Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
1
N:o 12.
Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1909, kl. 3.30 e. m.
Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och
nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag
för beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt en
del tjänstemän och betjänte in. m.
(S. A.)
I den af Kungl. Maj:t till Riksdagen den 14 januari innevarande
år aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kungl. Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver tinansärenden för den 12 i samma månad angifna
grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän
år 1910 måtte anvisas såsom förslagsanslag
under
|
andra hufv
|
udtiteln
|
(punkt
|
26) ..
|
.. kronor
|
120,000
|
—
|
»
|
tredje
|
))
|
f
|
»
|
19) ...
|
»
|
11,000
|
—
|
»
|
fjärde
|
»
|
(
\
|
)>
|
Ö4) ..
|
))
|
8,110
|
—
|
)>
|
femte
|
)>
|
|
))
|
31) ...
|
y>
|
15,000
|
—
|
»
|
sjätte
|
)>
|
(
\
|
:»
|
Öl) ...
|
»
|
180,000
|
—
|
»
|
sjunde
|
|
(
|
»
|
44) ...
|
»
|
98,000
|
—
|
y>
|
åttonde
|
»
|
(
|
»
|
178) ...
|
»
|
60,000
|
—
|
»
|
nionde
|
»
|
/
4
|
|
79) ...
|
|
20,000
|
—
|
Till åberopade statsrådsprotokollet öfver tinansärenden den 12 januari
innevarande år har statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört
följande:
»Sedan Kungl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande
af extra lönetillägg för år 1908 enligt vissa angifna grunder åt en del
tjänstemän och betjänte, anmälde Riksdagen i skrifvelse den 1 juni
samma år, att, i anledning af hvad Kung!. Maj:t under andra, tredje,
fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne föreslagit
Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 12 Höft. (N:o 12.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
i fråga om beviljande af anslag för beredande af extra lönetillägg för
år 1908 åt en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen
jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, Riksdagen under
nämnda hufvud titlar på extra stat för år 1909 anvisat särskilda förslags¬
anslag till följande belopp nämligen:
under
|
andra hufvudtiteln .............
|
........... kronor 130,000
|
—
|
|
tredje
|
» ..............
|
............... » 11,500
|
—
|
»
|
fjärde
|
» ..............
|
............. » 9,000
|
—
|
))
|
femte
|
))
|
» 22,200
|
|
|
sjätte
|
» ...............
|
............... » 440,000
|
—
|
|
sjunde
|
>i .............
|
.............. » 119,000
|
—
|
»
|
åttonde
|
■>• ..............
|
............... :» 90,000
|
—
|
|
nionde
|
» ...............
|
............... » 115.000
|
—
|
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af extra lönetillägg
skulle gälla följande grunder:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs,
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,
med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre
belopp än 1,000 kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,
med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre
belopp än 800 kronor, samt
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om
tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent
å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,
skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas
med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,
hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom
häradshöfdingarna,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år
1908 uppgå till högre belopp än 8,500 kronor;
b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra
lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyndig¬
heter uppskattats till högre belopp än 8,500 kronor;
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1901, 1905, 1906 eller 1907 årens riksdagar ny- eller omreglerats
efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
3
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och be-
tjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran be¬
stämd eller eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, bvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel dels ock
af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen
blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter använda*
jämväl andra medel än statsmedel.
(bo) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsför¬
måner :
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkom¬
mande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön
eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af
dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han
först blifvit befordrad; samt
8:o. Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
Angående extra lönetillägg för år 1908 åt en del tjänstemän och
betjänte utfärdades den 17 juni 1908 nådig kungörelse.
Vid nästlidet års Riksdag blefvo löneförhållandena för en hel del
kårer och stater ny- eller omreglerade för tiden från och med inneva¬
rande år. Så är förhållandet med, bland andra, länsstyrelserna, marin¬
förvaltningen, kammarrätten, domänstyrelsen, landtbruksstyrelsen, landt-
mäteristyrelsen och förste landtmätarna samt skogsstaten, vidare större
delen af tjänstinnehafVarna vid universiteten och Karolinska institutet
äfvensom slutligen fria konsternas akademi och musikaliska akademien
in. fl. Jämväl för kammarkollegium har af nästlidet års Riksdag ny
lön östat godkänts att under viss förutsättning träda i kraft under loppet
af innevarande år.
Ännu kvarstår emellertid en stor mängd verk och myndigheter
oreglerade.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Den af Kung!. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta lönereglerings-
kommittén har under nästlidet år eller tiden närmast därförut afgifvit
betänkande och förslag till reglering af löneförhållandena m. m. vid de
allmänna hofrätterna, justitiekanslersämbetet, mynt- och kontroll ver ken,
kontroll- och justeringsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning samt
stuteriöfverstvrelsen och stuteristaten; och hafva vederbörande ämbets-
verk öfver kommitténs förslag afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.
För närvarande äro fångvårdsstyrelsen och fång värdsstaten jämte statens
uppfostringsanstalt å Bona äfvensom länsveterinärernas aflöningsför-
hållanden föremål för kommitténs behandling; och torde kommittén där¬
efter närmast komma att öfvergå till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt öfverstvrelsen för rikets allmänna läroverk.
Åtskilliga vid äldre lönestater kvarstående ämbetsverks organisa¬
tions- och löneförhållanden hafva därjämte under senare tiden gjorts till
föremål för behandling af särskilda kommittéer eller eljest tillkallade
sakkunniga för verkställande af utredning och förslag i berörda hän¬
seenden. Hit höra statsdepartementen, generalpoststyrelsen, medicinal¬
styrelsen, kommerskollegium, generaltullstyrelsen samt patent- och regi¬
streringsverket. Af dessa myndigheter har emellertid ännu endast
generalpoststyrelsen slutbehandlats.
Dessutom hafva inom vederbörande departement utarbetats förslag
till nya löneregleringar för vissa ämbetsverk och myndigheter. Så
är fallet exempelvis med riks- och landsarkiven, kungl. biblioteket,
universitetsbiblioteken, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien in. fl.
I fråga om en del af nämnda verk och myndigheter, såsom
justitiekanslersämbetet, generalpoststyrelsen, Sveriges geologiska under¬
sökning samt stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten äfvensom nyss¬
nämnda till ecklesiastikdepartementet hörande verk och myndigheter,
torde, enligt hvad vederbörande departementschefer tillkännagifvit, för¬
slag till ny lönereglering redan denna dag komma att Eders Kungl.
