BETÄNKANDE
MED
FÖRSLAG TILL ÄNDRADE BESTÄMMELSER ANGÅENDE
TILLSÄTTNING AF PRÄSTERLIGA TJÄNSTER
AFGIFVET AF
DÄRTILL UTSEDDA KOMMITTERADE
STOCKHOLM
KUNG!.. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
4
■
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sida.
Inledning................................ 5
Förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster........11
Motiv:
Paragraf.
|
Sida.
|
Paragraf.
|
Sida.
|
Paragraf.
|
Sida.
|
§ 1
§ 2
§ 3
§ 5
§ 9
§ 10
§ 13
§ 16
§ 19
§ 23
§ 24
§ 26 mom. 1,2
§ 26 mom. 3
§ 26 mom. 4
|
74, 175
175
160, 161
175
160-161, 176
144-146, 176
176
177
177
177
177
150—155
99, 155—160
98-99
|
§ 27 mom. 1
§ 27 mom. 2
§ 28
§ 28 mom. 2
§ 28 mom. 3
§ 28 mom. 4
§ 28 mom. 5,6
§ 28 mom. 7,8
§ 30 mom. 4
§ 31 mom. 1, 2
§ 31 mom. 3
§ 33
§ 35
|
178
70—71
115—127,
131—135
131— 132
70
132— 135
69
68-70
75
88-99
98, 178
178
96
|
§ 41 mom. 1—3
§ 41 mom. 4
§ 43 mom. 1
§ 43 mom. 2
§ 44
§ 45
§ 46
§ 47 mom. 1
§ 47 mom. 2
§ 47 mom. 3
§ 48
§ 49
§ 50
|
104—115,129
—130, 132
150
147—150
135
136—150
72—74
163
165-170
162, 164,
171—174
172
162
163, 172
178
|
Förslag till stadga angående prästval...................37
Motiv.
Paragraf.
|
Sida.
|
Paragraf.
|
Sida.
|
Paragraf.
|
Sida.
|
§ 2
|
179
|
§ 9
|
177
|
§ 19
|
179
|
§ 3
|
74
|
§ 10
|
181
|
§ 20
|
181
|
§ 7
|
88, 180
|
§ 15
|
98
|
(§ 21)
|
181
|
§ 8
|
181
|
§ 18
|
98-99
|
|
|
4
Sida.
Förslag till ändrad lydelse af § 30 regeringsformen............ 50
Motiv s. 127—129.
Förslag till kungörelse med vissa föreskrifter angående hvad som bör iakt¬
tagas vid ledighet i prästerlig tjänst samt ansökning till sådan tjänst . 51
Motiv s. 62—65, 162—163.
Förslag till kungörelse om rätt för vissa prästmän att utom förslag hos
Konungen söka kyrkoherdetjänster.................. 53
Motiv s. 136—150.
Tabellbilagor:
Antal kommunalt röstberättigade enskilda personer år 1904 .....• 185
Antal röstberättigade och röstande vid prästval i Uppsala, Skara och
Västerås stift under tiden 1 maj 1901—30 april 1906 ....... 218
Statistiska tabeller öfver kyrkoherdarna i Sverige enligt förhållandena
1 maj 1907 ........................... 221
Ser. A. Tjänstålder vid utnämning till första kyrkoherdetjänst . . 223
Ser. B. Tjänstålder vid utnämning till nu innehafvande kyrko¬
herdetjänst .......................228
Ser. C. Tabell öfver präster, hvilka uppförts såsom fjärde profpre-
dikanter å kyrkoherdeförslag..............233
Till Herr Statsrådet och Chefen för Justitiedepartementet.
\
Sedan undertecknade erhållit i uppdrag att inom Justitiedeparte¬
mentet biträda vid behandlingen af åtskilliga väckta frågor om ändring i
gällande bestämmelser angående tillsättning af prästerliga tjänster, hafva
följande framställningar blifvit till oss öfverlämnade, nämligen:
1) riksdagens skrifvelse den 13 april 1904, hvaruti riksdagen an¬
hållit, det täcktes Kungl. Maj:t taga under öfvervägande, i hvad mån gäl¬
6
lande bestämmelser angående tillsättning af prästerliga tjänster må kunna
omarbetas i syfte att förfarandet därvid förenklas, samt för riksdagen fram¬
lägga det förslag i berörda hänseende, hvartill förhållandena kunna anses
gifva anledning;
2) riksdagens skrifvelse den 31 mars 1906 med hemställan," det
täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag
till sådan ändring i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster
den 26 oktober 1883, att prästval skall, där så äskas, förrättas med slutna
sedlar;
3) kyrkomötets skrifvelse den 8 oktober 1903 med anhållan, att
Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för ändring af § 42 af
lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster, i syfte att regal kyrko¬
herdetjänst inom hvilket stift som helst må kunna utan förslag sökas en¬
dast af präst, som är till kyrkoherdetjänst behörig och af Konungen fått
sig sådan ansökningsrätt särskildt förunnad;
4) en af allmänna svenska prästföreningen i september 1907 till
Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse, hvaruti prästföreningen hemställt, att Kungl.
Maj:t täcktes genom sakkunnige låta utreda, huru nu gällande prästvals-
lagar böra reformeras för vinnande af en mera tidsenlig och rättvis be-
fordringsordning, samt, därest Kungl. Maj:t så finner skäligt, snarast möj¬
ligt för riksdag och kyrkomöte framlägga förslag till ny lag angående till¬
sättning af prästerliga tjänster; äfvensom
5) Stockholms städs konsistorii skrifvelse af den 10 september 1907
med hemställan, att röstberättigad församlingsmedlem i Stockholm endast
i det fall må rösta genom fullmakt, att han med läkarbetyg visar sig af
sjukdom hindrad tillstädeskomma vid valförrättning.
Till fullgörande af berörda uppdrag hafva kommitterade utarbetat:
förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster,
förslag till stadga angående prästval,
förslag till ändrad lydelse af § 30 regeringsformen,
förslag till kungörelse med vissa föreskrifter angående hvad som
bör iakttagas vid ledighet i prästerlig tjänst samt ansökning till sådan
tjänst, och
förslag till kungörelse om rätt för vissa prästmän att utom förslag
hos Konungen söka kyrkoherdetjänster;
och då kommitterade härmed till Herr Statsrådet öfverlämna berörda
författningsförslag jämte motiv och tabellbilagor, få kommitterade tillika
hemställa, att undersökning måtte verkställas, huruvida icke de prästerliga
tjänster i Lappmarken och Värmland, som för närvarande tillsättas af dom¬
kapitlet utan förslag af församlingarna, hädanefter skulle kunna tillsättas
7
i den ordning, som för prästerliga tjänster i allmänhet är eller varder
stadgad.
Stockholm den 9 november 1907.
J. BERLIN. TH. af CALLERHOLM.
PER PEHRSSON.
HERMAN FALK.
G. THULIN.
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG.
2649, 07. Prästvalshommitterades bet.
2
11
Förslag
till
Lag
angående tillsättning af prästerliga tjänster.
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
§ I-
1. Har ordinarie prästerlig tjänst
blifvit ledig, skall, där ej annorlunda
stadgadt är, det domkapitel, under
hvilket tjänsten lyder, ofördröjligen
genom offentligt anslag kungöra den¬
samma till ansökning ledig, med ut¬
sättande af den tid, inom hvilken
ansökningarna till densamma skola
vara ingifna.
§ 1.
1. Har ordinarie prästerlig tjänst
blifvit ledig, skall, där ej annorlunda
stadgadt är, det domkapitel, under
hvilket tjänsten lyder, ofördröjligen
genom offentligt anslag och tillkänna¬
gifvande i allmänna tidningarna kun¬
göra densamma till ansökning ledig,
med utsättande af den tid, inom
hvilken ansökningarna till densamma
skola vara ingifna.
2. Hvad i afseende på ansökningstid samt ansökningshandlingar och
deras inlämnande bör iakttagas, därom förordnar Konungen.
§ 2.
Inom trettio dagar efter den, då
ansökningstid gått till ända, skall
domkapitlet företaga de ingifna an¬
sökningarna till granskning, pröfva
de sökandes behörighet och uppgöra
förslag till tjänstens besättande.
§ 2.
Sedan ansökningstid gått till ända,
skall domkapitlet så snart ske kan
och senast inom trettio dagar före¬
taga de ingifna ansökningarna till
granskning, pröfva de sökandes be¬
hörighet och uppgöra förslag till
tjänstens besättande.
12
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse:
§ 3.
1. Till prästerlig tjänst njute
präst befordringsrätt endast inom det
stift, han tillhör, där icke han, efter
ty i § 27 sägs, varder af församling
i annat stift kallad till fjärde prof¬
predikant eller eljest enligt denna
lag äger vidsträcktare rätt eller ock
sådan rätt är honom särskildt af
Konungen meddelad.
2. Befordringsrätt till prästerlig
tjänst i Stockholm skall stå öppen
för hela rikets prästerskap.
3. Präst, som tillhör Härnösai
Tingsrätt inom båda dessa stift.
§ 3.
1. Till prästerlig tjänst njute
prSst befordringsrätt endast inom det
stift, han tillhör, där icke han, efter
ty i $ 28 sägs, varder af församling
i annat stift kallad till fjärde prof¬
predikant eller eljest enligt denna
lag äger vidsträcktare rätt eller ock
sådan rätt är honom särskildt af
Konungen meddelad.
2. Befordringsrätt till domprost¬
befattning samt till prästerlig tjänst i
Stockholm skall stå öppen för hela
rikets prästerskap.
s eller Luleå stift, skall äga beford-
§ 4.
År präst till ämbetsutöfning obehörig, må han ej på förslag uppföras
eller eljest till prästerlig befordran komma i fråga.
§ 5.
Präst må ej, medan han innehar
förslag till prästerlig tjänst, eller
medan besvär, som han anfört öfver
dylikt förslag, äro oafgjorda, upp¬
föras på förslag till annan präster¬
lig tjänst.
§ 5.
Präst må ej uppföras på förslag
till prästerlig tjänst, om han innehar
eller vid ansökningstidens utgång eller
vid kallelse till fjärde profpredikant
innehade förslag till annan prästerlig
tjänst, eg heller medan besvär, som
han anfört öfver sådant förslag, äro
oafgjorda.
§ 6.
1. Den, som är till komministers- eller kapellpredikantstjänst ut¬
nämnd men densamma icke tillträdt, vare ej behörig att på grund af egen
ansökan uppföras på förslag till annan sådan tjänst.
13
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
2. Kyrkoherde må ej på grund af egen ansökan uppföras på förslag
till prästerlig tjänst, därest han icke vid ansökningstidens slut under minst
tre år, räknadt från tillträdet, innehaft den kyrkoherdetjänst, hvartill han
senast blef befordrad.
§ 7.
Till kyrkoherdetjänst må ej kallas eller på förslag uppföras den, som
icke uppnått trettio års ålder, utan Konungen gifver där lof till.
§ 8.
Ej må domkapitlet till prästerlig tjänst utnämna eller på förslag
därtill uppföra annan än den, som pröfvas äga den förmåga och de egenskaper,
hvilka för tjänstens nöjaktiga
§ 9.
Sedan de sökandes behörighet till
den lediga tjänsten blifvit pröfvad,
uppföre domkapitlet bland dem, som
förklarats behöriga, på förslaget tre,
efter som de framför andra och sins¬
emellan finnas i förtjänst och skick¬
lighet äga företräde; och bör därvid
tagas i betraktande såväl det nit,
det allvar och den skicklighet, hvar¬
med sökande skött det kall, honom
i kyrkans eller läroverkens tjänst dit¬
tills varit anförtrodt, jämte hans
tjänstålder, som ock hans genom
examina, utgifna skrifter eller annor¬
ledes offentligen ådagalagda lärdom
i teologiska ämnen. Aro sökande
jämngoda i teologiska insikter, må
afseende fästas jämväl på lärdom i
andra kunskapsämnen, ådagalagd på
sätt nu är sagdt.
erfordras.
§ 9.
Sedan de sökandes behörighet till
den lediga tjänsten blifvit pröfvad,
uppföre domkapitlet bland dem, som
förklarats behöriga, på förslaget tre,
efter som de framför andra och sins¬
emellan finnas äga företräde i för¬
tjänst och skicklighet, så ock med hän¬
syn till tjänstens särskilda behof.
Vid bedömande af sökandes förtjänst
och skicklighet bör tagas i betraktande
såväl det nit, det allvar och den skick¬
lighet, hvarmed han skött det kall,
honom i kyrkans tjänst dittills varit
anförtrodt, jämte hans tjänstålder,
som ock hans genom examina, utgifna
skrifter eller annorledes offentligen
ådagalagda lärdom i teologiska ämnen.
Åro sökande jämngoda i teologiska
insikter, må afseende fästas jämväl
på lärdom i andra kunskapsämnen,
ådagalagd på sätt nu är sagdt.
14
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
§ 10.
1. Tjänstålder skall, lika för ordinarie och extra ordinarie befattning,
räknas efter tjänstgöringstid; dock att, då sökande för sjukdom eller för
teologiska studiers idkande eller profs afläggande eller för fullgörande af
offentligt uppdrag eller af annan därmed jämförlig anledning fått åtnjuta
tjänstledighet, den tid icke må vid tjänstårsberäkningen afdragas. För
tjänstgöring före fyllda tjugutre år må tjänstår icke beräknas, ej heller för
mer än en tjänstebefattning, där sökanden flera sådana samtidigt bestridt.
2. Vid bestämmandet af sökan¬
des tjänstålder galle årsberäkning
såsom för prästerlig tjänst äfven för
notarie- och amanuenstjänster vid
domkapitlen, så ock för lärarbefatt-
ning, med hvilken sådan förmån är
eller varder af Konungen förenad.
Filosofie doktorsgrad eller behörighet
därtill, genom aflagda prof förvärf-
vad vid något af rikets universitet,
räknas lika med tre prästerliga tjänst¬
år. Ej må någon såsom tjänstår
räkna sig till godo annan tid, än
den, under hvilken han varit med¬
lem af svenska kyrkan.
2. Vid bestämmandet af sökan¬
des tjänstålder galle årsberäkning
såsom för prästerlig tjänst äfven för
lärarbefattning, med hvilken sådan
förmån är eller varder af Konungen
förenad. Ej må dock någon såsom
tjänstår räkna sig till godo tid, som
förflutit, innan han vid något af
rikets universitet aflagt teologisk exa¬
men, ej heller annan tid än den, un¬
der hvilken han varit medlem af
svenska kyrkan.
3. Filosofie doktorsgrad eller
behörighet därtill, genom aflagda
prof förvärfvad vid något af rikets
universitet, räknas lika med tre
prästerliga tjänstår.
§ 11-
Vid omröstning till förslag skall röstas om hvart förslagsrum sär-
skildt, från det första och vidare nedåt, och varde på hvart rum uppförd
den, som därtill erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har vid
sådan omröstning icke någon erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna,
skall ny omröstning anställas mellan de två, hvilka högsta röstetalen till¬
fallit. Hafva flera än två erhållit sådant röstetal, att företrädet dem emellan
är oafgjordt, då skall först mellan dem skiljas genom särskild omröstning.
Falla vid sådan ny eller särskild omröstning rösterna lika, gifver ord¬
förandens röst utslaget.
15
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
§ 12.
I förslagsprotokollet skall för hvarje sökande upptagas ett kort samman¬
drag af hans tjänsteförteckning och jämväl utföras den tjänstålder, som
han enligt domkapitlets pröfning ägt vid ansökningstidens utgång räkna
sig till godo.
§ 13.
1. Hafva ej tre behöriga sökande
sig anmält, utsätte domkapitlet ny
ansökningstid, hälften af den, som
första gången förelädes, och liafve
den eller de, som under första an¬
sökningstiden inkommit och finnas
behöriga, företräde till förslaget.
2. Finnas ej heller efter andra an¬
sökningstidens förlopp tre behöriga
sökande, skall domkapitlet på förslag
uppföra den eller de sökande, som
sig anmält och pröfvas behöriga,
samt låta å kyrkostämma inhämta
vederbörande församlings yttrande,
huruvida hon med det ofullständiga
förslaget åtnöjes. Förklarar sig för¬
samlingen med förslaget nöjd, och är
fråga om komministers- eller kapell-
predikantstjänst samt endast en å
förslaget uppförd, varde det för¬
klarande lika med val ansedt; är
åter fråga om kyrkoherdetjänst, eller
äro till komministers- eller ka-
pellpredikantstjänst två å förslaget
uppförda, vidtage domkapitlet i van¬
lig ordning de åtgärder, som för tjän¬
stens besättande ytterligare erfordras.
Har hvarken vid första eller andra
ansökningstidens utgång behörig sö-
§ 13.
1. Hafva ej tre behöriga sökande
sig anmält, utsätte domkapitlet ny
ansökningstid, och skall för sådant fall
ansökning sr ätt stå öppen för hela
rikets prästerskap■ Den eller de, som
under första ansökningstiden anmält
sig och finnas behöriga, hafre före¬
träde till förslaget.
2. Finnas ej heller efter andra
ansökningstidens förlopp tre behöriga
sökande, skall domkapitlet på för¬
slag uppföra den eller de sökande,
som sig anmält och pröfvas behöriga,
samt låta å kyrkostämma inhämta
vederbörande församlings yttrande,
huruvida hon med det ofullständiga
förslaget åtnöjes. Begäres i sådan frå¬
ga å kyrkostämman omröstning, äge
hvarje röstande en röst. Förklarar sig
församlingen med förslaget nöjd, och
är fråga om komministers- eller ka-
pellpredikantstjänst samt endast en å
förslaget uppförd, varde det förkla¬
rande lika med val ansedt; är åter fråga
om kyrkoherdetjänst, eller äro till
komministers- eller kapellpredikants-
tjänst två å förslaget uppförda, vid¬
tage domkapitlet i vanlig ordning de
åtgärdei’, som för tjänstens besättande
ytterligare erfordras. Har hvarken
16
Nuvarande lydelse.
kande sig anmält, eller nöjes för¬
samlingen icke åt ofullständigt för¬
slag, anmäle domkapitlet förhållandet
hos Konungen och afbide hans be¬
slut.
§ 14.
Präst må ej, innan val ägt rum,
afsåga sig förslag, hvarå han blifvit
uppförd, utan så är, att han, efter
det han tjänsten sökte, eller, där
han, på sätt i § 21 sägs, blifvit af
församlingen kallad till fjärde prof¬
predikant, efter det han sådan kal¬
lelse antog, vunnit annan befordran,
eller domkapitlet pröfvar honom vara
af sjukdom eller annan orsak ur
stånd att den sökta tjänsten bestrida.
Föreslagen lydelse.
vid första eller andra ansökningsti¬
dens utgång behörig sökande sig
anmält, eller nöjes församlingen icke
åt ofullständigt förslag, anmäle dom¬
kapitlet förhållandet hos Konungen
och afbide hans beslut.
§ 14.
Präst må ej, innan val ägt rum,
afsåga sig förslag, hvarå han blifvit
uppförd, utan så är, att han, efter
det han tjänsten sökte, eller, där
han, på sätt i § 28 sägs, blifvit af
församlingen kallad till fjärde prof¬
predikant, efter det han sådan kal¬
lelse antog, vunnit annan befordran,
eller domkapitlet pröfvar honom vara
af sjukdom eller annan orsak ur
stånd att den sökta tjänsten bestrida.
§ 15.
Har, innan val ägt rum, någon af de föreslagna blifvit obehörig att
på förslag uppföras, varde han af domkapitlet från förslaget skild.
§ 16.
Har, innan val ägt rum, någon
af de föreslagna med döden afgått
eller fått förslaget sig afsäga eller
blifvit från förslaget skild, anslås
ett rum på förslaget till ansökning
ledigt, och förfares vidare som i § 13
sägs; skolande, där någon förut för¬
slaget sökt men ej blifvit därå upp¬
förd, hans då ingifna ansökning icke,
utan att han densamma uttryckligen
förnyat, komma under pröfning, ej
§ 16.
1. Har, innan val ägt rum, någon
af de föreslagna med döden afgått
eller fått förslaget sig afsäga eller
blifvit från förslaget skild, anslås
ett rum på förslaget till ansökning
ledigt; skolande, där någon förut
förslaget sökt men ej blifvit därå
uppförd, hans då ingifna ansökning
icke, utan att han densamma ut¬
tryckligen förnyat, komma under
pröfning, ej heller den omständig-
17
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
heller den omständigheten, att han heten, att han förut sökt, berättiga
förut sökt, berättiga honom till före- honom till företräde framför senare
träde framför senare sökande. sökande.
2. Anmäler sig ej behörig sö¬
kande, äge § 13 motsvarande till-
lämpning.
§ 17.
1. Sedan förslag vunnit laga kraft, eller däröfver anförda besvär
blifvit slutligen afgjorda, skola de föreslagna, hvar på sin dag, i ordning efter
deras rum på förslaget, vid högmässogudstjänst aflägga prof med predikande
och altartjänst i församlingens kyrka, eller, om tjänsten omfattar flera för¬
samlingar, och domkapitlet icke annorlunda bestämmer,, i moderförsamlingens
kyrka. År med den lediga tjänsten förenad skyldighet att på samma sön-
eller högtidsdag förrätta gudstjänst i mer än en kyrka, bestä m me dom¬
kapitlet, om prof i två kyrkor afläggas skola.
2. Ej må profpredikant, om annan präst är att tillgå, i församling,
där han aflägger prof, utföra annan prästerlig förrättning än här är sagdt.
§ 18.
År präst, som blifvit på förslag uppförd, i fält eller på ämbetets
vägnar eller i offentligt uppdrag utrikes stadd, och kan han förty icke
till profs afläggande sig inställa, vare dock behörig att vid valet komma
under omröstning.
§ 19.
Varder någon af de på förslaget
uppförda af sjukdom eller annat
laga förfall hindrad att å utsatt dag
aflägga prof, göre därom ofördröj¬
ligen anmälan hos domkapitlet. År
han fortfarande af laga förfall hin¬
drad att anmäla sig till prof inom
nittio dagar från den förelagda prof-
dagen, må han utan afläggande af
prof komma under omröstning. Har
2o49/o7. PrästvalsJcommitterades bet.
§ 19.
Varder någon af de på förslaget
uppförda af sjukdom eller annat laga
förfall hindrad att å utsatt dag af¬
lägga prof, göre därom ofördröjligen
anmälan hos domkapitlet. År han
fortfarande af laga förfall hindrad
att anmäla sig till prof inom fyrtio¬
fem dagar från den förelagda prof-
dagen, må han utan afläggande af
prof komma under omröstning. Har
3
1*
Nuvarande lydelse.
den uteblifne ej anmält förfall, som
af domkapitlet godkännes, må han
kunna af domkapitlet från förslaget
skiljas.
Föreslagen lydelse.
den uteblifne ej anmält förfall, som
af domkapitlet godkännes, må han
kunna af domkapitlet från förslaget
skiljas.
§ 20.
Har, efter det profdagar varit för de föreslagna utsatta, sökande
blifvit i den ordning, som i § 16 sägs, på förslaget uppförd, förelägge
domkapitlet honom särskild profdag. Lag samma vare, om den, som af
laga förfall varit hindrad att på förelagd dag aflägga prof, inom den i
nästföregående § föreskrifna tid därtill sig anmält.
§ 21.
Ej må tjänstgöring anvisas präst i pastorat, där han söker präster¬
lig tjänst. År han förut där anställd, då må han kunna med tjänstgörin¬
gen fortfara.
§ 22.
Söndagen efter sista profdagen vare frågodag. Då skall valförrätta-
ren vid sammanträde med församlingens röstägande ledamöter det före¬
stående valet bereda på sätt här nedan sägs.
§ 23.
Valförrättare förordna s af dom¬
kapitlet. Till valnotarie, som åfrågo-
och valdag förer protokoll, utser val-
förrättaren lämplig person. Ej må
den vara valförrättare eller valnotarie,
som är med någon af de på förslaget
uppförda i den skyldskap eller det
svågerlag, som enligt allmän lag ut¬
gör jäf mot domare, ej heller röst¬
ägande, så vida han ej sin röst ned¬
lägger.
§ 23.
1. Valförrättare förordnas af
domkapitlet. Ej må den vara val¬
förrättare, som är med någon af de
på förslaget uppförda i den skyld¬
skap eller det svågerlag, som enligt
allmän lag utgör jäf mot domare,
ej heller röstägande, så vida han ej
sin röst nedlägger.
2. Till valnotarie, som å frågo-
och valdag för protokoll, utser val-
förrättaren lämplig person.
19
Nuvarande lydelse.
§ 24.
/. Anföres eller yppar sig eljest
på frågodag mot valförrättare!! jäf,
som han finner lagligt, uppskjutes
förrättningen till dess domkapitlet
om ny frågodag och annan valför¬
rättare förordnat.
2. Varder valnotarie på laga
skäl jäfvad, skall valförrättaren där¬
till på stället utse annan lämplig
man, som ojäfvig är.
Föreslagen lydelse.
§ 24.
Anföres eller yppar sig eljest på
frågodag mot valförrättaren jäf, som
han finner lagligt, uppskjutes för¬
rättningen till dess domkapitlet om
ny frågodag och annan valförrättare
förordnat.
§ 25.
1. Styrkes på frågodag, att profdagarna ej blifvit behörigen kun¬
gjorda, eller att förelagdt prof icke fullgjorts, eller att föreslagen prästman
dött eller är till förslaget obehörig vorden, uppskjutes frågodagsförrätt-
ningen, och ankomme det på domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med
denna lag öfverensstämmer.
2. Visas, att frågodagssam man trädet icke blifvit vederbörligen ljun¬
gjord!, utsätte valförrättaren ny fråg<
§ 26.
1. Rösträtt vid prästval till¬
kommer en hvar, som i församling,
där sådant val skall anställas,
äger rättighet att i kyrkostämmas
öfverläggning ar och beslut deltaga;
och gälle vid valet i afseende på
röstberäkning samt rösträtts utöfning
och öfverlåtande på annan person
hvad för kyrkostämma är stadgadt;
dock med den jämkning i församling
å landet, att rösträtt, som tillkommer
någon för andra beskattningsföremål
än jordbruksfastighet, icke må åt¬
njutas för mera än en femtedel af
till annan söndag.
