RIKSDAGENS PROTOKOLL
1909. Andra Kammaren. N:o 72.
Lördagen den 22 maj.
KL 1 på dagen.
§ 1.
Justerades protokollet för den 16 innevarande maj.
§ 2.
Föredrogs herr Bogrens vid kammarens närmast föregående
sammanträde framställda och då bordlagda' anhållan att till herr
statsrådet och chefen för civildepartementet få framställa spörs¬
mål; och blef berörda anhållan af kammaren bifallen.
§ 3.
Sammansatta stats- och lagutskottets memorial n:o 11, med
hemställan om anvisande af ersättning åt sammansatta stats- och
lagutskottets sekreterare och vaktbetjäning, föredrogs häruppå;
och biföll kammaren utskottets hemställan.
§
Föredrogos hvart för sig bevillningsutskottets betänkanden:
n:o 36, i anledning af väckt motion angående eventuell höj¬
ning af tullsatserna å maltdrycker;
n:o 37, angående beräkning af vissa bevillningar för år 1910;
och
n:o 38, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående en
extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910 äfven¬
som en i ämnet väckt motion.
Hvad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls af
kammaren.
Andra Kammarens Prof. 1909. N:o 72.
1
N:o 72. 2
Lördagen den 22 Maj, f. m.
§ 5.
Efter föredragning af andra särskilda utskottets memorial
n:o 8, angående aflöning åt dess tjänstemän och vaktbetjäning,
biföll kammaren utskottets hemställan.
§ 6.
A föredragningslistan fanns härefter upptaget Första Kam¬
marens protokollsutdrag n:o 859, innefattande delgifning af nämnda
kammares beslut angående dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o
18, angående utredning rörande statens, kommunernas, landstin¬
gens och hushållningssällskapens frigörande från ekonomiskt be¬
roende af från rusdryckshandteringen härflytande medel.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 192, hade
herr Kvarnzélius m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte besluta
att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte
genom en kommitté låta verkställa en allsidig utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdrycks¬
handteringen härflytande medel samt för Riksdagen framlägga
resultatet af denna utredning med de förslag, hvartill samma ut¬
redning kunde föranleda.
Sedan Andra Kammaren för sin del bifallit denna hem¬
ställan samt beslutet jämlikt 68 § riksdagsordningen delgifvits
Första Kammaren, hade sistnämnda kammare så till vida biträdt
Andra Kammarens beslut i ärendet, att Första Kammaren be-
slutit, att Riksdagen skulle i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta på lämpligaste sätt verkställa en
allsidig utredning rörande statens, kommunernas, landstingens
och hushållningssällskapens frigörande i större eller mindre om¬
fattning från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshand¬
teringen härflytande medel samt för Riksdagen framlägga resul¬
tatet af denna utredning med de förslag, hvartill samma utred¬
ning möjligen kunde föranleda.
Ärendet hade i anledning häraf återlämnats till Andra Kam¬
maren för vidare behandling.
Kamrarnes i ämnet fattade beslut föredi'ogos, hvarefter
Herr Kjellberg yttrade: Herr talman! Som kammarens
ledamöter förstå, så gäller det herr Kvarnzélius’ motion i den
föreliggande frågan, och då de båda kamrarnas hittills fattade
beslut endast obetydligt skilja sig ifrån hvarandra, så vågar jag
Lördagen den 22 Maj, f. in.
3 N:o 72.
hemställa, att motionen bifalles på det sätt, att Andra Kamma¬
ren, med frånträdande af sitt förut fattade beslut i ämnet, biträ¬
der Första Kammarens nu upplästa beslut.
Vidare anfördes ej. Kammaren beslöt att, med frånträdande
af sitt i frågan förut fattade beslut, biträda det af Första Kam¬
maren fattade beslutet.
§ 7.
Föredrogos hvart för sig bevillningsutskottets memorial:
n:o 34, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående be¬
villning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907,
dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för
år 1910, och
n:o 35, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse af 1, 3, 8 och 52 §§ iförord¬
ningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.
Hvad utskottet i dessa memorial hemställt bifölls af kam¬
maren.
§ 8.
Vidare föredrogos samt lades till handlingarna sammansatta
bevillnings- och lagutskottets memorial:
n:o 9, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande
sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande n:o 2 i
anledning af väckta motioner om ändringar i gällande förord¬
ningar angående försäljning af brännvin samt vin och öl, och
n:o 10, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande
sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande n:o 6, i
anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t an¬
gående införande af på allmän folkomröstning grundadt lokalt
veto i fråga om försäljning af brännvin samt vin och öl.
§ 9-
Efter föredragning af sammansatta bevillnings- och lagut¬
skottets memorial n:o 11, med hemställan om anvisande af er¬
sättning åt utskottets sekreterare m. m., biföll kammaren utskot¬
tets hemställan.
§ io.
Lagutskottets häruppå föredragna memorial n:o 73, med
föranledande af kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande lagut¬
N:o 72. 4
Lördagen den 22 Maj, f. m.
skottets utlåtande n:o 62 i anledning af dels Kungl. Maj:ts pro¬
position med förslag till lag om ändrad lydelse af § 16 i värn¬
pliktslagen den 14 juni 1901, dels ock med föranledande däraf
väckta motioner, blef af kammaren godkändt.
§ 11.
Slutligen fanns å föredragningslistan uppfördt sammansatta
stats- och bankoutskottets memorial n:o 12, i anledning af kam¬
rarnas skiljaktiga beslut rörande sammansatta stats- och banko¬
utskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner angående
skrifvelse till Konungen i fråga om anordnande af en låneanstalt
för kommuner inom riket.
Efter föredragning af utskottets hemställan begärdes ordet af
Herr Palme, som anförde: Herr talman, mina herrar! Som
bekant, rör den föreliggande frågan kamrarnas olika beslut med
afseende å herrar Trapps och Runes inom Första, respektive
Andra Kammaren, väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående inrättande af en kommunal lånekassa. Kamrarna ha
stannat i olika beslut i så måtto, att Första Kammaren afslagit
sammansatta stats- och bankoutskottets tillstyrkande af en skrif¬
velse, medan däremot denna kammare har bifallit herr Trapps
hemställan om en skrifvelse till Kungl. Maj:t och därmed iör-
enadt anslag å 5,000 kronor för utredningens verkställande.
Då sammansatta stats- och bankoutskottets majoritet icke
ansåg, att en sammanjämkning kamrarnas beslut emellan skulle
kunna äga rum och icke heller ansåg, att en gemensam omröst¬
ning borde verkställas, så nöjde sig utskottet med att endast
anmäla denna fråga. Däremot ha jag och herrar Ekman i Mo
gård, Olsson i Fläsbro och Rune reserverat oss under förmälan,
att utskottet bort uppsätta och underställa kamrarnas pröfning
ett förslag till voteringsproposition i ämnet. Detta utskottets
memorial står således i samband med den gamla, ofta i denna
och Första Kammaren debatterade frågan om gemensam vote¬
rings verkställande eller icke. Särskildt är detta af vikt att ta
i öfvervägande, när det gäller ett skrifvelseförslag.
Går man nu till Riksdagens protokoll, så möter man en
mångfald af olika tolkningar af 65 paragrafen riksdagsordningen.
Vi ha från 1878 års riksdag ett förslag om, bland annat, hof-
stallets förflyttning från Helgeandsholmen och ett därmed för¬
enad! anslag för åstadkommande af utredning. Då kamrarna
härutinnan kommo till olika beslut, uppgjorde statsutskottet för¬
slag till voteringsproposition. Denna föll i Andra Kammaren,
men antogs i Första. En rent motsatt uppfattning uttalade kam¬
rarna i beslut af 1889. Då biföll Andra Kammaren en uppgjord
Lördagen den 22 Maj, f. in. 5 N:o 72.
voteringsproposition af alldeles samma natur, men Första Kam¬
maren afslog denna. Det gällde en skrifvelse om legal annon¬
sering, i sammanhang hvarmed begärts ett anslag på 1,500 kronor.
Emellertid finnas åtskilliga prejudikat, om man vill kalla
dem så, på att gemensam voteringsproposition uppgjorts och
gemensam votering ägt rum i med detta fullt liknande fall. Så
t. ex. vid 1808 års riksdag, då det var fråga om en anhållan
hos Kungl. Maj:t om utredning rörande de norrländska skogs-
förhållandena, där Första Kammaren biföll motionen med därtill
fogadt anslag af 5,000 kronor, under det Andra Kammaren af¬
slog motionen. Statsutskottet uppgjorde en voteringsproposition,
och denna godkändes af bägge kamrarna. Vid 1872 års riksdag
väcktes förslag om att hos Kungl. Maj:t begära undersökning
om lämpligheten af en teknisk högskolas upprättande. Den ena
kammaren förkastade, den andra kammaren biföll förslaget.
