RIKSDAGENS PROTOKOLL
1909. Första Kammaren. N:o 48.
Lördagen den 22 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. in.; och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.
Justerades protokollet för den 15 i denna månad.
Anmäldes och bordlädes Första Kammarens tillfälliga utskotts
utlåtanden:
n:o 28, i anledning af Andra Kammarens beslut på grund af
väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för
beredande af största möjliga kredit på penningmarknaden till åstad¬
kommande af jordbruk och bostäder åt mindre bemedlade personer
m. m.;
n:o 29, i anledning af Andra Kammarens beslut på grund af
väckt motion angående utredning rörande till industriens understöd
upplåten kronojord m. m., och
n:o 30, angående Andra Kammarens fattade beslut rörande
skrifvelse till Kungl. Maj:t om upphörande af tullbevakningens
patrullering medelst segling och rodd å vissa kuster m. m.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag, n:o 35,
till paragraf i riksdagsbeslutet angående af Riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
Föredrogs ånyo bevillningsutskottets den 19 och 20 innevarande Angående
månad bordlagda betänkande n:o 32, i anledning af Kungl. Maj:ts ratf ^ ..
proposition om rätt för Kungl. Maj:t att i visst fall förordna om attl?visst fall
omedelbar tillämpning af ifrågasatt förhöjd tull eller tillverknings- förordna om
skatt. omedelbar till-
I proposition n:o 84, som hänvisats till bevillningsutskottet, Ympning af
hade Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, att, däresttuKellertill-
Första Kammarens Frot. 1909. N:o 48. 1 verlcnings-
skatt.
N:o 48. 2
Lördagen den 22 Maj, f. m.
Angående
rätt för
Kungl. Maj:t
att i vissa fall
förordna om
omedelbar till-
tampning af
ifrågasatt
tull- eller till-
verknings-
skatt.
(Forts.)
Kungl. Maj:t skulle besluta att för Riksdag, sammanträdande under
år 1910, framlägga förslag om höjande af tull å kaffe, socker, tobak,
vin eller spritvaror eller af tillverkningsskatt å brännvin eller socker,
Kungl. Maj:t måtte äga att tillika förordna, att den ifrågasatta högre
tullafgiften eller tillverkningsskatten skulle tillämpas, intill dess Riks¬
dagens beslut i anledning af samma förslag kungjorts, under iakt¬
tagande af vissa angifna bestämmelser.
Utskottet både i detta utlåtande på anförda grunder hemställt,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition om rätt för Kungl. Maj:t
att i visst fall förordna om omedelbar tillämpning af ifrågasatt tull-
eller tillverkningsskatt icke måtte vinua Riksdagens bifall.
Reservation hade afgifvits af friherre Beck-Friis samt herrar
Hammarström och Trapp, hvilka ansett, att utskottets yttrande bort
hafva följande lydelse:
Då departementschefen i sitt ofvan intagna anförande till stats¬
rådsprotokollet i detta ärende, efter att hafva erinrat om den långa
tid, som måste förflyta, innan den i propositionen till innevarande
års Riksdag föreslagna ändringen af § 60 regeringsformen kunde
varda genomförd, framhållit, hurusom det vore af vikt, att jämväl
för nyssberörda tid de olägenheter blefve undanröjda, för hvilkas
af hjälpande grundlagsändringsförslaget vore afsedt, vill det synas,
som om nu föreliggande proposition vore framlagd under förutsätt¬
ning af bifall till berörda förslag om ändring af § 60 regerings¬
formen. Sedan numera sistnämnda förslag i följd af kamrarnas
skiljaktiga beslut förfallit, torde därför kunna antagas, att den för¬
utsättning bortfallit, under hvilken förevarande proposition afgifvits.
Men äfven om ett sådant formellt samband emellan de bägge
propositionerna icke skulle föreligga, lärer det med hänsyn till den
utgång, frågan om ändring af § 60 regeringsformen erhållit, få
anses möta öfvervägande betänkligheter, att Riksdagen nu skulle,
om också blott för begränsad tid, utan påvisade särskilda skäl, afstå
någon del af sin bestämmanderätt öfver bevillningarna.
På grund häraf hemställer utskottet,
att etc. (= utskottet);
Herr Hammarström: Jag tillåter mig fästa uppmärksam¬
heten på att, efter det beslut som kammaren fattade i måndags i
grundlagsändringsfrågan, kammaren väl knappast idag kan, utan
att förfara inkonsekvent, godkänna motiveringen i det förelig¬
gande betänkandet. Jag behof ver, för att ådagalägga det, endast
hänvisa till innehållet i sista stycket på sidan 3, som uttalar en upp¬
fattning, alldeles motsatt den, som fick sitt uttryck i kammarens
beslut i måndags. Jag anhåller därför, herr vice talman, att få yrka
bifall till utskottets hemställan med den motivering, som innehålles
i reservationen.
Herr Ca valli: Jag vill här framhålla den synpunkten, att frå-
3 N:o 48.
Lördagen den 22 Maj, f. in.
gan här galler hvad Riksdagen tillförene i saken åtgjort. Riksda- Angående
gen har genom de skiljaktiga beslut, hvari kamrarna stannat, afslagit „ rätt. . .
Kungl. Maj :ts förslag till ändring af 60 § regeringsformen. Det att iVissa fall
betänkande, som här föreligger, är helt enkelt konsekvensen af förordna om
det beslut, som då fattades, och motiveringen står icke i strid med omedelbar till-
utan tvärtom i full öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i frå- lämPni9 af
gan åtgjort. tuuZlerUU
Nu har den siste ärade talaren, med framhållande af den stånd- Verknings¬
punkt kammaren förut intagit, yrkat en annan motivering, än den rätt.
utskottet föreslagit, yrkat bifall till den motivering, som blifvit af (Forts.)
honom föreslagen. Det spelar ju ingen roll, hvilken motivering
kammaren bestämmer sig för, ty någon ändring af beslutet kan
icke åstadkommas och har icke heller af talaren påyrkats; men för
migi är det ofattbart hvad som skulle vinnas genom bifall till reser¬
vanternas förslag. För min del tillåter jag mig hemställa om bi¬
fall till utskottets såväl hemställan som motivering.
Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herr
vice talmannen, att i afseende på föreliggande utlåtande, förutom
beträffande motiveringen, hvartill han ville återkomma efteråt, yr¬
kats allenast, att utskottets hemställan skulle bifallas.
På sedermera gjord proposition biföll kammaren hvad utskottet
i föreliggande utlåtande hemställt.
Beträffande härefter motiveringen yttrade herr vice talmannen,
att i afseende därå yrkats, dels, af herr Cavalli, att utskottets för¬
slag skulle bifallas, dels ock, af herr Hammarström, att kammaren
skulle godkänna det yttrande, som intagits i den af friherre Beck-
Friis m. fl. vid betänkandet afgifna reservation.
Sedermera gjordes propositioner i enlighet med dessa yrkanden,
och förklarades propositionen på bifall till herr Hammarströms yr¬
kande vara med öfvervägande ja besvarad.
Vid ånyo skedd föredragning af bevillningsutskottets den 19
och 20 innevarande maj bordlagda betänkanden och memorial:
n:o 33, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående särskilda bevillningsafgifter för utländingar, som i
Sverige åtaga sig eller utföra arbete utan att här vara uppförda till
beskattning,
n:o 34, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907,
dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för
år 1910, samt
n:o 35, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse af 1, 3, 8 och 52 §§ i förordnin¬
gen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften,
N:o 48.
4
Lördagen den 22 Maj, f. m.
biföll kammaren hvad utskottet i dessa betänkanden och me¬
morial hemställt.
Vid förnyad föredragning af lagutskottets den 19 och 20 i
denna månad bordlagda memorial n:o 73, med föranledande af
kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande lagutskottets utlåtande n:o
62 i anledning af dels Kungl. Majrts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse af § 16 i värnpliktslagen den 14 juni 1901,
dels ock med föranledande däraf väckta motioner, biföll kammaren
hvad utskottet i detta memorial hemställt.
Samman-
jämkningsför-
slag i fråga
om lagar om
arrende af
viss jord å
landet inom
Norrland och
Dalarnem.m.
Föredrogs ånyo lagutskottets den 19 och 20 innevarande maj
bordlagda memorial n:o 74, med föranledande af kamrarnas skilj¬
aktiga beslut beträffande lagutskottets utlåtande n:o 64, i anledning
af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arrende
af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne samt till lag an¬
gående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne, dels ock
därmed sammanhängande motioner.
I utlåtande n:o 64, i anledning af dels Kungl. Majds proposi¬
tion med förslag till lag om arrende af viss jord å landet inom
Norrland och Dalarne samt till lag angående uppsikt å vissa jord¬
bruk i Norrland och Dalarne, dels ock därmed sammanhängande
motioner hade lagutskottet hemställt, att Riksdagen, under förkla¬
rande att Kungl. Maj ds ifrågavarande proposition icke kunnat i
oförändradt skick af Riksdagen bifallas, måtte i anledning af pro¬
positionen samt herr Staaffs in. fl. och herr Lindhagens m. fl. i
ämnet väckta motioner för sin del antaga lagar af den lydelse, ut
skottets nämnda utlåtande innehåller.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hade vid be¬
handlingen af detta utlåtande kamrarna stannat i olika beslut.
