Statsutskottets Utlåtande N:o 118.
1
N:o 118.
Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1909, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:t proposition angående
befrielse för styckjunkaren Samuel Hedborg in. fl. från
ädömd ersättningsskyldighet.
(I. A.)
1 en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande be¬
handling remitterad proposition (n:o 170) af den 26 mars 1909 har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att styckjunkaren Samuel Hedborg samt korpralerna Wittus Anders¬
son Sjöberg och Per Johan Svensson må befrias från fullgörande af
dem genom stationskrigsrättens i Karlskrona utslag den 11 oktober 1906
ålagd skyldighet att med 354 kronor 56 öre ersätta Kungl. Maj:t och
Kronan den förlust, som uppstått därigenom att vid skjutöfning å Karls¬
krona fästning den 17 juli 1906 stridsladdningar i stället för ladd¬
ningar till lösa skott kommit till användning.
Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet
anfört följande:
»Den 17 juli 1906 förehades skjutöfning med lösa skott å Kungs-
holms fort med ett kompani af Karlskrona kustartilleriregemente. Af
misstag kommo därvid att förbrukas sexton s. k. stridsladdningar, d. v. s.
krutladdningar, afsedda att begagnas vid skarpskjutning. Vid stations-
krigsrätten i Karlskrona väcktes atal mot åtskilliga personer, som an-
sågos ansvariga för misstaget; och genom utslag den 11 oktober 1906
dömde stationskrigsrätten styckjunkaren Samuel Hedborg samt korpra¬
lerna Wittus Andersson Sjöberg och Per Johan Svensson, samtliga vid
nämnda regemente, för det do gjort sig skyldiga till försummelse i full¬
görande af tjänsteplikter och därigenom vållat, att ifrågavarande strids-
Bih. till Riksd. Prot. 1909. i Sami. 1 Afd. 74 Haft. (N:o 118, 119.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 118.
laddningar felaktigt vid skjutningen begagnats, jämlikt 144 § straff¬
lagen för krigsmakten, till vaktarrest, Hedborg i sex dagar och enhvar
af Sjöberg och Svensson i fyra dagar, hvarförutom Hedborg, Sjöberg
och Svensson förpliktades att, hvilkendera bäst gälda gitte, till Kungl.
Maj:t och Kronan utgifva ersättning för de förbrukade stridsladdningarna
med skillnaden mellan deras angifna värde och den anbefallda lösa am¬
munitionens värde eller 354 kronor 56 öre. Såsom skäl för detta ut¬
slag anförde stationskrigsrätten, beträffande Hedborg, att han ifråga¬
varande dag af kompanichefen emottagit order att göra 17 cm:s batte¬
riet klart för skjutning med lösa skott och att Hedborg vid kompani¬
chefens ankomst till batteriet till denne aflämnat detsamma såsom klart
utan att först försäkra sig om, att af kompanichefen anbefallda laddningar
framförts till batteriet, samt, beträffande Sjöberg och Svensson, att de,
i strid mot 8 § i gällande exercisreglemente för kustartilleriet, under¬
låtit att såsom pjäsbefälhafvare efterse, att vid skjutningen anbefalld
ammunition användts.
I sistnämnda paragraf är bland pjäsbefälhafvares skyldigheter upp¬
taget,, att tillse, att vid skjutning anbefalld ammunition användes.
Atalet afsåg äfven sergeanten Lars Edvard Christen, men stations¬
krigsrätten ogillade den mot honom förda talan.
Öfver stationskrigsrättens utslag klagade Hedborg och Sjöberg i
krigshofrätten, men som de insändt sina besvär med allmänna posten,
upptogos besvären ej till pröfning. Hedborg och Sjöberg fullföljde
talan hos Kungl. Maj:t, som enligt utslag den 7 februari 1907 ej gjorde
ändring i krigshofrättens utslag.
Hedborg och sedermera jämväl Sjöberg och Svensson hafva hos
Kungl. Maj:t anhållit att af nåd blifva befriade från dem ådömd ersätt¬
ningsskyldighet.
Af stationskrigsrättens protokoll i målet inhämtas hufvudsakligen
följande.
Kompanichefen hade dagen i fråga gifvit Hedborg order att göra
öfningsbatteriet klart för skjutning med lösa skott omedelbart efter
middagsskaffningen. Ordern gafs, då förmiddagsskjutningarna slutats och
därvid öfverblifven ammunition skulle bäras in till förrådet. Hedborg
uppgaf vid stationskrigsrätten, att han tillsagt en af ammunitionsbärarne
att samtidigt med nämnda ammunitions aflämnande uttaga ammunition
till öfningen efter middagen och att han därvid uttryckligen sagt till
om, att det skulle vara laddningar till lösa skott. Sergeanten Christen,
som var ansvarig för kompaniets exercisuppbörd och skyldig utlämna
ammunition, hade nyckeln till ammunitionsförrådet, och en af ammuni-
Statsutskottets Utlåtande N:o 118.