Detta gjordes då till föremål för gemensam omröstning, därför
att i samband med förslaget var fogad en fråga om anslag till
bestridande af utgifterna för den kommitté, som, för den hän¬
delse Riksdagen ansåge lämpligt, att en dylik skola inrättades,
skulle utreda frågan om det sätt, hvarpå detta skulle ske. År
1875 voterades likaledes gemensamt i fråga om skjutsningsvä-
sendets ordnande på vissa grunder. Oaktadt kamrarne stannat
i olika beslut beträffande dessa grunder, gjordes frågan till före¬
mål för gemensam omröstning, därför att ena kammaren med
sitt beslut förenat ett anslag till åtgärders vidtagande för refor¬
mens genomförande.
Det finnes således här en hel mängd prejudikat, gående i
olika riktningar. Än har den ena, än den andra kammaren af-
slagit en framställd proposition om gemensam votering; än ha
kamrarne voterat gemensamt om frågor, som haft absolut iden¬
tisk eller ock nästan enahanda natur med den fråga, som här
föreligger och beträffande hvilken sammansatta stats- och banko¬
utskottet vägrat framställa proposition om gemensam votering.
1895 års konstitutionsutskott anmärker också den stora osä¬
kerhet, som råder uti nu ifrågavarande hänseende, och i sam¬
manhang därmed omnämner utskottet, att inom utskottet eu ut¬
redning påginge för att åvägabringa en prejudikatsamling på
detta område, med stöd af hvilken man sedermera kunde få fram
det lämpligaste sättet för hithörande förhållandens ordnande.
»Det torde vara lämpligast» — säger utskottet — »att åt
den konstitutionella praxis öfverlämna att utveckla de rättsgrund¬
satser, som vid afgörande af uppkomna tvistefrågor af här
ofvan omförmäld art böra följas».
Jag vill emellertid rörande särskilt den nu förevarande
frågan påpeka, att det här gäller två olika motioner, eu i Första
Kammaren och en i Andra Kammaren. Utan tvekan hänvisade
Första Kammaren den af herr Trapp väckta och med ett anslag
N:o 72. 6
Lördagen den 22 Maj, f. m.
af 5,000 kronor förenade motionen till statsutskottet, medan där¬
emot den inom Andra Kammaren afgifna motionen, vid hvilken,
såsom här förut nämnts, icke var fästadt något förslag om dy¬
lika medels anvisande, blef af kammaren hänvisad till ett till¬
fälligt utskott. Redan uti denna omständighet ligger enligt mitt
förmenande en anvisning från Första Kammarens sida, att gemen¬
sam omröstning i detta fall borde kunna äga rum.
Det riktigaste af mig skulle nu vara att yrka, att kammaren
ville återförvisa detta ärende till sammansatta stats- och banko¬
utskottet med anhållan, att utskottet ville uppgöra förslag till
proposition om gemensam votering uti den föreliggande frågan.
Men då tiden är långt framskriden, och då hvarje timme i denna
Riksdagens yttersta tid är dyrbar, så vill jag icke göra något
yrkande, hvilket skulle kunna tänkas i någon mån fördröja Riks¬
dagens arbete.
Jag gör således i själfva saken, herr talman, intet yrkande,
men jag vill såsom min slutsats rörande själfva realfrågan uttala
ett uppriktigt beklagande öfver, att denna fråga, hvilken för våra
medelstora och små städer och för landskommunerna är af syn¬
nerligen stor betydelse, äfven denna riksdag på grund af mot¬
stånd från Första Kammarens sida förfallit.
Häruti instämde herrar Ekman i Mo gård, Olsson i Fiäsbro,
Rune, Thylander och friherre Palmstierna.
Vidare yttrades ej. Memorialet lades till handlingarna.
§ 12.
Justerades protokollsutdrag.
§ 13.
Anmäldes och godkändes första särskilda utskottets förslag
till Riksdagens skrifvelser till Konungen:
n:o 191, med anledning af Kungl. Maj:ts proposition, n:o 39,
med förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning;
n:o 195, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, n:o 40,
med förslag till ecklesiastik boställsordning, och
n:o 218, med anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster,
dels väckta motioner i ämnet.
Lördagen den 22 Maj, e. m.
7 N:o 72.
§ 14.
Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag, n:o 35,
till § i riksdagsbeslutet angående af Riksdagen beslutade än¬
dringar i rikets grundlagar.
Kammarens ledamöter åtskildes häruppå kl. 2,40 e. m. föi
att åter sammanträda kl. 8 e. m., då detta sammanträde enligt
utfärdadt anslag komme att fortsättas.
In fidem
Per Cronvall.
Lördagen den 22 maj.
Kl. 8 e. m.
Fortsattes det på middagen började sammanträdet; och
leddes förhandlingarne därvid af herr vice talmannen.
§ I-
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen, nämligen
från statsutskottet:
n:o 1, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hof- och
slottsstaterna;
n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
n:o 3, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
n:o 4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdeparte¬
mentet;
N:o 72. 8
Lördagen den 22 Maj, e. m.
n:o 5, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdeparte¬
mentet;
n:o 6, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;
n:o 7, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
n:o 8, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikde¬
partementet;
n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdeparte¬
mentet;
n:o 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och in-
dragningsstaterna; och
n:o 176, i anledning af Kung]. Maj:ts proposition om anslag
för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg;
från bevillningsutskottet:
n:o 197, i anledning af väckt motion om stämpel å bevis
om tillstånd att köra med automobil å allmän väg eller gata
m. m.;
n:o 198, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3, 8 och 52 §§ i
förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften;
n:o 199, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 6 november 1908 an¬
gående en särskild stämpelafgift vid köp och byte af fond¬
papper; och
n:o 200, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående be¬
villning af fast egendom samt af inkomst den 13 september
1907, dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i rikssta-
ten för år 1910, äfvensom en i ämnet väckt motion; samt
från lagutskottet:
n:o 212, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning;
n:o 213, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag om ändrad lydelse af 6, 7 och 8 §§ i lagen den 18
9 N:o 72.
Lördagen den 22 Maj, e. m.
april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyn¬
digs egendom samt till lag om ändrad lydelse af 125 och 127 §§
konkurslagen;
n:o 214, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga
skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län;
n:o 215, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag angående husbehofsskogar inom vissa områden samt
lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen den 27 juli 1908 angåen¬
de skyddsskogar, äfvensom Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om uteslutande tills vidare af rätten att erhålla laga
skifte inom vissa områden och lag angående marks afstående
för nomadlapparnas behof vid afvittring ofvan odlingsgränsen;
n:o 216, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till lag om ändrad lydelse af 77 § i strafflagen för krigs¬
makten den 7 oktober 1881;
n:o 217, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse af 33, 35 och 37 §§ i för¬
ordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fäst egen¬
dom, till lag om ändrad lydelse af 79 och 104 §§ utsöknings-
lagen, till lag om särskild värdering af afsöndrad lägenhet samt
till lag om ändrad lydelse af 1 § andra stycket och 2 § andra
stycket i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare, soldat- och
båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamhemmanet, dels ock en i samband därmed stående motion;
n:o 219, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse af § 16 i värnpliktslagen den
14 juni 1901, dels ock en med föranledande däraf väckt motion;
och
n:o 220, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om arrende af viss jord å landet inom Norrland
och Dalarne samt till lag angående uppsikt å vissa jordbruk i
Norrland och Dalarne, dels ock i samband därmed stående
motioner.
§ 2.
Till bordläggning anmäldes
statsutskottets memorial:
n:o 220, angående statsreglering för år 1910; och
n:o 221, angående öfverlämnande till Kung!. Maj:t af det
nya reglementet för riksgäldskontoret; samt
Första Kammarens protokollsutdrag, n:o 399, innefattande
delgifning af nämnda kammares beslut angående dess tillfälliga
N:o 72. 10
Ang. ändrade
bestämmelser
rörande auto-
mobiltrafik.
Söndagen den 23 Maj.
utskotts utlåtande n:o 27, i anledning af väckt motion angående
ändrade bestämmelser rörande automobiltrafik.
§ 3.
Justerades ett protokollsutdrag.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 8,15 e. m.
In fidern
Per Cronvall.
Söndagen den 23 maj.
Kl. 2 e. m.
§ 1.
Justerades de vid kammarens sammanträde den 17 inne¬
varande maj förda protokollen.
§ 2.
Föredrogos statsutskottets memorial:
n:o 220, angående statsregleringen för år 1910; och
n:o 221, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det
nya reglementet för riksgäldskontor^.
Kammaren biföll hvad utskottet i dessa memorial hemställt.
§ 3.
