Lagutskottets Utlåtande N;o 54.
1
3É:o 54.
Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1909, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj;ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen an¬
gående väghållningsbesvårets utgörande på landet den 23
oktober 1891, dels ock väckt motion om ändrad lydelse
af nämnda lagrum.
Genom en den 5 mars 1909 dagtecknad proposition, n:o 78, hvilken
af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under
åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om ärtträd lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvårets
utgörande på landet den 23 oktober 1891.
Härigenom förordnas, att 59 § i lagen angående väghållningsbesväretB
utgörande på landet den 28 oktober 1891 skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 7 Sami 53 Haft. (N:o 54.) 1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 54.
Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:
a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet till¬
höriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje etthundra kronor
af taxeringsvärdet,
b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio
kronor af taxeringsvärdet,
c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för hvarje
tvåhundra kronor af taxeringsvärdet, samt
d) att inkomst påföres en vägfj^rk för hvarje trettio kronor af den
beskattningsbara andelen däraf,
dock med iakttagande att hvad som icke uppgår till hel vägfyrk bort¬
faller.
Vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas för
hvarje kommun af häradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan med belopp,
hvarom särskilt stadgas. Längden skall senast den 1 december af härads¬
skrifvaren sändas till kommunalnämnden, som låter i kommunens röstlängd
införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden på enahanda sätt,
som i fråga om granskning och justering första gången af kommunens röst¬
längd är föreskrifvet, undergått granskning och justering, vägfyrktalslängden
ofördröjligen skall af kommunalstämmans ordförande tillställas vägstyrelsen.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande proposition,
har statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet till det vid proposi¬
tionen i utdrag fogade statsrådsprotokollet den 19 februari 1909 anfört
följande:
»Enligt 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet den 23 oktober 1891 skall vägfyrktalslängd upprättas för h värjo
kommun. Samma paragraf innehåller vidare, att vägfyrktalen skola införas
i kommunens fyrktalslängd och att vägfyrktalslängden skall undergå gransk¬
ning och j ustering på enahanda sätt, som i fråga om kommunens fyrktals¬
längd är föreskrifvet, samt därefter ofördröjligen af kommunalstämmans
ordförande tillställas vägstyrelsen.
Det af 1907 års Riksdag antagna förslag till lag angående ändring i
vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862 innebär, bland annat, att fyrktalslängd ej vidare skall upprättas. I
stället skall uppgöras särskild röstlängd, hvilken skall justeras ej blott, i
likhet med debiterings- och uppbördslängden, på samma sätt som nu gäller
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 54.
i fråga om sistnämnda längd och fyrktalslängden, utan ock hvarje gång
den sedermera kommer till användning.
Varder förslaget af Eders Kungl. Maj:t godkändt, tarfvas alltså änd¬
ring i förenämnda paragraf af väglagen.»
I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling Berr Sand.
förehaft nedanstående inom Andra Kammaren af herr C. Sandquist afgifna, trists motion.
till lagutskottet hänvisade motion, n:o 86, jämväl afseende ändring af omför-
mälda 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet,
öfver hvilken motion utskottet förut den 8 mars 1909 afgifvit utlåtande,
N:o 25, hvilket emellertid, med anledning af omförmälda proposition, enligt
utskottet från kamrarna tillhandakomna protokolls utdrag, till utskottet
återremitterats.
I motionen hemställes, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att
ifrågavarande 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet, sådant detta lagrum lyder enligt lag den 20 juni 1905, måtte er¬
hålla följande förändrade lydelse:
59 §.
Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:
a) = nuvarande lydelse,
b) =
c) — » »
d) = » »
e) De väghållningsskyldiga äge dock besluta, att upprättandet af
vägfyrktalslängd må öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskom¬
melse därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän. Och skall sålunda upp¬
rättad vägfyrktalslängd senast före den 1 december vara tillgänglig hos
kommunalnämnden i och för behandling, som i föregående moment d) om
vägfyrktalslängden stadgadt är. Väghållningsskyldigas härom fattade beslut
skall årligen före den 1 november meddelas häradsskrifvaren medelst ut¬
drag af vägstämmoprotokollet.
Till stöd härför har motionären anfört följande:
»Enligt väglagens 63 § medgifves de väghållningsskyldiga rättighet
'besluta, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning må öfver¬
lämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas, eller
åt utsedda förtroendemän’. Enligt 59 § af samma lag, mom. d, befinnas
Utskottets
yttrande.
4 Lagutskottets Utlåtande N:o 54.
de väghållningsskyldiga ännu vara förmenade liknande själfstyrelserättighet
i fråga om upprättandet af vägfyrktalslängd. Då det väl torde vara
ostridigt, att vida större arbete och ansvar äro förenade med vägskattens
debitering, uppbörd och redovisning, än med upprättandet af vägfyrktals¬
längd, borde rimligtvis de väghållningsskyldiga, som begagna sig af den
uti 68 § medgifna rättigheten, jämväl medgifvas enahanda rättighet i fråga
om upprättandet af vägfyrktalslängd.
Att kostnaden för vägfyrktalslängd, upprättad af kommunalnämnd
eller väghallmngsskyldigas förtroendemän, komme att blifva afsevärdt mindre
betungande, än hvad nu är förhållandet, det är ett antagande, som icke
torde behöfva bevisas.
