Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
1
N:o 9.
Uppläst ocli godkänd lios Första Kammaren den 22 maj 1909
— — — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af
utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, inne¬
fattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(Statsutskottets utstånden n:is 10, 12, 24, 138, 145, 170 och
207 samt memorial n:is 81, 108, 214.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvud-
titel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj: t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Ivungl.
Maj:t under nionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels att
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. (N:o 9.) 1
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
medgifva, att Eders Kung!. Maj:t måtte äga att under år 1909 utöfver
beloppet af den i gällande stat för landtbruksinstitutet vid Ultuna
upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoden», 2,250 kronor, för be¬
redande af ökadt arfvode åt extra läraren i nationalekonomi, ekonomi -
lagfarenhet och kommunalrätt vid institutet af till Eders Kungl. Mai:ts
förfogande stående medel använda ett belopp af 250 kronor; dels ock
att med förklarande, att den i staten för landtbruksinstitutet vid
Ultuna upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoden», nu 2,250 kro¬
nor, skulle från och med år 1910 höjas med 1,000 kronor till 3,250
kronor, höja det under anslagstiteln undervisningsanstalter för jord¬
bruk och landtmannanäringar uppförda anslaget till nämnda landt¬
bruksinstitut från 55,000 kronor med 1,000 kronor till 56,000 kronor.
Den föreslagna anslagsökningen är, enligt hvad utredningen i
ärendet gifver vid handen, afsedd dels till arfvode med 750 kronor till
en extra lärare i trädgårdsskötsel, dels ock till arfvodesökning med
^50 kronor till extra läraren i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet
och kommunalrätt.
Med hänsyn därtill, att trädgårdsskötseln under de senaste åren
kommit att intaga en allt viktigare plats i landthushållningen. har
Riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget om ett bättre tillgodoseende
af undervisningen däri vid ifrågavarande landtbruksinstitut. T likhet
med departementschefen finner äfven Riksdagen detta lämpligen böra
åstadkommas därigenom, att denna undervisning för framtiden bedrifves
i mera praktisk riktning än hittills kunnat ske och för sådant ända¬
mål öfverflyttas till en särskild, praktiskt utbildad lärare från lektorn
i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel, hvars undervisning, i betrak¬
tande af den nödvändiga beskaffenheten af denna lärares utbildning,
väl hufvudsakligen maste vara af teoretisk art och hvilken genom en
sådan anordning skulle blifva i tillfälle att mera odeladt ägna sig åt
undervisningen i sina hufvudämnen, botanik och zoologi. Och°som Riks¬
dagen icke haft något att erinra emot beloppet af den föreslagna af-
löningen till den nye läraren, har Riksdagen bifallit framställningen i
denna del.
Hvad härefter beträffar arfvodet till extra läraren i national¬
ekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt vill Riksdagen erinra
därom, att redan vid institutets ombildning år 1891 af såväl dess då¬
varande styrelse som landtbruksstyrelsen framhölls nödvändigheten af
att bestämma denne extra lärares arfvode till 1,000 kronor. Till detta
belopp uppgår också det arfvode, som den extra läraren i ifrågavarande
ämnen vid Alnarps landtbruksinstitut uppbär.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o l).
Med afseende härå och på de i öfrig! i statsrådsprotokollet an¬
förda skid har Riksdagen bifallit Eders Ivungl. Maj:ts förslag jämväl i
denna del.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen dels medgifvit, att
Eders Kungl. Maj:t må äga att under år 1909 utöfver beloppet af den
i gällande stat för landtbruksinstitutet vid Ultima upptagna anslagspost
•extra lärare, arfvoden», 2,250 kronor, för beredande af ökadt arfvode
åt extra läraren i nationalekonomi, ekonomilag farenhet och kommunalrätt vid
institutet, af till Eders Kungl. Maj:ts förfogande stående medel använda
ett belopp af 250 kronor; dels ock med förklarande, att den i staten
för landtbruksinstitutet vid Ultima upptagna anslagspost »extra lärare,
arfvoden», nu 2,250 kronor, skall från och med år 1910 höjas med
1,000 kronor till 3,250 kronor, höjt det under anslagstiteln undervis¬
ningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar uppförda anslaget
till nämnda landtbruksinstitut från 55,000 kronor med 1,000 kronor
till 56,000 kronor.
2:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 föreslagit, att
Riksdagen må ej mindre medgifva, att under förevarande anslagstitel må,
under benämningen »trädgårdsundervisningen», uppföras ett anslag å
sammanlagdt 36,800 kronor, däraf dels 4,800 kronor till 4 stipendier,
ett hvart å 1,200 kronor, att på af Eders Kungl. Maj:t föreskrifna villkor
utdelas till personer, hvilka önska utbilda sig till trädgårdskonsulenter
eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärfva högre utbildning
i trädgårdsfacket, dels 12,000 kronor till upprätthållande af en träd¬
gårdsskola vid Alnarp, dels ock 20,000 kronor till upprätthållande af
två trädgårdsskolor, en i mellersta och en i norra Sverige; än äfven
vid bifall till hvad under denna och föregående punkt föreslagits, med
höjande af slutsumman af anslagstiteln »till undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar» från 320,100 kronor med 37,800 kro¬
nor till 357,900 kronor, i riksstaten uppföra de under ifrågavarande
anslagstitel ingående anslagen under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. in........................................ kronor 307,900: —
förslagsanslag;
till understöd åt landtmannaskolor.............................. ,, 50,000: —
Summa kronor 357,900:
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning afser att ordna
trädgårdsundervisningen i landet i enlighet med ett af landtbruks-
styrelsen uppgjordt, af Eders Kungl. Maj:t i hufvudsak godkändt förslag.
Enligt detta förslag skulle den högre trädgårdsundervisningen (för
utbildande af trädgårdskonsulenter, lärare i trädgårdsskötsel m. fl.) för
närvarande blifva nöjaktigt tillgodosedd genom beviljande af medel till
fyra årligen utgående stipendier, hvardera å 1,200 kronor, att för be¬
drifvande af trädgårdsstudier under tvåårig vistelse utomlands tilldelas
personer, som hade tillräcklig utbildning i trädgårdsskötsel för att på
denna väg kunna vidare förkofra sina kunskaper i facket.
Beträffande den lägre trädgårdsundervisningen — hvilken skulle
hafva till liufvudsakligt ändamål att utbilda dugliga trädgårdsmästare,
men därjämte vid sidan af denna dess egentliga verksamhet hafva till
uppgift att genom anordnande af kortare specialkurser bland allmän¬
heten sprida kunskap om och väcka intresse för såväl trädgårdssköt¬
selns skilda grenar som olika trädgårdsprodukters rationella tillgodo¬
görande — skulle denna förläggas till fem därför särskilt inrättade
trädgårdsskolor, hvaraf en skulle vara belägen i södra, tre i mellersta
och en i norra Sverige. Skolan i södra Sverige borde förläggas till
Alnarp och, liksom öfriga dit förlagda landtbruksundervisningsanstalter,
helt göras till en statsinstitution. De öfriga trädgårdsskolorna skulle
däremot i likhet med landtbruksskolorna samt andra lägre undervisnings¬
anstalter på landthushållningens område, enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande i hvarje fall, förläggas till enskilda egendomar eller träd¬
gårdar, som genom eu högt stående trädgårdskultur ägde därför nödiga
betingelser samt med hvilkas innehafvare i sådant fall kontrakt på viss
tid borde upprättas och på detta sätt villkoi’en för skolans uppehål¬
lande bestämmas.
Verksamheten vid de sålunda upprättade skolorna skulle bedrifvas
enligt följande
»Hufvudgrunder för med understöd af statsmedel inrättade trädgårdsskolor.
1. Trädgårdsskolas ändamål är att meddela undervisning i träd¬
gårdsskötsel samt öfning och färdighet i trädgårdsarbetenas utförande,
ordnande och ledning.
O
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 0.
2. Lärokursen är tvåårig, och skall undervisningen så ordnas,
att nya elever hvarje år kunna emottagas.
3. Undervisningen meddelas i hvarje lärokurs på två afdelningar,
hvardera omfattande en undervisningstid af ett år.
Undervisning skall meddelas i:
Svenska språket,
Yälskrifning,
Räkning, t. o. in. enkel regula de fri,
Geometri, ytors och solida figurers beräkning,
Bokhålleri samt uppsättandet af affärsbref, fakturor o. d.,
Ritning,
Botanik,
Läran om växtsjukdomar, deras orsaker och motarbetande,
Zoologi med särskild hänsyn till för trädgården nyttiga och skad¬
liga djur samt de sjukdomar, som förorsakas af dessa,
Kemi med särskild hänsyn till de kemiska föreningar och före¬
teelser, som äro af betydelse för växtlifvet,
Fysik och meteorologi,
Jordarts- och gödsellära,
Fältmätning och afvägning samt jords torrläggning,
Trädgårds- och parkanläggningskonst,
Köksväxtodling,
Blomsterodling,
Fruktodling och fruktkännedom,
Trädskoleskötsel,
Fröodling och sortförädling,
Binde- och dekorationskonst,
Trädgårdsalsters konservering och användning samt vinberedning,
Biskötsel.
4. Denna undervisning fördelas på de olika årskurserna, så att
under första årskursen föreläsningarna upptaga omkring 300 timmar
och förevisningar samt öfningar 140 timmar,
samt under andra årskursen föreläsningar upptaga omkring 450
timmar samt förevisningar och öfningar 200 timmar.
5. Synnerlig vikt skall läggas på utbildningen af lärlingarnas
yrkesskicklighet, och böra dessa därföre deltaga, undervisas och öfvas
i alla förekommande trädgårdsarbeten, såsom köksväxtodling, blomster-,
frukt- och fröodling på kalljord och under glas, trädskoleskötsel, träd¬
gårdsanläggningars utförande och skötsel m. in.
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
6. Det praktiska arbetet i trädgården skall så ordnas, att
eleverna erhålla tillräcklig tid öfrig för själfstudier.
7. Vid trädgårdsskola skola årligen anordnas kortare specialkurser
i särskilda grenar af trädgårdsodling eller därmed sammanhängande
ämnen, och böra sådana kurser anordnas äfven för personel’, som icke
hafva trädgårdsodling till sitt yrke, såsom folkskolelärare, trädskötare
inom fruktföreningar, in. fl. För äldre trädgårdsmästare böra repeti¬
tionskurser uti vissa speciella delar af trädgårdsskötseln anordnas.
8. Vid trädgårdsskola bör finnas plats för minst 20 elever.
9. För att vinna inträde vid skolan erfordras att vara fylld 21
år, äga folkskolebildning samt under minst tre år hafva allvarligt del¬
tagit i olika trädgårdsgöromål.
Äfven kvinnor skola äga att såsom elever genomgå trädgårdsskola.
10. Eleverna erhålla fri undervisning, kost och bostad.
Deltagare i special- eller repetitionskurser, hvarom i punkten 7
sägs, bekosta själfva kost och bostad, men må på särskild pröfning af
landtbruksstyrelsen bero, om och i hvilka fall deltagare däri skola
erlägga någon afgift för undervisningen.
11. Vid hvarje trädgårdsskola skall finnas en vid densamma fast
anställd föreståndare.
12. Undervisningen i fruktodling och fruktkännedom, trädskole-
skötsel samt köksväxt- och blomsterodling fördelas mellan föreståndaren
och tvenne vid skolan fast anställda lärare. Undervisningen i öfriga
läroämnen jämte handledningen i praktiska öfningar och arbeten läm¬
nas af biträdande lärare till erforderligt antal.
13. Vid trädgårdsskola skall finnas: fruktträdgård, trädskolor
för fruktträd, parkträd och bärbuskar, köksträdgård och blomsterträd¬
gård, jämte frukt-, persiko- och vinhus, öfvervintringshus, föröknings-
och varmhus, kallhus, samt varma och kalla kaster äfvensom drifbänkar. >
Hvad anginge undervisningens omfattning samt behofvet af de i
punkten 13 af förenämnda hufvudgrunder för skolorna omförmälda
anläggningar m. in. syntes en olikhet kunna komma i fråga mellan å
ena sidan skolorna i södra och mellersta Sverige samt å andra sidan
den föreslagna skolan i Norrland, för hvilken undervisningen kunde i
flera afseenden inskränkas.
Beträffande kostnaden för genomförandet af den sålunda före¬
slagna organisationen af trädgårdsundervisningen, hölle landtbrukssty¬
relsen före, att särskild hänsyn borde tagas till den tillämnade skolan
vid Alnarp på grund af den ställning, samma skola skulle komma att få
7
Biksdagens Skrifvelse N:o 9.
såsom statsinstitution, hvarföre också vid beräkningen af det erforder¬
liga statsanslaget afseende borde fästas jämväl å den till skolan hörande
trädgårdens ekonomi.
Med hänsyn till dessa synpunkter hade landtbruksstyrelsen föror¬
dat följande utgifts- och inkomststat för trädgårdsskolan i Alnarp:
Utgifter.
1 föreståndare................................
|
4,000
|
kronor
|
2 underlärare å 2,000 kronor ..
|
. 4,000
|
»
|
Extra lärare...................................
|
1.000
|
>
|
1 arbetsförman.............................
|
900
|
|
Kost för 20 elever.......................
|
. 7,200
|
»
|
Extra arbete, körslor och dit
|
|
|
hörande...................................
|
. 2,200
|
»
|
Inköp af växter och frö...........
|
. 1,200
|
|
Underhåll af byggnader och
|
|
inventarier.............................
|
. 2.000
|
|
Undervisningsmateriel, och un
|
-
|
|
derhän däraf .......................
|
850
|
»
|
Uppvärmning och belysning.....
|
. 1,000
|
|
Städning och eldning.................
|
800
|
»
|
Läkare och medicin....................
|
250
|
»
|
Diverse utgifter.............................
|
600
|
»
|
|
Inkomster.
|
Försäljning af växter...............
|
14,000
|
kronor
|
Statsanslag....................................
|
12,000
|
»
|
och trädgårdsprodukter
för 300 kronor,
jämte bostad och bränsle.
26,000 kronor.
26,000 kronor.
Det erforderliga årliga statsanslaget till skolan i Alnarp behöfde
således ej sättas högre än till 12,000 kronor. Däremot erfordrades en
större nybyggnad till bostad åt lärare och manliga elever vid skolan
samt inredning af en ny lärosal i den å stället nu befintliga skolbygg¬
naden, hvarför på extra stat äskats ett anslag af 40,000 kronor, till
hvilken fråga Riksdagen under punkt 21:o här nedan återkommer.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Vidkommande kostnaderna för de trädgårdsskolor, hvilka skulle
förläggas till enskilda egendomar, liade landtbruksstyrelsen med afse¬
ende å de olika förhållandena mellan å ena sidan mellersta Sverige och
å andra sidan Norrland behandlat frågan om kostnaderna särskildt för
hvardera af dessa områden.
De olikheter i skolornas stater, som sålunda betingades af de
olika förhållandena inom mellersta Sverige och Norrland, afsåge
dels antalet fasta lärare, i det att vid skolorna i mellersta Sverige
måste anställas två dylika lärare, medan i Norrland, där undervisnin¬
gen i fruktodling och fruktkännedom samt skötsel och anläggning af
frukt-, persiko- och vinlxus äfvensom i vinberedning, fruktkonservering
och biskötsel kunde icke oväsentligt inskränkas, endast en fast lärare
behöfde anställas, samt dels antalet elever, hvilket vid hvarje skola inom
mellersta Sverige kunde beräknas till 20 men i Norrland till endast 15.
Med ledning af sagda förhållanden hade landtbruksstyrelsen upp¬
gjort följande
Förslag till inkomst- och utgiftsstat för trädgårdsskola
i mellersta Sverige.
Inkomster.
3,600 elevdagsverken å 2 kronor...............
kronor 7.200:
Utgifter.
Föreståndaren ........................
|
............... kr.
|
3,000
|
—
|
2 fasta lärare å 1.500 kr. .
|
................ »
|
3,000
|
—
|
Extra lärare ............................
Kosthåll, bostad, tvätt och
|
................ »
städning
|
1.000
|
—
|
för 20 elever under 365 dagar
|
|
|
å 1 kr.............................
|
\s
|
7.300
|
—
|
Undervisningsmateriel!..........
|
................ »
|
400
|
—
|
Skolinventarier.........................
|
................ »
|
200
|
—-
|
Lyse och bränsle ...................
Underhåll af de byggnader,
|
................. »
som till-
|
1,300
|
—
|
komma på grund af skolans för-
|
|
|
läggande till platsen ...
|
................. »
|
1,000
|
— kronor
|
Riksdagens Skrifvelse N:o l).
9
Förslag till inkomst- och utcjiftsstat för trädgårdsskola
Inkomster.
2,700 elevdagsverken a 2 kronor ................................
Utgifter.
Föreståndare .............................................
|
kr.
|
3,000
|
—
|
1 fast lärare .............................................
|
|
1.500
|
—
|
Extra lärare .............................................
Kosthåll, bostad, tvätt och städning
för 15 elever under 365 dagar
|
»
|
1,000
|
|
å 1 kr.................................................
|
»
|
5,475
|
—
|
Undervisningsmateriel] ...........................
|
|
400
|
—
|
Skol inventarier in. m............................
|
»
|
225
|
—
|
Lyse och bränsle ....................................
|
»
|
1,200
|
—
|
Underhåll af byggnader........................
|
»
|
600
|
—
|
Norrland.
kronor 5,400: —
— kronor 13,400: —
De brister, som till följd af otillräckliga inkomster förefunnes,
utgörande för trädgårdsskola i mellersta Sverige 10,000 kronor och
för trädgårdsskola i Norrland 8,000 kronor, motsvarade alltså de be¬
lopp, som, för att skolorna skulle komma till stånd, måste fyllas af
statsmedel.
I det af landtbruksstyrelsen sålunda uppgjorda förslaget till träd-
gårdsundervisningens ordnande har departementschefen icke förordat
annan saklig ändring, än att, då försiktigheten syntes bjuda, att man,
innan man förverkligade landtbruksstyrelsens plan i hela dess omfatt¬
ning, sökte vinna erfarenhet om, huru dessa med statsmedel upprättade
trädgårdsskolor komme att verka och i hvilken mån de från allmän-
hetens sida vunne anslutning, till en början endast tre skolor skulle
upprättas, en i Alnarp, en i mellersta och en i norra Sverige, samt
att den sistnämnda skolan skulle inrättas till samma omfattning, som
skolan i mellersta Sverige, på det samma kompetens skulle medfölja
genomgåendet af de olika skolorna.
Bland jordbrukets binäringar intager trädgårdsskötseln, hufvud¬
sakligen till följd af det intresserade och målmedvetna arbete, som af
hushållningssällskap och enskilda med eller utan understöd af allmänna
medel därå nedlagts, numera ett mycket framstående rum. Trädgårds-
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 2
10
Riksdagens Skrif velse N:o 9.
skötselns betydelse för den allmänna landtliuskållningen manar utan
tvifvel till bemödanden att vidare utveckla denna näring. Ett betydelse¬
fullt led i och tillika en nödvändig förutsättning för denna utvecklings
fortgång är otvifvelaktigt trädgårdsundervisningens ordnande genom
statens försorg på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt. Det i Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning nu framlagda förslaget i sådant
syfte synes Riksdagen vara väl afpassadt efter landets förhållanden och
af beskaffenhet att på ett tillfredsställande sätt kunna fylla sitt ända¬
mål. Riksdagen har därför funnit sig böra i hufvudsak bifalla det¬
samma.
Beträffande den högre trädgårdsundervisningen anser Riksdagen,
i likhet med departementschefen, att behofvet däraf, innan någon er¬
farenhet på området vunnits och innan den lägre trädgårdsundervis¬
ningen blifvit fullt ordnad, bör kunna tills vidare nöjaktigt tillgodo¬
ses genom inrättande af stipendier för studier utomlands; och har
Riksdagen icke något att erinra emot de föreslagna stipendiernas antal
och belopp.
I afseende å antalet och belägenheten af de för den lägre träd¬
gårdsundervisningens tillgodoseende af departementschefen föreslagna
trädgårdsskolorna äfvensom i afseende å omfattningen af den under¬
visning, som i dem skulle meddelas, och de fordringar, som skulle
uppställas för vinnande af inträde i skolorna, har Riksdagen ej heller
funnit anledning till erinran. Däremot har Riksdagen, ehuru det icke
är tilltalande att på något sätt ställa skolorna på olika plan, icke
kunnat biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag därutinnan, att alla trädgårds¬
skolorna skulle inrättas till samma storlek. Visserligen torde skillnaden
mellan södra och mellersta Sverige med hänsyn till de på trädgårds¬
odlingen inverkande förhållandena icke vara större än att de dit förlagda
trädgårdsskolorna i allt väsentligt kunna inrättas efter samma plan;
och har Riksdagen därför i afseende å dessa skolor icke något att er¬
inra emot det af departementschefen beräknade antalet elever och
lärare m. in. Men mellan Norrland å ena sidan och de öfriga delarna
af landet å andra sidan torde skillnaden i berörda hänseende däremot
vara så stor, att den norrländska skolans organisation ej lärer kunna
undgå att däraf påverkas. Till följd af det i Norrland rådande klimatet
kunna gifvetvis de praktiska öfningarna vid trädgårdsskolan därstädes
under inga förhållanden drifvas i samma grad som vid de sydligare
skolorna, vare sig i afseende å längden af den tid, öfningarna under
året kunna pågå, eUer beträffande det växtmaterial, desamma kunna
omfatta. Då nu eleverna, hvilka för att vinna inträde vid skolorna
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
måste hafva en afsevärd, genom flerårigt praktiskt arbete inhämtad
erfarenhet i trädgårdsskötseln, med visshet kunna förutsättas önska
genomgå trädgårdsskola för att vinna ej endast teoretisk utan äfven
ökad praktisk utbildning i sitt yrke, kan äfven med säkerhet antagas,
att inträdessökande, hvilken erhållit sin förberedande utbildning i
landets sydligare delar och således i regel redan före inträdet i
skolan deltagit i så långt drifven trädgårdsskötsel, att sådan af kli¬
matiska skäl ej kan förekomma vid den norrländska skolan, endast
i undantagsfall komme att söka sig in i denna skola. Den norr¬
ländska skolans elever skulle således i regeln komma endast från
Norrland. I betraktande häraf finner Riksdagen det af departements¬
chefen för denna skola beräknade elevantalet af 20 allt för högt och
anser detsamma utan risk kunna åtminstone för det närvarande ned¬
sättas till det af landtbruksstyrelsen beräknade antalet 15, hvilket
antal också torde vara tillräckligt för Norrlands behof af utbildade
trädgårdsmästare, äfven om dessa skulle rekryteras uteslutande med
elever från ifrågavarande skola. Då sålunda, beträffande den norr¬
ländska skolan, elevantalet torde böra beräknas lägre än vid de andra
skolorna samt den tid, som kan ägnas åt den teoretiska undervisningen,
måste blifva längre än motsvarande tid vid de andra skolorna i mån,
som tiden för de praktiska öfningarna blifver kortare, torde för den
teoretiska undervisningens bedrifvande vid denna skola i samma om¬
fattning som vid de andra skolorna ej erfordras samma antal fasta
lärare som vid dessa. Med hänsyn härtill har Riksdagen gillat landt-
bruksstyrelsens förslag jämväl i hvad det afser lärarnas antal vid den
norrländska trädgårdsskolan.
