Motioner i Andra Kammaren, N:o 147.
J
N:o 147,
Af herr Berg i Stockholm om ändring af § 1 i gällande be¬
stämmelser angående anslag till högre folkskolor in. m.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1909 har
herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet förklarat sig vara
af den åsikten, att en för förra årets Riksdag framlagd proposition
om uppförande i riksstaten af ett anslag å 85,000 kr. med. titeln
»kommunala mellanskolor» borde föreläggas äfven nu samlade Riksdag,
men att den före sitt förnyade framläggande måste i vissa punkter
undergå en närmare granskning, hvilken omständigheterna dock ännu ej
medgifvit. (Se bilaga till 1909 års statsverksproposition: åttonde hufvud-
titeln ss. 205, 206).
I den motivering, som föregående år lämnades för förslaget om
»kommunala mellanskolor», påpekades, att detta förslag i hufvudsak och
till sin egentliga kärna ingalunda innebure någon nyhet, utan tvärtom
sökte nära ansluta sig till den utveckling, i hvilken vårt folkskoleväsen
sedan länge vore inbegripet. Det afsåge att bereda understöd åt läro¬
anstalter, hvilka byggde på den egentliga folkskolan samt meddelade en
undervisning, som ginge utöfver omfånget af denna skolas verksamhet,
och hvilka därigenom vore ägnade att tillfredsställa det bildningsbehof,
som numera börjat göra sig mycket starkt gällande särskild! på de tätare
befolkade orterna å landsbygden, förslaget åsyftade, såsom departements¬
chefen yttrade i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 13 mars 1908,
»intet annat än eu för ifrågavarande orters behof lämpligare afpassad form
för statens understödjande af högre folkskolor» eller, såsom saken äfven
uttrycktes: de tilltänkta kommunala mellanskolorna vore enligt departe¬
mentschefens öfvertygelse att anse som det slutmål, i riktning mot hvilket
deri högre folkskolan å nämnda orter sträfvade att utveckla sig.
Bill. till Biksd. Prat. 1909. 1 Sami, ti Afd. 2 Band. (JO Raft. (fris 147, 148).
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 147.
Det inre samband, som sålunda enligt fjolårets proposition skulle
vara rådande mellan den sedan 50 år tillbaka bestående »högre folkskolan»
och den nu tilltänkta »kommunala mellanskolan», föranledde undertecknad
att inom Andra Kammaren väcka en motion (n:o 298), hvars hufvudsyfte
var att söka skydda den förra skolarten mot faran att alldeles duka under
i konkurrensen med den senare. I nämnda motion framhölls, att, enär
enligt det kungl. förslaget »högre folkskolan» (jämte dess motsvarighet i
städerna: »folkskolans högre afdelning») å ena sidan och »kommunala
mellanskolan» å den andra egentligen endast skulle vara olika former af
samma sak, så vore det riktigast, att Riksdagen toge under ompröfning,
huruvida ej dessa olika former i betraktande af sin besläktade natur
lämpligen kunde sammanföras i en gemensam grupp och tillerkännas lika
ställning i förhållande till stat och kommun samt ordnas enligt väsent¬
ligen öfverensstämmande hufvudgrunder. I alla händelser syntes det, som
om hänsynen till nödig varsamhet borde bjuda, att samtidigt med de
kommunala mellanskolornas uppförande i riksstaten den ändringen i vill¬
koren för bidrag till högre folkskolor vidtoges, att åraunderstöd lämnades
högre folkskola äfven för en tredje och en fjärde årsklass, där sådana
funnes af omständigheterna påkallade. Som emellertid propositionen
i fråga blifvit framlagd först efter den ordinarie motionstidens utgång
och det ansågs möta formella hinder att i anledning af eu proposition
om »kommunala mellanskolor» väcka något förslag om »högre folk¬
skolor», blef det ej möjligt att låta den af underteckad framlagda motionen
utmynna i det yrkande, som önskligast hade varit, och måste densamma
därför hufvudsakligen begränsas till en hemställan om sådana jämkningar
i propositionen, som kunde åtminstone i någon mån bringa den däri
föreslagna »kommunala mellanskolan» till närmare öfverensstämmelse med
sin karaktär att vara ett slags mera utvecklad högre folkskola.
I årets statsverksproposition framlägges nu ånyo förslag om ett anslag
å 85,000 kronor till s. k. kommunala mellanskolor, utan att samtidigt
någon hemställan göres om möjlighet till ökadt statsunderstöd åt de högre
folkskolorna. Då jag för min del fruktar, att dessa senares utveckling
måste blifva i betänklig grad hämmad, ifall de ej komma i åtnjutande
af högre årligt statsbidrag än 2,400 kronor, medan däremot en »kom¬
munal mellanskola» skulle kunna erhålla 4,800 kronor, har jag ansett
mig böra genom föreliggande motion sätta Riksdagen i tillfälle att på ett
mera allsidigt sätt taga den så ytterst viktiga frågan om folkskolans
öfverbyggnader under ompröfning.
Motionär i Andra Kammaren Ko 147.
3
Förbehållande mig att längre fram, sedan det i statsrådsprotokollet
den 12 januari bebådade förslaget om statsunderstöd åt kommunala
mellanskolor blifvit Riksdagen förelagdt, få lämna den närmare moti¬
vering för mitt yrkande, som med anledning däraf kan blifva erforderlig,
tillåter jag mig härmed hemställa,
att Riksdagen måtte dels besluta sådan ändring
i bestämmelserna angående anslag till högre folksko-
lor, att §' 1 af dessa bestämmelser erhåller följande
lydelse:
»Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola,
som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt på
landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes,
inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått
den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit
motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre
mått af bildning, utan att barnen dragas från sina
vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för dug¬
lighet och härdighet vid arbete, kan erhålla understöd
af statsmedel,
' \
dels till högst dubbla beloppet af hvad till
skolan i distriktet saminanskjutes, dock högst 1,200
kronor årligen för hvarje årsklass och för hvarje
skola ej öfverskridande 4,800 kronor om året,
dels ock därutöfver två tredjedelar af i § 2 om-
förmälda ålderstillägg till lärares aflöning, allt under
de här nedan angifna villkor»;
dels öka förslagsanslaget: »understöd åt högre
folkskolor» från dess nuvarande belopp, 32,000 kronor,
till 58,000 kronor, eller med 26,000 kronor.
Stockholm den 26 januari 1909.
Fridtjuv Berg.