Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
1
N:o 187.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
förhöjning i pensioner, som frän flottans pensionskassa
utgå till afskedadt manskap; gifven Stockholms slott
den 19 mars 1909.
Under åberopande af bilagda utdrag åt statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
dels medgifva, att hvarje pension, som till belopp ej öfverstigande
180 kronor från statsverket genom flottans pensionskassa utgår till
marinens eller lotsverkets redan afskedade manskap eller kommer att
utgå till marinens hädanefter afskedade manskap, må höjas med 25
kronor årligen, dock att sådant tillägg icke får åtnjutas af den, som
erhåller pensionsbidrag från lotsverkets medel, och ej heller af annan
pensionstagare, förr än han uppnått 50 års ålder, därest icke Kungl.
Maj:t medgifver honom att tidigare komma i åtnjutande af ifrågavarande
förmån, samt att tillägget ej må utgå med högre belopp, än att det¬
samma och pensionen tillhopa icke öfverstiga 200 kronor;
dels och till bestridande af kostnaden härför höja det å ordinarie
stat under tionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag »till pensionering
af flottans och lotsverkets gemenskap», nu 165,500 kronor, med 23,100
kronor till 189,600 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
C. A. Ehrensvärd.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 138 Httft. (N:o 187).
1
2
Kung! Maj:ts Nåd. Proposition No 187.
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 mars 1909.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer.
Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvärd anförde:
På sätt det vid innevarande års statsverksproposition under tionde
hufvudtiteln fogade statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 18
december 1908 utvisar, har jag redan anmält, att betänkande den 12
juni 1908 afgifvits af sakkunniga, hvilka jämlikt nådiga beslut den 8
november och den 21 december 1907 varit tillkallade för att inom landt-
försvars- och sjöförsvarsdepartementen biträda med utredning och upp¬
görande af förslag till förbättrad pensionering af allt hären och flottan
nu och förut tillhörande manskap, som redan är eller framdeles enligt
gällande bestämmelser kan blifva berättigad! till pension från Vadstena
krigsmanshuskassa eller flottans pensionskassa.
Jag redogjorde därvid för den hufvudsakliga innebörden af de
sakkunnigas förslag i hvad det rörde marinens och lotsverkets manskap.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 187.
Som emellertid yttranden då ännu ej inkommit från alla de myndig¬
heter, som skulle höras i förevarande ämne, kunde fullständig redo¬
görelse därutinnan ej lämnas, men enär förslagets genomförande kräfde
ökadt anslag af Riksdagen, ansåg jag mig böra redan då göra under¬
dånig hemställan angående framställning till Riksdagen om beviljande
af de i sådant hänseende erforderliga medlen.
Sedan numera samtliga infordrade yttranden i ärendet inkommit,
anhåller jag att få redogöra för såväl de sakkunnigas betänkande och
förslag som de afgifna yttrandena. Därvid torde jag böra begränsa
mitt anförande att omfatta endast de delar af föreliggande handlingar,
som äro erforderliga för bedömande af frågan om förbättrad pensio¬
nering af marinens och lotsverkets manskap.
För att vara tillgängliga vid fullgörandet af de sakkunnigas
uppdrag hafva till dem varit öfverlämnade förteckningar öfver allt pen-
sioneradt manskap, som tillhört flottan eller kustartilleriet, samt öfver
flottans stationer eller kustartilleriet tillhörande manskap, som vid af¬
skedstagande kan komma i åtnjutande af pension enligt gällande reg¬
lemente.
De sakkunniga hafva verkställt en utredning af den pensionering
af marinens och lotsverkets manskap, hvilken äger rum genom flottans
pensionskassa.
Af denna utredning samt af gällande föreskrifter framgår i huf¬
vudsak följande:
Flottans afskedade manskap har städse uppburit det samma manskap
tillkommande understöd genom amiralitetskrigsmanskassan, numera flottans
pensionskassa. Denna kassa är den äldsta af alla rikets pensionskassor
för tjänstemän eller betjänte. Den grundades nämligen redan år 1642,
då »öfver- och underofficerare, såväl som gemene båtsmän, bösseskyttare,
timmermän, snickare, smeder m. fl., som Sveriges rikes amiralitet och
sjöstat tjäne», förbundo sig att till en pensionskassa inbetala en del af
sin årliga inkomst. Kassan understöddes af staten, och amiralitets¬
kollegium fastställde den 29 april 1681 för densamma det första regle¬
mentet.
Den 26 oktober 1838 utfärdades för kassan »nytt reglemente»,
hvars föreskrifter i fråga om indelning i klasser fortfarande gälla be¬
träffande gemenskapen vid båtsinansliållet och marinregementet samt
daglönare, tillhörande flottans f. d. ordinarie timmermans- och handt-
verksstater vid öfverflyttning till invalidstat.
Dessa föreskrifter äro af följande lydelse:
Pensionering
af manskap
genom flot¬
tans pen¬
sionskassa.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
1. I första klassen upptagas de, som under verklig utöfning af
Kungl. Maj:ts och kronans tjänst blifvit så svårt skadade, att de ej
förmå sig själfva försörja.
2. Till andra klassen höra de, som bevisligen erhållit så svåra
skador under utöfning af Kungl Maj:ts och kronans tjänst, att de endast
i ringa mån kunna till sitt nödtorftiga uppehälle bidraga.
3. Uti tredje klassen upptagas de, som under verklig tjänstgöring
bevisligen fått sådana mindre skador, att de måst afskedas och tillika
af skadorna blifvit oförmögne att nödtorftig lifsbärgning med arbete
sig förtjäna.
4. Till fjärde klassen höra underofficers-korpraler och sjöartille-
rister samt matroser och kanonierer, som uppnått femtio års ålder och
tjänt i trettio år, samt de af öfriga gemenskapen, som uppnått femtio¬
fem års ålder och tjänt i trettio år, beräknadt från tjugo års ålder.
5. I femte klassen intagas de underofficers-korpraler, sjöartille-
rister samt matroser och kanonierer, som uppnått femtio års ålder och
tjänt minst tjugofem år, samt de af den öfriga gemenskapen, som
innehafva femtiofem lefnadsår och tjugo tjänsteår, på samma sätt be¬
räknade.
6. För att vara berättigad till pension fordras dessutom alltid att
under tjänstetiden hafva uppfört sig redligt och väl.
7. I beräkningen af de enligt 5 och 6 mom. erforderliga tjänsteår
få äfven ingå de år, som den afskedade i Kungl. Maj:ts och kronans
tjänst vid andra kårer och regementen med vitsordad trohet tillryggalagt.
8. Förhyrda underofficerare och sjömän erhålla äfven pension efter
de sålunda stadgade grunder.
Sedan Rikets Ständer beviljat erforderliga medel, fastställde Kungl.