Å föredragningslistan var härefter uppfördt Första Kamma¬
rens protokollsutdrag, n:o 399, innefattande delgifning af nämnda
kammares beslut angående dess tillfälliga utskotts utlåtande, n:o
22, i anledning af väckt motion angående ändrade bestämmelser
rörande automobiltrafik.
11 N:o 72.
Söndagen den 23 Maj.
I anledning af en inom Andra Kammaren af herr Åkerlund Ang. ändrade
väckt motion, n:o 37, hade Andra Kammaren för sin del be- ridande ^uto-
slutit, att Riksdagen skulle i skrifvelse till Kungl. Maj:t an- m0biltrafik
hålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida erfaren- ^ports.)
heten ådagalagt behofvet af ändrade bestämmelser om automo-
biltrafik, samt, därest så funnes vara förhållandet, låta ut¬
arbeta och förelägga Riksdagen de förslag, hvartill utredningen
kunde föranleda.
Sedan berörda beslut blifvit jämlikt 63 § riksdagsordningen
delgifvet Första Kammaren, hade sistnämnda kammare på det
sätt biträdt Andra Kammarens i ärendet fattade beslut, att Första
Kammaren för sin del beslutit, att Riksdagen skulle i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda,
huruvida erfarenheten ådagalagt behofvet af ändrade bestäm¬
melser om automobiltrafik, och, därest så funnes vara förhållan¬
det, vidtaga åtgärder, samt, där så erfordrades, för Riksdagen
framlägga förslag i ärendet.
I anledning häraf hade ärendet blifvit till Andra Kammaren
återlämnadt.
Efter föredragning af de utaf kamrarna i ämnet fattade be¬
slut yttrade
Herr Kjellberg: Herr talman! Då de beslut, som de bada
kamrarna fattat i den föreliggande frågan, endast helt obetyd¬
ligt skilja sig från hvarandra, tager jag mig friheten hemställa,
att Andra Kammaren med frånträdande af sitt i ämnet förut
fattade beslut ville biträda Första Kammarens beslut.
Vidares anfördes ej. Den af herr Kjellberg gjorda hem¬
ställan bifölls af kammaren.
§ 4.
Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
Riksdagens skrifvelse, n:o 182, till Konungen angående ändrade
grunder för val af sjömanshusdirektion m. m.
§ 5.
Till bordläggning anmäldes bevillningsutskottets betänkanden:
n:o 39, med förslag till den af Riksdagen fastställda bevill-
ningssummans utgörande; och
N:o 72. 12
Måndagen den 24 Maj.
n:o 40, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut beträf¬
fande motiveringen till bevillningsutskottets betänkande n:o 32,
i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om rätt för Kungl.
Maj:t att i visst fall förordna om omedelbar tillämpning af ifråga¬
satt förhöjd tull eller tillverkningsskatt.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härpå kl. 2,22 e. m.
In fidem.
Per Cronvall.
Måndagen den 24 maj.
Kl. Yj 3 e. m.
§ J-
Justerades protokollet för den 18 innevarande maj.
§ 2.
Föredrogs bevillningsutskottets betänkande n:o 39, med för¬
slag till den af Riksdagen fastställda bevillningssummans ut¬
görande; och biföll kammaren hvad utskottet i detta betänkande
hemställt.
§ 3.
Vidare föredrogs och lades till handlingarna bevillnings¬
utskottets memorial n:o 40, i anledning af kamrarnas skiljaktiga
beslut beträffande motiveringen till bevillningsutskottets betän¬
kande n:o 32, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om rätt
för Kungl. Maj:t att i visst fall förordna om omedelbar tillämp¬
ning af ifrågasatt förhöjd tull eller tillverkningsskatt.
Måndagen den 24 Maj.
13 Nso 72.
§ 4.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen, nämligen
från statsutskottet:
n:o 162, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande åt odlingslägenheter å kronoparker och öfverlopps-
marker i de sex nordligaste länen;
n:o 163, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande af nybyggeslägenlieter å vissa delar af Alträsks och
Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog;
n:o 164, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och
Järfva järnvägsstationer m. m.;
n:o 171, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obe-
medlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från
vissa kronoegendomar;
n:o 172, i anledning af Kungl. Majrts proposition angående
utsträckt rätt att utlämna egnahemslån;
n:o 173, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder till skyddande af naturminnesmärken å kronans mark
samt afsättande af vissa nationalparker;
n:o 174, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för jordägare att inlösa till statsverket indragna hospitals-
räntor m. in.;
n:o 202, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och
nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för be¬
redande af extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän
och betjänte m. m.;
n:o 203, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för Kungl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogs-
börd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å krono-
parkerna i Norrland och Dalarne disponera köpeskillingarna för
vissa kronoegendomar;
n:o 204, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riks¬
dagen, med förslag till lag angående rätt till pension för tjänste¬
män vid statens järnvägar m. m. samt i ämnet väckta motioner;
N:o 72. 14
Måndagen den 24 maj.
n:o 205, i anledning af Kung]. Majrts proposition angående
upplåtelse till Stockholms stad af visst område utaf norra Djur¬
gården m. m.;
n:o 206, i anledning af väckt motion om semester för vakt-
betjänte och med dem jämställda statstjänare i de centrala äm¬
betsverken och hofrätterna;
n:o 209, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
det under nionde hufvudtiteln uppförda anslaget till skiften och
afvittringar;
n:o 211, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af fordringsbelopp hos f. d. underlöjtnanten i
armén Nils Gustaf Zetterberg, f. d. fanjunkaren Johannes Jons¬
son och f. d. sergeanten Anders Öqvist;
n:o 221, i anledning af Kung]. Majrts proposition angående
anvisande af medel till den så kallade jordförmedlingsfonden;
n:o 222, i anledning af Kungl. Majrts proposition angående
anvisande af ytterligare medel till norrländska nyodlingsfonden;
n:o 223, i anledning af Kung]. Majrts proposition angående
beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden för re¬
derinäringens understödjande;
nro 224, i anledning af Kungl. Majrts proposition angående
förvärf af ingenjören Ernst Stridsberg tillhöriga områden å västra
Malgön;
nro 225, i anledning af Kungl. Majrts proposition angående
bestämmande af aflöningsförmånerna åt öfveringenjören vid kraft¬
verket vid Trollhättan;
nro 238, i anledning af Kungl. Majrts proposition angående
försäljning till Malmö stad af länsfängelset i Malmö med till¬
hörande område samt viss del af det till centralfängelset där¬
städes hörande område med därå befintliga byggnader äfven¬
som uppförande i Malmö af nytt central fängelse jämte länsfän-
gelse; och
nro 242, angående beräkningen af statsverkets inkomster; samt
från bevillningsutskottet:
nro 228, i anledning af Kungl. Majrts proposition angående
ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 7 augusti 1907
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker m. m. äfven¬
som en i ämnet väckt motion;
nro 229, i anledning af väckt motion angående höjning af
tullsatserna å maltdrycker;
15 N:o 72.
Måndagen den 24 Maj.
n:o 230, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910;
n:o 243, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om rätt
för Kungl. Maj:t att i visst fall förordna om omedelbar tillämp¬
ning af ifrågasatt förhöjd tull eller tillverkningsskatt; och
n:o 244, angående bevillning af fast egendom samt af in¬
komst.
§ 5-
Vidare anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrivelser till Konungen:
n:o 231, angående tillägg till gällande bestämmelser rörande
villkoren för idkande af pantlånerörelse;
n:o 232, angående sofplatser för tredje klassens passagerare
å statens järnvägar;
n:o 233, om ändring i lasarettsstadgans bestämmelser rörande
tillsättandet af underläkare vid lasarett;
n:o 234, angående bestämmelser rörande skyldighet att vid
allmän flottled uppföra bostäder för flottningsmanskapet; och
n:o 235, angående val af en fullmäktig och en suppleant
för fullmäktige i riksbanken;
dels till Riksdagens förordnanden:
n:o 236, för bankokommissarien m. m. R. E. Norberg att
vara fullmäktig i riksbanken; och
n:o 237, för direktören S. T. Palme att vara suppleant för
fullmäktige i riksbanken;
dels ock till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 36, rörande lag angående verkställighet i vissa fall af
straff, ådömdt genom icke laga kraft ägande utslag;
n:o 37, angående borttagande ur strafflagsstiftningen af på¬
följden förlust af medborgerligt förtroende;
n:o 38, angående bestämmande af vissa afgifter i samman¬
hang med anordnande af inrikes inkasseringsrörelse genom post¬
verket m. in.;
n:o 39, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3,
8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufstadgan m. m.;
n:o 40, angående lag rörande byggnad och underhåll af
kyrka med hvad därtill hörer, så ock af särskild sockenstufva
samt till lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för
byggnad och underhåll af prästgård;
N:o 72. 16
Måndagen den 24 Maj.
n:o 41, rörande lag angående skyldighet att deltaga i kost¬
naden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse ;
n:o 42, rörande lag angående ändrad lydelse af § 70 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862; och
n:o 43, med anledning af Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till ändrad lydelse af § 60 regeringsformen.