I ändamål af sammanjämkning mellan de olika beluten hade
utskottet i nu föredragna memorial hemställt,
1) att antagandet af hvardera af förevarande lagförslag gjor¬
des beroende af att det andra förslaget af båda kamrarna jämväl
antoges;
2) att kamrarna, med frånträdande af sina förut fattade beslut
rörande 2 och 4 §§ i förslaget till lag om arrende af viss jord å
landet inom Norrland och Dalarne, måtte besluta, att dessa §§ skulle
erhålla den lydelse, som innehölles i Kungl. Maj:ts proposition, samt
att Andra Kammaren, med frånträdande af sitt beslut beträffande
21 § i sistnämnda lagförslag, biträdde Första Kammarens beslut
beträffande samma §, äfvensom att kamrarna, i hufvudsaklig öfver-
Lördagen den 22 Maj, f. in.
5 N:o 48.
ensstämraelse med Andra Kammarens beslut beträffande 11 § i Samman-
sistnämnda lagförslag, måtte antaga följande lydelse af denna §: ^gia^Tfr^åga
..a om lagar om
»U « arrende af
55 ‘ triss jord å
Har arrendatorn genom nyodling eller annan jordförbättring *nom.
än sådan, som af ser bättrande af brister efter ty i 8 § tredje styc- j^alarnem.m.
ket sägs, på ett varaktigt sätt förökat fastighetens värde, njute han (Forts.)
ersättning därför af jordägaren, när fastigheten afträdes; dock att
ersättning för nyodling ej utgår med mindre jordägaren lämnat
skriftligt samtycke till nyodlingen eller arrendatorn före dess före¬
tagande hos jordägaren anmält sin afsikt att odla samt därvid an-
gifvit platsen och de ungefärliga gränserna för det tillämnade od-
lingsområdet äfvensom genom intyg af behörig person styrkt, att
området lämpar sig för odling och att odlingen är för fastigheten
fördelaktig. Behörig att utfärda intyg, som nu sagts, är i statens
eller hushållningssällskaps tjänst anställd landtbruksingeniör, agro¬
nom eller jordbrukskonsulent, så ock annan, som Konungens be¬
fallningshafvande tillerkänt behörighet därtill.
Ersättning, som nu sagts, skall beräknas efter det ökade värde,
fastigheten till följd af nyodlingen eller jordförbättringen kan anses
äga, då den af arrendatorn afträdes; dock må ersättningen ej öfver¬
stiga den för arbetets utförande nödiga kostnad.
Har arrendatorn i aftalet tillförsäkrats rätt till ersättning för
förbättring i vidare mån än nu är sagdt, vare det gällande.»
3) att kamrarne, med frånträdande af sina fattade beslut be¬
träffande 1 § i förslaget till lag angående uppsikt å vissa jordbruk
i Norrland och Dalarne, måtte besluta, att denna § skulle erhålla
följande lydelse:
»1 §. ■
Finnes å fastighet på landet, tillhörig bolag eller förening för
ekonomisk verksamhet, åker och äng i den omfattning, att sjan¬
ständigt jordbruk därå kan idkas, skall uppsikt, på sätt nedan för-
mäles, hållas däröfver att jordbruket å fastigheten icke nedlägges
eller ägor och byggnader eljest så vanvårdas, att jordbrukets vid¬
makthållande därigenom äfventyras.
Lag samma vare, där fastigheten tillhör enskild person, hvil¬
ken uppenbarligen besitter fastigheten hufvudsakligen för att till¬
godogöra sig skogsafkastningen och icke är mantalsskrifven å fastig¬
heten eller å fastighet, som är i sambruk med densamma.
Är fastigheten utarrenderad i enlighet med lagen om arrende
af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne, skall hvad nu
sagts äga tillämpning allenast i den mån jordägaren är enligt nämnda
lag för vidmakthållande af fastigheten ansvarig.
N:o 48. 6
Lördagen den 22 Maj, £. m.
Samman- Vid pröfning af frågorna, huruvida å fastighet finnes åker och
Blåsyra0a s^au omfattning att sjelfständigt jordbruk därå kan idkas
om9lagar ^omoch om fastighet besittes hufvudsakligen för skogsafkastningens
arrende af tillgodogörande, skola i samma ägaTes hand befintliga, genom ägo¬
ms jord å styckning eller jordafsöndring skilda områden af samma hemman
landet inom betraktas såsom en fastighet.»
JSorrland och a
Dalarnem.m.
(Forts.) samt att Andra Kammaren, med frånträdande af de af sitt
förut fattade beslut beträffande denna § föranledda beslut rörande
3 och 8 §§ i sistberörda lagförslag och lagförslagets rubrik, i hvad
sistnämnda paragrafer och rubriken afveke från Kungl. Maj:ts för¬
slag, måtte biträda samma förslag i sist afsedda delar.
Herr Hägg lund: Enär jag beträffande den föreliggande
sammanjämkningen hyser betänkligheter, skall jag tillåta mig att
såsom representant för de orter, som lagarna afse, uttala dessa mina
betänkligheter.
Då sammanjämkningen af dessa speciallagar för Norrland vid
1907 års riksdag förelåg till behandling i denna kammare, uttalade
jag mig äfven då mot desamma. Denna kammare afslog också då
dessa tvångslagar. Jag medgifver visserligen, att de nu föreliggande
lagarna äro något modifierade, och det var därför som jag, ehuru icke
utan motvilja kunde vara med om att acceptera desamma vid deras
första behandling här i kammaren. Men nu har lagutskottet vid
sammanjämkningen nödgats skärpa bestämmelserna i lagförsla¬
get till följd af medkammarens tidigare beslut, och det är däremot
jag nu väll uttala mig. Jag förbigår däfvid stadgandena om att
jordägaren skall ha skyldighet att under hela arrendetiden vidmakt¬
hålla åbyggnaderna och att man med böter upp till 2,000 kronor
söka »uppigga» jordägare — som anses vanhäfda sitt jordbruk —
och detta för hvarje jordbruk, som jordägaren äger och befinnes
vansköta, ehuru det nog vore frestande att jämväl däremot något
erinra såsom något emot vår hittills följda rättsgrundsats stridande.
Det är däremot i fråga om bestämmelserna i 11 §, som jag i syn¬
nerhet fäster mig. Att arrendator emot jordägarens vilja skall kunna
vidtaga nyodlingar å det arrenderade området och därför vara be¬
rättigad till ersättning af jordägaren, synes mig rättsvidrigt.
Visserligen stadgas, att området skall lämpa sig för odling,
och att odlingen är för fastigheten fördelaktig, men hvem skall
afgöra detta? Jo landtbruksingenjör, agronom, jordbrukskonsulent
eller en af Konungens befallningshafvande därtill förordnad person.
Ja, men, mina herrar, har man därigenom anledning vara fullt för¬
vissad, att frågan kommer att läggas i fullt lämplig hand, en hand,
som äger att ensam afgöra om odlingen är för jordbruket nödig och
nyttig, och om den sålunda bör af jordägaren bekostas? Jag tvif-
lar därpå.
Mången jordbruksingenjör, agronom eller konsulent har jag hört
Lördagen den 22 Maj, f. in.
7 N:o 4N.
vara för nyodlingar i Norrland så entusiastiskt stämd, att jag tror, Sammans¬
att de skulle kunna med gladt mod intyga, att det lönar sig att odla, J^wTfraqn
diir det är uppenbart, att odlingen skulle draga dryga kostnader om yiagJar yom
utan motsvarande nytta. arrende af
Men ännu värre ställer det sig med dem, som förordnats af viss jord å
Konungens befallningshafvande; och deras intyg är lika gällande.
Vidare bör man beakta att det är arrendatorn som ensamt kallar j)aiarnemm.
den sakkunnige att syna och afgöra om odlingen »är nödig och nyt- (Forts)
tig». Nekar en af dessa sakkunnige att tillstyrka odlingen, går arren¬
dator!! till en annan, som är mera medgörlig — så att i realiteten
ligger afgörandet i arrendatorns egen hand — han får tillfälle att
på sådant sätt döma i egen sak — jordägaren ohörd.
Den som varit i tillfälle att under gårdagen i Andra Kammaren
åhöra en Konungens befallningshafvandes yttrande i den förelig¬
gande frågan kan hafva skäl att få den uppfattningen, som jag här
uttalat. Denne Konungens befallningshafvande förklarade i går
i Andra Kammaren, att han för sin del ville vara med om långt
strängare lagar än de föreliggande, men han tog detta nu till en
början under hopp om att sedan få något ännu strängare emot jord¬
ägaren. Jag är viss om att de personer, som förordnats af en dylik
Konungens befallningshafvande, skola komma att klämma efter
rätt duktigt, när det gäller att tillämpa lagparagrafernas bestäm¬
melser.
