8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 116.
N:o 116.
Af herrar Lindhagen och Karlsson i Fjäl, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t rörande lagstiftning angående skyldighet
för ägare till skogar af större omfattning att å dem
införa uthålligt skogsbruk m. m.
Den företeelsen, att landets skogar samlas i större komplexer på
enskildes händer, är icke utan sina betydande olägenheter, som allmänt
anses påkalla ett ingripande.
Sålunda har en lag utfärdats, som alldeles förbjuder förvärf af
skog i vissa trakter, i den mån skogen är behöflig för jordbruket. 1
en annan motion af denna dag har ifrågasatts, att annat förvärf af
skogsmark i större omfattning skall vara underkastadt offentlig kontroll
genom koncession.
Men äfven sådana större skogskomplexer, som redan samlats i
enskildes ägo, kräfva lika fullt lagstiftningens uppmärksamhet. Dithän
syftar norrlandskommitténs förslag om expropriation af odlingsmark på
sådana skogsområden. Dit höra jämväl åtgärder med afseende på till¬
godogörandet af själfva skogsafkastningen, hvilken fråga är meningen
att i ett par afseenden upptaga i denna motion.
Sålunda har vid riksdagarne 1903, 1907 och 1908 Andra Kam¬
maren uttalat sig för en lagstiftning, hvarigenom bolag och enskilda
personer, som äga skogar af mera betydande omfattning, åläggas att å
dem införa * uthålligt skogsbruk, hvilket däremot afvisades af Första
Kammaren. Då i brist på en sådan lagstiftning stor förödelse årligen
äger rum och landets skogskapital mångenstädes i hög grad äfventyras,
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o 116.
är det en skyldighet att ständigt påminna om saken till dess någon
gång omsider ett riksdags- eller regeringsinitiativ kommer till stånd.
En annan olägenhet med dylika större skogskomplexer är, att de,
såsom erfarenheten alltför tydligt visat, hindra eller rent af ödelägga
ett sjelfständigt och sundt näringslif för skogsbygder där dylik en¬
skild skogsbesittning innefattar monopol på en öfvervägande del af
traktens skogsmark. Angelägenheten att vid sidan af statsskogarne
bilda kommunalskogar är därför särskildt för sådana trakter af på¬
fallande vikt.
Riksdagen år 1904 begärde också en civil lagstiftning, som kunde
bereda delägare i häradsallmänningar möjlighet att få med allmänningen
för framtiden införlifvad mark, som blifvit för sådant ändamål inköpt,
samt kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser och fonder, som
afse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp af skogsmark eller
annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar. Det har
äfven för ändamålet föreslagits anslag eller lån af allmänna medel. För
denna saks genomförande kräfves emellertid dessutom, såsom vid mer
än ett tillfälle framhållits, rätt till expropriation i erforderliga fall, detta
särskildt för sådana trakter, där privatmonopol till den hufvudsakliga
skogsmarken förefinnes. Förslag till en sådan lagstiftning är förelagd
innevarande års norska storting, och förebilder därtill finnas dessutom
exempelvis från mellaneuropeiska skogstrakters kommunalpolitiska historia.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställes,
att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om
framläggande för Riksdagen af förslag till lagstiftning,
hvarigenom:
l:o bolag och enskilda personer, som äga skogar
af mera betydande omfattning, åläggas att å dem in¬
föra uthålligt skogsbruk;
2:o expropriation må under vissa förutsättningar
kunna äga rum från dylika skogskomplexer för bil¬
dande af kommunalskogar.
Stockholm den 26 januari 1909.
Carl Lindhagen. Rob. Karlsson.
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 51 Höft.
2