§ 6.
Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets memorial:
n:o 222, med förslag till de återstående stadgandena i det
nya reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 223, angående den nya riksstaten.
§ 7.
Justerades protokollsutdrag.
§8.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Persson i
Tällberg från och med denna dag till riksdagens slut.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 3,3 e. m.
In fidem
Per Cronvall.
Tisdagen den 25 Maj.
17 N:o 72.
Tisdagen den 25 maj.
Kl. 1 e. m.
§ I-
Justerades de vid kammarens sammanträde den 19 inne¬
varande maj förda protokollen.
§ 2.
Upplästes och lades till handlingarna följande till herr tal¬
mannen ankomna skrifvelse:
Till talmannen i Riksdagens Andra Kammare.
Att Kungl. Maj:t denna dag behagat kalla denna lagtima
Riksdags samtliga ledamöter att onsdagen den 26 innevarande
månad klockan 11 förmiddagen infinna sig uti slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, begifva sig till rikssalen för att in¬
hämta Kungl. Maj:ts svar å Riksdagens skrifvelse den 27 näst¬
lidna februari angående af Riksdagen beslutade ändringar i ri¬
kets grundlagar samt därefter, enligt § 36 i riksdagsordningen,
af Kungl. Maj:t i nåder hemförlofvas, har jag äran tillkännagifva.
Stockholm den 22 maj 1909.
Carl Hederstierna.
§ 3.
Ordet lämnades härefter på begäran till
Chefen för civildepartementet, herr statsrådet grefve Hamil-Srar å inter-
ton, som yttrade: Herr talman! Uti en med kammarens till- petition.
stånd till mig riktad interpellation har herr Bogren framställt
det spörsmål:
1) huruvida jag noga öfvervägt de faror för den svenska
näringsfriheten, som kunna vara förenade med ytterligare utvidg¬
ning af apoteksprivilegierna i viss af interpellanten angifven rikt¬
ning; samt
2) huruvida jag har för afsikt att tillråda Kungl. Maj:t att
på administrativ väg utan Riksdagens medverkan afgöra detta
ärende.
Andra Kammarens Prof. 1909. N:o 72.
2
N:o 72. 18 Tisdagen den 25 Maj.
Svar å inter- De väsentliga författningar, som reglera förevarande fråga,
pellation. datera sig som bekant från slutet af 1600-talet, och mer än en
(Forts.) mening torde icke vara rådande därom, att bestämmelserna i äm¬
net äro betydligt föråldrade. År 1903 ingick apotekarsocietetens
direktion med en underdånig ansökan, att Kungl. Maj:t måtte
taga i öfvervägande, hvilka åtgärder som borde vidtagas för att
göra effektivt det af medicinalförfattningarna och näringsfrihets-
förordningen apotekarna tillförsäkrade skydd. Denna skrift var
åtföljd af ett förslag till författning angående hvad som är till
apoteksvaror att hänföra. Sedan Kungl. Maj:t remitterat detta
förslag till medicinalstyrelsen, tillsatte styrelsen en kommitté, be¬
stående af en professor i medicinsk kemi, en ingenjör, tillika
lärare vid tekniska högskolan, och en apotekare med uppdrag
att afgifva yttrande öfver apotekarsocietetens direktions förslag.
Denna kommitté vände sig i sin ordning till kemistsamfundet i
Stockholm, som likaledes tillsatte en kommitté för frågans ut¬
redning. I juli 1904 inkommo medicinalstyrelsens kommitterade
med sitt utlåtande, hvari de tagit hänsyn till de önskemål, som
uttalats af den tekniska industriens målsmän.
I anledning af det sålunda omarbetade förslagets innehåll
afgåfvo en del läkemedelsfabrikanter och handelsidkare en pro-
testskrifvelse, som föranledde ytterligare utlåtande från medici¬
nalstyrelsens kommitterades sida. Efter denna skriftväxling in¬
gick medicinalstyrelsen i juli 1905 till Kung]. Maj:t med sitt
underdåniga utlåtande jämte tillhörande förslag till författning,
hvilket förslag sökte sammanjämka de olika uppfattningar, som
gjort sig gällande från olika håll. Öfver detta förslag lämnades
apotekarsocietetens direktion tillfälle att yttra sig, och afgafs så¬
dant yttrande i april månad 1906, därvid direktionen i hufvudsak
biträdde medicinalstyrelsens förslag, dock med åtskilliga anmärk¬
ningar. Äfven från kemikaliehandlarnas sida ägnades medicinal¬
styrelsens förslag en ingående kritik i en skrifvelse, som inkom
till Kungl. Maj:t i januari månad 1908.
Då jag under förra delen af innevarande år tog närmare del
af handlingarna i ärendet, fann jag önskligt, att ett samarbete
kunde äga rum mellan de olika intresserade parterna i ärendet,
och uppdrog Kungl. Maj:t på min tillstyrkan i april 1909 åt me¬
dicinalstyrelsen, bland annat, att med biträde af 5 sakkunniga,
dem chefen för civildepartementet skulle utse, underkasta de af
medicinalstyrelsen framlagda förslag till förordning angående
apoteksvaror förnyad granskning. Till sakkunniga utsåg jag en
professor i kemi (Mörner i Uppsala), en ingenjör, tillika lärare i
varukunskap (Sondén), en industriidkare (ingenjör Larsson i Fa¬
lun), en apotekare (Lehman) samt, i enlighet med förslag af Sve¬
riges färg-, drog- och kemikaliehandlarförening, denna förenings
sekreterare, disponenten Karl Kjellander.
Den 14 innevarande maj har medicinalstyrelsen inkommit
1» N:o 72.
Tisdagen den 25 Maj.
med det sålunda reviderade förslaget. Någon mer ingående Svar a inter-
granskning har jag icke hunnit ägna detta förslag, men på grund pellation.
af den diskussion, som förts i pressen, hade jag redan innan in- (Forts.)
terpellationen framställdes bestämt mig för att öfver förslaget
låta infordra yttranden från handelskamrarna i riket. Efter den
behandling, som frågan sålunda undergått och kommer att un¬
dergå, lärer någon anmärkning mot bristande utredning icke kunna
med fog framställas. Hur frågan slutligen kommer att lösas,
därom anser jag mig icke nu kunna göra något uttalande. Jag
vill endast framhålla, att jag, såvidt på mig kan ankomma, skall
söka tillse, att alla berättigade intressen blifva tillgodosedda. Icke
heller anser jag mig på frågans nuvarande stadium kunna yttra
mig om i hvilken form blifvande bestämmelser i ämnet kunna
komma att utfärdas, dock torde jag kunna försäkra, att, därest
saken kommer att ordnas genom en administrativ författning,
noga skall tillses, att genom densamma Riksdagens lagstiftnings-
myndighet icke trädes för nära.
Härefter anförde:
Herr Bogren: Jag ber att till herr statsrådet och chefen
för kungl. civildepartementet få framföra mitt vördsamma tack
för att jag erhållit svar på min interpellation, oaktadt den kom
så i riksdagens sista stund, beroende på omständigheter, öfver
hvilka jag icke ägt något som helst inflytande.
Hvad åter svarets innehåll beträffar, så är det ju med tack¬
samhet som jag konstaterar och erkänner hvad herr statsrådet
här anfört, nämligen att frågan ägnats en tämligen grundlig för¬
beredande behandling. Men denna behandling torde dock lämna
ännu mycket öfrigt att önska, så mycket mer som denna sak¬
kunniga nämnds utlåtande af den 14 maj, som herr statsrådet
anfört, har väckt och måste väcka berättigade farhågor för even¬
tuella och afsevärda inskränkningar i näringsfriheten, i synnerhet
om begreppet apoteksvara skall utsträckas att gälla icke allenast
läkemedel för sjukdomar -— ämnen, som användas i sjukvård —
utan äfven till ämnen, som användas i hälsovård. Detta skulle
på handelsfrihetens område icke allenast i ganska vidsträckt mån
inverka menligt på en raskt uppblomstrad industri, utan därjämte
fördyra och försvåra åtkomsten af en hel del nödvändighetsvaror
för allmänheten, speciellt varor, som afse hälsovården, såsom an¬
tiseptiska och desinfektionsämnen o. s. v. Det var därför, som
jag vågade hoppas — och det hoppet har ju icke blifvit helt
och hållet grusadt genom det svar, som herr civilministern här
lämnade — att ärendet skulle komma att ytterligare underkastas
den grundliga utredning och undersökning, som det förtjänar,
samt möjligtvis också bli föremål för Riksdagens ompröfning, in¬
nan Kungl. Maj:t fattar sitt definitiva beslut.