Maj:t föreläggas. Vidkommande åter öfriga till andra departement än
finansdepartementet hörande ämbetsverk, angående hvilka, på sätt nämnts,
af löneregleringskommittén utarbetade förslag föreligga, torde, enligt
hvad mig blifvit af vederbörande departementschefer meddeladt, förslag-
till nya lönestater kunna inom en så pass nära framtid inför Eders Kungl.
Maj: t framläggas, att framställningar i dessa ämnen kunna till detta års
Riksdag afbita®. Själ!- hyser jag ock förhoppning att kunna underställa
Eders Kungl. Majrts pröfning frågan om reglering af organisations-och
löneförhållandena vid mynt- och kontrollverken samt kontroll- och
justeringsstyrelsen i så god tid, att äfven därutinnan förslag må kunna
vid nu instundande riksmöte föreläggas Riksdagen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
5
Såsom af det sagda framgår, hafva visserligen under näst-lidet ål¬
en hel del verk och stater, bland dem flera mycket omfattande,
undergått omreglering, hvarjämte, som nämndt, inom en nära framtid
så torde kunna ske jämväl med åtskilliga andra. Icke dess mindre,
kvarstår emellertid, såsom jag redan förut framhållit, ännu en ganska stor
mängd ämbetsverk och kårer vid de äldre lönestaterna. De förhållanden,
som föranledde beviljande af extra lönetillägg för år 1908, göra sig
därför fortfarande beträffande dessa verk och kårer gällande i fullt samma
grad som näst-lidet år. Att märka är ock, att, då de extra lönetilläggen
bestämts att utgå för det löpande året, de verk eller kårer, som må
komma att vid detta års Riksdag undergå reglering, icke komma i åt¬
njutande af de förbättrade löneförmåner, som må komma att tillerkännas
dem, förr än med ingången af nästa år.
Med afseende å hvad jag sålunda anfört, torde erforderliga anslag-
för beredande af extra lönetillägg äfven för innevarande år böra af
Riksdagen äskas.
I fråga om de grunder, som af nästlidet års Riksdag fastställdes
för utgåendet af extra lönetillägg, anser jag mig icke för närvarande
böra föreslå någon mera genomgripande förändring. I ett par hänse¬
enden synas mig dock jämkningar böra äga rum.
Under den diskussion, som vid behandlingen af Kung]. Maj:ts
proposition angående de extra lönetilläggen vid nästlidet års Riksdag-
inom Andra Kammaren förekom med afseende å frågan om de grunder.
Indika för dessa lönetillägg borde fastställas, framhölls, bland annat, den
oegentlighet, som vore förbunden därmed, att det extra lönetillägget — det
där i allmänhet vore afsedt att tillkomma tjänstinnohatvare, hvilkens in¬
komst af statstjänst under det löpande året eller under det nästföregående
året taxerade inkomst af arbete icke öfverstege visst belopp — däremot
icke tillfölle den, hvilkens inkomst af nämnda slag läge emellan nvss-
berörda inkomstmaximum och det belopp, hvartill detta, med tillägg åt
det extra lönetillägget, uppginge. Riktigheten åt denna anmärkning
synes mig icke heller kunna jäfvas. Enligt de fastställda grunderna
för det extra lönetillägget är den befattningshatvare, hvilkens inkomst åt
statstjänst under det löpande året eller under det nästföregående året
taxerade inkomst af arbete öfverskjuter 8,500 kronor, utesluten tran
det extra lönetillägget. Häraf blir eu följd att den, hvilkens ifråga¬
varande inkomst pa grund al' ett tillfälligt förordnande ä högre tjänst
eller med föranledande af ett honom tilldelad t särskildt uppdrag eller
annan dylik anledning stigit aldrig sfi litet- öfver det fastställda maximum,
8,500 kronor, t. ex. till 8,600 kronor, går helt och hållet i mistning åt
lönetillägg, medan däremot den, hvilkens ifrågavarande inkomst stannar
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
vid 8,500 kronor, erhåller ett tillägg, som i bästa fall kan uppgå, för eu
tjänsteman i hufvudstaden till 1,000 kronor och för den, som har sill
tjänstgöring förlagd till annan ort, till 8,000 kronor. Det obilliga i denna
åtskillnad kan ju svårligen förnekas. Åtskilliga oegentligheter hafva ock
på grund af ifrågavarande bestämmelse uppstått i praktiken. Berörda
missförhållande synes emellertid kunna på ett enkelt sätt, utan rubbning
i grunderna för de extra lönetilläggen i öfrigt af hjälpas medelst en
sådan jämkning i de nästlidet år fastställda bestämmelserna beträffande
dessa lönetillägg, att äfven befattningshafvare, hvilkas inkomster falla
emellan det i sådant afseende bestämda maximum, 8,500 kronor, och
9,500 kronor, eller beträffande befattningshafvare, som hafva sin tjänst¬
göring förlagd till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor, må kunna
komma i åtnjutande af extra lönetillägg, dock endast med ett belopp,
som, sammanlagdt med nyssberörda inkomster, icke öfverstiger 9,500,
respektive 9,300 kronor; och anser jag mig därför höra tillstyrka, att
en sådan jämkning i berörda bestämmelser vidtages.
Jämväl i ett annat hänseende synes mig en ändring i dessa be¬
stämmelser påkallad.
Från åtnjutande af extra lönetillägg äro enligt samma bestämmelser
undantagna, utom de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner af
statstjänst under löpande året uppgå till högre belopp än 8,500 kronor,
bland andra äfven de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete,
extra lönetillägg oberäknad^ af vederbörande taxeringsmyndigheter under
nästföregående året uppskattats till högre belopp än 8,500 kronor. Denna
bestämmelse, hvilken tillkommit i analogi med hvad förut i liknande
hänseende varit stadgadt med afseende å de tidigare under eu följd af
är till en del tjänstemän och betjänte utgående s. k. dyrtidstilläggen,
torde hafva härrört af den uppfattningen, att en befattningshafvare,
som varit i tillfälle att, sin statstjänst oaktadt, genom extra arbete för¬
skaffa sig biinkomster till sådant belopp, att hans senaste året upp¬
taxerade inkomst öfverstigit det i allmänhet såsom villkor för dylikt
lönetillägg fastställda inkomstmaximum, icke kunde anses vara i behof
af eller eljest böra komma i åtnjutande af sådant tillägg till sin löne¬
inkomst. För bibehållandet af berörda bestämmelse synas emellertid
af anledning jag strax skall nämna, numera knappast tillräckliga skäl
föreligga.