§ 26.
1. Rösträtt vid prästval äge en
hvar till myndig ålder kommen man
eller kvinna, som i den församling,
där valet skall anställas, är mantals-
skrifven samt berättigad, att för egen
del i kyrkostämmans öfverläggningar
och beslut deltaga. Medlem af icke
territoriell församling äge dock ej röst¬
rätt vid prästval inom territoriell för¬
samling.
20
Nuvarande lydelse.
det röstetal, hvilket eljest bort tillkomma
honom enligt den för omröstning å
kyrkostämma gällande röstgrund, och
att icke heller någon må i valet del¬
taga med större röstetal för jordbruks¬
fastighet än en femtedel, och för
andra beskattning sföremål än en fem¬
tiondel af församlingens hela röste¬
tal å kyrkostämma. Uppkommer vid
den beräkning af rösträtt ensamt
bråktal, åtnjutes därför en röst; upp¬
kommer, jämte helt tal, bråktal, skall
bråktalet bortfalla.
Se § 30.
2. För prästval skall särskild
vallängd upprättas och på frågoda-
gen justeras. Anmärkning mot val¬
längden skall, för att kunna komma
Föreslagen lydelse.
2. Röstberättigad utöfve själf sin
rösträtt, ändå att han är ställd under
förmyndare.
3. Rösträtt må ej utöfvas af
annan än den, som personligen in¬
finner sig vid valtillfället. Dock äge
röstberättigad, som genom läkarbetyq
styrker sig vara af sjukdom för¬
hindrad att tillstädeskomma vid valet,
utöfva sin rösträtt genom annan röst¬
berättigad; och gälle för sådant fall
om rösträttens öfverlåtande hvad för
kyrkostämma är stadgadt.
4. År röstberättigad, gift man
och begagnar han sig ej af sin röst¬
rätt, må hans hustru i hans ställe
rösta, därest hon är välfrejdad samt
ej är främmande religionsbekännare
eller har till utträde ur svenska kyr¬
kan sig anmält.
5. Hvarje röstande äge en röst.
21
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
under pröfning, vid justeringen pa
frågodagen göras af röstägande eller
dess fullmäktig. Öfver gjord an¬
märkning beslute valförrättare^ Gil¬
lar han den, varde vallängden där¬
efter rättad. Kan väckt fråga om
rättelse eller tillägg i vallängden ej
dä utredas, varde den till valdagen
uppskjuten-
3. I afseende på rösträtt vid
prästval i stad, för hvilken särskild
röstgrund vid dylika, val blifvit eller,
i enlighet med vederbörande kyrko¬
stämmas förslag, varder af Konungen
fastställd, skall gälla hvad därom är
eller, i enlighet med kyrkostämmans
förslag, blifver af Konungen för-
ordnadt. Lag samma vare i fråga
om särskild röstgrund vid prästval
i pastorat, som omfattar både stads-
och landsförsamling, så ock om val¬
längd vid prästval i Stockholm.
§ 27.
Se § 26 mom. 2. 1. För prästval skall särskild
vallängd upprättas och på frågo¬
dagen justeras. Anmärkning mot
vallängden skall, för att kunna komma
under pröfning, af röstägande eller
dess ombud antingen före frågodagen
skriftligen affattad ingifvas till den,
som kyrkoherdeämbetet i församlingen
förvaltar, eller ock vid justeringen
på frågodagen framställas, öfver
gjord anmärkning beslute valförrät¬
taren. Gillar han den, värde val¬
längden därefter rättad. Kan väckt
22
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
fråga om rättelse eller tillägg i val¬
längden ej dä utredas, varde den till
valdagen uppskjuten.
2. Har efter frågodag en ny röst¬
längd för kyrkostämma trädt i till-
lämpning, skall ny vallängd för
prästvalet upprättas; och har val för¬
rättaren att för dess justering utsätta,
ny frågodag, där han finner sådan
nödig, men eljest å valdagen juste¬
ringen verkställa.
§ 27. § 28.
1. Pa frågodag för beredande af val till kyrkoherdetjänst äge för¬
samlingen, om hon det önskar, begära, att uppgifven prästman skall såsom
fjärde profpredikant på förslaget uppföras, och må fråga härom väckas
allenast af den, som i den justerade vallängden upptagen och själf till¬
städes är. Begäres till annan prästerlig tjänst fjärde profpredikant, varde
•ågan ej upptagen.
2. År frågan så väckt, som nu
sagdt är, då skall genom omröstning
utrönas, huruvida församlingen äskar
fjärde profpredikant. Bifaller för¬
samlingen det därom väckta förslag
med den röstöfvervikt, hvarom i
nästföljande moment stadgas, och är
endast en prästman uppgifven, vare
han till fjärde profpredikant begärd.
Aro två eller flera prästmän upp¬
giga, anställes ny omröstning till
utrönande, hvilken af dem skall till
fjärde profpredikant begäras. Om¬
röstningen skall öppet verkställas, och
må endast den rösta, som jämlikt
mom. 1 behörig är att i frågan talan
föra. Hvar röstandes mening varde
för en röst räknad.
2. År frågan så väckt, som nu
sagdt är, då skall den af gör as genom
omröstning enligt hvad för präst¬
val är stadgadt. Har vid sådan
omröstning förslaget att begära fjär¬
de profpredikant bifallits af röst¬
berättigade till ett antal, som mot¬
svarar mera än hälften af de i om¬
röstningen deltagande och minst en
sjättedel af samtliga i den justerade
vallängden upptagna röstberättigade,
dä är, om endast en prästman upp-
gifvits, denne till fjärde profpredi¬
kant begärd. Aro tvä eller flera
prästmän uppgifna, anställes mellan
dem ny omröstning, och är den till
fjärde profpredikant begärd, som här¬
vid erhållit högsta röstetalet, därest
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
3. Har vid sådan omröstning,
då fråga är om kyrkoherdetjänst,
hvars tillsättning är Konungen för¬
behållen., mera än hälften af de i
omröstningen deltagande, och da
fråga är om konsistoriell kyrkoherde¬
tjänst, mera än hälften af hela an¬
talet af de i den justerade valläng¬
den uppförde röstberättigade förenat
sig att till fjärde profpredikant be¬
gära samma prästman, uppskjutes
förrättningen, till dess domkapitlet
vidare för ordnat. I annat fall vare
frågan om fjärde profpredikant för¬
fallen.
minst en sjättedel af samtliga i den
justerade vallängden upptagna röst¬
berättigade om honom sig förenat.
Hafva flera prästmän, om hvilka
minst det antal röstberättigade, som
nyss är sagdt, förenat sig, hvar för
sig erhållit högsta röstetalet, skilje
lotten dem emellan. Ej må dock
församling kunna begära fjärde prof¬
predikant, utan att minst tjugu röst¬
berättigade biträda förslaget härom
och förena sig om samma präst¬
man. Hafva minst tvåhundra röst¬
berättigade bifallit förslaget och om
samma prästman förenat sig, då
är, där öfriga ofvan angifna villkor
blifvit uppfyllda, denne till fjärde
profpredikant begärd, ändå att en
sjättedel af samtliga i den justerade
vallängden upptagna röstberättigade
uppgår till mera än tvåhundra.
Varder ej enligt hvad nu är sagdt
fjärde profpredikant kallad, vare
frågan därom förfallen.
3. Har fjärde profpredikant
blifvit kallad, åligge valförrättaren
att om församlingens begäran skynd¬
samt göra anmälan hos domkapitlet
och samtidigt, medelst öfversändande
af utdrag af frågodagsprotokollet,
underrätta den kallade, hvilken
ofördröjligen skall hos domkapitlet
skriftligen tillkännagifva, huruvida
han är villig mottaga kallelsen, och
för sådant fall bifoga de för an¬
sökning till prästerlig tjänst jöre-
skrifna handlingar.
24
Nuvarande lydelse.
4. Har församling till fjärde
profpredikant begärt prästman, som
är obehörig att på förslaget upp¬
föras eller vägrar att församlingens
kallelse efterkomma, då skall dom¬
kapitlet afslå församlingens begäran.
Har beslutet därom vunnit laga kraft,
vare frågan om fjärde profpredikant
förfallen. Dör, innan val är hållet,
begärd fjärde profpredikant, som be¬
hörig var, eller förlorar han innan
den tid behörighet, som han på
frågodagen hade, stånda församlingen
öppet att kalla annan fjärde prof¬
predikant.
5. Förekommer ej skål, som nu
är sagdt, till afslag på församlin¬
gens begäran, uppföre domkapitlet
den, som till fjärde profpredikant
begärd blifvit, på förslaget och ut-
färde, sedan beslutet vunnit laga kraft,
till honom kallelse att på förelagd
dag aflägga prof som i § 20 sägs.
6. Har, då fråga är om konsi-
storiell kyrkoherdetjänst, prästman till
Föreslagen lydelse.
4. Ej må såsom fjärde prof¬
predikant på förslag ilppföras den, ,
som icke jämlikt §10 mom. 1 och 2
antingen räknar minst tio prästerliga
tjänstår eller ock innehar minst samma
tjänstålder som den med lägsta an¬
talet tjänstår å förslaget uppförda.
5. Vägrar den, som blifvit kal¬
lad till fjärde prof predikant, att efter¬
komma församlingens kallelse, vare
frågan om fjärde profpredikant för¬
fallen; och bestämme domkapitlet
ofördröjligen dag för valet.
6. Har församling till fjärde
profpredikant begärt prästman, som
är obehörig att på förslaget upp¬
föras, då skall domkapitlet afslå för¬
samlingens begäran. Har beslutet
därom vunnit laga kraft, vare frågan
om fjärde profpredikant förfallen.
Dör, innan val är hållet, begärd
fjärde profpredikant, som behörig-
var, eller förlorar han innan den tid
behörighet, som han på frågodagen
hade, stånde församlingen öppet att
kalla annan fjärde profpredikant.
7. Har den, som till fjärde prof¬
predikant blifvit kallad, förklarat
sig villig att efterkomma kallelsen,
och förekommer ej skäl, som i mom.
6 af ses, till afslag på församlingens
begäran, uppföre domkapitlet den
kallade såsom fjärde profpredikant
på förslaget och utfärde ofördröjligen
till honom kallelse att på förelagd
dag aflägga prof som i § 20 sägs.
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
följd af församlingens kallelse blifvit
såsom fjärde 'profpredikant å för¬
slaget uppförd och vid valet ställd
under omröstning, skall med tjänstens
tillsättande för den gången sä för¬
faras, som i § 41 mom. 2 sägs.
8. Anföras besvär öfver dom¬
kapitlets beslut, hvarigenom präst¬
man blifvit såsom fjärde profpredi¬
kant ä förslaget uppförd, inställe
domkapitlet valförrättningen i af¬
bidan på besvärens afgörande.
§ 28. § 29.
öfver valförrättare!^ åtgärd till valets beredning må besvär ej an¬
föras utan i sammanhang med besvär öfver valförrättningen.
§ 29. § 30.
1. Prästval skall efter pålysning
hållas å fjortonde dagen efter frågo¬
dag eller, där fjärde profpredikant
kallats, men valförrättaren ej funnit
ny frågodag nödig, å fjortonde dagen
efter pr of dag en för fjärde pr of predi¬
kanten. Kan valet ej förrättas å så¬
lunda bestämd dag, utsätte domka¬
pitlet annan dag.
2. Visas på valdagen, att valet ej blifvit behörigen utlyst, utsätte
valförrättaren ny valdag till annan söndag.
3. Hav efter kallelse af fjärde
profpredikant ny frågodag ej hållits,
och styrkes å valdagen, att prof dagen
för fjärde pr of predikanten ej blifvit
behörigen kungjord, eller att förelagdt
prof icke fullgjorts, uppskjutes val¬
förrättningen, och ankomme på dom-
4
1. Prästval skall efter pålys¬
ning hållas å fjortonde dagen efter
frågodagen. Kan det ej ske, bestämme
domkapitlet annan dag.
2549(07. Prästvalskommitterades bet.
26
Nuvarande lydelse.
§ 30:
1. Valet skall öppet verkställas.
2. Valför rättar en upprope de
röstägandes namn i den ordning,
hvari de i den justerade vallängden
förekomma. Vid uppropet framträde
till valbordet en hvar väljande för
sig att sin röst på någon af de före¬
slagna afgifva. År röstägandes namn
två gånger uppropadt, utan att han
själf eller ombud för honom fram-
trädt, Imf ve då sin rösträtt förlorat;
dock må, om den röstägande är gift
man, hans hustru framträda och i
hans ställe rösta, därest hon är väl-
frejdad samt ej är främmande reli-
gionsbekännare eller har till utträde
ur svenska kyrkan sig anmält.
Angående ordningen för afgifvan¬
de af röster vid. prästval i försam¬
ling, där i följd af folkmängdens
storlek bestämmelserna i detta moment
icke kunna berömligen tillämpas, äge
Konungen, där han finner nödigt, an¬
norlunda förordna, med särskild före¬
skrift huru hustru, där ej mannen be¬
gagnar sin rösträtt, må i hans ställe
rösta.
Föreslagen lydelse.
kapitlet att vidtaga den åtgärd, som
med denna lag öfverensstämmer.
4. G öres af församling ansök¬
ning, att prästval i församlingen må
hållas å söckendag, äge Konungen
sådant medgifva och meddela de
föreskrifter, som i anledning däraf
erfordras.
§ 31.
1. Valet skall ske med slutna
sedlar, och böra de röstande i den
ordning, i hvilken de framträda, hvar
för sig aflämna sina valsedlar.
2. Valet skall förrättas under
de timmar, som af valföirättaren
efter kyrkorådets hörande blifvit be¬
stämda och i kungörelsen om valet
angifvits. När den utsatta tiden
är till ända, skola dörrarna till val¬
lokalen stängas, men alla dessförinnan
inkomna röstägande lämnas tillfälle
att i valet deltaga.
3. I större församling må, där
valförrättaren efter kyrkorådets hö¬
rande finner lämpligt, valet under
hans inseende förrättas på två eller
flera efter församlingens lokala in¬
delning bestämda afdelningar.
27
Nuvarande lydelse.
§ 31.
Hvad yttermera utöfver före¬
skrifterna i §§ 17—30 i afseende a
profpredikant^^ missiverande, frågo-
dagsförrättning och val iakttagas bör,
darom förordnar Konungen.
§ 32.
1. Besvär öfver frågodagsför-
rättning och prästval må anföras en¬
dast af röstägande eller af präst¬
man, som vid valet varit ställd under
omröstning, och skola vid talans för¬
lust till domkapitlet ingifvas sist före
klockan tolf å tjugonde dagen efter
valdagen, den likväl oräknad, eller,
om helgdag då infaller, å nästföl¬
jande söckendag.
2. Besvären skola innehålla be¬
stämd uppgift ej mindre om hvad
som utgör föremål för klagan än
äfven om de vittnen och andra be¬
vis, som till stöd för densamma åbe¬
ropas; och må afseende å besvären
ej fästas i de delar, där dessa före¬
skrifter icke blifvit iakttagna-
Föresi ogen lydelse.
§ 32.
Hvad yttermera utöfver före¬
skrifterna i §§ 17—31 i afseende å
profpredikant^^ missiverande, frågo-
dagsförrättning och val iakttagas bör,
därom förordnar Konungen.
§ 33.
Besvär öfver frågodagsförrättning
och prästval må anföras endast af
röstägande eller af prästman, som
vid valet varit ställd under omröst¬
ning, och skola vid talans förlust till
domkapitlet ingifvas sist före klockan
tolf å tjugonde dagen efter valdagen.
§ 33. § 34.
Pröfvar domkapitlet, i anledning af anförda besvär öfver prästval,
nödigt, att vittnen höras må, skall därvid förfaras på sätt i allmänhet an¬
gående vittnesförhör i de vid domkapitlet anhängiggjorda mål är stadgadt.
§ 34.
1. Finnes vid pröfning af an¬
förda besvär öfver prästval, att val-
§ 35.
1. Finnes vid pröfning af an¬
förda besvär öfver prästval, att val-
28
Nuvarande lydelse.
förrättaren varit jäfvig eller eljest
obehörig, eller att vallängden ej blif-
vit justerad, eller att upprop af de
röstägande vid valet ej skett, eller
att valförrättare!! icke iakttagit, hvad
i §§ 25, 27 och 29 stadgas, vare
valet ogildt, och förordne domkapit¬
let om nytt val.
2. Har röst afgifvits af obehörig
person, eller någon af de i röst¬
längden upptagna icke blifvit vid
valet behörigen uppropad, eller röst¬
rätt blifvit någon olagligen vägrad,
och har valets utgång kunnat af
någon af dessa omständigheter bero,
vare valet ogillt.
3. År röst, som afgifvits af be¬
hörig person, för högt eller för lågt
beräknad, göre domkapitlet rättelse i
röstberäkningen.
4. Innefatta besvären anmärk¬
ning emot behörigen justerad val¬
längd, må de i denna del icke till
pröfning upptagas, därest ej mot det
beslut af valförrättare!!, hvaröfver
klagan föres, missnöje blifvit an-
mäldt till det protokoll, som inne¬
håller beslutet.
Föreslagen lydelse.
förrättaren varit jäfvig eller eljest
obehörig, eller att vallängden ej blif¬
vit justerad, eller att valförrättare!)
icke iakttagit hvad i §§ 25, 28 och
30 stadgas, vare valet ogillt, och
förordne domkapitlet om nytt val.
2. Har röst afgifvits af obehörig
person, eller rösträtt blifvit någon
olagligen vägrad, och har valets ut¬
gång kunnat af någon af dessa om¬
ständigheter bero, vare valet ogillt.
3. Innefatta besvären anmärk¬
ning mot behörigen justerad val¬
längd, må de i denna del icke till
pröfning upptagas, därest ej mot det
beslut af valförrättaren, hvaröfver
klagan föres, missnöje blifvit an-
mäldt till det protokoll, som inne¬
håller beslutet.
§ 35. § 36.
1. Varder vid prästval röst afgifven, som genom köp, hot, tubbande
eller annat olaga medel vunnen är eller tillhör någon, den där i valet
obehörigen verkat, den röst vare ogin.
2. Anföras besvär öfver prästval på den i denna § omförinälda
grund, bör, därest afseende skall å besvären fästas, därvid fogas bevis, att
åtal för brottet blifvit väckt vid allmän domstol. Pröfvar domkapitlet valet
vara af åtalets utgång beroende, uppskjutes besvärens pröfning, intill dess
slutlig dom i brottmålet fallit. Eljest varde de genast afslagna.
29
Nuvarande lydelse.
§ 36.
Där besvär öfver prästval icke
anföras, må af domkapitlet anmärk¬
ning mot valåtgärderna ej göras;
dock varde, där vallängden utvisar
felaktig sammanräkning af rösterna,
denna af domkapitlet rättad. Ändras
därigenom valets utgång, kungöre
domkapitlet det församlingen med an¬
visning att inom den i § 32 före¬
skrift tid, räknadt från den dag
kungörandet skedde, den dagen likväl
oräknad, sig hos domkapitlet öfver
valet besvära.
§ 37.
År till prästerlig tjänst, å hvilken
domkapitlet skall utfärda fullmakt,
val hållet, men fullmakt ej utfärdad,
och finnes, att den, som undfått de
flesta rösterna, blifvit till förslag obe¬
hörig eller aflidit eller fått förslaget
sig afsåga, varde tjänsten kungjord
till ny ansökning ledig. År han
satt under åtal, på hvars utgång be¬
ror, om han må vara till förslag
obehörig, skall med fullmaktens ut¬
färdande anstå, till dess öfver åtalet
slutligen dömdt är.
§ 38.
År till kyrkoherdetjänst, som
Konungen skall tillsätta, val hållet,
och inträffar, att den, som vid så¬
dant val kommit under omröstning,
blifvit, innan valhandlingarna äro till
Föreslagen lydelse.
§ 37.
Där besvär öfver prästval icke
anföras, må af domkapitlet anmärk¬
ning mot valåtgärderna ej göras.
§ 38.
Skall, sedan val till prästerlig
tjänst hållits, domkapitlet utfärda
fullmakt å tjänsten, och finnes, innan
detta skett, att den, som undfått
de flesta rösterna, blifvit till för¬
slag obehörig eller aflidit eller fått
förslaget sig afsåga, varde tjänsten
kungjord till ny ansökning ledig.
År han satt under åtal, på hvars
utgång beror, om han må vara till
förslag obehörig, skall med fullmak¬
tens utfärdande anstå, till dess öfver
åtalet slutligen dömdt är.
§ 39.
Skall efter hållet val till kyrko¬
herdetjänst Konungen utfärda full¬
makt å tjänsten, och inträffar, att
den, som vid sådant val kommit
under omröstning, blifvit, innan val-
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
Konungen insända, till förslag obe¬
hörig, varde han af domkapitlet från
förslaget skild; skolande i sådant fall,
äfvensom om någon af de föreslagna
blifvit ställd under åtal, som i § 37
sägs, eller efter valet aflidit eller fått
förslaget sig afsåga, domkapitlet utan
förslagets fyllande vid handlingarnas
insändande till Konungen härom
göra anmälan.
handlingarna äro till Konungen in¬
sända, till förslag obehörig, varde
han af domkapitlet från förslaget
skild; skolande i sådant fall, äfven¬
som om någon af de föreslagna blifvit
ställd under åtal, som i § 38 sägs,
eller efter valet aflidit eller fått för¬
slaget sig afsåga, domkapitlet utan
förslagets fyllande vid handlingarnas
insändande till Konungen härom
göra anmälan.
§ 39. § 40.
Vill någon, som vid prästval icke erhållit de flesta rösterna, från
förslaget afgå, göre därom ansökning hos Konungen.
§ 40.
Den, som vid val till konsistoriell
prästlägenhet erhållit de jlesta rö¬
sterna, skall af domkapitlet förses
med fullmakt å tjänsten, där ej fall
inträffar, hvarom i denna lag annor¬
lunda stadgas. Har vid valet högsta
röstetal tillfallit flera, som voro under
omröstning, skall den anses vald,
hvilken de flesta rösterna efter huf-
vudtalet tillfallit. Finnes äfven efter
sådan beräkning högsta röstetal hafva
tillfallit flera, nämne domkapitlet till
tjänsten den bland dessa, som pröfvas
därtill mest lämplig■ Har vid valet
icke någon röstägande afgifvit röst,
välje domkapitlet bland de föreslagna
som nyss är sagdt. Fullmakten skall
dateras den dag, valet vunnit laga
§ 41.
1. Har vid val till kyrkoherde¬
tjänst, där fjärde profpredikant ej
varit under omröstning, någon af
de å förslaget uppförda erhållit mera
än hälften af de afgifna rösterna,
skall han af domkapitlet förses med
fullmakt å tjänsten, för så vidt af
samtliga i den justerade vallängden
upptagna röstberättigade minst en
tredjedel deltagit i omröstningen.
2. Har vid val till kyrkoherde¬
tjänst, där fjärde profpredikant varit
under omröstning, någon af de ä
förslaget uppförda erhållit mera än
hälften af de afgifna rösterna, och
har minst en tredjedel af samtliga i
den justerade vallängden upptagna
röstberättigade deltagit i omröstnin-
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
M
kraft eller däröfver anförda besvär gen, äge Konungen att till tjänsten
blifvit slutligen afgjorda. utnämna eu af de å förslaget upp¬
förda.
3. Hav vid val till kyrkoherde¬
tjänst ej någon af de ä förslaget upp¬
förda erhållit sådan röstöfvervikt,
som i mom■ I och 2 sägs, eller har
ej af samtliga i den justerade val¬
längden upptagna röstberättigade det
i mom. 1 och 2 angifna antal del¬
tagit i omröstningen, äge Konungen
att till tjänsten utnämna antingen en
af de å förslaget uppförda eller ock
någon till tjänsten behörig präst¬
man, som jämlikt § 44 såsom sökande
sig hos Konungen anmält.
4. Ben, som vid val till annan
prästerlig tjänst än kyrkoherdetjänst
erhållit de flesta rösterna, skall af
domkapitlet förses med fullmakt ä
tjänsten. Har vid valet högsta röste¬
tal tillfallit flera, som voro under
omröstning, namne domkapitlet till
tjänsten den bland dessa, som pröfvas
därtill mest lämplig. Har vid valet
icke någon röstägande afgifvit röst,
välje domkapitlet bland de föreslagna
som nyss är sagdt.
§ 42.
Dä fullmakt å prästerlig tjänst
utfärdas af domkapitlet, skall den
dateras den dag, valet till tjänsten
vunnit laga kraft eller däröfver
anförda besvär blifvit slutligen af¬
gjorda.
32
Nuvarande lydelse.
§ 41.
1. Sedan val till regal kyrko¬
herdetjänst vunnit laga kraft, in¬
sände domkapitlet ofördröjligen till
Konungen samtliga ansöknings- och
valhandlingar samt förslagsprotokol-
let. Har vid valet icke någon röst¬
ägande afgifvit röst, då må proto¬
koll därom i valhandlings ställe in¬
sändas.
2. Lag samma vare i fråga om
konsistoriell kyrkoherdetjänst, där af
församlingen till fjärde profpredikant
begärd prästman blifvit å förslaget
uppförd och vid valet ställd under
omröstning; ägande i sådant fall
Konungen att till tjänsten utnämna
en af de å förslaget uppförda.
§ 42.
Regal kyrkoherdetjänst inom hvil-
ket stift som helst må kunna utan
förslag sökas af präst, som är till
kyrkoherdetjänst behörig och inne¬
har lärarbefattning, hvarmed rätt
till årsberäkning såsom för prästerlig
tjänst är förenad, eller af Konungen
fått sig sådan ansökning sr ätt sär-
skildt förunnad. Enahanda rätt till-
komme ock tjänstgörande hofpredi¬
kant, som fullgjort hvad författ¬
ningarna föreskrifva för behörighet
Föreslagen lydelse.
§ 43.