För de afvikelser från den af departementschefen omfattade
meningen, Riksdagen sålunda biträdt och hvartill Riksdagen föranledts,
utom af ofvan angifna omständigheter, jämväl af samma skäl, som
förmått departementschefen att reducera de af landtbruksstyrelsen före¬
slagna fem trädgårdsskolorna till endast tre, har Riksdagen hämtat ett
ytterligare stöd från den erfarenhet, som vunnits från de norrländska
landtbruksskolorna, hvilka, från början inrättade efter samma plan
som de i öfriga delar af landet belägna, sedermera måst underkastas
en förändrad organisation. Skulle emellertid erfarenheten ådagalägga,
att den till Norrland förlagda trädgårdsskolan lämpligen bör uppe¬
hållas till samma omfattning som de andra skolorna, lärer Riksdagen
icke komma att undandraga sig beviljandet af erforderliga medel för
skolans utvidgande till full likställighet med de öfriga skolorna.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
I detta sammanhang har Riksdagen velat särskildt framhålla, att
Riksdagen med de inskränkningar beträffande de praktiska öfningarna
vid skolan i Norrland, som Riksdagen ansett betingade af där rådande
förhållanden, ingalunda afsett någon inskränkning i de enligt Riksdagens
mening synnerligen viktiga specialkurser, hvilka jämlikt de förslagsvis
uppgjorda hufvudgrunderna för trädgårdsskolorna skulle vid desamma
anordnas. För sådana kurser lämpar sig, enligt Riksdagens förmenande,
den norrländska skolan fullt ut lika väl som någon af de öfriga
skolorna.
Af den af Riksdagen beslutade inskränkningen beträffande träd¬
gårdsskolan i norra Sverige följer, att statens kostnader för samma
skola kunna nedbringas från af departementschefen beräknade 10,000
kronor till af landtbruksstyrelsen föreslagna 8,000 kronor eller med
2,000 kronor. Häraf blifver åter en följd, att anslaget till »trädgårds-
undervisningen» icke behöfver uppföras till högre belopp än 34,800
kronor. Då vidare, enligt hvad Riksdagen inhämtat, det i statsråds¬
protokollet omnämnda, för innevarande läsår med 8,000 kronor från
förevarande anslagstitel utgående understödet till Adelsnäs’ trädgårds¬
skola i Östergötland efter trädgårdsundervisningens ordnande på sätt
föreslagits icke kommer att blifva erforderligt, torde, utan att de
under punkterna 1 och 2 af nionde hufvudtiteln framställda anslags-
krafven åsidosättas, den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af
anslagstitelns slutsumma kunna nedbringas med 10,000 kronor eller till
27,800 kronor.
Mot den föreslagna uppställningen af de under ifrågavarande
anslagstitel ingående anslagen har Riksdagen icke något att erinra.
Med åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla att
Riksdagen dels medgifvit, att under förevarande anslagstitel må, under
benämningen ■»trädgårdsundervisningens, uppföras ett anslag, å samman-
lagdt 34,800 kronor, däraf dels 4,800 kronor till 4 stipendier, ett
hvart å 1,200 kronor, att på af Eders Kungl. Maj: t föreskrifna villkor
utdelas till personer, hvilka önska utbilda sig till trädgårdskonsulenter
eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärfva högre utbildning i
trädgårdsfacket, dels 12,000 kronor till upprätthållande af en träd¬
gårdsskola vid Alnarp, dels ock 18,000 kronor till upprätthållande af
två trädgårdsskolor, en i mellersta och en i norra Sverige; dels ock
med höjande af slutsumman af anslagstiteln »till undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» från 320,100 kronor med 27,800
kronor till 347,900 kronor, i riksstaten uppfört de under ifrågavarande
anslagstitel ingående anslagen under följande uppställning:
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
13
bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. m.................................... kronor 297,900:
förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor.............................. » 50,000: —
Summa kronor 347,900: —
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
3:o) Uti punkt 3 under nionde hufvudtiteln tiar Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen, att dels medgifva, att från och med år 1910
i gällande stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks¬
området måtte bland posterna för aflöning införas »vikariatsersättning,
2,100 kronor», hvarigenom statens slutsumma skulle ökas till 112,100
kronor; dels besluta, ej mindre att tredje stycket af de af Riksdagen
godkända villkor och förbehåll för åtnjutande af de i staten för samma
centralanstalt för föreståndare och öfverassistenter upptagna aflönings-
förmåner måtte från och med ingången af år 1910 erhålla följande
ändrade lydelse:
»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgörings-
penningar endast för den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester; skolande för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från
tjänstgöring befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den, som tjänsten
förrättar»;
än äfven att efter sjätte stycket af samma villkor och förbehåll
skulle införas ett nytt stycke af följande lydelse:
»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,
■de förra en hvar under en och en half månad och de senare en hvar
under en månad»;
dels ock höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till central¬
anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 106,000 kronor,
med 2,100 kronor till 108,100 kronor.
Berörda tredje stycke af omförmälda villkor och förbehåll är af
följande lydelse:
»Att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgörings-
penningar endast för den tid, han verkligen tjänstgjort; skolande för
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
den tid, tjänstinnehafvaren åtnjutit tjänstledighet, dessa aflöningsför-
måner utgå till den som tjänsten förrättat.»
Då ifrågavarande befattningshafvare äro af sina tjänster oafbrutet
upptagna hela tjänstetiden, synas de böra i likhet med öfriga ordinarie
tjänstemän inom den centrala statsförvaltningen erhålla viss kostnads¬
fri ledighet; och då den för dem föreslagna semesterns längd är den¬
samma, som i allmänhet gäller för med dem jämnställda befattnings¬
hafvare, har Riksdagen ansett sig böra godkänna den för beredande
af en sådan semester föreslagna förändringen i villkoren och förbehållen
för åtnjutande af de i staten för ifrågavarande anstalt för föreståndare
och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner.
Den föreslagna nya aflöningsposten till vikariatsersättning i cen¬
tralanstaltens stat är en gifven följd af medgifvande af rätt till semester
i ofvannämnda utsträckning för ifrågavarande tjänstemän.
Riksdagen har alltså dels medgifvit, att från och med år 1910
i gällande stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks¬
området må bland posterna för aflöning införas »vikariatsersättning,
2,100 kronor», hvarigenom statens slutsumma ökas till 112,100 kronor;
dels beslutat, att tredje stycket af de af Riksdagen godkända villkor
och förbehåll för åtnjutande af de i staten för samma centralanstalt
för föreståndare och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner må
från och med ingången af år 1910 erhålla följande ändrade lydelse:
»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgörings-
penningar endast för den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester; skolande för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från tjänst¬
göring befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den, som tjänsten
förrättar;» samt
att efter sjätte stycket af samma villkor och förbehåll skall införas
ett nytt stycke af följande lydelse:
»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,
de förra en hvar under en och en half månad och de senare en hvar
under en månad»;
dels ock höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af
jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 106,000 kronor, med 2,100
kronor till 108,100 kronor.
Häraf föranledes icke någon höjning af anslagstitelns till befräm¬
jande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar slutsumma.
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 15
4:o) Under 4:de punkten har Eders Kung]. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att dels från och med 1910 öka det under förevarande anslagstitel
till understöd utaf premiering af nötboskap anvisade belopp, 100,000
kronor, med 20,000 kronor eller till 120,000 kronor, däraf 30,000 kronor
skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest sistnämnda belopp i sin helhet
eller till någon del under något år ej skulle behöfva för detta ändamål
tagas i anspråk, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra
till nötboskapspremieringen hörande ändamål; dels besluta, att för åt¬
njutande af understöd från anslaget fortfarande skola gälla enahanda
villkor som i afseende å de för premiering af nötboskap nu anslagna
medel; dels ock medgifva, att af anslaget må användas erforderligt
belopp till fortsatt utgifvande af en riksstambok öfver ayrshireboskap.
I likhet med departementschefen anser Riksdagen intet tvifvel
råda därom, att nötboskapspremieringen i väsentlig mån bidragit till
det glädjande framåtskridande, nötboskapsafveln bär att uppvisa bland
landets mindre jordbrukare. Därtill hafva ock säkerligen de under de
senaste åren bildade tjurföreningarna, hvilka väl kunna betraktas som
ett led i nötboskapspremieringen, mäktigt bidragit. Det vidare ut¬
vecklandet och spridandet af denna föreningsrörelse synes Riksdagen
därför synnerligen angeläget. Och då utdelandet vid premieringarna
af tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, utan tvifvel kraftigt
verkat i denna riktning, finner Riksdagen det välbetänkt att vidare
fortgå på den sålunda inslagna vägen. Riksdagen, som icke haft något
att erinra mot beloppet af den äskade anslagshöjningen eller mot fram¬
ställningen i öfrigt, har alltså dels från och med 1910 ökat det under
förevarande anslagstitel till understöd utaf premiering af nötboskap
anvisade belopp, 100,000 kronor, med 20,000 kronor eller till 120,000
kronor, däraf 30,000 kronor skola användas för tilläggspris för tjurar,
tillhörande tjurförening, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest
sistnämnda belopp i sin helhet eller till någon del under något år ej
skulle behöfva för detta ändamål tagas i anspråk, anvisa det sålunda
tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande
ändamål; dels beslutat, att för åtnjutande af understöd från anslaget
fortfarande skola gälla enahanda villkor som i afseende å de för pre¬
miering af nötboskap nu anslagna medel; dels ock medgifvit, att af
anslaget må användas erforderligt belopp till fortsatt utgifvande af en
riksstambok öfver ayrshireboskap.
Härigenom ökas anslaget till »befrämjande i allmänhet af jord¬
bruk och landtmannanäringar» med 20,000 kronor eller från 270,800
kronor till 290,800 kronor.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Länsveterinärer och veterinärstipendiater.
5:o) I en till Riksdagen afliden proposition (n:o 165) af den 26
mars 1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att
dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för länsveteri¬
närerna från och med den 1 januari 1910.
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Summa.
|
|
1 länsveterinär ........
31 länsveterinärer......
|
1,500
46,500
|
1,000
31,000
|
2.500
77,500
|
j Efter 5 ur kan lönen liöjas
• med 5C0 kronor och efter 10
|år med ytterligare 500kronor.
|
Summa
|
—
|
—
|
80,000
|
|
dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i staten föreslagna aflöningsförmåner, nämligen:
att länsveterinär skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock den regle¬
ring af tjänstgöringsområde, som kunna varda föreskrifna;
att med länsveterinärstjänst icke må förenas annan tjänst å rikets
eller Riksdagens stat;
att med länsveterinärstjänst ej heller må förenas vare sig upp¬
drag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej medi¬
cinalstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinder-
ligt för tjänstgöringen såsom länsveterinär, finner uppdraget eller be¬
fattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att de med länsveterinärsbefattning förenade tjänstgöringspen-
ningar få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare verk¬
ligen tjänstgjort, men för den tid han varit befriad från tjänstgöring
skola utgå till den, som uppehållit befattningen;
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i be¬
hörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen för¬
hindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som er¬
fordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare för tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning-
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf:
att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt inne¬
hafvande af länsveterinärstjänst tidpunkten för första förhöjningen be¬
stämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löne¬
förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd, samt att för grundläggande af rätt till
löneförhöjning icke må beräknas tjänstgöring före år 1902;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för er¬
hållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entle¬
digande eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som där¬
efter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig-
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra
inkomster, som kunna åtfölja länsveterinärsbefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed;
Bill. till Biksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Käft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels förklara, ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången
af år 1910 tillträder länsveterinärsbefattning, skall vara pliktig att
underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de
förutvarande innehafvare af länsveterinärsbefattningar, hvilka icke före
viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej
annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension som dittills
tillkommit dem;
dels ock vid godkännande af förenämnda stat höja det under
nionde hufvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till länsveterinärer och
veterinärstipendiater, nu 60,500 kronor, med 22,400 kronor eller till
82,900 kronor.
Enligt gällande af 1901 års Riksdag fastställda aflöningsstat för
länsveterinärerna är dessa befattningshafvares aflöning bestämd till
sammanlagdt 1,800 kronor, däraf 1,200 kronor lön och 600 kronor
tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg till lönen å 500 kronor
efter tio års tjänstgöring. För åtnjutande af dessa aflöningsförmåner
äro stadgade åtskilliga villkor och förbehåll. Utom den sålunda från
statsverket utgående aflöningen kunna länsveterinärerna i regel bereda
sig extra inkomster hufvudsakligen af enskild praktik och annan tjänste¬
befattning eller annan sysselsättning i öfrigt, hvilka extra inkomster i
allmänhet torde sammanlagdt uppgå till högre belopp än den ordinarie
länsveterinäraflöningen. På framställning af Eders Kungl. Maj:t be¬
viljade nästlidne års Riksdag åt länsveterinärerna en tillfällig löne¬
förbättring under innevarande år å 500 kronor. I sammanhang därmed
uttalade Riksdagen, som ansåg en löneförbättring för länsveterinärerna
vara af behofvet påkallad, önskvärdheten däraf, att utredning i detta
ämne och därpå grundad lönereglering snarligen måtte åstadkommas.
Den sålunda begärda löneregleringen har Eders Kungl. Maj:t nu genom
ifrågavarande proposition förelagt Riksdagen; och omfattar denna regle¬
ring endast en jämkning af aflöningsbeloppen och ett skärpande af
aflöningsvillkoren, hvaremot den icke berör länsveterinärstatens organisa¬
tion, vare sig beträffande befattningshafvarnas antal eller åligganden
eller i öfrigt. Och då Riksdagen funnit den för länsveterinär föreslagna
aflöningen, som endast med 200 kronor öfverstiger den till sådan tjänst-
innehafvare för närvarande utgående aflöningen, det extra lönetillägget
inberäknadt, måttlig samt Riksdagen icke haft anledning till erinran
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
vare sig emot aflöuingens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
eller emot lönevillkoren, som i tillämpliga delar öfverensstämma med
hvad 1907 och 1908 års Riksdagar vid löneregleringar i allmänhet i
sådant afseende fastställt, eller emot Eders Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt,
tiar Riksdagen antagit samma förslag.
Riksdagen har alltså dels godkänt följande förslag till aflönings-
stat för länsveterinärer att gälla från och med den 1 januari 1910:
1
:
|
|
Lön.
|
Tjänst¬
görings-
pennin¬
gar.
|
Summa.
|
|
1 länsveterinär
31 länsveterinärer
|
|
1,500 1,000
46,500; 31,000
|
2,500
77,500
|
j Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 500 kronor och efter 10 år
J med ytterligare 500 kronor.
|
:
|
Summa
|
|
|
80,000
|
|
dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för åt¬
njutande af de i staten föreslagna aflöningsförmåner, nämligen:
att länsveterinär skall vara underkastad såväl den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock den regle¬
ring af tjänstgöringsområde, som kunna varda föreskrifna;
att med länsveterinärstjänst icke må förenas annan tjänst å rikets
eller Riksdagens stat;
att med länsveterinärstjänst ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej medicinalstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänst¬
göringen såsom länsveterinär, finner uppdraget eller befattningen kunna
få tills vidare mottagas och bibehållas;
att de med länsveterinärsbefattning förenade tjänstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare verkligen
tjänstgjort, men för den tid, han varit befriad från tjänstgöring, skola
utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i be-
20 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
kong ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen för¬
hindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som er¬
fordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhallit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt inne¬
hafvande af länsveterinärstjänst tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offent-
hgt uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på
samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd, samt att för grundläggande af rätt* till
löneförhöjning icke må beräknas tjänstgöring före år 1902;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för er¬
hållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som där¬
efter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra
inkomster, som kunna åtfölja länsveterinärsbefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången
af år 1910 tillträder länsveterinärsbefattning, skall vara pliktig att
underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de
21
Riksdagens Skrifvelse N:n 9.
förutvarande innehafvare af länsvcterinärsbefattningar, livilka icke före
viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den man
ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dit¬
tills tillkommit dem;
dels ock höjt det under nionde hufvudtiteln upptagna ordinarie
anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater, nu 60,500 kronor,
med 22,400 kronor eller till 82,900 kronor.
Hästafvelns förbättrande.
6:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 6 af nionde
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen dels att godkänna ett i statsråds¬
protokollet intaget, af departementschefen tillstyrkt förslag till stat för
stuteriöfverstyrelsen, att gälla från och med den 1 januari 1910, äfven¬
som de villkor och bestämmelser, som af departementschefen före¬
slagits för åtnjutande af de i samma stat för styrelsens sekreterare
upptagna aflöningsförmånerna, dels att medgifva, att styrelsens nu¬
varande sekreterare efter erhållande af fullmakt å den nya sekreterar-
tjänsten må för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han
förut på grund af konstitutorial bestridt befattningen såsom styrelsens
sekreterare, dels ock att — för beredande af tillfälle för styrelsens
nuvarande sekreterare att under år 1909 helt och hållet ägna sig åt
sin tjänst hos styrelsen — medgifva, att af de för innevarande år till
hästafvelns befrämjande tillgängliga medel ett belopp af högst 3,000
kronor må till honom utbetalas såsom godtgörelse för de aflönings¬
förmåner, han för vinnande af ledighet från annan af honom inne-
hafd statstjänst må komma att afstå.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Den föreslagna staten för stuteriöfverstyrelsen är af följande
utseende:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Orts-
tillägg.
|
Summa.
|
|
Styrelsens chef, arfvode ..
1 ledamot, d:o.................
1 d:o , d:o .
|
|
|
|
6,000
500
500
5,800
600
950
|
År chefen bosatt utanför
liufvudstaden, åligger
honom att för detta
arfvode själf bekosta
de resor, som af honom
företagas för inställel¬
se till tjänstgöring i
styrelsen samt för
hemresa efter sådan
tjänstgöring, hvaremot
för de tjänsteresor, som
i öfrigt af honom före¬
tagas, han äger upp¬
bära särskild rese-
och traktamentsersätt-
ning.
Ledamot, som liksom
chefen äger vara bosatt
utom liufvudstaden,
äger utöfver arfvodet
uppbära rese- och tråk-
|
1 sekreterare...............
Till vikariatsersättning och
extra biträde .
|
3,600
|
1,800
|
400
|
tamentsersättning för
de af uppdraget för¬
anledda resor.
{Efter fem år kan lönen
1 höjas med 500 kronor
| och efter 10 år med
l ytterligare 500 kronor.
|
Till vaktmästares aflöning
och expenser in. m.......
|
|
|
|
|
Summa
|
|
I
|
14,350|
|
Riksdagen anser visserligen nuvarande organisation af den högsta
ledningen af statens verksamhet på hästväsendets område icke fullt
tillfredsställande i administrativt hänseende. Ehuruväl därför önskligt
varit, att ett mera fullständigt förslag till stuteriväsendets omorganisa¬
tion nu ^förelegat, har dock Riksdagen, som icke varit i tillfälle att
lämna någon anvisning, i hvilken riktning en sådan omorganisation
lämpligen skulle gå, funnit sig böra i det hufvudsakliga bifalla Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag såsom åsyftande att förläna stuteri¬
öfverstyrelsen fastare administrativa former än den hittills haft.
En följd af stuteriöfverstyrelsens i jämförelse med öfriga ämbets¬
verk säregna organisation är, att chefens personliga arbetsinsats är i
särskildt hög grad af afgörande betydelse för ämbetsverkets hela verk¬
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
sammet. Af så mycket större vikt är dä, att ifrågavarande chefsbefatt¬
ning kan anförtros åt eu verkligt skicklig fackman. Hittills har det
visserligen lyckats att för befattningen, oaktadt knappheten af de därmed
förenade aflöningsförmånerna, erhålla så kvalificerade innehafvare. Men
uppenbarligen kan detta förhållande icke beräknas i längden fortfara,
åtminstone icke om, såsom önskligt är, valet af den själfskrifne ledaren
af hela hästväsendet i landet skall kunna träffas ej blott inom en
trängre ekonomiskt oberoende krets af för hästafvel intresserade per¬
soner utan äfven bland den stora mängden af fackmännen på området.
Det torde därför enligt Riksdagens mening vara nödvändigt, att med
befattningen förenas en ej alltför knappt tillmätt aflöning, hvars
belopp dock, i betraktande af den chefen medgifna förmånen att kunna
förlägga sin tjänstgöring hufvudsakligen utom liufvudstaden, synes, på
sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, kunna bestämmas till 6,000 kronor
att utgå i form af arfvode.
Vid bestämmande för chefen af ett arfvode till nämnda belopp
synes något mera regelbunden tjänstgöring i hufvudstaden kunna honom
åläggas. Det torde nämligen vara för allmänheten af vikt att vinna
visshet om att kunna på vissa bestämda tider få tillfälle att i stuteri-
väsendet rörande angelägenheter meddela sig med dess chef. Föreskrift
synes därför böra meddelas om att chefen skall på regelbundet åter¬
kommande, förut kungjorda tider vara tillstädes å tjänsterummet i
hufvudstaden; och torde de närmare bestämmelser, som i detta afseende
böra meddelas, lämpligen böra intagas i den instruktion, som torde
komma att för chefen utfärdas.
I likhet med departementschefen är Riksdagen af den mening, att
ledamöterna i ifrågavarande styrelse, hvilka i sin nuvarande egenskap
af ledamöter i stuterikommissionen icke uppbära annan ersättning än
rese- och traktamentsersättning för af uppdraget föranledda resor,
billigtvis böra åtnjuta någon godtgörelse för sitt arbete i styrelsen;
och har Riksdagen icke något att erinra emot det af Eders Kungl. Maj :t
i sådant afseende föreslagna arfvode af 500 kronor.