Så länge den tillfälliga löneförbättring, som i afvaktan å blifvande
löneregleringar ansetts böra tillkomma vederbörande tjänstinnehafvare,
utgick endast i form af dyrtidstillägg, Indika närmast hade till syfte
allenast att, med afseende å den inträdda betydande stegringen i lefnads-
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
7
kostnaderna inom landet, provisoriskt i någon män aflijälpa de svårig¬
heter, som särskildt de lägre aflonade statstjänarne iråkat, kunde vis¬
serligen en dylik bestämmelse hafva sitt berättigande. I viss mån kunde
ock en sådan inskränkning, hvarom här är fråga, äga fog för sig, äfven
efter det dyrtidstilläggen utbytts mot extra lönetillägg. Visserligen
afsågs med dessa senare icke allenast hvad nyss angafs såsom det när¬
maste syftet med dyrtidstilläggen, utan äfven att — på sätt ock i näst-
lidet års statsverksproposition utförligt utvecklades — sedan en del
verk och stater undergått omreglering och därigenom fått sina löne¬
villkor i väsentlig man förbättrade samt de grunder, som vid därefter
blifvande löneregleringar kunde antagas komma att följas, sålunda blifvit
af statsmakterna i princip fastslagna, utjämna den olikställighet i löne¬
förmåner mellan de reglerade och de oreglerade verken, som eljest skulle
efter de verkställda regleringarna inträda, i den mån eu sådan utjäm¬
ning genom provisoriska åtgärder läte sig med hänsyn till det för de
reglerade verken antagna aflöningssy stenget genomföras. Men då
emellertid vid tiden för framläggandet af nämnda proposition ännu
förelåg en viss åtskillnad mellan de reglerade och de oreglerade verken,
särskildt med afseende å de beträffande de förstnämnda i samband med
löneregleringarna utfärdade bestämmelser angående tjänstinnehafvarnas
dagliga tjänstgöringstid å tjänsterummet, ansåg jag mig då icke böra
föreslå någon rubbning i ifrågavarande beträffande dyrtidstilläggen
förut gällande inskränkande föreskrift. Sedan Eders Kungi. Magt, med
hänsyn jämväl till de önskemål, som i sådant afseende inom Riksdagen
framkommit, under nästlidne höst meddelat väsentligen skärpta bestäm¬
melser i fråga om tjänstgöringstiden å tjänsterummet äfven i fråga om de
oreglerade verken, samt med hänsyn till dessa bestämmelser — Indika
naturligen ock äro ägnade att utgöra ett synnerligen kraftigt korrektiv
mot missbruk i afseende å möjligheten för vederbörande tjänstinnehafvare
att, där sådant eljest kunde tänkas förekomma, till men för statstjänsten
åtaga sig andra, därför mer eller mindre främmande befattningar eller
uppdrag — tjänstinnehafvarna inom sistnämnda verk numera kunna
anses i afseende å sina skyldigheter i och för statstjänsten så godt som
helt och hållet likställda med sina yrkesbröder inom de reglerade verken,
synas däremot — med hänsyn jämväl till den omständigheten, att taxe¬
ringen under nästlidet år afser 1907 års förhållanden och därför knappast
bör utöfva inverkan å rätten till extra lönetillägg för nu innevarande
är — billighet och rättvisa fordra, att den nu ifrågavarande inskränk¬
ningen med afseende å de extra lönetilläggen, hvilken äfven i andra
afseende!! leder till obilliga konsekvenser, utgår.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Utöfver livad jag nu anfört finner jag icke anledning ifrågasätta
någon annan ändring i sak i de beträffande de extra lönetilläggen näst-
lidet år bestämda grunder än den, som blir eu följd af under år 1908
verkställda löneregleringar.
Efter framställning af chefen för civildepartementet torde det,
innan jag går vidare, tillåtas mig att i detta sammanhang särskild!
yttra mig beträffande eu grupp af tjänstinnehafvare, hvilka på grund
af från och med innevarande år inträdda förändrade förhållanden kommit
i eu i viss mån förändrad ställning.
Vid 1908 års Riksdag omreglerades, som näinndt, löneförhållandena
vid länsstyrelserna. Därvid förutsattes att landträntmästartjänsterna skulle
i män af afgång indragas, hvarjemte de vid dessa befattningar kvar¬
stående skulle fortfarande åläggas tjänstgöringsskyldighet å landskontoren.
Med anledning häraf hafva nämnda tjänstebefattningar från och med
innevarande år blifvit försatta på öfvergångsstat med enahanda löne¬
förmåner som hittills; och hafva, i sammanhang med meddelande af
bestämmelser om öfverflyttningen af länsstyrelsernas kassarörelse på
riksbanken, föreskrifter meddelats beträffande ifrågavarande befattnings-
hafvares tjänstgöringsskyldighet.
Med afseende härå och då de vid omförmälda tjänster kvarstående
befattningshafvare komma att fortfarande i tjänsten tagas i anspråk i
ungefärligen enahanda utsträckning som hittills, om ock delvis på grund
af andra göromål än förut, bär jag, efter samråd med chefen för civil¬
departementet, lika med honom, ansett skäligt, att bemälda tjänstemän
för innevarande, likasom för nästliden* år, tillerkännas extra lönetillägg
enligt samma grunder som vissa andra statens tjänstemän.
Vidare anhåller jag i detta sammanhang få uttala mig angående
en annan grupp af tjänstinnehafvare, hvilka däremot af särskild an¬
ledning hittills icke varit i åtnjutande af extra lönetilläg men synes böra
tillerkännas eu sådan förmån. Jag syftar härvid på skeppsmätnings-
kontrollörerna.
Dessa tjänstemän, hvilka lyda omedelbart under generaltullstyrelsen
och af hvilka för närvarande äro anställda, två i Stockholm —däraf den
ene, som, utöfver de ifrågavarande tjänstemän i allmänhet ålagda skyl¬
digheter, jämväl har till åliggande att tillhandagå generaltullstyrelsen
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
9
med beredning- af de ärenden, som härflyta af bemälda styrelses öfver¬
inseende öfver skeppsmätningen i riket, och därför benämnes skepps-
rnätningsöfverkontrollör — samt en i en hvar af städerna Göteborg,
Malmö och Sundsvall, åtnjuta aflöning i form af arfvode, hvilket i
sammanhang med utfärdande af ny förordning angående mätning af
handelsfartyg, genom nådigt bref den 15 maj 1874 bestämdes till 4,000
kronor för öfverkontrollören och till 3,500 kronor för kontrollörerna.
Genom nådigt bref den 29 januari 1897 blef emellertid, uppå därom af
gen eralt ullstyrelsen gjord underdånig framställning, öfverkontrollörens
arfvode höjdt till 4,500 kronor, hvaremot kontrollörernas arfvoden allt¬
sedan förstnämnda år utgått med oförändrade belopp.