1- Skall efter hållet val Konungen
utnämna till prästerlig tjänst, in¬
sände domkapitlet, sedan valet vunnit
laga kraft, ofördröjligen till Konun¬
gen samtliga ansöknings- och val¬
handlingar samt förslagsprotokollet,
och anmäle biskopen i särskildt ut¬
låtande hos Konungen, hvem han på
anförda skäl anser sig böra till ut¬
nämning förorda.
2. Där prästman blifvit såsom
fjärde profpredikant å förslaget upp¬
förd, skall domkapitlet vid handlin¬
garnas insändande till Konungen till¬
lika angifva den tjänstålder, fjärde
prof predikanten jämlikt §10 mom. 1
och 2 ägde vid tiden för församlin¬
gens kallelse, samt meddela, huru
domkapitlet finner honom enligt de
i § 9 stadgade grunder förhålla sig
till öfrig a å förslaget uppförda präst¬
män.
§ 44.
Kyrkoherdetjänst inom h vilket
stift som helst må kunna utom, för¬
slag sökas af präst, som är till sådan
tjänst behörig och uppfyller de vill¬
kor, Konungen för dylik ansöknings-
rätt stadgat, eller personligen fått sig
sådan rätt af Konungen förunnad.
Hvar och när sökande, som här sägs,
må sig anmäla, därom förordnar
Konungen.
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
till kyrkoherdetjänst. Hvar och när
sökande, som här sägs, må sig an¬
mäla, därom förordnar Konungen.
§ 45.
Besvär, hvilka hos Konungen an¬
föras öfver domkapitels beslut i fråga
om tillsättning af prästerlig tjänst,
skola vid talans förlust ingifvas till
domkapitlet, där beslutet blifvit genom
anslag kungjordt, sist före klockan
tolf å tjugonde dagen från anslag s-
dagen, men eljest sist före klockan
tolf å tjugonde dagen från den dag på
hvilken beslutet blifvit ställdt. Dom¬
kapitlet åligger i ty fall att med före¬
läggande af viss tid och äfventyr,
om den tid försittes, att sådant icke
föranleder uppehåll med målets af¬
görande, öfver besvären infordra
vederbörandes underdåniga förkla¬
ring. Har klaganden jämte besvärs-
skriften ingifvit erforderligt antal
bestyrkta afskrifter af densamma,
må dylik förklaring infordras genom
tillställande af afskrift af besvärs-
skriften. Sedan förklaring inkom¬
mit eller den därför förelagda tid
tilländalupit utan att förklaring blif¬
vit afgifven, har domkapitlet att
ofördröjligen insända besvärshand¬
ling ärna till ecklesiastikdepartementet
och därvid foga eget underdånigt ut¬
låtande.
§ 43. § 46.
Kyrkoherdetjänst i pastorat, som är anslaget till prebende, tillsättes
i och genom tillsättningen af den tjänst, hvilken pastoratet såsom pre¬
bende åtföljer.
2649/o7. Prästvalslcommitterades bet.
5
34
Nuvarande lydelse.
§ 44.
Är någon särskild rätt eller för¬
mån i fråga om tillsättning af präst
församling eller enskild person för¬
säkrad, eller äro i afseende på dom¬
kapitlets förfarande vid tillsättning
af vissa kyrkoherde-, komministers-
eller kapellpredikantsbefattningar sär¬
skilda beetämmelser af Konungen
meddelade, galle hvad därom är eller
blifver af Konungen stadgadt.
Föreslagen lydelse.
§ 47.
1. År någon särskild rätt eller
förmån i fråga om tillsättning af
kyrkoherde-, komministers- eller kap ell-
predikantsbefattning församling till¬
försäkrad, och vill församlingen fort¬
farande vara i åtnjutande af sådan
rätt eller förmån, g öre inom tre år,
efter det denna lag trädt i kraft,
därom ansökning hos Konungen, som
förordnar, huruvida och under hvilka
villkor denna rätt eller förmån må
tillgodonjutas.
2. Är eljest någon särskild rätt
eller förmån i fråga om tillsättning
af präst församling eller enskild
person försäkrad, eller äro i afseende
på domkapitlets förfarande vid till¬
sättning af vissa kyrkoherde-, kom¬
ministers- eller kapellpredikantsbe¬
fattningar särskilda bestämmelser af
Konungen meddelade, galle hvad
därom är eller blifver af Konungen
stadgadt.
3. Skall för tillsättning af
prästerlig tjänst, i fråga om hvilken
församling tillförsäkrats viss rätt
eller förmån, omröstning ske å kyrko¬
stämma eller eljest, äge därvid hvarje
röstande en röst.
§ 48.
Ager enskild person rätt att till
ledig prästerlig tjänst kalla präst utan
föregånget förslag, och har kallelse å be¬
hörig prästman ej inom den tid Ko¬
35
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
nungen äger bestämma ingifvits till
domkapitlet, vare kallelserätten för
den gängen förlorad, och gånge med
tjänstens tillsättning som om ■präster¬
lig tjänst i allmänhet är föreskrifvet.
§ 45. § 49.
1. Om tillsättning af prästerlig tjänst vid krigsmakten, utländsk be¬
skickning, fängelse eller hospital lände till efterrättelse hvad Konungen
förordnar.
2. Med tillsättning af prästerlig
tjänst, som vid sjukhus eller ock vid
bruk, fabrik eller annat verk må
vara inrättad eller med Konungens
tillstånd inrättas, gånge efter hvad
om tillsättning af hvar särskild så¬
dan tjänst vederbörligen stadgas.
2. Med tillsättning af prästerlig
tjänst, som vid sjukhus eller ock
vid bruk, fabrik eller annat verk
eller vid arbetsföretag af större om¬
fattning må vara inrättad eller med
Konungens tillstånd inrättas, så ock
med tillsättning af extra ordinarie
prästerlig tjänst, som i församling
med Konungens tillstånd inrättas,
gånge efter hvad för hvar särskild
sådan tjänst vederbörligen stadgas.
§ 50.
1 fråga om tillsättning af präster¬
lig tjänst i Stockholm utöfvar stadens
konsistorium den befattning, som eljest
på domkapitel ankommer.
§ 51.
Genom denna lag upphäfves lagen
angående tillsättning af prästerliga
tjänster den 26 oktober 1683, så ock
hvad kyrkolag med därtill hörande
författningar i öfrigt innehåller stri¬
dande mot hvad ofvan stadgats.
36
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
§ 46. § 52.
1. Denna lag skall till efter- 1. Denna lag skall till efter¬
rättelse gälla från och med den 1 rättelse gälla från och med den--
maj 1884.
2. Med tillsättande af prästerlig tjänst, som då är kungjord till
ansökning ledig, bör förfaras efter hittills gällande lag.
3. En hvar, som, då denna lag 3. En hvar, som, då denna lag
träder i tillämpning, är, utöfver hvad träder i tillämpning, är, utöfver hvad
i lagen stadgas, berättigad att för
befordran till prästerlig tjänst räkna
tjänstår eller att utan förslag hos
Konungen söka regala pastorat, skall
för sin person vid den rätt bibehållas
sådan den honom efter dittills gäl¬
lande stadganden tillkom.
lagen stadgas, berättigad att för
befordran till prästerlig tjänst räkna
tjänstår, skall för sin person vid
den rätt bibehållas sådan den honom
efter dittills gällande stadganden
tillkom. Den, som, då lagen träder
i tillämpning, äger att utom förslag
hos Konungen söka regala pastorat,
skall för sin person åtnjuta rätt att
utom förslag hos Konungen söka
kyrkoherdetjänst, ändå att sådan rätt
eljest ej enligt denna lag honom till¬
kommer.
37
Förslag
till
Stadga
angående prästval.
Nuvarande lydelse.
§ 1.
Föreslagen lydelse.
Hav förslag till prästerlig tjänst, som skall efter val tillsättas, vunnit
laga kraft, eller däröfver anförda besvär blifvit slutligen afgärda; då skall
domkapitlet för afläggande af prof, som i lagen om tillsättning af präster¬
liga tjänster sägs, utsätta så många på hvarandra följande söndagar, som
de å förslag uppförde sökande till antalet äro,- och på samma gång för¬
ordna valförrättare.
§ 2.
1. Till valförrättare förordne domkapitlet vederbörande kontrakts¬
prost eller, där han veterligen är jäfvig eller har förfall, någon annan
inom kontraktet eller nära därintill boende kyrkoherde. I Stockholm för¬
ordnas en af stadens kyrkoherdar till
2. Domkapitlet förordne ock en
kyrkoherde till valförrättarens supp¬
leant och meddele valförrättaren un¬
derrättelse om den, som blifvit där¬
till utsedd. I Stockholm förordnas
bland stadens kyrkoherdar en förste
och en andre suppleant, och meddelas
härom valförrättaren underrättelse,
valförrättare.
2. Domkapitlet förordne ock en
kyrkoherde till valförrättarens supp¬
leant och meddele valförrättaren un¬
derrättelse om den, som blifvit där¬
till utsedd.
3. Skall valet ske på af delningar,
äge domkapitlet på framställning
af valförrättaren förordna en eller
38
Nuvarande lydelse.
3. Har valförrättare!! laga för¬
fall, eller vet han, att jäf mot honom
är att valet handlägga, underrätte
därom ofördröjligen domkapitlet så
ock suppleant, hvilken det i sådant
fall åligger att valförrättarens ställe
intaga. Inträffar för suppleant, som
sådan underrättelse erhållit, laga hin¬
der så nära frågodag eller valdag,
att annan valförrättare dessförinnan
ej kan hinna af domkapitlet utses,
då skall han förrättningen aflysa och
domkapitlet ofördröjligen därom un¬
derrätta. Enahanda bestämmelse gälle,
då i Stockholm för häda supplean¬
terna sådant laga hinder förefinnes.
4. I Stockholm skall suppleant,
förutom vid de i mom. 3 afsedda
fall, jämväl då på grund af val¬
förrättningens långvarighet eller andra
omständigheter valförrättaren sådant
påkallar, under valförrättningen i
dennes ställe tjänstgöra.
Föreslagen lydelse.
flera ordinarie prästmän att vid valet
tjänstgöra såsom biträdande valför¬
rättare.
4. Har valförrättaren laga för¬
fall, eller vet han, att jäf mot honom
är att valet handlägga, underrätte
därom ofördröjligen domkapitlet så
ock suppleanten, hvilken det i sådant
fall åligger att valförrättarens ställe
intaga. Inträffar för suppleant, som
sådan underrättelse erhållit, laga hin¬
der så nära frågodag eller valdag,
att annan valförrättare dessförinnan
ej kan hinna af domkapitlet utses,
då skall han förrättningen aflysa och
domkapitlet ofördröjligen därom un¬
derrätta.
5. Förutom vid de i mom. 4
afsedda fall skall suppleanten under
valförrättningen i valförrättarens
ställe tjänstgöra, då denne på grund
af valförrättningens långvarighet eller
andra omständigheter sådant på¬
kallar; börande, där suppleanten icke
är å valorten bosatt, valförrättare,
som vill påkalla dylikt biträde af supp¬
leanten, i god tid förut anmoda denne
att vid valet tillstädeskomma.
6. Yppas behof af suppleant för
valnotarien, skall valförrättaren där¬
till utse lämplig person. Där valet
skall ske på afdelningar, eller val¬
förrättaren eljest så pröfvar nödigt,
äge han förordna en eller flera lämp¬
liga personer till biträdande val¬
notarier.
39
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
§ 3.
Profdagarna för de å förslaget
uppförda skola af domkapitlet så ut-
sättas, att frågodag eller valdag icke
kommer att infalla på böndag eller
större högtidsdag.
§ 3.
1. Profdagarna för de å förslaget
uppförda skola, där så ske kan, af
domkapitlet så utsättas första prof -
dagen ej infaller senare än fjärde
söndagen, efter det förslaget vunnit
laga kraft eller, om besvär öfver för¬
slaget anförts, underrättelse kommit
domkapitlet till banda, att dessa be¬
svär blifvit slutligen afgjorda.
2. Vid prof dagarnas utsättande
skall tillses, att frågodag eller valdag
icke kommer att infalla på böndag
eller större högtidsdag.
§ 4.
För de föreslagna utfärde domkapitlet missiv till afläggande af prof
på de därtill utsatta dagar; angifve ock i missiven den eller de kyrkor,
där prof böra afläggas. Det åligger de föreslagna att med första post
underrätta domkapitlet om framkomsten af de till dem afsända missiv.
§ 5.
Kungörelse om de utsatta prof¬
dagarna samt om de föreslagna och
deras förtjänster, sådana dessa blifvit
i förslagsprotokollet omförmälda, äf¬
vensom om någon af de föreslagna
är af särskild anledning från profs
afläggande fri, skall domkapitlet till¬
sända valförrättaren, och åligge
honom, ändock han skulle finna
jäf mot sig vara, att låta kungörel¬
sen utan allt tillägg å fjortonde da-
§ 5.
Kungörelse om de utsatta prof¬
dagarna samt om de föreslagna och
deras förtjänster, sådana dessa blifvit
i förslagsprotokollet omförmälda, äf¬
vensom om någon af de föreslagna
är af särskild anledning från profs
afläggande fri, skall domkapitlet till¬
sända valförrättaren, och åligge ho¬
nom, ändock han skulle finna jäf
mot sig vara, att låta kungörelsen
utan allt tillägg å söndagen före
40
Nuvarande lydelse.
gen före första profdagen uppläsa
i den eller de kyrkor, där ledig¬
heten är och gudstjänst då förrättas.
Har sedermera särskild profdag blif-
vit utsatt för någon af de på för¬
slaget uppförda, varde ock det kun-
gjordt såsom ofvan är sagdt.
Föreslagen lydelse.
första profdagen uppläsa i den eller
de kyrkor, där ledigheten är och
gudstjänst då förrättas. Har seder¬
mera särskild profdag blifvit utsatt
för någon af de på förslaget upp¬
förda, varde ock det kungjordt så¬
som ofvan är sagdt.
§ 6.
Dör föreslagen präst före profdag, eller är han af laga förfall hindrad
att prof å förelagd dag fullgöra, varde det ofördröjligen hos domkapitlet
anmäldt. Domkapitlet underrätte därom valförrättare^ med åläggande för
denne att förfallet ofördröjligen församlingen kungöra samt frågodags- och
valförrättningarna inställa, till dess domkapitlet vidare förordnat; dock att
förändring med öfriga profdagar ej må äga rum.
§ 7.
1. Vallängd, om hvars tidiga
anskaffande domkapitlet åligger draga
försorg, upprättas för landet afhä-
radsskrifoaren och i stad af magi¬
straten; och äga de från vederbö¬
rande pastorsämbete infordra de upp¬
gifter, som, utöfver hvad mantals-
och taxering släng der innehålla, kunna
för vallängdens uppgörande vara er¬
forderliga.
2. Vallängden skall upptaga
alla röstägande jämte hvars och ens
röstetal samt vara så inrättad, att
den för en hvar af de profpredikan-
ter, som vid valförrättningen kunna
komma under omröstning, innehåller
särskild kolumn för anteckning af de
§ 7.
1. Kyrkorådet i den församling,
där prästval skall förrättas, åligger
att i god tid före valet låta med led¬
ning af den för kyrkostämman gäl¬
lande röstlängd upprätta särskild val¬
längd, upptagande samtliga de per¬
soner, som vid prästval äro röstbe¬
rättigade. I vallängden skall rum
finnas för de å frågodag eller val¬
dag erforderliga anteckningar.
41
Nuvarande lydelse.
honom tillfallande röster, så ock att
rum finnes för de anteckningar, som
d frågodag eller valdag pröfvas nö¬
diga.
3. När domkapitlet tillställer
valförrättare kungörelse, som i § 5
sägs, sände ock till den, som i för¬
samlingen, där ledigheten är,förvaltar
kyrkoherdeämbetet, jämte uppgift om
frågodagen och om valförrättaren,
upprättad vallängd med befallning
att däraf taga en lika lydande och
jämväl till antalet af sidor och rader
fullkomligt öfverensstämmande af¬
skrift; skolande afskriften valför-
rättaren sist fjorton dagar före frågo¬
dagen tillsändas, men originalet till
frågodagen hos pastorsämbetet för¬
varas. Skola stads- och landsför¬
samlingar gemensamt i valet deltaga,
varde den, som kyrkoherdeämbetet där
förvaltar, jämväl förständigad att
med vallängden tillställa val förrät¬
taren bestyrkt afskrift af fastställd
öfverenskommelse om den röstgrund,
som vid gemensam kyrkostämma med
församlingarna följas bör.
4. Angående vallängd vid präst¬
val i Stockholm skall gälla hvad
därom är eller på vederbörlig fram¬
ställning blifver af Kongl. Maj:t
förordnadt.
§ 8.
Valförrättare!! skall i kungörelse,
som å sista profdagen bör uppläsas
i den eller de kyrkor, där ledigheten
2549/o7. Prästvalskommitterades bet.
Föreslagen lydelse.
2. Den, som i församling, där
prästval skall förrättas, förvaltar
kyrkoherdeämbetetet, skall af val¬
längden låta taga en jämväl till anta¬
let sidor och rader fullkomligt öfver¬
ensstämmande afskrift. Denna af¬
skrift skall tillsändas valförrättaren
sist fjorton dagar före frågodagen,
men hufvudskriften till frågodagen
hos pastorsämbetet förvaras.
3. Där jämlikt §27 mom. 2 i
lagen angående tillsättning af präster¬
liga tjänster ny vallängd för präst¬
valet skall upprättas, skall valför¬
rättaren därom i god tid lämna kyrko¬
rådet meddelande.
§ 8.
Valförrättaren skall i kungörelse,
som å sista profdagen bör uppläsas
i den eller de kyrkor, där ledigheten
6
42
Nuvarande lydelse.
är och gudstjänst då hålles, gifva
församlingen till känna, att han näst
påföljande söndag tillika med val¬
notarien, den han till namn och hem¬
vist uppgifva bör, vill i den kyrka,
där prof blifvit aflagda, eller, om
prof i flera kyrkor aflagda äro och
domkapitlet icke annorlunda bestäm¬
mer, i moderkyrkan sig infinna för
att inhämta församlingens utlåtande,
huruvida mot det förestående valet
laga hinder förekommer, och att, om
hinder ej finnes, som i §§ 24 och
25 af lagen om tillsättning af prä¬
sterliga tjänster sägs, justera val¬
längden, hvilken emellertid skall hos
den, som kyrkoherdeämbetet i för¬
samlingen förvaltar, vara för de röst¬
ägande tillgänglig.
De röstägande skola i kungörel¬
sen uppmanas att på berörda frågo¬
dag komma tillstädes att sin rätt
bevaka.
Val/ör rättar en meddele ock veder¬
börande prästerskap föreskrift att
jämte kungörelsen uppläsa från och
med § 17 till och med § 35 af ofvan-
nämnda lag.
§ 9.
Sedan, efter slutad högmässoguds¬
tjänst på frågodagen, valförrättaren
jämte valnotarien och några tillkallade
ledamöter af församlingens kyrko¬
råd intagit plats i kyrkans kor, till-
spörje valförrättaren församlingen om
jäf mot honom eller valnotarien är
Föreslagen lydelse.
är och gudstjänst då hålles, gifva
församlingen till känna, att han näst
påföljande söndag vill i den kyrka,
där prof blifvit aflagda, eller, om
prof i flera kyrkor aflagda äro och
domkapitlet icke annorlunda bestäm¬
mer, i moderkyrkan sig infinna för
att inhämta församlingens utlåtande,
huruvida mot det förestående valet
laga hinder förekommer, och att, om
hinder ej finnes, som i §§ 24 och
25 af lagen angående tillsättning af
prästerliga tjänster sägs, justera val¬
längden, hvilken emellertid skall hos
den, som kyrkoherdeämbetet i för¬
samlingen förvaltar, vara för de röst¬
ägande tillgänglig.
I kungörelsen skall vidare till-
kännagifvas, huru anmärkningar mot
vallängden må framställas.
De röstägande skola i kungörelsen
uppmanas att på berörda frågodag
komma tillstädes att sin rätt bevaka.
§ 9.
Sedan, efter slutad högmässoguds¬
tjänst på frågodagen, valförrättaren
jämte valnotarien och några till¬
kallade ledamöter af församlingens
kyrkoråd intagit plats i kyrkans kor,
tillspörje valförrättaren församlingen
om jäf mot honom är att anföra, om
43
Nuvarande lydelse.
att anföra, om domkapitlets och val¬
förrättarens kungörelser blifvit behö¬
rigen upplästa, om profpredikanterna
dem förelagda prof fullgjort, så ock
om något mot de föreslagna eller de
af dem aflagda prof eller annars mot
valets företagande är att anmärka.
§ 10.
1. År det fullgjordt, som ofvan
är sagdt, och har intet sådant hin¬
der, som i §§ 24 och 25 af lagen
om tillsättning af prästerliga tjänster
sägs, för fortsättning af förrättnin¬
gen yppat sig, företages justering af
vallängden, hvarförinnan valförrät-
taren bör tillkännagifva, att alla frå¬
gor om rättelse eller tillägg däri
skola, för att komma under pröfning,
nu framställas. Justeringen verk¬
ställes medelst ljudlig uppläsning af
hvar röstägandes namn och röstetal,
och varde därvid särskildt undersökt,
om någon i vallängden finnes upp¬
förd, som är obehörig att i valet
deltaga. Af val för rättar en godkända
rättelser och tillägg skola i båda
exemplaren af vallängden antecknas.
2. Båda exemplaren af den ju¬
sterade vallängden underskrifvas af
valförrättare!!, valnotarien och minst
två röstägande, hvarefter hvardera
exemplaret för sig genomdrages och
förses med valförrättarens sigill. Ej
må vallängd sedermera ändras, utan
att fråga därom är, på sätt i § 26
Föreslagen lydelse.
domkapitlets och valförrättarens kun¬
görelser blifvit behörigen upplästa,
om profpredikanterna dem förelagda
prof fullgjort, så ock om något mot
de föreslagna eller de af dem aflagda
prof eller annars mot valets före¬
tagande är att anmärka.
§ io.
1. År det fullgjordt, som ofvan
är sagdt, och har intet sådant hin¬
der, som i §§ 24 och 25 af lagen an¬
gående tillsättning af prästerliga tjän¬
ster sägs, för fortsättning af förrätt¬
ningen yppat sig, företages justering
af vallängden, hvarvid valförrättaren
först meddelar beslut öfver de an¬
märkningar, som inkommit före frå-
godagen. Därefter bör valförrätta¬
ren tillkännagifva, att alla andra
anmärkningar mot vallängden skola,
för att komma under pröfning, nu
framställas. Göras anmärkningar,
upptagas de till pröfning i den ord¬
ning de blifva anmälda. Af valför¬
rättaren godkända rättelser och till-
lägg skola i båda exemplaren af
vallängden antecknas.
2. Båda exemplaren af den ju¬
sterade vallängden underskrifvas af
valförrättaren, valnotarien och minst
två röstägande. Ej må vallängd se¬
dermera ändras, utan att fråga där¬
om är, på sätt i § 27 mom. 1 af
nämnda lag sägs, till valdagen upp¬
skjuten.
44
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
af nämnda lag sägs, till valdagen
uppskjuten.
3. Sedan vallängden sålunda
justerats och underskrifvits, må, på
sätt i § 27 mom. 1 af lagen om till¬
sättning af prästerliga tjänster sägs,
fråga väckas om kallande af fjärde
profpredikant.
3. Sedan vallängden sålunda
justerats och underskrifvits, skall
valförrättaren tillfråga församlingen,
om den är med förslaget nöjd, och
äge då röstberättigad, som önskar att
fjärde profpredikant skall kallas,
väcka förslag därom, på sätt i § 28
mom. 1 af lagen angående tillsätt¬
ning af prästerliga tjänster sägs.
§ 11.
1. På frågodagen föres protokoll, upptagande hvad vid förrättningen
förekommit och särskildt alla anmärkningar, som blifvit mot vallängden
gjorda, ehvad de föranledt rättelse i densamma eller icke. Protokollet
skall genast justeras samt af valförrättaren, valnotarien och minst två
röstägande underskrifvas.
2. Valförrättaren skall intill
valdagen hos sig förvara det ena
exemplaret af vallängden så ock
frågodagsprotokollet, där icke i fall,
som §§ 24, 25 mom. 1 och § 27
af lagen om tillsättning af präster¬
liga tjänster omförmäla, förrättningen
bör uppskjutas och protokollet förty
genast till domkapitlet insändas. Det
andra exemplaret af vallängden, så
ock bestyrkt afskrift af frågodags¬
protokollet, skall hos den, som kyrko¬
herdeämbetet i församlingen förval¬
tar, till valdagen förvaras.
§ 12.
Där laga hinder mot det före¬
stående valet icke veterligt är, gifve
valförrättaren slutligen till känna,
2. Valförrättaren skall intill
valdagen hos sig förvara det ena
exemplaret af vallängden så ock
frågodagsprotokollet, där icke fall
inträffar, som § 24, § 25 mom. 1 och §
28 mom. 3 af lagen angående tillsätt¬
ning af prästerliga tjänster omför¬
mäla, då protokollet genast bör till
domkapitlet insändas. Det andra
exemplaret af vallängden, så ock be¬
styrkt afskrift af frågodagsproto¬
kollet, skall hos den, som kyrkoherde¬
ämbetet i församlingen förvaltar, till
valdagen förvaras.
§ 12.
Där laga hinder mot det före¬
stående valet icke veterligt är, gifve
valförrättaren slutligen tillkänna, hvit-
45
Nuvarande lydelse.
att valet kominer att förrättas på
fjortonde dagen efter frågodag en;
meddele ock församlingen, huru be¬
svär öfver frågodagsförrättningen må
anföras.
§ 13.
Kungörelse om prästvals för¬
rättande i samma kyrka, där frågo¬
dag blifvit hållen, skall valförrättaren
utfärda och låta söndagen före valet
uppläsa i den eller de kyrkor, där
ledigheten år och gudstjänst då
hålles.
§ 14.