Beträffande sekreterarebefattningen hos styrelsen anser Riksdagen,
att densamma, i betraktande af mångfalden och omfattningen af de
till befattningen hörande uppgifter, bör i afseende å grad och aflöning
likställas med sekreteraretjänster hos de centrala ämbetsverken i all¬
mänhet. Och då Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan äfvensom i af¬
seende å de vid befattningen föreslagna aflöningsvillkoren öfverensstämmer
med hvad 1907 års Riksdag vid regleringen af löneförhållandena vid
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
statskontoret i sådant hänseende fastställt, har Riksdagen funnit sig
böra bifalla förslaget i denna del.
Riksdagen har dels godkänt följande aflöningsstat för stuteri-
öfverstyrelsen att gälla från och med den 1 januari 1910:
1
|
....
|
Tjänst-
|
|
1
|
1
|
|
|
görings-
|
Orts-
|
| Summa.
|
1 |
|
|
|
pennin-
|
tillägg
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
Styrelsens chef, arfvode
|
|
1
|
|
I
6,000
|
|Är cliefen bosatt;
utanför hufvudsta-j
den, åligger honom
att för detta arfvode;
själf bekosta de re-,
sor, som af honom;
företagas för in¬
ställelse till tjänst-1
göring i styrelsen'
samt för hemresa
efter sådan tjänst¬
göring, hvaremot
för de tjänsteresor,
som i öfrig t af ho¬
nom företagas, han
äger uppbära sär¬
skild rese - och tråk-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tamentsersättning.
Ledamot, som liksom
|
|
|
|
|
|
chefen äger vara bo-
|
1 ledamot, d:o ............
|
|
|
|
500
|
satt utom hufvud-
staden, äger utöfver
arfvode t uppbära
rese- och trakta-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500
|
|
|
|
|
|
mentsersättning för
de af uppdraget för-
|
|
|
|
|
|
anledda resor.
Efter fem år kan lö-
|
1 sekreterare ...............
|
3,600
|
1,800
|
400
|
5,800i
|
nen höjas med 500
kronor och efter 10
|
1
|
|
|
|
1
|
år med ytterligare
. 500 kronor.
|
Till vikariatsersättning
|
|
|
|
|
och extra biträde ......
|
—
|
—
|
|
600'
|
|
Till vaktmästares aflöning
|
|
|
|
1
|
|
och expenser m. m. ...1
|
—
|
—
|
— I
|
950
|
|
Summa
|
—
|
- i
|
- 14,350
|
|
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
af förenämnda för styrelsens sekreterare upptagna aflöningsförmåner
nämligen:
att sekreteraren skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af styrelsen eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sadant hänseende, äfvensom därest styrelsens
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att densamma ej längre
kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa styrelsen
tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar’
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med sekreterarbefattningen icke må förenas annan tjänst å
rikets, Rikdagens eller kommuns stat;
att med nämnda befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registre-
radt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej stuteri-
öfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen hos styrelsen, finner uppdraget eller befatt¬
ningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, sekre¬
teraren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,
han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
att, då sekreteraren af sjukdom hindras att sin befattning förrätta,
han äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att, därest han
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänst¬
göring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, han kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till sekreteraren för tid, hvarunder han»
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest sekreteraren varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af styrelsen pröfvas
böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden inne¬
hållas, såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt inne¬
hafvande af befattningen tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att sekreteraren under mer än
fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förböjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af för-
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
ordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke ma föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löne¬
förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd;
att likväl, därest sekreteraren, då han intjänat stadgad tid för
erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänste-
ålder, som berättiga honom till pension, han icke må samma förhöjning
tillträda;
att sekreteraren äger årligen, när sådant utan hinder för göro-
målens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester under en och en half
månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller såvidt angår tjänsteinnehafvare, som därefter till¬
träder befattningen, vid tillträdet till densamma stadgadt; samt
att sekreteraren skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl.
Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja befattningen eller utgå för bestyr i sammanhang
därmed;
dels ock medgifvit, att — för beredande af tillfälle för styrelsens
nuvarande sekreterare att under år 1909 helt och hållet ägna sig åt
sin tjänst hos styrelsen — af de för innevarande år till hästafvelns
befrämjande tillgängliga medel ett belopp af högst 3,000 kronor må
till honom utbetalas såsom godtgörelse för de aflöningsförmåner, han
för vinnande af ledighet från annan af honom innehafd statstjänst må
komma att afstå.
Däremot har Riksdagen icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts före¬
varande framställning i hvad densamma afser medgifvande för styrelsens
nuvarande sekreterare att efter erhållande af fullmakt å den nya
sekreterartjänsten få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den
tid, han förut på grund af konstitutorial bestridt befattningen såsom
styrelsens sekreterare; hvilket Riksdagen härmed skolat för Eders Kungl.
Maj:t anmäla.
27
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
7:o) Eders Kungl. Maj:t liar, under punkt 7, föreslagit Riks¬
dagen att
dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna, af departements¬
chefen tillstyrkta förslagen till stater för hingstdepåerna vid Strömsholm
och Flyinge, att gälla från och med den 1 januari 1910, äfvensom de
villkor och bestämmelser, som af departementschefen föreslagits för
åtnjutande af de i samma stater för ordinarie befattningshafvande
upptagna aflöningsförmånerna;
dels förklara
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1910
tillträder befattning såsom depåchef, beridare, bokhållare eller veterinär
vid hingstdepå, skall vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor
och bestämmelser; än äfven att de förutvarande innehafvare af dylika
befattningar, hvilka icke före viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag
anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande
lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem, samt att hvad sålunda
stadgats i fråga om rätt att varda bibehållen vid förutvarande för¬
måner, skall äga motsvarande tillämpning å nuvarande läkaren vid
Strömsholms hingstdepå, därest han ej inom förelagd tid förklarar sig
villig att afgå från sin nuvarande anställning och mottaga förordnande
å läkarbefattningen enligt den nya staten;
dels godkänna den af departementschefen föreslagna öfvergångs-
staten för skollärarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå;
samt dels vid godkännande af de af departementschefen i 6:e och
7:de punkterna under förevarande hufvudtitel tillstyrkta nya staterna
för stuteriöfverstyrelsen och hingstdepåerna höja reservationsanslaget
till hästafvelns förbättrande, nu 273,200 kronor, med 17,850 kronor
till 291,050 kronor, däraf särskild! 160,000 kronor till prisbelöningar
af hästar.
2° Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Oniföi malda af departementschefen tillstyrkta stater äro samman¬
ställda på följande sätt, nämligen för Strömshohns hingstdepå:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Arfvode.
|
Summa.
|
Chef ............................................
Beridare........................................
(med skyldighet att vid stallskolan
undervisa i ridning)
|
4,000
1,500
|
2,000
1,200
|
—
|
6,000
2,700
|
Bokhållare....................................
Veterinär ....................................
(med skyldighet att vid stallskolan
undervisa i veterinärlära och hof-
beslag)
|
1,500
1,500
|
1,200
600
|
—
|
2,700
2,100
|
Läkare ........................................
|
—
|
—
|
700
|
700
|
Anm. Samtliga åtnjuta därjämte fri bostad
med trädgård och fritt bränsle.
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
14,200
|
Efter 5 år kan lönen
töjas med 300 kronor
och. efter 10 år med
ytterligare 300 kronor.
Läkaren skall vara plik¬
tig att mot åtnjutande
af de arfvoden, som nu
äro eller i vederbörlig
ordning varda fast¬
ställda, bestrida jäm¬
väl läkarvården vid
ridskolan och vid re-
montdepån å Utnäs löt.
och för Flytlige hingstdepå:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
|
Chef ....................................................
Beridare................................................
(med skyldighet att vid stallskolan under¬
visa i ridning)
Bokhållare............................................
Veterinär ............................................
(med skyldighet att vid stallskolan under¬
visa i veterinärlära och hofbeslag)
Anm. Samtliga åtnjuta därjämte fri bostad med
trädgård och fritt bränsle.
|
4,000
1,500
1,500
1,500
|
2,000
1,200
1,200
600
|
6,000
2,700
2,700
2,100
|
Efter 5 år kan lönen höjas
med 300 kronor och efter
10 år med ytterligare 300
kronor.
|
Summa
|
—
|
—
|
13,500
|
|
I afseende å skollärarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå
har departementschefen föreslagit följande, med hvad därutinnan nu gäller
sammanfallande
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Öfvergångsstat.
29
|
Kontant
aflöning.
|
Kofoder
och beten.
|
Furu ved.
|
1
'
|
Skollärare ..................
|
Kronor.
|
st.
|
Kärn.
|
lÅtnjuter diirjiimte fri bostad, planterings-
/ land och 2 parlass gödsel för hvarje 8.815
‘ ar däraf.
|
600
|
2
|
28.27
|
De i nuvarande stater för depåchefer, beridare, bokhållare samt
veterinärer och läkaren vid Strömsholm upptagna kontanta aflönings-
förmånerna uppgå tillhopa till 19,200 kronor. Enligt de af departements¬
chefen föreslagna staterna uppgå samma aflöningar sammanlagdt till
27,700 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, 8,500 kronor,
utgör alltså den summa, hvarmed för genomförande af nu ifrågavarande
lönereglering anslaget till hästafvel^ förbättrande skulle behöfva höjas.
I betraktande af det kräfvande och ansvarsfulla arbete, som åligger
tjänstemännen vid statens hingstdepåer såsom handhafvare af landets
dyrbaraste hästmateriel anser Riksdagen en förhöjning af dessa tjänste¬
mäns aflöningar vara af omständigheterna påkallad. Och då Riksdagen
icke funnit något att erinra vare sig emot de af departementschefen
för hingstdepåerna föreslagna staterna hvad beträffar aflöningarnas
belopp och deras fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, eller,
vidkommande läkarens vid Strömsholms hingstdepå aflöning, densammas
uppförande såsom arfvode eller emot de för åtnjutande af de i staterna
upptagna löneförmånerna uppställda, med hvad Riksdagen i sådant
hänseende förut fastställt i tillämpliga delar öfverensstämmande villkor
och bestämmelser, har Riksdagen funnit sig böra antaga dessa stater
äfvensom berörda aflöningsvillkor.
Beträffande omförmälda aflöningsvillkor har Riksdagen emellertid
velat uttala att, då veterinärerna vid de båda hingstdepåerna skulle
komma i åtnjutande af samma löneförmåner, ehuru antalet hästar vid
hingstdepåen vid Strömsholm är betydligt mindre än hästantalet vid
depåen vid Flyinge, denna omständighet bör vederbörligen beaktas vid
bestämmande af de särskilda arfvodena för veterinären vid Strömsholm
för bestridandet af befattningen såsom lärare i veterinärlära och hof-
beslag vid ridskolan därstädes samt sjukvården för samtliga vid den¬
samma befintliga hästar äfvensom sjukvården vid remontdepåen å
Utnäs löt.
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
I anslutning till hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit
har Riksdagen
dels godkänt följande stater för hingstdepåerna vid Strömsholm
och Flyinge att gälla från och med den 1 januari 1910, nämligen för
Strömsholms hingstdepå:
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Arf¬
vode.
|
Summa.
|
|
: Chef...........................
|
4,000
|
2,000
|
_
|
6,000
|
|
Beridare .....................
(med skyldighet att vid
stallskolan undervisa i
ridning)
|
1,500
|
1,200
|
|
2,700
|
(Efter 5 år kan lönen
j höjas med 300 kro-
V nor och efter 10 år i
I med ytterligare 300;
|
Bokhållare .................
|
1,500
|
1,200
|
—
|
2,700
|
I kronor.
|
Veterinär ..................
(med skyldighet att vid
stallskolan undervisa i
veterinärlära och liof-
|
1,500
|
600
|
|
2,100
|
Läkaren skall vara1
/ pliktig att mot åt-
1 njutande af de arf-
| voden, som nu äro
|
Läkare........................
Anm. Samtliga åtnjuta där¬
jämte fri bostad med
trädgård och fritt
bränsle.
|
|
•
|
700
|
700
i
|
|
1 eller i vederbörlig
’ ordning vardafast-
ställda, bestrida
jämväl läkarvår¬
den vid ridskolan
och. vid remont-
v depån å Utnäs löt.
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
14,200
|
|
och för Flyinge hingstdepå:
1
1
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
|
Summa.
|
|
Chef....................................
|
4,000
|
2,000
|
6,000
|
|
Beridare ..............................
(med skyldighet att vid stall¬
skolan undervisa i ridning)
|
1,500
|
1,200
|
2,700
|
»Efter 5 år kan lönen
1 höjas med 300 kro-
/ nor och efter 10 år
|
Bokhållare .........................
|
1,500
|
1,200
|
2,700
|
1 med ytterligare 300
j kronor.
|
Veterinär ............................
(med skyldighet att vid stall¬
skolan undervisa i veterinärlära
och hofbeslag).
Anm. Samtliga åtnjuta därjämte
fri bostad med trädgård och
fritt bränsle.
|
1,500
|
600
|
2,100
|
Summa
|
-
|
—j 13,500
|
|
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i staterna för ordinarie befattningshafvande upptagna
aflöningsförmåner, nämligen:
att ordinarie befattningshafvande skall vara underkastad den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
vid en möjligen inträdande förändrad organisation af vederbörande
hingstdepå eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende, äfvensom därest göromålen vid depå helt eller delvis öfver-
flyttas till annan anstalt eller myndighet, vara pliktig att, med bibe¬
hållande af den tjänstegrad och den aflöning, han innehar, efter ny
eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra vid den anstalt
eller myndighet, till hvilken göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid hingstdepå icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att emellertid veterinären och bokhållaren vid Strömsholms hingst¬
depå skola vara pliktiga att mot de arfvoden, som äro eller framdeles
varda i vederbörlig ordning bestämda, bestrida, den förre befattningen
såsom lärare vid ridskolan därstädes i veterinärlära och hofbeslag samt
sjukvården för samtliga vid densamma befintliga hästar äfvensom sjuk¬
vården vid remontdepåen å Utnäs löt och den senare räkenskaps-
förarbefattningen vid skolan;
att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag regi-
streradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad
angår depåchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan
befattning, stuteriöfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och
efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid depån, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, be¬
fattnings innehafvare verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit
från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande
att uppehålla befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig
•ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
32 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befatt¬
ningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af stuteriöfverstyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under
tiden innehållas, såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offent¬
ligt uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på
samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före de nya aflöningsstaternas trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som.
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledi¬
gande eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternaS'
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som där¬
efter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder någondera af de nya aflöningsstaterna,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,,
upphörande af eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja
tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången
af år 1910 tillträder befattning såsom depåchef, beridare, bokhållare
33
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
eller veterinär vid hingstdepå, skall vara pliktig att underkasta sig
förberörda villkor och bestämmelser; än äfven att de förutvarande
innehafvare af dylika befattningar, hvilka icke före viss af Eders Kungl.
.Magt bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflönings-
staten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills till¬
kommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes
af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
samt att hvad sålunda stadgats i fråga om rätt att varda bibehållen
vid förutvarande förmåner, skall äga motsvarande tillämpning å nu¬
varande läkaren vid Strömsholms hingstdepå, därest han ej inom före¬
lagd tid förklarar sig villig att afgå från sin nuvarande anställning
och mottaga förordnande å läkarebefattningen enligt den nya staten;
dels godkänt följande öfvergångsstat för skollärarebefattningen
vid Strömsholms hingstdepå:
|
Kontant
aflöning.
|
Kofoder
och beten.
|
Furuved.
|
|
|
Kronor.
|
St.
|
Kbm.
|
|
|
600
|
9
|
28.2 7
|
(Åtnjuter därjämte fri bo-
1 stad, planteringsland och
| 2 parlass gödsel för hvarje
( 8.815 ar däraf.
|
|
|
dels ock höjt reservationsanslaget till hästafvelns förbättrande,
nu 278,200 kronor, med 17,850 kronor till 291,050 kronor, däraf
särskild! 160,000 kronor till prisbelöningar af hästar.
Härigenom har anslaget till hästafvelns förbättrande i sin helhet
höjts från 274,270 kronor till 292,120 kronor.
Skogsväsendet.
8:o) I 8:de punkten af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels medgifva, ej mindre att af reservationsanslaget till krono-
skogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
för åren 1909 och 1910 ett belopp af 12,000 kronor må användas till
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
utvidgning af skogsskolorna vid Grönsinka, Bjurfors ock Kollekerga, än
äfven att af samma anslag för år 1909 ett ytterligare belopp af 6,800
kronor må användas till anställande under samma år af en tredje
skogsingenjör samt förhöjning i anslagen till de redan anställda skogs-
ingenjörernas resor;
dels och för fortsatt anställande af en tredje skogsingenjör och
för höjning af anslagen till de nu redan anställda skogsingenjörernas
resor äfvensom för bestridande af ökade förvaltningsutgifter m. in.
höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befräm¬
jande af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,568,850 kronor, med 305,000
kronor till 2,873,850 kronor.
Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla föl¬
jande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten ..................... kronor 1,113,500: —
„ statens skogsläroverk ..._„________89,050: — kronor 1,202,550: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverk eu................................................... ,, 110,000: —
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervis-
ningen ................................. kronor 7,600: —
till kronoskogarnas förvalt¬
ning och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet ,, 2,873,850:— „ 2,881,450: —
Summa kronor 4,194,000: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet
skulle ökas med 305,000 kronor.
Till följd af den ökade efterfrågan från enskildes sida å utbildade
skogsbevakare, som tack vare det under de senaste åren hos allmän¬
heten i allt högre grad väckta intresset för en rationell och intensivare
skogsskötsel gjort sig mer och mer gällande, har det antal bevakare,
som årligen utgår från skogsskolorna, numera visat sig allt för ringa
35
Riksdagens Skrifvelse JV.o 9.
för att kunna fylla både statens och enskildes behof. Den af Eders
Kungl. Maj:t för afknipande af denna olägenhet föreslagna åtgärden
att utvidga vissa skogsskolor i syfte att möjliggöra utbildandet af ett
större antal elever finner Riksdagen därför af förhållandena påkallad
och välbetänkt. Och då Riksdagen icke haft något att erinra vare sig
emot det föreslagna sättet för skolornas utvidgning eller emot den
därför beräknade kostnaden, samt Riksdagen, med hänsyn till kostna¬
dens beskaffenhet af tillfällig utgift, finner det lämpligt, att densamma
bestrides af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, har Riksdagen ansett sig
höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande afseende.
I)å det är af vikt, att det uti ifrågavarande landsdelar vaknade
intresset för en bättre skogsvård tillgodoses och att det ökade behofvet
af ingenjörsbiträde så vidt möjligt tilltredsställes, har Riksdagen jämv ål
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om anställande redan
under år 1909 af en tredje skogsingenjör, till hvilkens aflöning för inne¬
varande år medel synas kunna beredas på sätt Eders Kungl. Maj:t
föreslagit. Emot det för denna tjänsteman föreslagna årsarfvodet,
3,000 kronor, eller samma arfvode, som de redan nu anställda skogs-
ingenjörerna åtnjuta, liksom emot hvad af Eders Kungi. Maj:t föreslagits
beträffande förhöjningen i det belopp, som bör beräknas till rese- och
traktamentsersättning för hvar och en af skogsingenjörerna, har Riks¬
dagen icke något att erinra.
I afseende å den för bestridande af ökade förvaltningsutgifter
in. m. äskade höjningen af reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet har Riksdagen
ej heller funnit anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen dels medgifvit,
ej mindre att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för åren 1909 och 1910
ett belopp af 12,000 kronor må användas till utvidgning af skogs-
skolorna vid Grönsinka, Bjurfors och Ivolleberga, än äfven att af samma
anslag för år 1909 ett ytterligare belopp af 6,800 kronor må användas
till anställande under samma år af en tredje skogsingenjör samt för¬
höjning i anslaget till de redan anställda skogsingenjörernas resor,
dels ock för fortsatt anställande af en tredje skogsingenjör och för
höjning af anslagen till de nu redan anställda skogsingenjörernas resor
äfvensom för bestridande af ökade förvaltningsutgifter in. m., höjt
reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
af skögsväsmidct i allmänhet, nu 2,568,850 kronor, med 305,000 kronor
till 2,873,850 kronor.
Anslaget till skogsväsendet har i anledning häraf erhållit föli ande
uppställning: J
bestämdt anslag:
för skogsstaten .............................. kr. 1,113,500: —
„ statens skogsläroverk.................89,050: — kr. 1,202,550: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och
skogsläroverken ............................................................... „ 110 000-_
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen ... kr. 7,600:_
till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet ......................................... „ 2,873,850:— „ 2,881,450: —
Summa kr. 4,194,000: —
Anslaget till skogsväsendet i dess helhet har således ökats med
305,000 kronor.
Landtmäteristaten.
9:°) I en till Riksdagen den 12 februari 1909 aflåten proposition
(n:o 38)^ har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att
dels godkänna den i statsrådsprotokollet intagna, af departements¬
chefen föreslagna aflöningsstaten för landtmäteristaten i orterna äfven¬
som de villkor och bestämmelser, som departementschefen föreslagit för
åtnjutande af de i samma stat för distriktslandtmätare upptagna
aflöningsförmånerna;
dels förklara, att de förutvarande innehafvare af kommissionslandt-
mätarbefattning, hvilka icke erhålla befordran till distriktslandtmätar-
tjänst, skola varda bibehållna vid den rätt till pension, som hittills
tillkommit dem;
37
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels höja det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 161,400 kronor
med 322,000 kronor till 483,400 kronor; samt i anledning däraf jämväl
höja anslaget till landtmäteristaten i dess helhet, nu 233,400 kronor,
med samma belopp eller till 555,400 kronor;
dels oele å extra stat för år 1910 bevilja ett förslagsanslag å 30,000
kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare
företagna tjänsteresor.