Maj:t genom cirkulär den 20 november 1860 (Svensk författningssam¬
ling för år 1860, n:r 54) följande pensionsstat för förhyrda underoffice¬
rare och sjömän samt all gemenskap vid flottan:
förhyrd underofficer af högsta graden i första klassen 240 kronor,
i andra klassen 160 kronor och i tredje klassen 100 kronor; förhyrd
underofficer af lägre grad, mästerlots, matros, kanonier och distinktions-
korpral vid marinregementet i första klassen 180 kronor, i andra 120
kronor, i tredje 90 kronor, i fjärde 72 kronor och i femte klassen 48
kronor;
marinsoldat och korpral, sekundlots, sjlikvaktare, daglönare och
lärling vid varfven, jungman, underkanonier, båtsman, lotslärling, skepps¬
gosse samt förhyrd matros, jungman och skeppsgosse i första klassen
5
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 187.
100 kronor, i andra 80 kronor, i tredje 54 kronor, i fjärde 42 kronor
och i femte klassen 30 kronor;
daglönare, förflyttad på invalidstat med invalidunderhåll, i första
klassen 72 kronor, i andra 50 kronor, i tredje 36 kronor, i fjärde 24
kronor och i femte klassen 18 kronor.
I sammanhang härmed meddelades föreskrift om förhöjning af den
årsafgift, som nämnda gemenskap hade att till kassan erlägga. De
sålunda stadgade pensioneringsgrunder förklarades genom cirkulär den
17 november 1863 skola fortfarande tillsvidare blifva gällande.
Enligt skrifvelse den 16 maj 1876 har Riksdagen, med anledning
af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet och under förutsättning att det
belopp, som enligt uppgjordt förslag till delning af amiralitetskrigsmans-
kassans pensionsfond ansetts vara att tillgå för gemenskapens vid flottan
och lotsverket pensionering, eller 230,000 kronor, till statsverket öfver-
lämnades, dels medgifvit, att denna gemenskaps framtida pensionering
enligt stadgade grunder finge utan vidare bidrag från samma gemen¬
skap men med bibehållande af lotsverkets bidrag, 3,500 kronor, från
och med 1877 års ingång af statsverket öfvertagas, med skyldighet
därjämte för statsverket att bestrida de före nämnda tidpunkt enligt
gällande bestämmelser beviljade pensioner till flottans och lotsverkets
gemenskap äfvensom ikläda sig amiralitetskrigsmanskassans förbindelser
med afseende å utbetalning af den afskedade gemenskapen tillkommande
begrafningshjälp, dels och för ofvannämnda ändamål anvisat å nionde
(numera tionde) hufvudtiteln ett kreditiv å 58,000 kronor, med rättighet
för direktionen öfver kassan, som fortfarande skulle äga tillhandahålla
pensionerna, att å detta kreditiv lyfta hvad för behofvet biel ve erfor¬
derligt. Hvad sålunda stadgats skulle äga tillämpning å alla, som vore
berättigade till understöd från kassan och framdeles erhölle afsked;
dock undantoges härifrån a) gemenskapen vid båtsmanshållet och marin¬
regementet samt daglönare, tillhörande stationernas gamla timmermans-
och handtverksstater, som öfverflyttades till invalidstat; och skulle pension
till samtliga dessa utgå i enlighet med då gällande stat, b) de då vid
militärdepoterna och varfven anställde förmän, hvilka i pensionshän-
seende voro likställda med månadslönare och sålunda framdeles såsom
förut räknades till kassans delägare. Redan af skedad gemenskap skulle
bibehållas vid den pensionsrätt, densamma då tillkomme.
De sålunda af Riksdagen godkända pensioneringsgrunderna blefvo
den 24 november 1876 af Kungl. Maj:t fastställda; och utfärdades den
31 oktober 1879 (Svensk författningssamling för år 1879, n:r 63) i
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
enlighet härmed reglemente för pensionering af flottans och lotsverkets
gemenskap, hvilket innehåller följande grunder för pensioneringen.
Hvar och eu af gemenskapen vid flottan och lotsverket, som af-
skedas ur Kungl. Maj:ts och kronans tjänst med vitsord att hafva sig
redligt och väl skickat, tillägges pension af statsverket genom amirali-
tetskrigsmanskassan, då han blifvit skadad i tjänsten eller tjänat tjugu
år eller längre, såsom nedan sägs.
Fensionsberättigad gemenskap delas i fyra klasser; och upptages i
första klassen: den, som af erhållen blessyr i krig mot rikets fiende,
annan kroppsskada, uppkommen till följd af olyckshändelse under utöf¬
ning af kronans tjänst, eller obotlig genom tjänstgöringen ådragen sjuk¬
dom eller annan åkomma blifvit oförmögen till vidare verksamhet;
andra klassen: a) den, hvars verksamhetsförmåga väl icke alldeles
men dock i betydlig mån gått förlorad af sådan händelse, som här
ofvan afses, b) den, som tjänat i tjugu år och tillika tjänstgjort i krig
mot rikets fiende med vitsord att hafva sig utmärkt väl skickat, c) den,
som tjänat i fyratio år;
tredje klassen: a) den, hvars verksamhetsförmåga af blessyr, annan
kroppsskada, obotlig sjukdom eller annan åkomma, erhållen eller ådragen
såsom här ofvan sägs, blifvit inskränkt, dock icke så, att han bör°till
andra klassen hänföras, b) den, som tjänat i tjugu år och tillika tjänst¬
gjort i krig mot rikets fiende med vitsord att hafva sig väl skickat,
och _c) medlem af sjömanskåren, som tjänat i trettio år och uppnått
femtio års ålder, samt annan, som tjänat i trettio år och uppnått fem¬
tiofem års ålder;
fjärde klassen: medlem af sjömanskåren, som tjänat i tjugu år och
uppnått femtio års ålder, samt annan, som tjänat i tjugu år och upp¬
nått femtiofem års ålder.
Pensionen bestämmes efter helt år för olika medlemmar i hvar af
föreskrifna fyra klasser sålunda:
underofficerskorpral vid sjömanskåren samt hans vederlike bland
lotsbetjäningen, förman bland daglönare vid flottans militärdepoter eller
varfsstater, sjukvaktare äfvensom uppsyningsman vid lifräddningsanstal-
terna, hvilken kommit till skada i tjänsten, i första klassen 360 kronor,
i andra 240 kronor, i tredje 180 kronor och i fjärde klassen 120
kronor;
korpral vid sjömanskåren samt hans vederlike bland lotsbetjänin-
gen,. fyrvaktare äfvensom båtstyrare vid lifräddningsanstalterna, hvilken
blifvit skadad i tjänsten, i första klassen 240 kronor, i andra 160 kro¬
nor, i tredje 120 kronor och i fjärde klassen 80 kronor;
7
Kungl. Mdj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
medlem af sjömanskåren, daglönare vid militärdepoterna eller varfs-
staterna samt betjäning vid lots- och fyrstaten, hvilka icke äro särskildt
nämnda, äfvensom roddare vid lifräddningsanstalterna och skeppsgosse,
de båda sistnämnda, såvidt de blifvit skadade i tjänsten, i första klassen
150 kronor, i andra 100 kronor, i tredje 75 kronor och i fjärde klassen
50 kronor.
