44
Statsutskottets Utlåtande N:o 184.
N:o 184.
Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen
Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län.
(I. A.)
I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande
behandling remitterad proposition (n:o 223) af den 23 april 1909 har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att, därest arrenderätten till för statsverkets räkning utarrenderade
kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Rödbo socken af Göteborgs och
Bohus län för återstoden af löpande arrendeperiod öfverlåtes å ingen¬
jören Herman Jansa, denne jämväl må, utan hinder af gällande före¬
skrifter rörande optionsrätt för arrendatorer af kronans jordbruksdo-
mäner, tillerkännas sådan rätt vid ifrågavarande kronoegendoms utar¬
rendering för den arrendeperiod, som tager sin början den 14 mars
1911.
Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen i
ärendet anfört följande:
»Kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Rödbo socken af Göteborgs
och Bohus län är genom domänstyrelsens kontrakt den 31 januari 1890
och transportresolution den 15 december 1905 för statsverkets räkning
till den 14 mars 1911 utarrenderad till Carl Sigurd Grundell mot ett
årligt arrende af 2,300 kronor och under villkor, bland andra, att,
där arrendatorn varder i konkurs försatt, konkursboet äger, för den
Statsutskottet» Utlåtande N:o 184.
45
del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss person
öfverlåta, under villkor att anmälan därom göres hos domänstyrelsen
inom sex månader från konkursens början samt att den nye arrenda-
torn af styrelsen godkännes; att, om löftesmännen för arrendet, i det
fall att arrendatorn blifvit i konkurs försatt, på grund af sin borgen
nödgats utbetala något samt därför ej af konkursboet undfått godt-
görelse, eller om konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två månader
från konkursens början därom gjort framställning, senast två månader
därefter utfäst sig att hålla löftesmännen för deras borgen skades¬
lösa och därför ställt säkerhet, då kommer att åt löftesmännen till¬
erkännas den rätt att öfver arrendet förfoga, som i annan händelse
varit konkursboet förbehållen; samt att i afseende å optionsrätt för
arrendators löftesmän, om arrendet å dem öfverlåtits, skall gälla hvad
därutinnan är stadgadt i kungl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående
förändrad lydelse af 7:de och 8:de punkterna i kungl. kungörelsen den 10
november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans
jordbruksdomäner, nämligen att, i händelse arrenderätten öfverlåtits å löftes¬
männen, dessa må, därest arrendatorn uppfyllt de för optionsrätts åtnju¬
tande föreskrifna villkor, äga optionsrätt vid egendomens förnyade utar¬
rendering, oaktadt de då icke innehaft arrendet i så lång tid, att denna
tillsammans med återstående delen af arrendetiden uppgår till fem år.
Sedan Grundell numera blifvit försatt i konkurs, hafva löftesmän¬
nen för arrendet, kontraktsprosten Carl G. Grundell och bruksägaren
P. Larsson i Torskog hos domänstyrelsen anhållit att, enär konkurs¬
boet förklarat sig icke vilja hålla dem skadeslösa för den förlust de i
sin förenämnda egenskap af löftesmän lidit samt löftesmännen förty ägde
att i konkursboets ställe förfoga öfver arrenderätten till egendomen,
ifrågavarande arrende måtte få öfverlåtas på ingenjören Herman Jansa
från Trollhättan, hvilken förklarat sig villig att öfvertaga detsamma,
om han kunde få sig tillförsäkrad optionsrätt vid egendomens förnyade
utarrendering.
Löftesmännen hafva således anhållit att å Jansa måtte öfverflyttas
den optionsrätt, de ansett sig äga för den händelse de själfva öfver-
tagit arrendet. Emellertid har arrendatorn icke med afseende å egen¬
domens häfd uppfyllt de villkor, som erfordras för åtnjutande af op¬
tionsrätt.
Uti underdånig skrifvelse den 19 nästlidna mars har domänstyrelsen
underställt detta ärende Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning samt där¬
vid öfverlämnat yttranden i ämnet af domänintendenten i länet och af
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämte öfriga till ärendet hörande
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 184.
handlingar, däribland instrument öfver en år 1908 å egendomen verk¬
ställd arrende- och saluvärdering. Af sistnämnda handling inhämtas,
att uppskattningsmännen afstyrkt optionsrätt.