Jf:o 72. 20
Tisdagen den 25 Maj.
Svar å inter- Herr vice talmannen: Herr talman! Med afseende å detta
pellation. ärende vill jag blott för min del be att få betona, att enligt min
(Forts.) uppfattning synes ovillkorligen en så betydande förändring i nä-
ringsfrihetsförfattningarna, som det här gäller, böra föreläggas
Riksdagen. Jag tror därför det skulle varit önskligt, att herr
statsrådets svar hade uttryckt den meningen och icke den mera
vaga mening, att »Riksdagens lagstiftningsmakt icke skall blifva
trädd för nära». Ty det är ju tydligt, att det finnes olika åsikter
om Riksdagens lagstiftningsmakt, och särskildt på detta område
har det skett en utveckling, som enligt min tanke ingalunda bör
brytas. Det är endast detta jag velat yttra.
Herr Kjellberg: Herr talman! Jag skall be att med några
ord få påpeka en annan fråga, som för närvarande hvilar hos
Kungl. Maj:t och som står i intimt samband med den nu före¬
liggande.
Vid riksdagen år 1907 väckte jag en motion om apoteks¬
väsendets omorganisation. Motionen vann med någon ändring
kamrarnas bifall och resulterade i en skrifvelse till Kungl. Maj:t
med begäran om utredning angående apoteksväsendets omorga¬
nisation. Förhållandet är nämligen det, att år 1920 — alltså om
11 år — upphöra de så kallade säljbara apoteksprivilegierna,
och apoteksväsendet kommer sålunda in i en ny period, för hvilken
inga andra bestämmelser äro träffade, än att innehafvare af
apotek efter den tiden skall vara skyldig att vid viss ålder af¬
stå från sitt privilegium mot erhållande af pension.
Emellertid har denna skrifvelse ännu icke föranledt några
åtgärder, och detta, såsom jag tror, af det helt naturliga skälet,
att under tiden en annan fråga kommit upp, nämligen frågan
om medicinalstyrelsens omorganisering, för hvilken fråga rege¬
ringen i juni förra året tillsatte en kommitté, som ännu icke af-
slutat sina arbeten. Jag för min del finner det helt naturligt,
att denna fråga om medicinalstyrelsens omorganisation bör vara
klarerad, innan frågan om apoteksväsendets omorganisation kan
behandlas. Men å andra sidan måste jag framhålla, att apoteks¬
väsendets omorganisation, särskildt från ekonomisk synpunkt
sedd, är en så vidlyftig fråga, att dess utredning torde kräfva
flera år, men den bör dock vara utredd några år före 1920.
Jag har velat begagna detta tillfälle att till herr civilministern
frambära den vördsamma önskan, att, så snart förhållandena det
medgifva och så snart medicinalstyrelsens omorganisation klare¬
rats, herr statsrådet och regeringen ville hafva i välvillig åtanke
Riksdagens skrifvelse om hela apoteksväsendets omorganisation.
Som herr statsrådet framhållit, grundar sig apoteksväsendet på
förordningar, som äro öfver 200 år gamla, och det är således
på tiden, icke allenast med tanke på året 1920, att denna fråga
blir föremål för en allsidig utredning.
Tisdagen den 25 Maj.
21 Nso 72.
§ 4.
Chefen för ci vildepartemen tet, herr statsrådet grefve H a m i 11 o n, svar d mter-
som på begäran ånyo erhöll ordet, anförde: I en med kammarens *0M'
begifvande till mig framställd interpellation har herr Eriksson i t orts’
Grängesberg frågat: »Anser herr statsrådet, att ett statens verk
bör principiellt afvisa en tjänstemans anhållan om tjänstledighet
mot afstående af alla med tjänsten förenade förmåner, då tjänst¬
ledigheten sökes för inhämtande af ökad allmänbildning genom
till exempel folkhögskola?»
Vid besvarande af den utaf interpellanten sålunda framställda
frågan ber jag att till en början fä framhålla — hvad jag an¬
tager ej någon bland kammarens ledamöter skall bestrida —
nämligen att ingen tjänsteman, i det af interpellanten omförmälda
eller andra likartade fall, har någon som helst rätt att erhålla
tjänstledighet, blott han erbjuder sig afstå sina löneförmåner.
Statens tjänst är icke något, som man går till och från efter
egen bekvämlighet.
Men å andra sidan anser jag, att ett ämbetsverk icke handlar
principiellt oriktigt, om ämbetsverket skulle bevilja en tjänste¬
man någon tids ledighet för att förvärva högre mått af bildning.
Huruvida åter en ansökan om ledighet för dylikt ändamål bör
beviljas, därför torde ej några allmängiltiga regler kunna upp¬
ställas, utan måste hvarje fall pröfvas för sig. Emellertid synes
det mig vara gifvet, att vid en ansökan, som afser att förvärfva
högre kompetens eller eljest ökad tjänsteduglighet, bör fästas
väsentligt mera afseende, än om utbildningen ej kan anses gagna
tjänsten. Och i hvarje fall måste man pröfva, att tjänsten ej
blifver lidande af ett bifall till ansökningen.
Vidare yttrade:
Herr Eriksson i Grängesberg: Jag ber att till herr stats¬
rådet och chefen för civildepartementet få framföra mitt vörd¬
samma tack för att han behagat svara på min interpellation.
Jag ber att på samma gång få tacka för att han har häfdat den
grundsatsen, att ett verk icke handlar principiellt oriktigt, om
det beviljar underlydande tjänstemän permission för studiers
idkande. Dock måste jag bekänna, att hans uttalande var mera
svårtolkligt än man kunnat önska. Det kan ju hända, att det
kommer att tolkas så inom respektive verk, att dessa i hvarje
fall pröfva förekommande ansökningar så noga, att det icke blir
någon tjänsteman, som får ledighet för här ifrågavarande ända¬
mål. Fås däremot uttalandet tolkadt i en annan riktning, eller
så, att tjänstledighet för ändamålet skall, såvidt ske kan, beviljas,
då är jag för min del synnerligen glad och tacksam.
N:o 72. 22
Tisdagen den 25 Maj.
Svar å intet- Jag kan icke underlåta, herr talman, att med ett par ord
pellation. beröra de förhållanden, som det här närmast är fråga om. Det
(Forts.) galler, såvidt jag vet, endast två olika kategorier af allmän¬
bildande studier, för hvilkas skull ledighet begäres. Det ena är
afläggande af realskoleexamen och det andra afser bevistande af
folkhögskola. Båda dessa studiekurser åsyfta att öka allmän¬
bildningen och, jag vågar bestämdt påstå, äfven öka duglig¬
heten för tjänsten.
Nu kan jag icke säga, huru många järnvägstjänstemän, som
begärt ledighet för att aflägga realskoleexamen. Men det har
sagts mig, att det skulle vara endast ett ringa antal. Det har
också sagts mig, att det bland dessa sökande finnas sådana, som
genom nit och intresse under fritiden på privat väg ha läst så
mycket, att om de få endast två månaders tjänstledighet, kunna
de aflägga realskolexamen. För mig åtminstone såsom civil med¬
borgare står det klart, att om en person genom egna uppoffringar
på lediga stunder skaffat sig så stora kunskaper, att han endast
behöfver två månaders ledighet för att kunna aflägga realskole¬
examen, så bör det vara både i statens och järnvägstjänstens
intresse, att den mannen skall få ledighet för att aflägga denna
examen. Jag vill icke inlåta mig på frågan, om han därigenom
skall få större befordringsmöjligheter, därom äro meningarna
olika. Men om han får det, synes det mig högeligen önskvärdt.
Vidare kommer jag till den andra kategorien af ledighets-
sökande, de, som önska gå igenom folkhögskola. Det är en all¬
män sträfvan bland Sveriges folk att söka höja allmänbildningen,
och bland de läroanstalter, som meddela sådan, intager folkhög¬
skolan ett synnerligen betydelsefullt rum. Nu kan man säga,
att en folkhögskolekurs icke i egentlig mening gör en person
dugligare för sin tjänst. Ja, det påståendet har framkastats från
vissa håll. För min del kan jag icke gilla ett sådant resone¬
mang. Ty såvidt jag ej förstår, är den mannen mera duglig
för sin tjänst, som förstår lifvet och förhållandena ikring sig än
den okunnige. Men därtill kommer, beträffande en folkhögskole¬
kurs, att den afser att öka det medborgliga vetandet och däri¬
genom gör mannen till medborgare i detta ords fulla bemärkelse.
