillgängliga för att till-
lämpa de föreslagna vikttullsatserna å maskiner etc. Enär å järnvägen endast
kunna forslas pjäser af högst 10 tons vikt måste tyngre föremål fraktas kanalvägen.
Tullkammaren redogör för tillvägagångssättet vid lossningen af så tunga föremål,
men betecknar som omöjligt att väga desamma. Vikttullar å maskiner medföra
sålunda stora kostnader för anskaffandet af vågattiralj.
Tullkammaren i Lund.
Uttalar betänkligheter rörande utrönandet af tyngre maskiners nettovikt.
Packhminspéktionen i Malmö.
Då maskiner i allmänhet ej inkomma ihopsatta utan i delar, ofta förpackade
i halm och lådor — någon gång i tillödda plåtlådor, omslutna af ytterlådor af trä —
204
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
blir det ofta omöjligt att, äfven om ritningar, specifikationer af delar med flera
dylika hjälpmedel företes, kontrollera, om möjligen väsentliga delar fattas i ma¬
skineriet eller om öfverflödiga delar finnas medsända, som böra förtullas särskild!
En mera ingående granskning blir lätt tidsödande och riskabel vid återinpaekning
af ömtåliga delar, hvaremot en mera ytlig sådan gör tjänstemannen alltför beroende
af importörens ärlighet.
En svår och särdeles ömtålig omständighet blir frågan om tareringen och
anser inspektionen i det närmaste omöjligt att fastställa en viss taraprocent.
Hvad särskild! Malmö beträffar med dess egenskap af en af Sveriges största
transithamnar, hvarest förtullning ofta verkställes af maskiner, destinerade till
industriorter, där tullkammare ej finnes, kommer vid tullbehandlingen af maskiner att
uppstå svårigheter med maskinernas identifiering och att vållas tidsutdräkt för in¬
skaffande af ritningar och dylikt eller tillkallande af sakkunniga biträden och med
tidsutdräkten följa vagnshyror, bevakningspenningar samt — missnöje och klagomål.
Tillkallande af sakkunniga har hittills i Malmö mött stora svårigheter och
till och med någon gång visat sig omöjligt.
Yägningen, särskild t af tyngre maskiner, kommer att förorsaka stora
svårigheter.
Vinsten med det nya förslaget synes skäligen problematisk, då man fort¬
farande blir beroende af afsändarens och emottagarens ärlighet vid lämnadet af
uppgifter, som det vid tullbehandlingen blir nödvändigt att ofta nog taga i anspråk.
Den erfarenheten kan fullt konstateras, att proceduren vid maskinförtull-
ningarna, åtminstone de första åren, kommer att blifva högst betydligt mera tids¬
ödande än hvad den hittills varit.
Såsom nödvändiga förutsättningar för förslagets tillämpning framhålles:
skyldighet för varuägaren att lämna uppgift under edlig förpliktelse om namn
och art af importerad maskin, apparat eller del däraf med sträng straffpåföljd för
lämnade oriktiga uppgifter; samt
utarbetande af handböcker till ledning vid tullbehandlingen.
Tullkammaren i Norrköping.
De maskiner, som vid tullkammaren tullbehandlats under den tid uppgifter
härifrån enligt styrelsens skrifvelse lämnats, hafva hufvudsakligen utgjorts af sådana,
som tillhöra textilindustrien samt skörde- och slåttermaskindelar, äfvensom sy- och
stickmaskiner. Beträffande de förstnämnda, som oftast inkomma hela, har intet
anmärkningsvärd! varit att erinra, då nu gällande tullsats för dem blefve oförändrad.
Med afseende på den rätt betydande importen af delar till skörde- och slåtter-
maskiner, hvilken i synnerhet ägt rum från Nordamerika till en och samma emot¬
tagare, så har tullbehandlingen däraf, enligt taxeförslaget, i betydlig- mån under¬
lättats dels genom en noggrann specifikation med viktuppgifter å företedda fakturor
öfver de olika delarna, dels ock därigenom, att samma slags delar i stor utsträck¬
ning förpackats i samma kolli. Några särskilda svårigheter i tulltekniskt hänseende
hafva de tjänstemän härstädes, hvilka förrättat tullbehandlingarna i detta fall —
liksom ock i fråga om öfriga under bemälda tidsperiod här verkställda maskin-
förtullningar — icke haft att anmäla. Men en tydlig sak torde vara, att för¬
hållandena ju måste ställa sig annorlunda, när vid en blifvande definitiv tillämpning
af den föreslagna tulltaxan specifikation och viktuppgifter å fakturor och konosse-
205
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
merit icke i samma mån som nu kunna läggas till grund för tullbehandlingen, utan
i stället uppackning och sortering blifva nödvändiga. Och en dylik uppackning och
sortering af maskingods i smådelar torde i många fall, på grund af de olika vikt-
grupperna, komma att förorsaka tidsutdräkt, likasom återmpackning af godset i fullt
oskadadt skick antagligen ibland kan komma att möta svårigheter.
