Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
1
W:o 176.
Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning af väckt motion, om statsbidrag till
aflöningen af bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen
af Sainte-Gene^iéve-biblioteket i Paris.
(2 U. A.) I
I en af herr F. Berg i Stockholm m. fl. inom Andra Kammaren
väckt motion, n:o 148, som öfverlämnats till statsutskottets förberedande
behandling, har föreslagits, att Riksdagen måtte på extra stat för 1910
anvisa ett belopp af 1,600 kronor som bidrag till aflöning för 1909 och
1910 af bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen af Sainte Geneviéve-
biblioteket i Paris.
Till stöd för framställningen hafva motionärerna anfört följande:
»I en motion vid 1908 års riksdag (n:o 122) tilläto vi underteck¬
nade oss att hemställa om ett anslag på 1,600 kronor som bidrag till
aflöning för de två åren 1908 och 1909 af bibliotekarien vid skandina¬
viska afdelningen af Sainte-Greneviéve-biblioteket i Paris.
Vi framhöllo då betydelsen för vårt land att vara andlig hufvud-
delägare i ett i Paris förlagdt omfattande bibliotek med vetenskaplig
karaktär. Utländska forskare få här nödiga upplysningar om nordiska för¬
stå till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 118 Haft. (N:o 176.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N-'0 176.
hållanden, och de inånga skandinaver, som äro bosatta eller studera i
Paris, få genom biblioteket en värdefull möjlighet att behålla känning
med hemlandets lif och litteratur.
Vi erinrade vidare, att de franska myndigheterna med särskild väl¬
vilja omhuldat denna institution, som dock främst tjänar nordiska in¬
tressen, upplåtit lokaler och anslagit för där anställda franska biblioteks-
tjänstemän in. m. en årsbudget på c:a 8,000 francs. Äfven katalogen
— som just nu är färdigtryckt — har bekostats med franska medel.
Uppenbarligen har dock för upprättandet och fullföljandet af densamma
fordrats biträde af lämplig person från något af de nordiska länderna,
och likaledes behofves en sådan för att gå besökande landsmän och ut¬
ländska forskare till hända. De franska vederbörande torde också ha
förutsatt, att en sådan oumbärlig tjänsteman skulle finnas och att han,
då fransk lag hindrar aflöning af utlänning, skulle ersättas för sitt arbete
genom bidrag från de af biblioteket intresserade nordiska länderna. Sådant
bidrag hade också 1903—05 utgått från åttonde hufvudtitelns besparingar
till en ung norsk skriftställare, men sedan denne 1906 efterträdts af en
svensk man, fil. kand. Fr. Palmér, hvilken med utmärkta vitsord från de
franska biblioteksmännen uppehållit tjänsten, har intet bidrag från svenska
statens sida vidare lämnats.
Under debatten om denna sak i Andra Kammaren (se prot. 26 mars
1908, sid. 106 o. f.) redogjorde undertecknad Berg för anledningen hvar¬
för Kung]. Maj:t 1906 på hans egen föredragning icke funnit skäl bevilja
det då begärda arfvodet, men att dessa skäl sedan förlorat sin giltighet,
så att lian just därför känt det snart sagdt som en plikt att vara med
om frambärandet af motionen. Det enda, som nu kan mot den nuvarande
innehafvare!! af platsen andragas, är något saken absolut ovidkommande,
nämligen hans privata politiska skriftställeri, medan det däremot är en
nationens hederssak gentemot utlandet att stödja denna starka utpost för
svensk odling i en af världskulturens brännpunkter. Mot detta anfördes
af dåvarande vice talmannen egentligen endast, att herr Palmérs 1905
framförda politiska åsikter gjorde det för honom motbjudande att rösta
för bifall. Häremot vitsordade undertecknad Bonde, som nyligen besökt
biblioteker, den stora uppgift detsamma hade att fylla samt manade att
låta detta vara detta; och undertecknad Branting uppläste en liflig till¬
styrkan för anslaget från bibliotekarien Wåhlin i Göteborg. Vid vote¬
ringen, som företogs framemot klockan 1/2 5 på morgonen, visade sig
emellertid flertalet af de kvarvarande dela herr Pehrsons i Törneryd me¬
Statm!skottets Utlåtande N-o 176.
