Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
1
N:o
218.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1909.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. .
Maj:ts proposition med förslag till lag angående tillsätt¬
ning af prästerliga tjänster, dels väckta motioner i ämnet.
(Riksdagens särskilda utskotts, n:o 1, utlåtande n:o 3 och memorial n:o 6.)
Till Konungen.
Genom en den 31 december 1908 dagtecknad proposition har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt för¬
slag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.
I sammanhang med nämnda proposition har Riksdagen till behand¬
ling förehaft några inom Riksdagen väckta motioner, i hvilka påyrkats
borttagande af stiftsbandet äfvensom ändringar i lagförslagets bestämmel¬
ser om tjänstårsberäkning för präst, om rösträtt vid prästval, om fjärde
profpredikants kallande samt om rösträttens utöfvande genom personlig
inställelse vid valtillfället.
Hvad i omförmälda proposition är föreslaget angående å ena sidan
upphäfvande af skillnaden mellan regala och konsistoriella pastorat äfven¬
som utvidgning af rösträtten vid prästval därhän, att den göres lika för
alla röstberättigade, samt å andra sidan uppställande af vissa kvalifikatio¬
ner för fjärde profpredikant innefattar uppslag till mycket vidgående för¬
ändringar inom det prästerliga befordringsväsendet. Dessa reformförslag
synas emellertid Riksdagen tidsenliga, och de synpunkter, som gjorts gäl¬
lande vid förslagens framläggande, biträder Riksdagen i allo. Äfven i
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Af d. 1 Band. 61 Höft. (N:o 218.) 1
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
(ifrigt ansluter sig Riksdagen till de hufvudgrunder, på hvilka förevarande
lagförslag hvilar.
Detaljerna i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva emellertid gifvit Riks¬
dagen anledning att framställa några ändringsförslag, för hvilka Riksdagen
nu går att redogöra.
§ 10.
Då det synts Riksdagen icke vara med rättvisa öfverensstämmande,
att rätten till tjänstårs beräknande skulle inträda vid en senare tidpunkt
ån den, vid hvilken präst börjat tjänstgöra, har ur paragrafen uteslutits
stadgandet, att tjänstår icke må beräknas för tjänstgöring före fvllda
tjugutre år.
§ 13 mom. 2.
Skall församling inför kyrkostämmans ordförande höras öfver ofull¬
ständigt förslag till komministers- eller kapellpredikantstjänst, bör, för
undvikande af onödigt uppskof, röstlängd dessförinnan vara upprättad, på
det att, för den händelse omröstning i frågan begäres, röstlängden må, där
hinder eljest icke möter, omedelbart kunna justeras inför kyrkostämmans
ordförande. Vid röstlängdens upprättande och justering skola naturligtvis
stadgandena i § 27 i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
I öfverensstämmelse härmed har lydelsen af momentet jämkats.
§ 17 mom. 1.
Därest ledig prästerlig tjänst omfattar flera församlingar, lärer skyl¬
dig hänsyn till den församling, där den blifvande tjänsteinnehafvaren skall
få sin hufvudsakliga verksamhet, fordra, att profvet aflägges i samma för¬
samlings kyrka. Jämkning af ordalagen har med anledning häraf vidtagits.
§ 26 mom. 3.
Med hänsyn till de ofta betydande afstånden å landsbygden och till
svårigheten för en del röstägande därstädes att så ordna sina privata ange¬
lägenheter, att de kunna personligen inställa sig vid prästval, har det
synts Riksdagen af billighet påkalladt, att medlem af landsförsamling finge
vid dylikt val öfverlåta sin rösträtt å fullmäktig i enlighet med hvad för
kyrkostämma är stadgadt beträffande rösträtts öfverlåtande på annan person.
Momentet har i enlighet härmed omredigerats.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
§ 28 inom. 1.
I den punkt af momentet, som börjar med orden »Dltrest vid sådan
omröstning», har uttrycket »utgör minst», dar detta uttryck första gången
förekommer, utbytts mot »ej understiger».
Dessutom har Riksdagen, såvidt angår bestämmelserna om åväga¬
bringande af beslut rörande fjärde profpredikants kallande, ansett den
jämkningen lämpligen böra vidtagas, att röster, uppgående till minst en
femtedel af samtliga i den justerade vallängden upptagna röstberättigade,
dock alltid minst 20 röster, skola göra tillfyllest, under det att kvotdelen
af Eders Kungl. Maj:t föreslagits till en fjärdedel.
§ 32 mom. 2.
I anslutning till ändringen uti § 17 mom. 1 har till nu omhandlade
moment gjorts ett tillägg, af innehåll, att prästval skall förrättas i den
kyrka, där prof blifvit aflagdt, eller, om prof aflagts i två kyrkor, i den
kyrka domkapitlet bestämmer.
§ 41.
Riksdagen har ansett, att mom. 2 bör utgå, och med anledning där-
af ändrat de följande momentens ordningsnummer.