1. Utsättes ny frågodag eller
valdag, som i § 25 mom. 2 och §
29 mom. 2 af lagen om tillsättning
af prästerliga tjänster sägs, skall
valförrättaren utfärda och låta sön¬
dagen före frågo- eller valdagen upp¬
läsa kungörelse därom i den eller
de kyrkor, där ledigheten är och
gudstjänst då hålles; underrätte ock
därom domkapitlet.
Föreslagen lydelse.
ken dag valet kommer att förrättas;
meddele ock församlingen, huru be¬
svär öfver frågodagsförrättningen må
anföras.
§ 13.
1. Kungörelse om prästvals för¬
rättande i samma kyrka, där frågo¬
dag blifvit hållen, skall valförrättaren
utfärda och låta söndagen före valet
uppläsa i den eller de kyrkor, där
ledigheten är och gudstjänst då
hålles. 1 kungörelsen skola timmarna
för valet angifvas.
2. Där vallängd jämlikt § 27
inom. 2 i lagen angående tillsättning
af prästerliga tjänster bör justeras å
valdagen, skall meddelande därom in¬
tagas i kungörelsen; och gälle i till¬
lämpliga delar om anmärkningars
framställande mot vallängden och om
dess justering hvad i afseende å
frågodag stadgats.
§ 14.
1. Utsättes ny frågodag eller val¬
dag, som i § 25 mom. 2, § 27 mom. 2
och § 30 mom. 2 af lagen angående
tillsättning af prästerliga tjänster
sägs, skall valförrättaren utfärda och
låta söndagen före frågo- eller valda¬
gen uppläsa kungörelse därom i den
eller de kyrkor, där ledigheten är och
gudstjänst då hålles; underrätte ock
därom domkapitlet.
I
46
Nuvarande lydelse.
2. I kungörelse om frågodags-
förrättning och valdag må valförrät¬
tare^ där så nödigt pröfvas, för¬
ordna, att högmässogudstjänsten på
frågodag och valdag skall börjas en
timme tidigare än vanligt och att
aftonsångsgudstjänsten skall instäl¬
las. Skriftermål och nattvardsgång:
må ej af vederbörande prästerskap
till frågo- eller valdag utsättas.
§ 15.
Då högmässogudstjänsten å val¬
dagen är slutad, inledes valförrätt¬
ningen med afsjungande af en psalm,
hvarefter valförrättare!! i ett tal från
altaret erinrar församlingen om den
förestående förrättningens vikt. Val-
förrättaren jämte valnotarien och
några tillkallade ledamöter af kyrko¬
rådet intaga därefter plats, i kyrkans
kor.
„ Föreslagen lydelse.
2. I kungörelse om frågodags-
förrättning och valdag må valförrät-
taren, där så nödigt pröfvas, för¬
ordna, att högmässogudstjänsten på
frågodag och valdag skall börjas ti¬
digare än vanligt och att aftonsångs¬
gudstjänsten skall inställas. Skrif¬
termål och nattvardsgång må ej af
vederbörande prästerskap till frågo-
eller valdag utsättas.
§ 15.
Valförr ättar en skall tillse, att
tryckta valsedlar, upptagande nam¬
nen på de personer, som vid valet
komma under omröstning, genom
kyrkorådets försorg anskaffas och vid
valtillfället äro att tillgå.
v
§ 16.
1. Då högmässogudstjänsten å
valdagen är slutad, inledes valför¬
rättningen med afsjungande af en
psalm, hvarefter valförrättaren i ett
tal från altaret erinrar församlingen
om den förestående förrättningens
vikt. Valförrättaren jämte valnota¬
rien och några tillkallade ledamö¬
ter af kyrkorådet intaga därefter
plats i kyrkans kor.
2. Om valet skall ske å afdel-
ningar, göre valförrättaren därom
meddelande och lämne noggrant be¬
sked, huru vid valet skall tillgå.
Nuvarande lydelse.
Föreslagen lydelse.
§ 16.
År fråga om rättelse eller till-
lägg i vallängden från frågodagen
uppskjuten, då skall sådan fråga
först afgöras.
§ 17.
År fråga om rättelse eller till-
lägg i vallängden från frågodagen
uppskjuten, då skall sådan fråga
härefter afgöras.
§ 17. § 18.
1. När valet är fullständigt beredt, som nu är sagdt, varde domkapit¬
lets kungörelse om de föreslagna och deras förtjänster för församlingen
uppläst. Därefter företages valet på
prästerliga tjänster föreskrifvet är.
2. Begagnar röstägande gift man
ej sin rösträtt, och vill hans hustru
rösta i hans ställe, bör hon, såvidt
sådant icke är kändt, med prästbe¬
vis styrka, ej mindre att hon är i
äktenskap med honom förenad, än
äfven att hon är välfrejdad samt ej
är främmande religionsbekännare
eller har till utträde ur svenska
kyrkan sig anmält.
§ 18.
Valförr ättar en och valnotarien
skola i hvar sitt exemplar af val¬
sätt i lagen angående tillsättning af
2. Begagnar röstägande gift man
ej sin rösträtt, och vill hans hustru
rösta i hans ställe, bör hon, såvidt
sådant icke är kändt, med prästbevis
styrka, ej mindre att hon är i äkten¬
skap med honom förenad, än äfven
att hon är välfrejdad samt ej är främ¬
mande religionsbekännare eller har
till utträde ur svenska kyrkan sig
anmält. Valför rättar en skall genom
tydlig efterfrågan förvissa sig där¬
om, att mannen icke är tillstädes och
vill själf rösta; och skall, sedan
hustrun röstat, hennes valsedel in¬
läggas i ett kuvert, som tillslutes och
förses med påskrift om mannens namn
och hemvist. Därest ej inom den för
afgifvande af röster bestämda tid
mannen begagnat sig af sin rösträtt,
skall valsedeln uttagas och vid man¬
nens namn i vallängden införas
anteckning, att hustrun röstat.
§ 19.
I båda exemplaren af vallängden
skall antecknas, hvilka röstägande
48
Nuvarande lydelse.
längden anteckna, huru de afgifna
rösterna fallit samt om hustru i man¬
nens ställe röstat, så ock hvilka röst¬
ägande uteblifvit.
§ 19.
När omröstning är slutad, räkne
valförrättaren och valnotarien genast
afgifna, godkända röster tillsammans,
särskild! för hvar af dem, som kom¬
mit under omröstning; och gifve
valförrättaren därefter till känna,
hura valet utfallit, sä ock huru be¬
svär däröfver må anföras.
§ 20.
Vid valet föres protokoll, som vid
omröstningens slut justeras och jämte
vallängderna underskrifves af val¬
förrättaren, valnotarien och minst
två röstägande.
§ 21.
Valförrättningen skall afslutas
med välsignelsens afkunnande från
Föreslagen lydelse.
röstat; och äge valförrättaren före¬
skrifva, af hvilka vid valet tjänst¬
görande personer dessa anteckningar
skola verkställas.
§ 20.
1. När omröstning är slutad,
öppne valförrättaren valsedlarna och
räkne godkända röster tillsammans
särskildt för hvar af dem, som kom¬
mit under omröstning; gifve ock
till känna, huru valet utfallit och huru
besvär däröfver må anföras.
2. Därest vid. omröstningens af slu¬
tande tiden långt framskridit, må för¬
rättningen af brytas och med de i före¬
gående moment omförmälda åtgärder
anstå till annan dag och tid, som
af valförrättaren vid valtillfället ut-
sättes och tillkännagifves, skolande
valsedlarna under tiden af valför¬
rättaren hållas förvarade under för¬
segling.
§ 21.
Vid valet så ock vid det samman¬
träde, somför valförrättningens af slu¬
tande kan utsättas, föres protokoll,
som vid förrättningens slut justeras
samt af valförrättaren,valnotarien och
minst två röstägande underskrifves.
49
Nuvarande lydelse.
altaret och psalmsång af försam¬
lingen.
§ 22.
Valförrättare!! skall de vid valet
a/lämnade skriftliga fullmakter efter
den ordning, hvari de hlifvit afläm-
nade, med nummer utmärka och sam¬
manlägga, dem genomdraga och med
sitt sigill förse samt ofördröjligen till
domkapitlet insända. På samma
gång insändes det ena exemplaret af
vallängden samt bestyrkta afskrifter
af frägodags- och valdagsprotokollen.
Det andra exemplaret af vallängden
och protokollens hufvudskrifter skola
bland kyrkans handlingar förvaras.
Föreslagen lydelse.
§ 22.
Valförrättaren skall efter valets
slut ofördröjligen till domkapitlet in¬
sända det ena exemplaret af val¬
längden jämte de vid valet afläm-
nade fullmakter äfvensom bestyrkta
afskrifter af protokollen å frågo¬
dag, valdag och af'slutningssamman¬
träde, där sådant hållits. Det andra
exemplaret af vallängden och proto¬
kollens hufvudskrifter skola bland
kyrkans handlingar förvaras.
§ 23.
De afgifna valsedlarna skola af
valförrättaren inläggas under för¬
segling och förvaras, till dess valet
vunnit laga kraft eller däröfver an¬
förda besvär blifvit slutligen af gjorda.
§ 24.
I fråga om tillsättning af präster¬
lig tjänst i Stockholm utöfvar stadens
konsistorium den befattning, som
eljest på domkapitel ankommer.
§ 25.
Genom denna stadga upphäfves
stadgan angående prästval den 26
oktober 1883.
,549/o7. Prästvalskomnitterades bet.
7
50
Nuvarande lydelse.
§ 23.
I fråga om denna stadgas till-
lämpning gäller hvad § 46 mom. 1
och 2 i lagen angående tillsättning
af prästerliga tjänster innehåller rö¬
rande tillämpning af samma lag.
Förslagets lydelse.
§ 26.
I fråga om denna stadgas till-
tampning gäller hvad § 52 mom. 1
och 2 i lagen angående tillsättning
af prästerliga tjänster innehåller rö¬
rande tillämpning af samma lag.
Förslag
till
ändrad lydelse af § 30 regeringsformen.
§ 30.
Om tillsättning af prästerliga tjänster och den rätt, som därvid
tillkommer församlingarna, stadgas i kyrkolagen.
51
Förslag
till
kungörelse med vissa föreskrifter angående hvad som hör iakttagas vid
ledighet i prästerlig tjänst samt ansökning till sådan tjänst.
§ 1.
Då präst, som är i församling anställd, aflider, och vederbörande kon¬
traktsprost därom erhåller kännedom, skall han genast hos domkapitlet
göra anmälan om dödsfallet.
Utnämnes eller förordnas präst till tjänst, hvarå fullmakt eller för¬
ordnande icke utfärdas af det domkapitel, hvarunder han förut lyder, skall
den, som fullmakten eller förordnandet utfärdat, därom genast underrätta
nämnda domkapitel. Tillsättes tjänsten af Konungen, är sådan underrättelse
meddelad, så snart tillkännagifvande om utnämningen eller förordnan¬
det varit i allmänna tidningarna infördt.
§ 2.
Ansökning till prästerlig tjänst, som efter anslag bör sökas hos dom¬
kapitel, skall till domkapitlet ingifvas, där tjänsten tillhör Härnösands eller
Luleå stift, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen och, där tjänsten tillhör
annat stift, före klockan tolf å trettionde dagen från anslagsda^en.
o o o
§ 3.
»
Vill någon hos Konungen utom förslag söka kyrkoherdetjänst, skall
ansökningen ingifvas till ecklesiastikdepartementet före klockan tolf å fjor¬
tonde dagen från den dag det i vederbörande församling anställda kyrkoherde¬
val vunnit laga kraft.
52
§ 4.
Ansökning till prästerlig tjänst skall åtföljas af åldersbevis och styrkt
tjänsteförteckning. Ingifves ansökningen till Konungen eller till domka¬
pitel eller annan myndighet, under hvilken sökanden ej förut lyder, skall
tillika bifogas betyg öfver hans lära och lefverne, utfärdadt inom sex må¬
nader före ansökningstidens utgång af domkapitlet i det stift han tillhör.
§ 5. Z
Ansökning må väl före men icke efter ansökningstidens utgång åter¬
kallas af sökanden eller hans med behörig fullmakt för återkallandet
försedda ombud.
§ 6.
Äger enskild person att till ledig prästerlig tjänst kalla präst utan
föregånget förslag, har han att till det domkapitel, under hvilket tjänsten
lyder, ingifva kallelse före klockan tolf å nittionde dagen efter det ledig¬
heten inträffat. Kallelsen skall åtföljas af de i § 4 föreskrifna handlingar,
så ock af den kallades förklaring, att han vill efterkomma kallelsen.
§ 7.
I fråga om Stockholm utöfvar stadens konsistorium den befattning,
som enligt denna kungörelse på domkapitel ankommer.
53
Förslag
till
kungörelse om rätt för vissa prästmän att utom förslag hos Konungen söka
kyrkoherdetjänster.
§ 1.
Ledig kyrkoherdetjänst inom hvilket stift soin helst må, på sätt i
§ 44 af lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster stadgas, utom
förslag hos Konungen sökas af följande prästmän, nämligen:
1) de, hvilka vid allmänt läroverk eller vid folkskollärarseminarium
innehafva och minst fem år innehaft ordinarie lärarbefattning, som omfat¬
tar ämnet kristendom; äfvensom, efter tio års tjänstgöring i en eller flera
af nedannämnda befattningar,
2) de, som äro i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställda
såsom missionärer bland icke kristna folk;
3) i svenska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställda sjömanspräster,
i hvilkas aflöning statsmedel ingå;
4) pastorerna vid de svenska församlingarna i Berlin, London och
Paris; samt
5) innehafvarna af sådana vid de centrala straff- och arbetsanstal-
terna inrättade predikantbefattningar, med hvilka ej får förenas annan
syssla än predikanttjänst vid läns- och kronohäkte.
§ 2.
Rätt att, på sätt nyss är sagdt, utom förslag hos Konungen söka
ledig kyrkoherdetjänst inom Härnösands eller Luleå stift tillkommer jämväl
prästman, som tillhör Luleå stift och under minst tio år tjänstgjort inom
stiftets finsktalande församlingar.
Då sådan prästman vunnit befordran till kyrkoherdetjänst, har om-
förmälda rätt för honom upphört.
'
.
MOTIV.
*
V
Motiv.
Förkortning och förenkling af förfarandet vid tillsättning af prästerliga tjänster.
I skrifvelse den 13 april 1904 anhöll riksdagen, det täcktes Kungl. ^hkförenk-
Maj:t taga under öfvervägande, i hvad mån gällande bestämmelser angående Ung af
tillsättning af prästerliga tjänster må kunna omarbetas, i syfte att förfarandet
därvid förenklas, samt för riksdagen framlägga det förslag i berörda hänseende, sättning af
hvartill förhållandena kunna anses gifva anledning. Vänster0,
öfver denna framställning hafva på grund af Kungl. Maj:ts remiss Riksdagens
den 13 maj samma år domkapitlen i riket och Stockholms stads konsistorium skrifvelse
afgifvit utlåtanden, hvarvid några domkapitel jämväl öfverlämnatyttrandenfrån den 13^ april
det underlydande prästerskapet inom vederbörande stift eller enstaka med¬
lemmar af detsamma.
I riksdagsskrifvelsen framhålles såsom oförnekligt, att tillsättningen
af prästerliga tjänster sker i delvis föråldrade samt onödigt invecklade
och långsamma former till olägenhet för både församlingarna och präster¬
skapet. Viktiga reformer häri kunde enligt riksdagens mening genom¬
föras äfven utan rubbning af gällande hufvudprinciper för tjänsternas be¬
sättande.
Denna uppfattning har riksdagen vidare utvecklat genom anförande
af en del förändringar, som riksdagen ansett kunna ifrågasättas. Berörda
ändringsförslag äro emellertid endast framställda såsom exempel. I de
öfver skrifvelsen afgifna yttrandena hafva också framkommit andra förslag
i samma syfte. I samband härmed torde böra erinras därom, att all¬
männa svenska prästföreningen i sin skrifvelse bland önskemål vid en om¬
arbetning af prästvalslagsstiftningen jämväl omnämnt införande af förenk¬
lingar i valproceduren och vid besvärsmål afgörande.
Ett hufvudsyfte särskildt för riksdagen synes hafva varit förkortande
af tillsättningsproceduren. Till ledning för bedömande, i hvad mån detta aningSproce-
2549/0,t Prästvalskommitterades bet. 8 ^kortande
58
är af något större behof påkalladt, torde det vara lämpligt att till en början
undersöka, dels huru lång tid det enligt gällande bestämmelser kan antagas
i regel åtgå, innan en ledig prästerlig tjänst kan blifva besatt med ny
innehafvare, dels huruvida betydelsen af ett dröjsmål med tjänstens till¬
sättande förringas därigenom, att af andra skäl tjänst icke kan tillträdas
förr än efter viss längre tid.
Hvad då först beträffar den tid, som erfordras för tillsättande af en
prästerlig tjänst, kan densamma icke med säkerhet beräknas, då visserligen
för en del af de åtgärder, som skola föregå utnämningen, finnes föreskrift
om viss tid, men andra delar af tillsättningsproceduren äro af den beskaffen-'
het, att tidslängden för dem icke kunnat fastställas och väsentligt växlar
efter olika förhållanden. Den uträkning, som här nedan göres, afser där¬
för endast sådana fall, då några särskilda omständigheter, ledande till tids-
utdräkt, icke förekommit, och kan naturligtvis äfven med denna begräns¬
ning icke göra anspråk på mera än en ungefärlig riktighet. Den gäller
vidare endast prästtjänster i vanliga konsistoriella och regala pastorat.
Reglerna för tillsättande af prästtjänster i församlingar af patronell
natur eller med prebendeegenskap eller där eljest undantagsförhållanden
råda torde nämligen i detta sammanhang kunna lämnas åsido.
Konsistoriella pastorat.
Då ecklesiastik tjänsteman dör, skall kontraktsprosten eller
den hans tjänst förrättar med först afgående post göra anmälan
om dödsfallet hos vederbörande domkapitel (kungörelsen om
skyndsamma underrättelsers meddelande till konsistorierna an¬
gående uppkommande ledigheter bland dem underlydande tjänste¬
män den 12 november 1845). Domkapitlet skall därefter oför¬
dröjligen genom offentligt anslag kungöra tjänsten till ansökning
ledig (prästvalslagen § 1). Till dessa åtgärder torde kunna be¬
räknas åtgå, från dödsfallet,................ 7 dagar
Ansökningstiden är (cirkuläret till konsistorierna i riket om
hvad iakttagas bör, då ansökningar till prästerliga lägenheter
ingifvas till konsistorier, den 12 november 1845)...... 60 »
Då ansökningstiden gått till ända, skall domkapitlet uppgöra
förslag till tjänstens besättande inom (prästvalslagen § 2) . . 30 »
Tiden för besvär öfver förslaget är från beslutets dag
(cirkuläret till konsistorierna den 2 november 1791) .... 30 »
Transp. 127 dagar.
*
59
Tramp.
Sedan förslaget vunnit laga kraft, skall domkapitlet ut¬
sätta profdagar och förordna valförrättare (prästval sstadgan § 1),
hvarefter denne skall i den eller de kyrkor, där ledigheten
är, låta uppläsa kungörelse om de utsatta profdagarna m. in.
Härför torde i regel åtgå minst.............
Tiden mellan denna kungöi‘else och första profdagen är
bestämd till (prästvalsstadgan § 5)............
För profven, som i vanliga fall skola förrättas tre på
hvarandra följande söndagar (prästvalsstadgan § 1), beräknas .
Frågodag är nästa söndag efter sista profdagen (präst-
valslagen §22)....................
Mellan frågodagen och valdagen förflyta (prästvalslagen
§29) ........................
Tiden för besvär öfver valet är (prästvalslagen § 32) .
127 dagar.
21 »
14 »
15 »
7 »
14
20_»
218 dagar.
Prästerlig tjänst i konsistoriellt pastorat kan alltså till¬
sättas omkring sju månader, efter det den blifvit ledig genom
förre innehafvarens frånfälle. Tillsättandet af tjänst, som blifvit
ledig af annan anledning, kräfver ungefär samma tid (jfr kun¬
görelsen den 12 november 1845).
Beträffande kyrkoherdetjänst förutsättes emellertid ytter¬
ligare, att fjärde profpredikant icke kallas. Genom sådan kallelse
förlänges tiden ganska väsentligt.
Till frågodagen hade förflutit............184 »
Sedan fjärde profpredikant kallats, skall domkapitlet in¬
hämta upplysning, om han är behörig och villig att efterkomma
kallelsen, samt i sådant fall uppföra honom på förslaget (präst¬
valslagen § 27). Härför torde kunna beräknas.......14 »
Besvärstiden öfver domkapitlets beslut är......30 »
Sedan beslutet vunnit laga kraft, utsättes profdag och
kallas fjärde profpredikanten till denna (prästvalslagen § 27),
hvarefter profdagen kungöres i kyrkan. Härtill torde åtgå . . 21 »
Mellan denna kungörelse och profvet skall förflyta en tid
af (jfr prästvalsstadgan § 5)........‘......14 »
Efter profvet plägar vara ny frågodag........ 7 »
Sedermera sker valet efter.............14 »
Besvärstiden öfver valet är.............20 »
304 dagar.
60
»
Sedan valåtgärderna i stiftet alltså efter omkring tio månader äro
afslutade, skall domkapitlet ofördröjligen insända handlingarna i ärendet
till Konungen, som utnämner en af de på förslaget uppförda (prästvals-
lagen § 41).
Regala pastorat.
Angående de regala pastoraten gälla i afseende å tiden för tillsätt¬
ningen i hufvudsak samma regler som för de konsistoriella. För extra sö¬
kande hos Konungen tillkommer emellertid en ansökningstid af tre veckor
från den dag, då det i församlingen anställda valet vunnit laga kraft
(cirkuläret till konsistorierna den 12 oktober 1839).
Brist på sökande, på förslag uppförd prästmans död, dröjsmål med
vallängdens upprättande, bristfälligheter i frågodags eller valdags utlysning,
anförda besvär m. fl. omständigheter, som kunna ytterligare försena till¬
sättandet, hafva här icke tagits i betraktande.
Beträffande åter gällande bestämmelser om den tid, som, oberoende
af reglerna för prästerliga tjänsters tillsättande, skall förflyta mellan det
sådan tjänst blifvit ledig och ny innehafvares tillträde, har man i sådant
afseende först att bemärka 13 punkten i prästerskapets ännu gällande privi¬
legier af den 16 oktober 1723. Enligt denna äga alla prästänkor »med
sina egna så och then dödes omyndiga och oförsörgda barn sig til tröst
och uppehälle åt få njuta och behålla efter theras mäns affall ett nåde-
åhr — —. Och skal futurus successor intet förr tilträda sådant ledigt
gäll, eller enkan til förfång och bedröfvelse i prestegården med sitt bohag
inflytta, än bemälte nådeåhr helt förflutit är.» Utom detta ordinarie eller
s. k. privilegii-nådår hafva änka och omyndiga barn kunnat erhålla extra
nådår, men enligt cirkuläret den 28 mars 1896 beviljas icke vidare extra
nådår efter präst, som varit delägare i prästerskapets änke- och pupill¬
kassa, och extra nådår torde därför knappast vidare förekomma. Blir
prästerlig tjänst ledig därigenom, att innehafvaren dör utan att efter¬
lämna till nådår bei’ättigad stärbhusdelägare eller förflyttas, afträdes be¬
ställningen vid det löpande tjänstårets slut eller alltså den närmast
efter ledigheten inträffande 1 maj. Om innehafvaren af prästerlig tjänst
tager afsked eller afsättes, afträdes beställningen vid tiden för afskedet eller
afsättningen.
Beställningen är emellertid icke härmed ledig att tillträdas af ny
tjänsteinnehafvare. Enligt § 217 i stadgan för rikets allmänna läroverk
den 18 februari 1905 skall nämligen till hvarje stifts byggnadskassa tills¬
vidare ingå ett års behållen inkomst, sedan aflöning och utskylder blifvit
G1
vederbörligen bestridda, efter ecklesiastik tjänsteman utom läroverket,
hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning från tjänsten afgått,
eller som aflidit utan att efterlämna änka eller omyndiga barn, hvilka äro
till nådår lagligen berättigade. Det sålunda föreskrifna s. k. kadukåret,
som är hämtadt från 1878 års läroverksstadga och därförut gällande för¬
fattningar, torde dock komma att försvinna. I skrifvelse den 5 oktober
1898 anhöll kyrkomötet, att Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd utredning
vidtaga erforderliga åtgärder för att snarast möjligt få motsvarande be¬
stämmelse i 1878 års läroverksstadga upphäfd. Den s. k. prästlöneregle-
ringskommittén har därefter i sitt betänkande angående reglering af präster¬
skapets aflöning och därmed sammanhängande frågor föreslagit, att an¬
förda stadgande skall förklaras upphöra att gälla, då det icke kunde anses
rättvist och billigt, att medel, som vore afsedda att bereda prästerskapet
inkomst, droges till alldeles främmande ändamål. Att en sådan åtgärd
vid utfärdandet af 1905 års läroverksstadga betraktats såsom förestående
synes man också kunna sluta däraf, att vid berörda föreskrift i stadgan
insatts det i föregående författningar ej befintliga ordet »tillsvidare».
I § 9 af reglementet för prästerskapets änke- och pupillkassa den
6 november 1874 stadgas, att till denna kassas grundfond skall ingå bland
annat ett års behållen inkomst af hvarje prästerlig beställning i riket,
hvilken inkomst i allmänhet bör tillfalla kassan, då beställningen första
gången efter reglementets fastställande varder ledig. Om i sådant fall
äfven stiftets byggnad skassa skulle vara berättigad till ett års inkomst, får
denna kassa vika för änke- och pupillkassan, för den händelse ej Kungl.
Maj:t, såsom med afseende å vissa stift stundom förekommit, finner skäligt
förordna, att byggnadskassan samt änke- och pupillkassan skola åtnjuta
hvar sin årsinkomst. Prästerliga lägenheter, från hvilka änke- och pupill¬
kassan fortfarande har anspråk på ett års inkomst, finnas ej till större an¬
tal. Antalet äldre sådana lägenheter beräknades i revisionsberättelsen för
prästerskapets änke- och pupillkassa räkenskapsåret 1902—1903 approxi¬
mativt till 286. Dessutom gäller emellertid anspråket alla nyinrättade
prästerliga tjänster, då de första gången blifva lediga, och detta — enligt
en uppfattning som i särskilt fall blifvit af Kungl. Maj:t godkänd —
äfven om den nya tjänsten utgör en utbrytning från någon äldre tjänst,
hvars inkomster kassan tidigare åtnjutit under ett år.