Målet, till hvilket lagförslagets upphofsman syftar, är ingalunda
att upphjälpa jordbruket och att skydda den själfägande jordbrukar-
klassen i Norrland. Långt därifrån. Målet är ett helt annat, och
det målet finner man, om man läser herr Lindhagens reservation
till Norrlandskommitténs betänkande. Herr Lindhagen säger där
öppet, att han icke med sitt förslag afser att skydda jordbruket.
Nej, han vill göra det för bolagen så olidligt som möjligt, så att det
slutligen blir nödvändigt att öfverlämna jorden till staten, till det
allmänna. Det är hufvudsyftemålet. Man börjar i Norrland med
en sådan lagstiftning, och jag är viss om att man nöjer sig nog icke,
förrän man nått Skåne. De föreliggande lagförslagen äro ett stort
steg, som jag nämnt, emot detta mål, en sträfvan, som säkerligen
icke gagnar vare sig det allmänna, den enskilde eller Norrland i dess
helhet. Detta hämmar, i stället för att främja, utvecklingen af Norr¬
lands utvecklingsmöjligheter, och dessa lagar komma icke heller att
öka eller ens bevara den själfägande jordbrukarklassen i Norrland.
Jag vill ingalunda göra mig till någon försvarare för trävarubolagens
handlingssätt i Norrland — visst icke — men jag vågar dock påstå
att det är med deras tillhjälp, som jordbruket på många ställen
blifvit upphjälpt och att befolkningen erhållit en långt bättre till¬
varo däruppe i Norrland än den hade det förrän trävarurörelsen
tog sin början därstädes — och jag är viss om att det vore en åter¬
gång till de gamla knappa förhållandena, om man kringskär möjlig¬
heten för bolagen att med framgång bedrifva sin verksamhet.
N:o 48. 8 Lördagen den 22 Maj, f. m.
Samman^ Man säger, att dessa nyodlingar komma icke att blifva så om-
Kla^rfraqa ^attancJe oc'h komma icke att kräfva så stora kostnader. Arren-
orti lagar »»datorn är icke mäktig att företaga några stora odlingar, och det kan
arrende af sålunda icke blifva tal om några större belopp. Jag för min del
viss jord å hyser den uppfattningen, att arrendator^ då han på detta sätt
NorrlanT°och^n^u^es’ skall> såvidt han kan, vidtaga alla möjliga odlingar, då han
Dalame m.m. veU att han härför får betaldt och under tiden han har arrendet får
(Forts.) draga nytta af odlingarna.
Jag kan förstå, och jag har med min röst bidragit till ett förbud
för bolagen att i Norrland förvärfva jordbruk. Detta anser jag rik¬
tigt, ty det kan ju vara och är enligt min mening i sin ordning, att
icke bolagen få blifva ägare till allt för stora jordområden — därigenom
förminskas naturligtvis den själfägande jordbrukarklassen — men det
strider emot mina rättsbegrepp att lagstifta på sådant sätt, som
uppenbart verkar så, att jordägaren skall nödgas afstå och öfverlämna
det han redan äger. Det är visserligen sant, att »land skall med lag
byggas», men det fordras, att lagen hvilar på fullt rättvis grund och
träffar hvar man lika. Så är icke förhållandet med dessa lagar.
Äfven om det vore fråga om en lagstiftning mot mörkrets makter,
måste man se till att lagstiftningen hvilar på rimlighet och rättvisa.
Dessa lagförslag äro frammanade under trycket af en med konst¬
lade medel uppjagad opinion, dock mera i pressen och här i Riks¬
dagen, än ute på landet där uppe i Norrland.
År det riktigt, är det klokt, att i trötthetens tecken denna kam¬
mare skall för eu sådan oponions skull falla till föga, öfvergifva sin
uppgift att, innan nya lagförslag antagas, noga se till att de äro byggda
på goda och rättfärdiga rättsprinciper?
Jag har såsom representant för Norrland vågat framställa detta
spörsmål, innan kammaren går att fatta sitt afgörande beslut i frå¬
gan, och framför allt för att för min ringa del afgifva en allvarlig pro¬
test mot tanken på en vidare fortsättning af ett än olidligare tvångs-
lagstiftningsarbete för Norrland.
Min åsikt är den, att denna kammare icke bör gå längre än den
redan gjort, då den antog Jagarna, då desamma senast förelågo för
kammarens behandling. Någon jämkning däröfver är ur min syn¬
punkt sedt att gå för långt.
Utskottet har i fråga om sammanjämkningen emellertid varit
om sitt föreliggande betänkande enigt. Jag skall därför för min del
ieke nu under ärendets sista behandling bära fram någon sten, på
hvilken frågan kan falla, och därför, herr talman, har jag icke något
yrkande att nu framställa.
Herr Afzelius: Kammaren känner förut nogsamt min upp¬
fattning i denna fråga — den är alldeles motsatt den föregående ärade
talarens.
Hvad den s. k. förbudslagstiftningen beträffar ansåg jag den vara
ett mycket konstladt medel, hvars effekt kunde blifva ytterst tvifvel-
9 N:o 48.
Lördagen den 22 Maj, f. m.
aktig och som icke af annan anledning kunde försvaras annat än på Sammaaf¬
grund af en absolut nödvändighet att gorå något. En arrendelag^gTfräga
däremot för Norrland anser jag vara en i och för sig fullt riktig och om iagar om
naturlig tanke. Att i ett land, där industriens intressen dominera arrende af
samhället, staten söker hålla uppe jordbruksintresset och det jord- ™« jord å
brukande befolkningens intressen, det anser jag fullt riktigt. Jag Norrland och
skall vid detta tillfälle icke ingå på. några detaljer, ty jag hoppas, att £>aiarnem.m
striden nu är slut. Men hvad särskildt denna punkt beträffar, om od- (Forts.)
lingar och den räddhåga man visar för dessa bestämmelser, förvånar
den mig i sanning. Den som känner utländsk lagstiftning, speciellt
den engelska, och den vidsträckta rätt till ersättning, som där i
allmänhet tillerkännes en arrendator, han kan icke med skäl betrakta
dessa specialbestämmelser såsom en orättfärdighet.
Som sagdt, jag hälsar detta sammanjämkningsförslag med stor
glädje. Jag tror icke, att jag öfverdrifver mycket, om jag säger,
att denna lagstiftningsfråga är en af de största och viktigaste, som
varit förelagda denna Riksdag, och att det beslut, som jag nu hoppas
kammaren fattar, kan betecknas såsom ett af de lyckligaste från
denna 1909 års riksdag.
Jag yrkar bifall till sammanjämkningsförslaget.
Häri instämde herrar Björklund och Skytte.
Herr Berggren: Jag ber att få bemöta den ärade talaren
på Yästernorrlandsbänken.
Han slutade sitt anförande med att tala om att det var icke
behof vet af en arrendelag uppe i landet, som egentligen gjorde sig
så mycket gällande, utan det var en uppjagad opinion därför huf¬
vudsakligen i Riksdagen och i pressen.
Jag ber då att få framhålla, att det är just sådana anföranden,
som det han höll, som uppjaga en afvog opinion inom kammaren och
försöka snedvrida en fråga, hvarpå man arbetat under många år.
Han framhöll bland annat, att målet med denna lag icke vore att
upphjälpa jordbruket utan någonting helt annat, och häntydde på
det förslag, som en ledamot af Andra kammaren, herr Lindhagen,
framställt. Det är mellertid nu icke fråga om några Lindhagenska
förslag — dem taga vi nog afstånd från allihopa — utan det är fråga
om ett förslag, som verkligen afser att upphjälpa det försämrade jord¬
bruket i öfre Norrland. Det är således afsedt att befordra utveck¬
lingen och icke, såsom den förste talaren sade, att rent af hindra den,
ty om det fortfätter, såsom hittills med jordbruket å dessa många
hemman, som tillhöra de stora bolagen, kommer jordbruket å dem
att gå tillbaka.
Han yttrade vidare, att det skulle vara svårt att bestämma,
om de mycket omdebatterade nyodlingarna skulle blifva till något
värde för hemmanen, och omnämnde de personer, som voro föreslagna
att verkställa uppskattningen. Ja, vill man komma med misstro-
N:o 48. 10
Lördagen den 22 Maj, f. m.
Samman- ende, kan man i hvilken fråga som helst framkasta tvifvel, huruvida
^slaqTfraqa'f.öres^a§na. kommittéer eller enskilda personer äro lämpliga och dug¬
om lagar om för sina uppdrag. Jag tror dock, att de ifrågasatta personerna
arrende af verkligen kunna bedöma den saken. Och för öfrigt tror jag, att det
viss jord å finnes möjlighet att öfva påtryckning på värdesättarna, om det skulle
Norrland °Mh Yisa siS> att.de Pa något sätt gå öfver sin befogenhet. Det kan omöj-
Dalame m. m. dg.en vara förenadt med landets och Norrlands bästa att längre upp-
(Forts.) skjuta denna viktiga fråga. Den är genomarbetad. Jag tror, att
det vore högst beklagligt, om den vid denna riksdag folie, och det kan
ifrågasättas, huruvida en regering, om den nu faller, kan våga taga
upp den igen, då Första Kammaren är så motsträfvig att taga denna
lag-
Jag för min del hoppas, att kammaren måtte taga det nu fram¬
lagda sammanjämkningsförslaget.