De till bemälde tjänstemän utgående arfvoden, likasom åtskilliga
andra af skeppsmätningen föranledda kostnader, utgingo till en början
från femte hufvudtitelns anslag »till lots- och fyrinrättningen hörande
personal». Sedan emellertid Kung!. Maj:t till 187(3 års Riksdag gjort
framställning om uppförande af ett särskildt anslag under sjunde hufvud-
titeln å 27,000 kronor till aflönande af skeppsmätningskontrollörer och
till gäldande af öfriga omförmälda kostnader, uppfördes för ändamålet
af Riksdagen under tullverkets omkostnadsstat ett förslagsanslag å nyss¬
nämnda belopp, från hvilket anslag, som alltjämt kvarstår bland tull¬
verkets utgiftsstater till oförändradt belopp, de ifrågavarande tjänstemän
tillkommande arfvoden fortfarande utgå.
Enär de arfvoden, som sålunda tillerkänts skeppsmätningskon-
trollörerna, blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämda eller
eljest fastställts enligt af Riksdagen uttryckligen godkända grunder, bär
generaltullstyrelsen icke ansett sig kunna till ifrågavarande tjänstemän
utbetala dyrtidstillägg eller extra lönetillägg, så länge dessa särskilda
löneförmåner eljest ifrågakommit.
I särskilda underdåniga skrivelser den 9 december 1907 har nu
generaltullstyrelsen på framställning af samtliga skeppsmätningskon-
trollörerna, öfverkontrollören inbegripen, i underdånighet hemställt om
förhöjning under vissa villkor af deras arfvoden, för öfverkontrollören
till <3,000 kronor och för en hvar af kontrollörerna till 5,000 kronor.
Sedan ärendet återremitterats till generaltullstyrelsen för närmare
utredning, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 16 mars 1908.
efter samtliga skeppsmätningskontrollörernas hörande, inkommit med
den begärda utredningen.
Till stöd för ifrågavarande framställning bär af skeppsmätnings-
kontrollörerna hufvudsakligen åberopats, förutom den på senare tiden
inträdda allmänna stegringen i lefnadskostnaderna inom landet, att antalet
llih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 12 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
fartyg, hvarmed kontrollörerna årligen liade befattning, år från år i hög-
grad ökats; att det öfvervägande antalet af de mätta fartygen, hvilka
förr hufvudsakligen bestått af segelfartyg, numera utgjordes af ång¬
fartyg, hvilkas mätande vore betydligt mera inveckladt och tidsödande
än segelfartygens; att under de sista årtiondena ångfartygens storlek
tilltagit och deras byggnadssätt blifvit mera inveckladt, hvilket vid
mätningen orsakade stort besvär och tidsutdrägt; samt att i följd af alla
dessa förhållanden skeppsmätningskontrollörernas göromål såväl kvanti¬
tativt som kvalitativt ökats i sådan grad, att dem nu tillkommande
arfvoden icke därför kunde anses utgöra skälig ersättning; hvarjämte
äfven framhållits, bland annat, det oegentliga däri, att skeppsmätnings-
kontrollörerna vore för sitt arbete vida sämre ersatta än skeppsmätare,
oaktadt desse hade ett vida mindre omfattande arbete än kontrollörerna
och af dem kontrollerades.
Af skeppsmätningsöfverkontrollören, hvilken tjänsteman, enligt hvad
utredningen i ärendet gifver vid handen, är hufvdsakligen upptagen af
förenämnda honom tillkommande åliggande såsom generaltullstyrelsens
tekniska biträde i skeppsmätningsfrågor samt af att tillhandagå skepps-
mätningstjänstemän och tullkamrar med upplysningar och råd i skepps¬
mätningsfrågor, har särskilt åberopats den tekniska och allmänna utbild¬
ning, som är för den af honom inneliafda tjänstebefattningen nödvändig,
äfvensom den omständighet, att i följd af den svenska lagstiftningens
särställning å förevarande område och de särskilda överenskommelser,
som med anledning häraf med främmande makter i fråga om skepps¬
mätningen måst trättas, tillämpningen af skeppsmätningsreglerna blifvit
alltmera invecklad och af beskaffenhet att ställa allt större kraf sär¬
skild! på innehafvare!! af skeppsmätningsöfverkontrollörens befattning.
För eo-en del har generaltullstyrelsen, med vitsordande däraf att
en väsentlig ökning i skeppsmätningskontrollörernas göromål under senare
tider inträdt, särskild! framhållit, att, sedan ångfartyg på sista årtiondena
i allt större omfattning undanträngt segelfartygen, mätningsförrättning-
arna och granskningen af mätningsbevisen blifvit förenade med betydligt
mera arbete än hvad fallet varit tidigare, då hufvudsakligen segelfartyg-
varit föremål för mätning, samt att det torde få anses obestridligt, att,
jämte fartygens ökade storlek och de tekniska framstegen i afseende å
fartygs byggande och inredning, äfven de på senare tider utfärdade före¬
skrifter om afdrag för vissa rum in. m. gjort mätningarna och gransk-
ningsarbetena allt mera tidsödande och svåra samt framkallat behof för
tullkamrarna och skeppsmätningstjänstemännen att oftare än förr varit
nödigt för upplysningars erhållande vånda sig- till skeppsmätningsöfver-
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
11
kontrollören och skeppslista ingskontrollörerna, hvarjämte den mångfald
öfverenskommelser, som ingåtts med främmande länder om ömsesidigt
erkännande af nationella mätningsliandlingar, jämväl kunde antagas i
sistnämnda hänseende verka till ökade göromål för ifrågavarande be-
fattningshafvare i samma mån som den internationella trafiken vuxit.
Kommerskollegium, hvars yttrande i ärendet infordrats, har jäm¬
väl tillstyrkt den af generaltullstyrelsen föreslagna löneförhöjningen.
Af den i nu omförmälda ärende förebragta utredning synes mig
framgå, att eu löneförbättring för ifrågavarande befattningshafvare är
af förhållandena påkallad.
Enär emellertid för närvarande inom sjöförsvarsdepartementet pågå
arbeten för revision af gällande skeppsmätningsförfattningar, synes det
mig icke lämpligt att nu upptaga frågan om ett definitivt ordnande af
skeppsmätningskontrollörernas aflöningsförhållanden, utan synes härmed
böra tillsvidare anstå, till dess berörda författningsrevision vederbörligen
afslutats. Däremot synes mig billigheten fordra, att ifrågavarande
tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner tydligen icke numera stå i pro¬
portion till deras arbete och ansvar, oberoende häraf beredes en tillfällig
löneförbättring. Och synes mig detta enklast och lämpligast ske på
det sätt. att dem uttryckligen tillerkännes rätt till extra lönetillägg
enligt enahanda grunder, som, på sätt föreslagits, skulle gälla beträffande
vissa andra statens tjänstemän.
Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang fä redogöra för en af
telegrafstyrelsen gjord underdånig framställning angående beredande åt
extra lönetillägg åt vissa å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående
tjänstemän.
I en till civildepartementet inkommen, sedermera till finansdepar¬
tementet öfverlämnad underdånig skrifvelse af den 28 sistlidne november
liar telegrafstyrelsen i sådant afseende anfört, att å styrelsens öfvergångs¬
stat kvarstode eu tjänsteman af andra samt fem tjänstemän af första
lönegraden, hvilka alla till följd af styrelsens förändrade organisation
icke kunnat beredas plats ä den nya staten.
Dessutom kvarstode å verkets öfvergångsstat i öfrig!, vid linje-
distrikten fyra bokhållare, af hvilka tre upp bore eu årlig aflöning af
2,500 kronor hvar och den tredje af 2,200 kronor, samt vid trafik-
distrikten och stationerna två kommissarier af tredje klassen och två
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
kontrollörer, af hvilka de två förstnämnda åtnjöte en aflöning, den eno
af 3,600 kronor och den andre af 3,200 kronor om året, samt de två
öfriga respektive 4,000 kronor och 3,200 kronor för år räknad t.
Hvad beträffade förbemälda, å styrelsens öfvergångsstat kvar¬
stående tjänstemän, syntes — anför styrelsen vidare * dessa, hvilka
redan för ar 1908 tillerkänts extra lönetillägg enligt samma grunder
som vissa öfriga tjänstemän inom de centrala ämbetsverken, böra jäm¬
väl för nu innevarande år komma i åtnjutande af sådan förmån.
Vidkommande öfriga omförmälda å öfvergångsstat kvarstående
tjänstemän, hade dessa visserligen fatt sina aflöningsförmåner reglerade
vid 1902 års Riksdag, men de aflöningar, som därvid tillerkänts dem.
vore väsentligt lägre än de, som genom 1907 års Riksdags beslut
beträffande aflöningarna till tjänstemän vid telegrafverket pröfvats skäliga.
Då dessa tjänstemäns arbetskraft toges lika mycket i anspråk soni
deras å den nya staten öfverförda kamraters, samt då de utan egen
förskyllan nödgats kvarstå å öfvergångsstaten, kunde det icke vara
annat än rättvist och billigt, att äfven nu ifrågavarande tjänstemän
erhölle ett extra lönetillägg, som i någon mån kunde utjämna skillnaden
mellan aflöningarna till dem och till deras jämnställda kamrater å den
nya staten. I det kommittébetänkande, hvilket legat till grund för
Kungl. Maj ds och Riksdagens under år 1907 fattade beslut rörande
regleringen af lönerna för telegrafverkets tjänstemän, hade också fram¬
hållits, att förmånen af dyrtidstillägg rättvisligen borde tillkomma de
å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående tjänstemännen.
Nu anförda synpunkter gällde äfven en å öfvergångsstaten kvar¬
stående linjeingenjör vid fjärde linjedistriktet, hvilken visserligen kunnat
beredas plats å den nya staten, men hvilkens öfvergång till denna stat
skulle för honom medfört så stor ekonomisk förlust, att lian på grund
häraf ansett sig nödgad att kvarstå a den gamla staten. Förhållandet
mellan denne tjänstemans lefnads- och tjänstår vore nämligen sådant,
att han, om han öfvergått på ny stat, skulle icke blott nödgats afgå
ur telegrafverkets tjänst nio är tidigare än om han kvarstode å den
gamla staten, hvilket under dessa nio år skulle för honom medfört en
minskad inkomst af omkring 2,600 kronor för år, utan äfven vid detta
tidigare afskedstagande fått ätnöjas med en pension till belopp af
ungefär 1,370 kronor, eller väsentligt mindre än hälften af den pension,
3,000 kronor, hvartill han enligt äldre stat vore berättigad.
En del af nu ifrågavarande tjänstemän både också — förmäler
styrelsen vidare — i en af centralstyrelsen för svenska telegraftjänste- •
männens förening till telegrafstyrelsen öfverlämnad skrift gjort fram¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
13
ställning- därom, att styrelsen måtte söka åt dem utverka rätt till extra
lönetillägg ej mindre för år 1908 än äfven för år 1909.
Med åberopande af hvad sålunda anförts, har telegrafstyrelsen,
under förutsättning att äfven under år 1909 ett extra lönetillägg* komme
att beredas vissa åt statens tjänstemän och betjänte, i underdånighet
hemställts, att Eders Kung!. Magt täcktes hos instundande Riksdag gorå
framställning därom, att de å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående
tjänstemän, som till följd af verkets omorganisation icke kunnat beredas
plats å den från och med år 1908 tillämpade staten för telegrafverket,
däribland inberäknad förenämnde linjeingenjör vid fjärde linjedistriktet,
måtte för år 1909 tillerkännas extra lönetillägg' att i öfrigt utgå enligt
de grunder, som kunde blifva bestämda rörande sådant tillägg åt en
del andra statens tjänstemän.
Beträffande till eu början förenämnda å telegrafstyrelsens öfver¬
gångsstat kvarstående tjänstemän, torde få anses gifvet, att dessa, hvilka
fortfarande hafva ungefärligen enahanda tjänstgöring som före styrelsens
år 1907 verkställda omreglering och hvilkas löneförhållanden icke efter
år 1900 reglerats, redan enligt de i allmänhet af mig tillstyrkta grun¬
der för det extra lönetillägget blifvit därtill berättigade. Sådant löne¬
tillägg har ock, som nämndt, till dem utgått för år 1908.
