Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.
1
N:o 201.
Af herr Ström i Transtrand m. fl., i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående upplåtande af odlingslägenheter å
kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste
länen.
Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 43 med lagförslag
angående upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker och öfverlopps¬
marker i de sex nordligaste länen bedja vi härmed få anföra följande:
Detta förslag skall helt visst hälsas med glädje från åtminstone
alla de trakter, som frågan närmast berör, och den tanken är säkerligen
allmän, att härigenom yppas möjligheter till storartade uppodlingar
inom många af vårt lands vidsträckta, obebyggda trakter, och tillfällen
till försörjning beredas för många, som annars måhända nödgats söka
sin utkomst i främmande länder. Men skall detta mål vinnas, synes
oss vara nödigt, att upplåtelserna af bostadslägenheterna från statens
sida göras för nybyggaren på möjligast förmånliga villkor. Villigt
erkännes, att den kungl. propositionen innehåller många beaktansvärda
fördelar, men för att så långt som möjligt kunna uppmuntra till sådan
kolonisering skulle vi önskat förslaget i vissa punkter gått ännu längre.
Dessa våra önskningar röra först själfva upplåtelsen, som enligt
kungl. propositionen skulle bestämmas enbart af domänstyrelsen. Då
det onekligen är synnerligen viktigt, att den för odling tjänligaste
marken upplåtes, och denna sak endast kan bedömas af fackman, synes
oss därföre upplåtelser höra föregås af undersökningar utaf landtbruks-
ingenjör eller jordbrukskonsulent, som speciellt kunde bland annat lämna
upplysning om för odling tjänliga myrmarker och därefter anpassa
flih. till Rilcsd. Prof. 1909. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 88 Haft. (N:o 201.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.
lägenheterna. Därvid synes särskild hänsyn böra tagas till att flera
nybyggare kunde få till odling upplåten en större myr med lämpliga
byggnadsplatser där omkring, så att på detta sätt blefve bildad en
liten koloni. Genom sådan anordning komme äfven afståndet från
kommunikationsled eller odlad bygd att spela en mindre roll än om
lägenheterna läge mera spridda. Därest dessa myrmarker icke redan
blifvit på statens bekostnad utdikade, borde nybyggarna äfven kunna
erhålla statsbidrag för sådana större utdikningar.
För nybyggaren är vidare af synnerligen stor vikt, att de afgifter,
som åligga honom såsom arrende- eller ränteafgifter, blifva i möjligaste
måtto billiga, tv det är klart, att hans bärkraft i allmänhet måste anses
ringa. I kungl. propositionen angifvas dessa afgifter skola beräknas
efter 3,6 procent på ett kapitalvärde, livilket dock icke är närmare
bestämdt än till det föreslagna 750 kronors lånet. Skulle emellertid
det för nybyggnaderna behöfliga virket uppskattas efter högst gängse
pris, kunde detta, jämte någon beräknad mindre afgift för upplåten
mark, tillsammans med erhållet lån möjligen komma att, uppgå till så
stort belopp, att den årliga afgälden jämte brandförsäkring och andra
utskylder lade ett alltför stort plus till nybyggarens öfriga lefnads-
omkostnader. Det synes därföre böra bestämmas ett maximum för det
kapitalvärde lägenheten anses äga ouppodlad och obebyggd samt med
den rätt till byggnadsvirke, som förslaget innehåller, och synes detta
kapitalvärde icke böra få öfverstiga 350 kronor, så att, ifall hela låne¬
beloppet uppbäres, nybyggaren icke skulle hafva att till staten erlägga
afgäld för högre belopp än högst elfvahundra kronor, och synes oss
äfven årliga räntan kunna sättas något lägre än föreslagna 3,6 procent.
Utan sådan begränsning torde måhända nybyggaren såsom arrende år¬
ligen få betala en summa på 50 å 60 kronor eller mera, beroende
hufvudsakligen på virkets taxering till hans åbyggnader, och blefve
denna summa för honom alltför kännbar.
Slutligen hafva vi fäst oss vid att förslaget icke ger nybyggaren
rätt till någon ersättning för arbete, om han genom sjukdom eller
andra oförvållade omständigheter råkat i sådana förhållanden, att han
eller hans anhöriga nödgas lämna lägenheten efter ett mångårigt arbete.
Han skulle då ha skyldigheter men inga rättigheter: skyldigheter att
lämna lägenheten i fullgodt skick, men icke erhålla ringaste ersättning,
huru mycket arbete han än därpå nedlagt. Det är svårt att i detta
fall angifva, när och huru mycket han borde ha rätt att vid afträdandet
erhålla, men rättvisligen synes han under sådana förhållanden böra,
efter gode mäns värdering, tillerkännas skälig ersättning för det arbete
3
Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.
och de kostnader, livilka kunna anses öfverstiga hvad staten rättmätigt
kan fordra för upplåten mark och utlämnadt lån samt för de af arren¬
dator! under brukningstiden häfda förmåner.
På grund af hvad sålunda anförts våga vi därför vördsammast
hemställa om följande ändringar i eller tillägg till Kungl. Maj:ts propo¬
sition n:o 43, angående upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker
•och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen:
1) att upplåtelser af sådana odlingslägenheter
föregås af undersökning utaf landtbruksiugenjör eller
jordbrukskonsulent;
2) att det kapitalvärde, efter hvilket arrendator^
skall erlägga årlig afgäld för upplåten mark och rätt
till nödigt byggnadsvirke, måtte få bestämmas till
högst trehundrafemtio kronor samt årliga räntan å
hela kapitalskulden till staten sättas lägre än 3,6
procent;
3) att, om arrendator till följd af sjukdom eller -
andra oförvållade omständigheter nödgas lämna lägen¬
heten, han då måtte tillerkännas någon godtgörelse
för sitt arbete, i den mån han till sådan ersättning
kan anses berättigad.
Stockholm den 2 mars 1909.
Joll. Ström.
Smeds Lars Olsson. E. F. Hellberg.
F. O. Mörtsell.
P. E. Hedström.
I motionens syfte instämma:
J. Bromée. P- Zimdahl.
Ing. Bergman.
Linus Lundström.
Bob. Karlsson.