Herr Uppström: Jag har icke begärt ordet för att bemöta
de anmärkningar, som vi åter fått höra mot den s. k. Norrlandslag-
stiftningen. Den frågan är genom kammarens beslut vid ett före¬
gående tillfälle afgjord. Vid detta tillfälle hafva vi endast att pröfva,
huruvida det sammanjämkningsförslag, som lagutskottet framlagt,
är sådant, att det kan antagas, d. v. s. huruvida den åtgärd, som det
ålegat lagutskottet att vidtaga, är så utförd, att den kan godkännas
på de grunder, om hvilka bägge kamrarna redan förut förenat sig.
Jag anhåller vördsamt, att kammaren nu ville bifalla samman¬
jämkningsförslaget och icke, såsom det skedde för ett år sedan, gen¬
om betänkligheter i ett par detaljer bringa hela frågan på fall och
utsätta den för nya äfventyrligheter, hvilkas slut vi icke kunna be¬
stämdt beräkna. Jag hoppas, att denna afdelning af Norrlands-
lagstiftningen må med denna riksdag vara afslutad, så att det blir
fred i detta hänseende.
Jag anhåller om bifall till lagutskottets förslag.
I detta anförande instämde herr Kinberg.
Herr Fahlén: Äfven jag ber att få yrka bifall till det nu
föreliggande sammanjämkningsförslaget.
Jag kunde icke underlåta att begära ordet, då jag hörde den
förste talaren yttra, att här var fråga om en lösning i trötthetens
tecken. Så är icke förhållandet, utan tvärtom; bakom detta förslag
ligger ett betydande arbete, som utförts icke i trötthetens utan i
det vakna intressets tecken och under fullt medvetande af frågans
utomordentliga vikt, och det är enligt min tanke på ett synnerligen
lyckligt sätt, som utskottet kunnat lösa de skiljaktigheter, som före-
lågo mellan de olika meningar, som i frågan gjort sig gällande.
Talaren förmenade, att denna kammare icke skulle kunna gå
längre,_ än den gick, då den behandlade den ifrågavarande Kungl.
propositionen. Ja, skulle man i allmänhet ställa sig på en sådan
11 N:o 4S.
Lördagen don 22 Maj, £. in.
ståndpunkt, kan jag sannerligen icke förstå, huru man skall kunna
få till stånd något lagstiftningsarbete. För att komma till en sam
manjämkning måste ju hvardera sidan uppgifva något af sin stånd- om lagar om
punkt, och vid detta tillfälle har det sannerligen icke varit denna arrende af
kammare, som behöft göra de största eftergifterna, utan de största viss jord å
eftergifterna hafva ovedersägligen blifvit gjorda från Andra Kam- x^lndZch
marens sida. _ Dalarnem.m.
Jag ber vördsamt att få ansluta mig till det yttrande, som vi nyss (Forts.)
hört från den ärade talaren på Stockholmsbänken och att i likhet
med honom få på det varmaste hemställa, att kammaren ville bi¬
falla det föreliggande förslaget.
Herr Trygg er: Denna kammare har efter moget öfvervä¬
gande antagit en arrendelag för Norrland; kammaren har flera gånger
förkastat förslag om en vanhäfdslag och nu hafva vi i dess ställe
fått en uppsiktslag, hvilken kammaren godkänt. Under sådant
förhållande lär det icke vara möjligt annat, än att kammaren godkän¬
ner detta lagutskottets betänkande, såvida man icke kan göra gällande
att sammanjämkningen är på sådant sätt åstadkommen, att den icke
skäligen kan tillfredställa kammaren. Men Jag tror, att om man
granskar denna sammanjämkning, skall man finna, att kammaren fått
allt hvad den rimligen kan begära. Hvad särskildt först arrende¬
lagen vidkommer, skulle visserligen Första Kammaren acceptera
Andra Kammarens förslag ifråga om ersättning för nyodling, men
icke helt och hållet, utan med ett väsentligt tillägg. I fråga om den
af arrendator verkställda nyodling, hvarom talas i paragraf_ 11, skall
nämligen styrkas, att området ifråga är lämpligt för odling, men
icke blott det utan också, att odlingen är för fastigheten fördelaktig.
Hvad sedermera uppsiktslagen beträffar, har Andra Kammaren
Felt och hållet lämnat sin ståndpunkt, som gick ut på en vanhäfds¬
lag, och i stället godkänt denna uppsiktslag, och den modifikation i
kammarens förra beslut, som utskottet har föreslagit, står icke i
« principiell strid med detta, utan är blott ett närmare utförande af
den tanke, som ligger till grund därför. Första Kammaren fasthöll
därvid, att en jordägare icke skulle vara ansvarig för den vanskötsel
som en arredator gjorde sig skyldig till. Denna ståndpunkt är
fortfarande bibehållen, men därvid är uttryckligen tillagdt i första
paragrafen, att jordägaren blir ansvarig icke blott för den vanskötsel,
som åkommer de hemman, som icke äro utarrenderade, utan också
för den bristande vård, som föreligger å ett utarrenderadt hemman,
för såvidt nämligen jordägaren är den, som härför ar ansvarig, och
detta gäller närmast byggnadsskyldigheten, som åligger jordägaren
enligt arrendelagen. Är det nu så, att sammanjämkningen är verk-
stäld på ett riktigt sätt, torde kammaren finna berättigad^ att den
blir af kammaren godkänd, hvartill jag äfven yrkar bifall.
Herr Juhlin Dannfelt: Det anförande, som den förste
N:o 48. 12
Lördagen den 22 Maj, f. m.
Sanuna^ talaren här hade, gick egentligen ut på ett underkännande af hela
JXTTC'denna la«’ och det ,torde icke vara anledning att nu, då det gäller
om lagar å blott sammanjämkningen bemöta detta anförande i dess helhet, men
arrende af mot ett af de skal, han androg mot gillandet af sammanjämknings-
viss jord å förslaget, nämligen det, att enligt hans åsikt en jordägare kunde
Norrland°och ^ vingas att. betala ersättning för sådan nyodling, som icke vore
Dalarnem. m. vård betalning, får jag. erinra, att skyldigheten för en jordägare att
(Forts.) lämna ersättning i dylika fall icke är fastställd därigenom, att en
sakkunnig person förklarar att den mark, som afses för nyodling,
är tjänlig och lämplig därtill, utan det återstår att vid afträdet bevisa
att genom nyodlingen åstadkommits en varaktig förökning af egen¬
domens värde. Vid sadant förhållande kan jag icke se, att jordäaare-
intresset pa något sätt blifvit trädt för nära, och jag anhåller därföre
att få yrka bifall till sammanjämkningsförslaget.
Grefve Leivenhaupt: Jag kan lika litet nu som förra gången,
då denna fråga var före, gilla, att Första Kammaren frånträder en
princip, som man hållit på här i landet sedan urgammal tid. Det
ar nämligen den gamla grundsatsen, att jordägaren bör bestämma
öfver sin egendom, och han bör naturligtvis också kunna bestämma
öfver densamma, om han har den utarrenderad, samt afgöra, huru
en arrendator med egendomen skall förfara. Det är ett gammalt
förhållande; denna grundsats har varit tillämpad i alla tider, och
utan att denna blir fastslagen som princip tror jag icke någon varak¬
tig fred mellan jordägare och arrendatorer kan komma till stånd.
Nu har emellertid lagutskottet i sin sammanjämkning frånträdt denna
princip. Det är nämligen så, att en jordägare icke skulle hafva be¬
stämmanderätt ifråga om, huru en arrendator skall förfara med
fastigheten, utan detta skulle blifva beroende på andra mellankom-
mande personer, personer om hvilkas auktoritet man kan hafva god
förhoppning, men om hvilka man ändå icke vet, huruvida den är
sådan, att den yerkligen kan afväga de förhållanden, som den bör af¬
väga. Om vi till exempel tänka oss, såsom jag yttrade förra gången
frågan var före, att en arrendator innehar en egendom däruppe
i Norrland, med jämförelsevis liten åkerareal men tämligen goda
ängs- och betesmarker, och han tager ditut en landtbruksingenjör
samt säger till denne: detta är god odlingsmark, och kan ni icke
skrifva under ett intyg därpå? »Jo, gärna», blir svaret, och såsom
innehafvare af detta intyg sätter han plogen på ängs- eller betes¬
marken och plöjer upp densamma. Detta kan äga rum några år
innan arrendet skall afträdas till jordägaren. Arrendatom tager flera
hafreskördar dära utan att tillföra en lämplig ersättning i näringskraft,
hvilket naturligtvis blir en gifven följd om åkerarealen är förhål¬
landens större än den bort vara jämfördt med det kreatursantal som
hålles^ därstädes; i sådant fall blir egendomens växtkraft uttömd.