3
tionsbärarne hämtade hos Christen nyckeln och bar den till förråds-
karlen. Enligt hvad Christen uppgifvit, visste han då icke af, att am¬
munition skulle uttagas, utan endast att öfverblifven ammunition skulle
inlämnas. Sedan förrådet öppnats, erhöll förrådskarlen underättelse om,
att ammunition skulle uttagas. Denna underrättelse lämnades honom
af samma man — en beväring — som hämtat nyckeln, och denne har
vittnat i målet, att Hedborg eller Christen, när han hämtade nyckeln
hos Christen, beordrat honom säga till förrådskarlen att »ställa med
laddningen till 17 cm kanonerna på södra verket». Detta bestreds af såväl
Christen som Hedborg. Den sistnämnde påstod, att han icke ens varit
närvarande vid detta tillfälle. Ordern framfördes emellertid, på sätt nyss
nämnts, till förrådskarlen, och denne frågade, om det skulle vara skarpa
eller lösa skott. Någon af de tillstädesvarande hade då sagt sig hafva
sett projektiler nere på södra verket, och med anledning häraf ditburos
stridsladdningar.
Efter middagsskaffningen kom Hedborg till batteriet, där manskapet
redan befann sig; han såg då i en bod vid batteriet en låda, öfvertäckt
med ett hårtäcke, hvilken han antog innehålla den beordrade lösa am¬
munitionen. Hedborg indelade manskapet och öfvade det med exercis,
tills kompanichefen kom, då Hedborg för honom anmälde klart för
skjutning samt öfverlämnade batteriet. Kompanichefen gaf Christen or¬
der att taga befälet öfver batteriet och utföra skjutningen med lösa skott.
Christen mottog batteriet af afdelningschefen, en korpral, som. aflämnade
batteriet såsom klart. Sedan Christen gått fram till ammunitionslådan
och en af bärarne, på fråga, förklarat, att laddningarna vore i ordning,
rapporterade Christen till kompanichefen, att batteriet vore färdigt för
skjutning.
Marinförvaltningen har den 5 maj 1908 öfver Hedborgs nådansö¬
kan afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, däri förvaltningen fram¬
hållit, dels att då ordern om ammunitionens utlämning gifvits af kom¬
panichefen, denne syntes hafva bort tillse, att rätt ammunition kommit
till användning, och dels att stridsladdningarna och laddningarna till
lösa skott för berörda 17 cm. kanon hade så stor likhet inbördes, att,
därest icke påskrifterna å laddningarna särskild! granskades, ett misstag
lätt kunde ifrågakomma, äfvensom vidare anfört, att den genom an¬
vändningen af ifrågavarande stridsladdningar i stället för laddningar till
lösa skott Kungl. Maj:t och Kronan åsamkade förlust icke kunde, enligt
marinförvaltningens förmenande, i verkligheten anses utgöra skillnaden
mellan dessa laddningars bokförda värden, hvilka i detta fall vore grun¬
dade på inköpspriset. Vid fastställande af värdena borde nämligen tagas
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 118.
hänsyn jämväl till andra faktorer än anskaffningskostnaden. Detta be¬
rodde därpå, att i sammanhang med tid efter annan förekommande om-
bestyckningar en reglering af värdena af de särskilda slagen laddningar
måste äga rum, i syfte att icke konsumtion uteslutande för öfningsända-
mål af vissa föråldrade och relativt dyra laddningar kunde behöfva för¬
anleda nyanskaffning af samma sorts laddningar. Då det kunde beräk¬
nas, att äfven en ökad konsumtion ej behöfde medföra dylik nyanskaff¬
ning, plägade värdet nedsättas under det ursprungligen bokförda. Sär¬
skilt hvad anginge det nu ifrågavarande slaget stridsladdningar, hade
en betydande nedsättning af värdet redan länge varit ifrågasatt och
torde inom kort äga ruin. Med afseende å nämnda förhållanden hem¬
ställde marinförvaltningen, att Hedborg måtte befrias från den honom
ådömda ersättningsskyldigheten.
Från marinförvaltningen har sedermera inkommit upplysning, att
värdet af en stridsladdning af förevarande slag — som under år 1906
upptagits till 25 kronor 34 öre — från och med ingången af detta år
blifvit nedsatt till 9 kronor.
Sökandena hafva fått umgälla de förseelser, hvarom nu är fråga,
med undergående af arreststraff. Med hänsyn till arten af förseelserna
samt de jämförelsevis ringa tillgångar, sökandena kunna antagas äga,
finner jag billighetsskäl tala försatt icke af sökandena jämväl utkräfva
den ersättningsskyldighet, som ådömts dem.»
Då departementschefen sålunda ansåg, att sökandenas förevarande
anhållan borde vinna bifall, hemställde departementschefen om aflåtande
af förevarande proposition.
På de af departementschefen anförda skäl hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 23 april 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.