Bestämmelserna i 1879 års reglemente hafva i fråga om vissa grup¬
per af pensionsberättigade sedermera undergått förändringar. Med stöd
af Riksdagens uttalande i skrifvelse den 11 maj 1888 har Kungl. Maj:t
den 21 påföljande september utfärdat kungörelse angående förbättrad
pensionering af personalen vid lotsstyrelsen och vid lotsverket (Svensk
författningssamling för år 1888, n:r 43) innehållande, bland annat, att
pensionerna för gemenskapen vid lotsverket, sådana de finnas bestämda
i nådiga reglementet den 31 oktober 1879, skola genom bidrag från
lotsverkets medel höjas till nedan upptagna belopp, nämligen för:
mästerlots äfvensom uppsyningsman vid lifräddningsanstalterna,
hvilken kommit till skada i tjänsten, i första klassen tillsammans 720
kronor, i andra tillsammans 600 kronor, i tredje tillsammans 450 kronor
och i fjärde klassen tillsammans 350 kronor,
lots och fyrvaktare äfvensom båtstyrare vid lifräddningsanstalterna,
hvilken blifvit' skadad i tjänsten, i första klassen tillsammans 580 kronor,
1 andra tillsammans 500 kronor, i tredje tillsammans 350 kronor och i
fjärde klassen tillsammans 300 kronor,
lotslärling och fyrbiträde äfvensom roddare vid lifräddningsanstal¬
terna, hvilken blifvit skadad i tjänsten, i första klassen tillsammans 350
kronor, i andra tillsammans 30Ö kronor, i tredje tillsammans 200 kronor
och i fjärde klassen tillsammans 150 kronor;
dock under villkor, att mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken
uppnått en lefnadsålder af 60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvil¬
ken uppnått en lelnadsålder al 65 år, skall, i händelse han därmed för¬
enar en tjänsteålder af 40 år, vara skyldig att med de för honom i
andra klassen bestämda pensionsförmåner från tjänsten afgå, lotsstyrel¬
sen likväl obetaget att, med den afskedsökandes medgifvande, låta med
afskedet anstå, därest och så länge han finnes kunna på ett tillfreds¬
ställande sätt gagna det allmänna.
Jämväl beträffande pensionering af de vid flottans militärdepoter
och varfsstater anställde förmän bland daglönare, sjukvaktare och öfrige
daglönare hafva nya bestämmelser tillkommit. Riksdagen har näm¬
ligen år 1904 antagit följande förändrade grunder för denna pen¬
sionering, hvilka af Kungl. Maj:t godkänts uti kungl. kungörelse den
2 december 1904 (Svensk författningssamling för år 1904, n:r 58):
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
1. Med afseende å åtnjutande af pension fördelas denna personal
i tre klasser.
I första klassen upptages den, som tjänat i fyrtio år;
i andra klassen upptages den, som tjänat i trettio år ock därjämte
antingen uppnått sextio års ålder eller också, efter uppnådda femtiofem
lefnadsår, befinnes af behörigen styrkt sjuklighet vara för framtiden
oförmögen till utförande af arbete vid flottans depoter eller varf;
i tredje klassen upptages den, som efter tjugofem års tjänst an¬
tingen uppnått sextio års ålder eller också, efter uppnådda femtiofem
lefnadsår, befinnes af behörigen styrkt sjuklighet vara för framtiden
oförmögen till utförande af arbete vid flottans depoter eller varf.
2. Pensionen bestämmes för olika understödstagare i hvar af ofvan-
nämnda tre klasser sålunda:
för förman och sjukvaktare i första klassen 500 kronor, i andra
klassen 400 kronor och i tredje klassen 300 kronor;
för annan daglönare i första klassen 300 kronor, i andra klassen
250 kronor och i tredje klassen 200 kronor.
3. Hvad sålunda stadgats skall äga tillämpning å alla ifrågava¬
rande förmän, sjukvaktare och öfriga daglönare, som framdeles erhålla
afsked, med undantag för de stationernas gamla timmermans- och liandt-
verksstater tillhörande förmän och daglönare, livilka före utgången af
år 1904 förklarat sig önska kvarstå vid sina hittills gällande pensione-
ringsvillkor, äfvensom för de nu vid militärdepoterna och varfven an¬
ställde förmän, hvilka i pensionshänseende äro likställda med månads-
lönare och sålunda få hädanefter som hittills räknas till delägare i flot¬
tans pensionskassa.
Redan afskedade förmän, sjukvaktare och öfriga daglönare bibehål¬
las vid den pensionsrätt, dem för närvarande tillkommer.
I sammanhang härmed höjde Riksdagen förslagsanslaget till pen¬
sioneringen af flottans och lotsverkets gemenskap till 166,500 kronor.
På grund af nu omförmälda bestämmelser jämte gällande föreskrif¬
ter om ersättning till värnpliktig, som under tjänstgöring ådrager sig
sådan skada, att hans arbetsförmåga därigenom i större eller mindre
mån minskas, utgingo under år 1907, enligt från vederbörande lämnade
förteckningar, till manskap från flottan understöd af statsmedel genom
flottans pensionskassa med följande belopp:
18 kronor till
24 » »
1 underhållstagare
4 »
9
Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 187.
36
|
kronor till .........................
|
....................... 13 underhållstagare
|
42
|
|
» .........................
|
....................... 903
|
|
50
|
|
» .........................
|
....................... 16
|
»
|
54
|
»
|
» ........................
|
....................... 230
|
»
|
72
|
»
|
» .........................
|
....................... 3
|
»
|
75
|
))
|
» .........................
|
........................ 81
|
»
|
80
|
»
|
»• ......................
|
........................ 20
|
»
|
100
|
»
|
» ........................
|
....................... 29
|
|
120
|
|
y> .......................
|
........................ 5
|
»
|
150
|
»
|
» .......................
|
.................... 2
|
|
160
|
»
|
» ........................
|
....................... 3
|
»
|
ISO
|
»
|
» ........................
|
....................... 1
|
»
|
200
|
»
|
» ........................
|
....................... 24
|
»
|
240
|
»
|
» ........................
|
........................ 4
|
»
|
250
|
»
|
)> .......................
|
........................ 52
|
»
|
300
|
»
|
» .......................
|
..................... 35
|
|
360
|
|
» ........................
|
........................ 1
|
»
|
400
|
»
|
» ........................
|
....................... 7
|
»
|
500
|
|
» ........................
|
....................... 18
|
|
tillsammans 1,945 underhållstagare,
hvaraf 1,627 båtsmän, 19 marinsoldater, 225 invalider och daglönare,
26 matroser, 22 beväringsmän, 13 eldare och handtverkare, 5 skepps¬
gossar, 5 artillerister, 2 sjukvaktare och en sjukhusdräng. Af dessa
voro 367 födde under åren 1811—1830.