Den af departementschefen föreslagna afiöningsstaten för landt¬
mäteristaten i orterna är af följande utseende:
|
|
Kronor
|
|
j
|
|
|
Lön
|
Tjänst¬
görings-
|
Orts-
tillägg
|
Arf-
voden
|
Summa
|
|
|
|
penningar
|
|
|
|
1 förste landtmätare
|
4,000
|
2,000
|
400
|
|
6,400
|
|
1 » »
|
4,000
|
2,000
|
200
|
—
|
6,200
|
Efter 5 år kan
|
4 » »
|
16,000
|
8,000
|
800
|
—
|
24,800
|
lönen höjas |
|
1 » »
|
4,000
|
2,000
|
—
|
--
|
6,000
|
med 500 kr. j
|
IT » »
|
68,000
|
34,000
|
—
|
—
|
102,000
|
|
1 distriktslandtmä-
|
|
|
|
|
tare .....................
|
2,000
|
_
|
_
|
_
|
2,000
|
j Efter 5 år kan
|
119 distriktslandtmä-
|
|
|
|
| lönen höjas
j med 400 kro-.
|
tare.....................
|
238,000
|
_
|
_
|
_
|
238,000
|
| nor, efter ytter-|
|
1 extra landtmätare
|
—
|
—
|
1,600
|
1^600
|
' ligare 5 är lika¬
ledes med 400
|
högst 39 extra landtmä¬
tare ................
|
|
_
|
_
|
62 400
|
62,400
|
kronor samt
efter än ytter¬
ligare 5 år
|
1 amanuens..................
|
_
|
_
|
_
|
2 000
|
2,000
|
äfvenledes
|
5 amanuenser ............
|
|
_
|
_
|
io’ooo
|
10,000
600
|
med 400 kr.
|
1 auskultant ...............
|
|
_
|
_
|
’ooo
|
|
29 a.usknltanter ............
|
_
|
_
|
_
|
17 ,400
|
17,400
|
|
vikariats ersättning för
|
|
|
|
|
|
|
uppehållande af först e
landtmätartjänst un¬
der semester ............
|
_
|
|
|
4,000
|
4,000
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
—
|
483,400
|
|
Anm. För distriktslandtmätare skall lönen med därtill hörande ålderstillägg utgöra
pensionsunderlag.
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Hufvudgrunderna i det nu föreliggande omorganisationsförslaget
angifvas af departementschefen, enligt samma statsrådsprotokoll, vara
dels utbytande af det nuvarande systemet, enligt hvilket ifrågavarande
landtmätare uteslutande aflönas genom arfvoden enligt taxa af de en¬
skilda personer, som anlita deras tjänstebiträde, mot ett system, hvari¬
genom de skulle aflönas såväl af staten med vissa bestämda belopp
som af den allmänhet, hvilken anlitar dem, genom arfvoden enligt eu
väsentligen nedsatt taxa, dels ock borttagandet af den nuvarande friheten
för allmänheten att inom vissa gränser välja den förrättningsman, den
önskar, samt af den därmed sammanhängande konkurrensen mellan
landtmätarna om förordnanden och införandet i stället af distriktsindel-
ning med skyldighet och rättighet för distriktslandtmätaren att i regel
utföra alla förrättningar inom distriktet. Genom taxans nedsättning
skulle en afsevärd lindring beredas allmänheten i dess landtmäterikost-
nader.
Sedan lång tid tillbaka hafva önskemål framburits dels från den
jordbrukande allmänhetens sida att kunna erhålla mindre kostsamma
landtmäteriförrättningar och dels från landtmätarnas sida att icke ute¬
slutande vara hänvisade till den alltid ovissa inkomsten genom arfvoden
af enskilda personer för hvarje särskild, under konkurrens med yrkes¬
kamrater erhållen förrättning, utan att i likhet med andra tjänstemän
komma i åtnjutande af en bestämd aflöning och få verka, enhvar inom
sitt eget bestämda område. Dessa onekligen behjärtansvärda önskemål
kunna uppenbarligen icke vinnas på annat sätt, än genom att staten
träder emellan; och då ifrågavarande tjänstemäns verksamhet är till
gagn icke blott för dem, som omedelbart anlita deras tjänstebiträde,
utan äfven för landet i dess helhet, synes billigheten kräfva, att staten
icke undandrager sig de uppoffringar, som i detta afseende kunna skä¬
ligen erfordras. Då nu genom det föreliggande förslaget denna ange¬
lägenhet synes kunna ordnas på ett lyckligt sätt, har Riksdagen, i öfver¬
ensstämmelse med de i ärendet hörda myndigheternas nästan enhälligt
uttalade gillande af förslaget, funnit sig böra i hufvudsak bifalla det¬
samma, dock under den gifna förutsättningen, att den i utsikt ställda
nedsättningen af taxan för landtmäteriförrättningar kommer till stånd.
I fråga om möjligheten att bereda dem af nuvarande kommissions-
landtmätare och vice kommissionslandtmätare, som skäligen kunna göra
anspråk därpå, lämplig anställning enligt den nya staten, har departe¬
mentschefen till omförmälda statsrådsprotokoll uttalat, att detta icke
skulle möta svårighet, beroende, bland annat, därpå, att till landtmäteri-
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 39
staten hörde en del personer, som antingen innehade annan statstjänst
eller redan åtnjöte pension af statsverket på annat håll. Med anledning
häraf har Riksdagen velat uttala den mening att personer, som med
annan statstjänst förenat befattning som kommissionslandtmätare och
vice kommissionslandtmätare eller efter erhållen pension ägnat sig åt
sådan befattnings utöfvande, synas vid fråga om befordran böra lik¬
ställas med öfriga sådana landtmätare; kommande gifvetvis beträffande
deras pension de i gällande lag angående civda tjänsteinnehafvares rätt
till pension intagna bestämmelser angående pensions förenande med lön
eller pension från annan statstjänst att vinna tillämpning.
Såsom förutsättning för den föreslagna distriktsindelningens ge¬
nomförande torde, såsom departementschefen ock framhållit, ändring i
13 § skiftesstadgan, hvilket författningsrum innehåller bestämmelser om
landtmätares förordnande till landtmäteriförrättning erfordras; och har
äf ven Riksdagen, såsom i särskild skrif velse anmäles, på därom af Eders
Kungl. Maj:t gjord framställning, för sin del beslutat den i berörda af¬
seende erforderliga författningsändringen.
Vidkommande krafvet på anslag för vissa af distriktslandtmätarnas
resor finner Riksdagen, i betraktande af det för Riksdagen väl kända,
af handlingarna i målet bestyrkta förhållandet, att vid en del mindre
landtmäteriförrättningar landtmätarnas reseersättning uppgår till högre
belopp än arfvodet för förrättningen, hvadan gifvetvis åtskilliga sadana
mindre förrättningar, till skada för den ordning och reda, som bör råda
beträffande äganderätten till jorden, aldrig komma till stånd, förslaget
om åliggande för distriktslandtmätarna att företaga regelbundet åter¬
kommande resor genom distriktet för utförande af mindre förrättningar
synnerligen behjärtansvärdt. Vid en sådan anordning torde åtminstone
en del af resekostnaden böra utgå af statsmedel; och har Riksdagen icke
något att erinra emot hvad därutinnan föreslagits eller emot beloppet af
det för ändamålet äskade anslaget samt detsammas uppförande såsom
förslagsanslag ock å extra stat.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen på det sätt bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning att Riksdagen
dels godkänt följande aflöningsstat för landtmäteristaten i orterna
att gälla från och med den 1 januari 1910:
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
|
|
K
|
r o n o r
|
|
|
|
|
| Tjänst-
|
Orts-
|
1
|
1
|
|
|
Lön
|
görings*
|
till-
|
Arf-
|
Summa
|
|
|
|
pen¬
ningar
|
lägg
|
voden
|
|
|
1 förste landtmätare
|
4,000
|
2,000
|
400
|
|
6,400
|
|
1 »
|
4,000
|
2,000
|
200
|
—
|
6,200
|
j
(Efter 5 år kan
|
4 ..
|
16,000
|
8,000
|
800
|
—
|
24,800
|
\ lönen höjas
( med 500 kr.
1
|
^ »> »»
|
4,000
|
2,000
|
—
|
—
|
6,000
|
17 „
|
68,000
|
34,000
|
—
|
—
|
102,000
|
)
|
1 distriktslandtmä-
|
|
|
|
|
|
|
tare ...........
|
2,000
|
|
|
|
2,000
|
|
109 distriktslandtmä-
|
|
|
|
( lönen höjas
( med 400 kr.,
|
|
|
tare ............
|
218,000
|
|
|
|
218,000
|
j efter ytter-
|
|
|
|
|
1 extra landtmätare
|
—
|
—
|
-
|
1,600
|
1,600
|
ligare 5 år
likaledes
|
högst 39 extra landt-
|
|
|
|
|
|
med 400 kr.
|
|
|
|
|
62,400
|
62,400
|
samt efter
|
|
|
|
|
än ytterli-
|
|
|
|
|
2,000
|
2,000
|
gare 5 år
|
|
|
|
|
j 5 amanuenser ......
|
—
|
—
|
—
|
10,000
600
|
10,000
600
|
äfvenledes
med 400 kr.
|
|
|
|
|
|
29 auskultanter ......
vikariatsersättning
|
—
|
—
|
—
|
17,400
|
17,400
|
|
för uppehållande af
förste landtmätar-
tjunst under se-
|
|
|
|
4,000
|
4,000
|
|
|
|
|
|
|
Summa|
|
—
|
—
|
— |
|
—
|
463,400
|
|
Anm. För distriktslandtmätare skall lönen med därtill körande
ålderstillägg utgöra pensionsunderlag.
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i samma stat för distriktslandtmätare upptagna aflöningsförmånerna
nämligen:
att distriktslandtmätare skall vara underkastad såväl den vidsträck¬
tare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden som ock den
reglering af tjänstgöringsområde, eller förflyttning till annat tjänst-
göringsområde, som kan varda föreskrifven, vare sig vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af landtmäteristaten eller särskilda
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 41
delar däraf eller eljest, samt i sådant hänseende särskild! vara pliktig
att med bibehållande af den lön lian innehar fullgöra de nya eller för¬
ändrade tjänstegöromål, som efter en dylik omorganisation kunna varda
honom ålagda;
att med distriktslandtmätartjänst icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med distriktslandtmätartjänst icke heller må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj-.ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej landt-
mäteristyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka [un¬
derligt för tjänstgöringen vid landtmäteristaten, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att distriktslandtmätare, som åtnjuter tjänstledighet, skall, därest
han ej träffat aftal med vikarien om dennes aflöningsvillkor, till vikarien
afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verk¬
ställda tjänstegöromål;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess ut¬
skott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver arfvode, som
nyss är sagd!, afstå så mycket af lönen, som för tjänstens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han af¬
hålla sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans lön, som icke af landtmäteristyrelsen pröf¬
vas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt låta honom upp¬
bära något däraf;
att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af
semester, distriktslandtmätare skall vara skyldig att, om han förordnas
att uppehålla förstelandtmätartjänst, densamma, mot åtnjutande i först¬
nämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
Bih. till Riksd. Prat. 1909. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 6
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
men i senare fallet af däremot svarande belopp, bestrida, dock ej längre
än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande tidpunkterna för de förhöjningar af lönen efter viss
tids fortsatt innehafvande af distriktslandtmätartjänst, som äro i staten
medgifna, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, »på grund af förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, efter
än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre
aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande lön¬
tagare, som förut varit kommissionslandtmätare, för åtnjutande af sådan
förhöjning af lönen, som nu är sagd, tillgodoräknas högst fem år af
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
det han tillträdt kommissionslandtmätarebefattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhål¬
lande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, Beedi¬
gande eller dödsfall lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension, skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för samma lönestats
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig-
underkasta sig, efter Kung]. Maj:ts bestämmande, omreglering af de extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed;
dels förklarat, att de förutvarande innehafvare af kommissions-
landtmätarbefattning, hvilka icke erhålla befordran till distriktslandt¬
mätartjänst, skola varda bibehållna vid den rätt till pension, som hittills
tillkommit dem;
dels höjt det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda ordi¬
narie anslag till landtmäteristaten i orterna från 161,400 kronor med
502,000 kronor till 463,400 kronor samt i anledning häraf jämväl höjt
43
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
anslaget till landtmäteristaten i dess helhet, uu 233,400 kronor, med
samma belopp, eller till 535,400 kronor;
dels ock å extra stat för år 1910 beviljat ett förslagsanslag å
30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandt-
mätare företagna tjänsteresor.
Skiften och åt vi t trillval1.
10:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler har
Riksdagen, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord framställning, beslutat,
att det under nionde liufvudtiteln bland ordinarie anslag uppförda
anslaget till skiften och afvittringar hädanefter skall i riksstaten upp¬
föras såsom förslagsanslag till oförändradt belopp, samt medgifvit, dels
att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1910 för
afvittringslandtmätarna i Västerbottens och Norrbottens län kunna
komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhöra första löne¬
graden, och 3,500 kronor för dem som på grund af ålder i tjänsten
åtnjuta arfvodesförhöjning, må dessa tjänstemän godtgöras af nämnda
anslag, dels ock att från samma anslag må enligt i statsrådsprotokollet
angifva grunder af Eders Kungl. Maj:t beviljas bidrag till gäldandet
af kostnaderna för sådana laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando
socknar, som härefter kunna varda afslutade och fastställda.
Sveriges geologiska undersökning.
11 :o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 11 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att dels besluta, att Sveriges geologiska
undersökning från och med år 1910 skall uppföras å ordinarie stat, samt
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen
framlagda förslaget till stat för undersökningen, att gälla från och
med den 1 januari 1910, äfvensom de villkor och bestämmelser, som af
departementschefen föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upp¬
tagna aflöningsförmåner.
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Det af departementschefen framlagda förslaget till stat för Sveriges
geologiska undersökning är af följande utseende:
|
|
Krono
|
r
|
■ -——
|
|
Lön.
|
Tjänst¬
görings.
penningar.
|
Summa.
|
|
Chefen................................
|
6,200
|
2,800
|
9,000
|
Härtill kunna komma fyra
ålderstillägg, hvart och ett
å 500 kronor, det första efter
|
1 tjänsteman ....................
|
2,600
|
1,400
|
4,000)
|
5 år, det andra efter ytter¬
ligare 5 år, det tredje efter
|
10 tjänstemän ................
|
26,000
|
14,000
|
40,000}
|
nya 5 år och det fjärde
efter än ytterligare 5 år. Af
hvarje ålderstillägg utgöra
350 kronor lön och 150 kronor
|
1 förste vaktmästare ....
|
900
|
600
|
1,500
|
tjänstgöringspenningar.
|
1 vaktmästare ................
Till extra geologer och
andra biträden samt vi-
|
700
|
500
|
1,200
|
/Efter 5 år kan lönen höjas
t med 100 kronor.
|
kariatsersättning.........
För skötande af biblio-
|
—
|
—
|
13,000
|
|
tekariegöromål................
Till uppmuntran af veten-
|
—
|
—
|
500
|
|
skapligt författarskap....
|
—
|
—
|
1,000
|
|
Till expenser ....................
|
—
|
- I
|
10,000
|
|
Summa
|
—
|
- 1
|
80,200
|
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så
länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 250 kronor årligen.
Då Sveriges geologiska undersökning inrättades år 1858 antog
man, att dess verksamhet skulle blifva af mera temporär beskaffenhet,
i anledning hvaraf den uppfördes å extra stat, där den sedermera allt¬
jämt fått kvarstå.
Ämbetsverkets personal består för närvarande af en chef samt
11 tjänstemän, nämligen 10 geologer och eu aktuarie, tillika bibliotekarie.
Af geologerna är en malmgeolog, en kemist och en tillika amanuens.
Dessutom kunna enligt instruktionen af chefen antagas biträdande
geologer till det i stat bestämda antal samt i mån af behof extra
biträden och andra tillfälliga biträden. Slutligen finnas vid undersök¬
ningen anställda en förste och en andre vaktmästare.
Riksdagens Skrifvelse N:o 0. 45
Institutionens arbeten bedrifvas under sommaren å faltet, härefter
det då insamlade materialet under ötriga tider åt året bearbetas å
tjänsterummet. De egentliga fältarbetena, hvaruti — förutom aktuarien
— amanuensen och kemisten icke deltaga, utföras för närvarande af de
åtta öfriga geologerna med tillhjälp af extra geologer.
Den ännu i hufvudsak gällande aflöningsstaten för personalen vid
Sveriges geologiska undersökning antogs vid 1875 års riksdag. Enligt
densamma bestämdes aflöningarna:
för chefen till 7,000 kronor;
för tjänsteman vid institutionen till 2,500 kronor med fyra ålders-
tillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter 5, 10, 15 och 20 år;
för biträdande tjänsteman till belopp från och med 1,000 till
och med 2,400 kronor; samt
för vaktmästaren till 750 kronor.
Från och med år 1878 uppfördes å staten 600 kronor till aflöning
åt en andre vaktmästare, och vid 1900 års riksdag höjdes begynnelse-
aflöningen för tjänsteman vid institutionen från 2,500 till 3,000 kronor,
utan förhöjning af slutaflöningen.
Dessutom hafva 1907 och 1908 års Riksdagar på förslag af Eders
Kungl. Maj:t beviljat medel för beredande af tillfällig aflöningsförbättring
åt en hvar af elfva tjänstemän med 900 kronor och åt förste vakt¬
mästaren med 350 kronor.
Utöfver den fasta aflöningen tillkomma tjänstemän vid institutionen
vissa arfvoden.
I sådant hänseende möta först arfvodena, hvart och ett å 500
kronor, till amanuensen för vård af samlingarna samt till bibliotekarien.
För dessa arfvoden kräfves minst två timmars dagligt arbete utöfver
den allmänna byråtiden. Såsom förut omnämnts, bestrider en geolog
amanuensbefattningen, medan aktuarien tillika är bibliotekarie.
Vidare förekomma arfvoden, tillsammans 1,500 kronor om året,
åt geologerna såsom extra ersättning för sådana af chefen anbefallda
vinterarbeten, som denne finner icke kunna verkställas å den ordinarie
arbetstiden.
Dessutom åtnjuta chefen, geologerna och fältbiträden ersättning
enligt resereglementet för i undersökningens intresse företagna resor.
Utöfver de ersättningar, som utgå af statsmedel, åtnjuta vidare
tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning ersättning för mera
detaljerade forskningar, ländande till speciellt gagn för någon viss trakt,
som få, när de i jordbrukets, bergshandteringens eller andra näringars
intresse af enskilda eller kommuner begäras, efter i hvarje särskildt
46 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
fall erhållet samtycke af cliefen för jordbruksdepartementet, genom in¬
stitutionens försorg utföras, med villkor att planen för de allmänna
arbetena ej därigenom rubbas, att däraf föranledda kostnader ersättas
af dem, som påkallat utredningarna, och att ersättningarna redovisas
i verkets räkenskaper.
Den för innevarande år gällande staten för Sveriges geologiska
undersökning upptager
Till aflöningar m. m........................................................... kronor 68,650
» inventararier in. in., böcker in. m. samt ved m. in
tillh°l,a ........................................................................... > 6,550
Summa kronor 75,200.
Dragés härifrån det belopp af posten till aflöningar
m. m., som utgår till ålderstillägg.......................... » 10.500
Återstår kronor 64,700.
Sistnämnda belopp 64,700 kronor understiger den föreslagna
statens skitsumma 80,200 kronor med 15,500 kronor, hvilket sistnämnda
belopp således skulle utgöra den anslagsökning, som uti nu ifråga¬
varande hänseenden skulle erfordras.
Enligt gällande instruktion har Sveriges geologiska undersökning
till uppgift att, med iakttagande af vetenskapens fordringar och med
särskild fäst uppmärksamhet på berg- och jordarternas betydelse i eko¬
nomiskt hänseende, inhämta tillförlitlig kännedom om landets allmänna
geognostiska beskaffenhet. Emellertid har undersökningens verksamhet
hittills företrädesvis varit af vetenskaplig och kartografisk natur, i
öfverensstämmelse hvarmed det alldeles öfvervägande flertalet af tjänste¬
männen ägt sin hufvudsakliga kompetens på den teoretiska geologiens
och den geologiska kartläggningens områden.
Den hufvudsakligaste innebörden af Eders Kung] , Maj:ts föreliggande
förslag är en omorganisation af instutionens verksamhet därhän, att
dess krafter blifva, jämnsides med kartarbetena, mer än hittills varit
fallet inriktade på praktiska uppgifter i näringslifvets tjänst. Detta
skulle åstadkommas därigenom,' att de åtta fältgeologerna efter den
olika beskaffenheten af ämnet för deras verksamhet arbetade på två
sektioner, en praktisk och en kartografisk-teoretisk, hvilka inom sig
skulle hafva särskilda representanter för de viktigaste sektionen till¬
hörande hufvudriktningarna inom geologien enligt följande plan:
47
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
praktiska sektionen: 1) malmgeolog,
2) stenindustrigeolog,
3) agrikulturgeolog (representerande äfven
ler- och torfindustri),
kartografisk-teoretiska sek¬
tionen: 4) urbergsgeolog,
5) kvartärgeolog,
6) paleontolog och stratigraf,
7) torfgeolog,
8) hydrogeolog (representerande äfven väg-
och vattenbyggnadsfrågor).
Den i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning åsyftade om¬
läggningen af Sveriges geologiska undersöknings arbete i mera praktisk
riktning finner Riksdagen i betraktande af en sådan åtgärds stora be¬
tydelse för jordbruket, bergshandteringen och åtskilliga andra näringar
synnerligen beaktansvärd. Med hänsyn till denna omorganisation af
ämbetsverket, hvilken torde komma att bereda detsamma eu uppgift
af mera stadigvarande art, men jämväl till den omständigheten, att de
arbeten, som hittills varit undersökningens hufvuduppgift, eller kart¬
arbetena, redan betingat institutionens fortvaro under ett hälft århun¬
drade och, så vidt nu kan afgöras, alltjämt synas komma att påkalla
densammas verksamhet, har Riksdagen uppfört Sveriges geologiska
undersökning å ordinarie stat.
Då samma skäl, som legat till grund för andra under senaste
åren beslutade löneregleringar, äga giltighet äfven beträffande det nu
ifrågavarande ämbetsverket, har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad
Eders Kungl. Maj:t i anslutning till löneregleringskommitténs förslag
hemställt i fråga om föreliggande lönestat; dock har Riksdagen funnit,
att, då chefen, hvilken, såsom hittills, ansetts böra jämställas med
öfverdirektör i normalgrad, emellertid enligt den föreslagna staten
skulle erhålla högre pension än sådana öfverdirektörer, anmärkning af
innehåll, att pensionsunderlaget för chefen skall vara detsamma som
för öfverdirektörer i allmänhet, eller 5,700 kronor, bör införas i staten.
I fråga om de för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna
villkor och bestämmelser, hvilka i hufvudsak öfverensstämma med hvad
Riksdagen i dylika afseenden förut beslutat och hvilka, i hvad de där¬
ifrån afvika, synas vara påkallade af de vid undersökningen rådande
säregna förhållandena, har Riksdagen icke något att erinra.