Vidare har det synts Riksdagen skäligt, att i den man såsom villkor
för ett bindande församlingsval enligt mom. 1 bör uppställas den fordran,
att en viss kvotdel af de röstberättigade skall hafva deltagit i omröstnin¬
gen, fordran på minst en tredjedel blefve något mildrad, hvarför en tredjedel
utbytts mot en femtedel.
§ 42.
Som Riksdagen delar det af högsta domstolen uttalade tvifvelsmålet
angående ändamålsenligheten af det föreslagna stadgandet om skyldighet
för biskopen — eller tilläfventyrs någon annan, då biskopen är förhindrad
eller biskopsämbetet ledigt — att afgifva officiellt utlåtande rörande ut¬
nämningen, har uteslutits hvad paragrafen härom innehåller.
§ 43.
Väl synes det Riksdagen lämpligt, att extra ansökningsrätt till kyrko¬
herdetjänster fortfarande varder förbunden med vissa klasser af befatt¬
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
ningar, samt. att Konungen fortfarande skall hafva befogenhet att utdela
extra ansökningsrätt såsom en personlig förmån åt präster, som i sin
verksamhet i kyrkans tjänst utmärkt sig genom vetenskapliga förtjänster
eller på annat sätt. Men Riksdagen anser stadgandena härom vara af den
vikt, att de böra hafva kyrkolags natur, hvarför Riksdagen i förevarande
paragraf inarbetat bestämmelser hufvudsakligen liknande dem, som sam¬
manfattats i det af prästvalskommittén framlagda förslaget till kungörelse
om rätt för vissa prästmän att utom förslag hos Konungen söka kyrko¬
herdetjänster.
§ 44.
Domkapitels beslut i fråga om tillsättning af prästerlig tjänst synes
alltid böra kungöras genom anslag och besvärstiden räknas från den dag,
då beslutet sålunda kungjordes. I angifvet syfte har lydelsen af paragrafen
jämkats.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
tillkännagifva, att Riksdagen för sin del antagit här nedan införda förslag
till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster.
Med anledning af väckta motioner i ämnet får Riksdagen dessutom
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angåen¬
de stiftsbandets upphäfvande samt för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill en sådan utredning kan föranleda.
Lag
angående tillsättning af prästerliga tjänster.
Med upphäfvande af lagen den 26 oktober 1883 angående tillsätt¬
ning af prästerliga tjänster samt af hvad kyrkolag med därtill hörande
författningar i öfrigt innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser
förordnas som följer:
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
5
§ I-
1. Har ordinarie prästerlig tjänst blifvit ledig, skall, där ej annor¬
lunda stadgadt är, det domkapitel, under hvilket tjänsten lyder, ofördröj¬
ligen genom offentligt anslag kungöra densamma till ansökning ledig, med
utsättande af den tid, inom hvilken ansökningarna skola vara ingifna.
Då ansökningsrätt till tjänsten står öppen för hela rikets prästerskap, skall
domkapitlet tillika låta införa tillkännagifvande om ledigheten i allmänna
tidningarna.
2. Hvad i afseende på ansökningstid samt ansökningshandlingar
och deras inlämnande bör iakttagas, därom förordnar Konungen.
§ 2.
Sedan ansökningstid gått till ända, skall domkapitlet så snart ske kan
och senast inom trettio dagar företaga de ingifna ansökningarna till gransk¬
ning, pröfva de sökandes behörighet och uppgöra förslag till tjänstens be¬
sättande.
§ 3.
1. Till prästerlig tjänst njute präst befordringsrätt endast inom det
stift, han tillhör, där han icke, efter ty i § 28 sägs, varder .af församling
i annat stift kallad till fjärde profpredikant eller eljest enligt denna lag
äger vidsträcktare rätt eller ock sådan rätt är honom särskildt af Konungen
meddelad.
2. Befordringsrätt till domprostbefattning samt till prästerlig tjänst
i Stockholm skall stå öppen för hela rikets prästerskap.
3. Präst, som tillhör Härnösands eller Luleå stift, skall äga beford¬
ringsrätt inom båda dessa stift.
§ 4.
Är präst till ämbetsutöfning obehörig, må han ej på förslag upp¬
föras eller eljest till prästerlig befordran komma i fråga.
§ 5.
På förslag till prästerlig tjänst må ej uppföras präst, som innehar
eller vid ansökningstidens utgång eller vid kallelse till fjärde profpredikant
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
innehade förslag till annan prästerlig tjänst, eller som öfver sådant försko-
anfört besvär, hvilka äro eller vid tid, som nyss är sagd, voro oafgjord^
§ 6.
1. Sökande till komministers- eller kapellpredikantstjänst må ej
uppföras på förslag till tjänsten, därest han förut blifvit utnämnd till annan
sådan tjänst, men densamma icke tillträdt, innan ansökningstiden till den
nya tjänsten utgår.
2. Kyrkoherde må ej på grund af egen ansökan uppföras på förslag
till prästerlig tjänst, därest han icke vid ansökningstidens slut under minst
fem år, räknadt från tillträdet, innehaft den kyrkoherdetjänst, hvartill han
senast blef befordrad.