För närvarande gäller alltså, att ny innehafvare kan tillträda präster¬
lig tjänst tidigast den 1 maj efter det tjänsten blifvit ledig, där ej vid
afsked eller afsättning annan tid blifvit bestämd. Allt eftersom större
eller mindre del af den afgångnes tjänstår återstår, kan tiden för tillträdet
i det förra fallet växla inom gränserna för ett år. Det är emellertid endast
62
under förutsättning att ledigheten uppstått genom förre innehafvarens för¬
flyttning till annan tjänst, som tillträde så snart kan ifrågakomma. I
annan händelse uppskjutes tillträdet antingen genom nådår och eventuellt
dessutom änke- och pupillkassans år eller också genom kadukår eller änke-
och pupillkassans år, det förra om ledigheten uppstått genom frånfälle af
en innehafvare, som efterlämnat nådårsberättigad stärbhusdelägai'e, det
senare om ledigheten uppkommit genom innehafvarens frånfälle utan sådan
stärbhusdelägare, hans afsked eller afsättning. Tiden mellan ledighetens
uppkomst och ny innehafvares tillträde — om man bortser från förhål¬
landena vid förflyttning och från möjligheten att både nådår och änke-
och pupillkassans år förekomma vid samma ledighet — kan således skifta
mellan något öfver ett år och nära två år samt kan i medeltal beräknas
till ett och ett hälft år.
I regel bör därför, såsom också några af de hörda myndigheterna
framhållit, tillsättning af ledigblifven prästerlig tjänst, äfven med det nu
stadgade förfarandet, medhinnas inom den tid, då tjänsten kan få tillträdas
af ny innehafvare. En viss förändring häri inträder dock redan i den
mån änke- och pupillkassan åtnjutit sin årsinkomst från allt flera af de
nuvarande prästerliga beställningarna, och förhållandet ändras ej oväsentligt,
om förslaget att upphäfva rätten till kadukår blir genomfördt. I samband
härmed får frågan om förkortning af tillsättningsproceduren ökadt intresse.
Det bör för öfrigt icke bestridas, att denna fråga äfven nu äger ganska
stor betydelse. Förutom det att tillsättningsproceduren, särskildt på grund
af besvär, ofta faktiskt tager väsentligt längre tid än den ofvan beräknade,
medför nämligen en förkortning den af prästerskapet lifligt önskade för¬
delen att tidigare lösgöra de utan utsikt att erhålla tjänsten å förslaget
uppförda, hvilka intill utnämningsdagen i allmänhet äro förhindrade att
söka annan tjänst.
Fafkånsök-9 Den första erinran riksdagen framställt mot nuvarande bestämmelser
mngstiden. galler ansökningstidens längd, hvilken af riksdagen angifvits till nittio
dagar för Härnösands gamla stift och sextio dagar för de öfriga stiften.
Denna tid hade, enligt hvad riksdagen yttrat, till äfventyra varit erfor¬
derlig förr, men i följd af nutidens förbättrade samfärdsmedel, och då
ännu det s. k. stiftsbandet begränsade ansökningsrätten till ett mindre
område, syntes tiden utan olägenhet kunna nedbringas. Inom danska och
norska kyrkan hade redan länge funnits den bestämmelsen att, då ett
ordinarie prästämbete blefve ledigt, lämnades sex veckors ansökningstid.
t>3
Beträffande ansökningstiden stadgades i cirkuläret till konsistorierna
i riket om hvad iakttagas bör, då ansökningar till prästerliga lägenheter
ingifvas. till konsistorier, den 12 november 1845, att efter det vederbörande
konsistorium å sin anslagstafla tillkännagifvit såväl uppkommen ledighet
som tiden, då ansökningarna senast skulle vara inlämnade, denna tid skulle
räknas från anslagsdagen, den dagen oräknad, inom Härnösands stift till
nittionde och i de öfriga stiften till sextionde dagen därefter, såvida icke
helgdag då inträffade, i hvilket fall fatalietiden skulle utsättas till nästföljande
söckendag. Enligt kungl. brefvet den 30 maj 1873 är emellertid ansök¬
ningstiden inom Härnösands stift eller numera Härnösands och Luleå stift
densamma som inom riket i öfrigt. Om ej inom föreskrifven tid tre
behöriga sökande anmält sig, skall enligt § 13 i prästvalslagen domka¬
pitlet utsätta ny ansökningstid, hälften af den som första gången förelädes.
Förslaget om förkortning af ansökningstiden har i allmänhet vunnit
understöd af de hörda myndigheterna. Endast en kontraktsprost inom
Skara stift, hvilken icke ansett någon som helst ändring i gällande be¬
stämmelser om tillsättning af prästerliga tjänster vara af behofvet påkallad,
och en reservant inom Strängnäs domkapitel hafva direkt afstyrkt en sådan
förändring, den senare under framhållande att ansökningsrätt äfven till-
komme präster, som hade sin tjänstgöring utom riket (missionärer och
legationspredikanter), men väsentligen på det numera förfallna skälet, att
för alla lärartjänster ansökningstiden likaledes vore sextio dagar. En annan
kontraktsprost inom Skara stift har uttalat önskvärdheten af att, om någon
begränsning af tiden öfver hufvud borde ske, den i hvarje fall icke måtte
gå längre än till sex veckor. En reservant inom Karlstads domkapitel
har förklarat, att en förkortning till sex veckor visserligen kunde genom¬
föras utan svårighet, men vore af tvifvelaktigt värde. Ungefär samma
ståndpunkt intages af Visby domkapitel, som yttrat, att mot ansöknings¬
tidens förkortande kunde i och för sig ingenting vara att anmärka, men
syntes det dock vara tämligen likgiltigt, om en dylik åtgärd vidtoges eller
ej. Prästerna inom ett kontrakt af sistnämnda stift hafva ansett det ej
möta vidare hinder att göra en inskränkning till trettio eller högst fyrtio
dagar, så länge stiftsbandet bibehölles. En ansökningstid af trettio dagar
har förordats af domkapitlen i Skara, Växjö och Lund, Stockholms stads
konsistorium, åtskilliga präster i Skara stift samt en af de två kontrakts¬
prostar, som inom Strängnäs stift yttrat sig, hvarvid emellertid Skara
domkapitel alternativt ifrågasatt fyrtio dagar och en kontraktsprost från
Skara stift fyrtiofem dagar, en annan kontraktsprost från samma stift
gjort undantag för Luleå stift, samt Växjö domkapitel, en kontraktsprost
från Skara stift äfvensom ofvannämnde kontraktsprost från Strängnäs stift
64
undantagit Härnösands och Luleå stift, där ansökningstiden borde vara
fyrtiofem dagar. Västerås domkapitel har tillstyrkt förkortning till trettio
dagar för stiften söder om Norrland. En kontraktspi'ost i Skara stift har
föreslagit en ansökningstid af trettio dagar för komministers- och sex
veckor för kyrkoherdetjänster, en annan ansökningstidens bestämmande
till fem eller sex veckor. Prästerna inom ett kontrakt i Visby stift hafva
tillstyrkt förkortning till sex veckor eller till och med fyrtio dagar samt
Strängnäs, Härnösands och Luleå domkapitel äfvensom ett inom Härnö¬
sands och Luleå stift den 28—30 juni 1904 hållet prästmöte förkortning
till fyrtiofem dagar. Kalmar domkapitel har ansett, att ansökningstiden
numera kunde, möjligen med undantag för de två nordligaste stiften, utan
olägenhet begränsas till fyrtiofem dagar och för Kalmar stift till och med
till trettio dagar. I fråga om den förnyade ansökningstiden enligt § 13 i
prästvalslagen har föreslagits af domkapitlet i Skara, att den skall bestämmas
till tjugu dagar, om ordinarie ansökningstiden sättes till trettio dagar, af
domkapitlet i Växjö, att den, lika med den första ansökningstiden, skall
utgöra i Härnösands och Luleå stift fyrtiofem dagar och i öfriga stift
trettio dagar, samt af Härnösands domkapitel, att den skall vara trettio dagar.
Att ansökningstiden enligt de nu gällande bestämmelserna är längre
än som i allmänhet är behöfligt torde kunna ganska säkert antagas.
Förslaget om en förkortning vinner också ett visst stöd däri, att tiden för
ansökningar till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, hvilken för¬
ut, liksom ännu ansökningstiden för folkskollärartjänster, utgjort sextio
dagar, i 1905 års läroverksstadga blifvit nedsatt till hälften af denna tid.
Det förefaller, som om en liknande nedsättning lämpligen skulle kunna
genomföras äfven på nu förevarande område och ansökningstiden alltså
bestämmas till trettio dagar, med undantag dock för Härnösands och Luleå
stift, där nämnda tid, i öfverensstämmelse med hvad Härnösands och
Luleå domkapitel föreslagit, torde böra utgöra fyrtiofem dagar. Den nya
ansökningstiden enligt § 13 prästvalslagen synes då i Sverige söder om Härnö¬
sands stift icke gärna kunna sättas kortare än den tid, som gäller för den
första ansökningen, och skulle alltså, liksom nu, utgöra trettio dagar.
Äfven i de två nordligaste stiften torde det vara fördelaktigt att låta
båda ansökningstiderna erhålla lika längd, fyrtiofem dagar. Skulle stifts-
bandet, hvarom ju riksdagen erinrat såsom en förutsättning för ansök¬
ningstidens förkortande, framdeles komma att borttagas, måste gifvetvis
en gemensam ansökningstid för hela riket bestämmas, men torde de nu
föreslagna stadgandena icke utgöra hinder för en sådan förändring.
I sammanhang härmed kan erinras om att tiden för extra ansök¬
ningar till regala pastorat för närvarande enligt cirkuläret den 12 oktober
65
1839 är så bestämd, att dylik ansökning skall vara ingifven till Kungl.
Maj:t inom tre veckor från den dag, då det i vederbörande församling
anställda kyrkoherdevalet vunnit laga kraft. Stockholms stads konsistorium
har i sitt yttrande; föreslagit, att denna tid skall förkortas till fjorton
dagar, och torde en sådan förkortning utan svårighet kunna genom¬
föras.
Om i enlighet med hvad ofvan föreslagits bestämmelserna angående
ansökningstiden skola underkastas förändring, synes denna lämpligen kunna
utsträckas därhän, att stadgandena om hvad vid ansökning till prästerliga
tjänster bör iakttagas jämväl i andra afseenden erhålla ett mera tidsenligt
innehåll och alla dessa stadgande!! sammanföras i en författning, i hvil¬
ken jämväl intagas föreskrifterna om hvad man har att iakttaga då ledighet
i prästerlig tjänst inträffar.
Riksdagen har vidare erinrat, att öfver domkapitlets förslag bland
de sökande liksom ock öfver domkapitlets beslut med anledning af för- skilda be-
samlings kallande af fjärde profpredikant skall vid hvardera tillfället SL'frni vissa
lämnas trettio dagars klagotid. Dessa uppehåll under valets fortgång höfvas?
syntes numera knappast vara erforderliga. Det vore sällan klagotiden
användes till besvär och, där detta skedde, vore det sällan någon ändring
vunnes. Syftemålet med klagotiden syntes kunna ernås lika väl genom
anslutning till det förfarande, som användes vid val af folkskollärare.
Där fortginge hela förrättningen med ansökning, prof, förslag och val i
en följd, hvarefter, när ärendet inom församlingen blifvit slutbehandladt,
tillfälle lämnades till besvär öfver allt, som förekommit under ärendets
gång. Om ett likartadt förfarande kunde komma att tillämpas vid präst¬
val, skulle tiden för detsamma blifva i afsevärd mån förkortad, hvarjämte
å förslag uppförda åtminstone vunne den förmånen, att de någorlunda
snart kunde blifva befriade från ett förslag, som visat sig för dem ej
innebära någon utsikt till befordran.
Hvad riksdagen här ifrågasatt går ut på upphäfvande af rätten
till särskilda besvär dels öfver domkapitlets förslag till besättande af
prästerlig tjänst, dels öfver domkapitlets beslut i anledning däraf att
församling begärt fjärde profpredikant. Dessa frågor stå icke i något
nödvändigt sammanhang med hvarandra, och i de afgifna yttrandena
hafva också delvis uttalats olika åsikter beträffande den ena och den
andra.
2549/07 Prästvalslcommitterades bet.
9
66
Särskilda Undanröjande af rätten till särskilda besvär öfver domkapitlets för-
domkajntlets slag till besättande af prästerlig tjänst har tillstyrkts af endast ett dom-
förslag till kapitel, nämligen Karlstads, äfvensom åtskilliga präster i Skara stift, en
af prästerlig kontraktsprost inom hvardera af Strängnäs och Luleå stift samt prästerna
tjänst, inom två kontrakt i Visby stift. Däremot hafva afstyrkande yttranden i
detta ämne afgifvits af Uppsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds,
Kalmar, Härnösands, Luleå och Visby domkapitel, en reservant inom Karl¬
stads domkapitel, åtskilliga präster i Skara stift, en kontraktsprost i Sträng¬
näs stift, Härnösands och Luleå stifts prästmöte samt prästerna inom ett
kontrakt i Visby stift. Linköpings domkapitel har förklarat sig vara tvek¬
samt beträffande det ifrågasatta sättet för besvärs anförande, hvarigenom,
i olikhet med förhållandet vid val af folkskollärare, besvärens pröfning
skulle inskränkas till endast en instans, ett yttrande, hvilket torde vara
byggdt på den förutsättningen, att, om besvär hos Kungl. Maj:t öfver
domkapitlets ifrågavarande åtgärder finge anföras först i samband med be¬
svär öfver valet, det vore nödvändigt, att sistnämnda besvär ginge direkt
till Kung]. Maj:t och alltså ej skulle, såsom nu, först anföras hos dom¬
kapitlet. "Äfven domkapitlet i Göteborg har uttryckt betänklighet i af¬
seende å berörda förändring. Beträffande de skäl, på hvilka myndig¬
heternas yttranden grundats, torde förtjäna erinras om hvad Växjö dom¬
kapitel, som förklarat sig på det allra iifligaste afstyrka riksdagens fram¬
ställning i denna punkt, i sådant afseende anfört. Visserligen skulle
genom den särskilda besvärstidens borttagande tillsättningstiden förkortas
med en månad i alla de fall, då besvär öfver förslag icke ifrågakomme,
men så mycket större skulle olägenheterna och tidsutdräkten blifva, därest
sådana besvär verkligen anfördes och vunne afseende. Domkapitlet ville
härvid påpeka först och främst, att å förslag uppförd prästman skulle,
om den af riksdagen önskade förändringen komme till stånd, nödgas att
underkasta sig de kostnader och obehag, ett prof medförde, utan att hafva
någon säkerhet för att han vid tjänstens tillsättning komme ens under
ompröfning. Den af riksdagen åberopade analogien med folkskollärarval
talade snarare emot än för den äskade förändringen, så snart man beak¬
tade den olikheten mellan prof till prästerlig och prof till folkskollärartjänst,
att de förra följde efter förslagets upprättande och väsentligen hade sin
betydelse för det blifvande valet, medan däremot de senare utgjorde en
väsentlig faktor bland dom, som verkade vid förslagets uppsättande. Här¬
till komme vidare att, för den händelse ändring i förslaget skedde, något
som ju ingalunda vore så alldeles sällan förekommande, hela den enligt
riksdagens egen mening besvärliga och betungande proceduren med frågo¬
dag och val måste jämte utsättande af prof för den eller dem, som genom
f>7
besvär vunnit ruin å förslaget, återupprepas. I de fall, då ändring af för¬
slag kornrne att äga rum, skulle alltså tillsättningsproceduren blifva såväl
för prästerna som för valförrättare och församlingar i hög grad obehaglig,
besvärlig och tidsödande och detta i all synnerhet om, såsom nog kunde
komma att inträffa, just den prästman, som vid valet erhållit församlin¬
gens kallelse, blefve från förslaget utesluten. Ytterligare har af vissa
myndigheter framhållits, hurusom det vore förenadt med svårigheter, om
besvär samtidigt skulle anföras dels hos Kungl. Maj:t öfver domkapitlets
beslut beträffande förslag och kallande af fjärde profpredikant, dels hos
domkapitlet öfver öfriga valåtgärder. Ett domkapitel har yttrat farhåga,
att genom den föreslagna förändringen skulle göras intrång i församlin¬
gens rätt att kalla fjärde profpredikant, i det att det kunde hända, att
kallelserätten lämnades obegagnad på grund af förtroende till någon sär¬
skild bland de på förslaget uppförda, men att denne sedermera genom
besvär uteslötes från förslaget och alltså icke kunde komma i fråga vid
tjänstens tillsättande.
Beträffande det af riksdagen omförmälda förfarandet vid folkskol¬
lärarval innehåller stadgan om folkundervisningen i riket den 10 december
1897 hufvudsakligen följande. Ordinarie folkskollärartjänst sökes hos skol¬
rådet. Sedan ansökningstiden gått till ända, sammanträder skolrådet, så
fort ske kan, för pröfning af sökandenas behörighet. Finner skolrådet så
nödigt, äger det förelägga de såsom behöriga ansedda sökandena eller en
eller flera af dem undervisningsprof. Underlåtenhet att fullgöra förelagdt
undervisningsprof utgör icke hinder för sökande att vid tjänstens tillsät¬
tande komma i åtanke. Skolrådet skall, då prof ej förelägges de sökande,
efter ansökningstidens utgång, men eljest sedan den af skolrådet bestämda
tiden för profs afläggande gått till ända, så snart ske kan och senast
inom trettio dagar, på förslag uppföra tre af de sökande (§ 19). Tjänsten
tillsättes därefter i föreskrifven ordning (§ 21). Öfver olagligheter be¬
gångna vid upprättande af förslag eller vid val eller vid tillsättning i an¬
nan ordning af lärare må, sedan valet eller tillsättningsåtgärden skett och
behörigen kungjorts, besvär hos domkapitlet anföras inom den tid, som är
stadgad för besvärs anförande öfver kyrkostämmobeslut, och kunna dom¬
kapitlets beslut i vanlig ordning hos Kungl. Maj:t öfverklagas (§ 22).
Såsom äfven de i ärendet hörda myndigheterna påvisat, finnas alltså
i fråga om profvens och förslagets förhållande till hvarandra väsentliga
skiljaktigheter mellan förfarandet vid prästerliga tjänsters tillsättande och
vid folkskollärarval. Sökande till prästerlig tjänst aflägger prof endast
om han blifvit uppförd på förslag, men i sådant fall är profvet för honom,
med vissa undantag, obligatoriskt. Om vid ansökning till folkskollärar-
68
tjänst prof skall förekomma, aflägges det före förslagets upprättande. Nå¬
gon skyldighet att aflägga förelagdt prof finnes icke. Det förhållandet, att
förslag till folkskollärartjänst får öfverklagas först i samband med besvär
öfver tjänstens tillsättande, kan sålunda icke med hänsyn till afläggande!
af prof medföra några svårigheter för en sökande, medan däremot, om rät¬
ten till särskilda besvär öfver förslag till prästerlig tjänst upphäfdes och
förslaget alltså icke måste före dess tillämpning vinna laga kraft eller
blifva slutligen fastställdt, en på förslag uppförd sökande — under förut¬
sättning att tillsättningsproceduren i öfrigt lämnades oförändrad — vore
utsatt för möjligheten att få underkasta sig de med ett prof förenade be¬
svär och kostnader utan att dock till sist komma under ompröfning vid
tjänstens tillsättande. En dylik anordning kan icke anses lämplig, och då
en förändring af tillsättningsproceduren för prästerliga tjänster, hvarige¬
nom denna äfven i öfrigt mera likställdes med folkskollärarval, icke lärer
kunna ifrågasättas, synes riksdagens framställning om borttagande af rät¬
ten till särskilda besvär öfver det på grund af § 9 i prästvalslagen upp¬
gjorda förslaget redan af angifna skäl icke böra föranleda någon åtgärd.
Härtill kommer, såsom också myndigheterna framhållit, att i de fall, då
ändring i förslaget söktes och vunnes, skulle föranledas såväl en väsentlig
förlängning af tillsättningsproceduren som andra afsevärda olägenheter,
samt att det processuella förfarandet ofta blefve inveckladt, om besvär
samtidigt skulle anföras dels hos Kungl. Maj:t öfver domkapitlets beslut
i fråga om förslaget dels hos domkapitlet öfver öfriga åtgärder för valet.
besvär^öfvcr Hvad åter angår borttagande af rätten till särskilda besvär öfver
domkapitlets domkapitlets beslut i fråga om kallande af fjärde profpredikant, har en
sådan förändring tillstyrkts af åtskilliga myndigheter, nämligen domkapit-
af fjärde len i Lund, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Härnösand och Luleå, ett flertal
Pkantdl' Prasfer i Skara stift, en kontraktsprost i Strängnäs stift, Härnösands och
Luleå stifts prästmöte, en kontraktsprost i Luleå stift och prästerna inom
två kontrakt af Visby stift. Däremot har äfven denna förändring afstyrkts
af domkapitlen i Uppsala, Skara, Västerås, Växjö och Visby, en reservant
inom Karlstads domkapitel, två kontraktsprostar i Skara stift och präster¬
na inom ett kontrakt i Visby stift, hufvudsakligen på samma grunder som
närmast föregående förslag. Den tvekan, Linköpings domkapitel uttalat
vid det förra förslaget, afser jämväl nu förevarande förslag.
I afseende å denna del af riksdagens framställning synes saken del-
vis ställa sig annorlunda, än då fråga var om upphäfvande af rätten till
särskilda besvär öfver det af domkapitlet uppgjorda förslaget, Visserligen
skulle borttagande af den särskilda besvärstiden äfven i nu förevarande
fall möjligen medföra praktiska olägenheter, i det att dels en fjärde prof¬
predikant, som genom besvär efter valet affördes från förslaget, förgäfves
aflagt prof, dels församlingen utsattes för risken att oftare än hittills få
anställa nytt val. Sådana påföljder torde dock jämförelsevis sällan be¬
höfva förekomma. Hvad domkapitlet efter nu gällande regler i detta sam¬
manhang har att tillse, nämligen att den kallade prästmannen är behörig
att uppföras på förslaget och villig att efterkomma församlingens kallelse,
är nämligen oftast af den enkla beskaffenhet, att det icke gärna kan för¬
anleda någon meningsskiljaktighet eller ett beslut, som med fog kan öfver-
klagas. Det skiljer sig i sådant afseende väsentligt från de mången gång
svåra och grannlaga spörsmål, som kunna uppstå vid uppgörande af för-
slag jämlikt § 9 prästvalslagen. Med hänsyn härtill kan det förefalla,
som om riksdagens förslag icke borde möta alltför stora betänkligheter, och
gäller detta äfven om för behörighet att kallas till fjärde profpredikant
bestämmas vissa prästerliga tjänstår. Förhållandet skulle emellertid tyd¬
ligen förändras, om, såsom ifrågasatt blifvit, behörigheten att kallas till
fjärde profpredikant gjordes beroende af sådana särskilda kvalifikationer,
att domkapitlets pröfning komme att ske efter grunder liknande de i § 9
prästvalslagen angifna.
Man synes emellertid hafva anledning att göra skillnad mellan det
fall, att pröfningen gäller den kallades behörighet att uppföras på förslaget,
och det, då frågan är huruvida han är villig att mottaga församlingens
kallelse. Vägrar han att efterkomma kallelsen och domkapitlet på grund
häraf afslår församlingens begäran om fjärde profpredikant, är det ända-
målslöst att valförrättningen skall hvila i afbidan på att detta beslut vin¬
ner laga kraft. Besvär öfver beslutet kunna icke gärna förekomma, då
den kallade icke mot sin vilja kan uppföras på förslag till en tjänst, som
han icke sökt. Vid sådant förhållande torde det äfven vara obehöflig^ att
domkapitlet i detta fall skall meddela ett beslut, som ej kan innebära an¬
nat än en bekräftelse å den kallades vägran. Enklast och riktigast synes
vara, att denna vägran förklaras i och för sig medföra, att frågan om
fjärde profpredikant förfaller. Domkapitlet har då endast att vidtaga den
för valförrättningens fortsättande erforderliga åtgärden att bestämma dag
för valet.
Gäller däremot frågan den kallades behörighet, synes det vara för-
enadt med olägenheter att borttaga rätten till särskilda besvär. Isynner¬
het är så händelsen, om domkapitlet afslagit församlingens begäran att
få kalla fjärde profpredikant. Att församlingen skall behöfva skrida till
val, innan denna fråga blifvit slutgiltigt afgjord, torde icke under några
förhållanden böra ifrågasättas. Om däremot domkapitlet godkänt fjärde-
70
manskallelsen, torde besvärstidens förläggande efter valet väl egentligen
icke föranleda andra olägenheter än formella. Den tidsbesparing, man där¬
med skulle vinna, synes emellertid kunna i nästan samma omfattning och
utan dylika olägenheter ernås på annat sätt, nämligen genom att i detta fall
utan afvaktande af besvärstidens utgång låta valförrättningen fortgå med
utsättande af profdag för fjärde profpredikanten in. in. I det vida öfver¬
vägande antalet fall anföras icke besvär, och valförrättningen förkortas då
med besvärstidens längd. Anföras åter besvär, får domkapitlet inställa
valförrättningen i afbidan på besvärens afgörande. Särskildt om be-
svärstiden begränsas på sätt nedan kommer att föreslås, torde alltid iinnas
tillfälle för domkapitlet att efter besvärens anförande vidtaga sådan åt¬
gärd i god tid före den tidigast fjorton dagar efter profpredikantens prof¬
dag inträffande valdagen.
Underrättel¬
se till fjärde
profpredi¬
kanten ge¬
nom vaiför-
rättaren.