Tullkammaren i Nyköping.
I allmänhet har icke visat sig någon svårighet att enligt taxeförslaget tull¬
behandla vid tullkammaren till import förekommande maskiner.
Ångpannors vikt har dock ej kunnat utrönas genom vågning.
Tullkammaren i Oskarshamn.
Det har visat sig mycket svårt och tidsödande att klassificera maskiner efter
taxeförslaget samt bestämma deras nettovikt.
Packhusinspektionen i Stockholm.
Inspektionen anser grupp XIII i tulltaxeförslaget så specialiserad och in¬
vecklad, att den är ägnad ej blott att i hög grad försena och försvåra utan äfven
att emellanåt så godt som omöjliggöra tullbehandlingen, och hyser inspektionen, ej
minst med hänsyn till de svårigheter och hinder, som ofta måste möta för godsets
uppvägning, mycken tvekan därom, att bestämmelserna i ifrågavarande grupp skola
kunna på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillämpas.
Att vid förtullningen af maskiner och därvid på grund af styrelsens skrifvelse
förda anteckningar ej gjorts andra eller flera erinringar i tulltekniskt afseende än
de, som förekommit, synes inspektionen ej vara af någon egentlig betydelse i fråga
om förslagets tillämplighet i realiteten, enär man nu ej vägt eller uppackat godset
utan endast lagt faktura, specifikation och konossement eller i öfrigt af veder¬
börande varuemottagare meddelade upplysningar till grund för bemälda anteckningar.
Tullkammaren i Söderhamn.
Meddelar att statens järnvägar i Söderhamn äga för vågning af tullgods två
passande vågar, hvardera justerad för trettio tons vikt. Har i tulltekniskt hän¬
seende intet att erinra mot förslaget.
Tullkammaren i Södertälje.
Har funnit taxeförslaget beträffande maskingruppen mindre praktiskt, enär
tullbehandlingen enligt detsamma kommer att vålla stor tidsutdräkt.
Tullkammaren i Trelleborg.
Den långt gående specialiseringen reducerar i väsentlig mån vikttullsystemets
påstådda förträfflighet och stora företräden.
206
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Misstag rörande maskinens art och användning kan lätt begås, helst i de
fall, då tillförlitliga upplysningar ej stått tulltjänstemannen till huds.
Tillämpningen af förslaget ställer sig särskild! svår vid gränstullkamrarna,
där varuägare eller sakkunnigt ombud icke är närvarande vid förtullningen.
Tullkammaren framhåller nödvändigheten af deklarationsskyldighet vid effek¬
tivt verkande straffpåföljd, därest uppgifterna befinnas oriktiga eller vilseledande.
Trots deklarerad vikt blir det dock nödvändigt att kontrollväga maskinerna,
hvilket med hänsyn till erforderliga våganordningar och behofvet af packhuslokaler¬
nas utvidgning blifver mycket betungande.
Vanskligheterna af en öfvergång till vikttullsatser i den stora utsträckning,
förslaget innebär, äro alltför uppenbara, för att ej frågan om uppnåendet af en
effektiv kontroll vid värdeförtullningar — det såväl ur tullteknisk synpunkt som i
beskattningshänseende lämpligaste förfaringssättet — ännu en gång må komma
under utredning och pröfning.
Tullkammaren redogör för det tidsödande och utrymmesinkräktande arbete,
som blir förenadt med tillämpningen af förslaget och anför bland annat:
»Hade de män, som i sista hand afgöra om rikets tullsatser, varit i tillfälle
att för en enda gång handlägga en dylik eller liknande tullbehandling, så skulle all
vidare diskussion om de olika tullsystemens företräden och nackdelar blifva hastigt
gjord öfverflödig, ty då skulle, redan innan förrättningen vore halfgjord, domen,
grundad på praktiska skäl, öfver maskintullarna i dess föreslagna utsträckning vara
enhälligt fälld.»
Vidare framhålles de afsevärdt ökade kostnaderna såväl för statsverket som
för importören.
Vid försökstillämpningen har villrådighet ofta uppstått vid. utrönandet af
hufvudbeståndsdelen (exempelvis beträffande armatur).