För flottan tillhörande manskap, som efter förteckningarnas upp¬
rättande må hafva erhållit eller hädanefter kan erhålla afsked med rätt
till underhåll af statsmedel genom flottans pensionskassa enligt grun¬
der, gällande före ofvannämnda kungl. kungörelse den 2 december 1904,
skulle årliga underhållet utgå med följande belopp:
30
|
kronor
|
till ..........
|
|
...... 1 imderhållstagare
|
42
|
T>
|
» ...........
|
|
...... 109
|
»
|
54
|
»
|
» ............
|
|
1
|
»
|
100
|
|
J) ............
|
|
5
|
|
120
|
|
» ...........
|
|
2
|
»
|
150
|
))
|
» ...........
|
|
2
|
»
|
160
|
|
)> ............
|
|
...... 52
|
»
|
180
|
r>
|
J) ............
|
|
1
|
»
|
240
|
»
|
)> ...........
|
|
...... 19
|
~»
|
|
|
|
tillsamm
|
ans 192 underhållstagare,
|
Bih.
|
till Riksd.
|
Prof. 1909.
|
1 Sami. 1 Afd.
|
138 Haft.
|
|
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
hvaraf 111 båtsmän, 43 matroser, 16 eldare, 14 handtverkare och 8
tillhörande ekonomiafdelningen.
Härtill kunna komma 3 kustartillerister och 10 matroser, för hvilka
möjligen blifvande underhållsbelopp icke kunnat uppgifvas.
I de nu meddelade förteckningarna äro, som synes, underhållstagarna
från lotsverkets personal icke medtagna. De sakkunniga hafva i ett se¬
nare sammanhang yttrat sig om de lägst pensionerade bland dessa, och
skall jag framdeles redogöra härför.
Pensionering Chefen för landtförsvarsdepartementet har i yttrande till statsråds-
^nanskapS protokollet förut denna dag lämnat en framställning af pensioneringen
genom Vad- af arméns manskap från Vadstena krigsmanshuskassa.
Smanskus-S' 'lag anhåller att särskild! få erinra, hurusom denna framställning,
kassa. bland annat, gifver vid handen,
att, i öfverensstämmelse med grunderna för pensioneringen af flot¬
tans manskap, sistnämnda kassas gratialister äro fördelade i vissa huf-
vudklasser och hvarje klass i sig innesluter särskilda grupper af under¬
hållstagare med sinsemellan olika understödsbelopp,
att, i olikhet med hvad som gäller för pensionering från flottans
pensionskassa, den, som åtnjuter understöd från Vadstena krigsmans¬
huskassa i lägre underhållskiass, efter vissa års förlopp uppflyttas i när¬
mast högre klass med den verkan att hvarje sådan underhållstagare,
som uppnår 80 år, vid nämnda ålder vinner inträde i den högsta under-
hållsklassen,
samt slutligen att under år 1906 understöd från sistberörda kassa
utgingo med lägst 15 kronor och högst 124 kronor.
invalidhus- I chefens för landtförsvarsdepartementet omförmälda yttrande ingår
fonden, vidare redogörelse för Invalidhusfonden; och anhåller jag att få åbe¬
ropa denna del af yttrandet, då från berörda fond understöd tilldelas
jämväl afskedadt manskap från flottan.
De sakkunniga hafva meddelat, att enligt vunnen utredning från
samma fond under tiden från och med den 1 oktober 1906 till och
med den 30 september 1907 till manskap från flottan utdelats:
15 kronor till ..................
|
.................. 647 understödstagare
|
20 »
|
» ..................
|
.................. 13
|
»
|
25 »
|
» ................
|
.................. 2
|
»
|
30 »
|
» .................
|
2
|
»
|
40 »
|
» .................
|
.................. 1
|
»
|
50 »
|
» ..................
|
.................. 2
|
»
|
tillsammans 667 understödstagare,
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 187.
med allenast några få undantag, f. d. båtsmän. Understödsbelöppen
uppgingo sammanräknade till 10,215 kronor och utgjorde i medeltal 15
kronor 31 öre för hvarje underhållstagare.
Hvad de sakkunniga anfört beträffande frågan om statens^ skyldig-
het att understödja det krigsmanskap, som här afses, finnes återgifvet understödja
i chefens för landtförsvarsdepartementet yttrande; och tillåter jag mig ^ri^man-
att jämväl härutinnan hänvisa till detta, därvid jag dock anhåller att Skap.
särskildt få återkalla i minnet de sakkunnigas uttalande att, vid under¬
sökning af möjligheten af en förbättrad pensionering, man borde hafva
för ögonen att, i den mån underhållsbidrag kunde anses vara för en¬
hvar af billighetshänsyn påkalladt, bereda såvidt möjligt lika förmån
för arméns och flottans manskap.
Vid företagen granskning af olika utvägar att bereda förbättradt Förbättring
underhåll åt manskap från armén hafva de sakkunniga, på sätt medde- hållet ^
las i förut åberopade yttrande af chefen för landtförsvarsdepartementet, manskap
förklarat sig hålla före, att rubbning uti den sedan lång tid tillbaka tr 11 armen'
gällande klassindelningen inom Vadstena krigsmanshuskassa och uti de
föreskrifna villkoren för uppflyttning från lägre till högre klass icke
borde äga rum. Ej heller ville de tillråda, att det underhållstillägg, som
kunde ifrågakomma, bestämdes till viss procent af hvarje från krigs-
manshuskassan utgående underhållsbelopp. Med hänsyn till de före¬
liggande förhållandena hafva de däremot förordat, att afsedda under¬
hållstillägg bestämdes lika för enhvar underhållstagare samt att tilläggs¬
beloppet för att kunna bereda någon afsevärd hjälp icke sattes lägre
än till 25 kronor årligen för hvarje underhållstagare. Men som kostnaden
skulle i ganska afsevärd mån ökas, om tillägget finge tillgodonjutas
redan vid uppnådd 45 års eller lägre ålder, och själfförsörjningsförmågan
kunde anses i allmänhet då ännu ett antal år vara oförminskad, borde,
enligt de sakkunnigas mening, tillägget icke tillgodonjutas af andra än
dem, som uppnått 50 års ålder.
De sakkunniga hafva sedermera öfvergått till behandling af frågan Förbättring
om förbättring i underhållet för flottans nuvarande och blifvande un- h&Uet åt
derhållstagare och sättet att bestrida härför nödiga kostnader samt där- f mansjrap^
vid först anmärkt, att för understödjande af flottans afskedade manskap 1 n ° an'
icke, såvidt kunnat inhämtas, funnes flera än två enskilda pensions¬
kassor, och att båda dessas uppgift icke vore af beskaffenhet, att deras
verksamhet kunde öfva inflytande på bedömandet af den föreliggande
frågan.
12
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 187.
Därefter erinrade de sakkunniga om sin redan uttalade åsikt, att
arméns och flottans manskap borde, såvidt möjligt, komma i åtnjutande af
lika förmån uti ifrågavarande hänseende; och anförde de vidare, hurusom
förverkligandet af den sålunda åsyftade likställigheten måste hafva till
följd, att underhållstillökning meddelades endast åt dem, som med hän-
syn till beloppet af dem enligt gällande bestämmelser tillerkända under¬
håll kunde anses i lika mån behöfva förbättring i detta underhåll.