§ 7.
1. På förslag till kyrkoherdetjänst må ej, utan att Konungen gif-
ver lof därtill, uppföras den, som icke vid ansökningstidens utgång eller
vid kallelse till fjärde profpredikant fyllt trettio år. Ej heller må nårnrn,
som icke uppnått den ålder nu är sagd, utan Konungens tillstånd till kyrko¬
herdetjänst kallas eller till utnämning föreslås.
2. Präst, som af församling kallats till fjärde profpredikant, må ej
uppföras på. förslag till tjänsten, därest han ej innehar minst samma
prästerliga tjänstålder som den med lägsta antalet tjänstår å förslaget upp¬
förde eller ock hans prästerliga tjänstålder, utan inberäknande af tjänstår
enligt § 10 mom. 3, vid kallelsen utgjoi-de minst tio år.
§ 8.
Ej må domkapitlet till prästerlig tjänst utnämna eller på förslag där¬
till uppföra annan än den, som pröfvas äga den förmåga och de egenska¬
per, hvilka för tjänstens nöjaktiga bestridande erfordras.
§ 9.
Sedan de sökandes behörighet till den lediga tjänsten blifvit pröf-
vad, uppföre domkapitlet bland dem, som förklarats behöriga, på förslaget
tre, efter som de, med hänsyn jämväl till tjänstens särskilda behof, finnas
framför andra och sinsemellan äga företräde i förtjänst och skicklighet;
och böra därvid tagas i betraktande såväl det nit, det allvar och den skick-
lighet, hvarmed sökande skött det kall, honom i kyrkans eller läroverkens
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
tjänst dittills varit anförtrodt, jämte hans tjänstålder, som ock hans genom
examina, utgifna skrifter eller annorledes offentligen ådagalagda lärdom i
teologiska ämnen. Äro sökande jämngoda i teologiska insikter, må afse¬
ende fästas jämväl på lärdom i andra kunskapsämnen, ådagalagd på sätt
nu är sagdt.
§ 10.
1. Tjänstålder skall, lika för ordinarie och extra ordinarie befatt¬
ning, räknas efter tjänstgöringstid; dock att, då någon för sjukdom eller
för teologiska studiers idkande eller profs afläggande eller för fullgörande
af offentligt uppdrag eller af annan därmed jämförlig anledning fått åt¬
njuta tjänstledighet, den tid icke må vid tjänstårsberäkningen afdragas.
fjänstår må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning, där någon
flera sådana samtidigt bestridt. Konungen äge i särskilda fall medgifva,
att prästerlig verksamhet, som ej utöfvats inom svenska kyrkan, men är
med tjänstgöring i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäk-
ning helt eller delvis tillgodoräknas.
2. Vid bestämmandet af tjänstålder galle årsberäkning såsom för
prästerlig tjänst äfven för lärarbefattning, med hvilken sådan förmån är
eller varder af Konungen förenad. Ej må dock någon på grund häraf så¬
som tjänstår räkna sig till godo tid, som förflutit, innan han aflagt teolo¬
gisk examen vid något af rikets universitet eller eljest förvärfvat med så¬
dan examen förbunden behörighet, ej heller annan tid än den, under hvil¬
ken han varit medlem af svenska kyrkan.
3. Filosofie doktorsgrad eller behörighet därtill, genom aflagda prof
förvärfvad vid universitet eller högskola inom riket, räknas lika med tre
prästerliga tjänstår.
§ 11-
Vid omröstning till förslag skall röstas om hvart förslagsrum sär¬
skilt från det första och vidare nedåt, och varde på hvart rum uppförd
den, som därtill erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har vid
sådan omröstning icke någon erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna,
skall ny omröstning anställas mellan de två, hvilka högsta röstetalen till¬
fallit. Hafva flera än två erhållit sådant röstetal, att företrädet dem emel¬
lan är oafgjordt, då skall först mellan dem skiljas genom särskild omröst¬
ning. Falla vid sådan ny eller särskild omröstning rösterna lika, gifve
ordförandens röst utslaget.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
§ 12.
1. I förslagsprotokollet skall för hvarje sökande upptagas ett kort
sammandrag af hans tjänsteförteckning och jämväl utföras den tjänstålder,
som han enligt domkapitlets pröfning ägt vid ansökningstidens utgång
räkna sig till godo.
2. Uppföres präst på förslag såsom fjärde profpredikant, skall i för¬
slagsprotokollet antecknas den tjänstålder, han, utan inberäknande af
tjänstår enligt § 10 mom. 3, ägde vid tiden för församlingens kallelse,
samt angifvas, huru domkapitlet finner honom enligt de i § 9 stadgade
grunder förhålla sig till öfriga å förslaget uppförda präster.
§ 13.
1. Hafva ej tre behöriga sökande sig anmält, utsätte domkapitlet
ny ansökningstid, och skall för sådant fall ansökningsrätt stå öppen för
hela rikets prästerskap. Den eller de, som under första ansökningstiden
anmält sig och finnas behöriga, hafve företräde till förslaget.