3
ning, att befattningsinnehafvarens privata politiska åsikter i detta fall borde
tillmätas en afgörande betydelse, ty det lilla anslaget föll med 73 röster
mot 64.
I september 1908 ingick kand. Palmer, som alltjämt utan ersättning
från svenska staten uppehåller tjänsten, till ecklesiastikministern med för¬
nyad framställning i ärendet, då han ansåg sig vara i tillfälle att anföra
ytterligare nya skäl. Han skrifver bland annat:
»Såsom nytillkomna skäl för svenskt statsanslag må anföras, att i
denna stund samtliga de öfriga nordiska nationerna, Finland, Norge och
Danmark, bidraga till aflöning af tjänstemannen i fråga. De betänklig¬
heter, som i ett infordradt utlåtande uttalats mot att »Sverige skulle en¬
samt bland de nordiska länderna understödja en institution, hvaraf de
öfriga i närvarande stund synas draga största gagnet», har alltså icke längre
något raison d’étre. Snarare kan man säga, att det må anses betänkligt
att låta de öfriga fattigare nordiska länderna ensamma upprätthålla en
institution, hvaraf Sverige drager största gagnet.
Att Sverige verkligen drager största gagnet af institutionen i fråga,
därom kan icke mer än en mening råda. Här må blott pekas på det
sakförhållandet, att af årets nytillkomna låntagare äro 36 °/# svenskar,
medan danskar och norrmän tillsammans ej komma upp till 32 °/0. Lika¬
ledes är af den nytillkomna litteraturen öfver hälften svensk.» (Se bil.)
Denna ansökan remitterades från ecklesiastikdepartementet, för ytt¬
randes afgifvande, till öfverbibliotekarien Dahlgren, men vid tiden för stats-
verkspropositionens uppgörande förelåg ännu icke något hans utlåtande,
hvadan ärendet icke kunde af Kungl. Maj:t i detta sammanhang ånyo
pröfvas.
Det synes visserligen icke uteslutet, att Kungl. Maj:t, med hänsyn
till den ytterligare styrka framställningen vunnit genom att äfven Norge
nu beslutat ‘statsanslag och till de ytterligare intyg om väl vitsordad
tjänstgöring, som nu föreligga, kan komma att, när herr Dahlgrens utlå¬
tande inkommit, framlägga proposition i ämnet. Men då detta i alla fall
är en förväntan, som af någon anledning kan bli gäckad, anse vi oss skyl¬
diga att motionsvägen sörja för att Riksdagen under alla omständigheter
blir satt i tillfälle att genom att bevilja detta lilla anslag afplana en
skuld, hvars fortsatta ignorerande ju längre tiden går synes oss bli allt¬
mera genant för de svenska statsmakterna.
Yi tillåta oss slutligen att, till belysning af hur herr Palmérs tjänst¬
göring bedömes af hans franska förmän, anföra ett nytt intyg, afgifvet
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
den 15 januari 1909 af föreståndaren för Sainte-Geneviéve-biblioteket Ch.
Kohler, hvilket i öfversättning lyder:
Sainte-Geneviéve-biblioteket.
Paris 15 januari 1909.
Undertecknad Ch. Kohler, administratör för Sainte-Geneviéve-biblio¬
teket, intygar, att herr F. Palmér, anställd vid nämnda biblioteks Fonds
scandinave på grund af undervisningsministerns förordnande af 4 januari
1906, sedan tre år fullgjort en regelbunden tjänstgöring, som förbinder
honom att nästan dagligen där närvara, och att han fyllt sina åligganden
med ett nit och en kompetens, hvarmed vi äro fullt tillfreds.