Beträffande den för närvarande medgifna, till bibehållande ifråga¬
satta rätten för tjänstemännen vid undersökningen att årligen under
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
viss tid utöfver semestern erhålla ledighet från befattningen vid ämbets¬
verket för utförande af geologiska undersökningar på uppdrag af en¬
skilda, har Riksdagen, som väl inser dessa undersökningars störa bety¬
delse för såväl allmänheten som ämbetsverket och som i öfrigt idka
haft något att däremot erinra, likväl velat uttala den bestämda upp¬
fattningen, att dylik ledighet ej bör medgifvas för längre tid än högst
en månad om året och ej må föranleda särskild kostnad för statsverket.
I anslutning till hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit, har
Riksdagen dels beslutat, att Sveriges geologiska undersökning från och
med år 1910 skall uppföras å ordinarie stat; dels godkänt följande
stat för undersökningen, att gälla från och med den 1 januari 1910:
|
K
|
o n
|
o r.
|
|
|
|
Tjänst-
|
|
|
|
Lön.
|
görings-
pen¬
ningar.
|
Summa.
|
|
Chefen ..................
|
6,200
|
2,800
|
9,000
|
|
1 tjänsteman .........
10 tjänstemän.........
1 förste vaktmästare
|
2,600
26,000
900
|
1,400
14,000
600
|
8 § 8
o o c>
|
Härtill kunna komma
fyra ålderstillägg, hvart
och ett å 500 kronor, det
första efter 5 år, det
andra efter ytterligarej
5 år, det tredje efter
nva 5 år och det fjärde|
etter än ytterligare 5 år. i
Af hvarje ålderstillägg
utgöra 350 kronor lön!
och 150 kronor tjänst-
göring9penningar.
|
J 1 vaktmästare.........
Till extra geologer och
|
700
|
500
|
1,200
|
JEfter 5 år kan lönen höjas
\ med 100 kronor.
|
andra biträden samt
vikariatsersättning...
För skötande af biblio-
|
—
|
—
|
13,000
|
|
tekariegöromål ......
Till uppmuntran af
|
—
|
—
|
500
|
|
vetenskapligt förfat¬
tarskap..................
|
_
|
_
|
1,000
|
|
Till expenser .........
|
—
|
—
|
10,000
|
|
Summa
|
-
|
—
|
80,200
|
|
Anm. 1. Pensionsunderlaget för chefen utgör 5,700 kronor.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så
länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 250 kronor årligen.
49
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels ock godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning vid Sveriges geologiska
undersökning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgörings¬
skyldighet eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande
förändrad organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom,
därest verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att det¬
samma ej längre kan såsom själfständigt verk anses, eller därest vissa
ifrågavarande verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat verk,
vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med
befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid nämnda verk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som
helst, såframt ej, hvad angår chefen för Sveriges geologiska undersök¬
ning, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,
verkets chef uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid Sveriges geologiska undersökning,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och
bibehållas;
att tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning allenast
genom verkets förmedling och under villkor i öfrigt, som i verkets
instruktion varda angifna, må åtaga sig praktiskt geologiska under¬
sökningar åt enskilda;
att tjänsteman vid verket är skyldig att tjänstgöra å den sär¬
skilda befattning, där chefen, till befordrande af arbetets oafbrutna
gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, be¬
fattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men
för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till
den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
Bill. till Riksd. Prut. 1909. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 9 Höft.
7
50
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
att den, som af sjukdom liindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, utförande af praktiskt geologiska undersökningar åt enskilda,
enskilda angelägenheter i öfrigt, tjänstgöring hos Riksdagen, dess ut¬
skott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ord¬
ning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina
tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid,
hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänst¬
göring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af
chefen pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall
under tiden innehållas, såvida ej chefen finner skäligt låta honom upp¬
bära något däraf;
att, därest förhöjning af aflöningen efter viss tids fortsatt inne¬
hafvande af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tid¬
punkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,
under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt
vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra
förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma
villkor, för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytter¬
ligare fem år, på samma villkor samt för fjärde förhöjningen, i händelse
sådan kan äga rum, efter ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor; under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda förhöj¬
ningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänste-
åldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till befattningen på grund af förordnande;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för er¬
hållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänste-
ålder, som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
Riksdag t ns Skrifvelse N:o 9. SI
att chefen och öfriga tjänstemän äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, en
hvar under en och eu half månad, dock hvad beträffar geologer i
regel icke under den tid, då fältarbeten pågå;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledi¬
gande eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnekafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som där¬
efter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter lvungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed.
På grund häraf kommer det ordinarie anslaget till Sveriges
geologiska undersökning att uppgå till 80,200 kronor.
Ålderstillägg.
12:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att höja det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg från 47,500 kronor till 100,000 kronor eller med 52,500
kronor.
Ifrågavarande anslagsökning är en naturlig följd af de delvis
mycket omfattande omorganisationer och löneregleringar för åtskilliga
under jordbruksdepartementet lydande verk och stater, hvilka dels af
1907 och 1908 årens Riksdagar beslutats och dels blifvit innevarande
Riksdag förelagda.
Riksdagen har alltså höjt det under nionde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till ålderstillägg från 47,500 kronor till 100,000 kronor
eller med 52,500 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
13:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till
52
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
skrifmaterialier och expenser, ved in. m., nu 40,461 kronor, måtte
för utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 53 kronor till
40,514 kronor.
Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva att samtliga
ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit
särskildt omförmälda, för år 1910 fastställts till samma belopp som i
innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. in. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma utförts
med ett belopp af 40,463 kronor.
Extra anslag.
Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å till¬
fälliga, till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat
följande beslut.
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 14 föreslagit Riks¬
dagen att för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspennin¬
går, 1,500 kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli på extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp af 4,000 kronor.
Under erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1907 —1909
på Eders Kungl. Maj:ts förslag för nu angifna ändamål på extra stat
anvisat samma belopp, som nu af Eders Kungl. Maj:t begärts, och
då enahanda anslag synes vara behöfligt äfven för nästkommande år,
har Riksdagen för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgörings-
penningar, 1,500 kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdeparte¬
mentets afdelning af Eders Kungl. Maj;ts kansli på extra stat för år 1910
anvisat ett anslag af 4,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 15, föreslagit
Riksdagen att, under förutsättning att en regeringsrätt för pröfning af
administrativa besvärsmål inrättas och träder i verksamhet under år 1909,
på extra stat för år 1910 anvisa för beredande af arfvode åt en extra före¬
dragande inom jordbruksdepartementet m. m. ett anslag af 7,000 kronor
Riksdagens Skri/velse N:o 9■
med rätt för Eders Kung!. Maj:t att låta häraf förskottsvis under år
1909 af tillgängliga medel i mån af behof utanordna högst .5,000 kronor.
Från ifrågavarande anslag afses att följande utgifter skola be¬
stridas, nämligen: särskildt arfvode å en kanslisekreterare med 1,500
kronor för år 1909 och 2,000 kronor för år 1910 samt arfvode till
en amanuens med 1,500 kronor för år 1909 och 2,000 kronor för
år 1910.
Beträffande inrättandet af regeringsrätten anförde statsrådet och
chefen för civildepartementet vid föredragningen af punkten 1 under
sjätte hufvudtiteln, att målens beredning och föredragning inför rege¬
ringsrätten förutsattes skola anförtros åt ämbets- och tjänstemän i de
särskilda statsdepartementen. Huruvida föredragningen under alla för¬
hållanden skulle kunna tillfredsställande uppehållas utan förstärkning
i ett eller annat departements arbetskrafter, kunde icke på förhand
afgöras. Skulle sådant visa sig ovillkorligen påkalladt och af Riks¬
dagen beviljadt anslag ej lämnade tillgång för ändamålet, borde emeller¬
tid erforderliga medel kunna anvisas från allmänna besparingar eller
under förskottstitel, intilldess närmare erfarenhet vunnits.
Ehuruväl sålunda förutsatts, att till en början icke några sär¬
skilda. anslag skulle utgå för bestridande af kostnaderna för ärendenas
beredning och deras föredragning inför regeringsrätten, har Riksdagen
dock af hvad i statsrådsprotokollet angående nu ifrågavarande anslag
anföres funnit otvetydigt framgå, att ett så stort antal synnerligen
maktpåliggande och omfattande mål komma att utan kammarkollegium
såsom mellaninstans direkt gå till Eders Kungl. Maj:t och handläggas
af regeringsrätten, att beredandet och föredragningen af dessa mål,
hvilket skall ske genom ämbets- och tjänstemän inom jordbruksdeparte¬
mentet, kommer att tillföra detta departement en sa stor arbets¬
börda, att den öfverskrider de krafter, som stå till departementets
förfogande. En ökning af departementets arbetsstyrka synes därför
redan nu vara af förhållandena påkallad; och då Riksdagen icke haft
något att erinra mot det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna sättet för
denna angelägenhets ordnande har Riksdagen, under förutsättning att
en regeringsrätt för pröfning af administrativa besvärsmål träder i
verksamhet under år 1909, på extra stat för ar 1910 anvisat för
beredande af arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m. ett anslag af 7,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
låta häraf förskottsvis under år 1909 af tillgängliga medel i man af
behof utanordna högst 3,000 kronor.
5 i
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Undervisningsanstalter för jordbruk och laiidtmaniianäringar.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till
undervisningsmateriel! för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å
extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
Hos 1907 års Riksdag gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning om
beviljande å ordinarie stat af medel till undervisningsmateriel! för landt¬
bruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Riksdagen, som emellertid
ansåg behofvet af ökade medel för anskaffande af dylik materiell icke
vara af stadigvarande natur, biföll på det sätt framställningen, att de
för ändamålet erforderliga medlen, 3,000 kronor, beviljades å extra
stat för år 1908. Enahanda belopp anvisades, likaledes å extra stat,
för samma ändamål af nästlidet års Riksdag. Då, enligt hvad utred¬
ningen gifver vid handen, behof af anslaget synes förefinnas jämväl för
år 1910, har Riksdagen till undervisningsmateriell för landtbruks- och
mej er iinstitutet vid Alnarp a extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af
3.000 kronor.
17:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum,
till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1910 anvisat ett
anslag af 10,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva.
18:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning och under erinran, att Riksdagen, med bifall till af Eders Kungl.
Maj:t i ämnet gjorda framställningar, för hvarje år från och med år
1902 anvisat å extra stat ett anslag af 6,000 kronor för höjning från
4.000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Väster-
norrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruks-
skolor utgående understöd af statsmedel, för genomförande af omorganisa¬
tion af dessa skolor på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan
minskning af den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga
till ettåriga; och då denna omorganisation visat sig vara till gagn
för skolornas verksamhet, har Riksdagen för höjning från 4,000 kronor
till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Väster¬
bottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor utgående under¬
stöd af statsmedel å extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 6,000
kronor.
Riksdagens Skrifoelse N:o i). £>5
19:o) Under punkt 19 af förevarande hufvud titel liar Eders Ivungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att a extra stat för år 1910 bevilja ett anslag
af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-I!remer-för-
bundets landtlmshållningsskola vid Itimforsa för utbildande af lärarinnor.
För ifrågavarande ändamål beviljade 1908 års Riksdag a extra
stat för innevarande år ett anslag af 8,000 kronor, med rått för Eders
Kung!. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis under år 1908 utaf
nämnda anslag utanordna ett belopp af 4,000 kronor.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Eders Kungl. Maj:t
föreskrifva såsom villkor för anslagets åtnjutande, att tre elever skulle
äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från
avgifter för kost och logi; att för inträde i skolan skulle erfordras,
att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade sig eljest
hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskole¬
kurs; att sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete intyg om
praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle äga före¬
träde; att^ afgift en för undervisning, kost, logi och lyse ej finge öfver¬
stiga G00 kronor för år; att plan för undervisningen skulle underställas
landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till landt-
bruksstyrelsen skulle tre månader efter lärokursens afslutande ingifvas
berättelse “om skolans verksamhet.
Tillika stadgades såsom förutsättning för anslagets utbetalande,
att det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen
vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfver¬
ensstämmande sätt samt att tre elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri
undervisning.
Beträffande den af Eders Kungl. Maj:t hos nästlidne års Riksdag
gjorda framställningen i förevarande ämne yttrade Riksdagen i sin
skrifvelse den 1 juni 1908 angående regleringen af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel, att den af Fredrika-Bremer-förbundet
inrättade' landtlmshållningsskola för utbildande af lärarinnor enligt
Riksdagens mening vore väl förtjänt att komma i åtnjutande af stats¬
understöd. Det syntes nämligen vara af synnerlig vikt att för den med
statsmedel understödda, betydelsefulla verksamhet, som numera bedrefves
för att bibringa landtbefolkningens kvinnor insikt och praktisk färdig¬
het rörande de i ett hem förekommande hushållsgöromål, hvilka hvilade
på dem, äga tillgång till för sin uppgift väl utbildade lärarinnor.
Hvad Riksdagen sålunda anfört torde allt fortfarande äga giltig¬
het. Och då än vidare skolan i betraktande af såväl dess organisation
som dess praktiskt ordnade undervisning synes väl rustad att fylla sitt
56
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
ändamål samt densamma, enligt hvad af utredningen inhämtas, för
uppehållande af sin gagneliga verksamhet är i afsevärd omfattning-
hänvisad till gåfvomedel, har Riksdagen ansett skolan böra erhålla
understöd af statsmedel jämväl för nu ifrågavarande år.
Beträffande de utaf Eders Kung], Maj:t för anslagets åtnjutande
föreskrifna villkor har Riksdagen icke något att erinra.
Riksdagen har alltså å extra stat för år 1910 beviljat ett anslag
af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt l1'redrika-Bremer-förbundets
landthushållning sskola vid Rimfor sa för utbildande af lärarinnor.
20:o) På grund åt Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen i likhet med hvad som för hvart och ett af åren
1908 och 1909 ägt rum, såsom bidrag till aflöning åt tolf kringresande
jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland, under villkor, att konsulen¬
ternas rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting, hushåll¬
ningssällskap eller eljest, samt på de villkor i öfrigt, Eders Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1910 anvisat
ett anslag af 30,000 kronor att af Eders Kungl. Maj:t i mån af behof
för ändamålet användas.
21.-o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t, under punkt 21, föreslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten för
trädgårdsskolan vid Alnarp på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag
af 40,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af nämnda belopp
under innevarande år från tillgängliga medel förskottsvis utanordna hvad
som må erfordras för byggnadsarbetets påbörjande redan under sist¬
nämnda år.
Då byggnadsarbetena i fråga synas vara erforderliga för upp¬
rättandet vid Alnarp åt en trädgårdsskola enligt den af departements¬
chefen framlagda, af Riksdagen såsom under punkt 2 här ofvan om-
förmäles, gillade plan samt Riksdagen icke funnit anledning till erinran
emot de därför beräknade kostnaderna, har Riksdagen till bestridande
af kostnader för byggnadsarbeten för trädgårdsskolan vid Alnarp på extra
stat för år 1910 anvisat ett anslag af 40,000 kronor med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att af nämnda belopp under innevarande år från till¬
gängliga medel förskottsvis utanordna hvad som må erfordras för bygg¬
nadsarbetets påbörjande redan under sistnämnda år.
22:o) I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 147) af den 26
mars 1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att till bestridande af ytterligare kostnader för ombyggnads¬
arbeten och nyanläggningar vid Alnarp, utöfver på extra stat för år
57
Riksdagens Skr i (velse N:o 9.
1907 anvisade 46,900 kronor, på extra stat för år 1910 bevilja ett
belopp af 9,591 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta för¬
skottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp.
Af nyssberörda statsrådsprotokoll inhämtas, att de slutliga kost¬
naderna för de med det af 1906 års Riksdag för ombyggnadsarbeten
och nyanläggningar vid Alnarp beviljade anslag af 46,900 kronor af-
sedda arbetena, nämligen uppförande af en tillbyggnad till Alnarps
mejeri och därmed sammanhängande reparationer i detsamma, hvarför
beräknats 9,500 kronor, samt anläggande vid institutet och egendomen
af ett vindelektricitetsverk, hvarför beräknats 37,400 kronor, belöpt
sig till sammanlagdt 58,101 kronor 39 öre. Anslaget har således öfver-
skridits med 11,201 kronor 39 öre, däraf emellertid 1,610 kronor 39
öre motsvara värdet af dagsverken och grus, som Alnarps egendom
lämnat. Af det återstående beloppet, hvarmed anslaget öfverskridits,
9,591 kronor, skulle högst 1,661 kronor 44 öre falla på mejeritillbygg¬
naden och minst 7,929 kronor 56 öre på elektricitetsanläggningen.
Såsom orsak till anslagets öfverskridande har hufvudsakligen anförts,
beträffande mej eri tillbyggnaden, att därvid, såsom ofta vore fallet vid
tillbyggnad och ominredning af äldre byggnader, visat sig, att opåräk¬
nade brister och komplikationer främträdt, som flerstädes påkallat
omsättning och förstärkning af grund, väggar och golf. Vidkommande
vindelektricitetsverket har i berörda afseende framhållits den ringa
erfarenheten inom landet i fråga om dylika anläggningar, hvarjämte
meddelats, att i kostnadsförslaget icke upptagits något belopp alls för
sådana arbeten, beträffande hvilka man ansett sig icke kunna på för¬
hand med noggrannhet beräkna, till hvad belopp kostnaden skulle
komma att uppgå.
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det belopp, hvarmed
ifrågavarande anslag öfverskridits, anmärkningsvärdt högt i förhållande
till anslagets storlek. Visserligen synes hvad som anförts till förkla¬
ring af de ökade kostnaderna för mejeritillbyggnaden vara tillfyllest¬
görande. Men beträffande elektricitetsverket synes anslagsöfverskridan-
det icke vara nöjaktigt förklarad^, ty hvad därom andragits i fråga
om den ringa till buds stående erfarenheten om sådana anläggningar
lärer väl närmast gälla de delar af anläggningarna, som i förevarande
fall utförts af entreprenör.
Då likväl den undersökning af arbetena i fråga, som föranstaltats
af öfverintendentsämbetet, gifvit vid handen, att de priser, som betalats,
icke varit höga, att något slöseri icke förekommit och att arbetena
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 8
58
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
i sin helhet synas vara omsorgsfullt och solidt utförda, samt arbetena
icke erhållit större omfång, än hvad ursprungligen varit afsedt, har
Riksdagen funnit sig icke kunna annat än medgifva, att den uppkomna
bristen täckes med statsmedel.
Riksdagen har alltså till bestridande af ytterligare kostnader för
ombyggnadsarbeten och nyanläggningar vid Alnarp, utöfver på extra
stat för år 1907 anvisade 46,900 kronor, på extra stat för år 1910
beviljat ett belopp af 9,591 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel ut¬
anordna nämnda belopp.
Veterinärundervisningen in. in.
23:o) Under punkt 22 af nionde hufvudtiteln har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att — med förklarande att samma stat,
som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska anstalten af Riks¬
dagen godkänd, skall vara gällande äfven för år 1910 — för uppe¬
hållande af anstaltens verksamhet under sistnämnda år på extra stat
för samma år anvisa ett anslag af 21,320 kronor.
På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
anvisade 1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinär-
bakteriologisk anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för
innevarande år, slutande å 21,320 kronor. Då, enligt hvad departements¬
chefen anfört till statsrådsprotokollet, anstalten ännu icke trädt i
verksamhet samt således någon erfarenhet om möjligen erforderliga
förändringar i staten ännu icke kunnat vinnas, har Riksdagen — med
förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinär¬
bakteriologiska anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande
äfven för år 1910 — för uppehållande af anstaltens verksamhet under
sistnämnda år på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 21,320
kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
24:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för hvart och ett
af åren 1907—1909, på extra stat för år 1910 anvisat dels såsom bi¬
drag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 7,500'
59
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
kronor; och dels till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500
kronor.
25:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare, under punkt 25, föreslagit Riks¬
dagen att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid
Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade
anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof,
anvisa å extra stat för år 1910 ett anslag af 12,500 kronor.
För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter, för livilka
kostnaderna under den första tiden af deras tillvaro bestreds af donerade
medel, beviljade Riksdagen på framställningar af Eders Kungl. Maj:t för
hvart och ett afåren 1908 och 1909 å extra stat 10,000 kronor. Beträffande
anslaget för innevarande år hade, enligt hvad statsrådsprotokollet upp¬
lyser, landtbruksstyrelsen hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning om
detsammas höjande till 12,500 kronor eller till samma belopp, som nu
äskas för år 1910, men föranledde detta icke Eders Kungl. Maj:t att för
innevarande år begära högre anslag än som utgått för nästlidne år.
Nu har landtbruksstvrelsen åter inkommit till Eders Kungl. Maj:t med en
liknande framställning, åsyftande för 1910 erforderligt anslag; och har
landtbruksstyrelsen därvid åberopat en af profningsanstalternas styrelse
afgifven redogörelse, hvaraf inhämtas, att inkomsterna och utgifterna
för profningarna un der år 1910 förslagsvis beräknats till respektive
2,000 kronor och 14,500 kronor.
Då nu Eders Kungl. Maj:t biträdt landtbruksstyrelsens sistberörda
framställning, i afseende å hvilken Riksdagen icke funnit anledning
till erinran, och särskildt med hänsyn till den ökning i profningsarbetet
år 1910. som är att emotse med anledning däraf, att allmänt svenskt
landtbruksmöte kommer att hållas år 1911, har Riksdagen till fortsatt
uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner och
redskap för landtbrukets behof, anvisat å extra stat för år 1910 ett an¬
slag af 12,500 kronor.
26:o) Under punkt 26 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1910 anvisa såsom
bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets _ och
näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållnings¬
sällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta labora¬
torium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyres-
medel för kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa och
laboratorietjänaren äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets under¬
60
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
hål] samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —
6.000 kronor för hvarje station eller tillhopa 48,000 kronor.