När så arrendet skall lämnas begär arrendatorn betalt för odling och
får det. Enligt detta sammanjämkningsförslag skulle jordägaren
13 N:o 48.
Lördagen den 22 Maj, f. m.
vara tvungen att lämna honom ersättning för å egendomen nedlagdt Samman-
odlingsarbete, och arrendatorn får således icke allenast ersättning'Tfråga
för gjorda odlingar utan också ganska stor behållning på de skördar, om lagar om
han tagit under de sista åren han innehade egendomen. Detta arrende af
anser jag vara ett sätt att »klå» en jordägare, såsom man säger i viss jord ä
vanligt tal, men det kan icke vara förenligt med en god arrendelag ^rrlandTch
att försöka skapa sådana förhallanden att icke endast jordägaren j)alamem.m.
blefve skyldig att bygga och lämna ersättningen för nyodlingar (Forts.)
utan också utsättes för risken att få sin egendom^betydligt försämrad
och utsugen. Man kan icke skrifva någon lag sa, att icke en arren¬
dator genom att taga stora sädesskördar, under det han håller liten
kreatursstock, väsentligen försämrar den arrenderade egendomen.
Det synes mig att, om man nu skulle godkänna denna princip, rätt
stor fara vore för handen, att härigenom samma princip äfven kan
komma att blifva gällande i arrendelagen för det öfriga Sverige,
och får jag därför yrka afslag på detta sammanjämkningsförslag.
Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, gjordes jäm¬
likt därunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till
hvad utskottet i nu föredragna utlåtande hemställt samt vidare på
afslag därå, och förklarades den förra propositionen, hvilken upp¬
repades, vara med öfvervägande ja besvarad.
Vid ånyo skedd föredragning af Första Kammarens tillfälliga
utskotts den 18 och 19 i denna månad bordlagda^ utlåtande, n:o 26,
i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angå¬
ende utredning rörande arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring, bi¬
föll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemställt.
Vid förnyad föredragning af Första Kammarens tillfälliga ut¬
skotts den 18 och 19 innevarande maj bordlagda utlåtande, n:o 27,
i anledning af väckt motion angående ändrade bestämmelser rörande
automobiltrafik, biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande
hemställt;
och som Andra Kammarens i ämnet fattade beslut således ej
blifvit oförändradt antaget, skulle jämlikt § 63 mom. 3 riksdags¬
ordningen ärendet till Andra Kammaren återlämnas för vidare be¬
handling. _
Vid föredragning af sammansatta stats- och lagutskottets näst-
lidne dag bordlagda memorial n:o 11, med hemställan om an¬
visande af ersättning åt sammansatta stats- och lagutskottets sekre¬
terare och vaktbetjäning, biföll kammaren hvad utskottet i detta
memorial hemställt.
14 Lördagen den 22 Maj, f. m.
Vid föredragning af bevillningsutskottets under gårdagen bord¬
lagda betänkande^
n:o 36, i anledning af väckt motion angående eventuell höjning
af tullsatserna å maltdrycker, och
n:o 37, angående beräkning af vissa bevillningar för år 1910,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa betänkanden hemställt.
Angående Föredrogs ånyo bevillningsutskottets sistlidne dag bordlagda
komstskattförmem°lml n)° 38’, * aille(1“ug af Kungl. Maj:ts proposition angående
år 1910. en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910 äfven¬
som en i ämnet väckt motion.
Genom proposition, n:o 71, af den 5 mars 1909 hade Kungl.
Maj:t, under åberopande af, bland annat, det vid propositionen angå¬
ende statsverkets tillstånd och behof fogade protokoll öfver finans¬
ärenden för den 12 januari 1909, föreslagit Riksdagen att såsom
bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1910 åtaga sig en
särskild bevillning af 2,400,000 kronor under benämning af extra
inkomstskatt att, utan sammanblandning med öfriga kronoutskylder,
på grund af 1910 års inkomstskattetaxering utgå med 15 öre för
hvarje hundratal af det enligt förordningen om inkomstskatt beräk¬
nade belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utginge; börande
denna extra inkomstskatt på enahanda sätt som bevillningen af fast
egendom samt af inkomst af vederbörande vid de för betalning af
kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna uppbäras och i behörig
ordning redovisas.
•n J sammanhang me<i den kungl. propositionen hade utskottet
till behandling förehaft en af herr Staaff m. fl. inom Andra Kam¬
maren väckt motion, n:o 221, däruti yrkats, dels att Riksdagen måtte
afslå Kungl. Maj:ts proposition n:o 18 angående ändrad lydelse af
vissa §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af malt-
drycker, dels ock att Riksdagen, med af slag å Kungl. Majrts pro-
position n:o 71 angående en extra inkomstskatt att upptagas i riks¬
staten för år 1910, måtte såsom bidrag till fyllandet af statsverkets
behof^ för år 1910 åtaga sig en särskild bevillning af 5,800,000
kronor under benämning af extra inkomstskatt att, utan samman¬
blandning med öfriga kronoutskylder, på grund af 1910 års inkomst¬
skattetaxering utgå med 36 öre för hvarje hundratal af det enligt
förordningen om inkomstskatt beräknade belopp, efter hvilket den
vanliga inkomstskatten utginge; börande denna extra inkomstskatt på
enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst
af vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande
uppbördsstämmorna uppbäras och i behörig ordning redovisas.
15 N:o 48.
Lördagen den 22 Maj, f. m.
Utskottet kade i föreliggande utlåtande på andraga skål hem-
Ställt ■ ^ komstskattför
l:o) att Riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj:ts ifråga- (jr jyio.
varande proposition, såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof (Forts.)
för år 1910 åtaga sig eu särskild bevillning af 2,400,000 kronor
under benämning af extra inkomstskatt att, utan sammanblandning
med öfriga kronoutskylder, på grund af 1910 års inkomstskatte-
taxering utgå med 15 öre för hvarje hundratal af det enligt förord¬
ningen om inkomstskatt beräknade belopp, efter livilket den vanliga
inkomstskatten utginge; börande denna extra inkomstskatt på ena¬
handa sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af
vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande upp-
bördsstämmorna uppbäras och i behörig ordning redovisas;
2:o) att herrar Staaffs m. fl. förevarande motion, i livad den rörde
en extra inkomstskatt, icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Herr Östberg, Johan: Kammaren har nyss fattat beslut an¬
gående en inkomstskatt för år 1910 och här är nu fråga om åtagandet
af en inkomstskatt till för samma år. Jag tror icke den form, som
här föreslås, för ökning af inkomstskatten är den lämpligaste eller
den lyckligaste. Här har föreslagits, att den höjning i inkomstskatte-
siffran, som man vill hafva fram för att få budgeten att gå ihop,
skulle ernås genom en tillökning i inkomstskatten af 15 procent, samt
att detta skulle uppbäras och redovisas i sammanhang med inkomst¬
skatten, men såsom en extra skatt.
Det har sagts, att denna form lämpligen kunde väljas i detta
fall, därför att här är fråga att täcka eu brist, som uppkommit i
1908 års statsreglering och det således vore ett alldeles särskildt
behof som antages vara tillfälligt. Det säges ock i den Kungl. stats¬
verkspropositionen, att denna skatt »själfmant erbjuder sig», samt
att den är af sådan natur »att skattesystemet i öfrigt däraf ej på¬
verkas.»
Nu förhåller det sig i alla fall så, att den reella grunden till denna
brist i statsregleringen är nedgången i inkomster för statens järn¬
vägar, såsom också har anförts. Således, i form kan detta behof
hafva utseende af att vara ett alldeles extra behof, men i realiteten
är det nog ett sådant som kommer att fortfara. Men äfven om det
vore ett alldeles extra behof, förefaller det mig, som skulle det vara
skäl att, vid uttagande af ett högre belopp af inkomstskatten, låta de
bestämmelser, som för sådant ändamål äro erforderliga, samman¬
föras med bestämmelserna angående inkomstskatten i allmänhet.
Detta har icke allenast formell utan också reell betydelse.
Nuvarande inkomstskatt är ju ordnad efter en skala, som vis¬
serligen kallas progressiv, men som i realiteten, liksom alla andra
skatteskalor är degressiv, d. v. s. man bestämmer en högsta gräns,
till hvilken skatten får gå och graderar sedermera skatten nedåt.
Härigenom undgår man den anmärkning, som eljest skulle kunna
N:o 48. 16
Lördagen den 22 Maj, f. m.