Herr Palmérs arbete har bestått dels i att medarbeta vid realord-
nandet af biblioteket, öfversätta boktitlarna och läsa korrektur på den
under tryckning varande katalogen, och dels att underlätta begagnandet
af biblioteket för den publik, som besöker Fonds scandinave och som
synes ha uppskattat hans kompetens och bibliografiska kunskaper. Dess¬
utom har han genom sina hänvändelser till författare och förläggare
utöfvat en synnerligen gynnsam inverkan på själfva innehållet af den
skandinaviska boksamlingen, i det han lyckats för densamma af dem ut¬
verka talrika och betydande gåfvor.
Jag anser alltså, att herr Palmér är både genom sin lämplighet som
fackman och genom de verkliga tjänster han gör icke blott biblioteket,
utan äfven den svenska kolonien i Paris, fullständigt värd att erhålla det
anslag, hvarom han gjort ansökan.
Ch. Kohlér.
Administratör för Sainte-Geneviéve-biblioteket.
Hvad till sist själfva summan beträffar, kunde visserligen goda skäl
föreligga att vidhålla yrkandet på ersättning för det utförda arbetet från
1908 års början — det blir ändå två års arbete utan något statsunderstöd.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
Bilaga.
Bibliothéque
Sainte-G-eneviéve
Paris, le 14 jarl vier 1909.
Fonds Scandinave.
Statistik för året 1908.
Månad
|
Antal
besökare
|
Antal
boklån
|
Antal
uti äntå
volymer
|
Januari.............................
|
141
|
63
|
183
|
Februari ..........................
|
154
|
64
|
169
|
Mars.............................
|
130
|
59
|
169
|
April.................................
|
122
|
41
|
115
|
Maj .................................
|
170
|
63
|
179
|
Juni ...............................
|
90
|
34
|
122
|
Juli .................................
|
62
|
22
|
83
|
15—30 September..............
|
35
|
18
|
67
|
Oktober .........................
|
123
|
59
|
168
|
November........................
|
152
|
65
|
198
|
December...........................
|
143
|
57
|
147
|
Summa
|
1,322
|
545
|
1,600
|
Af den 1 januari 1909 inskrifna låntagare voro:
Svenskar ............................
|
.................. 179
|
Norrmän ..............................
|
.................. 136
|
Danskar ...........................
|
.................. 162
|
Isländare ..............................
|
.................. 6
|
Finnar .................................
|
.................. 43
|
Fransmän..............................
|
.................. 98
|
öfriga nationer ..................
|
.................. 33
|
Summa 657
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
Af under
1908 nyinskrifna låntagare voro:
Svenskar ...........
Danskar
Fransmän
Norrmän ...........
Finnar.................
Isländare ...........
Öfriga nationer
40 procent
18
18 »
12
10
3,5 »
3,5 »
Nytillkomna arbeten under 1908:
Cirka 2,000 volymer och häften, hvaraf öfver hälften svenska
Paris den 14 januari 1909.
Frithiof Palmér.
Det i motionen omförmälda, af Kungl. Maj:t från öfverbibliotekarien
vid kungl. biblioteket infordrade utlåtande angående filosofie kandidaten
Palmérs under år 1908 gjorda förnyade ansökning om statsanslag för
ifrågavarande ändamål har numera till Kungl. Maj:t inkommit och är af
den lydelse, som den vid detta utlåtande bifogade bilaga A utvisar. Af detta
yttrande framgår bland annat, att öfverbibliotekarien, efter tagen del af
det af Palmer till styrkande af sin kompetens förebragta arbetsmaterial
och af hvad Palmer i öfrigt anfört, ansett sig böra vitsorda ej mindre
Palmérs kompetens till den ifrågavarande befattningen än äfven dels det
stora gagn, som den skandinaviska afdelningen af Sainte-Geneviéve-biblioteket
bereder i Paris bosatta eller vistande svenskar, dels ock den afsevärda be¬
tydelse, som bör tillmätas afdelningen såsom representerande svensk litte¬
ratur och svensk vetenskaplig forskning samt att öfverbibliotekarien förty
såsom sin mening uttalat att från ofvanberörda synpunkter anledning icke
kunde finnas att vägra bifall till den gjorda ansökningen.