Enligt hvad förut meddelade upplysningar gåfve vid handen, vore
emellertid förhållandet sådant, att vissa klasser af flottans manskap komme
i åtnjutande af underhåll från flottans pensionskassa till vida högre be¬
lopp än som kunde tilldelas någon af härens manskap från Vadstena
krigsmanshuskassa. Däraf syntes, för likställighetens skull, böra följa,
att af flottans afskedade manskap endast de, hvilkas årliga underhåll
uppginge till ungefär det högsta för härens manskap ifrågakommande
belopp eller därunder, skulle komma i åtnjutande af underhållstillägg.
Det högsta underhållsbeloppet från Vadstena krigsmanshuskassa utgjorde
visserligen, korpralstillägg inberäknadt, endast 124 kronor. Men då här¬
till kunde komma bidrag från truppförbands enskilda pensionskassa,
som ej stode flottans manskap till buds, hade de sakkunniga ansett det
högsta underhållsbelopp, som för flottans manskap finge förenas med
underhållstillägg, böra bestämmas till 180 kronor.
Underhållstillägg skulle således tillgodokomma endast dem af flottans
redan afskedade eller framdeles afskedade manskap, som från flottans
pensionskassa åtnjöte eller komme att åtnjuta årligt underhåll till be¬
lopp af 180 kronor eller därunder. Bland dessa utgjorde år 1907
underhållstagarne 1,804 och antalet af dem, som kunde tillkomma, högst
173. Emellertid funnes bland lotsverkets afskedade betjäning 43 un¬
derhållstagare, hvilka enligt äldre bestämmelser åtnjöte underhåll endast
från flottans pensionskassa till belopp af 180 kronor eller därunder, lägst SO
kronor. Då det utan tvifvel skulle väcka icke alldeles oberättigadt miss¬
nöje, om dessa lotsverkets f. d. tjänare icke finge erhålla samma till¬
ägg som öfriga kassans underhållstagare, hade de sakkunniga ansett sig
böra förorda dem till åtnjutande af denna förmån.
I afseende å bestämmandet af underhållstilläggets belopp för dem
som, enligt hvad sålunda anförts, skulle blifva däraf delaktiga, hade de
sakkunniga af hufvudsakligen samma skäl, som gjort sig gällande be¬
träffande härens manskap, funnit ny pensionsreglering eller ändring af
gällande klassindelning icke böra ifrågasättas. Tilläggets bestämmande
genom lika procentberäkning skulle i afseende å nu ifrågavarande man¬
skap och f. d. betjäning visa sig alldeles olämpligt, enär de till lefnads-
åren äldste, som alltjämt kvarstode i samma underhållsklass, skulle i
13
Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition No 187.
många fall blifva sämre lottade än de yngre. Bestämdes underhålls-
tillägget, lika för alla, till samma belopp som för underhållstagare i
Vadstena krigsmansbuskassa, blefve visserligen häraf en följd, att för
många de äldste bland flottans afskedade manskap underhållet och till¬
lägget sammanräknade icke komme att uppgå till samma belopp som
för de äldste underhållstagarne i Vadstena krigsmansbuskassa. Men
sådan skillnad i underhållsförmån ägde ju redan rum och motvägdes
till icke oväsentlig del däraf, att flottans pensionskassas bemälde under¬
hållstagare under de första åren efter afskedstagandet åtnjutit afsevärdt
högre underhåll än deras jämnårige bland härens afskedade manskap.
De sakkunniga hade därför ansett lämpligast och med likställigheten bäst
öfverensstämmande, att tillägget för ifrågavarande flottans pensions¬
kassas underhållstagare bestämdes lika för alla och lika som för härens
afskedade manskap till belopp af minst 25 kronor med villkor att till¬
lägget icke finge tillgodonjutas af andra än dem, som uppnått 50 års
ålder. Härvid borde dock göras det ytterligare förbehåll, att tillägget
icke finge utgå med högre belopp, än att detsamma och underhållet
sammanräknade icke öfverstege 200 kronor, enär i annat fall den, som
åtnjöte underhåll till belopp af 180 kronor, skulle komma att med till¬
lägget uppbära understöd till större belopp än underhållstagare i när¬
mast högre klass. Enligt beräkningar, stödda på försäkringstekniska
grunder utgjorde skuldvärdet för höjning med 1 krona af underhållet
för ofvannämnde flottans pensionskassas nuvarande och blifvande under¬
hållstagare 16,971 kronor. Denna summa utgjorde det närvarande vär¬
det af ett årligt anslag, som utginge under 30 år, till belopp af 923
kronor 30 öre. Det årliga anslag, som under samma tid skulle erfordras
för höjning med
10
|
kronor,
|
utgjorde
|
således............
|
.......... 9,233
|
kronor
|
20
|
|
|
» ........
|
......... 18,466
|
))
|
25
|
|
»
|
» ...........
|
.......... 23,082
|
|
30
|
)>
|
j)
|
;» ...........
|
........ 27,699
|
j>
|
50
|
|
|
» ...........
|
.......... 46,165
|
|
100
|
))
|
|
..........
|
.......... 92,330
|
.»
|
Då de ifrågavarande underhållstagarnes antal icke okades, borde
ofvannämnda belopp anses vara de högsta, som kunde för ändamålet
ifrågakomma. Därför borde ock, om det för förhöjning med 25 kronor
erforderliga årliga anslag beräknades till afrundadt belopp 23,100 kronor,
denna beräkning kunna anses fullt betryggande.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 187.
Om underhallstillägget bestämdes till belopp af 25 kronor, syntes
alltså det å tionde liufvudtitelns ordinarie stat uppförda förslagsanslag
å 166,500 kronor »till pensionering af flottans och lotsverkets gemen¬
skap» böra höjas med 23,100 kronor. Men, enär, såsom förut vore om-
förmäldt, detta förslagsanslag vid 1904 års Riksdag bestämdes till sitt
nuvarande belopp och beslutet härom varit grundadt å sakkunnigt verk¬
ställda beräkningar, hade de sakkunniga saknat anledning att företaga
särskilda undersökningar rörande samma anslags tillräcklighet. Anslaget
hade för (ifrigt enligt kapitalkonto till riks-hufvudboken för åren 1905
och 1906 icke öfverskridits.