Detta, att söka skaffa, sig en större allmänbildning, är ett sträf¬
vande och en strömning, som genomgår vårt svenska folk, men
som en del människor icke förstår. Jag kan dock med glädje
konstatera, att många af Sveriges arbetsgivare, som icke tillhöra
statsverket, förstå den saken. Jag vet sålunda, att det finnes
en järnväg i min hemort, af hvars ordinarie personal två er¬
hållit ledighet för att bevista en folkhögskola, och jag känner
andra enskilda arbetsgivare i min hembygd, som med nöje
lämna sina arbetare ledighet för samma ändamål och låta dem
återfå sin tjänst efter slutad kurs. För icke länge sedan talade
jag vid en arbetsgivare, som meddelade mig, att hans arbetare
23 N:o 72.
Tisdagen den 25 Maj.
hade tanke på att anordna eu mindre folkhögskolekurs, och att .Snar å intet -
lian icke skulle ställa sig afvisande mot att lämna pekuniärt petition.
understöd; detta länder denne arbetsgifvare till synnerligen stor (Forts.)
heder. Då en sådan stämning råder bland privata arbetsgivare,
synes det mig ofattbart, hvarför statsverket skall ställa sig af¬
visande i detta hänseende.
Nu har herr statsrådet här i dag sagt, att lian principiellt
anser, att en sådan anhållan, som det här är fråga om, icke bör
afvisas. Men enligt vunnen erfarenhet har sa hittills skett. De,
som hos järnvägsstyrelsen gjort ansökan om ledighet för att be¬
söka en folkhögskola, hafva blifvit vägrade sådan ledighet, åt¬
minstone i alla de fall jag känner till. Men efter det uttalande,
herr statsrådet nu här gjort, har man anledning hoppas, att en
ny regim i detta afseende skall bli rådande.
Det kan ju sägas, att genom dylik ledighet skulle tjänsten
kunna komma att lida ett intrång, som i något afseende^ kunde
verka störande. För inin del kan jag rakt icke första detta.
De svenska statsjärnvägarna hafva en ordinarie tjänstemanna¬
personal af mer än 12,000 personer, och om man samman!ägger
den ordinarie och den extra ordinarie personalen, blir det 23 å
24,000 personer. Om årligen 3 eller 4 af dessa finge tillfälle
att besöka en folkhögskola, så bör väl detta vara utan betydelse
för trafikens behöriga skötande, och om 5 eller 6 finge ledighet
för afläggande af realskoleexamen, sa bör väl den saken relativt
lätt kunna ordnas. Åtminstone i dessa dagar, da det rader stor
arbetslöshet och då det öfverallt finnes personer, som erbjuda
sin tjänst, förefaller det mig minst sagt egendomligt, att man så
strängt håller på att det just skall vara den eller den personen,
som skall sköta en viss tjänst. Gällde det en ansökan om ledig¬
het, hvarigenom järnvägen komme att gorå en pekuniär förlust,
då vore det en annan sak, men såvidt jag vet, hafva alla an¬
sökningar innehållit, att den ledighetssökande vore villig att
under tiden afstå alla med tjänsten förenade löneförmåner äfven¬
som pensionsförmåner och andra fördelar, som kunna finnas.
Allmänt bekant är, att det vid statens järnvägar beviljas år¬
ligen en del tjänstemän ledighet för idkande af specialstudier.
Det är ju något, som gagnar staten och dess järnvägar, och jag
ber för min del endast att, ehuru jag icke kan föra dessa tjän¬
stemäns talan, dock å deras vägnar få uttala mitt tack för, att
järnvägsstyrelsen handlat på detta sätt. Men därför menar jag,
att den äfven bör utsträcka denna möjlighet. Jag hörde för
några dagar sedan berättas om ett kontorsbiträde, som hade
synnerlig stor fallenhet för studier och som ville a annan ort
förkofra sig i tyska språket. Detta kontorsbiträde hade icke
tagit ut hela sin semester, utan hade 10 dagar kvar, men för
att få något längre tid på sig för berörda ändamål, anhöll han
om 15 dagars tjänstledighet, så att det sammanlagdt var 25 dagar,
fl:o 72. 24
Tisdagen den 25 Maj.
^•Under hvilka han ville vara ledig. Denna ansökan tillstyrktes
^rFortT! trafikinspektören, men afslogs af järnvägsstyrelsen. Här gällde
° 8' ledigheten idkande af specialstudier, ty nog bör det stå fast, att
det kan vara nyttigt för en stationsskrifvare att hafva insikt i
tyska språket. Det förhöll sig ej heller beträffande den ifråga¬
varande tjänstemannen på det sättet, att den begärda ledigheten
skulle komma att inkränkta på hans tjänst, ty kamrater till
honom hade erbjudit sig att under tiden uppehålla hans befatt¬
ning, ifall det icke funnits möjlighet att erhålla vikarie för
honom.
Innan jag slutar, kan jag icke underlåta att påpeka järn¬
vägsstyrelsens byråkratiska sätt att ibland se på tingen, i det
att styrelsen tillämpar olika principer, när det gäller den lägsta
personalen och när det gäller de högre befattningshafvarne.
År 1907 på hösten var det en stationskarl, som begärde att
få vara ledamot i styrelsen för eu konsumtionsförening. Det
tycker man vara en så billig och enkel begäran som helst. Vore
det en privat arbetsgivare, så skulle det väl icke behöft komma i
fråga, att vederbörande ens behöft göra en sådan framställning.
Stationskarlens begäran tillstyrktes nu emellertid af stationsin-
spektoren och trafikinspektören, men afslogs af järnvägsstyrelsen.
När det återigen gäller någon högre befattningshafvare, är det
icke fråga om, att han icke skall vägras tillhöra den ena eller
andra bolagsstyrelsen. Jag vill icke nämna några namn, men
det torde väl vara för oss alla bekant, att till och med de högsta
ledande i järnvägsstyrelsen hafva befattningar i enskilda bolags
styrelser såsom ledamöter.
Jag vill nämna ett annat exempel. Notarien i järnvägssty¬
relsen Ivar Hallberg erhöll i början af år 1906 ett års tjänst¬
ledighet mot afstående af alla förmåner för att vara sekreterare
i en enskild förening, Skånska handelskammaren. Kan det för
driftens behöriga ordnande gå att bevilja en notarie i järnvägs¬
styrelsen, som är ordinarie tjänsteman, ledighet under ett års
tid för att upprätthålla en enskild befattning, bör det ovillkor¬
ligen kunna gå att lämna en och annan järnvägsbetjänt ledighet
för att bevista en folkhögskolekurs. Den inkonsekvens, som här
åberopade fall innebär, har icke kunnat undgå mig, och jag har
heller icke kunnat låta bli att påpeka detta här i dag.
Jag ber att till sist få uttala den förhoppning, att järnvägs¬
styrelsen och Kungl. Maj:ts regering ville framgent, när det gäller
begäran om tjänstledighet för idkande af studier, såvidt möjligt,
bevilja densamma.
Herr Kjellberg: Herr talman! Jag kan visserligen lätt
förstå, att kollisioner kunna uppstå mellan enskilda befättnings-
hafvares^ önskan att erhålla tjänstledighet för allmänbildande
studier, å ena sidan, och arbetsgifvarne — i detta fall staten —
25 N:o 72.
Tisdagen den 25 Maj.
å den andra. Men, då man naturligtvis måste glädja sig åt de Hvarpå intet
önskningar och sträfvande^ till ökad allmänbildning, som här och där pe " ?0”'
gifvit sig till känna, måste man också glädja sig öfver det svar, 01 Si
som statsrådet och chefen för civildepartementet i denna fråga
har afgifvit, enär, såvidt jag fattade hans yttrande rätt, därutaf
framgick, att han för sin del åtminstone icke ansåg, att något
principiellt förbud beträffande denna fråga borde förekomma.
Såsom den föregående talaren redan framhållit, är det klart,
att denna fråga endast kan beröra ett fåtal. Ty naturligtvis är
det endast ett fåtal, som för ett sådant ideellt ändamål som det
ifrågavarande vill göra så stora uppoffringar, som här skulle
blifva fallet, då det är fråga om att under längre eller kortare
tid afstå från alla löneförmåner.
Emellertid är det gifvet, att hvarje sträfvan till ökad all¬
mänbildning hos arbetarne onekligen skall komma arbetsgifvarne,
i detta fäll staten, tillgodo på ett eller annat sätt, och att man
därför bör, så mycket man kan, och såvida det icke direkt kom¬
mer i strid med tjänstens behöriga handhafvanden, söka under¬
stödja sådana sträf vanden.