Jämväl Kungl. Majrts minister i Paris har i afgifvet yttrande till¬
styrkt ansökningen.
Vid de sålunda upplysta förhållandena och på de af motionärerna i
öfrigt anförda skäl, anser sig utskottet böra förorda motionen.
Utskottet får alltså hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
7
att Riksdagen nia pa extra stat för 1910 anvisa
ett anslag af 1,600 kronor som bidrag till aflöning
för 1909 och 1910 af bibliotekarien vid skandinaviska
afdelningen af Sainte-Geneviéve-biblioteket i Paris.
Stockholm den 10 maj 1909.
Pa statsutskottets vägnar:
G. B1LLING.
Reservationer:
af herrar G. Billing, A. T. Odelberg, E. Fränekel, grefve P. O. L.
Klingspor, friherre I. T. Gripenstedt, grefve C. O. Taube, G. Ödqvist och
C. H. Wallentin, hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort
hafva följande lydelse:
»Enligt hvad utskottet inhämtat, har filosofie kandidaten Palmérs i
motionen omförmälda ansökning om statsanslag för ifrågavarande ändamål
numera varit föremål för slutlig pröfning inom regeringen, utan att emel¬
lertid densamma ansetts böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vid
sådant förhållande anser sig utskottet icke kunna tillstyrka Riksdagen att
i anledning af förevarande motion bevilja anslaget i fråga.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Bergs m. fl. ofvanberörda motion icke
må af Riksdagen bifallas»;
af herrar C. Persson och J. A. Sjö.
Det skulle här antecknas att herrar H. Andersson, F. Berg och A.
Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.
Kungl. Biblioteket.
Bilaga. A.
Till herr statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikd ep ar temeritet.
Sedan herr statsrådet begärt mitt yttrande angående en förnyad an¬
sökan af filosofie kandidaten Frithiof Palmér om beviljande af ett stats¬
anslag såsom bidrag till aflöning af den skandinaviske bibliotekarien vid
Sainte-Geneviéve-biblioteket i Paris, torde jag under hänvisning till tvenne
föregående utlåtanden i samma ärende af den 26 februari och 18 decem¬
ber 1906, nu böra inskränka mig dels till ett uttalande om sökandens
kompetens till den ifrågavarande befattningen, dels till en framställning
af det gagn, som den skandinaviska afdelningen af sagda bibliotek synes
bereda i Paris bosatta eller vistande svenskar, samt af den betydelse, som
kan tillmätas afdelningnn såsom representerande svensk litteratur och svensk
vetenskaplig forskning.
Hvad först angår sökandens kompetens, så har han nu företett ett
betyg angående vid Göteborgs högskola aflagd filosofie-kandidatexamen,
som utvisar mycket fördelaktiga vitsord i moderna språk och litteratur¬
historia, ämnen hvilka såsom förkunskaper för biblioteksverksamhet måste
tillerkännas särskild betydelse. Vidare föreligger ett intyg från chefen för
Sainte-Geneviéve-biblioteket af den 25 september 1908, i hvilket jag särskildt
fäst mig vid, att Palmér under sin treåriga anställning därstädes icke in¬
skränkt sig till den lagstadgade tjänstgöringen, utan för fullgörandet af
sina åligganden sett sig nödsakad att »nästan dagligen» vara närvarande i
biblioteket. Viktigast för frågans bedömande är det prof på den tryckta
katalogen, som blifvit ansökningen bilagdt. Palmér har i promemoria redo¬
gjort för denna katalogs tillkomst och gifvit en tillfredsställande förklaring
i fråga om anledningen till de brister, som anförts beträffande förut
tryckta delar af densamma, brister som jag för min del icke tillskrifvit
honom; af mina föregående utlåtanden torde tydligt framgå, att den kritik
jag underkastat katalogarbetet gällt den del däraf, som verkställts af Pal-
mérs företrädare och som ensamt varit för mig tillgänglig. Det nu fram¬
lagda tryckarket utmärker sig fördelaktigt framför de föregående. Jag har
Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
9
icke funnit något af vikt att däremot anmärka, och de ofullkomligheter,
som Palmér sjftlf i sin promemoria påpekat, synas mig dels vara af ringa
betydelse, dels ej kunna i arbeten af derna art helt och hållet undvikas.