Angående göras mot den progressiva beskattningen eller att den konsekvent
huskatt förutförd * vissa fall kan leda till konfiskation af hela inkomsten. Men
år 1910. genom att tillägga en procentsats af 15 procent bryter man mot
(Forts.) den degressiva principen och öfvergår till den rent progressiva, ty
om man lägger till 15 procent å hvarje utgående skattebelopp blir
det icke sant, hvad gällande inkomstskattelag stadgar, enligt hvilket
högsta procenttalet för inkomstskatten är 4 procent å inkomstbe¬
loppet. Det blir nu i stället 4,60 procent, och man gör på detta sätt,
som af flertalet nog icke kommer att uppmärksammas, den öfre grän¬
sen för inkomstskatten flytande. Det har också redan visat sig att
det. exempel, som i den kung], propositionen gifvits, mycket lär¬
aktigt och snabbt efterföljts. Så har systemet att uttaga en sär¬
skild skatt för fyllande af ett särskilt statsbehof redan vid denna
riksdag föranledt en motion i Andra Kammaren, som just afsåg att
för ett alldeles oomtvistligt tillfälligt utgiftsändamål upptaga en
särskild skatt. Och vidare: om det går så behändigt att öka skatte-
progressionen samt bryta med den degressiva principen, hvarför
då endast lägga till 15 procent? Hvarför icke lägga till mer, lägga
till 30 procent eller mera. I denna riktning har man ju ock fått "be¬
vittna en stor motion, jämväl i Andra Kammaren. Det hela ser ju
ganska oskyldigt ut, men i själfva verket innebär det en högst be¬
tydande förskjutning i skatteskalan, och hvarje procents tillägg ökar
ändå starkare skattens progression.
hm kan man tvista och tvista länge nog, om huru mycket bör
uttagas på inkomstskattevägen eller med direkt beskattning, och
man har clrifvit.den satsen, att här i landet de direkta skatterna
skulle vara relativt små. I själfva verket, såsom ock herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet jämväl påvisade under debat¬
ten om maltskattefrågan i Andra Kammaren, är dock så ingalunda
förhållandet. Våra direkta skatter äro, om man tager tillbörlig hän¬
syn till den kommunala beskattningen, tvärtom sådana, att de myc¬
ket val uthärda en jämförelse med de direkta skatter, man åtagit sig
i andra länder.
Emellertid, skall man öka den direkta inkomstbeskattningen,
synes det mig, att man bör gå den vägen, att inarbeta bestämmel¬
serna härom bland dem, som gälla för inkomstskatten i allmänhet,
så att man icke får en inkomstskattelag, hvars bestämmelser i själfva
verket icke gälla. . Ty annars komme hvad som står i denna lag om
skatteskalan att icke längre vara gällande; bokstafven står där,
men skulle i själfva verket icke hafva gällande kraft genom detta
tillägg om en extra inkomstskatt. Jag tror, att detta sätt att gå
tillväga innebär en viss våda för framtiden, och har ansett mig skyl¬
dig att fästa uppmärkamheten därpå, då det för öfrigt är min öf¬
vertygelse, att en sådan skatt som denna icke kommer att afskaffas
så fort, ty statsverkets behof af ökade inkomster kommer nog att
bestå åtskilliga år framåt. Detta behof bör möjligtvis täckas i något
högre grad än nu genom inkomstskatten, men då böra stadgandena
17 N:o 48.
Lördagen den 22 Maj, f. m.
härom införas i själfva inkomstskattelagen, så att man får alla dessa Angående
bestämmelser på enhetligt sätt ordnade. Det innebär icke någ0li komstlkattför
större svårighet att ordna saken på denna väg, och inkomstskatten är är 1910J
ju, såsom förut nämnts, i. sig själf konstitutionelt sedt, af tillfällig (Forts.)
beskaffenhet, samt beslutes’för hvarje riksdag.
Öfverläggningen ansågs härmed slutad, hvarefter kammaren
biföll hvad utskottet i nu föredragna betänkande hemställt.
Vid ånyo skedd föredragning af andra särskilda utskottets
under gårdagen bordlagda memorial, n:o 8, angående aflöning åt
dess tjänstemän och vaktbetjaning, biföll kammaren hvad utskottet
i detta memorial hemställt.
Herr vice talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till sam¬
manträdets fortsättande kl. 8 på aftonen.
Upplästes och godkändes första särskilda utskottets förslag till
Riksdagens skrifvelser till Konungen:
n:o 194, med anledning af Kungl. Maj:ts proposition, n:o 39,
med förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning m. ro.;
n:o 195, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, n:o 40, med
förslag till ecklesiastik boställsordning; samt
n:o 218, med anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster, dels
väckta motioner i ämnet.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelser till Konungen:
n:o 197, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis om
tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata m. m.;
n:o 198, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse af 1, 3, 8 och 52 §§ i förord¬
ningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften;
n:o 199, i anledning af Kungl. Majds proposition angående
ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 6 november 1908 angå¬
ende en särskild stämpelafgift vid köp och byte af fondpapper; samt
n:o 200, i anledning af Kungl. Majds propositioner dels om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907, dels
Första Kammarens Prof. 1909. N:o 48. 2
N:o 48. 18
Lördagen den 22 Maj, f. m.
oek angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910,
äfvensom en i ämnet väckt motion.
Upplästes ock godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:
n:o 212, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning;
n:o 213, i anledning af Kungl. Majrts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18 april
1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egen¬
dom samt till lag om ändrad lydelse af 125 och 127 §§ konkurs¬
lagen ;
n:o 214, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i
Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län;
n:o 215, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående husbehofsskogar inom vissa områden samt lag om
ändrad lydelse af 2 § i lagen den 24 juli 1903 angående skydds-
skogar, äfvensom Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
uteslutande tills vidare af rätten att erhålla laga skifte inom vissa
områden och lag angående marks afstående för nomadlapparnas
behof vid afvittring ofvan odlingsgränsen;
n:o 216, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af 77 § i strafflagen för krigsmakten den
7 oktober 1881; samt
n:o 217, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag om ändrad lydelse af 33, 35 och 37 §§ i förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom, till lag
om ändrad lydelse af 79 och 104 §§ utsökningslagen, till lag om
särskild värdering af afsöndrad lägenhet samt till lag om ändrad
lydelse af 1 § andra stycket och 2 § andra stycket i lagen den 18
oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande
i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet, dels och
en i samband därmed stående motion.
Justerades tio protokollsutdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. 2,5 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Lördagen den 22 Maj
19 Nso 48.
Lördagen den 22 maj, e. in.
Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial:
n:o 220, angående statsregleringen för år 1910; och
n:o 221, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:
n:o 1, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till Kungl. hof- och slottsstaterna;
n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
n:o 3, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
n:o 4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde
hufvudtitel omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet;
n:o 5 angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;
n:o 6, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;
n:o 7, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
n:o 8, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;
n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
n:o 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indrag-
ningsstaterna; samt
N:o 48. 20
Lördagen den 22 Maj, e. m.
n:o 176, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anslag
för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg.
Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:
n:o 219, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag om ändrad lydelse af § 16 i värnpliktslagen den 14
juni 1901, dels ock en med föranledande däraf väckt motion; samt
n:o 220, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om arrende af viss jord å landet inom Norrland och
Dalarne samt till lag angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland
och Dalarne, dels ock i samband därmed stående motioner.
Justerades ytterligare två protokollsutdrag för denna dag, hvar¬
efter kammaren åtskildes kl. 8,6 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
I
Söndagen den 23 Maj.
21
N:o 48.
Söndagen den 23 inaj.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.
Justerades protokollet för den 16 i denna månad.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till Riks¬
dagens skrifvelse, n:o 182, till Konungen, angående ändrade grunder
för val af sjömanshusdirektion m. m.
Vid föredragning af statsutskottets nästlidne dag bordlagda
memorial:
n:o 220, angående statsregleringen för år 1910, och
n:o 221, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa memorial hemställt.
Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga utskotts under
gårdagen bordlagda utlåtanden:
n:o 28, i anledning af Andra Kammarens beslut på grund af
väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för
beredande af största möjliga kredit på penningmarknaden till åstad¬
kommande af jordbruk och bostäder åt mindre bemedlade per¬
soner m. m.,
n:o 29, i anledning af Andra Kammarens beslut på grund af
väckt motion angående utredning rörande till industriens understöd
upplåten kronojord m. m., samt
n:o 30, angående Andra Kammarens fattade beslut rörande
skrifvelse till Kungl. Maj:t om upphörande af tullbevakningens
patrullering medelst segling och rodd å vissa kuster m. m.,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.
N:o 48. 22
Söndagen den 23 Maj.
Justerades sex protokollsutdrag för denna dag.
Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkande och
memorial:
n:o 39, med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillnings-
summans utgörande, och
n:o 40, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
motiveringen till bevillningsutskottets betänkande n:o 32, i anled¬
ning af Kungl. Maj:ts proposition om rätt för Kungl. Maj:t att i
visst fall förordna om omedelbar tillämpning af ifrågasatt förhöjd
tull eller tillverkningsskatt.
. Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
n:o 162, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker
i de sex nordligaste länen;
n:o 163, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande af nybyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och
Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog;
n:o 171, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obe¬
medlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från vissa
kronoegendomar;
n:o 172, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
utsträckt rätt att utlämna egnahemslån;
n:o 173, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder till skyddande af naturminnesmärken å kronans mark samt
afsättande af vissa nationalparker; samt
n:o 174, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för jordägare att inlösa till statsverket indragna hospital s-
räntor m. m.
Justerades ytterligare ett protokollsutdrag för denna dag.
/
23
Söndagen den 23 Maj.
På hemställan af herr talmannen medgaf kammaren, att an¬
slag, hvilka utfärdats till sammanträdets fortsättande på aftonen,
finge nedtagas.
Kammaren åtskildes kl. 2,25 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
K:o 48. 2 4
Måndagen den 24 Maj.
Måndagen den 24 Maj.
Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. m.
