Motioner i Andra Kammaren, N:o 37.
11
N:o 27.
Af herr JohailSSOIl i Jönköping, om rätt för läraren vid Jems-
högs högre folkskola Nils Bengtsson att för åtnjutande
af alderstillägg tillgodogöra sig föregående tjänstgöring
vid annan läroanstalt.
Efter framställning af Kungl. Maj:t beviljade 1907 års Riksdag för¬
bättrade lönevillkor för lärarne vid de högre folkskolorna i riket. I sam¬
band härmed fastställdes ock de villkor, som skola gälla för rätt till upp¬
flyttning i högre lönegrad för dylika lärare.
Härvid bestämdes, att lärare vid högre folkskola vid beräkning af
den tjänstetid, som erfordras för vinnande af alderstillägg, må räkna sig
till godo den tid han tjänstgjort såsom ämneslärare vid, bland andra läroanstalter,
allmänt läroverk.
Uttrycket »allmänt läroverk» syftar naturligtvis närmast endast på
statens läroverk. Vissa enskilda läroverk hafva emellertid af Kungl. Maj:t
tilldelats den förmånen, att vid dem fullgjord tjänstgöring fårjäfven vid
lönetursberäkning under vissa förhållanden räknas lika med tjänstgöring
vid statens läroverk. Ett sådant enskildt läroverk är Palmgrenska sam-
skolan i Stockholm. Genom resolution den 7 juli 1893, här i bestyrkt
afskrift bifogad, har Kungl. Maj:t medgifvit, att lärare vid denna skola
må från och med läsåret 1893—1894 tills vidare, så länge skolans före¬
ståndare äger rätt att därstädes anställa mogenhetsexamen, tillgodonjuta rätt
att vid befordran till kollega-, adjunkts- eller lektorsbefattning vid allmänt
läroverk för framtida lönetur räkna sig sin tjänstgöring vid Palmgrenska
samskolan till godo.
Då föregående tjänstgöring vid Palmgrenska samskolan alltså under
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
vissa omständigheter medför rätt till tidigare uppflyttning i högre lönegrad
vid allmänt läroverk, så synes det vara med billighet och rättvisa öfverens¬
stämmande, att dylik tjänstgöring under liknande förhållanden må medföra
rätt till en tidigare, uppflyttning i högre lönegrad jämväl vid högre folk¬
skola.
Då emellertid de af Riksdagen år 1907 fastställda villkoren för rätt
till uppflyttning i högre lönegrad vid högre folkskola icke innehålla något
uttryckligt medgifvande af dylik innebörd, har Kungl. Maj:t i ett nyligen
inträffadt fall icke ansett sig kunna på nu antydt sätt tillämpa bestämmel¬
serna rörande omförmälda villkor. Läraren vid Jemshögs högre folkskola
i Blekinge, filosofie kandidaten Nils Bengtsson, tillträdde den befattning,
han nu innehar, den 1 januari 1902. Förut hade han under 10 läsår
eller från och med höstterminen 1890 till och med vårterminen 1900 varit
anställd vid Palmgrenska samskolan. Under 7 år af nämnda tid eller från
och med höstterminen 1893 till och med vårterminen 1900 fullgjordes
hans tjänstgöring därstädes under sådana förhållanden, att han vid en
eventuell öfvergång till allmänt läroverk skulle ha fått räkna sig ifråga¬
varande tjänstetid till godo för uppflyttning i högre lönegrad. I stället
sökte han och vann anställning vid nyssnämnda högre folkskola. Hos
Kungl. Maj:t har han begärt att få räkna omförmälda 7 år sig till godo
för uppflyttning i högre lönegrad vid den befattning han nu innehar, men
har denna begäran icke vunnit bifall.
Det kunde sättas i fråga, om icke en ändring borde göras i de 1907
fastställda villkoren för åtnjutande af ålderstillägg i anställning vid högre
folkskola, så att all tjänstgöring, som för lärare vid allmänt läroverk medför
rätt till lönetursberäkning, jämväl för lärare vid högre folkskola medförde
samma rätt. Då en dylik ändring emellertid ej torde kunna verkställas
utan föregående utredning, som måhända kom me att kräfva lång tid, vill
jag inskränka mig till att föreslå, att omnämnda läraren vid högre folk¬
skolan i Jemshög, fil. kand. Nils Bengtsson, måtte få rätt att för sin del
i den befattning han nu innehar för uppflyttning i högre lönegrad få räkna
sig till godo nyssnämnda 7 år, under hvilka han efter den 7 juli 1893
tjänstgjort vid Palmgrenska samskolan, och hvilka han — därest han öfver-
gått till allmänt läroverk — skulle ha fått räkna sig till godo för upp¬
flyttning i högre lönegrad. Medgifvandet af en dylik rättighet för honom
synes mig vara en så billig och befogad åtgärd, att den icke skäligen bör
väcka betänkligheter eller möta motstånd.
