Statsutslcottets Utlåtande N:o 119.
5
N:o 119.
Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1909, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:t proposition angående
efterskänkande af fordring sbelopp hos stärbhusdelägarna
efter f. d. fanjunkaren J. W. Tolk
(I. A.)
I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande be¬
handling remitterad proposition (n:o 180) af den 2 april 1909 har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotollet
öfver landtförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att den fordran å tvåtusenniohundratjugufem kronor, som statsver¬
ket genom utbetalning af pension till högre belopp, än vederbort, er¬
hållit hos stärbhusdelägarna efter f. d. fanjunkaren i Första lifgrenadjär-
regementet Johan Wilhelm Toll, må efterskänkas.
Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet
anfört följande:
»Jämlikt föreskrifterna i nionde punkten af de genom nådiga cir¬
kuläret den 22 juni 1877 fastställda grunder för pensioneringen af
arméns befäl och underbefäl med vederlikar, sådan nämnda punkt lyder
enligt nådiga cirkuläret den 29 november 1878, skall den, som åtnjuter
lön på rikets stat, hvarmed pensionsrätt enligt omförmälda grunder icke
är förenad, eller uppbär pension från andra allmänna medel än dem,
som för arméns pensionering äro anvisade, i den för innehafd tjänst
vid landtförsvaret honom tillkommande fyllnadspensionen lida en minsk¬
ning, motsvarande två femtedelar af hvad han sålunda från annat håll
uppbär.
Vidare är genom nådig kungörelse den 31 januari 1879 förordnadt,
att den, som vid afskedstagandet innehar eller efter afskedet kommer i
besittning af annan lön på rikets stat eller pension från andra allmänna
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
medel än dem, som äro till arméns pensionering anslagna, är skyldig
därom göra anmälan hos direktionen öfver arméns pensionskassa.
Med stöd af nämnda bestämmelser har direktionen öfver arméns
pensionskassa genom laga kraft vunnet beslut förklarat stärbhusdelägarna
efter den 3 maj 1907 aflidne f. d. fanjunkaren i Första lifgrenadjär-
regementet Johan Wilhelm Toll, hvilken under en följd af år uppburit
lön och pension för tjänst utom landtförsvaret, utan att vidkännas minsk¬
ning i samtidigt till honom såsom f. d. sergeant af första klassen vid
nämnda regemente utgående fyllnadspension, skyldiga att ersätta stats¬
verket ett belopp af 2,925 kronor.
Stärbhusdelägarna, hvilka utgöras af änka och fyra barn, hafva
nu hos Eders Kungl. Maj:t anhållit att af nåd varda befriade från skyl¬
digheten att återbära nämnda belopp.
Af handlingarna i ärendet inhämtas hufvudsakligen följande:
Då Toll den 11 april 1885 afgick från beställningen såsom sergeant
af första klassen vid Första lifgrenadjärregementet erhöll han pension
från arméns pensionskassa med 180 kronor och fyllnadspension af stats¬
medel med 330 kronor om året. Under tiden augusti 1894—december
1904 var han anställd såsom underofficer vid centralfängelset å Lång¬
holmen och uppbar å fångvårdens stat i lön jämte åiderstillägg årligen
750 kronor. Efter erhållet afsked från sistnämnda tjänst åtnjöt han
från och med 1905 års ingång och intill sin död en årlig pension å
allmänna indragningsstaten med enahanda belopp. På grund af bestäm¬
melserna uti ofvannämnda nådiga kungörelse och cirkulär hade Toll
rätteligen bort hos direktionen öfver arméns pensionskassa anmäla
berörda inkomst å 750 kronor årligen och vidkännas en årlig minskning
i den honom tillförsäkrade fyllnadspensionen med två femtedelar af 750
kronor, eller 300 kronor. Någon anmälan skedde emellertid ej från
Tolls sida och något afdrag i fyllnadspensionen ägde därför ej heller rum.
Enligt direktionens beslut skulle stärbhuset nu vara skyldigt att, i
den mån preskription ej inträdt, ersätta hvad Toll sålunda för mycket
uppburit, utgörande för tiden från och med den 1 juli 1897 till och
med den 31 mars 1907 2,925 kronor.
Såsom skäl för sin underdåniga ansökning om efterskänkande af
ifrågavarande belopp hafva stärbhusdelägarna uppgifvit, att de sakna
medel att återbära ens någon del af detsamma och att deras nuvarande
årsinkomster icke äro större än som erfordras för deras nödtorftiga uppe¬
hälle. Till stöd för dessa sina uppgifter hafva stärbhusdelägarna före¬
tett dels den efter Toll upprättade bouppteckning, enligt hvilken brist
i boet förefunnits, dels ock de för sökandena under år 1908 utfärdade
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
7
kronodebetsedlar, utvisande, att de taxerats för en sammanlagd inkomst
af 1,700 kronor.
Uti sitt öfver ansökningen den 27 januari 1909 afgifna underdå¬
niga yttrande har direktionen öfver arméns pensionskassa på grund af
de i ansökningen anförda och genom åberopade handlingar styrkta
ömmande omständigheter ansett sig böra förorda bifall till densamma,
synnerligast som Toll i lifstiden tillhört den kategori af lön- och pen-
sionstagare, som Eders Kungl. Magt med Riksdagen genom nådiga
kungörelsen den 8 juli 1908 och genom den 17 juni 1908 gjord ändring
uti lagen om pension för civila tjänstinnehafvare af den 11 oktober
1907, i hvad angår därunder lydande personer, fullständigt befriat från
afdrag å såväl militär som civil pension.
Jämväl statskontoret, som den 13 mars 1909 i ärendet afgifvit
underdånigt utlåtande, har på grund af hvad sålunda förekommit —
och under framhållande af, att den omständigheten, att stärbhusdel-
ägarna efter Toll underlåtit att till befrielse från boets gäld afträda det¬
samma till konkurs, icke rimligtvis borde föranleda därtill, att de i nu
förevarande hänseende blefve försatta i sämre ställning, än den Toll,
därest han under sin lifstid gjort framställning om befrielse från ifråga¬
varande gäld, med all sannolikhet skulle hafva kommit att intaga, —
hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställ¬
ning därom, att sökandena måtte varda befriade från skyldigheten att
återbära omförmälda belopp.
Det torde icke tillförlitligen kunna utrönas, huruvida någon med¬
veten försummelse beträffande fullgörandet af den Toll enligt ofvan-
nänmda nådiga kungörelse den 31 januari 1879 åliggande anmälnings¬
skyldighet må kunna läggas honom till last. Enligt sökandenas uppgift
skulle Toll saknat kännedom om ifrågavarande anmälningsskyldighet,
ända till dess han under någon af de allra sista månaderna af sitt lif
blifvit därom erinrad. Vid sådant förhållande och då de utaf sökan¬
dena till stöd för deras framställning åberopade omständigheter äro af
ömmande beskaffenhet, anser jag mig böra, i likhet med direktionen
öfver arméns pensionskassa och statskontoret, tillstyrka, att statens
ifrågavarande fordran må efterskänkas.»
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 119.
På de af departementschefen i ärendet anförda skäl hemställer ut¬
skottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 23 april 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1909.