Hvad angår det gagn, som Sverige och svenskar kunna draga af Sainte-
Geneviéve-bibliotekets skandinaviska afdelning, så vill jag ytterligare be¬
tona, hvad jag vid flera tillfallen uttalat, att det för vårt land måste anses
synnerligen viktigt, att dess litteratur må vara rikhaltigt representerad i
ett af värhlskulturens hufvudcentra, och detta ej blott för de svenskar,
som därigenom sättas i tillfälle att underhålla sina andliga förbindelser
med moderlandet, utan äfven för de utländingar, som söka kunskap om
Sverige och svenska förhållanden. Jag vidhåller likaledes, hvad jag förut
yttrat, att det oundgängliga villkoret för att en svensk boksamling i Paris
skall göra åsyftadt gagn är, att dess vårdare skall vara förtrogen med
svenskt språk och äfven, såvidt förhållandena medgifva, med svensk littera¬
tur och historia.
Af de statistiska uppgifter, som förut varit för mig tillgängliga, synes
emellertid framgå, att svenskar mindre än danskar och norrmän begagnat
sig af biblioteket i fråga. Af låntagare, inskrifna den 1 december 1905,
utgjorde svenskar endast 18 procent mot norrmän 26 procent och danskar
29 procent. Häri synes sedermera en förändring ha inträdt: af de intill
juni 1906 nytillkomna låntagare hafva svenskar utgjort 38 procent; stati¬
stiken för 1907 öfver de biblioteket besökande utvisar procenttalen: sven¬
skar 3 %, fransmän 23, danskar 18, norrmän 11, finnar 4 och öfriga
nationer 7; under första hälften af 1908 uppgick antalet besök till 807
(uppgift om fördelning efter nationer saknas) och antalet inskrifna lån¬
tagare till 616, hvaraf under året tillkommit 70, nämligen 25 svenskar,
16 danskar och isländare, 10 fransmän, 8 norrmän, 7 finnar och 4 af andra
nationer. På grund af här meddelade siffror synes man ej kunna jäfva
sökanden, då han yttrar: att Sverige verkligen drager största gagn af in¬
stitutionen; därom kan icke mer än en mening råda.
Angående den plats, som svensk litteratur intager i bibliotekets sam¬
lingar, kan framhållas sökandens uppgift, att af under förra halfåret 1908
nytillkomna 1,250 volymer och häften öfver hälften eller 750 nummer
voro svenska. Att den svenska litteraturen är den i samlingen öfver¬
vägande framgår äfven af det bifogade katalogarket. Däri upptagna arbe¬
ten fördelas efter språk sålunda:
Bih. till Biksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 118 Käft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 176.
svenska ....................................... 124
danska.......................................... 83
norska.......................................... 14
finska .......................................... 8
andra språk .............................. 64
Summa 293
Bland de arbeten, som har räknats under rubriken »andra språk»,
förekommer ett ej ringa antal böcker, som äro tryckta i Sverige eller som
tryckta utomlands behandla svenska ämnen.
På grund af hvad ofvan anförts, får jag såsom min mening uttala,
att från de synpunkter, som af mig tagits i betraktande, anledning icke
kan finnas att vägra bifall till den gjorda ansökningen.
Stockholm den 4 mars 1909.
E. W. Dahlgren.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 19 09.