Tullkammaren gör slutligen jämförelser mellan skälen för och emot värde¬
tullsystemet och kommer till det resultat att värdetullar böra bibehållas med in¬
förande af effektiva kontrollbestämmelser.
Tullkammaren i Vadstena.
Tullbehandlingen enligt förslaget af en apparat, inkommen i två kolly med
en bruttovikt af 118 kilogram hade kraft en tid af två dagar.
Tullkammaren äger ej tillgång till lämpliga vågar.
Beträffande specialiseringen anser tullkammaren, att, då nutidens kraf på ej
mindre snabb expedition än äfven på förminskande af omkostnaderna alltmer är i
stigande, de föreskrifter och bestämmelser, som rymmas under grupp XIII icke kunna
på ett tillfredsställande sätt tillämpas.
Tullkammaren i Västervik.
Med hänsyn till den vidlyftiga specialiseringen i förslaget och omöjligheten
för tullpersonalen att kunna identifiera alla slags maskiner och maskindelar, hvartill
kommer svårigheten att i vissa fall genom vågning bestämma nettovikten, blefve
säkerligen tullbehandlingen af ifrågavarande varor förenad med synnerligen stora
olägenheter, om vederbörande tullmyndighet icke hade att tillgripa utvägen att in¬
fordra skriftlig deklaration angående berörda förhållanden.
207
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Ansvarsbestämmelser för svikligt förfarande vid afgifvande af nämnda deklara¬
tion förutsättas.
Tullkammaren i Västerås.
Beträffande mycket tunga maskiner synes omöjligt att utröna vikten genom
vågning, då inom samhället ej finnes attiralj att väga pjäser af större vikt än 16 ton.
Inkomma olika delar till samma maskin med olika lägenheter, yppar sig svå¬
righet afgöra, huruvida de olika sändningarna höra tillsammans.
Då å platsen maskiner importeras hufvudsakligen endast till därvarande
industriella företag, skulle tullkammaren, om mått och igenkänningstecken, fullständig
beskrifning och ritning öfver delarna aflämnades, efter maskinernas uppsättning-
kunna öfvertyga sig om delarnas samhörighet.
Fastställande af taraprocent synes i hög grad önskligt.
Tullkammaren i Åhus.
På grund af bristande erfarenhet anser sig tullkammaren ej befogad göra
erinringar mot förslaget i tulltekniskt hänseende, hvaremot tullkammaren — äfven
med fästadt afseende å hvad som i motiveringen till tulltaxeförslaget anförts —
anser sig böra nämna, det tullkammaren funnit anmärkningsvärdt, att hvarken den
betydande textilmaskingruppen spinnerimaskiner eller formar af metall särskildt upp¬
tagits i taxeförslaget.
Tullkammaren i Örebro.
Anför exempel på de olika verkningar i tullbeskattningshänseende taxeför¬
slaget skulle medföra i jämförelse med nu gällande tulltaxa. Beträffande de ma¬
skiner och maskindelar, som importerats vid tullkammaren har visat sig, att triörer
samt delar till skomakerimaskiner skulle enligt förslaget blifva lägre tullbeskatt-ade,
medan däremot för symaskiner skulle inträda t ull förhöjning.
Beträffande tillämpningen af taxeförslaget torde vid Örebro tullkammare icke
uppstå stora svårigheter.
Tullkammaren i Örnsköldsvik.
Lämpligheten af vikttullars införande synes tullkammaren fullständigt utredd
i kommittéförslagets allmänna öfversikt, men anser tullkammaren, då specialiseringen
ställer stora kraf på tjänstemännen, det vara af största vikt, att de lättnader för
tullbehandlingen, som kommittén ifrågasatt — särskild instruktion för tulltjänste¬
mannen samt skyldighet för varuägaren att afgifva uppgifter angående en införd
maskins benämning och användning med mera — i såväl ena som andra afseendet
genomföras.
Beträffande rubrik 977, öfverdelar till sy- och stickmaskiner, har tullkamma¬
ren gjort den iakttagelsen, att förslaget innebär en förhöjning med 40 procent af
nu utgående tull.
208
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Tullkamrarna i Lysekil, Marstrand, Ronneby, Sölvesborg, Uppsala, Varberg,
Visby och Ystad.
Hafva intet att erinra beträffande förslaget.
Tullkamrarna i Hudiksvall, Härnösand, Linköping, Liden, Piteå,
Skellefteå och Umeå.
Hafva ej heller något att erinra beträffande förslaget och anföra såsom skäl
härtill, att importen till de respektive platserna varit alltför obetydlig för att tull¬
kamrarna under den tid, som stått till buds, skulle kunna hafva bildat sig något
omdöme om förslagets lämplighet.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
209
Bilaga II.