Slutligen ville de sakkunniga fästa uppmärksamhet därå, att enligt
de till dem öfverlämnade förteckningarna flottans pensionskassa utbetalade
underhåll till åtskilliga underhållstagare, hvilka fått afsked eller eljest
kommit i åtnjutande åt underhåll vid så unga år, att de ingalunda kun¬
nat ens närmelsevis uppfylla stadgade villkor i afseende å tjänsteår och
lefnadsålder. Underhållet måste således hafva meddelats på grund af
kroppsskada, ådragen under tjänstgöring, och dess belopp bestämts med
hänsyn till den af skadan förorsakade grad af invaliditet. Dessa under¬
hållstagare finge ju vänta jämförelsevis lång tid, innan de uppnådde 50
års ålder och då komme i åtnjutande af det ifrågasatta tillägget. Men,
därest af sådan anledning något särskildt understödsbidrag under tiden
kunde vara af verkligt behof påkalladt och behofvet icke kunde afhjäl-
pas genom utdelning från invalidhusfonden, syntes fråga härom höra
uppå framställning blifva föremål för undersökning och pröfning i
hvarje särskildt fall. Någon allmängiltig regel ansåge de sakkunniga
icke kunna i detta hänseende angifvas.
På grund af det anförda hemställde de sakkunniga om vidtagande
af erforderliga åtgärder, så att
dels hvarje pension, som till belopp ej öfverstigande 180 kronor
från statsverket genom flottans pensionskassa utginge, utan att vara för-
enadt med annat bidrag, till flottans eller lotsverkets redan afskedade
gemenskap eller komme att utgå till flottans hädanefter afskedade ge¬
menskap, måtte höjas med 25 kronor årligen, dock under villkor att sådant
tillägg, icke finge åtnjutas af annan än den, som uppnått 50 års ålder,
och ej måtte utgå med högre belopp än att detsamma och pensionen sam¬
manräknade icke öfverstege 200 kronor,
dels^ och till bestridande af kostnaden härför det å ordinarie stat
under tionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag »till pensionering af
flottans och lotsverkets gemenskap», nu 166,500 kronor, måtte höjas
med 23,100 kronor till 189,600 kronor.
Till sist hafva de sakkunniga än ytterligare framhållit, att då de
15
Kungl. Maj.is Nåd- Proposition N:o 187.
räknat, med eu ökning af 25 kronor årligen i utgående gratial eller
pension, denna ökning, enligt deras mening, vore den lägsta, som borde
ifrågakomma.
På grund af nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden öfver Yttranden
de sakkunnigas förslag afgifvits af marinförvaltningen, lotsstyrelsen och
direktionen öfver flottans pensionskassa samt af statskontoret.
Marinförvaltningen, som förklarat sig i likhet med de sakkunniga
finna det angeläget, att pensioneringen af härens och flottans gemenskap
förbättrades, har för sin del tillstyrkt det afgifna förslaget. I fråga
om det föreslagna villkoret att pensionstillägg icke finge åtnjutas af
annan än den, som uppnått 50 års ålder, ville emellertid ämbetsverket
framhålla, att vid berörda ålder å ena sidan den afskedades arbetskraft
i allmänhet ännu ej blifvit i synnerligen stor mån nedsatt och å andra
sidan hans familjs behof under vanliga förhållanden finge antagas vara
mindre än tillförene, med hänsyn därtill att barnen redan erhållit upp¬
fostran. Vid mera framskriden ålder, då den pensionerades förvärfs-
förmåga blifvit i betydlig grad minskad, måste åter en ökning af under¬
hållsbidraget med allenast 25 kronor, såsom i allt fall otillräcklig, anses
jämförelsevis mindre värderik. Under sådana förhållanden syntes med
ungefär samma kostnad för staten vida större gagn kunna tillskyndas
de pensionerade, om vid något högre ålder ett afsevärdt högre under-
hållstillägg kunde dem beredas. Marinförvaltningen ifrågasatte därför
såsom ett önskemål, huruvida icke underhållstillägget borde tillgodo-
komma det pensionerade manskapet först vid 60 års ålder.
Lotsstyrelsen, som yttrat sig öfver förslaget i hvad det afser under¬
hållstagare bland lotsverkets afskedade betjäning, har förordat detsamma
såsom egnadt att bereda dessa en på billighet grundad och efter hvad
antagas kunde väl behöflig förbättring i deras pensioner.
Direktionen öfver flottans pensionskassa har till en början meddelat,
att de två enskilda pensionskassor för understödjande af flottans afskedade
manskap, Indika de sakkunniga antydt i sitt betänkande, utgjordes af
H. af Christiernins invalidinrättnings fond och konsul W. J. S.. West-
zvnthius’ testamentsfond. Den förra af dessa vore afsedd att bilda eu
invalidinrättning för såväl befäl och underbefäl som manskap och hade
vid 1007 års slut ett räntebärande kapital af 139,836 kronor 77 öre,
men skulle det antagligen ännu dröja längre tid, innan fondens verk¬
samhet kunde taga sin början. Den senare fonden hade vid samma års
utgång ett räntebärande kapital åt 8,870 kronor 20 öre, och utdelades
därifrån understöd till dem, som blifvit afskedade för skada i tjänsten
med pension i första klassen. Under år 1907 hade utdelats 100 kronor
16
Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 187.
för helt år till hvardera af två pensionärer, en jungman och en båtsman,
50 kronor till en båtsman för ett hälft år och återstoden af ränte¬
inkomsten för året, 49 kronor 62 öre, till en båtsman.
I fråga om de sakkunnigas förslag, att understödstillägg skulle
bestämmas lika för alla dem, som däraf komme i åtnjutande, hade di¬
rektionen intet att erinra. Däremot syntes det direktionen, att det före¬
slagna beloppet af 25 kronor vore alltför lågt för att åstadkomma behöflig
förbättring, och funne sig direktionen därför böra föreslå, att understöds-
beloppet måtte sättas till 50 kronor i stället för 25 kronor med det
förbehåll, som de sakkunniga föreslagit, att tillägget icke finge utgå
med högre belopp än att detsamma och underhållet tillhopa ej öfverstege
200 kronor.
Hvad anginge villkoret att tillägget ej finge tillgodonjutas af andra
än dem, som uppnått 50 års ålder, funne direktionen denna bestämmelse
befogad i fråga om dem, som afskedats på grund af uppnådd lefnads-
ålder eller tjänstetid; men i fråga om dem, hvilka afskedats på grund
af kroppsskada, uppkommen i följd af olyckshändelse under utöfning af
kronans tjänst eller obotlig genom tjänstgöringen ådragen sjukdom, borde,
enligt direktionens åsikt, icke någon inskränkning på grund af lefnads-
ålder göras, särskildt med hänsyn till att de pensioner, som jämlikt
reglementet den 31 oktober 1879 af sådan anledning utbetalades, i all¬
mänhet vore betydligt lägre än den ersättning, som utginge jämlikt
lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd af olycks¬
fall i arbete. Då antalet af dem, hvilka af sistberörda anledning åtnjöte
pension till belopp under 200 kronor, vore jämförelsevis ringa, blefve
den högre utgiften för staten härför ej betydande.
Vidare har direktionen påpekat, att enär de för flottan gällande
pensioneringsgrunder numera skulle tillämpas jämväl i afseende på
kustartilleriet samt enligt reglementet för marinen »gemenskap» ej om¬
fattade underofficerskorpral, men denne jämte gemenskapen inbegrepes
i uttrycket »manskap», de ifrågasatta bestämmelserna borde gälla för
»manskap vid marinen» och lotsverket i stället för, såsom de sakkunniga
föreslagit, »gemenskap vid flottan» och lotsverket.