Justerades protokollet för den 17 i denna månad.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagen.*
skrifvelser till Konungen: °
n:o 164 i anledning af Kungl. Maj :ts proposition, angående
utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och
Järfva järnvägsstationer m. m.;
n:o 221, i anledning af Kungl. Maj ;ts proposition angående
anvisande af medel till den så kallade jordförmedlingsfonden;
n:o 222, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
anvisande af ytterligare medel till norrländska nyodlingsfonden;
n:o 223, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederi¬
näringens understödjande;
11;° 224, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
förvärf af ingenjören Ernst Stridsberg tillhöriga områden å Västra
Malgön;
n:o 225, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
bestämmande af aflöningsförmånerna åt öfveringenjören vid kraft¬
verket vid Trollhättan;
n:o 202, i anledning af Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde
hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande
af extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän och betjänte
m. m.; ’
... JU° 203. i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående rätt
• 5 f^ngl. Maj -t ätt för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i
Norrland och Dalarne disponera köpeskillingarna för vissa krono-
egendomar;
25 N:o 48.
Mindagen den 24 Maj.
n:o 204, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition till Riks¬
dagen, med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän
vid statens järnvägar m. in. samt i ämnet väckta motioner;
n:o 205, i anledning af Ivungl. Maj :ts proposition angående
upplåtelse till Stockholms stad af visst område utaf Norra Djur¬
gården, m. m.;
n:o 206, i anledning af väckt motion om semester för vakt-
betjänte och med dem jämnställda statstjänare i de centrala ämbets¬
verken och hofrätterna;
n:o 209, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
det under nionde hufvudtiteln uppförda anslaget till skiften och
afvittringar;
n:o 211, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
efterskänkande af fordringsbelopp hos f. d. underlöjtnanten i ar¬
mén Nils Gustaf Zetterberg, f. d. fanjunkaren Johannes Jonsson
och f. d. sergeanten Anders öqvist;
n:o 238, i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition an¬
gående försäljning till Malmö stad af länsfängelset i Malmö med
tillhörande område samt viss del af det till centralfängelset därstädes
hörande område med därå befintliga byggnader äfvensom upp¬
förande i Malmö af nytt centralfängelse jämte länsfängelse; samt
n:o 242, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag dels till
Riksdagens skrivelser till Konungen:
n:o 231, angående tillägg till gällande bestämmelser rörande
villkoren för idkande af pantlånerörelse:
n:o 232, angående sofplatser för tredje klassens passagerare å
statens järnvägar;
n:o 233, om ändring i lasarettsstadgans bestämmelser rörande
tillsättandet af underläkare vid lasarett;
n:o 234, angående bestämmelser rörande skyldighet att vid all¬
män flottled uppföra bostäder för flottningsmanskapet; samt
n:o 235, angående val af en fullmäktig och en suppleant för
fullmäktige i riksbanken;
dels ock till Riksdagens förordnanden:
n:o 236, för banko kommissarien m. m. R. E. Norberg att
vara fullmäktig i riksbanken; och
n:o 237, för direktören S. T. Palme att vara suppleant för
fullmäktige i riksbanken.
N:o 48. 26
Måndagen den 24 Maj.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till para¬
grafer i riksdagsbeslutet:
n:o 36, rörande lag angående verkställighet i vissa fall af straff,
ådömdt genom icke laga kraft ägande utslag;
n:o 37, angående borttagande ur strafflagstiftningen af på¬
följden förlust af medborgerligt förtroende;
n:o 38, angående bestämmande af vissa afgifter i samman¬
hang med anordnande af inrikes inkasseringsrörelse genom post¬
verket, m. m.;
n:o 39, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3,
8, 10, 17, 22, 44 och 65 § § grufvestadgan, m. m. ;
n:o 40, angående lag rörande byggnad och underhåll af kyrka
med hvad därtill hörer, så ock af särskild sockenstufva, samt till
lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af prästgård;
n:o 41, rörande lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse;
n:o 42, rörande lag angående ändrad lydelse af § 70 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862; samt
n:o 43, med anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till ändrad lydelse af § 60 regeringsformen.
Vid föredragning af bevillningsutskottets nästlidne dag bord¬
lagda betänkande n:o 39, med förslag till den af Riksdagen fast¬
ställda be vi 11 ni ngss u m mans utgörande, biföll kammaren hvad ut¬
skottet i detta betänkande hemställt.
Föredrogs och lades till handlingarna bevillningsutskottets
under gårdagen bordlagda memorial n:o 40, i anledning af kam¬
rarnas skiljaktiga beslut beträffande motiveringen till bevillningsut¬
skottets betänkande n :o 32, i anledning af Kungl. Maj :ts propo¬
sition om rätt för Kungl. Maj :t att i visst fall förordna om omedelbar
tillämpning af ifrågasatt förhöjd tull eller tillverkningsskatt.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse!' till Konungen:
n :o 228, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
ändrad lydelse af vissa § § i förordningen den 7 augusti 1907 an¬
gående tillverkning och beskattning af maltdrycker m. m. äfven¬
som en i ämnet väckt motion;
27 N:o 48.
Måndagen den 24 Maj.
n:o 229, i anledning af väckt motion angående höjning af tull¬
satserna å maltdrycker;
n:o 230, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910;
n:o 243, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition om rätt för
Kungl. Maj :t att i visst fall förordna om omedelbar tillämpning
af ifrågasatt förhöjd tull eller tillverkningsskatt; samt
n:o 244, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.
Anmäldes och bordlädes utskottets memorial:
n:o 222, med förslag till de återstående stadgandena i det nya
reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 223, angående den nya riksstaten.
Justerades sju protokollsutdrag för denna dag.
På hemställan af herr talmannen medgaf kammaren, att anslag,
hvilka utfärdats till sammanträdets fortsättande på aftonen, finge
nedtagas.
Kammaren åtskildes kl. 3 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
N:o 48. 28
Tisdagen den 25 Maj.
Tisdagen den 25 Maj.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Justerades protokollet för den 18 i denna månad.
Vid föredragning af statsutskottets nedannämnda under gård-
dagen bordlagda memorial:
n:o 222, med förslag till de återstående stadgandena i det nya
reglementet för riksgäldskontoret, och
n:o 223, angående den nya riksstaten,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa memorial hemställt.
. Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:
. n:o 196, i anledning af Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående godkännande af postverkets utgifts-
stater för år 1910 m. m.;
n:o 201, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
fördelning af de medel, som komma att under år 1909 och 1910 af-
sättas till främjande.af nykterhet och motarbetande af drycken-
skapens följder, samt i ämnet väckta motioner;
n:o 207, i anledning af Riksdagens år 1908 församlade re¬
visorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1907:
n :o 208, i anledning af Kungl. Maj :ts proposition angående
vissa med afvittringen inom Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker sammanhängande förhållanden;
n :o. 210, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att försälja tomter och områ¬
den från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter i Älfs-
borgs samt Göteborgs och Bohus län;
n:o 226, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ut¬
läggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna
järnvägsstationer m. m.;
Tisdagen den 25 Maj.
29 Nso 48.
n:o 227, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anslag till
inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller
blifvande anläggningar vid Trollhättan in. in.;
n:o 239, angående statsregleringen för år 1910 och sättet för
anvisande af vissa anslagsbelopp;
n:o 240, med öfverlämnande af ny riksstat; samt
n:o 241, angående upprättadt nytt reglemente för riksgälds-
kontoret.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till Riks¬
dagens skrifvelser till Konungen:
n:o 245, angående ändrade bestämmelser rörande automobil-
trafik;
n:o 246, i fråga om kontroll öfver programmen för biograf¬
föreställningar; samt
n:o 247, angående utredning rörande statens, kommunernas,
landstingens och hushållningssällskapens frigörande från ekonomiskt
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till para¬
grafer i riksdagsbeslutet:
n:o 44, angående beredande af lånemedel för fortsatt utveck¬
ling af statens telefonväsende;
n:o 45, angående jordförmedlingsfonden;
n:o 46, angående öfverlämnande af medel till den s. k. norr¬
ländska nyodlingsf onden;
n :o 47, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiell
vid statens redan trafikerade järnvägar;
n:o 48, angående anslag till fullbordande af statsbanan från
Morjärv till Lappträsk m. m.;
n:o 49, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Bastuträsk och vidare till Kallholmsfjärden;
n:o 50, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Östersund till Ströms vattudal m. m.;
n:o 51, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Järna öfver Vagnhärad och Nyköping till Norrköping;
n:o 52, angående anvisande af medel för utläggning af ytter¬
ligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägssta¬
tioner, m. m.;
N:o 48. 30
Tisdagen den 25 Maj.
n :o 53, angående anvisande af medel för inköp af områden,
erforderliga för blifvande dubbelanordningar å vissa järnvägslinjer;
n:o 54, angående anvisande af ytterligare medel till anläggning
af en reparationsverkstad vid Notviken;
n:o 55, angående anvisande af medel till utvidgning af inseg-
lingsrännan till Trelleborgs hamn;
n:o 56, angående anvisande af medel för anläggning af en ny
farled mellan Vänersborg och Göteborg;
n:o 57, angående anvisande af medel till anläggningar, afsedda
att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Troll¬
hättan ;
n:o 58, angående anvisande af medel till inköp af fastigheter
vid Trollhättan;
n:o 59, angående uppförande af nya byggnader och anskaf¬
fande af nya inventarier för allmänna barnbördshuset i Stockholm;
n:o 60, angående banokvinsten;
n:o 61, angående val af två fullmäktige i riksbanken och två
fullmäktige i riksgäldskontoret samt suppleanter för Riksdagens
samtliga fullmäktige i nämnda verk;
n:o 62, angående nytt reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning; samt
n:o 63, angående förslag till lag om arrende af viss jord å landet
inom Norrland och Dalarne m. m.