2. Finnas ej heller efter andra ansökningstidens utgång tre behöriga
sökande, skall domkapitlet på förslag uppföra den eller de sökande, som
anmält sig och pröfvas behöriga. Vid ledighet i kyrkoherdetjänst skall
därefter förfaras såsom eljest i denna lag är föreskrifvet, dock att hvad i
§ 7 mom. 2 år stadgadt ej skall äga tillämpning i fråga om profpredikant,
som församling i sådant fall kallar utom den eller de å förslaget upp¬
förda. År fråga om komministers- eller kapellpredikantstjänst, läte dom¬
kapitlet inför kyrkostämmans ordförande höra församlingen, huruvida
den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga om¬
röstning, skall den verkställas enligt röstlängd, som för ändamålet upp¬
rättas och inför kyrkostämmans ordförande justeras; och skola därvid
stadgandena i §§ 26 och 27 i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Förklarar församlingen sig nöjd med förslaget, och är endast en sökande
därå uppförd, varde det förklarande lika med val ansedt; äro två sökande
å förslaget uppförda, och förklarar församlingen sig nöjd, vidtage dom¬
kapitlet i vanlig ordning de åtgärder, som för tjänstens besättande ytter¬
ligare erfordras.
3. Nöjes vid ledighet i komministers- eller kapellpredikantstjänst
församlingen icke åt ofullständigt förslag, eller har vid ledighet i präster-
]ig tjänst hvarken vid första eller vid andra ansökningstidens utgång be¬
hörig sökande sig anmält, inberätte domkapitlet förhållandet hos Konungen
och afbide hans beslut.
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
9
§ H.
Präst må ej, innan val ägt rum, afsäga sig förslag, hvarå han blif¬
va uppförd, utan så är, att han vunnit annan befordran, efter det han
tjänsten sökte eller antog kallelse till fjärde profpredikant.
§ 15.
Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna blifvit obehörig att
på förslag uppföras, varde han af domkapitlet från förslaget skild.
§ 16.
Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna med döden afgått
eller fått förslaget sig afsäga eller blifvit från förslaget skild, anslås ett
rum på förslaget till ansökning ledigt; skolande, där någon förut försla¬
get sökt men ej blifvit därå uppförd, hans då ingifna ansökning icke, utan
att han densamma uttryckligen förnyat, komma under pröfning, ej heller
den omständigheten, att han förut sökt, berättiga honom till företräde fram¬
för senare sökande. Anmäler sig ej behörig sökande, äge § 13 motsvarande
tillämpning.
§ 17.
1. Sedan förslag vunnit laga kraft, eller däröfver anförda besvär
blifvit slutligen afgjorda, skola de föreslagna, hvar på sin dag, i ordning
efter deras rum på förslaget, vid högmässogudstjänst aflägga prof med
predikande och altartjänst i församlingens kyrka eller, om tjänsten om¬
fattar flera församlingar, i kyrkan i den församling, där den blifvande
tjänsteinnehafvaren skall få sin hufvudsakliga verksamhet. År med den
lediga tjänsten förenad skyldighet att på samma sön- eller högtidsdag
förrätta gudstjänst i mer än en kyrka, bestämme domkapitlet, om prof i
två kyrkor afläggas skola.
2. Ej må profpredikant, om annan präst är att tillgå, i församling,
där han aflägger prof, utföra annan prästerlig förrättning än här är sagdt.
§ 18.
Är präst, som blifvit på förslag uppförd, i fält eller på ämbetets
vägnar eller i offentligt uppdrag utrikes stadd, och kan han förty icke
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 61 Häft. 2
10 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
till profs afläggande sig inställa, vare dock behörig att vid valet komma
under omröstning.
§ 19.
Varder någon af de på förslaget uppförda af sjukdom eller annat
laga förfall hindrad att å utsatt dag aflägga prof, göre därom ofördröj¬
ligen anmälan hos domkapitlet. Är han fortfarande af laga förfall hindrad
att anmäla sig till prof inom fyrtiofem dagar från den förelagda prof-
dagen, må han utan afläggande af prof komma under omröstning. Har
den uteblifne ej anmält förfall, som af domkapitlet godkännes, må han
kunna af domkapitlet från förslaget skiljas.
§ 20.
Har, efter det profdagar varit för de föreslagna utsatta, sökande
blifvit i den ordning, som i § 16 sägs, på förslaget uppförd, förelägge
domkapitlet honom särskild profdag. Lag samma vare, om den, som af
laga förfall varit hindrad att på förelagd dag aflägga prof, inom den i
nästföregående § föreskrifna tid därtill sig anmält.
§ 21.
Ej ..må tjänstgöring anvisas präst i pastorat, där han söker prästerlig
tjänst. År han förut där anställd, må han kunna med tjänstgöringen
fortfara.
§ 22.