I afseende å tillvägagåendet, då fjärde profpredikant kallats, hafva
prästerna inom ett kontrakt i Skara stift föreslagit en bestämmelse om
skyldighet för valförrättaren att efter frågodag, då beslut om sådan kal¬
lelse fattats, underrätta den kallade om beslutet samtidigt med frågodags-
handlingarnas insändande till domkapitlet, hvarefter det skulle åligga den
kallade att genast hos domkapitlet anmäla, huruvida han mottoge kallelsen
eller ej. Genom ett dylikt stadgande, som ej torde medföra någon olä¬
genhet, skulle tydligen kunna vinnas en viss tidsbesparing, större eller
mindre allt efter vederbörande domkapitels expeditionssätt men sannolikt
ofta ej obetydlig. Underrättelsen torde böra meddelas genom öfversän¬
dande af utdrag af frågodagsprotokollet, så att den kallade får upplys¬
ning, huru omröstningen utfallit, och bör han jämväl erhålla anmaning
att, om han mottager kallelsen, bifoga de för ansökning till prästerlig tjänst
föreskrifna handlingar.
I hvilka Såsom en ytterligare utväg att förkorta förfarandet vid prästval har
fall, bör »m/riksdagen föreslagit att, då fjärde profpredikant kallats, ny frågodagsför-
förrättmng rättning med ny justering af vallängden m. m. icke skall förekomma. Det
hållas? har synts riksdagen tvifvelaktigt, huruvida en sådan förrättning vore
erforderlig, om man vidtoge den af riksdagen föreslagna förändringen
med afseende på rätten att anföra besvär. Tiden mellan första frågo-
dagen och den därpå följande blefve då jämförelsevis kort, hvarför be¬
stämmelserna med afseende på vallängden och göromålen å valdagen
71
syntes kunna affatta» sa, att berörda frågodagsförrättning kunde befinnas
öfverflödig.
Sistnämnda ändringsförslag har sålunda af riksdagen sammanbun-
dits med förslaget, att tiden mellan den vanliga frågodagen och val¬
dagen skulle förkortas genom borttagande åt rätten till särskilda besvär
i fråga om kallande af fjärde profpredikant. Några bland de höi da
myndigheterna hafva emellertid tillstyrkt riksdagens ändringsförslag,
ehuru de uttalat sig mot att berörda rätt skulle borttagas. Förslaget har
förordats af domkapitlen i Linköping, \ ästerås, Lund, Karlstad och Härnösand,
Stockholms stads konsistorium, åtskilliga präster i Skara stift, tva kontrakts¬
prostar inom Strängnäs stift, Härnösands och Luleå stifts prästmöte, en
kontraktsprost inom Luleå stift samt prästerna inom två kontrakt af Visby
stift. Däremot har samma förslag afstyrkts af Uppsala, Skara, Växjö, Göte¬
borgs och Visby domkapitel samt fyra kontraktsprostar inom Skara stift.
Domkapitlen i Göteborg och Visby och en kontraktsprost i Strängnäs stift
hafva härvid särskildt framhållit, att ny frågodag vore behöflig åtminstone
i det fall, att ett årsskifte mellankomma och en annan röstlängd än den
förut justerade alltså skulle användas vid valet.
Ehuru bestämmelserna i ämnet ej äro fullt tydliga, synes lagens
mening vara, att efter kallande af fjärde profpredikant skall hållas ny frå¬
godag eller kanske rättare att den uppskjutna frågodagsförrättningen
skall fortsättas och ny justering af vallängden därvid verkställas. Det fö¬
refaller emellertid riktigare, att frågodagsförrättningen anses afslutad på
själfva frågodagen äfven i det fall att fjärde profpredikant kallas. Häraf
följer då också, att vallängden är å frågodagen slutligt justerad med un¬
dantag för de anmärkningar, hvilkas afgörande uppskjutes till valdagen.
Några förändringar i längden böra då i regel ej vidare få företagas efter
frågodagen. Endast i det fall att under tiden mellan frågodagen och valet ny
röstlängd för församlingens kyrkostämma trädt i tillämpning, inträder ett
annat förhållande. Då rösträtten å kyrkostämma är grundläggande för röst¬
rätten vid prästval, synes det i sådan händelse, vare sig fjärde profpredikant
kallats eller icke, vara nödvändigt, att äfven en ny längd för prästvalet
upprättas. Huruvida för denna längds justering ny frågodag erfordras,
beror tydligen på om den nya längden väsentligt skiljer sig från den
äldre. Äro olikheterna mindre betydliga, torde justeringen utan olägen¬
het kunna verkställas å valdagen. Det synes kunna uppdragas åt valför-
rättaren att bestämma, huru i detta afseende skall förfaras.
72
ning för^be- . Beträffande tid och ordning' för anförande af besvär öfver domka-
svär öfver pitels förslag till återbesättande af prästerlig tjänst eller annat beslut, som
Ä*?/riS-domkaPitel meddelat i fråga om dylika tjänsters tillsättande, finnas för när-
sy om till- varande bestämmelser bland annat i cirkulären till konsistorierna den 21
'fräsUrlig augusti 1786 och den 2 november 1791 samt förordningen den 29 juli
tjänst. 1812. Dessa författningar innehålla hufvudsakligen följande. Besvären
skola hafva ingifvits till Kungl. Maj:t i ecklesiastikdepartementet inom tret¬
tio dagar från anslagsdagen, eller där beslutet ej kungjorts genom anslag,
från den dag, på hvilken beslutet blifvit ställdt. Inom samma tid skall
klaganden hos domkapitlet hafva gjort anmälan om de tilltänkta besvären
antingen skriftligen eller ock till protokollet vid domkapitletss ammanträde
muntligen. V idare har klaganden att inom trettio dagar efter besvärs-
tidens utgång till domkapitlet ingifva bevis om, att besvären blifvit
hos Kungl. Maj:t fullföljda. Besvär öfver utnämning till prästerlig tjänst
i Lappmarken må enligt förnyade reglementet för Lappmarks ecklesiastik¬
verk den 31 januari 1896 anföras hos Kungl. Maj:t inom sextio dagar;
och bör anmälan därom inom samma tid göras hos domkapitlet samt
inom ytterligare trettio dagar dit inlämnas bevis, att de tilltänkta besvären
blifvit fullföljda. I cirkuläret den 21 september 1792 stadgas, att, när
besvär hos Kungl. Maj:t anföras öfver domkapitlets förslag till lediga präst-
lägenheter, bör domkapitlet, efter däraf erhållen del, alltid öfver besvären in¬
fordra de prästmäns underdåniga förklaringar, hvilkas uppförande på för¬
slaget öfverklagas, och dessa förklaringar jämte eget utlåtande till Kun<ff.
Maj:t insända. &
Domkapitlet i Strängnäs och två kontraktsprostar i Skara stift hafva
nu föreslagit, att tiden för besvär öfver förslag eller i fråga om kallande
af fjärde profpredikant förkortas till tjugu dagar. Stockholms stads kon¬
sistorium har tillstyrkt förkortning till femton dagar.
_ hänsyn till den högst väsentliga förbättring i samfärdsmedlen,
som inträdt efter tiden för ofvan berörda författningars tillkomst, förefaller
det också, som om någon förkortning borde kunna utan olägenhet genom¬
föras, en uppfattning, som jämväl har ett visst stöd däri, att synnerligt
kort tid redan länge varit stadgad för besvär öfver val till riksdagsman
i andra kammaren. Man torde emellertid icke böra inskränka sig till belvärs-
tidens förkortning, utan synes det vara lämpligt att i sammanhang härmed
tillika ändra de ålderdomliga bestämmelserna om ordningen för besvärens
anförande. ^ Den kyrkolagskommitté, som tillsattes den 21 november 1890,
föreslog i § 32 mom. 2 af sitt den 25 maj 1891 afgifna förslag till lag om
stiftsstyrelse, att där klagan föres öfver domkapitels beslut, som genom
anslag kungöres, till Konungen ställda besvär skola till domkapitlet ingifvas.
Domkapitlet eller biskopen åligger i sådant fall att, med föreläggande af viss
tid och äfventyr, om den tid forsittes, att icke vidare varda hörd i målet,
öfver besvären infordra vederbörandes underdåniga förklaring. Sedan förkla¬
ring inkommit eller den därtill förelagda tid tilländalupit utan att förklaring
blifvit afgifven, har domkapitlet att ofördröjligen insända besvärshandlingarna
till ecklesiastikdepartementet och därvid bifoga eget underdånigt utlåtande.
Enligt § 29 mom. 2 i nämnda lagförslag skola följande beslut kungöras genom
anslag samma dag de fattats, nämligen beslut med anledning af invändningar
och påståenden, som på frågodag äro framställda och påkalla domkapitlets åt¬
gärd före valdagen, så ock beslut om förslag, utnämning eller kallelse till tjänst.
I motiveringen yttras härom, att kommittén ansett de nuvarande för den
ändringssökande ganska besvärliga föreskrifterna i ämnet böra bortfalla.
Men då de tillkommit i ändamål att bereda domkapitlet kännedom om
huruvida besvär i målet blifvit fullföljda, och då en sådan kännedom i
förevarande mål verkligen vore för domkapitlet behöflig, hade kommittén
ansett nämnda föreskrifter böra i fråga om dessa mål ersättas af en annan
bestämmelse, hvarigenom domkapitlet kunde erhålla erforderlig kännedom
om målets fullföljd, utan att parten oskäligt betungades. En analogi till
hvad sålunda föresloges funnes i det förfarande, som ägde rum vid fullföljd
hos Konungen af besvär öfver ägodelningsrätts utslag.
1890 års kommittés berörda förslag har som bekant icke blifvit
upphöjdt till lag och är numera ersatt af ett den 31 december 1906 af-
gifvet förslag till lag angående organisation af stiftsstyrelse, hvilket sist¬
nämnda förslag dock icke innehåller några regler för besvär öfver dom¬
kapitels beslut. Redan förut hade emellertid af domkapitlet i Växjö väckts
fråga om förklaring och förändring af gällande stadganden angående be-
svärstidens beräkning i mål, som fullföljas från domkapitel hos Kungl. Maj:t,
och har, efter det vederbörande blifvit hörda, kammarkollegium uti under¬
dånigt utlåtande den 31 januari 1902 hemställt, att föreskrifter i ämnet borde
utfärdas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af 1890 års kommitté
föreslagna. Detta ärende är fortfarande beroende på Kungl. Maj:ts pröfning.
För så vidt utan afvaktan på sistnämnda ärendes afgörande bestämmel¬
ser böra meddelas om tid och ordning för besvär öfver domkapitels beslut i
frågor, som i prästvalslagen afses, torde det vara lämpligast att desamma
intagas i själfva lagen. Dessa bestämmelser synas då lämpligen kunna affattas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med 1890 års kommittés ofvannämnda
förslag och detta äfven för de fall, då domkapitlets beslut kungöres på
annat sätt än genom anslag. Besvärstiden öfver hela riket torde kunna
bestämmas till tjugu dagar i likhet med hvad § 32 mom. 1 prästvalslagen
stadgar i fråga om besvär, som hos domkapitlet anföras öfver frågodags-
2549,'o7. PrästvalsTcommitteraåes bet. 10
74
förrättning och prestval. Då äfven besvären öfver domkapitlets beslut,
enligt hvad nu föreslås, skola ingifvas till domkapitlet, lärer tillräcklig
anledning icke finnas att för dem bestämma annan tid än den för besvär
bos domkapitlet sålunda redan länge tillämpade.
Anföras besvär, synes en ej oväsentlig tidsbesparing kunna vinnas, om
domkapitlet beredes tillfälle att infordra vederbörandes förklaring på en gång i
stället för successivt, genom att tillställa dem bestyrkta afskrifter af bevärs-
skriften, där nödigt antal sådana afskrifter ställts till domkapitlets förfogande.
Ytterligare, I de öfver riksdagsskrifvelsen afgifna yttrandena hafva äfven
åtgärder /ör utöfver hvad förut omnämnts förekommit förslag till påskyndande af
påskyndande valet. Sålunda har Stockholms stads konsistorium ifrågasatt stadganden
af valet. f]^ ordinarie prästman aflidit, vederbörande pastorsämbete skall utan
dröjsmål till domkapitlet insända bevis om dödsfallet, samt att ledigblifven or¬
dinarie beställning skall af domkapitlet, så fort ske kan, förklaras ledig till an¬
sökning. Uppsala domkapitel har framhållit, att någon förkortning af till-
sättningsproceduren skulle kunna utan olägenhet vinnas genom största möj¬
liga tidsbesparing vid utsättande af profdagar.
Förkortning af tiden mellan frågodag och valdag till en vecka har
föreslagits af Uppsala och Strängnäs domkapitel samt en kontraktsprost
inom Skara och en inom Strängnäs stift. Stockholms stads konsistorium
har föreslagit, att val skall förrättas nästa söndag efter frågodag eller efter
fjärde profpredikants predikodag, dock att i större stadsförsamlingar val
må förrättas äfven å söckendag inom en vecka efter berörda dagar.
Gifvetvis är det af största vikt, att underrättelse om ordinarie präst¬
mans frånfälle utan dröjsmål insändes till domkapitlet, liksom ock att
ledigblifven ordinarie prästerlig beställning så fort ske kan förklaras till
ansökning ledig, men torde för vinnande af dessa syften en rätt tillämp¬
ning af nu gällande bestämmelser göra till fyllest.
Däremot lära nuvarande stadganden icke vara tillräckliga till före¬
byggande af onödig tidsutdräkt vid profdagars utsättande En viss be¬
nägenhet att för profven lämna vederbörande prästmän längre beredelsetid,
än som kan anses vara verkligen behöflig, torde ganska allmänt hafva gjort
sig gällande. Det synes därför vara lämpligt att meddela en föreskrift
om att profven skola taga sin början inom viss skälig tid, och torde denna
tids bestämmande till fjärde söndagen, efter det förslaget vunnit laga kraft
eller domkapitlet erhållit underrättelse om anförda besvärs slutliga af¬
görande, i regel motsvara behofvet.
Den föreslagna förkortningen af tiden mellan frågodag och valdag
torde möta svårigheter, i synnerhet där ett pastorat består af mer än en
75
församling. Valet skall nemligen kungöras i de särskilda församlingarna,
men detta kan ej ske förrän söndagen näst efter frågodagen.
Tillräckliga skäl att i allmänhet afvika från den hittills, med un¬
dantag för Göteborg, gällande regeln, att valet skall förrättas pa söndag,
synas ej föreligga, men torde det dock böra lämnas öppet för Konungen att
för visst pastorat, om framställning därom göres, medgifva, att prästval
får förrättas å söckendag. För möjliggörande af att valet må taga sin
början i god tid på valdagen, synes det likaledes höra medgifvas, att hög¬
mässogudstjänsten nämnda dag må börjas tidigare än vanligt utan be¬
stämd begränsning till viss tid. Ett liknande medgifvande bör då lämnas
äfven med afseende å frågodagen.
Enligt hvad i förevarande riksdagsskrifvelse vidare yttrats, har riksdagen Förenkla#
ansett, att liksom utvägar till förkortande åt tiden för prästerliga tjänsters ningsproce-
tillsättande icke saknades, det ej heller vore omöjligt att utfinna bestäm- duren.
meker till förenklande af tillsättningsproceduren. Tänkte man t. ex. på /or¬
det nuvarande sättet för vallängdens upprättande och justeidng, skulle efter upprättande.
riksdagens mening rätt mycket vinnas, om det komme därhän, att de för
kyrkostämmorna granskade röstlängderna blefve grundläggande med de
anteckningar i större eller mindre mån, som därå förefunnes. De flesta
erinringar vid frågodagsförrättningen gällde ju personer, som saknade röst¬
rätt på grund af oguldna kommunalutskylder, ett ämne för ötrigt, som
det vore svårt att kontrollera, särskild! i sådana församlingar där en
starkare omsättning af medlemmar förefunnes.
Beträffande den af riksdagen sålunda uttalade uppfattningen hafva
meningarna bland de hörda myndigheterna varit mycket delade. Förslaget
har tillstyrkts af domkapitlen i Linköping, Lund, Göteborg och Karlstad,
Stockholms stads konsistorium, åtskilliga präster i Skara stift, två kontrakts¬
prostar i Strängnäs stift, en kontraktsprost i Luleå stift och prästerna inom
Visby stifts tre kontrakt. Afstyrkande yttranden hafva däremot afgifvits
af domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Kalmar,
Härnösand, Luleå och Visby, en reservant inom Karlstads domkapitel samt
åtskilliga piaster i Skara stift. Västerås domkapitel har dock såsom en
väsentlig förenkling förordat den förändring i nu tillämpade regler, att
röstlängdens justering skulle försiggå icke efter upprop utan på grund af
framburna anmärkningar mot den förut någon tid för granskning till¬
gängliga längden. Såsom skäl för afstyrkande har af de myndigheter, som
uttalat' sig i denna riktning, hufvudsakligen åberopats, att upprättande af
särskild röstlängd vore nödvändigt åtminstone så länge olika röstgrund
76
tillämpades vid prästval och å kyrkostämma, att röstlängden lämpligare
upprättades af civil tjänsteman än af pastor i församlingen eller någon
kommunal tjänsteman, särdeles som endast den förre kunde med full sä¬
kerhet och utan alltför stora svårigheter meddela de uppgifter, som borde
ingå i längden, samt denne tillika ägde större förmåga och vana att utföra
de stundom ganska besvärliga förvandlingarna af röstetalen, att röstlängdens
justering bättre ombesörjdes å frågodagen af valförrättare!) än å kyrko¬
stämma af den prästman, som för tillfället fungerade såsom kyrkostämmo-
ordförande, samt att jämväl många andra spörsmål än beträffande oguldna
kommunalutskylder plågade förekomma å frågodagen. Domkapitlet i Växjö
har framhållit, att, om man icke ägde en såvidt möjligt korrekt och full¬
komligt giltig vallängd, hvilket ju vunnes genom justeringen å frågodagen,
besvär öfver justerad längd oftare än nu vore fallet skulle komma att
anföras.
I afseende å förberörda röstlängder kan erinras, att enligt § 6 i för¬
ordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862
följes vid omröstning å kyrkostämma på landet hvad för kommunalstämma
och i stad hvad för allmän rådstuga är stadgadt i afseende på röstberäk¬
ning samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person. Röst¬
längden utgöres på landet af den fyrktalslängd, som enligt §§ 59, 65 och
66 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 upp¬
rättas af kommunalnämnden och justeras å kommunalstämma, samt i
stad af den längd, som magistraten enligt § 14 i förordningen om kom¬
munalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skall upprätta öfver stadens vid
allmän rådstuga röstägande medlemmar. Rösträtten å kyrkostämma skiljer
sig emellertid enligt § 4 i förstnämnda förordning såtillvida från röst¬
rätten å kommunalstämma och vid allmän rådstuga, som främmande reli-
gionsbekännare och de, som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan, äro
undantagna från rösträtt å kyrkostämma. Sannolikt är det de behöfliga
anteckningarna härom, som af riksdagen åsyftas med dess ofvannämnda
yttrande.
För bedömande i hvad mån riksdagens förslag kan genomföras utan
alltför stor svårighet, är tydligen skillnaden mellan rösträtten vid prästval
och rösträtten å kyrkostämma af afgörande vikt. Enligt § 26 mom. 1 i
prästvalslagen är den senare grundläggande för den förra, så att rösträtt
vid prästval tillkommer en hvar, som i församling, där sådant val skall
anställas, äger rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och
beslut. Äfven i afseende å röstberäkning gäller hvad för kyrkostämma
är stadgadt, dock med den jämkning i församling å landet att rösträtt,
som tillkommer någon för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet,
77
icke må åtnjutas för mera än en femtedel af det röstetal, hvilket eljest
bort tillkomma honom enligt den för omröstning å kyrkostämma gällande
röstgrund, och att icke heller någon må i valet deltaga med större röste¬
tal för jordbruksfastighet än en femtedel och för andra beskattningsföremål
än en femtiondel af församlingens hela röstetal å kyrkostämma.
Vid den tid, då prästvalsförordningen tillkom, skulle på landet röst¬
värdet å kommunalstämma och följaktligen äfven å kyrkostämma utan be¬
gränsning beräknas efter det en hvar röstägande åsätta fyrktal. Den i
fråga om prästval stadgade relativa begränsningen, att ingen får utöfva
rösträtt för jordbruksfastighet med mera än en femtedel och för andra
beskattningsföremål med mera än en femtiondel af församlingens röstetal
å kyrkostämma, innebar då en väsentlig skiljaktighet. Denna har seder¬
mera i viss mån förminskats genom den kommunala rösträttsbegränsning,
som kom till stånd genom lagen den 9 november 1900, enligt hvilken
ej någon må å kommunalstämma och således ej heller å kyrkostämma ut¬
öfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en tiondel af
kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som
motsvarar femtusen fyrkar.
Att nämnda begränsning utöfvat inverkan på röstberäkningen vid
prästval torde icke med fog kunna bestridas. En motsatt åsikt har dock
äfven velat göra sig gällande. Till stöd för densamma har anförts huf¬
vudsakligen, dels att i prästvalslagen hänvisas till hvad för kyrkostämma
är stadgadt, dels att nämnda lag är af kyrkolags natur och sålunda icke
kan ändras utan samtycke af kyrkomötet, under det att beslutet om be¬
rörda förändring i förordningen om kommunalstyrelse på landet fattats
endast af Konung och riksdag. Det förra skälet, enligt hvilket det som
vid prästvalslagens tillkomst år 1883 fanns i kommunallagarna stadgadt
beträffande röstberäkning skulle, oberoende af sedermera vidtagna för¬
ändringar i sistnämnda lagar, fortfarande gälla för prästval, äger emeller¬
tid ej någon giltighet. På samma grund skulle man kunna påstå, att
röstberäkningen å kyrkostämma icke heller rönt någon inverkan af den
kommunala rösträttsbegränsningen, enär ju kyrkostämmoförordningen, i
hvars § 6 likaledes hänvisas till hvad för kommunalstämma är stadgadt,
icke undergick någon förändring i samband med lagen den 9 november
1900. Då i prästvalslagen föreskrifves, att för röstberäkning vid sådant
val gäller hvad för kyrkostämma är stadgadt, afses härmed att bereda
giltighet åt de stadganden, som gälla för kyrkostämma vid den tid, då
valet sker. Äfven det andra ofvannämnda skälet saknar berättigande.
Då röstberäkningen vid prästval genom 1883 års lag blifvit med kyrko¬
mötets begifvande ställd i beroende af röstberäkningen å kyrkostämma,
o Cd j '
78
följer häraf omedelbart, att en förändring i den senare röstberäkningen
medför en förändring i den förra, utan att härför erfordras samtycke af
kyrkomötet. Liknande förhållanden förekomma äfven på andra fagstift-
ningsområden. Så till exempel innehåller tryckfrihetsförordningen i flera
fall, att där omförmälda brott straffas efter allmän lag. Om nu strafflagen
i dessa delar ändras, blifva straffbestämmelserna för tryckfrihetsbrott än¬
drade, fastän strafflagsändringen ej sker i den för grundlag stadgade form.
En gemensam tillämpning af de särskilda rösträttsbegränsningarna i
kommunallagarna och i prästvalslagen föranleder emellertid ganska svår¬
lösta frågor, i hvilka delvis kunna hysas olika meningar. Såtillvida torde
saken vara klar, som det väl får anses' gifvet, att uttrycket »församlingens
hela röstetal å kyrkostämma» i § 26 mom. 1 af prästvalslagen numera har
eu i viss mån annan innebörd än före 1900 års lag. Under det att förut
detta röstetal var lika med församlingens fyrktal med afdrag af de fyrkar,
som tillhörde främmande trosbekännare och dem, som anmält sig till ut¬
träde ur svenska kyrkan, måste man numera för att finna röstetalet vid¬
taga den reduktion af enskilda röstberättigades fyrktal, som kan föranledas
af de båda i 1900 års lag föreskrifna röstmaxima. Först genom samman¬
läggande af de sålunda reducerade enskilda röstetalen finner man hela
röstetalet å kyrkostämma. Svårare är att afgöra, huru rösträttsbegräns¬
ningarna i de olika författningarna verka vid jämförelse med hvarandra.
Lagutskottet vid 1901 års riksdag kom vid behandling af en då väckt
motion om ändring i prästvalslagen till det resultat, att eu person nu¬
mera kunde hafva högre röstetal vid prästval än å kyrkostämma. Ifall
till exempel i en kommun hela antalet fyrkar utgör 10,000 och en person
har 3,000 fyrkar, får han å kyrkostämma ej rösta för mera än Vio af
kommunens hela röstetal, det vill säga 1,000 röster. Om man nu an¬
tager, att ingen annan bär så högt fyrktal att reduktion behöfves, och att
främmande religionsbekännare eller personer, som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan, ej förekomma, blir kommunens hela röstetal å kyrko¬
stämma 8,000. Enligt lagutskottets mening skulle då vid prästval det
högsta röstetalet för jordbruksfastighet vara 80500 = 1,600 röster. Den, som
hade 3,000 jordbruksfyrkar, skulle således å kyrkostämma få 1,000 röster
men vid prästval 1,600. Denna mening är dock säkerligen oriktig. Den
första regeln för röstberäkning vid prästval är ju den, att därom gäller
hvad för kyrkostämma är stadgadt, och alltså torde den för kyrkostämma
föreskrifna reduktionen alltid medföra, att ingen kan vid prästval få flera
röster än å kyrkostämma. Sedermera får man tillse, om den för prästval
stadgade särskilda begränsningen föranleder någon reduktion af röstetalen
utöfver den, som blifvit verkställd på grund af den kommunala rösträtts-
79
begränsningen. För andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet blir
eu sådan ytterligare reduktion behöflig, dels i allmänhet därför att det
relativa röstrnaximuin för sådana enligt prästvalslagen är endast en femtion¬
del af församlingens hela röstetal, dels på grund af bestämmelsen att röst¬
rätt för dylika beskattningsföremål icke må af någon åtnjutas för mera
än en femtedel af det röstetal, hvilket eljest bort tillkomma honom enligt
den för omröstning å kyrkostämma gällande röstgrund. Röstetalen för
jordbruksfastighet däremot torde sällan behöfva undergå någon förnyad
reduktion. I det ofvan anförda exemplet skulle innehafvaren af de 3,000
jordbruksfyrkarna få 1,000 röster både vid prästval och å kyrkostämma.