Slutligen har direktionen anfört, att, i fråga om pensioneringen af
det manskap vid marinen, som framdeles komme att afskedas, den före¬
slagna förbättringen vore i hög grad otillfredsställande, och att därför
ifrågavarande understödsbelopp borde för nämnda manskap beräknas
allenast intill dess en genomgripande förbättring af dess pensionering
kunde komma till stånd. Under erinran om de väsentligt ökade pen¬
sioner, som blifvit fastställda för personalen vid lotsverket samt de vid
IT
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
iiottans militärdepoter och varfsstater anställda förmän bland. daglönare,
sjukvaktare och öfriga daglönare har direktionen därefter framlagt ett
förslag till ändring af grunderna för pensionering af marinens manskap,
hvilket förslag i hufvudsak afser att i pensionshänseende likställa detta
manskap med sistnämnda kategori af statstjänare. I fråga om stor¬
leken af de utgifter, som skulle ådragas statsverket genom den med detta
förslag åsyftade förändring, hade dock direktionen, enligt hvad den jäm¬
väl meddelat, ej varit i stånd verkställa tillfyllestgörande utredning.
Statskontoret har förklarat sig i hufvudsak kunna förorda de sak¬
kunnigas förslag, men, under framhållande att kostnaderna för förslagets
genomförande vore högst betydliga, från kostnadssynpunkt ansett sig
höra göra följande erinringar. Då tilläggspensionens föreslagna belopp,
25 kronor, finge anses vara det minsta, som kunde komma i fråga, samt
alltså en nedsättning däraf icke vore tillrådlig, syntes det till kostna¬
dernas minskande kunna i stället ifrågasättas, huruvida icke den före-
slagna tidpunkten för tillträde af tilläggspension — uppnådda. 50 lefnadsår
— skulle kunna utan olägenhet något framflyttas. Åtminstone intill
uppnådd 55 års ålder borde nämligen arbetsförmågan i allmänhet kunna
antagas vara i det närmaste oförminskad och behofvet af pensionsför-
höining ännu i någon mån mindre framträdande. Statskontoret kunde
icke ingå i bedömande af de pa försäkringstekmska grunder stödda be
räkningar rörande kostnaderna för förslagets genomförande. I saknad
af upplysningar i de sakkunnigas betänkande rörande den detaljerade
planen och särskildt angående beräknade antalet pensionärer under hvart
år af den för anslagens utgående föreslagna 30-årsperioden kunde en
ingående granskning icke verkställas. Det ville dock förefalla i \iss
män tvifvelaktigt, "huruvida de föreslagna. anslagsförhöjningarna vid
hvarje tidpunkt af perioden skulle förslå till gäldande af tilläggspen¬
sionerna. Antalet nuvarande pensionärer bland afskedadt manskap vid
flottan, hvilka uppbure pension till sådant belopp att förhöjning enligt
förslaget skulle dem tillkomma, utgjorde enligt uppgift i betänkandet
] .804'. Huru många af dessa uppnått 50 års ålder vore ej upplyst,
men om det antoges att “/s af antalet hunnit nämnda ålder, skulle kost¬
naden för beredande af tilläggspension med 25 kronor åt en hvar af
dessa 1,200 pensionärer uppgå till 30,000 kronor. Då i betänkandet
föresloges en anslagsförhöjning för ändamålet af endast 23,100 kronor
för år, skulle alltså under omförmälda antagande första aret komma att
utvisa en icke obetydlig brist. Men med hänsyn till de öfverskott, som
vore att förvänta å anslagen under periodens senare del, vore det dock
ganska visst, att de beräknade medlen skulle förslå, då man betraktade
Bih. till Rilcsd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 138 Höft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 187.
perioden såsom en helhet. Statskontoret hade velat fästa uppmärksam¬
heten härå särskild! med hänsyn till de ökade anspråk på statsverket
som under sådana förhållanden utan tvifvel måste uppstå; statsverket
n£>.e nämligen vara beredt att förskjuta medel till täckande af en even¬
tuell brist för att sedermera göra sig ersatt genom de öfverskott, som
därest berakmngarna vore riktiga, måste uppkomma å de anslagna medlen
under 30-arspenodens sista år.
I likhet med de sakkunniga anser jag det vara särdeles behjärtans¬
var dt, att ifrågavarande f. d. och ännu kvarstående statstjänare genom
istand fiån det allmännas sida erhålla någon förbättring i sin efter
afskedstagande! ofta bekymmersamma ekonomiska ställning, äfven om
af lätt insedda skäl en fullständig pensionsreglering för dem ej kan
ifrågasättas. J
»i i*^an^e Va/C^ vä& som bör följas för ernående af det afsedda
målet, delar jag till fullo de sakkunnigas uppfattning, att man ej kan
inlåta sig på .en ändring i den nuvarande indelningen af pensions-
tagare i särskilda klasser samt att en förhöjning af hvarje pensions-
belopp med viss procent däraf icke skulle verka i den riktning, som
f ramföl allt måste afses, eller att så kraftigt som möjligt understödja
de i pensionshänseende sämst lottade.
ktt. pensionstillägg, lika till beloppet för alla, kommer, såsom de
sakkunniga framhållit, att bättre främja hvad som åsyftas, på samma
gång som en sålunda anordnad pensionsförhöjning ej nämnvärdt inkräk¬
tar å de nuvarande pensioneringsgrunderna.
När det gäller att fastställa beloppet af ett dylikt tillägg samt
den lefnadsålder, då det bör få tillträdas, komma helt naturligt önsk¬
ningarna att ordna dessa förhållanden på det för pensionstagarna
mest gynsamma sätt lätt i konflikt med hvad hänsyn till kostnaderna
kräfva. Jag håller före, att de sakkunniga i sitt förslag såväl i det ena
som i det andra af dessa hänseenden stannat vid det, som är öfverens¬
stämmande med billighetens fordringar och tillika låter sig utföra.
skulle. gifvetvis varit mera tillfredsställande, om jag kunnat
förorda hvad direktionen öfver flottans pensionskassa hemställt därom
att tilläggsbeloppet måtte sättas till dubbelt mot hvad de sakkunniga
öieslagit. Men då redan ett godtagande af de sakkunnigas förslag
'ommer att medföra betydande kostnader för statsverket, i li vilket
hänseende jag äfven anhåller att få åberopa chefens för landtförsvars¬
departementet förenämnda yttrande, torde det böra anses uteslutet, att
hvad direktionen sålunda hemställt kan förverkligas. Marinförvaltningen
19
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 187.
har uttalat den uppfattningen, att med ungefär samma kostnad för staten
vida större gagn skulle kunna tillskyndas pensionstagarna, om med rätt
att tillgodonjuta tillägg först vid 60 års ålder de då kunde bekomma
ett afsevärdt högre tillskott. Det kan dock dragas i starkt tvifvelsmål,
om pensionstagarna verkligen skulle känna såsom en fördel att få vänta
å understödet ytterligare ett antal år med utsikt visserligen att, om de
uppnådde den högre åldern, erhålla ett större tillskott. All utredning
saknas dessutom för bedömande af det belopp, hvarmed tillskottet under
de af marinförvaltningen angifna förutsättningar skulle kunna ökas.
