4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 128.
jordförvärf i de mellersta och södra delarna af riket
samt för Riksdagen framlägga förslag till de åtgärder,
som af denna utredning må påkallas.
Stockholm den 26 januari 1909.
Karl Staaff.
Carl Carlson Bonde.
K. G. Karlsson.
Ernst Beckman.
Karl Starbäck.
G. Jansson.
Jakob Pettersson.
Th. af Callerholm.
S. H. Kvarnzelius.
D. Persson i Tallberg.
Fridtjuv Berg.
L. Gust. Broomé.
Jok. Ström.
Ad. Wiklund.
Axel Schotte.
Johan Ericsson.
J. Bromée.
E. A. Nilson.
N:o 128.
t
Af herr vice talmannen Staaff m. fl., med förslag till lag an¬
gående förekommande af vanhäfd å jordbruk i Norr¬
land och Dalarne.
Under åberopande af lagutskottets utlåtande n:o 69 vid 1908 riksdag
få vi härigenom föreslå,
att Riksdagen måtte för sin del antaga följande
Lag
angående förekommande af vanhäfd å jordbruk i Norrland och
Dalarne.
För Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans och Väster-Dals fögderier samt En¬
vikens och Svärdsjö socknar i Kopparbergs län, för Ofvanåkers, Voxna,
5
Motioner i Andra Kammaren, N:o 128.
Los, Färila, Ramsjö och Hassela socknar samt Hamra kapellag i Gäfleborgs
län äfvensom för Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr¬
bottens län förordnas som följer:
. 1 §•
Finnes å fastighet på landet, tillhörig bolag eller förening för ekono¬
misk verksamhet, åker och äng i den omfattning, att sjanständigt jordbruk
därå kan idkas, må fastigheten ej så vanvårdas, att jordbrukets afkast-
ningsförmåga uppenbarligen äfventyras, och ej heller för jordbruket nödiga
byggnader bortföras eller lämnas att förfalla, där ej behofvet fylles genom
andra byggnader.
Lag samma vare i fråga om fastighet å landet, tillhörig enskild person,
som ej å fastigheten har sitt bo och hemvist samt uppenbarligen besitter
den hufvudsakligen för att tillgodogöra sig skogsafkastningen.
2 §.
Uppsikt öfver att fastighet ej så vanvårdas, som i 1 § förmäles, till¬
kommer särskild af Konungen för hvarje län tillsatt kommission, benämnd
jordbrukskommissionen och bestående af ordförande och två ledamöter,
hvilka samtliga utses för eu tid af tre år.
Jordbrukskommissionen har att vid fullgörande af sin uppgift ställa
sig till efterrättelse det reglemente, som Kungl. Maj:t, efter kommissionens
förslag samt landstingets och hushållningssällskapets förvaltningsutskotts
hörande, fastställer.
3 §.
Där på grund af inkommen anmälan eller eljest kommissionen finner
skälig anledning antaga, att jordbruk, i strid med bestämmelserna i 1 §,
är utsatt för vanvård, äger kommissionen att till företagande åt syn. å
fastigheten förordna tre gode män, hvilka utses bland dem, som i orten
äro välde till nämndemän eller till ledamöter i ägodelningsrätt eller till
gode män vid landtmäteriförrättning. Till synemän må ock, där så finnes
lämpligt, väljas landtbruksingenjör, länsagronom eller jordbrukskonsulent.
De sålunda utsedde s-ynemännen skola å stället undersöka förhållandet
och däröfver till kommissionen afgifva redogörelse jämte förslag till de
åtgärder, som för vanhäfdens afhjälpande må finnas nödiga.
4 §•
Finner kommissionen efter öfvervägande af synemännens utlåtande,
att fastighet i strid mot denna lag vanvårdats, söke kommissionen med
6
“ Motioner i Andra Kammaren, N:o 128.
ägaren tratta skriftlig öfverenskommelse, hvarigenom denne åtager sig att
inom viss tid, högst fyra år, vidtaga erforderliga åtgärder till vanhäfdens
afhjälpande.
Kan ej sådan öfverenskommelse träffas, äger kommissionen att vid
domstol i den ort, där jorden ligger, anhängiggöra och utföra talan mot
jordägaren.
5 §•
Har jämlikt 4 § talan blifvit till domstol instämd, äger domstolen
föreskrifva de åtgärder, som erfordras för vanhäfdens afhjälpande, samt
förelägga ägaren viss skälig tid, dock ej öfver fyra år, inom hvilken samma
åtgärder skola vara vidtagna.
6 §•
Eftersätter jordägare hvad han enligt 4 § åtagit sig eller enligt 5 §
förklarats skyldig utföra, höte minst två hundra, högst två tusen kronor.
7 §•
Har, efter det åtagande enligt 4 § eller föreläggande enligt 5 § skett,
fastigheten genom köp, byte eller gåfva öfvergått till ny ägare, svare
likväl den lörre ägaren för åtagandets eller föreläggandets fullgörande,
där ej med jordbrukskommissionens medgifvande ansvarigheten af ny
ägare öfvertagits.
8 §•
Hvad i 3, 4 och 5 §§ stadgats äger ej tillämpning, där jordägaren
tinnes vara på grund af fattigdom eller annan giltig orsak urståndsatt
att afhjälpa vanhäfden.
Har jordägare, efter det åtagande enligt 4 § eller föreläggande enligt
5 § ägt rum, af orsak nu sagts varit urståndsatt att fullgöra åtagandet
eller föreläggandet, må han ej till böter fällas.
9 §•
Anser jordbrukskommissionen, att tillämpning af den i 6 § stadgade
bötespåföljd bör äga rum, uppdrage åt allmän åklagare att utföra åtalet.
Utan uppdrag, som nu sagts, må dylikt åtal ej af allmän åklagare an-
hängiggöras. I sammanhang med åtalet skall jämväl fastställas yrkande
Motioner i Andra Kammaren, N:o 128.
.7
om det nya föreläggande i afseende å vanhäfdens af hjälpan de, som med
afseende å fastighetens tillstånd vid tillfället må finnas befogadt.
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och må, i hän¬
delse af bristande tillgång till deras gäldande, ej till frihetsstraff förvandlas.
För syneförrättning njute synerätten ersättning enligt hvad särskildt
stadgas.
Har öfverenskommelse enligt 4 § eller föreläggande enligt 5 § ägt
rum, vare jordägaren skyldig gälda kostnaden för den i ärendet enligt 5 §
förrättade syn.
Mål, som enligt denna lag vid domstol anhängiggöres, skall behandlas
i den för brottmål stadgade ordning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910, dock att lagen ej må
tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal, träffadt före nämnda
dag, är till annan upplåten med nyttjanderätt på sådana villkor, att brukaren
icke i händelse af fastighetens vanvårdande kan från nyttjanderätten skiljas.
Stockholm den 26 januari 1909.
10 §.
11 §•
12 §.
Karl Staaff.
Th. af Callerholm.
K. G. Karlsson.
Joll. Ström.
Carl Carlson Bonde.
Ad. Wiklund.
S. H. Kvarnzelius.
D. Persson i Tällberg.
Fridtjuv Berg.
J. Bromée.
Jakob Pettersson.
E. A. Nilson.
L. Gust. Broomé.
Axel Schotte.
Ernst Beckman.
Johan Ericsson.
Karl Starbäck.
G. Jansson.