1. Valförrättare förordnas af domkapitlet. Ej må den vara val¬
förrättare, som är med någon af de på förslaget uppförda i den skyldskap
eller det svågerlag, som enligt allmän lag utgör jäf mot domare, ej heller
röstägande, så vida han ej sin röst nedlägger.
2. Till valnotarie, som å frågo- och valdag för protokoll, utser
valförrättaren lämplig person.
§ 23.
1. Söndagen efter sista profdagen vare frågodag. Har profdag in¬
fallit efter frågodag, vare dock ny frågodag ej erforderlig, där ej jämlikt stad-
Riksdagens Skrifvelse N:o 218. 11
gandena i § 29 frågan om kallande af fjärde profpredikant skall ånyo
upptagas. „
2. A frågodag skall valförrättare!! vid sammanträde med försam¬
lingens röstägande ledamöter det förestående valet bereda på sätt här
O O
nedan sägs.
§ 24.
Yppas på frågodag mot valförrättaren jäf, som han finner lagligt,
uppskjutes förrättningen, till dess domkapitlet om ny frågodag och annan
valförrättare förordnat,
§ 25.
1. Befinnes på frågodag, att profdagarna ej blifvit behörigen kun¬
gjorda, eller att förelagdt prof icke fullgjorts, eller att föreslagen präst
dött eller är till förslaget obehörig vorden, uppskjutes frågodagsförrätt-
ningen, och ankomme det på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med
denna lag öfverensstämmer.
2. Har frågodagssammanträdet icke blifvit vederbörligen kungjordt,
utsatte valförrättaren ny frågodag till annan söndag.
§ 26.
1. Rösträtt vid prästval tillkomme en hvar i församlingen mantals-
skrifven välfrejdad man eller kvinna, som uppnått 21 års ålder och äger
att för egen del i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut deltaga, dock
ej den, som står under förmynderskap, eller hustru, för hvilken god man
jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken förordnats. Hustru till röstberättigad
man äge ock, äfven om hon icke är berättigad att deltaga i kyrkostäm¬
mans öfverläggningar och beslut, rösträtt vid prästval i församlingen,
därest hon är välfrejdad och uppnått 21 års ålder samt ej är främmande
trosbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan och ej heller
god man jämlikt 19 kap. 4 § ärfdabalken för henne förordnats.
2. Medlem af icke territoriell församling äge ej rösträtt vid prästval
inom territoriell församling.
3. Rösträtt må i stadsförsamling ej utöfvas af annan än den, som
personligen infinner sig vid valtillfället.
I landsförsamling äge röstberättigad utöfva sin rösträtt genom annan
röstberättigad, och galle därvid om rösträttens öfverlåtande hvad för kyrko¬
stämma är i sådant afseende stadgadt,
4. Hvarje röstande äge en röst.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
§ 27.
1. För prästval skall särskild vallängd upprättas och på frågoda°-en
justeras. Anmärkning mot vallängden skall, för att kunna komma under
pröfning, af röstägande eller dess ombud antingen före frågodagen skrift¬
ligen affattad ingifvas till den, som kyrkoherdeämbetet i församlingen
förvaltar, eller ock vid justeringen på frågodagen framställas. Öfver
gjord anmärkning beslute val förrättaren. Gillar han den, varde vallängden
därefter rättad. Förekomma anmärkningar mot vallängden i så stort antal,
att valförrättaren finner uppskof med justeringen oundgängligen nödigt,
må 'justeringens afslutande kunna anstå till fortsatt frågodagsförrättning
å annan dag. Afser valet komministers- eller kapellpredikantstjänst, må
justeringens afslutande ock kunna uppskjutas till valdagen.
2. Har ett år förflutit från justeringens afslutande, vare vallängden
förfallen och skall ny längd för valet upprättas samt å frågodag justeras.
§ 28.
1- På frågodag för beredande af val till kyrkoherdetjänst må för¬
samling, som det önskar, kalla fjärde profpredikant. Har röstägande väckt
förslag härom, skall enligt de i § 26 stadgade grunder omröstning före¬
tagas sålunda, att den, som ej vill att fjärde profpredikant skall kallas,
röstar nej, och den, som önskar fjärde profpredikant^ kallande, på sin
röstsedel uppför namnet på den präst, han anser böra kallas. Därest vid
sådan omröstning nejrösterna ej uppgå till hälften af de afgifna rösterna
samt röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, ej understiger
tjugu och antingen uppgår till minst en femtedel af samtliga i den justerade
vallängden upptagna röstberättigade eller utgör minst trehundra, vare
denne, kallad till fjärde profpredikant. Hafva flera präster hvar för sig
erhållit högsta röstetalet och sådan röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten
mellan dem. Uppgå nejrösterna till hälften af de afgifna rösterna eller
har ej tillräckligt röstetal tillfallit någon af de präster, som varit under
omröstning, vare frågan om kallande af fjärde profpredikant förfallen.