Hvad angår öfriga ifrågavarande tjänstemän, skulle, då telegraf¬
verket i öfrigt år 1902 undergått omreglering, beviljande af extra lönetill-
lägg åt dem innebära en afvikelse från de under nästlidet år tillämpade och
i öfverensstämmelse därmed äfven för innevarande år tilltänkta grunder
för utgående af nämnda lönetillägg. Äfven om emellertid denna om¬
ständighet, vid det förhållande att verket under år 1907 ånyo varit
föremål för omreglering, icke i cell för sig behöfde utgöra något afgörande
hinder för ett medgifvande i omförmäldt syfte, bär det vid närmare
undersökning visat sig, att åtminstone ett par af ifrågavarande tjänste¬
män skulle, därest framställningen i fråga vunne bifall, för inne¬
varande år erhålla högre aflöning, än ifall de blifvit öfverflvttade
å nya staten i tjänstebefattningar, som eventuellt skulle stått dem till
buds, under förutsättning att ett större antal sådana befattningar där¬
städes blifvit uppfördt. Med afseende härå och då rent personliga
undantag från de i allmänhet antagna grunderna för de extra lönetilläggen
icke lämpligen böra ifrågakomma, helst måhända i dylikt fall åtskilliga
andra framställningar i liknande syfte icke skulle uteblifva, har jag,
efter samråd med chefen för civildepartementet, icke ansett mig böra
tillstyrka nu ifrågavarande framställning i sist omförmälda de],
De af 1908 års Riksdag för beredande af extra lönetillägg anvisade
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
anslag uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande
hufvudtitlar i 1909 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de extra
lönetilläggen för år 1909 erforderliga anslagen böra uppföras i riks-
staten för år 1910, därvid förutsattes, att Eders Kungl. Maj:t, om anslagen
beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1909 utbetala beloppen.
De anslag, som af nästlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål
beviljades, kunna, enligt livad mig blifvit i fråga om andra hufvudtitlar
än den sjunde från vederbörande departement meddeladt, samtliga på
grund af verkställda löneregleringar eller eljest med ledning af kända
förhållanden mer eller mindre sänkas.
Hvad till eu början beträffar anslaget under andra hufvudtiteln,
130.000 kronor, har, med anledning hufvudsakligen af den tillfälliga
löneförbättring, som för innevarande år tillerkänts de ordinarie och
konstituerade revisionssekreterarne, detta anslag ansetts kunna sänkas
från 130,000 kronor till 120,000 kronor. Anslagen under tredje och
fjärde hufvudtitlarna, Indika anslag i innevarande års riksstat uppförts,
det förra med 11,500 kronor och det senare med 9,000 kronor, hafva
för nästkommande år beräknats till respektive 11,000 och 8,110 kronor.
De under femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna upp¬
tagna anslagen hafva alla, på grund af verkställda, mer eller mindre
omfattande löneregleringar, ansetts kunna minskas, det å femte hufvud¬
titeln, med föranledande hufvudsakligen af marinförvaltningens om¬
reglering, från 22,200 kronor till 15,000 kronor, det å sjätte hufvudtiteln,
i följd af löneregleringen för länsstyrelserna och den fögderiförvalt¬
ningen beviljade tillfälliga löneförbättringen, från 440,000 kronor till
180.000 kronor, det å sjunde hufvudtiteln, hufvudsakligen på grund af
kammarrättens lönereglering, från 119,000 kronor till 98,000 kronor,
det å åttonde hufvudtiteln i anledning af de för flertalet tjänsteinne-
hafvare vid universiteten och karolinska institutet äfvensom för vissa
andra institutioner verkställda löneregleringar, från 90,000 kronor till
00,000 kronor, samt slutligen det å nionde hufvudtiteln, i följd af löne¬
regleringarna för skogsstaten äfvensom för domänstyrelsen, landtbruks-
styrelsen, landtmäteristyrelsen och förste landtmätarna m. fl., från 115,000
kronor till 20,000 kronor.
De erforderliga anslagen hafva således nu beräknats till följande
belopp:
under andra hufvudtiteln till ......
kronor 120,000: —
1R000: —
8,110: —
tredje
fjärde
transport kronor 139,110: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
15
under
t>
»
»
3)
femte hufvudtiteln till
sj ätte » »
sjunde » »
åttonde » »
nionde » »
transport kronor 139,110
anslagen
hvilket, då
till sammanlagdt 936,700 kronor,
424,590 kronor.
eller sålunda tillsammans till kronor
till enahanda ändamål för nästlidet
15,000:
180,000:
98,000:
60,000:
20,000:
512,110:
år uppgingo
i det hela innefattar en minskning' af
Enligt hvad jag förut anfört, skulle de grunder, efter hvilka de
extra lönetilläggen för år 1909 borde utgå, blifva följande:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej nedan annorlunda stadgas,
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,
med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre
belopp än 1,000 kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,
med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre
belopp än 800 kronor, samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om tjänst¬
göringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent å
sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,
skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas
med; ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsför-
måner, hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom
häradshöfdingarna,
a) de tjänstemän, h vil kas aflöningsförmåner af statstjänst för inne¬
varande år uppgå till högre belopp än 9,500 kronor, eller, om deras
tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor;
skolande, ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 8,500 kronor, det
extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar
mot skillnaden mellan 9,500 kronor, eller, om tjänstemannen har sin
tjänstgöring förlagd till landsorten, 9,300 kronor, å ena, samt före-
nämnda aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,
b) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906, 1907 eller 1908 årens Riksdagar ny-eller om¬
Utskottets
yttrande.
16 Statsutskottets Utlåtande lV:o 12.
reglerats efter andra grunder än dera, sorla loljts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel dels ock
af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår ur statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen
blifvit, på sätt i näst föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå
utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkom¬
mande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvod e;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön
eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af
dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han
först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
I likhet med hvad under år 1908 ägt rum anser utskottet att
jämväl innevarande år extra lönetillägg böra beviljas vissa statens tjän¬
stemän och betjänte. Hufvudsakligen på grund af de under nästlidet år
beslutade löneregleringar har Kungl. Maj:t emellertid kunnat föreslå en
betydande minskning i de af 1908 års Riksdag för nu ifrågavarande
ändamål under de olika hufvudtitlarne beviljade förlagsanslag, så att
dessa, som år 1908 uppförts till sammanlagdt 936,700 kronor, enligt
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag uppgå till ett belopp af tillsammans
512,110 kronor.
Uti de af 1908 års Riksdag för de extra lönetilläggens utgående
fastställda grunder har Kungl. Maj:t föreslagit ändringar allenast i två
hänseenden, båda åsyftande en ökning af antalet tjänstinnehafvare, som
Statsutskottets Utlåtande N:o 12. 17
skola komma i åtnjutande af extra lönetillägg. De af Kungl. Maj:t
föreslagna jämkningar i förut gällande bestämmelser innefatta nämligen
dels att dylikt lönetillägg skall tillkomma jämväl befattningshafvare,
hvilkas inkomster af statstjänst falla emellan 8,500 kronor och 9,500
kronor eller beträffande befattningshafvare, som hafva sin tjänstgöring
förlagd till annan ort än Stockholm 9,300 kronor, dock endast med ett
belopp, som sammanlagdt med nyssberörda inkomster icke öfverstiger
9,500 resp. 9,o00 kronor, dels ock att den inskränkande föreskriften,
hvarigenom från åtnjutande af extra lönetillägg uteslutits de tjänstinne-
hafvare, hvilkas inkomster af arbete, extra lönetillägg oberäknadt, af
vederbörande taxeringsmyndigheter under nästföregående året uppskat¬
tats till högre belopp än 8,500 kronor, skall helt och hållet utgå.
