Motioner i Andra Kammaren, N:o 140.
1
Jf:« 140.
Af herr Palme, om statsanslag till undersökningar be¬
träffande fiskeodling inom mellersta Sveriges östersjö¬
område
Ehuru fisket onekligen utgör en af vårt lands viktigare naturliga
tillgångar, hafva dess intressen dock långt ifrån tillvaratagits och tillgodo¬
gjorts på basta sätt. Delvis förbisedd, delvis hänsynslöst exploaterad
lämnar fiskerinäringen mångenstädes långt ifrån den ekonomiska afkast¬
ning, den mängd af födoämnen, som borde kunna erhållas.
Man behöfver ej resa mycket i våra skärgårdar inom Östergötlands,
Södermanlands, Stockholms och Uppsala län för att få höra. klagomål af
fiskarebefolkningen öfver minskning i tillgång på de vanligare och vikti¬
gare skärgårdsfiskarna, gädda, abborre, id och braxen. Särdeles den först¬
nämnda fisken — gäddan —, näst strömmingen den i dessa trakter vikti¬
gaste och mest vinstgifvande, visar en allvarsam nedgång. Orsakerna
härtill äro kanske flera, hvaraf särskildt dock torde böra nämnas ett på
grund af stigande pris allt intensivare drifvet fiske. Då denna fisk är
mycket eftersökt och då den torgförda tillgången af densamma i allmän¬
het ej motsvarar efterfrågan, följa häraf höga pris. Vore tillgången större,
skulle detta vara till stor fördel både för den köpande allmänheten, som
finge lägre pris, och för fiskarebefolkningen, som finge större fångst.
Någon rimlig orsak, hvarför icke ett rikare bestånd af förutnämnda
värdefulla fisksorter skulle kunna genom lämpliga åtgärder vinnas, tyckes
ej förefinnas; utan lär man tvärtom hafva stol1 anledning antaga, att för¬
st*. till Riksd. Prot. 1809. 1 Sami. 2 Afd 2 Band. 57 Höft. (N:o 40.) 1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 140.
hållandena skulle kunna väsentligen förbättras. För att bestämma, huru
detta bör ske, fordras emellertid undersökningar öfver flera förhållanden,
som nu ej äro kända. Man har nämligen i själfva verket synnerligen
ringa kunskap och erfarenhet rörande fiskodling i skärgårdarna, hvilkas
natur och fiskeförhållanden äro högst väsentligt olika de mera undersökta
insjöarnas.
Tidigare hafva sådana undersökningar med den mindre tillgång på
sakkunniga arbetskrafter, som då funnos, icke kunnat eller hunnit utföras,
men nu, sedan de vetenskapligt bildade fiskeritjänstemännens antal ökats
genom den nya fiskeriadministrationen, böra de icke uppskjutas längre än
absolut är nödigt.
Visserligen kunde man tänka, att dessa undersökningar skulle kunna
utföras vid eller genom den af staten understödda Södra Sveriges Fiskeri-
förenings anstalt vid Aneboda, men dels ägnas arbetena därstädes åtmin¬
stone ännu endast åt sötvattensfisken, utan att man ännu har sig bekant,
när eller ens om de kunna utvidgas till Östersjöområdena, dels hafva de
småländska och södra kustområdena helt andra klimatiska och lokala för¬
hållanden än de norr därom belägna skärgårdarna.
De resultat, som här afses, äro ingående kännedom om möjligheten
för odling i stor skala af framför allt gädda, men äfven, i den mån det
kan vara möjligt, af andra fisksorter, såsom id, abborre och braxen. Arbe¬
tena borde sålunda från början inriktas på romkläckning och yngelutsläpp-
ning i stor mängd på lämpliga platser, Hvad en sådan yngelutsättning
kan innebära, är tydligt. Ehuru en gäddhona på e:a 1 kg. vid hvarje
lek lägger hundratusen romkorn eller mera, utvecklas till vuxen fisk en
så obetydlig bråkdel af rommen, att stammen ej ökas. Om endast en
synnerligen obetydlig del af utvecklingsmöjligheterna kunde räddas utöf¬
ver den naturliga uppväxtprocenten, måste en mycket märkbar ökning af
stammen uppstå, d. v. s. en väsentlig ökning i fångsten utan skada
kunna ske.
För att nå dessa resultat, behöfves en noggrann kännedom om ifråga¬
varande fiskars lektider på olika trakter och om läget och beskaffenheten
af de för ynglets utveckling lämpligaste naturliga lekplatserna i inre och
yttre delarne af skärgården. Vidare erfordras kunskap om, huru och
hvaräst konstgjorda lekplatser och romkläckningsplatser kunna och böra
anordnas samt beskaffenheten m. m. af kläckningsapparater m. in. Vidare
behöfvas undersökningar öfver möjligheten af att på lek- eller uppföd-
ningsplatserna anordna tillförsel af lämpliga näringsdjur såsom krustacéer,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 140.
3
spädt fiskyngel och dylikt, samt huru skydd skall kunna anordnas för
rommen och det ifrågavarande ynglet. Äfven behöfves kännedom om
fiskens vandringar för bedömande af huru tätt eller glest utsläppnings-
eller odlingsplatserna böra anläggas.