Till Riksdagens bevillningsutskott.
Vördsamt yttrande rörande motionerna nr 56 och nr 237 vid
innevarande års Riksdag.
I nämnda motioner ha herrar Stendahl och Först föreslagit vissa
ändringar i tulltaxan för inkommande varor, i hvad denna stadgar
rörande tullbehandlingen af smörjoljor, som utgöra en blandning af
mineralisk olja och vegetabiliskt eller animaliskt fett eller olja.
Båda motionärernas förslag gå ut på, att en smörjolja af ofvan
angifven sammansättning skall draga eu tull af två öre, ifall den inne¬
håller under 30 procent eller, som det heter i den andra motionen,
intill 30 viktsprocent fetthalt, men 7 öre om fetthalten ligger öfver 30
procent.
Det är naturligtvis riktigt, som båda motionärerna på af dem an-
gifna grunder framhålla, att om man vill sätta* tullen på blandade smörj¬
oljor till under 7 öre pr kilogram så måste man hafva en gräns, öfver
hvilken den högre tullen åsättes, och jag har för min del intet att
erinra vid den af dem föreslagna.
Fn följd af motionärernas förslag vore emellertid, att alla impor¬
terade oljor skulle underkastas en relativt omständlig kvantitativ analys,
ty det finnes säkerligen ingen möjlighet att på annat sätt afgöra, om
halten fet olja ligger öfver eller under gränsen. Detta synes mig vara
en alldeles bestämd olägenhet af deras förslag, svår och dyrbar att
öfvervinna.
Mot det andra af motionärernas förslag, att alla feta oljor inblan¬
dade i mineraloljor skola vid förtullning likställas med rofolja, torde
Bill. till Bilcsd. Prut. 1910. 5 Sami. 1 Afl. 21 Höft. 27
210
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
man däremot ej kunna göra någon befogad anmärkning, ty det torde
vara ett faktum, att om man fäster sig samtidigt vid den smörjande
förmågan och priset, så kan i själfva verket ingen annan olja före¬
komma i blandade smörjoljor än rofolja och tran. Tran och andra fisk¬
oljor, de enda som med samfälldt afseende på både pris och smörjande
förmåga kunna ersätta rofolja, torde emellertid sällan eller aldrig ingå
i handelns blandade oljor. Förslaget skulle sålunda endast legalisera
bestående faktiska förhållanden.
Såsom bifogade afskrift af ett af mig författadt yttrande till general¬
tullstyrelsen rörande tullbehandlingen af ett parti dylik blandad olja
utvisar, kan man visserligen konstatera huruvida rofolja föreligger såsom
enbär fet olja, men dels är en dylik undersökning enligt mitt förmenande
alltför omständlig för att utföras annat än i sällsynta undantagsfall,
dels blir äfven den af mig använda metoden osäker, ifall utom rofolja
äfven andra feta oljor skulle förefinnas. Bibehållandet af status presens,
såsom skett i Kungl. Maj:ts nådiga proposition, anser jag därför absolut
omöjligt från tullteknisk synpunkt.
Det torde kunna ifrågasättas, huruvida ej nu gällande tull be¬
träffande en blandning af rof- och mineralolja (linolja såsom en torkande
olja kan ej gärna tänkas förekomma i smörjoljor) kunde befinnas fördel¬
aktig att användas för alla blandade oljor. Man äger en enligt mitt
förmenande tillräckligt enkel och absolut tillförligt metod att afgöra,
huruvida en fet olja finnes i profvet, och det till och med i så ringa
mängd som en half procent, och får jag härom hänvisa till mitt ut¬
låtande till generaltullstyrelsen, äfvensom till efterföljande korta beskrif¬
ning. Däremot skall det alltid förblifva vanskligt och under omständig¬
heter omöjligt att afgöra arten af den feta oljan.
Det är visserligen sant att med tullen 7 öre per kilogram ingen
skulle med någon ekonomisk fördel kunna importera en dylik blandad
olja, men jag kan för min del ej finna, att detta förhållande skulle i
något fall medföra ett fördyrande af varan i högre grad än tullen å
rofoljan med nödvändighet medför. Det synes nämligen vara klart, att
importör vid sagda praxis alltid skall finna det ekonomiskt fördelaktigare
att importera mineraloljan för sig och den feta oljan för sig.
Äfven den utländske tillverkaren och försäljaren af blandade smörj¬
oljor synes mig ej heller med skäl kunna klaga öfver, att alla blandade
oljor tullbehandlas såsom rofolja, ty själfva blandningen är en så enkel
process, att den med största lätthet kan företagas inom andet för så
vidt försäljaren där har upplag.