Justeras fem protokollsutdrag för denna dag.
Tillkännagafs att Kungl. Maj :t låtit genom offentligt anslag
bjuda och kalla Riksdagens samtliga ledamöter att onsdagen den
26 innevarande månad klockan 11 förmiddagen infinna sig uti slotts¬
kapellet samt, efter förrättad gudstjänst, begifva sig till rikssalen
för att inhämta Kungl. Maj ds svar å Riksdagens skrifvelse den 27
nästlidne februari angående af Riksdagen beslutade ändringar i
rikets grundlagar samt därefter, enligt § 36 i riksdagsordningen, af
Kungl. Maj :t i nåder hemförlofvas.
Kammaren åtskildes kl. 1,26 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Onsdagen den 26 Maj.
31 N:o 48.
Onsdagen den 26 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 10,30 f. m.
Justerades protokollen för den 19 i denna månad.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till para¬
grafer i riksdagsbeslutet:
n:o 64, i afseende å statsregleringen och rörande de med stats¬
verket gemenskap ägande ämnen;
n:o 65, angående utbetalning af anslag till riksdags- och revi-
sionskostnader;
n:o 66, angående beräkningen af riksgäldskontorets utgifter
och inkomster;
n:o 67, angående dispositionen af besparingarna å hufvud-
titlarna;
n:o 68, angående statsregleringen;
n :o 69, angående förslag till lag om skogsaccis, m. m.;
n :o 70, angående förslag till lagbestämmelser i syfte att för vissa
personer försvåra åtkomsten af starka drycker m. m.;
n:o 71, angående ändrad lydelse af 1, 3, 8 och 52 § § iförord¬
ningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften;
n:o 72, angående höjning af tullsatserna å maltdrycker;
n:o 73, angående en extra inkomstskatt att upptagas i riks-
staten för år 1910;
n:o 74, angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i förord¬
ningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den
13 september 1907 samt i förordningen angående en inkomstskatt
att upptagas i riksstaten för år 1910;
n:o 75, angående begränsning af rösträtten å vägstämma;
N:o 48. 32
Onsdagen den 26 Maj.
n:o 76, angående förslag till lag om förbud mot handels idkande
å söckendag utöfver viss tid;
n:o 77, angående förslag till lag angående husbehofsskogar in. m.;
n:o 78, angående lag om ändrad lydelse af 25 § i förordningen
angående patent den 16 maj 1884;
n:o 79, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 77 § i
strafflagen för krigsmakten den 7 oktober 1881;
,n:o 80, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 6, 7, och 8
§§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares för¬
valtning af omyndiges egendom samt till lag om ändrad lydelse af
125 och 127 §§ konkurslagen;
n:o 81, angående förslag till lag, innefattande vissa bestäm¬
melser angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar
af Norrbottens län;
n:o 82, angående lag rörande folkskoleväsendet i vissa städer,
lag om ändrad lydelse af 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd- och skolråd den 21 mars 1862, och lag om ändrad
lydelse af 2 och 28 § § i lagen angående uppfostran åt vanartade och
i sedligt afseende försummade barn den 13 juni 1902;
o n :o 83, angående förslag till lag om inskränkning i rätten att
erhålla ägostyckning;
n:o 84, angående ändrad lydelse af 9 § i lagen angående köttbe¬
siktning och slakthus den 22 december 1897;
n:o 85, angående lag om konsularjurisdiktion;
n:o 86, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i
lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23
oktober 1891, m. in.;
n:o 87, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 33, 35 och
37 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast
egendom m. m.;
n:o 88, angående förslag till lag om ändrad lydelse af § 16 i
värnpliktslagen den 14 juni 1901;
n :o 89, angående ändrad lydelse af vissa § § i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning af maltdryc¬
ker m. m.;
n:o 90, angående förslag om rätt för Kungl. Maj :t att i visst
fall förordna om omedelbar tillämpning af ifrågasatt förhöjd tull
eller tillverkningsskatt;
n:o 91, angående förslag till ecklesiastik boställsordning;
n:o 92, angående förslag till förordning angående ändrad ly-
Onsdagen den 26 Maj. 33
dclse af vissa § § i förordningen den 6 augusti 1894 angående man¬
talsskrifning in. m.;
n:o 93, angående förslag till lag om reglering af prästerskapets
aflöning in. m.;
n:o 94, angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 6
november 1908 angående en särskild stämpelafgift vid köp och
byte af fondpapper;
n:o 95, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst;
n:o 96, rörande lag angående emissions banker m. m.;
n :o 97, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor:
n :o 98, angående stämpel å bevis om tillstånd att köra med auto-
mobil å allmän väg eller gata m. in.;
n:o 99, rörande förordningen angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa m. m.;
n:o 100, angående beredande genom det allmännas försorg af
rättshjälp i vissa fall åt genom olycksfall i arbete skadade arbetare
eller deras efterlefvande;
n:o 101, angående förslag till förordning om ersättning i anled¬
ning af kroppsskada, ådragen under militär tjänstgöring m. m. ;
n:o 102, angående ändring i instruktionen för Riksdagens
revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna;
n:o 103, rörande förslag till lag angående tillsättning af präster¬
liga tjänster;
n:o 104, angående statsunderstöd till kommunala och enskilda
läroanstalter; samt
n:o 105, angående ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken.
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.
Herr talmannen och kammarens ledamöter afgingo kl. 10,so
f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan hölls af pastorsadjunkten
C. A. H. Kihlén.
Till åtlydnad af Kungl. Maj :ts nådiga kallelse begaf sig kammaren
efter gudstjänstens slut till rikssalen, där jämväl Andra Kammaren
infann sig. Sedan herr statsrådet och chefen för civildepartementet
grefve Hamilton uppläst Kungl. Maj :ts nådiga förordnande för hans
excellens herr statsministern Lindman att å Kung!. Maj:ts vägnar
meddela Riksdagen Kungl. Maj :ts svar på Riksdagens skrifvelse
den 27 februari 1909 angående af Riksdagen beslutade ändringar
Första Kammarens Prot. 1909. N:o 48. 3
Nso 48.
Nso 48. 34
Onsdagen den 26 Maj.
i rikets grundlagar äfvensom afsluta Riksdagen, blef det nådiga
svaret af hans excellens herr statsministern uppläst. Därpå fram¬
förde talmännen hvar för sig kamrarnas undersåtliga välönskningar
hvarefter, och sedan riksdagsbeslutet blifvit af herr statsrådet och
chefen för civddepartementet uppläst, hans excellens herr statsmi¬
nistern förklarade 1909 års lagtima riksmöte vara afslutadt
Efter det kammarens ledamöter återkommit till samlingsrum¬
met och där intagit sina platser, framträdde herr Lunde bero-till
talmansbordet och yttrade: ö
Våra förhandlingar äro nu afslutade. För visso önska vi
alla af uppriktigt hjärta, att de under vårt arbete vunna resultaten
måtte lända till fäderneslandets sanna båtnad och välfärd. Måtte
äfven lycka och trefnad möta eder alla, mina herrar, i edra hem i
eder verksamhet! Och till sist min vördnadsfulla tacksamhet för
all den vänskap, allt det förtroende, som under vårt samarbete här
kommit mig till del! Och likaså en vördsam önskan att få vara i
eder vänliga hågkomst bevarad!
Detta tal besvarades af herr Anderson, Albert, i följande
ordalag: J
Herr brukspatron! Såsom den äldste af Första Kammarens
ledamöter får jag till eder frambära vår varma och hjärtliga tack¬
sägelse för den opartiska, den utmärkta ledningen af våra förhand¬
lingar. De hafva varit under denna riksdag mera riktiga och af
större betydelse än vanligt. Arbetet inom Riksdagen och följakt¬
ligen äfven inom denna kammare har ock ökats i icke ringa
män, och detta, herr brukspatron, har äfven för eder såsom talman
vant betungande. Vi hoppas och önska, att ni under ledigheten
matte återhämta de krafter, som på detta ansträngande arbete
förbrukats, och att rid kommande riksdag vi åter måtte få se
eder innehafva den förtroendepost, som ni under denna riksdag
med sådan utmärkelse beklädt. ö
Vi anhålla att få vara inneslutna i eder vänskap och välvilja
och be att få uttala vår hjärtliga tillgifvenhet för eder, herr bruks¬
patron.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 12,20 e. in.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Victor Pettersson A.-B. Tr., Stockholm, 1909.