Arbetena härmed torde man behöfva utsträcka öfver minst tre år
för att få nödig erfarenhet och kunna kontrollera de vunna resultaten på
olika platser. Under det första året kunna arbetena lämpligen koncentre¬
ras till färre platser inom ett län, hvartill Södermanlands län är synnerli¬
gen lämpligt på grund af bland annat dess centrala läge och de förar¬
beten, som där i viss mån redan äro gjorda. Dessutom finnns där ett
för ifrågavarande undersökningar utmärkt väl beläget område med öfver
25 kilometers fastlandsstränder och omkring 40 st. holmar och skär, nämli¬
gen Hånö egendom, hvars ägare lofvat att utan ersättning upplåta sitt
fiskevatten för försöken.
Då för utöfvandet af undersökningarna sålunda bland annat behöfvas
fiskeförsök, bestämningar af maginnehållet hos fiskyngel m. fl. vetenskap¬
liga iakttagelser och dylikt, befruktnings- och kläckningsexperiment, fod-
ringsförsök samt märkning af fisk i stor skala m. m., så erfordras härför
insiktsfull ledning af en verklig fackman, såsom distriktets fiskeriintendent
eller fiskeriassistenten. Denne ledare bör, så långt sig göra låter, själf när¬
vara vid och ordna detaljerna af arbetena och själf göra detaljiakttagel¬
serna, enär det är just dessa detaljer, som utgöra det viktigaste, samt
enär riktigheten af de slutledningar, som skola göras, beror på, att de¬
taljerna observeras och uppfattas rätt. Utom denne ledare erfordras ett
biträde för en del enklare och ofta upprepade arbeten, hvartill någon af
dem, som på senare år genomgått fiskeriskolan vid Engelsberg eller Ane-
boda, torde kunna lämpa sig och vara att påräkna. Två handtlangare
för hela tiden samt två för delar af densamma äro erforderliga.
En ganska stor uppsättning af fångstredskap, sumpar, materiel till
konstgjorda yngelplatser och dylikt, till kläckningsapparater samt till
märkning af fisk är äfven erforderlig. En stor del häraf, speciellt af fisk¬
redskapen, torde kunna beräknas finnas kvar i användbart skick efter de
treåriga undersökningarnas slutförande, och kunde dessa redskap sedermera
öfverlämnas till k. landtbruksstyrelsen för att öka och komplettera dess
förråd af fiskredskap. Vid kostnadsberäkningen torde man kunna utgå
ifrån, att till ledare bör af k. landtbruksstyrelsen förordnas fiskeritjänste-
man, hvars ersättning sålunda kan utgå på vanligt sätt och ej behöfva af
Riksdagen särskilt anvisas.
4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 140.
För tre månaders tid torde en lämplig person, som genom¬
gått fiskeriskola, böra ersättas med 450 kronor, hvartill
kommer eventuella resekostnader med 150 kronor, så¬
ledes per år ........................................................................... kr. 600: —
2 handtlangare under 90 dagar och 2 under 45 dagar torde
erhållas för per år ............................................................... » 1,080: —
Ersättning för upplåtelse af fiskevatten utöfver det ofvan
nämnda, gratis upplåtna. På grund af det intresse, med
hvilket arbetet antagligen kommer att mottagas, upp¬
tages denna post till endast pr år ................................. » 100
Summa per år kronor 1,780
eller för tre år ..................................................................... kr. 5,840
Till anskaffning och undersökning af redskap ........................ » 1,900
För märkning af fisk (silfvermärken, annonskostnader och er¬
sättning för lämnade uppgifter om fångade, märkta fiskar) » 800
Oförutsedda utgifter........................................................................ » 460
Summa kronor 8,500
Häraf torde behöfvas:
under första året ......................................................................... kr. 4,700
* andra » » 1,900
» tredje » » 1,900
Summa kronor 8,500: —
På grund af hvad här ofvan anförts, får jag härmed vördsamt hem¬
ställa,
att Riksdagen ville till anställande af undersök¬
ningar öfver möjligheten att genom fiskodling i större
skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges
östersjöområde ställa till k. landtbruksstyrelsens för¬
fogande ett belopp af kronor 8,500: — att utgå med
kronor 4,700: — år 1910, kronor 1,900: — år 1911
samt kronor 1,900: — år 1912.
Stockholm den 25 januari 1909.
Sven Palme.
Motioner i Andra Kammaren, N.o 140.
5
Specifikation å redskap m. m.
kr.
En större not........................................................
En mindre yngelnot........................................................................... *
Tio stycken grimnät ä 20 kronor.................................................. *
Femton slätnät ä 10 kronor........................................................... *
Två storryssjor å 100 kronor ......................................................... *
Tio större ryssjor ä 10 kronor ...................................................... *
Tjugu mindre ryssjor a 5 kronor................................................... *
Olika håfvar ...................................................................................... *
Sumpar och material därtill, 15 st. a 10 kronor........................ *
Hägnader och stängselnät samt material därtill, såsom bräder,
Blånor, metalltrådsnät m. ..................................................... *
Skrapor och dylikt .......................................................................... *
Kläckningsapparater ........................................................................... *
Diverse öfrig material...........................................;............................ *
Märkningsgrejor och silfvermärken, 1,500 st. a 20 öre.......... »
Annonskostnader ....................................................... *
Ersättning för återlämanade märken*) 750 st. ä 50 öre
200
150
200
150
200
100
100
100
150
150
50
200
150
325
100
375
Summa kronor 2,700
») Om också 50 öre pr st. är litet och kan behöfva höjas, är det nog osannolikt, att man
får igen hälften af märkena.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 2 Ajd. 2 Band. 57 Häft.
2