Jag tillåter mig därför vördsamt hemställa,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
13
att Riksdagen ville medgifva, att läraren vid Jems-
liögs högre folkskola i Blekinge, fil. kand. Nils Bengtsson,
måtte berättigas att för åtnjutande af ålder stillägg i
den anställning han nu innehar räkna sig till godo
den tjänstgöring vid Palmgrenska samskolan i Stockholm,
hvilken han enligt kungl. resolutionen den 7 juli 1893
skulle ha ägt att i samma afseende räkna sig till godo,
därest han vunnit anställning vid allmänt läroverk.
Stockholm den 23 januari 1909.
Robert Johansson.
Bilagor.
Frej dbetyg.
1. Att läraren vid högre folkskolan fil. kand. Nils Bengtsson
2. född den 24 oktober år 1865 (sextiofem)
3. åtnjuter medborgerligt förtroende,
4.
5. betygar Jemshögs församling i Blekinge län
6. den 9 januari år 1909.
V. Kronsjö.
Kyrkoherde.
Tj änstgö ringsbetyg.
Pilosofie kandidaten Nils Bengtsson, hvilken i egenskap af ordinarie
folkskollärare tjänstgjort vid Jemshögs högre folkskola inom Jemshögs för¬
samling i Blekinge län från och med den 1 januari 1902 och alltjämt
därstädes i samma egenskap tjänstgör, har under denna sin tjänstgöring
ådalagt berömlig undervisningsskicklighet, berömlig förmåga att i skolan
upprätthålla ordning och att i öfrigt leda ungdomens uppfostran, beröm¬
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
ligt nit samt hedrande vandel, varder såsom tjänstgöringsbetyg åt Nils
Bengtsson härmed meddeladt.
Jemshögs församling i Blekinge län den 9 januari år 1909.
Å skolrådets vägnar
V. Kronsjö.
Ordförande i Jemshögs skolråd.
Afskrift.
Fil. kandidaten Nils Bengtsson, som alltsedan höstterminen 1890
varit lärare i Palmgrenska samskolan och undervisat i matematik, fysik,
kemi och naturalhistoria inom klasserna YIII, IX, X, XI och XII (mot¬
svarande de allmänna läroverkens Y—YII:2) samt i dessa ämnen exami¬
nerat i mogenhetsexamen, lämnas det intyg, att han städse med utmärkt
nit och lika utmärkt skicklighet fullgjort dessa sina åligganden, med mildhet
parad med kraft upprätthållit god ordning och disciplin och derigenom
vunnit lärjungarnas tillgifvenhet samt i allmänna lefvernet hedrande sig
förhållit; detta varder honom, Nils Bengtsson, som ett rättvist uttryck för
hans lyckliga lärarehegåfning och samvetsgranna, mångåriga arbete till
bevis meddeladt.
Stockholm i Palmgrenska samskolan den 15 september 1900.
K. E. Palmgren.
Rektor.
Rätt afskrifvet, intyga
J. Th. Sjöström. Henrik Sjöström.
Afskrift. Transsumt.
Kungl. Maj:ts resolution på en af föreståndaren för Palmgrenska
samskolan K. E. Palmgren gjord underdånig ansökan, att de
15
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
lärare vid nämnda skola, hvilka uppfyllt för lönetursberäkning
vid allmänna läroverken stadgade villkor, måtte förklaras berät¬
tigade att vid befordran till kollega-, adjunkts- eller lektorsbefatt¬
ning vid allmänna läroverken för framtida lönetur räkna sig till
godo den tid, de tjänstgjort vid Palmgrenska samskolan;
gifven Stockholms Slott den 7 juli 1893.
Kungl. Maj:t har låtit detta ärende sig föredragas och vill härmed i
nåder medgifva, att de vid Palmgrenska samskolan anstälde lärare må från
och med nästkommande läsår tills vidare, så länge skolans föreståndare
äger rätt att därstädes anställa mogenhetsexamen, tillgodonjuta sådan löne¬
tursberäkning; hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder.
OSCAE.
G. F. Gilljam.
Eätt transsumeradt, intygar
K. E. Palmgren.
På begäran får jag intyga, att filosofie kandidaten Nils Bengtsson
eger rätt att räkna sig till godo den tjenstgöring han haft i Palmgrenska
samskolan från och med höstterminen 1893 till och med vårterminen 1900
vid hans eventuella öfvergång som lärare vid de allmänna läroverken.
Stockholm den 31 oktober 1901.
K. E. Palmgren,
Samskolana rektor.
Eätt afskrifvet, intyga
J. Th. Sjöström. Henrik Sjöström.
Afskrift
Domkapitlet i Lunds stift
gör härmed veterligt att, alldenstund till återbesättande af lediga
lärarebefattningen vid högre folkskolan i Jemshög i åtanke kommit filosofie
kandidaten Nils Bengtsson, domkapitlet genom detta öppna bref och full¬
makt förordnat honom Nils Bengtsson att vara lärare vid berörda högre
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
folkskola med rättighet att åtnjuta de med tjänsten förenade löneinkomster,
så länge skolan består och han vid tjänsten kvarstår.
Lunds domkapitel den 12 mars 1902.
Å domkapitlets vägnar:
Pehr Eklund.
J. M. Sjögren.
Rätt afskrifvet, intyga
J. Th. Sjöström. Henrik Sjöström.
Stockholm, Victor Pettersons Bokindustri A.-B., 1909.