2. Har fjärde profpredikant blifvit kallad, åligge valförrättaren att
om församlingens begäran skyndsamt göra anmälan hos domkapitlet och
samtidigt, medelst öfversändande af utdrag af frågodagsprotokollet, under¬
rätta den kallade, hvilken ofördröjligen skall hos domkapitlet skriftligen
tillkännagifva, huruvida han är villig mottaga kallelsen, och för sådant
fall bifoga de för ansökning till prästerlig tjänst föreskrifna handlingar.
Riksdagens Skrifvelse N:o 218. 13
3. Vögrar den, som blifvit kallad till fjärde profpredikant, att
efterkomma kallelsen, vare frågan om fjärde profpredikant förfallen, och
bestämme domkapitlet ofördröjligen dag för valet.
4. Har församling till fjärde profpredikant begärt präst, som är
obehörig att på förslaget uppföras, skall domkapitlet afslå församlingens
begäran. Har beslutet därom vunnit laga kraft, vare frågan om fjärde
profpredikant förfallen.
5. Har den, som till fjärde profpredikant blifvit kallad, förklarat
sig villig att efterkomma kallelsen, och förekommer ej skäl, som i mom. 4
afses, till afslag på församlingens begäran, uppföre domkapitlet den kallade
såsom fjärde profpredikant på förslaget och utfärde ofördröjligen till
honom kallelse att på förelagd dag aflägga prof som i § 20. sägs.
6. Anföras besvär öfver domkapitlets beslut, hvarigenom präst
blifvit såsom fjärde profpredikant å förslaget uppförd, inställe domkapitlet
valförrättningen i afbidan på besvärens afgörande.
§ 29.
1. Har efter frågodag, där fjärde profpredikant ej kallats, någon
af de föreslagna med döden afgått eller fått förslaget sig afsåga eller
blifvit från förslaget skild, vare församlingen berättigad att å ny frågodag
kalla fjärde profpredikant.
2. Dör fjärde profpredikant, innan val är hållet, eller förlorar han
innan den tid behörighet, som han å frågodagen hade, stånde församlingen
öppet att å ny frågodag kalla annan fjärde profpredikant.
§ 30.
öfver valförrättare^ åtgärd till valets beredning må besvär ej an¬
föras utan i sammanhang med besvär öfver valförrättningen.
§ 31.
1. Prästval skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter frågo¬
dag eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista profdagen, å
fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Kan valet ej förrättas å sålunda
bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.
2. Befinnes på valdagen, att valet ej blifvit behörigen utlyst, utsätte
valförrättaren ny valdag till annan söndag.
14 Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
3. Har frågodagsförrättning ej hållits efter sista profdagen och be-
finnes å valdagen, att profdag, som infallit efter frågodagen, ej blifvit
behörigen kungjord eller att profvet icke fullgjorts, uppskjutes valförrätt¬
ningen, och ankomme på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med
denna lag öfverensstämmer.
4. Göres af församling ansökning, att prästval i församlingen må
hållas å söckendag, äge Konungen sådant medgifva och meddela de före¬
skrifter, som i anledning däraf erfordras.
§ 32.
1. Valet skall ske med slutna sedlar, och böra de röstande i den
ordning, i hvilken de framträda, hvar för sig aflämna sina valsedlar.
2. Valet skall förrättas i den kyrka, där prof blifvit aflagdt,
eller, om . prof aflagts i två kyrkor, i den kyrka, domkapitlet bestämmer,
samt försiggå under de timmar, som af valförrättaren efter kyrkorådets
hörande blifvit bestämda och i kungörelsen om valet angifvits. När den
utsatta tiden är till ända och någon ej längre är tillstädes för afgifvande
af röst, skall omröstningen förklaras afslutad.
3. I större församling må, där valförrättaren efter kyrkorådets hörande
finner lämpligt, valet under hans inseende och inom samma lokal förrättas
på två eller flera efter församlingens lokala indelning bestämda afdelningar.
§ 33.
1. Hvad utöfver föreskrifterna i §§ 17—32 i afseende å prof-
predikanters missiverande, frågodagsförrättning och val iakttagas bör, där¬
om förordnar Konungen.
2. Där med hänsyn till församlings folkrikhet eller af annan orsak
pröfvas nödigt, att val eller frågodagsförrättning skall äga rum i två eller
flera lokaler, äge Konungen därom förordna äfvensom meddela bestäm¬
melser angående utseende af biträdande valförrättare och deras befogen¬
heter samt om sådan uppdelning af de vid frågodagsförrättning förekom¬
mande ärenden, att omröstning om fjärde profpredikants kallande må
kunna företagas å annan dag än öfriga till frågodagsförrättning hörande
angelägenheter.
§ 34.
Besvär öfver frågodagsförrättning och prästval må anföras endast af
röstägande eller af präst, som vid valet varit ställd under omröstning, och
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
skola vid talans förlust till domkapitlet ingifvas sist före klockan tolf å
tjugonde dagen efter valdagen.
§ 35.