Den ännu i detta afseende gällande inskränkningen uti den kommunala
själfstyrelsen med åtföljande onödigt betungande utgifter vållar därför, att
ibland väghållningsskyldiga förefinnes berättigad önskan om sådan ändring af
berörd^ 59 §, att den komme i öfverensstämmelse med 63 § i samma lag.
h ranvaron af denna äskade öfverensstämmelse konstateras på det mest
belysande sätt uti lagutskottets välvilliga afslagsutlåtande, n:o 22, sistlidet
år med anledning af min då i samma ämne väckta, för litet omfattande
motion, n:o 85. Uti nämnda utlåtande heter det bland annat: 'Den åsyf-
tade öfverensstämmelse!! skulle emellertid *icke i allo’ vinnas genom ett
bifall till motionärens förslag.’
Ett tillägg af ofvan antydda innebörd till meranämnda 59 § i syfte
att vinna öfverensstämmelse emellan densamma och 63 § i samma lag
maste väl därför anses vara nöjaktigt motiveradt.»
Mot den genom ifrågavarande proposition föreslagna lagändring har
utskottet intet att erinra.
Beträffande den förevarande motionen har utskottet uti sitt ofvanom-
förmälda den 8 nästlidne mars i anledning af densamma afgifna utlåtande
anfö t följande:
»Det af motionären berörda förslag till ändring i 59 § väglagen, som
vid förra årets riksdag af motionären framställdes, afsåg, att vägfyrktals¬
längd skulle kunna upprättas af förtroendemän, utsedda af de väghåll¬
ningsskyldiga i den ordning 63 § i berörda lag för där afsedt fall stadgar.
Denna motion blef emellertid i enlighet med lagutskottets hemställan af
Riksdagen afslagen. I sitt afgifna utlåtande i ämnet anförde utskottet,
Lagutskottets Utlåtande N:o 54. 5
bland annat, att de väghållningsskyldiga jämlikt sistnämnda lagrum till¬
erkänts rätt att öfverlärnna vägskattens debitering, uppbörd och redovis¬
ning åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffades, eller åt
utsedda förtroendemän, under det att motionären, såsom det syntes utskottet
utan giltig anledning, inskränkt sig till att föreslå, att i 59 § måtte stad¬
gas frihet för de väghållningsskyldiga att genom utsedda förtroendemän
låta ombesörja upprättande af vägfyrktalslängder.
Den oegentlighet med afseende å 1908 års förslag, som sålunda af
utskottet framhölls, har emellertid i den nu föreliggande framställnin¬
gen blifvit undanröjd. På grund häraf och då den frihet för 'Kde väg¬
hållningsskyldiga i det förevarande afseendet, som motionären påyrkar,
understundom, särskildt ur kostnadssynpunkt, synes kunna för dem medföra
fördelar, har utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag. Att
den nuvarande ordningen med afseende å upprättandet af ifrågavarande
längder kunnat ur nämnda synpunkt medföra olägenhet, framgår bland
annat af ett utaf Riksdagens justitieombudsman i hans till innevarande
Riksdag afgifna ämbetsberättelse omförmäldt fall, som likväl redan föranledt
utfärdande af bestämmelser till förhindrande af därvid ifrågakommet miss¬
förhållande. Endast i formuleringen af motionärens förslag har utskottet
vidtagit förändring.»
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med anledning af förevarande pro¬
position och motion, måtte för sin del besluta, att 59 §
i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet den 28 oktober 1891, sådant detta lagrum lyder
enligt lagen den 20 juni 1905, skall erhålla följande
ändrade lydelse:
59 §.
Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande
däraf:
a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten
eller menighet tillhöriga allmänningsskcgar, påföres en
vägfyrk för hvarje etthundra kronor af taxeringsvärdet,
b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje
etthundrafemtio kronor af taxeringsvärdet,
Bill. till Biksd. Prof, 1909. 7 Sami. 53 Käft.
2
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 54.
c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en
vägfyrk för hvarje tvåhundra kronor af taxeringsvärdet,
samt
d) att inkomst paföres en vägfyrk för hvarje trettio
kronor af dem beskattningsbara andelen däraf,
dock med iakttagande att hvad som icke uppgår
till hel vägfyrk bortfaller.
\ ägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmel¬
ser upprättas för hvarje kommun af häradsskrifvaren
mot ersättning ur vägkassan med belopp, hvarom sär¬
skilt stadgas. De väghållningsskyldiga äge dock besluta,
att upprättandet af vägfyrktalslängd må öfverlämnas åt
kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träf¬
fas, eller åt utsedda'förtroendemän; och skall underrättelse
om sådant beslut årligen före den 1 november meddelas
häradsskrifvaren medelst utdrag af vägstämmoprotokollet.
Längden skall, därest densamma upprättats af härads¬
skrifvaren eller utsedda förtroendemän, senast den 1 decem¬
ber insändas till kommunalnämnden. Kommunalnämnden
låter i kommunens röstlängd införa vägfyrktalen; hvar¬
efter, och sedan vägfyrktalslängden på enahanda sätt,
som i fråga om granskning och justering första gången
af kommunens röstlängd är föreskrifvet, undergått gransk¬
ning och justering, vägfyrktalslängden ^ofördröjligen
skall af kommunalstämmans ordförande tillställas väg-
styrelsen.
Stockholm den 27 april 1909.
På lagutskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Herrar Rudebeck, Fahlén, Widén, Ersson och Lindhagen hafva begärt
få här antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende
inom utskottet.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1909.