Af den i ärendet lämnade utredningen framgår, att antalet af de vid
de kemiska stationerna under tiden från slutet af 1880-talet, då, beträf¬
fande sju af de för närvarande befintliga åtta stationerna, beloppet af det
alltsedan dess för hvarje särskild station utgående statsunderstöd först be¬
stämdes, och intill de sist förflutna åren verkställda undersökningarna
mer än fördubblats, samt att till följd häraf jämväl landstings- och
hushållningssällskaps anslag till stationerna under samma tid måst
nära nog fördubblas. Den nu begärda höjningen af statsanslaget med
2.000 kronor för hvarje station är afsedd att, utan landstings och hus¬
hållningssällskaps ytterligare betungande, möjliggöra i främsta rummet
höjning af assistenternas vid stationerna löner och anställandet af extra
biträden, hvarför skulle erfordras tillsammans för hvarje anstalt omkring
1,500 kronor, samt förbättring af anstalternas utrustning. Det hade näm¬
ligen, enligt hvad landtbruksstyrelsen upplyst, yppats svårigheter att få
lediga assistentbefattningar återbesatta med kompetenta personer till följd
af det missförhållandet, att de ordinarie assistenterna i allmänhet åtnjöte
en aflöning, som icke stode i rimligt förhållande till deras utbildnings¬
tid, deras ansträngande och flerstädes långvariga tjänstgöring samt de
allestädes höga lefnadskostnaderna och som icke tilläte dem att bilda
familj.
Det synes Riksdagen vara af vikt att assistenterna vid de
kemiska stationerna, hvilka enligt gällande reglemente skola vid före¬
standarnas för stationerna ledighet förestå stationerna på eget ansvar
och därför höra hafva samma kompetens som föreståndarna, beredas
en så nöjaktigt tillmätt aflöning, att befattningarna kunna blifva med
väl kvalificerade personer besatta. Och då, enligt hvad utredningen i
ärendet gifver vid handen, förhållandet mellan landstingens och hus¬
hållningssällskapens bidrag till stationerna och statsanslaget sedanden
tid, da. det senare fastställdes till dess nuvarande belopp, förskjutits
högst betydligt till landstingens och hushållningssällskapens nackdel,
finner Riksdagen det billigt, att statsanslaget nu ökas. Riksdagen, som
icke haft något att erinra i afseende å beloppet af den begärda
anslagshöjningen, har alltså å extra stat för år 1910 anvisat så¬
som bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållnings¬
sällskap, hvart för sig eller i förening förbundit sig att upprätta labo¬
ratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa
61
Riksdagens Skrifvelse, N:o .9.
och laboratorietjänaron äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof — 6,000 kronor för hvarje station eller tillhopa 48,000 kronor.
27:o) Vidare och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som för ett flertal
föregående år ägt rum, såsom bidrag till underhåll af en för öfre
Norrland afsedd kcmisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 6,750
kronor — på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 11,250
kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 28, föreslagit Riks¬
dagen att på extra stat för år 1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor
för hvarje anstalt —- användas till understöd åt sådana frökontroll-
anstalter, som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig
eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbi¬
draget och Indika anstalter vilja underkasta sig de villkor och före¬
skrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af
Eders Kungl. Maj:t fastställas.
För hvart och ett af åren 1887 —1908 har Riksdagen till Eders
Kungl. Maj:ts förfogande ä extra stat anvisat ett anslag å 10,000 kronor
för att användas till understöd — med högst 1,000 kronor till hvarje
anstalt —• åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hus¬
hållningssällskap, hvart för sig eller i förening, understöddes med minst
samma belopp som statsbidraget och hvilka anstalter ville underkasta
sig de villkor och föreskrifter i afseende å analysmetoder och öfriga
förhållanden, som af Eders Kungl. Maj:t fastställdes.
Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade
gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda
frökontrollväsendet i landet förnämligast i syfte att få denna verk¬
samhet mer centraliserad. Hvarje gång har emellertid frågan, enär
densamma kraft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.
Emellertid föreläde Eders Kungl. Maj:t nästlidne års Riksdag för¬
slag till förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag-
gick därpå ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika
delar af landet belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frö¬
kontrollanstalter.
Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande an¬
ordningen med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste
vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upp¬
rättande af en central frökontrolianstalt, hvilken anstalt Riksdagen
föreställde sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan
befintliga centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
hvarigenom kostnaderna för en sådan central frökontrolianstalt skulle
kunna nedbringas.
Riksdagen anvisade alltså på extra stat för innevarande år till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på hit¬
tills brukligt sätt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen in¬
rättande frökontrollanstalter och anhöll tillika, att Eders Kungl. Maj:t
måtte efter verkställd utredning taga i öfvervägande, huruvida icke eu
central frökontrolianstalt borde inrättas i samband med centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen
inkomma med det förslag, hvartill förhållandena kunde föranleda.
Enligt hvad departementschefen i ifrågavarande ärende till förbe¬
rörda statsrådsprotokoll anfört har nu Eders Kungl. Maj:t anbefallt verk¬
ställandet af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen, men synes
departementschefen hafva funnit denna utredning gifva vid handen,
att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att vinna
genom det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala frökon-
trollanstalten till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom¬
rådet, hvilken anordning för öfrigt ur viss angifven synpunkt syntes
departementschefen mindre lämplig; och hade förty departementschefen
för det närvarande funnit det förut öfliga anslaget böra af Riksdagen
äskas på vanliga villkor.
Riksdagen, som med hänsyn till frågans nuvarande läge icke har
något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
har alltså på extra stat för år 1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor
för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontroll¬
anstalter, som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders
Kungl. Maj:t fastställas.
29:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett beträffande hvart
och ett af åren 1908 och 1909, såsom bidrag till åtgärder för befordrande
63
Riksdagens Skrifvelse N;o 9.
af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra stat för år 1910
anvisat ett belopp af 15,000 kronor.
30:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, bär,
på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, Riks¬
dagen med förklarande för sin del att de i statsrådsprotokollet omför-
mälda, af departementschefen föreslagna villkoren och bestämmelserna
för tilldelande för framtiden af statsanslag åt Sveriges utsädesförening
skola tillsvidare i hufvudsak lända till efterrättelse, å extra stat för
år 1910 beviljat ett anslag af 25,000 kronor såsom bidrag till uppe¬
hållande af utsädesföreningens praktiskt-vetenskapliga verksamhet.
31:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad som under föregående år ägt rum,
till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning på extra
stat för år 1910 anvisat 1,000 kronor.
32:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders Kungl.
Maj:t har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som under föregående
år ägt rum, för anställande af en förste och eu andre torf ingenjör samt
tre torf assistenter på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 25,000
kronor.
f*-
33:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Eders
Kungl. Maj:t till upprätthållande af en folkskola under åren 1908—1912
beviljat ett anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för hvart-
dera af åren 1908 och 1909 anvisat ett belopp af 7,000 kronor har
Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 33 gjorda fram¬
ställning, af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag å 35,000
kronor till upprätthållande af eu torf skola under åren 1908—1912 på
extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.
34:o) I enlighet med hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och med
erinran, att Riksdagen för åren 1902, 1905 och 1907 för nedannämnda
ändamål å extra stat beviljat sammanlagdt 145,000 kronor, bär Riks¬
dagen, i likhet med hvad beträffande innevarande år ägt rum, med¬
gift, att Eders Kungl. Maj:t må för vidtagande af sådana åtgärder,
som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående
lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torf mossar befintliga bränsle-
tillgång, under år 1910 i mån af behof disponera hvad vid utgången
af år 1909 icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål å
extra stat beviljade medel.
35:o) I punkt 35 af förevarande hufvudtitel bär Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskultur-
föreningen på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.
64 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Departementschefen har, enligt hvad af statsrådsprotokollet fram¬
går, tillstyrkt aflåtande af förevarande framställning och därvid tillika
uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Eders Kungl. Maj:t
torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela enahanda
bestämmelser, som stadgats i fråga om det till föreningen för innevarande
år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva, att ett för
statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle bestridas
af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning,
med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till jordbruksde¬
partementet, samt att föreningen fortfarande skulle i afseende å sin
verksamhet vara underkastad särskild inspektion från statens sida,
hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde till¬
komma landtbruksstyrelsen.
Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen
på extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag,
som för hvart och ett af åren 1906—1909 utgjort 20,000 kronor.
I den mån förtroendet för Svenska mosskulturföreningens verk¬
samhet vuxit bland landets jordbrukare har ock föreningen sett sig
nödsakad att gifva denna verksamhet allt större omfattning för att
kunna tillgodose alla de kraf, som ställas på densamma. Då de flesta
af landets hushållningssällskap eller landsting med ej obetydliga belopp
understödja föreningen, har hon helt naturligt ej ansett sig kunna
motsätta sig dessa kraf. Särskildt har under de senare åren föreningen
äfven med stora uppoffringar tagit sig an ett mycket fruktbringande
upplysningsarbete bland de mindre jordbrukarne genom anordnande af
undervisningskurser och verkställande af fria jordanalyser samt genom
kringresande undervisare m. m., eu verksamhetsgren, som föreningen,
enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, har för afsikt att, om
dess ekonomi det medgifver, ytterligare utvidga. Ehuruväl Riksdagen,
såsom ofvan nämnts, under de senare åren beviljat föreningen anslag
af 20,000 kronor om året, hafva likväl föreningens tillgångar varit
otillräckliga för att möta de med den utvidgade verksamheten före¬
nade ökade kostnaderna, hvarigenom föreningens ekonomi betänkligt
rubbats. Så mycket angelägnare är det därför, att föreningen icke
undandrages det understöd från statsverket, hvaraf hon är i behof och
utan hvilket det ej kan för föreningen blifva möjligt att på den in¬
slagna vägen fullfölja sin gagnande verksamhet; och då statsverkets
uppoffring i detta fall synes väl motvägas af den nytta, som genom
föreningen beredes vår raskt framåtskridande jordbruksnäring, bär
65
Riksdagens Skrif velse N:o 9.
Riksdagen till understöd åt Svenska mosskulturför eningen på extra stat
för år 1910 anvisat ett anslag af 35,000 kronor.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 36, föreslagit
Riksdagen att till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket å
extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 240,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 18,000 kronor.
Hvad först angår det i förevarande anslag ingående belopp, som
i allmänhet är afsedt för åtgärder till höjande af det mindre jordbruket,
anser Riksdagen att, då intresset för de åtgärder i berörda syfte, som
på grund af därtill beviljade anslag hittills kunnat vidtagas, från den
jordbrukande allmänhetens sida alltjämt ökats, tillräckliga medel för
ändamålet icke böra saknas. Beträffande det af Eders Kungl. Maj:t i
ifrågavarande afseende äskade beloppet har Riksdagen visserligen ansett
ett statsbidrag af 200 kronor för nybildande af kontrollförening väl
högt, men dock i betraktande af dessa föreningars stora betydelse
och önskvärdheten af rörelsens vidare utveckling, och då Riksdagen
funnit sig böra i öfrigt bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i
denna del, icke på grund af nämnda förhållande velat företaga någon
nedsättning af det begärda anslagsbeloppet.
Vidkommande det till understödjande och premiering af vissa
mindre odlingsföretag afsedda beloppet vill Riksdagen erinra därom, att
vid beviljande af anslag för likartade ändamål i allmänhet plägar, för
åstadkommande af en effektiv kontroll öfver anslagets användande,
föreskrifvas, att hushållningssällskap, landsting eller ortsmyndighet, som
har fördelningen af anslaget om hand, skall äfven med egna medel
bidraga för vinnande af anslagets ändamål. Det kunde därför med
skäl ifrågasättas, huruvida icke jämväl vid ifrågavarande anslag borde
fästas ett villkor af nyssnämnda beskaffenhet.
Då emellertid hushållningssällskapens medel äro strängt anlitade
för främjandet af det mindre jordbruket, vill Riksdagen ej förfara på
dylikt sätt men anser sig dock böra ifrågasätta, huruvida icke ytter¬
ligare bestämmelser lämpligen borde införas i ofvannämnda författningar,
åsyftande att åvägabringa nödig kontroll öfver anslagsmedlens rätta
användning; och har Riksdagen vidare velat framhålla, att nämnderna
för premiering af det mindre jordbruket synas kunna åtaga sig att,
vare sig i sin helhet eller genom delegerad medlem, verkställa premie¬
ring äfven af mindre odlingsföretag.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla att Riksdagen till
Bih. till Riksd. Prof. 1909. lo Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 9
66
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
åtgärder för höjande af det mindre jordbruket å extra stat för år 1910
beviljat ett anslag af 240,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af till¬
gängliga medel utanordna 18,000 kronor.
37:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att till anställande af en statskonsulent för det mindre jord¬
bruket på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag å 6,500 kronor.
Anställandet af en statskonsulent för det mindre jordbruket synes
utan tvifvel vara af stor betydelse för ett ändamålsenligt utnyttjande
af de betydande statsanslag, som numera utgå för det mindre jord¬
brukets höjande. På grund häraf och då de till årsarfvode för kon¬
sulenten och till bestridande af kostnaden för hans resor beräknade
beloppen öfverensstämma med hvad som i sådant afseende förut be¬
stämts för annan statskonsulent inom jordbruksväsendet, har Riksdagen
till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket på extra
stat för år 1910 anvisat ett anslag å 6,500 kronor.
38:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t, under punkten 38, föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1910 bevilja dels till ökadt stats¬
bidrag till fortgående smörprofningar ett anslag af 10,000 kronor samt
dels till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda under¬
sökningar af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000
kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
Under en följd af år har Eders Kungl. Maj:t till smörprofningar i
Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande i
allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, hvilket bidrag under
de senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt stats¬
bidrag till dessa smörprofningar har därjämte Riksdagen för hvart och
ett af åren 1906—1909 beviljat å extra stat 10,000 kronor; och synes
jämväl för år 1910 enahanda anslag böra beviljas för uppehållande af
smörprofningarna i hittillsvarande omfattning.
Som emellertid i England, liufvudmarknaden för den svenska
smörexporten, numera gäller en lag, hvarigenom förbjudes import af
smör, innehållande öfver 16 procent vatten, och hvari stadgas höga
böter äfvensom eventuellt konfiskation af varan såsom straff för öfver¬
trädelse, torde omsorgen om den för landet i nationalekonomiskt af¬
seende så betydelsefulla smörexporten kräfva, att möjlighet beredes till
eu vidsträcktare kontroll i fråga om vattenhalten hos exportsmöret.
Det skulle nämligen uppenbarligen kunna blifva till oberäknelig skada
ej blott för vederbörande exportör utan för hela den svenska smör¬
exporten på England, om svenskt smör, låt vara endast ett enstaka
67
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
parti, blefve på grund eif nämnda lag konfiskeradt. Visserligen torde,
såsom i vissa till Eders Kungl. Maj:t afgifna yttranden i ärendet synes
åsyftas, det anslag Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskat icke kunna
möjliggöra eu fullt effektiv kontroll öfver exportsmöret. Vid bedömandet
af anslagets ändamålsenlighet och behöflighet torde emellertid icke ensamt
denna synpunkt böra anläggas, utan torde därvid böra beaktas jämväl
den omständigheten, att det begärda anslaget säkerligen skulle i
väsentlig grad bidraga till att ä exportmarknaden befästa förtroendet
för den svenska varan. Enligt hvad Riksdagen inhämtat har äfven af
den svenska mejeriagenten i London vid flere tillfällen kraftigt fram¬
hållits, hurusom en åtgärd i sådant afseende vore väl behöflig för att
stödja den svenska smörexporten i konkurrensen med andra länders export.
På grund af hvad sålunda anförts har Rikdagen å extra stat föi
år 1910 beviljat
dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag
af 10,000 kronor; och
dels till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda
undersökningar af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000
kronor, eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.
39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
anställande af en statskonsulent i svinskötsel på extra stat för år 1910
anvisat ett anslag af 6,500 kronor.
40:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning', har Riksdagen vidare i likhet med hvad som skett för inne¬
varande år, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat för år 1910
anvisat ett anslag af 20,000 kronor.
41:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 41 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen dels att såsom bidrag till upprätt¬
hållande af de år 1906 utsedda afvelscentra för nötboskap på extra
stat för år 1910 anvisa ett anslag af 10,000 kronor, dels ock att såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende
af afvelscentra för nötboskap på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 12,000 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskanden öfverensstämma med
tidigare framlagda och af Riksdagen gillade planer för framtida anslags-
behof, nämligen år 1902 för bildande och upprätthållande af afvels¬
centra för nötboskap och år 1908 för anordnande af förnyad täflan
för utseende af afvelscentra, har Riksdagen dels såsom bidrag till upp¬
rätthållande af de år 1906 utsedda afvelscentra för nötboskap på extra
68
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
stat för år 1910 anvisat ett anslag af 10,000 kronor, och dels såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende af
afvelscentra för nötboskap på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag
af 12,000 kronor; tillsammans 22,000 kronor.
42:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad som för hvart
och ett af åren 1907—1909 ägt rum, till främjande af nöiboskapsafveln
inom Norrbottens län anvisat på extra stat för år 1910 ett anslag af
5,000 kronor.
Hästafvelns förbättrande.
43:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 43 föreslagit Riksdagen
att för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingst¬
depå på extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.
För hvart och ett af åren 1905—1909 har Riksdagen på extra
stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för
extra personal vid Flyinge hingstdepå, hvilken personal från och med
förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom
biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga ung-
hingstar samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade
från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. Den nu ifråga¬
satta höjningen af anslagsbeloppet är föranledd af en af stuteriöfver-
styrelsen uttalad önskan att kunna öka berörda extra personal med
ytterligare två menige.
Riksdagen, som visserligen anser behof af ifrågavarande anslag
förefinnas jämväl för år 1910, har af hvad statsrådsprotokollet inne¬
håller i ärendet emellertid icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten
af den föreslagna höjningen däri, hvadan Riksdagen, i likhet med hvad
för hvart och ett af åren 1905—1909 ägt rum, för bestridande af
kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på extra stat för år
1910 beviljat ett anslag af 3;790 kronor.
44:o) I en till Riksdagen den 23 april 1909 aflåten proposition
(n:o 212) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att såsom bidrag till uppförande af erforderliga ekonomihus
å lotterna n:r 1—5 af Flyinge kungsgård, Valleberg kallade, på extra
stat för år 1910 anvisa ett belopp af 20,000 kronor med rätt för Eders
69
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kungl. Maj:t att förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna beloppet.
Ifrågavarande till uppförande föreslagna ekonomihus äro afsedda
att ersätta fem sådana genom eldsvåda förstörda byggnader, tillhörande
en — en logebyggnad — kronan och de fyra öfriga innefattande häst¬
stall, koladugård, loge, redskapshus, ungkreatursstall och magasin, arren-
datorn af egendomen i fråga. De tilltänkta byggnaderna, till antalet
fyra, skulle utgöras af hissloge, häststall, koladugård samt en byggnad
för vagnsport och i’edskap, inrymmande jämväl magasin. Hela kost¬
naden för desamma skulle belöpa sig till 35,580 kronor 25 öre, hvaraf
dock 15,580 kronor 25 öre disponeras för ändamålet utan särskilt
anslag af Riksdagen. Såsom skäl för att jämväl arrendatorns hus skulle
nybyggas på kronans bekostnad har hufvudsakligen åberopats, dels att
egendomen i annat fall ej kunde blifva försedd med ändamålsenliga och
tillräckliga byggnader, i det ingen arrendator kunde antagas våga ned¬
lägga stora kostnader på byggnader, som han riskerade att icke få
nöjaktigt ersatta vid arrendeperiodens utgång, dels att någon lämplig
plan vare sig för egendomens verkliga behof af byggnader eller deras
ändamålsenliga förläggning med hänsyn till det dagliga bruket icke
kunde antagas blifva af en arrendator genomförd, dels ock den om¬
ständigheten att ekonomihusens beskaffenhet å en egendom alltid ut¬
öfva inflytande såväl på lättheten att få egendomen utarrenderad som
på arrendebeloppet.
Hvad sålunda och i öfrigt anförts till stöd för att samtliga å egen¬
domen behöfliga nybyggnader måtte uppföras på kronans bekostnad,
finner Riksdagen öfvertygande; och då Riksdagen, som tagit del af de
till ärendet hörande handlingar och ritningar, ej funnit anledning till
erinran vare sig emot planen för nybyggnaderna eller emot de därför
beräknade kostnaderna, har Riksdagen såsom bidrag till uppförande
af erforderliga elconomihus å lotterna n:r 1—o af Flyinge kungsgård,
Valleherg kallade, på extra stat för år 1910 anvisat ett belopp af
20,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna beloppet.
Befrämjande af husslöjden.
45:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 44
gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1910 anvisat
dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd, 2,000 kronor, och
70
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels såsom personligt ålder stillägg till andre instruktören Jonas Wallander,
därest lian fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör,
1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.
Fiskerinäringens understöd.
46:o) tiders Kungl. Maj:t har, under punkt 45, föreslagit Riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk¬
biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för
tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året
än vintermånaderna, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af
34,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har i likhet med hvad för inne¬
varande år skett, till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydro-
grafisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för
tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än
vintermånaderna, på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 34,000
kronor.
47:o) Vidare och med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag, har Riksdagen till bestridande af kostnader för för¬
säkring af fartyget Skagerak på extra stat för år 1910 anvisat 5,200
kronor.
48:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, till utförande af hy drogr-af sk-b tolag iska undersökningar af de
Sverige omgifvande hafven, på extra stat för år 1910 beviljat dels till
omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1910 till och med den
30 april 1911 21,000 kronor, och dels till täckande af Sveriges andel
i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium för tiden från och med den 22 juli 1910 till och med
den 21 juli 1911 5,100 kronor, eller tillsammans 26,100 kronor.
49:o) I anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 48
föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till anordnande af undervisnings¬
kurser- i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att Göte¬
borgs och Bohus läns hushållningssällskap och landsting för ändamålet
bidraga med tillsammans 2,000 kronor, på extra stat för år 1910 anvisat
ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta
utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 1,125 kronor.
71
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
50:o) Under punkt 49 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeri-
förening på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 15,500 kronor,
däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000
kronor.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen
på extra stat för hvartdera af åren 1908 och 1909 anvisat anslag med
8,500 kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 5,000
kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet. Den nu ifråga¬
satta anslagshöjningen är föranledd hufvudsakligen af löreningens behof
af ökad personal för sin alltmer omfattande verksamhet.