Därest emellertid de 3,000 fyrkarna utgjorts af till exempel 2,000 jord-
bruksfyrkar och 1,000 fyrkar för andra beskattningsföremål, blir förhål¬
landet mera inveckladt. Reduktionen enligt de kommunala förordningarna
bör då ske proportionellt å de olika slagen fyrkar, så att å kyrkostämma
åtnjutas för de 2,000 jordbruksfyrkarna 667 röster och för de 1,000 andra
fyrkarna 333 röster. I de 667 rösterna sker vid prästval ej någon ytter¬
ligare reduktion, då 667 icke uppgår till en femtedel af hela röstetalet
8,000. De 333 rösterna åter skulle på grund af det relativa röstmaximum
reduceras till 8§$° eller 160 röster, men underkastas till följd af den andra
ofvan omförmälda röstbegränsningen en än strängare reduktion till 3§3
eller 66 röster, hvilket blir röstetalet för de 1,000 fyrkarna. Innehafvaren
af de 3,000 fyrkarna får således vid prästval 667 —j— 66 = 733 röster,under
det att han å kyrkostämma har 1,000 röster. — I förbigående torde böra
nämnas, att från regeln, att ingen kan vid prästval äga högre röstetal än
å kyrkostämma, finnes ett undantag, nämligen om valförsamlingen vid
prästval består af mera än en kyrklig kommun. På sätt jämväl framgår
af meddelade beslut, torde med »församling» i § 26 af prästvalslagen böra
afses »valförsamling», hvadan det relativa röstmaximum enligt prästvals¬
lagen står i förhållande till hela valförsamlingens röstetal å kyrkostämma,
medan reduktionen enligt kommunalförfattningarna är beroende af den
enskilda kommunens fyrktal. Om sålunda en valförsamling består af två
kommuner, den ena med 6,000 och den andra med 2,000 fyrkar, är röst¬
maximum enligt kommunalförfattningarna inom den större kommunen 600
och inom den mindre 200 röster. En inom den mindre kommunen bosatt
person med 800 jordbruksfyrkar får sålunda sitt röstetal å kyrkostämma
i kommunen begränsadt till 200 röster. Vid prästval räknas emellertid
de båda kommunerna såsom en enda med ett fyrktal af 8,000. Någon
reduktion af nämnda persons röstetal föranledes då icke af de kommunala
författningarna och, under förutsättning att det ej heller eljest enligt dessa
finnes någon anledning till olikhet mellan valförsamlingens fyrktal och
80
dess röstetal å kyrkostämma, blir äfven det senare 8,000. Ifrågavarande
person är då oförhindrad att vid prästval utöfva rösträtt för sitt hela fyrk-
tal eller med 800 röster.
Rösträttsbestämmelserna i stad hafva i det föregående lämnats åsido.
De äro mera enkla och hafva efter prästvalslagens tillkomst icke undergått
någon förändring. I stad, där icke, på sätt i § 26 mom. 3 prästvalslagen
omförmäles, särskild röstgrund för rösträtt vid prästval blifvit fastställd,
äga kommunallagarnas bestämmelser om såväl rösträtt som röstberäkning
å kyrkostämma giltighet äfven vid prästval. Förhållandena i stad innebära
alltså i allmänhet jämförelsevis obetydliga svårigheter för lösningen af före¬
liggande fråga. Enligt § 1 i förordningen om vallängd vid prästval inom ter¬
ritoriell församling i Stockholm den 29 oktober 1886 skall prästval i sådan
församling förrättas efter den för församlingens kyrkostämma gällande
röstlängd. Där stads- och landsförsamlingar äro i kyrkligt afseende före¬
nade, gäller för omröstning å gemensam kyrkostämma enligt § 7 i kyrko-
stämmoförordningen den allmänna regeln, att för hvardera församlingen
följes dess i den föreliggande frågan eljest gällande röstlängd, hvarefter
de för hvarje mening afgifna rösterna på sådant sätt sammanräknas, att
landsförsamlingens medlemmar bibehållas vid sina röstetal enligt den an¬
vända fyrktalslängden och därtill läggas de från stadsförsamlingen afgifna
röster, mångfaldigade med det tal, som angifver dessa rösters värde, då
hvardera församlingen tillerkännes rösträtt svarande mot det församlingen
påförda hela antal bevillningskronor. Huruvida i de städer samt af både
stads- och landsförsamling bestående pastorat, för hvilka särskild röstgrund
vid prästval blifvit af Konungen fastställd, kyrkostämmans röstläng¬
der kunna användas vid dylika val eller särskilda röstlängder böra upp¬
rättas, beror tydligen på innehållet i de fastställda grunderna. I de flesta
fall äro särskilda röstlängder nödvändiga.
Hvad nu åter landsbygden beträffar, torde af den lämnade redogö¬
relsen framgå, att om än röstberäkningen å kyrkostämma efter lagen den
9 november 1900 i sak delvis står röstberäkningen vid prästval något
närmare än förut, väsentliga olikheter dock fortfarande förefinnas dem
emellan, samt att dessutom bestämmelserna i ämnet, nu mera än förr, äro
i formellt afseende så invecklade, att uppgörandet af en röstlängd för
prästval mången gång kan vara förenadt med afsevärda svårigheter. De
nuvarande förhållandena äro alltså icke gynnsamma för vidtagande af en
lagändring i den af riksdagen angifna riktning, vare sig nu förändringen
skulle gå ut på — såsom riksdagen synes hafva tänkt sig — att kyrko¬
stämmornas röstlängder användes vid prästvalen, eller man inskränkte för¬
ändringen till att den särskilda röstlängdens upprättande uppdroges åt
81
kommunala myndigheter. I förra fallet skulle i kyrkostämmans röstlängd
införas de afvikelser, som vid prästval vore att iakttaga, något som af
praktiska skäl knappast låter sig göra, så stora som dessa afvikelser äro.
Den andra möjligheten vore då lättare att genomföra. I båda fallen skulle
dock kommunal myndighet erhålla ett uppdrag, för hvilket den större
skicklighet, som kan förväntas af en i dylika värf särskild! skolad tjänste¬
man, synes vara väl behöflig.
De nuvarande kommunala rösträttsbestämmelserna torde emellertid
icke länge komma att behålla sin giltighet. Som bekant har 1907 års
riksdag, under förutsättning att ett såsom hvilande antaget förslag till
ändring af grundlagarnas bestämmelser om den politiska rösträtten varder
i grundlagsenlig ordning slutligen godkändt, antagit vissa förslag till
ändidngar i kommunallagarna med särskild hänsyn till den kommunala
rösträtten. Det är därför af vikt att undersöka, huru den kommunala
rösträtt, som sannolikt snart kommer att träda i tillämpning, förhåller
sig till rösträtten vid prästval.
De nya förslagen, i hvad de afse kommunalbeskattningen på landet,
förete den olikhet mot förut gällande bestämmelser, att fyrktalssättningen
blifvit borttagen och de kommunala skattebidragen förklarats skola å landet
lika väl som i stad utdebiteras direkt i förhållande till den skattskyldiges
bevillning. Äfven röstvärdet kommer därför hädanefter att grundas icke
på fyrktal utan på inkomst. Detta innebär emellertid endast en formell
skiljaktighet. Hufvudsyftet för den föreslagna kommunala rösträttsreformen
är att åstadkomma en begränsning af deras inflytande, hvilka lämna de
största bidragen till bestridande af kommunens utgifter. För landsbygden
ifrågasättes, enligt § 11 i förslaget till lag angående ändring i vissa delar
af förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, att
röstvärdet för en hvar röstägande beräknas i förhållande till den sam¬
manlagda inkomst, för hvilken han är pliktig erlägga kommunalutskylder,
sålunda att honom tillägges visst röstetal för viss inkomst enligt närmare
angifna regler, dock att ej någon må utöfva rösträtt för mer än fyrtio
röster eller i något fall för större antal röster, än som svarar emot en
tiondel af kommunens hela röstetal efter röstlängden. För städerna före¬
slås, enligt § 11 i förslaget till lag angående ändring i vissa delar af
förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 och § 9 i
förslaget till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kom¬
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, att röstvärdet enligt vissa
närmare angifna regler beräknas i förhållande till den sammanlagda in¬
komst, för hvilken stadsutskylder skola erläggas, dock att ej någon må
utöfva rösträtt för mer än fyrtio röster. För såväl stad som land stad-
2B49/o7. Prästvahkommitterades bet. H
82
gas sålunda ett absolut röstmaximum af fyrtio röster och dessutom för
landsbygden ett relativt röstmaximum motsvarande en tiondel af kommu¬
nens hela röstetal efter röstlängden. Att ett relativt röstmaximum fort¬
farande ansetts behöfligt för landsbygden har enligt föredragande depar¬
tementschefens yttrande till statsrådsprotokollet berott därpå, att därförutan
skulle i åtskilliga mindre landskommuner en eller annan af vederbörande
kommuns medlemmar komma att tilläggas högre röstvärde än det, som
på grund af nu gällande bestämmelser finge för honom beräknas. Ett
liknande förhållande hade, enligt hvad departementschefen vidare anförde,
iakttagits äfven i afseende å röstberäkningen i sju af de minsta stads-
kommunerna, men denna förhöjning vore så obetydlig, att departements¬
chefen af anmärkta förhållandet icke funnit sig föranlåten att tillstyrka
införandet af något relativt röstmaximum för stad.
Enligt § 6 i förslaget till lag om ändrad lydelse af vissa uppräknade
paragrafer i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 mars 1862 skall vid omröstning å kyrkostämma fortfarande följas på
landet hvad för kommunalstämma och i stad hvad för allmän rådstuga är
stadgadt i afseende på röstberäkning samt rösträtts utöfning och öfverlå¬
tande på annan person. I förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863, enligt hvars § 5 bland
annat gäller, att tjugu röster utgör det högsta röstetal, som tillkommer
någon inom en församling, ifrågasättes ej någon förändring.
De sålunda föreslagna kommunala rösträttsreglerna komma, om de
blifva upphöjda till lag, lika väl som de nu gällande att omedelbart er¬
hålla giltighet i afseende å prästval, med bibehållande för landsbygden af
de stadgade särskilda begränsningarna, att rösträtt, som tillkommer någon
för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet, icke må åtnjutas för
mer än en femtedel af det röstetal, hvilket eljest bort tillfalla honom en¬
ligt den för omröstning å kyrkostämma gällande röstgrund, och att ej
heller någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet
än eu femtedel och för andra beskattningsföremål än en femtiondel af
församlingens hela röstetal å kyrkostämma. A landsbygden, som frågan
här hufvudsakligen gäller, blir vid sådant förhållande olikheten mellan
röstberäkningen vid prästval och å kyrkostämma visserligen i sak mindre
än förut men dock fortfarande betydlig. Äfven om det vid prästval stad¬
gade relativa röstmaximum för jordbruksfastighet förlorar sin verkan,
kommer säkerligen det relativa röstmaximum för andra beskattningsföre¬
mål fortfarande i många fall att föranleda en reduktion af de å kyrko¬
stämma gällande röstetalen, och bestämmelsen, att rösträtt för andra be¬
skattningsföremål än jordbruksfastighet icke må af någon åtnjutas för mer
83
an en femtedel af hans röstetal å kyrkostämma, har samma inverkan som
förut. Att vid prestval använda de för kyrkostämma gällande röstlängder
torde alltså fortfarande få anses förenadt med allt för stora svårigheter, om
ej jämväl reglerna för rösträtt vid prästval underkastas någon förändring.
I sistnämnda fråga föreligger ej någon framställning från riksdagen,
men obestridligen står den så nära spörsmålet om förenkling af förfärandet
vid prästerliga tjänsters tillsättande, att den i detta sammanhang ej kan
lämnas å sido. Äfven sakliga skäl tala för densammas upptagande
till behandling. Förutom det att röstberäkningen vid prästval på grund
af de olika rösträttsbegränsningarna i kommunalförfattningarna och präst-
valslagen för närvarande är mera invecklad än som kan anses tillfreds¬
ställande från praktisk synpunkt, är det tydligt, att det tidigare förhållandet
mellan rösträtten vid prästval och rösträtten å kyrkostämma blifvit rubbadt
redan genom lagen den 9 november 1900 och förändras än mera, om den
villkorligt beslutade kommunala rösträttsreformen blir genomförd. Då
prästvalslagen antogs, gåfvo de däri stadgade röstmaxima ett ganska kraf¬
tigt uttryck åt den uppfattningen, att personligheten såsom sådan, obe¬
roende af ekonomiska förhållanden, har större anspråk på att få göra sig
gällande vid prästval än i de andra frågor, som äro föremål för kommunernas
beslut. Det i sådant syfte vid prästval för jordbruksfastighet i prästvalslagen
stadgade röstmaximum af eu femtedel utaf församlingens hela röstetal å
kyrkostämma torde emellertid, såsom förut framhållits, väsentligen hafva
förlorat sin betydelse redan genom det 1900 införda allmänna röstmaximum
af en tiondel utaf kommunens hela fyrktal och blir efter de nu föreslagna
förändringarna säkerligen alldeles utan verkan. Under det att de större
jordägarnas röstetal före 1900 års lagändring kunde vara betydligt mindre
vid prästval än å kyrkostämma, torde de framdeles komma att i såväl det
ena som det andra fallet åtnjuta samma röstetal, genom det för den kom¬
munala rösträtten föreslagna absoluta röstmaximum begränsadt till fyrtio
röster. Utvecklingen i fråga om rösträtt för andra beskattningsföremål
har gått i samma riktning. Begränsningen vid prästval till en femtiondel
af församlingens hela röstetal å kyrkostämma blir, sedan röstetalet å kyrko¬
stämma begränsats till fyrtio röster, af underordnad betydelse vid jämfö¬
relse med den tid, då rösträtt fick å kyrkostämma utöfvas med huru högt
röstetal som helst eller i allt fall med det röstetal, som motsvarade fem¬
tusen fyrkar.
Det kan därför ifrågasättas, om icke, jämsides med den fortskri¬
dande kommunala rösträttsbegränsningen, äfven rösträtten vid prästval
bör underkastas en ytterligare begränsning. Häremot kan väl invändas,
att särskild begränsning af rösträtten vid prästval var behöflig på den tid,
84
då den kommunala rösträtten var obegränsad, men att sedan den senare
gjorts till föremål för en så stark begränsning, att den skulle kunna anses
motsvara skäliga anspråk äfven vid prästval, det icke längre funnes någon
anledning till en särskild begränsning af den förra. Om man kunde ställa
sig på denna ståndpunkt, skulle däraf följa, att hvad som är stadgadt för
kyrkostämma skulle å landsbygden liksom i stad utan vidare kunna gälla
äfven i afseende å röstberäkning vid prästval. För den fråga, som varit
utgångspunkten för denna undersökning, nämligen om användande vid
prästval af de för kyrkostämmorna upprättade röstlängder, vore en be¬
stämmelse af detta innehåll obestridligen den mest fördelaktiga, enär där¬
efter något hinder mot ett sådant användande icke gärna kunde möta.
En lagändring i angifna riktning skulle innebära icke blott att sam¬
ma röstmaxima blefve gällande vid prästval och å kyrkostämma utan äfven
ett upphäfvande af den Övervikt i inflytande, som hittills vid prästval
tillkommit jordbruksfastighet, till följd däraf att rösträtt fått utöfvas med
fulla röstetalet endast för sådan fastighet och eljest blott med en femte¬
del af röstetalet. Denna företrädesrätt för jordbruksfastighet har ägt
sin grund, dels däri att prästerskapets aflöning i hufvudsak sedan gam¬
malt utgått och fortfarande utgår från sådan fastighet, dels i det för¬
hållandet att innehafvarna af jordbruksfastighet ansetts i jämförelse med
andra röstberättigade representera ett mera stadigvarande intresse i för¬
samlingens angelägenheter och därför böra äga särskilt inflytande på en
angelägenhet, hvars verkningar kunna sträcka sig ganska långt in i fram¬
tiden. Huruvida det senare skälet äger full giltighet numera, sedan den
fasta egendomen i stor utsträckning blifvit en handels- och spekulations-
vara, kan vara föremål för olika meningar. Hufvudskälet är i alla hän¬
delser det förra, det ekonomiska. Dettas betydelse torde emellertid komma
att försvinna med genomförandet af den nu pågående regleringen af präster¬
skapets aflöning. En af grundprinciperna för prästlöneregleringskommitténs
förslag är, att en för samtliga skattskyldiga gemensam och lika grund för
utgörande af bidragen till prästerskapets aflöning bestämmes och att i
enlighet härmed de församlingsbidrag, som finnas icke böra utgå såsom
personliga afgifter, skola utgöras lika efter, fyrktalet eller bevillningen.
Prästerskapets tionde, som utgjort den form, hvari jordbruksfastigheternas
bidrag till prästerskapet hufvudsakligen utgått, skall enligt förslaget in¬
dragas till statsverket och efter vissa år afskrifvas. I sammanhang härmed
torde det vara fullt berättigadt att låta jordbruksfastigheternas öfvervä¬
gande inflytande på prästval upphöra, så mycket mer som det kan med
skäl ifrågasättas, huruvida ens de nuvarande aflöningsförhållandena inne¬
burit ett hållbart och tillräckligt skäl för en sådan förmån.
85
Det återstår emellertid att tillse, om den föreslagna kommunala röst¬
beräkningen i och för sig kan anses tillfredsställande i afseende å prästval.
Om man förutsätter, att någon rubbning icke skall göras i den nuvaran¬
de principen, att den större förmögenheten bör hafva ett i någon mån
starkare inflytande på sådana val, kommer frågan hufvudsakligen att röra
sig omkring lämpligheten af det föreslagna absoluta röstmaximum af fyr¬
tio röster. Man föres här in på ett område, där någon fast hållpunkt
knappast står att finna. En fordran synes dock med nödvändighet böra
uppställas, nämligen den att begränsningen af rösträtten icke i stort sedt
blir svagare än för närvarande. Hvad landsbygden beträffar torde man
härvid särskilt. hafva att taga hänsyn till den nuvarande bestämmelsen,
att ingen må för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet deltaga
i prästval med större röstetal än en femtiondel af församlingens hela rö¬
stetal å kyrkostämma. Jämfördt med denna bestämmelse innebär ett maxi¬
mum af fyrtio röster tydligen en lika stark eller starkare begränsning i
de församlingar, där hela röstetalet å kyrkostämma uppgår till minst 2,000,
en svagare i de öfriga. Städerna i allmänhet beröras icke af denna fråga,
då den kommunala röstberäkningen, sådan den blir efter rösträttsreformen,
utan vidare får tillämpning vid prästval. Det kan emellertid ifrågasättas,
om icke, därest de i prästvalslagen gifna rösträttsreglerna skola underkas¬
tas förändring, denna bland annat bör gå ut på att åstadkomma åtmins¬
tone en viss enhetlighet på detta område, så att icke i samma utsträck¬
ning som nu en mängd växlande bestämmelser må gälla för särskilda or¬
ter. Med hänsyn härtill erbjuda de af Kungl. Maj:t enligt § 26 mom.
3 i prästvalslagen fastställda röstgrunder för en del städer samt både
stads- och landsförsamling omfattande pastorat i detta sammanhang in¬
tresse. I fråga om själfva rösträtten har i dessa röstgrunder mera sällan
gjorts afvikelse från regeln att rösträtt vid prästval tillkommer den, som
är röstberättigad å kyrkostämma. Den mest anmärkningsvärda afvikelsen
härifrån gäller Göteborg, där alla församlingsmedlemmar, som uppnått
tjugoett års ålder och äro för sig själfva mantalsskrifna, äga rösträtt vid
prästval. I öfrigt torde förtjäna nämnas endast, att i Malmö rösträtt till¬
kommer hvarje församlingsmedlem, som inom stadens kyrkliga område är
påförd skatteafgifter, vare sig under en eller annan benämning, till staten
och kommunen, samt att på några håll rösträtt beror på erläggande af
afgifter till prästerskapet. Vissa röstgrunder innehålla bestämmelser om
relativa röstmaxima, men då dessa, till den del de skilja sig från de
i prästvalslagen och kommunalförfattningarna föreskrifna, i allmänhet afse
att från lokala synpunkter ordna det inbördes förhållandet mellan en stads-
och eu landsförsamling, äro de af alltför speciell natur, för att en redo-
görelse för dera lämpligen här skulle kunna lämnas. Mera allmänt intresse
äga de absoluta röstmaxima, som flerestädes äro stadgade. Äfven i detta af¬
seende intager Göteborg en undantagsställning, i det att där rösterna be¬
räknas lika för alla röstberättigade. I Stockholm är röstmaximum, liksom
å kyrkostämma, 20 röster. De för andra orter fastställda högsta röstetalen
äro följande: i Borgholm 3 röster, i Oskarshamns m. fl. församlingars pa¬
storat 4 röster, i Alingsås stadsförsamling, Landskrona, Luleå, Marstrand,
Sundsvall samt Växjö stads- och landsförsamlingar 5 röster, i Karlskrona,
Lidköping, Mariestad, Sala, Skara m. fl. församlingars pastorat och Väster¬
viks m. fl. församlingars pastorat 6 röster, i Malmö, Norrköping, Alingsås
lands- och tillhörande församlingar, Jönköpings stads östra och västra för¬
samlingar, Kristianstads stadsförsamling samt, i fråga om kyrkoherdeval,
Kristianstads landsförsamling, Lindesberg, Motala stadsförsamling, Nykö¬
pings östra in. fl. församlingars pastorat, Sköfde stadsförsamling och Söder¬
tälje m. fl. församlingars pastorat 10 röster, i Motala landsförsamling,
Sköfde lands- och tillhörande församlingar samt Åmåls stads- och lands¬
församlingar 20 röster, i Kristinehamn 21 röster, i Härnösand 25 röster,
i Trelleborgs m. fl. församlingars pastorat 30 röster, i Uddevalla m. fl.
församlingars pastorat, Umeå, Vaxholm och Vänersborgs in. fl. församlin¬
gars pastorat 100 röster samt i Kristianstads landsförsamling vid komminis¬
tersval 200 röster. I Haparanda pastorats stadsdel torde gälla ett röst¬
maximum af 200 röster.
De anförda siffrorna tala knappast till förmån för att utan vidare gifva
de föreslagna kommunala rösträttsbestämmelserna allmän giltighet vid präst-
val, en tanke, mot hvilken dessutom betänkligheter möta äfven från andra
synpunkter. För deltagande i prästval torde alltså fortfarande böra gälla
delvis andra regler än för rösträtt å kyrkostämma. Så länge denna skilj¬
aktighet är af mera komplicerad natur, i det att äfven för prästval an¬
vändes graderad skala och olika rösträttsbegränsningar alltså skola gemen¬
samt tillämpas, lärer det vara omöjligt att tillmötesgå yrkandet, att kyrko¬
stämmans röstlängder skola begagnas vid prästval eller att upprättande af
röstlängder vid dylika val skall uppdragas åt kommunala myndigheter.
Saken ställer sig dock väsentligt annorlunda, om vid prestval graderad
röstskala ej vidare skulle komma att användas utan lika rösträtt tillkomme
alla röstberättigade, en fråga, som här nedan kommer att upptagas till
särskild behandling.
Äfven oberoende af en sådan förändring torde det emellertid låta
sig göra att, såsom ett domkapitel föreslagit, genomföra den förenkling i
förfarandet vid röstlängdens justering, att denna må förrättas utan upprop.
87
Härigenom bör eu af sevärd förkortning af frågodagsförrättni ligen kunna
åstadkommas.
Från några håll har anförts, att åtgärder vore behöfliga för att på- Påskynda
skynda vallängdens upprättande af vederbörande häradsskrifvare eller ma- längdens
gistrat. Särskild! har Härnösands domkapitel i detta afseende yttrat föl- upprättan
jande. Fn omständighet, som inom Härnösands stift, det nya såväl som
det gamla, rätt ofta i alldeles oskäligt hög grad förlängt tillsättningspro-
ceduren vid prästerliga tjänster, vore att häradsskrifvaren icke i behörig
och rimlig tid inkommit med vallängden och att icke ens upprepade fram¬
ställningar i detta afseende varit tillräckliga att påskynda vallängds insän¬
dande till domkapitlet. Dylik försummelse hade ej sällan utan rimligt
skäl med en eller flera månader förlängt valproceduren. Detta förhållan¬
de hade föranledt Härnösands och Luleå stifts prästmöte till anhållan, att
stiftens domkapitel ville genom underdånig hemställan söka utverka, att
Konungens befallningshafvande måtte erhålla bemyndigande att i hvarje
särskild! fall bestämma den tid, inom hvilken häradsskrifvare skulle af¬
finna vallängden till domkapitlet. Den behöriga tiden måste naturligtvis
blifva olika inom större församlingar med ett större antal valmän och min¬
dre församlingar, inom hvilka valmännens antal kunde utgöra en skäligen
ringa bråkdel af de förstnämndas. Häradsskrifvarnas arbete kunde ock
vara mycket olika under olika tider på året, och äfven denna omständig¬
het borde utöfva inverkan på den tid, som bestämdes för vallängdens iord¬
ningställande. Af dessa skal funne domkapitlet det vara olämpligt, att
en för hvarje fall gällande tid af Kung!. Maj:t bestämdes. Att Konungens
befallningshafvande blefve den, som i hvarje fall bestämde tiden, syntes
af den grund vara lämpligt, att denna myndighet bäst kände de faktorer,
som kunde inverka vid bestämmande af det behöfliga tidsmåttet. Gifvet
syntes vara, att den förändring, som här åsyftades, borde omfatta ej blott
häradsskrifvare utan äfven vederbörande magistrat. — Beredningen vid
nämnda prästmöte hade jämväl föreslagit en anhållan därom, att vederbö¬
rande domkapitel måtte rekvirera vallängd redan vid ledighets kungörande,
men någon sådan anhållan ingår icke i den af mötet gjorda framställnin¬
gen. — En ledamot af Karlstads domkapitel och en kontraktsprost i Luleå
stift hafva ansett önskvärd!, att viss tid bestämdes, inom hvilken vallängd
skulle hållas domkapitlet till hända.