På de af departementschefen anförda skälen har utskottet ansett
sig böra förorda bifall till hvad Kungl. Maj:t i förstnämnda hänseende
föreslagit, så mycket hellre som häraf förorsakad anslagsökning torde
vara ringa med hänsyn till fåtaligheten af den grupp tjänstinnehafvare,
som genom kungl. Maj:ts förslag komme att på ett med rättvisa och billighet
öfverensstämmande sätt tillgodoses. Däremot håller utskottet före, att en så¬
dan inskränkning med afseende å de extra lönetilläggen, som Kungl. Maj:t
velat borttaga, fortfarande äger sitt berättigande. Ehuru, såsom departe¬
mentschefen framhållit, väsentligen skärpta bestämmelser i fråga om tjänst¬
göringstiden a tjänsterummet blifvit meddelade äfven beträffande de
oreglerade verken, så torde dock fortfarande i andra afseenden förefinnas
en sådan skillnad mellan de reglerade och de oreglerade verken, att
enligt utskottets mening en inskränkning af ifrågavarande art bör bibe¬
hållas. Med hänsyn till den af utskottet härofvan förordade jämkningen
i en annan förut gällande bestämmelse rörande grunderna för de extra
lönetilläggens utgående, anser utskottet likväl erforderligt, att nämnda
inskränkande föreskrift jämkas i motsvarande riktning, så att genom
densamma från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas allenast de
tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra lönetillägget
oberäknadt, år 1908 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 9,500 kronor eller, om deras tjänstgöring är för¬
lagd till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor, skolande, ifall nämnda
inkomster öfverstiga 8,500 kronor, det extra lönetillägget i intet fall
utgå med högre belopp, än som motsvarar skillnaden mellan 9,500 resp.
9,3 JO kronor å ena samt förenämnda inkomsters belopp å andra sidan.
I fråga om storleken af de extra lönetilläggen har utskottet hyst
den uppfattningen, att ifrågavarade lönetillägg böra bestämmas så, att
tjänstinnehafvare, beträffande hvilkas löneförmåner förslag framlagts för
1909 års Riksdag till ny- eller omreglering efter andra grunder än dem,
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
som blifvit följda vid de äldre staternas fastställande, icke i något fall
må åtnjuta det extra lönetillägg, hvarom här är fråga, till högre belopp
än att lönetillägget jämte öfriga tjänstinnehafvare tillkommande löne¬
förmåner af det slag, hvarå lönetillägget skall beräknas, motsvara de
enligt den föreslagna nya lönestaten honom tillkommande löneförmåner
af enahanda slag, efter afdrag af det bidrag till kostnaden för tjänste¬
männens pensionering af statsmedel, som enligt gällande föreskrifter
på grund af omregleringen må åligga honom att vidkännas.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle lönetillägg beräknas å härads¬
skrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar.
Men då tjänstemännen inom fögderiförvaltningen af 1908 års Riksdag
beviljats tillfällig löneförbättring för innevarande år, torde icke något
ytterligare lönetillägg böra för år 1909 utgå till dessa tjänstemän.
Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde höra utgå
såsom förslagsanslag å extra stat och då i allt fall den ändring, utskottet
föreslagit i bestämmelserna för åtnjutande af extra lönetillägg, torde in¬
verka högst obetydligt på anslagssumman, har utskottet icke ansett
nödvändigt verkställa exakt beräkning af de belopp, som kunna varda
för ifrågavarande ändamål erforderliga. Och får utskottet därför till¬
styrka bifall till af Kungl. Maj:t begärdt anslag.
Då utskottet i öfrigt ej haft något att erinra mot Kung]. Maj:ts
förevarande framställning, får utskottet hemställa,
att
Riksdagen
må, i anledning af hvad Kungl.
Maj:t under 2, 8, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne
föreslagit i fråga om beviljande af anslag för bere¬
dande af extra lönetillägg för innevarande år åt en
del tjänstemän och betjänte inom de olika departe¬
menten jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat
för år 1910 anvisa särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln kronor 120,000: —
» tredje
|
|
|
11,000
|
—
|
» fjärde
|
»
|
|
8,110
|
—
|
» femte
|
»
|
|
15,000
|
—
|
» sjätte
|
|
»
|
180,000
|
—
|
» sjunde
|
|
»
|
98,000
|
—
|
» åttonde
|
»
|
|
60,000
|
—
|
» nionde
|
|
))
|
20,000
|
—
|
utbetalas med
|
iakttagande,
|
att
|
för beräknande af
|
extra lönetillägg skola gälla följande grunder:
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
19
l:o) Extra lönetillägg utgår där ej sådant fall
är för handen, som under 2:o sägs,
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till hufvudstaden med .15 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall med högre belopp än 1,000
kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall till högre belopp än S00 kronor, samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant
aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,
men eljest med 20 procent å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställs-
förmån in natura, skall det enligt nästföregående mo¬
ment beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,
motsvarande 10 procent af de kontanta aflöning^för¬
måner, hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undan¬
tagas, förutom häradshöfdingarna,
a) de tjänstemän, livilkas aflöningsförrnåner af
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 9,500 kronor eller, om deras tjänstgöring är för¬
lagd till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor; sko¬
lande, ifall nämnda aflöningsförrnåner öfverstiga 8,500
kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med
högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan
9.500 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänst¬
göring förlagd till landsorten, 9,300 kronor, å ena, samt
förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,
b) de tjänstemän, livilkas inkomster af arbete,
det extra lönetillägget oberäknad t, under år 1908 af
vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till
högre belopp än 9,500 kronor eller, om deras tjänst¬
göring är förlagd till annan ort än Stockholm, 9,300
kronor; skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga
8.500 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden
mellan 9,500 kronor eller, om tjänstemannen har sin
tjänstgöring förlagd till landsorten, 9,300 kronor, å
ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907 eller
1908 årens Riksdagar ny- eller omreglerats efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänste¬
män och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beraknas endast å aflönings¬
förmåner, hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning
bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela
det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i näst¬
föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan
afseende därå att till bestridande af universitetens
utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag
af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera
befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,
till hvilken han först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
Stockholm den 10 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
21
Reservation
af herrar P. Olsson, I). Persson, J. Ström, JE7. A Nilson och X C.