Från kostnadssynpunkt har statskontoret, som yttrat sig i ett samman¬
hang om arméns och flottans manskap, ifrågasatt, om icke tidpunkten
för tillträde af det af de sakkunniga föreslagna pensionstillägget skulle
kunna framflyttas till exempelvis uppnådd 55 års ålder. Hvad pensions¬
tagarna från flottans pensionskassa beträffar, hafva de, som pensionerats
på grund af lefnads- och tjänsteålder, till öfvervägande antal bekommit
pension först efter uppnådda 55 lefnadsår. Dessa skulle sålunda, jäm¬
väl med tillämpning af de sakkunnigas förslag, ej heller komma i åt¬
njutande af pensionstillägg tidigare än vid samma ålder. Öfriga på
nyssnämnda grund pensionerade hafva i allmänhet tillträdt pension vid
50 års ålder. Men då nu hufvudsakligen åsyftas en förhöjning af förut¬
varande pension, anser jag, i anslutning till hvad chefen för landtför¬
svarsdepartementet i detta hänseende redan uttalat, tillräckliga grunder
ej föreligga för något framskjutande af åldersgränsen beträffande rätten
att erhålla ifrågavarande pensionstillägg.
Af direktionen öfver flottans pensionskassa har framhållits, att vill¬
koret om uppnådd 50 års ålder för tilläggets tillgodonjutande icke
borde gälla dem, som erhållit pension på grund af kroppsskada eller
sjukdom. Chefen för landtförsvarsdepartementet har förut yttrat sig i
denna fråga i hvad den angår underhållstagare från armén. Då hans
yttrande härvidlag äger motsvarande tillämpning å flottans pensionstagare,
anhåller jag att i sådant afseende få åberopa samma yttrande. Samtliga
de personer, som från flottans pensionskassa erhållit pension före 50
års ålder, hafva kommit i åtnjutande af donna förmån till följd af
kroppsskada eller sjukdom. Med hänsyn till det nu anförda torde do
sakkunnigas förslag böra fullständigas med ett tillägg af innehåll att
pensionstagare, som ej fyllt 50 år, må, enligt Kungl. Maj:ts medgifvande
i hvarje särskilt fall, få tillträda ifrågavarande pensionsförhöjning.
Jämförelsen med pensioneringen af arméns manskap skänker ju be¬
rättigande åt de sakkunnigas förslag att endast de pensionstagare från
flottans pensionskassa, hvilkas årliga pension uppginge till ungefär det
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 187.
högsta för arméns manskap ifrågakommande belopp, 180 kronor, eller
därunder, skulle blifva delaktiga af det ifrågasatta tillägget.
Det af statskontoret framställda antagande att ett årligt belopp af
23,100 kronor, som de sakkunniga föreslagit till bestridande af pensions¬
tilläggen, i början af 30-årsperioden icke skall vara tillräckligt för ända¬
målet, kommer säkerligen att bekräftas af erfarenheten. Det kan till
och med motses större brist de första åren, än statskontoret beräknar.
Statskontoret, som icke ägt tillgång till uppgifter angående pensions-
tagarnas ålder, antager, att “U af hela antalet af dem uppnått 50 år
och sålunda enligt förslaget skulle äga rätt omedelbart komma i åtnju¬
tande af pensionstillägg. Enligt nu tillgängliga uppgifter var vid 1908 års
slut antalet pensionstagare med pension af högst 180 kronor 1,748. Af
dessa hafva blott omkring 100 man ännu icke fyllt 50 år. Enär flertalet
af dessa i förtid pensionerade måhända af billighetsskäl bör tillerkännas
rätt att genast erhålla pensionstillägg samt härtill kommer, att omkring
40 pensionstagare från lotsverkets personal enligt förslaget skulle vara
därtill berättigade, blifver antalet af dem, för hvilka pensionstillägg till
en början måste beräknas, förmodligen omkring 1,700. Till bestridande
af pensionstillägg skulle då erfordras omkring 42,500 kronor. Men
äfven under nu antagna förhållanden torde finnas grundad anledning
förutsätta, att det af de sakkunniga beräknade beloppet skall visa sig till¬
räckligt för därmed afsedda utgifter under 30-årsperioden, betraktad
såsom en helhet. Det är äfven, bland annat, att märka, att det år 1904
af Riksdagen beviljade anslaget å 166,500 kronor till pensionering af
flottans och lotsverkets gemenskap får antagas inom kort icke behöfva
tagas fullt ut i anspråk för de pensionsbelopp, hvarför detta anslag är
beräknadt. I allt fall synes för närvarande, då man ännu ej kan säkert
bedöma, huru förhållandena i verkligheten komma att gestalta sig, till¬
räcklig grund ej finnas att förorda en större tillökning i anslaget än
de sakkunniga föreslagit.
Hvad direktionen öfver flottans pensionskassa erinrat därom att före¬
slagna bestämmelser böra gälla »manskap vid marinen» i stället för
»gemenskap vid flottan» äger ju berättigande.
Vidkommande slutligen direktionens förslag om en fullständig pensions-
reglering för det manskap vid marinen, som framdeles afskedas, anhåller
jag få framhålla, att berörda fråga, såsom direktionen jämväl anfört,
icke varit föremål för nödig utredning, och anser jag mig redan från
denna synpunkt sakna anledning att för närvarande ingå därå.
/ Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i anslutning
till hvad de sakkunniga föreslagit och den i årets statsverksproposition
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 187.
under tionde hufvudtiteln, punkt 4,_ gjorda framställning i underdånig¬
het hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels medgifva, att hvarje pension, som till belopp ej öfverstigande
180 kronor från statsverket genom flottans pensionskassa utgår till
marinens eller lotsverkets redan afskedade manskap eller kommer att utgå
till marinens hädanefter afskedade manskap, må höjas med 25 kronor
årligen, dock att sådant tillägg icke får åtnjutas af den, som erhåller
pensionsbidrag från lotsverkets medel, och ej heller af annan pensions-
tagare, förr än han uppnått 50 års ålder, därest icke Kungl. Maj:t med-
gifver honom att tidigare komma i åtnjutande af ifrågavarande förmån,
samt att tillägget ej må utgå med högre belopp, än att detsamma och
pensionen tillhopa icke öfverstiga 200 kronor; _ .
dels ock till bestridande af kostnaden härför höja det å ordinarie
stat under tionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag Dtill pensionering
af flottans och lotsverkets gemenskapD, nu 166,500 kronor, med 23,100
kronor till 189,600 kronor.
Till denna departementschefens hemställan, hvari
statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle pro¬
position i ämnet af den lydelse, bilaga till detta proto¬
koll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Jacob Seth.
Bill. till Riksd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Åfd. 138 Höft.
4