Södra Sveriges fiskeriförenings hittills utöfvade verksamhet har
utan tvifvel varit af stort gagn för fiskerinäringen, såväl genom väckande
af intresset för denna näring, särskilt för fiskodling i dammar, som
ock genom spridande af kunskap i dess rätta bedrifvande. Med det
stigande intresset för fiskodling i dammar har emellertid, såsom utred¬
ningen gifven vid handen, ej allenast behofvet af sakkunnig hjälp vid
anläggande af fiskdammar in. in. ökats utan äfven efterfrågan hos
föreningen på fiskyngel för utplantering stigit och föranledt föreningen
att utvidga sin fiskodlingsverksamhet. Då nu föreningen synes fort¬
farande vara i behof af statsunderstöd samt den äskade förhöjningen i
bidraget till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet synes vara
af förhållandena påkallad har Riksdagen till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag af 15,500
kronor, däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500
kronor och såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverk¬
samhet 7,000 kronor.
51:o) Under punkt 50 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett fartyg
för fiskeriadministrationens behof på extra stat för år 1910 bevilja ett
anslag af 7,500 kronor.
Ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1907 års Riksdag
anvisade medel och livilket är afsedt att under åtta manader af året
användas företrädesvis i Östersjön för uppdrifvande därstädes af fiske
på öppna sjön medelst användande af sådana redskap som brukas i
Kattegatt, har, enligt hvad utskottet inhämtat, ehuru fullbordadt i
början af innevarande år, ej ännu användts och torde ej, på grund af
otillräckligheten af det till bestridande af fartygets underhålls- och
72
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
driftkostnader för året anvisade anslag, 5,000 kronor, kunna komma att
hållas i gång under hela den afsedda tiden.
Då emellertid det är af vikt, att fartyget framdeles varder under
den förutsatta tiden af året vederbörligen utnyttjadt, och för sådant
ändamål erfordras ökning i underhålls- och driftkostnaderna samt den
äskade anslagshöjningen icke torde vara för högt beräknad, har Riks¬
dagen för bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett fartyg för
fisker iadministrationens behof på extra stat för år 1910 beviljat ett
anslag af 7,500 kronor.
52:o) I särskilda inom Riksdagen väckta motioner har föreslagits
att Riksdagen ville till anställande af undersökningar öfver möjligheten
att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling inom
mellersta Sveriges östersjöområde ställa till landtb Riksstyrelse^ för¬
fogande ett belopp af 8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år
1910, 1,900 kronor år 1911 samt 1,900 kronor år 1912.
Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört
följande:
»Ehuru fisket onekligen utgör en af vårt lands viktigare naturliga
tillgångar, hafva dess intressen dock långt ifrån tillvaratagits och till¬
godose^ på bästa sätt. Delvis förbisedd, delvis hänsynslöst exploaterad
lämnar fiskerinäringen mångenstädes långt ifrån den ekonomiska af¬
kastning, den mängd af födoämnen, som borde kunna erhållas.
Man behöfver ej resa mycket i våra skärgårdar inom Östergötlands,
Södermanlands, Stockholms och Uppsala län för att få höra klagomål
af fiskarebefolkningen öfver minskning i tillgång på de vanligare och
viktigare skärgårdsfiskarna, gädda, abborre, id och braxen. Särdeles
den förstnämnda fisken — gäddan —, näst strömmingen den i dessa
trakter viktigaste och mest vinstgifvande, visar en allvarsam nedgång.
Orsakerna härtill äro kanske flera, hvaraf särskilt dock torde böra
nämnas ett på grund af stigande pris allt intensivare drifvet fiske.
Då denna fisk är mycket eftersökt och då den torgförda tillgången af
densamma i allmänhet ej motsvarar efterfrågan, följa häraf höga pris.
Vore tillgången stön’e, skulle detta vara till stor fördel både för den
köpande allmänheten, som finge lägre pris, och för fiskarebefolkningen,
som finge större fångst.
Någon rimlig orsak, hvarför icke ett rikare bestånd af förut¬
nämnda värdefulla fisksorter skulle kunna genom lämpliga åtgärder
vinnas, tyckes ej förefinnas; utan lär man tvärtom hafva stor anledning
antaga, att förhållandena skulle kunna väsentligen förbättras. För att
bestämma, huru detta bör ske, fordras emellertid undersökningar öfver
73
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
flera förhållanden, som nu ej äro kända. Man har nämligen i själfva
verket synnerligen ringa kunskap och erfarenhet rörande fiskodling i
skärgårdarna, hvilkas natur och fiskeförhållanden äro högst väsentligt
olika de mera undersökta insjöarnas.
Tidigare hafva sådana undersökningar med den mindre tillgång på
sakkunniga arbetskrafter, som då funnos, icke kunnat eller hunnit ut¬
föras, men nu, sedan de vetenskapligt bildade fiskeri tjänstemännens
antal ökats genom den nya fiskeriadministrationen, böra de icke upp¬
skjutas längre än absolut är nödigt.
Visserligen kunde man tänka, att dessa undersökningar skulle
kunna utföras vid eller genom den af staten understödda Södra Sveriges
Fiskeriförenings anstalt vid Aneboda, men dels ägnas arbetena därstädes
åtminstone ännu endast åt sötvattensfisken, utan att man ännu har sig
bekant, när eller ens om de kunna utvidgas till Östersjöområdena, dels
hafva de småländska och södra kustområdena helt andra klimatiska
och lokala förhållanden än de norr därom belägna skärgårdarna.
De resultat, som här afses, äro ingående kännedom om möjlig¬
heten för odling i stor skala af framför allt gädda, men äfven, i den
män det kan vara möjligt, af andra fisksorter, såsom id, abborre och
braxen. Arbetena borde sålunda från början inriktas på romkläckning
och yngelutsläppning i stor mängd på lämpliga platser. Hvad en sådan
yngel utsättning kan innebära, är tydligt. Ehuru en gäddhona på c: a
1 kg. vid hvarje lek lägger hundratusen romkorn eller mera, utvecklas
till vuxen fisk en så obetydlig bråkdel af rommen, att stammen ej
ökas. Om endast eu synnerligen obetydlig del af utvecklingsmöjlig¬
heterna kunde räddas utöfver den naturliga uppväxtprocenten, måste
en mycket märkbar ökning af stammen uppstå, d. v. s. en väsentlig
ökning i fångsten utan skada kunna ske.
För att nå dessa resultat, behöfves en noggrann kännedom om
ifrågavarande fiskars lektider på olika trakter och om läget och be¬
skaffenheten af de för ynglets utveckling lämpligaste naturliga lek¬
platserna i inre och yttre delarne af skärgården. Vidare erfordras
kunskap om, huru och hvarest konstgjorda lekplatser och romkläck-
ningsplatser kunna och böra anordnas samt beskaffenheten m. m. af
kläckningsapparater in. m. Vidare behöfvas undersökningar öfver
möjligheten af att på lek- eller uppfödningsplatserna anordna tillförsel
af lämpliga näringsdjur såsom krustacéer, spädt fiskyngel och dylikt,
samt huru skydd skall kunna anordnas för rommen och det ifråga¬
varande ynglet. Äfven behöfves kännedom om fiskens vandringar för
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 10
74 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
bedömande af huru tätt eller glest utsläppning^- eller odlingsplatserna
böra anläggas.
Arbetena härmed torde man behöfva utsträcka öfver minst tre
år för att få nödig erfarenhet och kunna kontrollera de vunna resultaten
på olika platser. Under det första året kunna arbetena lämpligen kon¬
centreras till färre platser inom ett län, hvartill Södermanlands län är
synnerligen lämpligt på grund af bland annat dess centrala läge och
de förarbeten, som där i viss mån redan äro gjorda. Dessutom finnes
där ett för ifrågavarande undersökningar utmärkt väl beläget område
med öfver 25 kilometers fastlandsstränder och omkring 40 st. holmar
och skär, nämligen Hånö egendom, hvars ägare lofvat att utan ersätt¬
ning upplåta sitt fiskevatten för försöken.
Då för utöfvandet af undersökningarna sålunda bland annat be-
höfvas fiskeförsök, bestämningar af maginnehållet hos fiskyngel m. fl.
vetenskapliga iakttagelser och dylikt, befruktnings- och kläcknings-
experiment, fodringsförsök samt märkning af fisk i stor skala m. in.,
så erfordras härför insiktsfull ledning af en verklig fackman, såsom
distriktets fiskeriintendent eller fiskeriassistenten. Denne ledare bör,
så långt sig göra låter, själf närvara vid och ordna detaljerna af
arbetena och själf göra detaljiakttagelserna, enär det är just dessa
detaljer som utgöra det viktigaste, samt enär riktigheten af de slut¬
ledningar, som skola göras, beror på att detaljerna observeras och
uppfattas rätt. Utom denne ledare erfordras ett biträde för en del
enklare och ofta upprepade arbeten, hvartill någon af dem, som på
senare år genomgått fiskeriskolan vid Engelsberg eller Aneboda, torde
kunna lämpa sig och vara att påräkna. Två handtlangare för hela
tiden samt två för delar af densamma äro erforderliga.
En ganska stor uppsättning af fångstredskap, sumpar, materiel till
konstgjorda yngelplatser och dylikt, till kläckningsapparater samt till
märkning af fisk är äfven erforderlig. En stor del häraf, speciellt
af fiskredskapen, torde kunna beräknas finnas kvar i användbart
skick efter de treåriga undersökningarnas slutförande och kunde dessa
redskap sedermera öfverlämnas till kungl. landtbruksstyrelsen för att
öka och komplettera dess förråd af fiskredskap. Vid kostnadsberäk¬
ningen torde man kunna utgå ifrån att till ledare bör af kungl. landt¬
bruksstyrelsen förordnas fiskeritjänsteman, hvars ersättning sålunda kan
utgå på vanligt sätt och ej behöfva af Riksdagen särskildt anvisas.
75
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
För tro månaders tid torde eu lämplig person som genomgått fiskeri-
skola, böra ersättas med 450 kronor, hvartill kommer eventuella
resekostnader med 150 kronor, således per år......
2 handtlangare under 90 dagar och 2 under 45 dagar
|
kronor
|
600: —
|
torde erhållas för per år...............................................
Ersättning för upplåtelse af fiskevatten utöfver det
|
55
|
1,080: —
|
ofvan nämnda, gratis upplåtna. På grund af det
intresse, med hvilket arbetet antagligen kommer
|
|
|
att mottagas, upptages denna post till endast pr år
|
55
|
100: —
|
Summa per år
|
kronor
|
1,780: —
|
eller för tre år ............................................................
|
;?
|
5,340: —
|
Till anskaffning och undersökning af redskap............
För märkning af fisk (silfvermärken, annonskostnader
|
55
|
1,900: —
|
och ersättning för lämnade uppgifter om fångade,
märkta fiskar) ..................................................................
|
55
|
800: —
|
Oförutsedda utgifter ............................................................
|
55
|
460: —
|
Summa kronor
|
8,500: —
|
Häraf torde behöfvas:
under första året .................................................................
|
55
|
4,700: —
|
andra ,, .................................................................
|
55
|
1,900: —
|
„ tredje „ ..............................................................
|
55
|
1,900: —
|
Summa kronor
|
8,500: —»
|
Vid motionerna hade fogats denna
Specifikation å redskap in. in.
Eu större not..........................................................................
|
kronor
|
200
|
En mindrejyngelnot...............................................................
|
55
|
150
|
Tio stycken grimnät å 20 kronor ....................................
|
57
|
200
|
Femton slätnät å 10 kronor ............................................
|
57
|
150
|
Två storryssjor å 100 kronor.............................................
|
55
|
200
|
Tio större ryssjor å 10 kronor..........................................
|
55
|
100
|
Tjugu mindre ryssjor å 5 kronor ...................................
|
55
|
100
|
Olika liafvar...........................................................................
|
55
|
100
|
Sumpar och material därtill, 15 stycken å 10 kronor
Hägnader och stängselnät samt material därtill, såsom
|
55
|
150
|
bräder, slanor, metalltrådsnät in. in............................
|
55
|
150:
|
transport kronor
|
1,500:
|
76
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
transport kronor 1,500: —
Skrapor och dylikt ............................................................... ,, 50: —
Kläckningsapparater............................................................... ,, 200: —
Diverse öfrig material............................................................ ,, 150: —
Märkningsgrejor och silfvermärken 1,500 stycken å
20 öre .............................................................................. ,, 325: —
Annonskostnader ................................................................... ,, 100: —
Ersättning för återlämnade märken x) 750 st. å 50 öre ,, 375: ■—
Summa kronor 2,700: ■—
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen med anledning af förenämnda
motioner beslutat att till anställande af undersökningar öfver möjlig¬
heten att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling
inom mellersta Sveriges Östersjöområde ställa till landtbruksstyrelsens
förfogande ett belopp af 8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år
1910, 1,900 kronor år 1911 samt 1,900 kronor år 1912.
Den hydrografiska undersökningen åt* Sveriges färskvatten.
53:o) Under punkt 51 af nionde hufvudtiteln har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för uppehållande under år 1910 af verk¬
samheten vid den hydrografiska byrån med under densamma omedel¬
bart lydande observationsstationer på extra stat för samma år anvisa
ett anslag af 50,000 kronor samt att för verkställande under år 1910
af hydrogeologiska specialundersökningar på extra stat för samma år
anvisa ett anslag af 3,000 kronor, eller tillhopa 53,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisadt ett
anslag af 49,400 kronor, däraf 46,400 kronor för den hydrografiska
byrån med underlydande observationsstationer samt 3,000 kronor för
hydrogeologiska specialundersökningar. I det för den hydrografiska
byrån för år 1910 äskade beloppet, 50,000 kronor, hvilket är afsedt
att disponeras på följande sätt, nämligen
Arfvode
|
åt föreståndaren........
|
........................ kronor 7,000: —
|
J?
|
,, en byråingenjör ..
|
........................ ,, 4,500: —
|
JJ
|
V) J? J)
|
........................ „ 4,500: —
|
|
„ „ vaktmästare ....
|
........................ „ 800: —
|
|
|
transport kronor 16,800: —
|
-1) Om också 50 öre pr styck är litet och kan behöfva höjas, är det nog osanno¬
likt, att man får igen hälften af märkena.
77
6,000: —
3,500: —
2,000: —
7,000: —
8,000: —
1,700: —
5,000:— 50,000: —
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
transport kronor 16,800: —
Extra biträden samt gratifikation åt vakt¬
mästaren (högst 500 kronor) förslagsvis ,,
Publikationer................................. ,, ,,
Ved, ljus, papper och öfriga
expenser....................................... ,, ,,
Itesekostnader och handtlang¬
ning vid mätningar ............. ,,
Observatörers arfvoden.............. ,, ,,
Komplettering och underhåll af
peglar och utrustning............ „ ,,
Anskaffning och uppsättning af
själfregistrerande peglar......... ,, »____
ligger alltså den ifrågavarande höjningen med 3,600 kronor af före¬
varande anslag; och är sistnämnda belopp fördeladt med 500 kronor
på posten »publikationer», 1,500 kronor på posten »komplettering och
underhåll af peglar och utrustning» samt 1,600 kronor å posten
»anskaffning och uppsättning af själfregistrerande peglar».
För den föreslagna ökningen af anslagsposten till den hydro¬
grafiska byrån utöfver hvad nästlidet års Riksdag för ändamålet be¬
viljade och för det fortsatta uppförandet af den vid samma Riksdag
tillkomna anslagsposten till de hydrogeologiska specialundersökningarna
synas fullgiltiga skäl hafva blifvit förebragta, hvadan Riksdagen, som i
skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel uttalat sig angående det i statsrådsprotokollet omförmälda
anslaget till de meteorologiska observationerna, har dels för uppe¬
hållande under år 1910 af verksamheten vid hydrografiska byrån med
under densamma omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat
för samma år anvisat ett anslag af 50,000 kronor;
dels ock, för verkställande under år 1910 af hydrogeologiska
specialundersökningar, på extra stat för samma år anvisat ett anslag af
3,000 kronor; eller tillhopa 53,000 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat
för år 1910 anvisa till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor, samt
till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 45,000
kronor.
78
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Under erinran att för bestridande af hithörande utgifter vore i
nu gällande riksstat såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt
domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos läns¬
styrelserna 42,800 kronor, däraf 7,300 kronor för länsstyrelsernas räk¬
ning, dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis
45,000 kronor, samt att berörda för uppehållande af domängöromålen
hos länsstyrelserna afsedda belopp till följd af den af nästlidna års
Riksdag beslutade löneregleringen för länsstyrelserna icke vidare vore
behöfligt, hvarför ock Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1908 för¬
ordnat, att de medel, 7,300 kronor, af omförmälda för år 1909 beviljade
anslag å 42,800 kronor, som ställts till länsstyrelsernas disposition för
beredande af biträde vid domänärendenas handläggning å landskontoren,
icke skulle för ändamålet utanordnas, har departementschefen i enlig¬
het med domänstyrelsens hemställan tillstyrkt aflåtande af förevarande
framställning.
Riksdagen har icke haft något att emot denna framställning erinra
och har alltså, å extra stat för år 1910 anvisat
dels till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor,
och dels till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslags¬
anslag 45,000 kronor.
Skogsinstitutet.
55:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för innevarande år
ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet på extra
stat för år 1910 anvisat ett belopp af 8,000 kronor.
Landtmäteristateii.
56:o) Såsom under punkt 9:o) här ofvan meddelats har Riksdagen
å extra stat för år 1910 beviljat ett förslagsanslag å 30,000 kronor till
bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare företagna
tjänsteresor; hvarom Riksdagen i detta sammanhang velat erinra.
57:o) Under punkterna 56 och 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1910 anvisa, dels till bestridande
af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret af
landtmäterielever ett anslag af 8,000 kronor, och dels för anordnande
Riksdagens Skrifvelse N:o 9. 79
vid generallandtmätorikontoret af eu kurs i triangelmätning ett anslag
af 5,500 kronor.
I den stat, som till och med nästlidna år gällde för landtmäteri-
styrelsen, ingick, bland annat, en post till arfvode åt lärare för landt-
mäterielevernas undervisning å 3,000 kronor. I den af 1908 års Riks¬
dag antagna nya staten för nämnda ämbetsverk upptogs icke någon
utgiftspost för berörda ändamål utan beviljade Riksdagen därför å extra
stat ett särskild t anslag till belopp af 8,000 kronor, sålunda enahanda
belopp, som nu för ändamålet äskas för år 1910. För åvägabringande
af undervisning i triangelmätning har dels Eders Kungl. Maj:t under
åren 1904, 1905 och 1906 anvisat anslag af till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande stående medel och dels Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts
förslag anvisat å extra stat för år 1908 ett belopp af 5,000 kronor.
För innevarande år har anslag till dylik kurs icke funnits erforderligt.
Af hvad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet finner
Riksdagen behofvet såväl af fortsatt undervisning för landtmäterielever
som ock af eu ny kurs i triangelmätning till fullo ådagalagdt. Och då
Riksdagen icke haft något att erinra beträffande de begärda anslagens
belopp, har Riksdagen alltså på extra stat för år 1910 anvisat, dels
till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäteri-
kontoret af landtmäterielever ett anslag af 8,000 kronor; och dels för
anordnande vid generallandtmäterikontoret af en kurs i triangelmätning ett
anslag af 5,500 kronor.
Ilikets allmänna kartverk.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen
dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. m. på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 19,200 kronor,
dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kart¬
verket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år
1910 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande för ändamålet användas,
dels att för anställande af ökad personal in. m. vid rikets all¬
männa kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1910 anvisa
ett anslag af 25,950 kronor,
80
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid
samma afdelning på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 30,950
kronor.
Vid 1908 års Riksdag företogs på Eders Kungl. Maj:ts förslag den
ändring i det ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk, att det
uppfördes i riksstaten under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till aflöningar................................................................. kronor 67,900: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg............................................................. ,, 21,400: —
reservationsanslag:
till kartarbetena in. m................................................ ,, 131,500: —
summa kronor 220,800: —.
Härjämte anvisade Riksdagen, likaledes på framställning af Eders
Kungl. Maj:t, å extra stat för innevarande år dels ett anslag af 19,200
kronor för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. m. och dels ett anslag af 1,000 kronor,
att enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas för höjning af
arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga
ritare och ritbiträden.
Af det ordinarie anslaget var för kartverkets geodetiska afdelning
afsedt ett belopp af 31,500 kronor, fördeladt på följande sätt:
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Bestämdt anslag.
|
|
|
Arfvoden till 4 geodeter å 2,000 kr. .......................
|
—
|
8,000
|
Förslagsanslag.
|
|
|
Ålderstillägg till 3 geodeter........................................
|
—
|
4,500
|
Reservationsanslag.
|
|
|
Arfvode till extra arbetskraft ......................................
|
1,000
|
—
|
förmansarfvode till 1 geodet .......................................
|
500
|
—
|
till fältarbetena.................................................................
|
17,500
|
19,000
|
Kronor
|
|
31,500
|
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Enligt det i 1908 års statsverksproposition åberopade statsråds¬
protokollet öfver jordbruksärenden för den 13 januari 1908 både de¬
partementschefen ställt i utsikt en höjning i det å extra stat uppförda
anslaget till anställande af ökad civil personal vid kartverket in. in., i
enlighet med hvad derutinnan föreslagits innevarande riksdag. De
nu ifrågasatta nya anslagsposterna äro afsedda att disponeras på föl¬
jande sätt:
Anslaget för anställande af ökad personal in. in. vid rikets all¬
männa kartverks geodetiska afdelning:
Kronor. | Kronor.
a) Arfvoden:
till 4 geodeter å 2,000.................................
» extra arbetskraft. 2 biträden å 5 kr.
om dagen...................................................
med afdrag för nu utgående anslag
b) Fältarbeten;
till inspektion och rekognoscering ...........
» 4 geodeter å 3,700 kr.........................
|
8.000
|
|
3.650
|
|
|
1.000
|
2,650
|
10,650
|
|
500
14,800
|
15,300
orx oxa
|
Anslaget för anskaffande af instrument och inventarier vid samma
afdelning:
st. universalinstrument å 4,500 kr..............
1 »
15 >
15 »
1 »
3 »
5 »
5
7>
kronor 13.500
» 1,700
1.500
900
2,400
4.500
750
polygoniseringsinstrument ..............................
handkikare å 300 kr........................................
centreringsinstrument å 800 kr...................
basmätningsapparat ..........................................
heliotrop er å 50 kr..........................................
nattsignaler å 250 kr.
räknemaskin........................................................
instrumentskåp å 150 kr.............................
arbetsbord med lådor å 50 kr......................
stolar å 10 kr..........................