I samband med denna fråga och särskildt i fråga om statens
tjänstemäns önskan att få bevista folkhögskolekurser, kan jag
icke underlåta att begagna detta tillfälle att säga några ord om
en fråga, som därmed står i samband. Regeringen har detta år,
såsom bekant, beklagligtvis afslagit Brunnsviks folkhögskolas
ansökan om statsunderstöd, trots det att Konungens befallnings¬
hafvande i Kopparbergs län nu liksom under förra året tillstyrkt
bifall till ansökningen. Jag har velat begagna detta tillfälle att
till kammarens protokoll få antecknadt, att det understöd, som
den socialdemokratiska partikongressen har anslagit till Brunns¬
viks folkhögskola, är förenadt med tvenne villkor, som jag skall
be att ur kongresshandlingarna få här ordagrant uppläsa, på det
att, när denna fråga en gång kanske kommer upp på nytt, det
icke måtte vara någon tvekan om, hvad denna sak gäller. Då
den socialdemokratiska partikongressen förra året anslog 5,000
kronor om året intill nästa kongress, uppställde kongressen föl¬
jande två villkor, nämligen dels »att partistyrelsen genom en af
densamma utsedd revisor äger deltaga i granskningen af skolans
räkeuskaper» och dels »att partistyrelsen finner skolans under¬
visning fortgå i den fria forskningens anda».
Jag har velat begagna detta tillfälle att till kammarens
protokoll anteckna detta, så att det bör kunna bevaras i kam¬
marens ledamöters minne, när frågan till äfventyrs en annan gång
kommer upp med fortsatt undran öfver de skal, som föranledt
afslag på den ifrågavarande ansökningen.
BT;o 72. 26
Tisdagen den 25 Maj.
§ 5.
Föredrogos statsutskottets memorial:
n:o 222, med förslag till de återstående stadgandena i det
nya reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 223, angående den nya riksstaten.
Kammaren biföll hvad utskottet i dessa memorial hemställt.
§ 6.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen, nämligen:
från statsutskottet:
n:o 196, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående godkännande af postverkets ut-
giftsstater för år 1910 m. m.;
n:o 201, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
fördelning af de medel, som komma att under år 1909 och 1910
afsättas till främjande af nykterhet och motarbetande af drycken-
skapens följder, samt i ämnet väckta motioner;
n:o 207, i anledning af Riksdagens år 1908 församlade revi¬
sorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1907;
n:o 208, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa med afvittringen inom Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker sammanhängande förhållanden;
n:o 210, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att försälja tomter och
områden från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter
i Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län m. m.;
n:o 226, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och
Jerna järnvägsstationer m. m.;
n:o 227, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anslag
till inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens nuva¬
rande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan m. m.;
n:o 239, angående statsregleringen för år 1910 och sättet
för anvisande af vissa anslagsbelopp;
27 N:o 72.
Tisdagen den 25 Maj.
n:o 240, med öfverlämnande af ny riksstat; och
n:o 241, angående upprättadt nytt reglemente för riksgälds-
kontoret; samt
från Riksdagens kansli:
n:o 245, angående ändrade bestämmelser rörande automobil-
trafik;
n:o 246, i fråga om kontroll öfver programmen för biograf¬
föreställningar; och
n:o 247, angående utredning rörande statens, kommunernas,
landstingens och hushållningssällskapens frigörande från ekono¬
miskt beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel.
§ 7.
Vidare anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 44, angående beredande af lånemedel för fortsatt utveck¬
ling af statens telefonväsende;
n:o 45, angående jordförmedlingsfonden;
n:o 46, angående öfverlämnande af medel till den så kallade
norrländska nyodlingsfonden;
n:o 47, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar;
n:o 48, angående anslag till fullbordande af statsbanan från
Morjärv till Lappträsk m. m.;
n:o 49, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Badstuträsk och vidare till Kallholmsfjärden;
n:o 50, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Östersund till Ströms vattudal m. m,;
n:o 51, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Jerna öfver Vagnhärad och Nyköping till Norrköping;
n:o 52, angående anvisande af medel för utläggning af ytter¬
ligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägs¬
stationer m. m.;
n:o 58, angående anvisande af medel för inköp af områden,
erforderliga för blifvande dubbelanordningar å vissa järnvägslinjer;
n:o 54, angående anvisande af ytterligare medel till anlägg¬
ning af en reparationsverkstad vid Notviken;
n:o 55, angående anvisande af medel till utvidgning af in-
seglingsrännan till Trelleborgs hamn;
»ro 72. 28
Tisdagen den 25 Maj.
n:o 56, angående anvisande af medel för anläggning af en
ny farled mellan Vänersborg och Göteborg;
n:o 57, angående anvisande af medel till anläggningar, af-
sedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan;
n:o 58, angående anvisande af medel till inköp af fastig¬
heter vid Trollhättan;
n:o 59, angående uppförande af nya byggnader och anskaf¬
fande af nya inventarier för allmänna barnbördshuset i Stockholm;
n:o 60, angående bankrörelse;
n:o 61, angående val af två fullmäktige i riksbanken och
två fullmäktige i riksgäldskontor et samt suppleanter för riks¬
dagens samtliga fullmäktige i nämnda verk;
n:o 62, angående nytt reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning; och
n:o 63, angående förslag till lag om arrende af viss jord å
landet inom Norrland och Dalarne m. m.
§ 8.
Justerades protoköllsutdrag.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 1,45 e. m.
In fidem
Per Cronväll.
Onsdagen den 26 Maj.
29 N:o 72.
Onsdagen den 26 maj.
Kl. V, 11 f. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 20 innevarande maj.
§ 2.
Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 64, i afseende å statsregleringen och rörande de med
statsverket gemenskap ägande ämnen;
n:o 65, angående utbetalning af anslag till riksdags- och
revisionskostnader;
n:o 66, angående beräkningen af riksgäldskontorets utgifter
och inkomster;
n:o 67, angående dispositionen af besparingarna å hufvud-
titlarna;
n:o 68, angående statsregleringen;
n:o 69, angående förslag till lag om skogsaccis m. m.;
n:o 70, angående förslag till lagbestämmelser i syfte att för
vissa personer försvåra åtkomsten af starka drycker m. m.;
n:o 71, angående ändrad lydelse af 1, 3, 8 och 52 §§ i
förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften;
n:o 72, angående höjning af tullsatserna å maltdrycker;
n:o 73, angående en extra inkomstskatt att upptagas i riks-
staten för år 1910;
n:o 74, angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i för¬
ordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst
den 13 september 1907, samt i förordningen angående en in¬
komstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910;
n:o 75, angående begränsning af rösträtten å vägstämma;
n:o 76, angående förslag till lag om förbud mot handels
idkande å söckendag utöfver viss tid;
]f:» 72. 30
Onsdagen den 26 Maj.
n:o 77, angående förslag till lag angående husbehofsskogar
m. m.;
n:o 78, angående lag om ändrad lydelse af 25 § i förord¬
ningen angående patent den 16 maj 1884;
n:o 79, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 77 §
i strafflagen för krigsmakten den 7 oktober 1881;
n:o 80, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 6, 7
och 8 §§ i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyn¬
dares förvaltning af omyndiges egendom samt i lag om ändrad
lydelse af 125 och 127 §§ konkurslagen;
n:o 81, angående förslag till lag, innefattande vissa bestäm¬
melser angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando
socknar af Norrbottens län;
n:o 82, angående lag rörande folkskoleväsendet i vissa städer,
lag om ändrad lydelse af 1 § i kungl. förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 och lag
om ändrad lydelse af 2 och 28 §§ i lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn den 18
juni 1902;
n:o 83, angående förslag till lag om inskränkning i rätten
att erhålla ägostyckning;
n:o 84, angående ändrad lydelse af 9 § i lagen angående
köttbesiktning och slakthus den 22 december 1897;
n:o 85, angående lag om konsularjurisdiktion;
n:o 86, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 59 §
i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den
23 oktober 1891 m. m.;
n:o 87, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 33,
35 och 37 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteck¬
ning i fast egendom m. m.;
n:o 88, angående förslag till lag om ändrad lydelse af § 16
i värnpliktslagen den 14 juni 1901;
n:o 89, angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker m. m.;
n:o 90, angående förslag om rätt för Kungl. Maj:t att i visst
fall förordna om omedelbar tillämpning af ifrågasatt förhöjd tull
eller tillverkningsskatt;
n:o 91, angående förslag till ecklesiastik boställsordning;
31 N:o 72.
Onsdagen den 26 Maj.
n:o 92, angående förslag till förordning angående ändrad
lydelse af vissa §§ i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrifning in. m.;
n:o 93, angående förslag till lag om reglering af präster¬
skapets aflöning m. m.;
n:o 94, angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen den
6 november 1908 angående en särskild stämpelafgift vid köp och
byte af fondpapper;
n:o 95, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst;
n:o 96, rörande lag angående emissionsbanker m. m.;
n:o 97, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor;
n:o 98, angående stämpel å bevis om tillstånd att köra med
automobil å allmän väg eller gata m. m.;
n:o 99, rörande förordningar angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa m. m.;
n:o 100, angående beredande genom det allmännas försorg
af rättshjälp i vissa fall åt genom olycksfall i arbete skadade
arbetare eller deras efterlefvande;
n:o 101, angående förslag till förordning om ersättning i
anledning af kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m.;
n:o 102, angående ändring i instruktionen för Riksdagens
revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna;
n:o 103, rörande förslag till lag angående tillsättning af
prästerliga tjänster;
n:o 104, angående statsunderstöd till kommunala och enskilda
läroanstalter; och
n:o 105, angående ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken.