Domänintendenten har anfört i hufvudsak följande:
De missförhållanden, som under Grundells arrendetid varit rådande
med afseende å egendomens häfd, hade varit så stora och så allmänt
kända, att uppskattningsmännen vid förberörda under år 1908 å
egendomen hållna uppskattningsförrättning icke ansett sig kunna till¬
styrka optionsrätt för Grundell. Då emellertid Herman Jansa, som
uppgifvits vara både på grund af sin ekonomiska ställning och af andra
skäl synnerligen lämplig till kronoarrendator, förklarat sig vilja öfver¬
taga arrenderätten under förutsättning, att densamma blefve honom till¬
försäkrad jämväl under den arrendeperiod, som toge sin början den 14
mars 1911, ville domänintendenten såsom sin mening uttala, att en
dylik lösning af frågan utan tvifvel vore för kronan den fördelaktigaste.
Domänintendenten förutsåge nämligen, dels att det icke komme att
lända till gagn för egendomen, att löftesmännen själfva eller genom
en brukare handhade skötseln af densamma under de två återstående
arrendeåren, dels ock att svårigheter måhända komme att förefinnas
att vid en blifvande auktion för egendomens förnyade utarrendering
finna en dugande arrendator, som kunde vara villig att betala den för
nästkommande arrendeperiod föreslagna arrendeafgiften, 1,720 kronor,
sedan egendomen under flera år varit i mindre goda händer. Då emeller¬
tid Jansa icke i strid mot gällande bestämmelser syntes kunna erhålla
optionsrätt, ansåge sig domänintendenten icke hafva annan utväg att
föreslå än att sådan rätt måtte tillerkännas nuvarande arrendatorn,
oaktadt uppskattningsmännens afstyrkande.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har förklarat sig icke
hafva något att erinra mot att nuvarande arrendatorn tillerkändes
optionsrätt till egendomen, därest domänstyrelsen ansåge hinder härför
icke möta.
För egen del har domänstyrelsen anfört följande.
Med den af domänintendenten föreslagna utvägen skulle vinnas,
att löftesmännen, om de öfvertoge arrendet för återstående arrendetiden,
skulle erhålla hembud af arrendet för nästa arrendeperiod samt att de,
efter att hafva antagit berörda hembud, kunde hos domänstyrelsen an¬
hålla om arrendets öfverlåtande på Jansa, hvilken anhållan styrelsen i
förevarande fall i kronans intresse icke skulle anse sig kunna afslå.
Med afseende å hvad som anmärkts mot nuvarande arrendatorns
sätt att sköta egendomen, ansåge sig emellertid styrelsen förhindrad att
Statsutskottets Utlåtande N:o 184.
il
lämna löftesmännen optionsrätt, men då det vore för kronan fördelaktigt
att snarast möjligt få en duglig arrendator å ifrågavarande fastighet,
har styrelsen ansett sig böra förorda löftesmännens ansökning att få
öfverlåta arrenderätten på Jansa med honom tillförsäkrad optionsrätt
till egendomen vid densammas utarrendering för instundande arrende¬
period.
Af hvad i ärendet förekommit torde framgå, att det vore för
kronan förmånligt, om saken kunde ordnas så, att arrendet öfver-
lätes å dansa, som vitsordats vara i allo lämplig att öfvertaga det¬
samma. Härvid möter emellertid den svårigheten, att å ena sidan
Jansa för arrendets öfvertagande uppställt det villkor, att optionsrätt
beredes honom till arrendets bibehållande jämväl för nästa arrende¬
period, medan å andra sidan villkoren, för att sådan rätt skulle kunna
i vanlig ordning medgifvas, till följd af förre arrendatorns förvål¬
lande icke blifvit uppfyllda. Vill man genomföra den ifrågasatta
anordningen, finnes alltså icke annan utväg, än att för detta fall af
Riksdagen inhämtas särskilt medgifvande till en afvikelse från eljest
gällande regler om optionsrätt. I betraktande af hvad nyss anförts
om förmånen för kronan af att saken ordnas på föreslaget sätt anser
jag mig böra förorda en sådan åtgärd.»
På af departementschefen i ärendet anförda skäl får utskottet
hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande propoposition må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 10 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
Gl. BILLING.
Departement*.
chefen.