Pröfva!' domkapitlet i anledning af anförda besvär nödigt, att vittnen
höras må, skall därvid förfaras på sätt i allmänhet angående vittnesförhör
i de vid domkapitlet anhängiggjorda mål är stadgadt.
§ 36.
Innefatta besvär anmärkning mot behörigen justerad vallängd, må
de i denna del icke till pröfning upptagas, därest ej mot det beslut af
valförrättaren, hvaröfver klagan föres, missnöje blifvit anmäldt till det
protokoll, som innehåller beslutet.
§ 37.
Varder röst afgifven, som genom köp, hot, tubbande eller annat
olaga medel vunnen är eller tillhör någon, den där i valet obehörigen
verkat, den röst vare ogin. Ej må dock sådan fråga väckas annorledes
än genom besvär; och bör, därest afseende skall å besvären fästas, hos
domkapitlet styrkas, att åtal för brottet blifvit väckt vid allmän domstol.
Pröfvar domkapitlet valet vara af åtalets utgång beroende, uppskjutes be¬
svärens pröfning, intill dess slutlig dom i brottmålet fallit. Eljest varde
de genast afslagna.
§ 38.
Skall, sedan val till prästerlig tjänst hållits, domkapitlet utfärda full¬
makt å tjänsten, och har, innan detta skett, den, som undfått de flesta
rösterna, blifvit till förslag obehörig eller aflidit eller hos domkapitlet
anmält, att han på grund af erhållen annan befordran ej vill till tjänsten
ifrågakomma, varde tjänsten kungjord till ny ansökan ledig. År han satt
under åtal, på hvars utgång beror, om han må vara till förslag obehörig,
skall med fullmaktens utfärdande anstå, till dess öfver åtalet slutligen
dömdt är.
§ 39.
Skall efter hållet val till kyrkoherdetjänst Konungen tillsätta tjänsten,
och inträffar, att den, som vid sådant val kommit under omröstning, blif-
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
vit, innan valhandlingarna äro till Konungen insända, till förslag obehörig
varde han af domkapitlet från förslaget skild; skolande i sådant fall, äfven¬
som om någon af de föreslagna blifvit ställd under åtal, som i § 38 sägs,
eller efter valet aflidit eller fått förslaget sig afsäga, domkapitlet utan
förslagets fyllande vid handlingarnas insändande till Konungen härom o-öra
anmälan.
§ 40.
Vill någon, som vid prästval icke erhållit de flesta rösterna, från
förslaget afgå, göre därom ansökning hos Konungen.
§ 41.
1. Har vid val till kyrkoherdetjänst någon af de å förslaget upp¬
förda erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna, skall han af dom¬
kapitlet förses med fullmakt å tjänsten, för så vidt af samtliga i den
justerade vallängden upptagna röstberättigade minst en femtedel deltagit
i omröstningen.
2. Har vid val till kyrkoherdetjänst ej någon af de å förslaget upp¬
förda . erhållit sådan röstöfvervikt, som i mom' 1 sägs, eller har ej af
samtliga i den justerade vallängden upptagna röstberättigade det i mom.
1 angifna antal deltagit i omröstningen, äge Konungen att till tjänsten
utnämna antingen en af de å förslaget uppförda eller ock någon till
tjänsten behörig präst, som jämlikt § 43 såsom sökande sig hos Konungen
anmält. °
.3. Den, som vid val till annan prästerlig tjänst än kyrkoherde¬
tjänst erhållit de flesta rösterna, skall af domkapitlet förses med fullmakt
å tjänsten. Har vid valet högsta röstetal tillfallit flera, som voro under
omröstning, namne domkapitlet till tjänsten den bland dessa, som pröfvas
därtill mest lämplig. Har vid valet icke någon röstägande afgifvit röst,
välje domkapitlet bland de föreslagna, som nyss är sagdt.
§ 42.
Skall efter hållet val Konungen utnämna till prästerlig tjänst, insände
domkapitlet, sedan valet vunnit laga kraft, ofördröjligen till Konungen
samtliga ansöknings- och valhandlingar samt förslagsprotokoll.
§ 43.
1. Kyrkoherdetjänst inom hvilket stift som helst må kunna utom
förslag hos Konungen sökas af:
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
präst, som är i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd så¬
som missionär bland icke kristna folk, _ . .
i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställd sjömanspräst, i
hvilkens aflöning statsmedel ingå, . „ , ,
pastorerna vid de svenska församlingarna i berlm, London och
paris, .si|™^afvare af sådan yid central straff- och arbetsanstalt inrättad
predikantbefattning, med hvilken ej får förenas annan syssla än predikant-
tjänst vid läns- och kronohäkte; . x A. . .
allt dock under villkor att den sökande under minst tio ar tjänst¬
gjort i en eller flera af nu nämnda befattningar. .
2. Konungen må i särskilt fall förunna ansökningsrätt, som förut
är sagd, åt präst af framstående förtjänst. n .