Summa kronor 30.950.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 11
3,750
1,200
450
250
50
82
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
I likhet med departementschefen anser Riksdagen ett fullt tillförlit¬
ligt och noggrant geodetiskt underlag vara eu nödvändig förutsättning för
att ett verkligt godt resultat skall kunna framkomma af kartverkets ar¬
beten; och då i detta afseende icke blott de topografiska och ekonomiska
kartverken, utan äfven det geologiska kartverket samt sjökarte verket
röna inverkan af de fel, som kunna förefinnas, torde det vara en ange¬
lägenhet af stor vikt, att ett så beskafiadt underlag för kartarbetena
åstadkommes. Af hvad departementschefen i ärendet anfört synes
ådagalagdt, att det icke är möjligt att med de nuvarande arbets¬
krafterna vid den geodetiska afdelningen hinna utföra de erforderliga
geodetiska mätningarna inom sådan tid, att icke arbetena såväl inom
det topografiska som det ekonomiska kartverket däraf fördröjas eller
eljest få erfara väsentliga olägenheter, hvadan en ökning af personalen vid
nämnda afdelning synes vara af omständigheterna påkallad. Emot hvad
Eders Kungl. Magt därutinnan föreslagit har Riksdagen icke haft något
att erinra.
En gifven följd af personalens ökning torde blifva anskaffandet
af ytterligare instrument och inventarier för de geodetiska arbetena;
och har Riksdagen icke heller haft något att erinra i afseende å de
därför beräknade kostnaderna.
På grund af hvad sålunda anförts och i anslutning till hvad
Eders Kungl. Magt föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1910
anvisat dels för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning in. ni. ett anslag af 19,200 kronor; dels för
höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga
ritare och ritbiträden ett anslag af 1,000 kronor att enligt Eders Kungl.
Majrts bestämmande för ändamålet användas; dels för anställande af
ökad personal in. in. vid rikets allmänna kartverks geodetiska afdelning ett
anslag af 25,950 kronor; dels ock för anskaffande af instrument och
inventarier vid samma afdelning ett anslag af 30,950 kronor.
Sveriges geologiska undersökning.
59:o ? Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till bestridande af kostnaderna under år 1910 för Sveriges geologiska
undersöknings fältai’beten och för utgifvande af de på nämnda institutions
undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser på extra
stat för samma år bevilja ett anslag af 36,000 kronor.
83
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Riksdagen far anmäla, att Riksdagen till bestridande af kost¬
naderna under är 1910 för Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
och för utgifvande, af de på nämnda institutions undersökningar grundade
kartor, afhandlingar och uppsatser på extra stat för samma år beviljat
ett anslag af 36,000 kronor.
60:o) Under erinran, att nästlidna års Riksdag på framställning
af Eders Kungl. Maj: t till verkställande af nybyggnad för Sveriges
geologiska undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor och däraf
anvisat å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under år 1908
för byggnadsarbetets påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna
50.000 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på grund af Eders
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning af det utaf 1908 års Riksdag
beviljade anslaget å 580,610 kronor för verkställande af nybyggnad,
för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år 1910 anvisat ett
belopp af i 67,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af
sistnämnda belopp redan under är 11)09 låta af tillgängliga medel ut¬
anordna 83.500 kronor.
Vägunderhållet på landet.
61:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen på extra stat för år 1909 anvisat för bestridande
af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag
50,000 kronor.
62:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera af åren
1907—1909 skett, till understöd åt synnerligt betungade väghållning sdistrikt
på extra stat för år 1910 anvisat 150,000 kronor.
Förekommande och hämmande af tuberkelsjnkdomar hos
nötkreaturen.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 66 föreslagit Riksdagen
att dels på extra stat för år 1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
ställa ett anslag af 95,000 kronor, att användas till förekommande och
hämmande af tuberkelsjnkdomar hos nötkreaturen, med rätt för Eders
84
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kung!. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1909 af tillgängliga medel
förskottsvis för ändamålet utanordna 10,000 kronor,
dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke
blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under
år 1910 användas för enahanda ändamål.
Med hänsyn till vikten af att tillräckliga medel finnas till för¬
fogande för fortsatt främjande af arbetet för bekämpande af tuberkel-
sjukdomar hos nötkreaturen, har Riksdagen dels på extra stat för är
1910 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af 95,000
kronor, att användas till förekommande och hämmande af tuberkelsjuk-
domar hos nötkreaturen, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utaf sagda
belopp under år 1909 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna 10,000 kronor, dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af
år 1909 möjligen icke blifvit användt af tidigare för ändamålet be¬
viljade anslag må under år 1910 användas för enahanda ändamål.
64:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riks¬
dagen, i likhet med hvad för åren 1908 och 1909 ägt rum, dels på
extra stat för år 1910 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, under
benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vatten-
aftappningar inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr¬
bottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af
till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för
närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor; dels på extra stat
för år 1910 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, under benäm¬
ning allmänna frostminskning sanslag et, till understödjande medelst stats¬
bidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas ändamål är att
minska frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp af 200,000
kronor; dels ock beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodo¬
njutande af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas
nu gällande allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende.
Afdikningar å kronan tillhörig mark.
65:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har
Riksdagen, i likhet med hvad för år 1909 ägt rum, till "bestridande af
kostnader för af dikning ar å kronans skogar i de norrländska länen och i
Kopparbergs län, på extra stat för år 1910 anvisat ett anslag å 150,000
kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
85
Reglering af flottleder.
66:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet,
liar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, med¬
gift, dels att under år 1910 inflytande flottningsafgifter må användas
till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket; dels
ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af
kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom
i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1909 års slut må
finnas disponibla, må under år 1910 till enahanda ändamål användas
utan begränsning till vissa län.
Uppehållande af skogs vårds styrelse nias verksamhet.
67:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 67,500 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren
1905—1909 anvisat ett extra anslag å 60,000 kronor, hvilket belopp
efter af domänstyrelsen upprättadt förslag fördelats mellan 2 2 skogsvårds-
styrelser med visst anslag till enhvar af dem, högst 4,000 kronor och
lägst 1,000 kronor.
I enlighet med 1908 års Riksdags beslut har emellertid från och
med den 1 augusti 1908 tillkommit en ny skogsvårdsstyrelse, nämligen
för Gottlands läns landstingsområde. Och har Eders Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att såsom bidrag till nämnda skogsvårdsstyrelses verk¬
samhet anvisa ett årligt anslag af 7,500 kronor, i anledning hvaraf
anslaget till ifrågavarande ändamål föreslagits skola höjas till 67.500
kronor.
Med hänsyn till de särskilda lagbestämmelser, som äro stadgade
beträffande vården af enskilda skogar inom Gottlands län, samt den
ökade befogenhet, som genom nämnda stadganden tillagts skogsvårds-
styrelsen inom nämnda läns landstingsområde, har Riksdagen bifallit
den föreslagna höjningen i anslaget och får alltså anmäla, att Riks¬
dagen, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1910 anvisat ett
anslag af 67,500 kronor.
86
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Skogsodlingens befrämjande.
68:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
bär Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—
1909 ägt ruin. för skogsodlingens befrämjande för år 1910 beviljat ett
extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande för att i man af tillgång tilldelas antingen skogsvårds-
styrelser, till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes,
landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande, att i intetdera
fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre
belopp än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ^ ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller
hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att
efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallnings¬
hafvande afgifva redogörelse öfver användningen af de utaf staten
samt af landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag’.
Förvaltningsbidrag till egnalieinslåneförmedlare.
G9:o) Under punkt 73 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att för beredande under år 1910 af bidrag till egnahemslåne-
förmedlare för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkom¬
mande kostnader och möjliga förluster med ett belopp, motsvarande
för hvarje låneförmedlare en half procent af den ej till betalning för¬
fallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren på grund af från egnahems-
lånefonden utbekomna statslån vid samma års början häftat till staten,
å extra stat för år 1910 anvisa ett förslagsanslag af 75,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till någon erinran i anled¬
ning af Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning, har alltså för bere¬
dande under år 1910 af bidrag till egnahemslånef(»"medlare för betäckande
af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster
med ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en half procent
af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren
På grund af från egnaliemslånefonden utbekomna statslån vid samma
års början häftat till staten, å extra stat för år 1910 anvisat ett för¬
slagsanslag af 75,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 0.
87
Lindring; af fraktkostnaderna för kalk.
70:o) Under punkt 74 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af
kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof, på extra stat
för år 1910 anvisa, såsom förslagsanslag, ‘250,000 kronor.
För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat
till lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof såsom förslagsanslag-
anvisat ett belopp af 200,000 kronor.
Då det hittills tillgängliga statsanslaget under nästlidna år visat
sig otillräckligt, har Eders Kungl. Maj:t hemställt, att en förhöjning
af anslaget med 50,000 kronor bör äga rum.
Riksdagen har ansett den begärda ökningen af ifrågavarande
förslagsanslag af förhållandena påkallad, hvadan Riksdagen, för lindring
af fraidkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behof, på extra stat får år 1910 anvisat, såsom
förslagsanslag, 250,000 kronor.
«
Befrämjande åt' afsättiiingeii i utlandet af alster af svenskt
landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.
71 ro) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 75 föreslagit Riks¬
dagen att på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 20,000 kronor,
att af Eders Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i
främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar
äfvensom fiskerinäringen.
Under riksstatens sjunde hufvudtitel har för hvart och ett af åren
1897—1909 på extra stat uppförts ett anslag till befrämjande af af-
sättningen i främmande länder af alster af svensk industri och svenska
näringar. Detta anslag, som för hvart och ett af åren 1906—1909
belöpt sig till 20,000 kronor, har till sin väsentligaste del tagits i
anspråk för uppehållande af dels en mejeriagent- och landtbrukskon-
sulentbefattning i England, dels ock en fiskeriagentur i norra Tysk¬
land. Allenast återstoden af anslaget, 1,500 kronor, har under åtskil¬
liga år i sammanhang med fördelningen af anslaget till handelsstipen-
88
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
dier tilldelats någon person för att i främmande länder verka för af¬
sättning af svenska industrialster.
Då emellertid 1908 års Riksdag, med bifall till Eders Kung!.
Maj:ts framställning i ämnet, för år 1909 anvisat särskilda anslag till
exportstipendier och till handelsstudiestipendier, har departements¬
chefen ansett, att här förut omförmälda anslag bör med afseende å de
ändamål, hvartill den ojämförligt största delen af anslaget faktiskt
blifvit använd, för framtiden naturligen och lämpligen i sin helhet
uttryckligen anvisas till befrämjande af afsättning i främmande länder
af alster af svenskt jordbruk och därmed sammanhängande näringar.
Riksdagen, som till fullo insett vikten af att afsättningen i ut¬
landet utaf alster af svenskt jordbruk och dess binäringar äfvensom af
fiskerinäringen på det kraftigaste befrämjas, bär särskildt velat fram¬
hålla önskvärdheten af att åtgärder vidtoges till befordrande af export
utaf afvelsdjur af ayrshire- och låglandsboskap till Ryssland, hvartill
försök redan gjorts af Malmöhus läns hushållningssällskap och Svenska
ayrshireföreningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen på extra stat för år
1910 anvisat ett anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t
användas till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af
svenska landibruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.
Internationella landtbrnksinstitntet i Rom.
72:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—
1909 ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti
internationella landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1910
anvisat 5,000 kronor.
Svenska fattigvårdsförbundet.
73:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet
bär Riksdagen, i likhet med hvad för år 1909 ägt rum, till understöd
åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1910 anvisat ett
anslag af 8,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse iX:o 9.
89
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 78 föreslagit Riksdagen
att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, anvisa å extra stat för år 1910 ett anslag af 171,844 kronor.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, till betäckande af ofvan om-
förmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra
stat för år 1910 ett anslag af 171,844 kronor.
Extra lönetillägg.
75:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse meddelat, har
Riksdagen, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts under punkt 79 af
förevarande hufvudtitel framställda förslag, till beredande af extra
lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jord¬
bruksdepartementet samt vid under sistnämnda departement lydande verk och
stater, å extra stat för år 1910 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp
af 15,000 kronor, att utgå enligt de i nyssberörda skrifvelse angifna
grunder.
Stockholm den 22 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.
Bill. till Riksd. Prat. 1909■ 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.
12
90
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Jortlbruks-
; Departementschefen...............................................................................................................................
Departementets afdelning af Kung], Maj:ts kansli............................................................................
; Landtbruksstyrelsen................................................................................................................................
! Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
i Bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. m.....................................................................................................
Förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor ............................................................................................
i Veterinärundervisningen .......................................................................................................................
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag................................................................................
Landtbruksingenjörer och deras biträden ........................................................................................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................
j Länsveterinärer och veterinärstipendiater ........................................................................................
Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskilt 160,000 kronor till prisbelöningar
1 Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
\ Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................
i Fiskerinäringens understöd...................................................................................................................
! Domänstyrelsen........................................................................................................................................
| Skogsväsendet:
Bestämdt anslag:
För skogsstaten ...........................................................................................................................
För statens skogsläroverk ............................................................................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken ................................
| Reservationsanslag :
Till enskilda skogsundervisningen...............................................................................................
Till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet ................
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
1)1
Litt. A.
riksstatens Nionde hufvudtitel.
|
1
|
|
|
Indelning och därmed jämförlig
|
|
|
|
Anvisning i
|
|
anvisning på förslag.
|
Summa.
|
|
|
kontant.
|
i
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor, j ö
|
Kronor. : ö.
|
Kronor. ö.
|
departementet.
|
.......... 297,900: —
|
O O O
o o o
oTco
rH lO 1-0
|
|
--—
|
|
|
17,000 —
53,700 —
57,600 —
|
) |
|
af hästar).......................
|
.......... 50,000: —
|
347.900
86,200
4,500
54,500
290.800
82,900
291,050
30.000
25.000
68.000
159,000
|
_
|
1.070 —
|
|
|
347,900 —
86,200!—:
4,500—i
54,500 - i
290,800 —i
82,900—:
292,120 —
30.000 —
25.000 —
68,000]—
159,000
|
...... 1,113,500: —
89,050: — 1,202,550: —
7,600:
2,873,850: ■
110.000:
2,881,450: — j 4,194,000]
--j_ 4,194,000
Transport1] 5,762,150!—j 1,070— j — -— — 5,763,220;
92
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag .......
Landtmätenstaten...................................................................
Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......................
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag...................
Rikets allmänna kartverk:
Bestämdt anslag:
Till aflöningar ...............................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg ...........................................................
Reservationsanslag:
Till kartarbeten m. m................................................
Sveriges geologiska undersökning........................................
Gästgifvares friheter ............................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag....................
Färjor och färjekarlar............................................................
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ........
Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................
Fattigvården i allmänhet ....................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag ........................................
Riksdagens Skrifvelse N:o
93
|
----------------_-----?----------------------
|
|
Indelning och därmed jämförlig!
|
Anvisning i
|
anvisning på förslag. Summa.
|
kontant.
|
|
Friheter. [ Ersättningar.
|
|
Kronor.
|
o.
|
Kronor, ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
IS.
|
Transport
|
5,762,150
|
—
|
1,070 —
|
|
—
|
5,763,220
|
|
|
12,000
|
_
|
_ _ _
|
_ _
|
_
|
12,000
|
—
|
|
535,400
|
—
|
|
|
|
535,400
|
—
|
|
63,000
|
—
|
- - -
|
— —
|
—
|
63,000
|
—
|
67,900: —
|
50,000
|
|
|
|
|
50,000
|
|
21,400: —
|
|
|
|
|
|
|
|
131,500: -
|
220,800
|
_
|
|
|
|
220,800
|
|
|
80,200
|
—
|
|
|
|
80,200
|
|
|
10,830
215,000
|
—
|
6,635 —
|
1,664
|
—
|
19,129
|
|
|
—
|
|
215,000
|
_
|
|
354
|
—
|
25 —
|
- -
|
—
|
379
|
—
|
|
1.000,000
|
—
|
- - -
|
---
|
—
|
1,000,000
|
—
|
|
9,564
|
—
|
|
|
|
9,564
|
—
|
|
175,000
|
—
|
|
|
|
175,000
|
—
|
.....................
|
100,000
|
|
|
|
|
100,000
|
—
|
|
100,000
|
—
|
|
|
|
100,000
|
—
|
|
40,463
|
—
|
i
|
|
|
40,463
|
—
|
|
10,000
|
—
|
|
---
|
—
|
10,000
|
—
|
Summa1 8.384,761
7,730
1.664—1 8,394,155]
94
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Nionde
Jordbruksdepartementet.
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Majds kansli:
Till aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare ........... 4.000: —
» arfvode åt en extra föredragande inom jordbruks¬
departementet m. m..................................................... 7,000: —
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
Till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeri¬
institutet vid Alnarp .................................................... 3,000: —
» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —
» förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vaster-
norrlands, Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —
» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerför-
bundets landthushållningsskola vid Rimforsa för ut¬
bildande af lärarinnor ................................................ 4,000: —
Bidrag till aflöning åt tolf kx-ingresande jordbrukskonsu¬
lenter i Dalarne och i Norrland ............................... 30,000: —
Till bestridande af kostnader för byggnadsai-beten för
trädgårdsskolan vid Alnarp ........................................ 40,000: —
» bestridande af ytterligare kostnader för ombyggnads-
ai*beten och nyanläggningar vid Alnarp.................... 9,591: —
Veterinärundervisningen:
Till uppehållande af verksamheten vid veterinärbakterio¬
logiska anstalten under år 1910 ..............................
Transport
hufvudtitel.
Kronor. ii.
11.000 i —
102,591 —
21,320 —
134,911 —
Riksdagens Skrifvelse X:o .9.
95
Kronor. fi.
Transport 134.911 —
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten ........................................................... 7,500: — :
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........ 12,500: — !
» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner
och redskap för landtbrukets behof ........................ 12,500: — 1
Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jord¬
brukets och näringarnas behof.................................... 48,000: — ]
Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd
kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län 11,250: —
Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10.000: —
» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver-
och gräsfrö odlingen .................................................... 15,000: —
Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet .....................••• 25,000: — j
Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejeri¬
hushållning ..............................................................•_•••• 1.000: —
» anställande af en förste och en andre torfingenjör
samt två torfassistenter ............................................ 25,000: —
» upprätthållande af en torfskola ................................ 7,000: — ;
> understöd åt svenska mosskulturföreningen ............ 35,000: —
Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 240,000: —
Till anställande af en statskonsulent för det mindre jord¬
bruket .......................................................... 6.500: j
» ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar in. m. 16,000: —
» anställande af en statskonsulent i svinskötsel ........ 6,500: —
» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................ 20,000: —
Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra
för nötboskap m. in..................................................... 22,000: —
Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län.... 5,000: — !
■
'
525.750 —
Hästafvelns förbättrande: j j j
Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge
hingstdepå .................................................................••• 3,790: — j
Bidrag till uppförande af erforderliga ekonomihus vid
Flyinge kungsgård ........................................................ 20,000: — j 23,790 —1
Transport 684.451 —
96
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kronor. ö.
Transport: 684,451
Befrämjande af husslöjden:
| Till anställande af eu andre instruktör i husslöjd och personligt'
ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................
3,500
Fiskerinäringens understöd:
Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydro-
graiisk-biologiska undersökningar af de Sverige om-
gifvande hafven samt för tillsyn och bevakning
vid Sveriges hafsfisken ................................................ 34,000:
» försäkring af fartyget Skagerak ............................... 5,200:
» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100:
Bidrag till anordnande af undervisningskurser i naviga¬
tion för bohuslänska fiskare .................................... 2,250:
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 15,500:
» bestridande af underhålls- och driftkostnader för
ett fartyg för fiskeriadministrationens behof............ 7,500:
» anställande af undersökningar öfver möjligheten att
genom fiskodling i större skala befrämja fiskets
utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde 4,700:
95.250
Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:
Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt!
för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar........ 53,000 -
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
Till aflöning åt domänintendenter .................................... 35,500: —
» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: — i 80,500 -
Skogsinstitutet:
Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet...................
Landtmäteristaten :
Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts-
landtmätame företagna tjänsteresor ........................ 30,000: —
Transport 30,000: —
8.000 !—.
924,701 —
Riksdagens Skrifvelse N;o 9.
97
Transport
Till bestridande af kostnaderna för undervisning vid
generallandtmäterikontoret af landtmäterielever ....
» anordnande vid generallandtmäterikontoret af en
kurs i triangelmätning ................................................
30,000
Kronor. ö.
924,701 : —
8,000: —
! I
5,500: — | 43,500 j —
Rikets allmänna kartverk:
Till anställande af ökad civil personal vid rikets all¬
männa kartverk, namngranskning m. m.................
Till förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden
» anställande af ökad personal m. m. vid rikets all¬
männa kartverks geodetiska afdelning........................
» anskaffande af instrument och inventarier vid rikets
allmänna kartverks geodetiska afdelning ................
19,200: —
1,000: —
25,950: —
30.950: —
I
77,100
Sveriges geologiska undersökning:
\ Till bestridande af kostnaderna under år 1910 af Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten och för ut¬
gifvande af därpå grundade kartor m. m............. 36,000: —
I » verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning ................................................................ 167,000: —
Vägunderhållet på landet:
Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för
vägdelningar, förslagsanslag ....................................... 50,000: —
» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt 150,000: —
203,000
200,000
Diverse anslag:
Till förekommande och hämmande af tuberkel’ukdomar
hos nötkreaturen............................................................ 95,000: —
» understödjande af myrutdikningar och vattenaftapp-
ningar inom Yästernorrlands, Jämtlands, Väster¬
bottens och Norrbottens län (norrländska afdiknings-
anslaget) ........................................................................ 700,000: — .
» understödjande af sådana myrutdikningar och vatten-
aftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för när¬
liggande bygd (allmänna frostminskningsanslaget)... 200,000: — . j
Transport 995,000: — i 1,448,301 |—
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 13
98
Riksdagens Skrifvelse N:o 9.
Kronor.
Transport 995.000
Till afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen
och i Kopparbergs län................................................ 150,000:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande
af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.................... 67,500:
Till skogsodlingens befrämjande........................................ 100,000:
» beredande under år 1910 af bidrag till egnahems-
låneförmedlare för betäckande af för dem genom
lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga
förluster, förslagsanslag ............................................ 75,000:
» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järn¬
väg af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jord¬
brukets behof, förslagsanslag.................................... 250,000:
» befrämjande af afsättning i främmande länder af
alster af svenska landtbruket och dess binäringar
äfvensom fiskerinäringen............................................ 20,000:
» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande
uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........ 5,000:
» understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............ S,000:
» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskotts¬
vis bestridda utgifter ................................................ 171,844:
» beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt vissa
tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk, förslagsanslag.... 15,000:
: — | 1,448,301
1.857.344
Summa; 3,305,645
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1909.