Endast i ett fall skulle konsument på så sätt blifva ofördelak¬
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23. 211
tigare ställd än enligt motionärernas förslag, om han nämligen vill
direkt från utlandet importera en blandad olja. Emellertid har såväl
tulltaxekommittén som båda motionärerna framhållit på af dem anförda
grunder det önskvärda i att blandningen utföres inom landet.
Af hvad nu är anfördt framgår, att det i herr Fursts motion
gjorda tillägget »olja anses såsom blandad, när analys utvisar minst 2
procent fett», skulle vid användande af den af mig såsom fastställd
föreslagna undersökningsmetoden utgå. Enligt denna metod upphettas
cirka 3 kubikcentimeter af profvet i ett glasrör med några bitar fast
natronhydrat, därigenom att glasröret nedsättes i ett kärl med smält
paraffin som i 15 minuter upphettas till en temperatur af 230—250°.
Om inom en timme efter kallnandet profvet gelatinerar, så att röret
kan omvändas, utan att innehållet helt och hållet eller till någon del
rinner ut, så innehåller profvet otvifvelaktigt en fet olja. Profvet är
känsligt redan för Va procent däraf. Reaktionen beror på att den
feta oljan vid sagda operation förtvålas, och är det tvålen som gelati¬
nerar lösningen.
Ofvannämnda prof är, så vidt jag kunnat finna, det enda säkra.
Den af mig från bevillningsutskottet delgifna metoden att uppvärma
oljan med en sodalösning, då vattnet skulle långsammare skilja sig
från den uppkomna emulsionen, om fet olja var närvarande, har jag
sorgfälligt pröfvat med 8 prof af olika mineralsmörjoljor på så sätt,
att mineraloljan dels pröfvats ensam, dels efter tillsättning af olika
mängder rofolja.
Vid tillsats af dels 10 procent, dels 20 procent rofolja kunde jag
emellertid ingalunda finna denna profmetod bekräftad, utan än utföll
profvet i enlighet därmed, än och lika ofta alldeles omvändt. Tydligt
är ock att, ifall den feta oljan ökar viscositeten, bör den ock förlänga
emulsionstiden, eljest tvärtom.
Den handskrift^ på tyska affattade »Festsetzung der Verseifungs-
zahl» är en afskrift från en tysk handbok (metodens äldre form) och
den maskinskrifna likaledes på tyska affattade beskrifningen synes mig
föga) lämplig, alldenstund enligt densamma bestämmes mineraloljan till
sin mängd, men däremot ej den feta oljan, hvilken ju är den, hvars
halt man egentligen vill känna. Härtill kommer att metoden att direkt
bestämma halten af fet olja är åtskilligt enklare. Petroleumeterns
höggradiga eldfara gör äfven, att man ej utan i nödfall vill arbeta
med densamma.
Att bestämma huruvida fet olja (rofolja) finnes närvarande på
lukten synes mig ock tvifvelaktigt.
212
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 23.
Den enda kvalitativa metod, som jag för min del kan ansvara för,
är angifna upphettning med fast natronhydrat.
Man må erinra sig att nuvarande förhållanden, som med rätta af
båda motionärerna framhållits såsom ogynnsamma, ha sin grund delvis
däri, att enligt tulltaxan blandade oljor skola tullbehandlas olika allt
efter . arten af den feta oljan däri, äfvensom och icke minst i den om¬
ständigheten, att den tulltekniska undersökningen rörande konstaterandet
af, huruvida fet olja förefinnes eller ej, tyckes hafva utförts enligt
metoder . som ej varit tillförlitliga, hvilket allt gjort, att importörernas
val or blifvit på olika sätt bedömda, ett förhållande, som såsom bekant
för all handel medför en betänklig störning, som kan ha en verklig
demoralisation till följd.
På grund af hvad sålunda i ärendet blifvit anfördt får jag såsom
min åsikt uttala:
l:o) att alla blandade oljor böra tullbehandlas lika, oberoende af
arten af fet olja däri.
2:o) att tullen å sådan blandad smörjolja sättes lika med tullen
för rofolja.
3:o) a,tt förut angifna prof på närvaro af fet olja i smörjoljan
fastställes såsom det enda giltiga.
Afskrift af ett af mig nedannämnda dag författadt yttrande till
generaltullstyrelsen rörande tullbehandlingen af ett parti blandad olja
bilägges.
Stockholm den 19 april 1910.
Peter Klason.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.