3. Rätt att, i enlighet med hvad ofvan är omförmäldt, utom för¬
slå^ hos Konungen söka kyrkoherdetjänst inom Härnösands eller Luleå
stift tillkommer jämväl präst, som tillhör Luleå stift och under minst tio
år tjänstgjort inom stiftets finsktalande församlingar. Da sådan präst
vunnit befordran till kyrkoherdetjänst, har omförmälda rätt för honom
upphört. ocp när sökande, som här sägs, må sig anmäla, därom för¬
ordnar Konungen.
§ 44.
Besvär, hvilka hos Konungen anföras öfver domkapitels beslut i fråga
om tillsättning af prästerlig tjänst, skola vid talans förlust mgifvas till
domkapitlet sist före klockan tolf å tjugonde dagen från den dag, då be¬
slutet blifvit genom anslag kungjordt. Domkapitlet aligge i ty fall att med
föreläggande af viss tid och äfventyr, om den tid försittes, att sadant
icke föranleder uppehåll med målets afgörande, öfver besvären in¬
fordra vederbörandes underdåniga förklaring. Om klaganden eller annan
tillhandahåller erforderligt antal bestyrkta afskrift af besvärsskriften,
skall dylik förklaring infordras genom tillställande af afskrift åt be¬
svärsskriften. Sedan förklaring inkommit eller den därför förelagda tid
tilländalupit utan att förklaring blifvit afgifven, insände domkapitlet oför¬
dröjligen besvärshandlingarna till ecklesiastikdepartementet och loge därvi
eget underdånigt utlåtande.
§ 45.
Kyrkoherdetjänst i pastorat, som är anslaget till prebende, tillsättes
i och genom tillsättning af den tjänst, hvilken pastoratet såsom pre¬
bende åtföljer.
Bill. till Riksd. Prat. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 61 Häft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 218.
§ 46.
Är någon särskild rätt eller förmån i fråga om tillsättning af
prästerlig tjänst församling försäkrad, eller äro i afseende på domkapitlets
förfarande vid tillsättning af vissa kyrkoherde-, komministers- eller kapell-
predikantsbefattningar särskilda bestämmelser af Konungen meddelade
galle hvad därom är eller blifver af Konungen stadgadt; dock att vid
omröstning för tillsättning af sådan tjänst stadgandena i § 26 skola äga
tillämpning. °
§ 47.
1. Genom denna lag göres ej rubbning i särskild rätt eller förmån
som i fråga om tillsättning af präst må vara enskild person försäkrad.
2. Har enskild person, som äger rätt att till ledig prästerlig tjänst
kalla präst utan föregånget förslag, försummat att inom den tid Konungen
äger bestämma till domkapitlet ingifva kallelse å behörig präst, rare
kallelserätten för den gången förlorad, och gånge med tjänstens tillsättning
som om prästerlig tjänst i allmänhet är föreskrifvet.
§ 48.
, ,L. 0mr tillsättning af prästerlig tjänst vid krigsmakten, utländsk
beskickning, fängelse eller hospital lände till efterrättelse hvad Konuno-en
förordnar. ö
., v 2', .,till8ättning af prästerlig tjänst, som vid sjukhus eller ock
vid bruk, fabrik eller annat verk eller vid arbetsföretag af större omfatt-
mng må vara inrättad eller med Konungens tillstånd inrättas, så ock med
tillsättning af extra ordinarie prästerlig tjänst, som i församling med
Konungens tillstånd inrättas, gånge efter hvad för hvar särskild sådan
tjänst vederbörligen stadgas.
Denna lag skall till efterrättelse gälla från och med den 1 januari 1910.
. Med tillsättande af prästerlig tjänst, som då är kungjord till an¬
sökning ledig, skall förfaras efter hittills gällande lag.
En hvar, som, då denna lag träder i tillämpning, är, utöfver hvad
i lagen stadgas, berättigad att för befordran till prästerlig tjänst räkna
tjänstår, skall för sin person vid den rätt bibehållas, sådan den honom
Riksdagens Skrifvelse N:o 21H.
19
efter dittills gällande stadganden tillkom. Den, som, då lagen träder i
tillämpning, äger att utom förslag hos Konungen söka regala pastorat,
skall, så länge denna rätt efter dittills gällande bestämmelser skulle hafva
tillkommit honom, för sin person åtnjuta rätt att utom förslag hos Konun¬
gen söka kyrkoherdetjänst, ändå att sådan rätt eljest ej enligt denna lag
honom tillkommer. „ , ,
Territoriell församling, som fått sig tillförsäkrad särskild rätt eller
förmån i fråga om tillsättning af kyrkoherde-, komministers- eller kapell-
predikantsbefattning och däraf fortfarande vill vara i åtnjutande, skall inom
tre år, efter det denna lag trädt i kraft, därom göra ansökning hos Konun¬
gen, vid äfventyr att dylik rätt eller förmån eljest anses förfallen, böres
sådan ansökning, förordne Konungen, huruvida och under hvilka villkor
denna rätt eller förmån må tillgodonjutas.
Stockholm den 22 maj 1909.
Med undersåtlig vördnad.