§ 3.
Ordet lämnades härefter till
Herr vice talmannen, som yttrade: Herr talman, mina
herrar! Jag ber att få hemställa, att kammaren ville besluta
uppdraga åt de ledamöter af kammaren, som representera Stock¬
holms stad, att jämte de öfriga kammarens ledamöter, som kunna
befinna sig i hufvudstaden, verkställa justering af de kammarens
protokoll, som nu vid riksdagens afslutande äro ojusterade.
Denna hemställan bifölls af kammaren.
N:o 72. 32
Onsdagen den 26 Maj.
§ 4.
Kammarens ledamöter, hvilka af Kungl. Maj:t blifvit kallade
att denna dag efter bevistad gudstjänst infinna sig å rikssalen,
där riksdagen komme att afslutas, afgingo nu till slottskapellet
för åhörande af riksdagspredikan. Efter gudstjänstens slut begåfvo
sig kammarens ledamöter till rikssalen, hvarest jämväl Första
Kammarens ledamöter infunno sig.
Herr statsrådet och chefen för civildepartementet, grefve
Hamilton, uppläste där Kungl. Maj:ts förordnande för hans excel¬
lens herr statsministern Lindman att å Kungl. Maj:ts vägnar
meddela Riksdagen Kungl. Maj:ts svar på Riksdagens skrifvelse
den 27 sistlidne februari angående af Riksdagen beslutade än¬
dringar i rikets grundlagar äfvensom afsluta riksdagen.
Därefter framträdde hans excellens herr statsministern och
meddelade, att Kungl. Maj:t godkänt de af Riksdagen beslutade
ändringarna i grundlagarna.
Sedan häruppå kamrarnes undersåtliga vördnad och välönsk¬
ningar blifvit af herrar talmän framförda samt herr statsrådet och
chefen för civildepartementet uppläst riksdagsbeslutet, förklarade
hans excellens herr statsministern riksdagen vara afslutad.
Efter det herr talmannen och kammarens ledamöter åter¬
kommit till kammarens samlingsrum, tog herr talmannen afsked
af kammarens ledamöter med följande ord:
Mina herrar! Så är då denna riksdag slutad och afskeds-
timmen slagen. Den har låtit vänta på sig, men vi ha redan
hunnit vänja oss vid, att det är så godt som omöjligt att få
riksdagsarbetet afslutadt till den 15 maj, som ju skulle betraktas
såsom en normal afslutningstid. I den mån tidsutdräkten kan
vara beroende på det förberedande arbetets fördelning, har
emellertid årets Riksdag antagit stadganden, som nu insatts i
vår grundlag och som äro ägnade att underlätta och påskynda
arbetet. Såsom talman har jag ju särskild anledning att fästa
mig vid de stadganden, som angå riksdagsarbetets organisation,
men jag förbiser naturligtvis ej, att bestämmelserna i fråga blott
utgöra kompletteringar till de omfattande, i representationsskicket,
i förvaltningen samt i det politiska och kommunala lifvet djupt
ingripande omgestaltningar, åt hvilka denna Riksdag gifvit sin
stadfästelse. De åsyftade grundlagsändringarna komma helt
säkert — likaväl som 1865 års representationsförändring — att
inverka på vår statsförfattning i dess helhet. Måtte de härvidlag
visa sig stå i bästa samklang med de lifskraftiga, ur nationens
egen erfarenhet uppvuxna principer, åt hvilka 1809 års regerings¬
form gifvit uttryck. I det hoppet länka vi i tankarna beslutet
från årets riksdag samman med det verk, till livilket våra fäder
under profvande tider besinningsfullt lade grunden för jämnt
hundra år sedan.
33 N:o 72.
Onsdagen den 26 Maj.
Men 1909 års riksdag kommer att kvarstå i minnet ej blott
genom de därvid afgjorda konstitutionella frågorna, utan äfven
på grund af viktiga beslut på näringslilvets, kommunikations¬
väsendets och undervisningens område. Då man besinnar, att
ett sådant arbetsresultat vunnits trots en del ogynnsamma för¬
hållanden, må man tacksamt erkänna styrkan hos de positiva
krafter, som äro verksamma i det .svenska statslifvet.
Det är således, mina herrar, efter en arbetsam, men frukt¬
bringande riksdag, som I nu återvänden till hemmet med dess
styrkande ro och till vården om egna angelägenheter. Mottagen
därvid min hjärtliga afskedshälsning och min innerliga tacksägelse
för den vänskap och det förtroende, som under denna riksdag
liksom under så många föregående kommit mig till del.
Och till slut förena vi oss alla i den gamla svenska bönen:
Gud bevare Konungen och fäderneslandet!
Härpå svarade
herr Andersson i Helgesta: Herr talman! Jag skall be att få
till Eder framföra Andra Kammarens hjärtliga och vördsamma
tack för det sätt, den oväld och skicklighet, hvarmed Ni, herr
talman, städse ledt våra förhandlingar. Och när Ni nu efter
mödosamt arbete återvänder till Edert älskade hem, tillönska vi
Eder en angenäm och ljuflig hvila, för att, om det är Guds vilja,
Ni ännu med Eder sällsporda begåfning länge måtte få tjäna
och gagna vårt älskade fosterland.
Och anhåller Andra Kammaren att få vara innesluten i Eder
välvilliga hågkomst. — Hjärtligt tack!
Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter
afskedshälsningar och åtskildes.
In fidem
Per Cronvall.
Andra Kammarens Prot. 1909. N:o 72.
3
Nio 72. 34
Onsdagen den 2 Juni.
Onsdagen den 2 juni.
Kl. 3 e. m.
Sedan Andra Kammaren genom beslut den 26 nästlidne maj
åt representanterna för Stockholms stad samt dem af kammarens
öfriga ledamöter, som efter riksdagens afslutande befunno sig
kvar i hufvudstaden, uppdragit att justera de kammarens proto¬
koll, Indika vid riksdagens afslutande återstode ojusterade, hade
tillkännagifvande om att nämnda justering komme att denna dag
kl. 3 e. m. försiggå i kammarens läsrum blifvit vederbörligen
utfärdadt; och tillstädeskommo nu på utsatt tid följande kam¬
marens ledamöter:
herr Berg,
» Byström,
» Staaff,
» Branting,
» Kjellberg,
» Först,
» Tengdahl,
» Rissén,
friherre Palmstierna,
herr von Horn och
> Karlsson i Fjäl.
Pi-otokollet för den 21 nästlidne maj på förmiddagen upp¬
lästes, hvarefter ordet begärdes af
herr Branting, som yttrade: Jag anhåller få till dagens
protokoll antecknadt min förhoppning, att det förfarande, som
af protokollet framgår här har förekommit, att nämligen en
interpellation insköts mellan ett par ärenden på föredragnings¬
listan och icke som annars upptogs vid början eller slutet af
denna, måtte få förbli ett enstaka fall. Ty med den vanliga
uppfattningen, att föredragningslistan icke vidare skulle fullföljas
efter interpellationen, måste kammarens behandling af och beslut
i det ärende, som sedan upptogs, i mycket ringa grad bli ett
uttryck för kammarens öfvertänkta mening härom och voteringen
närmast få karaktär af en slumpvotering bland de i riksdagshuset
kvarvarande. Jag vill härmed på intet sätt ha insinuerat, att
herr talmannen därmed fullföljt någon viss afsikt gentemot den
motion, som upptogs till behandling, tvärt om, men förfarandet
35 N:o 72.
Onsdagen den 2 Juni.
ger möjlighet för andra krafter att göra sig gällande, måhända
till annat resultat, än annars blifvit fallet.
Vidare anfördes ej. Protokollet godkändes.
Härefter upplästes protokollen för den 21 maj på eftermid¬
dagen samt för den 22, den 23, den 24, den 25 och den 26 maj;
och blefvo jämväl dessa protokoll godkända.
In fidem
Per Cronvall.