4
Statsutskottets Utlåtande N:o 44.
Utskottets
yttrande.
N:o 44.
Ank. till Eiksd. kansli den 9 mars 1909, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion angående inrättande af
pr of skolor för utbildande af lärlingar samt anslag för
detta ändamål.
I en inom Andra Kammaren af herr J. G. H. G:son Cr af oord väckt,
till statsutskottets förberedande behandling remitterad motion (n:o 46) har
föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att ingå till Kung!. Maj:t med
begäran om inrättande under enhetlig, sakkunnig ledning af ett antal »sta¬
tens profskolor för utbildande af lärlingar» under åren 1910—1913 och att
för detta ändamål anvisa ett förslagsanslag af 275,000 kronor med rättig¬
het för Kungl. Maj:t att under 1909 af tillgängliga medel disponera 50,000
kronor.
Beträffande de af motionären till stöd för förslaget anförda skäl till¬
låter sig utskottet hänvisa till motionen.
Frågan om upprättande af skolor för utbildande af lärlingar står för
närvarande på dagordningen i alla kulturländer men dess lösande i prak¬
tisk riktning erbjuder synnerligen stora svårigheter, icke minst ur ekono¬
misk synpunkt, på samma gång som genom detsamma stora fördelar vore
att vinna för det allmänna.
Med afseende på utbildandet af lärlingar för den mindre industrien
och handtverkerierna eller de s. k. yrkesskolorna, till hvilka tanken van¬
ligen i första rummet går, då fråga är om »lärlingar», hafva under det
sista årtiondet landets största städer, särskilt Stockholm och Göteborg,
anordnat utredningar, som i form af tryckta kommittébetänkanden före¬
ligga, och lifliga diskussioner emellan de närmast intresserade inom yrkena
hafva däraf föranledts. Såvidt utskottet har sig bekant, hafva dock de
Statsutskottets Utlåtande N:o 44.
5
framkomna förslagen inom kommunalrepresentationerna ännu icke kommit
till slutlig behandling, om ock sådan torde vara nära förestående. För
denna viktiga grupp af lärlingar vore den af motionären föreslagna skol¬
formen ej direkt afsedd.
Den undervisning, som med bidrag af staten nu lämnas den lärlings-
klass, som motionären i första rummet sökt tillgodose, meddelas i de tek¬
niska söndags- och aftonskolorna och i lägre tekniska skolor, som i stort
antal äro fördelade öfver vårt land och som begagnas af ett stort antal
elever. De kurser, som denna undervisning omfattar, inbegripa ur teoretisk
synpunkt fullt det kunskapssnitt, som motionären tänkt sig, och äro i
allmänhet förlagda till sådana tider, att de med fördel kunna bevistas
såväl af de ynglingar af arbetsklassen, hvilka vilja ägna sig åt den mindre
industrien och handtverkerierna, som af dem, hvilka ägna sig åt stor¬
industrien. De hafva emellertid, såsom motionären framhåller, rent teoretisk
karaktär, så till vida, att de väl meddela kunskap och bibringa färdighet,
som för det praktiska arbetet äro af betydelse eller rent af oundgängliga,
såsom ritning, modellering o. d., men ej i regel äro förbundna med verk¬
städer, där direkt handarbete af liknande art som i det praktiska lifvet
kan utföras. Emellertid är sedan två år tillbaka en af Kungl. Maj:t till¬
satt kommitté sysselsatt med utredning om lämpligaste sättet för den lägre
tekniska undervisningens ordnande, och enligt uppgift omfattar kommitténs
uppdrag äfven samtliga ofvannämnda lägre tekniska skolor.
Slutligen har på olika sätt inom landet väckts förslag om en mera
praktisk riktning för såväl den lägre som den högre folkskolebildningen,
och den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för seminarieundervisningens
ordnande har erhållit uppdrag att yttra sig öfver denna fråga, som onek¬
ligen står i nära beröring med den egentliga lärlingsundervisningen.
De af motionären omförmälda lärlingsskolorna i de stora kulturlän¬
derna äro dels yrkesskolor i egentlig mening — särskild! de franska écoles
municipales —, dels skolor för storindustriens arbetare, upprättade af
bolag och enskilda, särskildt af de stora järnvägarnes styrelser. Öfver
hufvud torde kunna sägas, att ingenstädes dylika skolor äro inrättade af
staten, utan att kommuner och enskilde varit initiativtagare och staten på
sin höjd i vissa länder ekonomiskt understöd! företagen.
Mönstret för de föreslagna profskolorna har motionären funnit i de
stora utländska järnvägsbolagens skolor för utbildande af yrkesskickliga
arbetare, och han anför mycket riktigt, att motiven för dessa läroanstalters
upprättande varit »bristen på skolade förmän, svårigheten att finna duktiga
Bill. Il Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 27 Häft. 2
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 44.
basar och försummelsen hos de flesta järnvägskompanierna att ej hafva ett
ordnadt system för rekrytering af duktigt folk, passande för dessa platser.
I första rummet torde i dessa skolor intagits söner till den vid de respek¬
tive järnvägarna anställda personalen. I regel hafva dessa undervisnings¬
anstalter varit af enskild natur och ej stått öppen för den stora allmän¬
hetens barn. Äfven om filantropiska syften varit med dem i någon mån
förbundna, har hufvudafsikten varit befordrandet af de enskilda företagens
ekonomiska utveckling, och något led uti statens allmänna undervisnings¬
väsende hafva de ingenstädes utgjort.
Huruvida skolor af den sistnämnda typen skulle passa för förhållan¬
dena i vårt land och lämpligen kunna upprättas vid större verkstäder —
enskilda eller statens — samt därigenom, på samma gång de underlätta
rekrytering af goda arbetare, lämna en värdefull insats i vårt skolväsen,
har utskottet ej anledning att i detta sammanhang uttala sig om och
torde i alla händelser den af motionären lämnade utredningen af denna
fråga ej vara tillräcklig för vidtagande af en sådan åtgärd. Att åter,
såsom motionären föreslagit, upprätta ett antal under en särskild stats¬
institution stående profskolor af angifven typ har utskottet icke anledning
att förorda — så mycket mindre som utredning af de till lärlingsunder-
visningen hörande frågorna, enligt hvad utskottet ofvan omnämnt, på flera
sätt är under arbete och det med all sannolikhet ej kan dröja länge innan
resultatet häraf varder framlagdt.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Crafoords förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, C. Persson, D.
Persson och K. Starbäck icke deltagit i förestående ärendes behandling
inom utskottet.
Stockholm, Victor Pettersons A.-B. tr., 1909