J. Christiernson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hafva följande lydelse:
»I likhet med — — — — — helt och hållet utgå.
Ehuru de af Kungl. Maj:t föreslagna grunder för de extra löne¬
tilläggens åtnjutande sålunda i allt väsentligt öfverensstämma med de
af 1908 års Riksdag fastställda, har utskottet likväl hyst den uppfatt¬
ningen, att berörda grunder med hänsyn till den finansiella ställningen
för vinnande af besparing lämpligen böra jämkas i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med hvad nio ledamöter af Riksdagens Andra Kammare
i eu vid statsutskottets utlåtande n:o 12 under 1908 års riksdag afgifven
reservation föreslagit. I fråga om beloppen af de extra lönetilläggen
har utskottet emellertid ej velat föreslå annan ändring i förut gällande
grunder än att lönetilläggen ej få öfverstiga 700 kronor samt, om be-
fattningshafvare har sin tjänstgöring förlagd till annan ort än Stock¬
holm, 500 kronor. Hvad angår antalet befattningshafvare, som böra
komma i åtnjutande af extra lönetillägg, anser utskottet, i likhet med
bemälda reservanter, välbetänkt att iakttaga eu sådan begränsning, att
tjänstemän, hvilkas inkomst af statstjänst öfverstiger 7,000 kronor, ute¬
slutas från förmånen af lönetillägg. Med hänsyn till hvad departements¬
chefen anfört till stöd för den af Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i
förut gällande bestämmelse i detta hänseende håller utskottet likväl före,
att billighet och rättvisa kräfva eu jämkning af motsvarande innebörd
i de af utskottet härutinnan nu förordade bestämmelserna. Eu dylik
jämkning skulle föranleda, att lönetillägg tillkomme jämväl befattnings¬
hafvare, hvilkas inkomster af statstjänst falla emellan 7,000 och 7,700
kronor, eller beträffande befattningshafvare, som hafva sin tjänstgöring
förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor, dock endast med ett
belopp, som sammanlagdt med nyssberörda inkomster icke öfverstiger
7,700 resp. 7,500 kronor.
En sådan inskränkning med afseende å de extra lönetilläggen,
som Kungl. Maj:t velat borttaga, äger däremot enligt utskottets mening
fortfarande sitt berättigande. Ehuru, såsom departementschefen fram¬
hållit, väsentligen skärpta bestämmelser i fråga om tjänstgöringstiden
å tjänsterummet blifvit meddelade äfven beträffande de oreglerade verken,
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
så torde dock fortfarande i andra afseenden förefinnas en sådan skillnad
mellan de reglerade och de oreglerade verken, att enligt utskottets me¬
ning inskränkning af ifrågavarande art bör bibehållas. Med hänsyn till
den af utskottet här ofvan förordade jämkningen i en annan förut gäl¬
lande bestämmelse rörande grunderna för de extra lönetilläggens utgå¬
ende, anser utskottet likväl erforderligt, att nämnda inskränkande före¬
skrift jämkas i motsvarande riktning, så att genom densamma från åt¬
njutande af extra lönetillägg undantagas allenast de tjänstinnehafvare,
hvilkas inkomster af arbete, det extra lönetillägget oberäknadt, år 1908
af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än
7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd till annan ort än
Stockholm, 7,500 kronor, skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga
7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp,
än som motsvarar skillnaden mellan 7,700 resp. 7,500 kronor å ena
samt förenämnda inkomsters belopp å andra sidan.
Då tjänstemännen inom fögderiförvaltningen beviljats tillfällig löne¬
förbättring för innevarande år af 1908 års Riksdag, torde vid faststäl¬
lande af grunderna för extra lönetilläggs åtnjutande följdriktigt böra ute¬
slutas följande under mom. 6:o) i de af Kungl. Maj:t föreslagna grunder
upptagna passus: »däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande tillägg
till deras fasta tjänstgöriugspenningar».
Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde böra utgå
såsom förslagsanslag å extra stat, har utskottet icke ansett nödvändigt
verkställa exakt beräkning å de belopp, som för ifrågavarande ändamål
kunna varda erforderliga, utan endast förslagsvis angifvit vissa belopp
under hvarje hufvudtitel.
Då utskottet i öfrigt gillat de för åtnjutande af extra lönetillägg
af Kungl. Maj:t föreslagna villkor, får utskottet på grund af hvad sålunda
blifvit anfördt hemställa,
att Riksdagen må, i anledning af hvad Kungl.
Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne
föreslagit i fråga om beviljande af anslag för bere¬
dande af extra lönetillägg för innevarande år åt en
del tjänstemän och betjänte inom de olika departe¬
menten jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat
för år 1910 anvisa särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
Statsutskottets Utlåtande N:o 12. 23
under andra hufvudtiteln kronor
|
80,000
|
—
|
»
|
tredje
|
)>
|
»
|
8,000
|
—
|
y>
|
fjärde
|
»
|
»
|
6,000
|
—
|
»
|
femte
|
»
|
|
10,000
|
—
|
»
|
sjätte
|
)>
|
»
|
120,000
|
—
|
»
|
sjunde
|
>)
|
|
65,000
|
—
|
»
|
åttonde
|
|
|
40,000
|
—
|
»
|
nionde
|
>'
|
»
|
15,000
|
—
|
att utbetalas med iakttagande,
|
att för beräknande
|
extra lönetillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Extra lönetillägg utgår där ej sådant iäll
är för handen, som under 2:o sägs,
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall med högre belopp än 700 kro¬
nor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall till högre belopp än 500 kro¬
nor, samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant
aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,
men eljest med 20 procent å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställs-
förmån in natura, skall det enligt nästföregående mo¬
ment beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,
motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsför-
måner, hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undan¬
tagas, förutom häradshöfdingarna,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är för¬
lagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; sko¬
lande, ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000
kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med
högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan
7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänst-
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
göring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt
förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,
b) de tjänstemän, hvilkas inkomster af arbete,
det extra lönetillägget oberäknadt, under år 1908 åt
vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till
högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänst¬
göring är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500
kronor; skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga
7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin
tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å
ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, '1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907 eller
1908 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänste¬
män och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflönings¬
förmåner, Indika utgå af statsmedel. Där aflöning
bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela
det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i näst¬
föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan afseende därå att till bestridande af universitetens
utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel.
G:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag
af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
25
1:6) Extra lönetillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera
befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,
till hvilken han först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.»
Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, K. Starbäck,
F. Berg och A. Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling
inom utskottet.
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 S<tml,
1 Afd. 12 Häft.
4