Om häradsskrifvares och magistrats skyldighet att upprätta vallängd
för prästval finnes föreskrift i § 7 af stadgan angående prästval. För hä-
radsskrifvarna finnes dessutom en bestämmelse i ämnet i § 9 af den för
dem gällande instruktion af den 10 november 1855. Enligt § 3 i samma
88
instruktion står häradsskrifvare under Konungens befallningshafvandes
lydnad och bör, med iakttagande af hvad genom instruktionen eller
annorledes är stadgadt, i tjänstens utöfning ställa sig hans föreskrifter till
behörig efterrättelse. Att på grund af sistnämnda stadgande Konungens
befallningshafvande redan nu äger befogenhet att förelägga häradsskrifvare
viss tid, inom hvilken vallängd skall vara afläinnad, förefaller obestridligt.
Om en sådan befogenhet finnes i förhållande till magistrat är möjligen
mera ovisst, men utan tvifvel skall eu från vare sig Konungens befallnings¬
hafvande eller domkapitlet till magistraten ställd anmodan att aflämna val¬
längden inom viss skälig och behöflig tid lända till önskad påföljd.
Skall särskild bestämmelse meddelas, torde den, hvad landet angår,
böra innehålla, att, då behof af vallängd uppstår, domkapitlet skall hos
Konungens befallningshafvande begära införskaffande af sådan från veder¬
börande häradsskrifvare, samt att Konungens befallningshafvande vid val¬
längdens infordrande bör föreskrifva viss tid, inom hvilken den skall vara
aflämnad. För stad åter torde domkapitlet böra äga att direkt hos magi¬
straten anhålla om vallängds upprättande inom tid, som i samband där¬
med angifves, med rätt dock för domkapitlet att, om det så finner lämp¬
ligare, låta rekvisitionen framställas genom Konungens befallningshafvande.
Tillika synes det böra föreskrifvas, att domkapitel skall rekvirera vallängd
samtidigt därmed att tjänsten kungöres till ansökning ledig, på sätt ock
inom Härnösands och Luleå stifts prästmöte blifvit ifrågasatt. Om detta
icke iakttages utan rekvisitionen framställes först senare, kanske samtidigt
med förslagets upprättande, torde domkapitlet icke vara utan en viss skuld
till procedurens försenande. — Skulle, i samband med öfvergång till
en mera personlig rösträtt vid prästval, upprättandet af vallängd uppdragas
åt kommunal myndighet — i hvilket fall, på sätt framdeles vidare om-
nämnes, kyrkorådet torde företrädesvis komma i fråga — förfaller gifvet-
vis nu antydda förslag. _________
Valets för- Slutligen har riksdagen beträffande själfva valsättet anfört, att mot
utan upprop det nuvarande tillvägagåendet med upprop naturligtvis ej något synnerligt
och med slut- funnes att erinra vid prästval inom mindre prästvalsförsamlingar, men att
na sedlar. mec[ afseende på större prästvalsförsamlingar förenämnda valsätt blefve i
hög grad tröttande och besvärligt både för dem, som skulle afgifva, och
för dem, som skulle uppbära röster. Med ledning af erfarenheten från
andra valområden syntes det ej vara omöjligt att finna lämpliga utvägar
till nödig förändring äfven i detta hänseende.
En förändring i nu angifna riktning har tillstyrkts af flertalet myndig¬
heter, nämligen domkapitlen i Linköping, Strängnäs, Västerås, Lund, Göte-
89
borg, Karlstad, Härnösand och Luleå, åtskilliga präster i Skara stift, två
kontraktsprostar i Strängnäs stift, Härnösands och Luleå stifts prästmöte,
en kontraktsprost i Luleå stift samt prästerna inom två kontrakt af Visby
stift. Några myndigheter hafva emellertid särskilt betonat, att föränd¬
ringen borde afse endast större församlingar. Visby domkapitel har för¬
klarat, att om något mera lämpligt och lika betryggande valsätt som det
nuvarande med upprop kunde utfinnas, domkapitlet naturligtvis intet hade
att erinra mot dess införande. Förslaget har afstyrkts af Uppsala, Skara,
Växjö och Kalmar domkapitel samt åtskilliga präster inom Skara stift.
Bland dem, som tillstyrkt en förändring, hafva några yttrat sig om den
riktning, hvari denna borde gå, och därvid ifrågasatt hufvudsakligen, att
på landet de särskilda byalagen och i stad kvarteren skulle uppropas i
ordningsföljd, samt att deras närvarande röstberättigade medlemmar efter
att hafva framträdt till valbordet skulle uppgifva sina namn och afgifva
sina röster. Till stöd för de afstyrkande yttrandena har väsentligen an¬
förts följande. Det nu stadgade valsättet vore lämpligt för flertalet af
rikets församlingar. För de öfriga funnes redan på grund af § 30 mom.
2 i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster möjlighet att genom
särskildt förordnande af Kungl. Maj:t erhålla annat för dem bättre afpas-
sadt valsätt. Det vore mera ändamålsenligt, att frågan äfven framdeles
gjordes till föremål för pröfning i särskilda fall, än att allmänna bestäm¬
melser utfärdades för de församlingar, som icke funne den nuvarande ord¬
ningen för sig fördelaktig. Med afseende äfven därå att prästval i regel
icke synnerligt ofta återkomme inom samma församling, hvarför det måste
kännas mindre tungt att underkasta sig de med nuvarande valsätt för¬
knippade olägenheter, vore det bäst att förblifva vid den ordning, som
för närvarande ägde rum och som visat sig medföra den beaktansvärda
förmånen, att nu sällan eller aldrig besvär förekomme på den grund att
någon icke kommit i tillfälle att begagna sin rösträtt.
Angående upprop vid prästval finnes i § 30 mom. 2 prästvalslagen
stadgadt, att valförrättaren uppropar de röstägandes namn i den ordning,
hvari de i den justerade vallängden förekomma. Vid uppropet framträder
till valbordet en hvar väljande för sig att sin röst på någon af de före¬
slagna afgifva. År röstägandes namn två gånger uppropadt, utan att han
själf eller ombud för honom framträdt, har han sin rösträtt förlorat.
Enligt den ursprungliga lydelsen af detta lagrum fanns ej något
undantag från dessa bestämmelser, hvilka i fråga om själfva uppropet
hade sin motsvarighet redan i prästvalsförordningen af den 5 juni 1739
och med hänsyn till den för försummelse af uppropet stadgade påföljd i
prästvalsförordningen af den 1 april 1843. Genom lagen den 21 septem-
2649/o7. PrästvaUkommitterades bet. 12
90
ber 1888 tillädes emellertid ett andra stycke af innehåll, att angående
ordningen för afgifvande af röster vid prästval i församling, där i följd
af folkmängdens storlek nämnda bestämmelser icke kunde bekvämligen
tillämpas, ägde Konungen, där lian funne nödigt, annorlunda förordna.
Sedermera infördes genom lagen den 14 oktober 1898 i såväl första som
andra stycket bestämmelser om hustrus rösträtt, då mannen är från¬
varande, och erhöll lagrummet härigenom sin nuvarande lydelse.
Den Konungen tillerkända rätt att medgifva undantag från reglerna
om upprop har i flera fall begagnats. Sådana undantag äro nämligen
beviljade för samtliga territoriella församlingar i Stockholm och Göte¬
borg; Malmö församlingar; Gäfle vid val af kyrkoherde; Eskilstuna, Kloster och
Fors församlingars pastorat; Karlskrona; Lunds stads- och landsförsamlingar;
samt Nyköpings västra och Nikolai församlingars pastorat. För Stockholm gäl¬
ler: att prästval må förrättas utan upprop; att det må under vederbörande
valförrättares omedelbara ledning förrättas på flera efter församlingens
rotar eller kvarter indelade afdelningar; att valet skall äga rum under de
timmar, som af valförrättaren utsättas och behörigen kungöras; att vid
valtillfället de röstande böra i den ordning, i hvilken de till valbordet
framträda, hvar för sig rösta; samt att, när den för valets förrättande ut¬
satta tid är till ända, dörrarna till kyrkan skola stängas, men alla dess¬
förinnan i kyrkan inkomna röstägande lämnas tillfälle att i omröstningen
deltaga; börande genast efter omröstningens slut dörrarna ånyo öppnas.
I de öfriga nämnda församlingarna utom Malmö och Lund gälla i hufvud¬
sak liknande regler. Beträffande Malmö åter är stadgadt: att upprop en¬
ligt vallängden af hvarje röstägandes namn icke skall äga rum utan upp¬
rop allenast ske af de till församlingen hörande kvarter i den ordning,
hvari de i den justerade vallängden förekomma; att vid uppropet de röst¬
ägande, som enligt vallängden tillhöra det kvarter, som uppropats, skola
framträda till valbordet, en hvar väljande för sig, att sin röst afgifva; att
röstberättigad, som, sedan det kvarter, till hvilket han hör, blifvit till
nummer och benämning två gånger uppropadt, ej därvid själf eller genom
ombud framträdt och anmält sig, skall hafva sin rösträtt förlorat; att delar
af stadens område, som icke äro i kvarter indelade, skola uppropas med
de benämningar och efter den gruppering, som förekommer i vallängden;
samt att förslag till gruppeidng och benämning af dylika områden skall,
om så erfordras, uppgöras af kyrkorådet och insändas till den, som har
att vallängden upprätta, hvarvid bör tillses, att folkmängden inom sådan
grupp ej blifver större än som inom kvarteren i staden är allmänt, och
att, så vidt möjligt är, förut brukliga benämningar bibehållas. De för
Lund meddelade bestämmelserna skilja sig härifrån hufvudsakligen däri,
91
att upprop skall ske af de till församlingarna hörande nummer och littera
i den ordning, hvari de i den justerade vallängden förekomma. Det är
alltså två olika principer, som blifvit följda vid dessa undantag: dels
har uppropet alldeles borttagits, dels har detsamma endast inskränkts, så
att det icke skall omfatta de röstberättigade utan allenast kvarter eller
husnummer och littera.
Frågan om förändring af bestämmelserna i detta ämne var föremål
för behandling äfven vid 1902 års riksdag. 1 eu inom andra kammaren
väckt motion föreslogs då, att riksdagen skulle i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för riksdag och kyrko¬
möte af förslag till sådan ändring af § 30 prästvalslagen, att andra mo¬
mentets sista stycke utbyttes mot bestämmelser af hufvudsaklig innebörd,
att det måtte vara röstberättigade tillåtet att själfva afgöra, huruvida de
ville vid prästval rösta utan upprop i den ordning de anlände till kyrkan
och framträdde till valbordet, samt att vidtaga vissa andra anordningar
för underlättande af rösträttens utöfvande. Hvad som med motionen åsyf¬
tades utvecklades närmare så, att de nya bestämmelserna borde erhålla
ungefär nedanstående innehåll. Då minst tio röstägande inom eu försam¬
ling hos dess kyrkoherde väckte fråga om prästvals förrättande utan upp¬
rop, skulle kyrkoherden vara skyldig att sammankalla de vid prästval röst¬
berättigade inom församlingen för att i ärendet besluta. I fall förslaget
då blefve, vid omröstning per capita, antaget af mer än hälften af de när¬
varande, skulle beslutet anmälas hos domkapitlet och träda i kraft vid det
val, som inträffade näst efter två månader från det anmälan hos dom¬
kapitlet gjordes. Förändringen skulle sedan gälla för en tid af minst fem
år, hvarefter beslut om dess upphörande skulle kunna fattas på lika sätt
som om dess införande. Biträdande valförrättare skulle i mån af valaf-
delningarnas antal utses af vederbörande. Den ökning i kostnaderna för
valet, som kunde uppstå, skulle gäldas af församlingen. Till stöd för för¬
slaget lämnades en del uppgifter om den tidsutdräkt, som i större för¬
samlingar vållades af det nu i allmänhet tillämpade förfarandet, och an¬
fördes vidare bland annat följande. Huruvida det skulle röstas efter upp¬
rop eller utan upprop vore icke en fråga af den vikt, att Kungl. Maj:t
borde behöfva i de särskilda fallen besväras med dess afgörande; och då
såsom en följd af den stigande upplysningen själfstyrelse i andra afseen-
den mer och mer medgifvits åt kommunerna, hvilkas medlemmar också i
fråga om erfarenhet af och vana vid allmänna val stode på en helt annan
ståndpunkt än deras förfäder gjorde, då bestämmelse om prästvals för¬
rättande medelst upprop inkom i lagstiftningen, borde hinder ej möta mot
en så beskaffad förändring. Syftet med uppropets införande hade förmod-
92
ligen varit att bringa reda och ordning i valförrättningen. Antagligt vore
också, att bestämmelserna i detta afseende under gångna tider verkat åt¬
skilligt godt, men numera hade erfarenheten från andra allmänna val gif-
vit vid handen, att fullständig ordning och reda kunde vinnas äfven utan
upprop. Med den nuvarande valanordningen vore det vidare mången
gång faktiskt omöjligt för en röstägande att deltaga i prästval. Särskildt
gällde detta sådana, som äfven å söndag vore bundna af sitt arbete, t. ex.
tjänstemän och betjänte vid järnväg, post och telegraf. De kunde icke
under den brådaste delen af dagen lämna sin tjänstgöring för att under
timtal stå i kyrkan och vänta på ett upprop. — Lagutskottet i sitt öfver
motionen afgifna utlåtande medgaf, att tillämpningen af gällande bestäm¬
melser om ordningen för afgifvande af röster vid prästval lätt föranledde
ganska stor tidsutdräkt. Några synnerliga olägenheter häraf hade dock
egentligen visat sig endast i de större städerna. Nuvarande föreskrifter
erbjöde dessutom oförnekliga fördelar genom sin enkelhet och klarhet samt
lättheten att öfvervaka, att allt tillginge i laga ordning, fördelar, hvilka
icke borde utan vidare uppoffras för vinsten af eu ökad skyndsamhet. I
de fall, då på grund af folkmängdens storlek verklig svårighet mötte att
tillämpa dessa föreskrifter, syntes den Konungen tillkommande befogenhet
att förordna om annat sätt för prästvals förrättande göra tillfyllest. Den
Konungen härutinnan tillagda pröfningsrätt borde enligt utskottets mening
bibehållas. Utskottet afstyrkte därför motionen. I en vid utlåtandet fo¬
gad reservation uttalades emellertid den uppfattning, att motionen borde
i så måtto beaktas, att riksdagen i anledning af de föråldrade former,
hvarunder rösträtten vid prästval för närvarande utöfvades, borde påkalla
utarbetande af förenklade och ej på tillfälliga pröfningar beroende bestäm¬
melser i detta ämne; och hemställdes, att riksdagen skulle hos Kungl.
Maj:t i skrifvelse anhålla om utarbetande af förenklade bestämmelser an¬
gående tillvägagåendet vid prästval. — Första kammaren godkände ut¬
skottets hemställan utan votering, men andra kammaren biföll reservationen
utan votering.
Om man får draga någon slutsats af den kortfattade motiveringen
till den reservation, som 1902 biträddes af riksdagens andra kammare,
skulle den begärda förenklingen af valsättet enligt riksdagens mening böra
gå ut på icke att skapa ökad lättnad för erhållande af ett annat valsätt i
de församlingar, där olägenheterna af de nuvarande bestämmelserna vore
särskildt starkt framträdande, utan att åstadkomma valregler, hvilka med
fördel kunde tillämpas öfverallt, och från hvilka några undantag genom
särskilda beslut alltså icke behöfde medgifvas. Det torde också böra er¬
kännas, att en sådan lösning af frågan är att föredraga framför såväl den
93
Kungl. nu tillkommande pröfningsrätt som en rätt för församlingarna
att inom vissa gränser själfva bestämma valsättet.
Hvad nu själfva saken beträffar, synes det icke med skäl kunna
förnekas, att det nuvarande valsättet åtminstone delvis är byggdt på förut¬
sättningar, hvilka icke äga motsvarighet i verkligheten. Om en församlings
röstägande medlemmar mangrant eller åtminstone till det öfvervägande
flertalet deltaga i ett prästval, är upprop af dem efter röstlängden må¬
hända det bästa sättet att bringa ordning i omröstningen och så snart
som möjligt föra densamma till slut. Än mera var detta händelsen, så
länge man hade att göra med en valmenighet, ovan vid offentliga förrätt¬
ningar och i behof af noggrann handledning i formerna för desamma.
Helt annat blir förhållandet, då endast ett mindre antal vill begagna sin
rösträtt. Allt det arbete, som nedlägges på upprop och förnyadt upprop
af öfriga röstägandes namn, är då förspilldt, och den tid, som åtgår här¬
för, medför endast en förlängd väntan för dem, som önska afgifva sina
röster. Säkerligen har det funnits den tid, då i vårt land upprop vid
prästval allmänt var berättigadt och kanske äfven behöfligt, och ännu torde
på landsbygden finnas församlingar, där denna valform är fördelaktig.
Men lika säkert torde vara, att detta numera icke i allmänhet är händel¬
sen. I äldre tider, då församlingsborna mera flitigt och endräktigt be¬
sökte kyrkorna, fanns nog också fastare grund för det betraktelsesätt, som
vill i prästvalet se en högtidlig religiös akt, i hvilken församlingen såsom
sådan bör deltaga från början till slut. För detta betraktelsesätt var upp-
ropsformen lämplig.
Om det nuvarande förfarandet alltså i stort sedt erkännes såsom
föråldradt, uppstår frågan huruvida det låter sig göra att för detsamma
finna en ersättning, som kan anses allmänt tillfredsställande. Härom lär
kunna sägas, att numera anledning saknas, hvarför icke äfven prästvalet skulle
kunna ikläda sig de enklare former, som länge tillämpats för andra val
af mången gång lika stor vikt. Förfarandet vid prästval synes sålunda i
denna del lämpligen kunna bringas till öfverensstämmelse med hvad som
gäller för de politiska och kommunala valen.
Af dem, som motsatt sig borttagandet af upprop vid prästval, har
stundom till stöd för deras uppfattning anförts, att hvarje annat förfarande
vore förenadt med svårigheter, så länge dylika val skulle verkställas öppet.
Om detta skäl är vidare betydelsefullt kan lämnas därhän. Tydligt är
dock, att frågan om rösters afgifvande öppet eller med slutna sedlar nära
sammanhänger med frågan om valsättet i öfrigt. En reform af valsättet
i syfte att göra detsamma mera tidsenligt kan icke gärna sättas i verket
utan att därvid äfven det spörsmålet framträder, huruvida den i § 30 mom. 1
94
af prästva Islägen meddelade bestämmelsen, att valet skall öppet verkställas,
är förtjänt af att bibehållas.
Riksdagens Att nu upptaga detta senare spörsmål till samtidig behandling före-
denri/lmars^eT S;l mycket mer lämpligt och nödvändigt, som äfven i detsamma
1906 om slu- föreligger en framställning från riksdagen. 1 skrifvelse den 31 mars
tenin™rvid 1906 anhöll nämligen riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda och
prästval. för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i lagen angående till¬
sättning af prästerliga tjänster, att prästval skulle, där så äskades, för¬
rättas med slutna sedlar. Till stöd för denna framställning anfördes,
att riksdagen icke kunde finna tillräckliga grunder föreligga, hvarför vid
val af präst den öppna omröstningen ovillkorligen skulle användas, under
det att det eljest, jämväl i kommunala förhållanden, vore en allmän grund¬
sats, att val, där så äskades, skulle ske med slutna sedlar. Det syntes
ock icke kunna bestridas, att till följd af den öppna omröstningen vid
prästval en obehörig påtryckning på de väljande kunde förekomma, och
det kunde äfven för mången vara förenadt med ett visst obehag att be¬
höfva offentligen tillkännagifva sin mening i en sådan angelägenhet som
val af själasörjare. Ej heller kunde det anses främja det goda förhållande,
som borde råda mellan prästen och hans församlingsbor, att prästen kunde
erhålla kännedom om hvilka som understöd! eller motarbetat hans val. I
kyrkostämmoförordningen, som i viss mån vore en kyrklig författning,
hade från början varit föreskrift, att val skulle ske öppet, men år 1880
hade härutinnan gjorts förändring, så att numera val å kyrkostämma
skulle, där så äskades, förrättas med slutna sedlar. Riksdagen ville ock
erinra, hurusom vid val inom det politiska området den slutna omröst¬
ningen vore föreskrifven.
På grund af Kungl. Maj:ts remiss den 17 maj 1907 hafva samtliga
domkapitel i riket, Stockholms stads konsistorium och hofkonsistoriet af¬
gift utlåtanden öfver denna framställning. Densamma har därvid till¬
styrkts af domkapitlen i Uppsala, Linköping, Strängnäs, Västerås, Växjö,
Göteborg, Lund, Karlstad, Härnösand och Luleå, Stockholms stads konsisto¬
rium och hofkonsistoriet. Lunds domkapitel har dock framhållit, att dom¬
kapitlet ej förbisåge, att den slutna omröstningen vid prästval kunde
komma att medföra vissa olägenheter samt oftare än hittills gifva anled¬
ning till besvärs anförande öfver valförrättningen och till dennas upp¬
häfvande. Hofkonsistoriet har likaledes erinrat om de olägenheter, som
kunde medfölja den föreslagna förändringen särskilt vid besvär öfver
valförrättning. Domkapitlet i Skara har anfört, att ehuru domkapitlet
icke kunde tillmäta den ifrågavarande förändringen, hvilken i de flesta
fall skulle för prästvalsförrättningarna medföra vida längre tidsutdräkt
95
än nu vore fallet, någon större betydelse, domkapitlet dock, enär sluten
omröstning vore medgifven vid andra liknande val, icke ville erinra
något mot bifall till riksdagens förslag, under förutsättning att så¬
dana förändringar vidtoges i gällande bestämmelser om prästval, att
dessa förrättningar vunne både förenkling och tidsbesparing. Domkapitlet
i Visby har under erinran, att en allmän grundsats för öfrigt vore, att
val, där så äskades, skulle ske med slutna sedlar, samt att erfarenheten
gifvit vid handen, att den öppna omröstningen vid prästval stundom gåfve
anledning till vissa beklagliga missförhållanden, som i någon mån syntes
kunna förebyggas genom sluten omröstning, tillkännagifvit, att domkapitlet,
ehuru det principiellt kände sig mera tilltaladt af öppen än sluten om¬
röstning, likväl på anförda grunder ansåge sig ej höra afstyrka en sådan
lagändring, som här blifvit ifrågasatt. Endast domkapitlet i Kalmar har
afstyrkt framställningen. Till stöd härför har yttrats, att domkapitlet icke
ville frånkänna de i riksdagens skrifvelse åberopade grunder afseväi’d be¬
tydelse, men dock ansåge de skäl, som antagligen varit bestämmande för
den nuvarande lagstiftningen om formen för prästval, vara af större och
mera afgörande vikt. Det vore i högsta grad nödigt, att en i det kyrk¬
liga församlingslifvet så ingripande förrättning som prästval uppbures af
verklig ansvarskänsla. Den nuvarande lagstiftningen, som ålade hvarje
valman att själf eller genom ombud offentligen träda fram och afgifva
sin röst, vore i högre grad än den af riksdagen ifrågasatta ägnad att
stärka denna känsla. Dessutom kunde icke nekas, att genom den slutna
omröstningen prästvalets resultat blefve mera oberäkneligt. Då det under
pågående prästval med öppen omröstning visade sig, att valstriden faktiskt
stode mellan två på förslaget uppförda prästmän, hindrades däraf mången
valman från att bortkasta sin röst på den tredje kandidaten, på hvilken
han från början på grund af personliga sympatier måhända företrädesvis
tänkt rösta. Dessutom borde icke förbises, att hvad som enligt riksdagens
skrifvelse afsåges med den slutna omröstningen lätteligen blefve illuso¬
riskt, enär eu uppmärksam iakttagare af de röstetal, som vid röstlängdens
justering tillerkändes de olika valmännen, kunde vid röstsedlarnas öpp¬
nande i manga fall, särdeles då det gällde de större röstetalen, utan svå¬
righet sluta sig till, hvilken valmannen varit. En reservant inom Strängnäs
domkapitel har under uttalande af den åsikt, att den ifrågasatta föränd¬
ringen vore af ringa betydelse, och att syftet med densamma i många fall
endast ofullständigt skulle vinnas, vidare framhållit bl. a., att sluten omröst¬
ning, om den ansåges önskvärd vid valet, dock måste anses mer behöflig vid
omröstning till kallande af fjärde profpredikant, där äfven syftet skulle
fullständigt vinnas, då hvarje röstande hade endast en röst.
96
Föreliggande fråga, som upprepade gånger förevarit vid riksdagarna,
är sålunda fortfarande föremål för olika meningar, men den uppfattningen,
att tvånget till användande af öppen omröstning vid prästval bör upphöra,
synes dock numera hafva bestämd Övervikt äfven bland kyrkans högsta
målsmän. Att här närmare redogöra för de skäl, som vid olika tillfällen
anförts för de skilda ståndpunkterna i denna fråga, skulle föra för långt
och vore säkert icke till något större gagn. Det torde endast vara lämp¬
ligt att nämna några ord beträffande den af Lunds domkapitel, som till¬
styrkt framställningen, i afseende å densamma gjorda erinran, att den
slutna omröstningen kunde komma att oftare än hittills gifva anledning
till besvärs anförande öfver valförrättningen och till dennas upphäfvande.
Domkapitlet torde härvid bland annat hafva haft sin uppmärksamhet riktad
därpå, att den öppna omröstningen utgör en förutsättning för tillämpningen
af vissa bestämmelser i § 34 mom. 2 och 3 af prästvalslagen. Dessa
moment lyda så:
»2. Har röst afgifvits af obehörig person, eller någon af de i röst-
längden upptagna icke blifvit vid valet behörigen uppropad, eller rösträtt
blifvit någon olagligen vägrad, och har valets utgång kunnat af någon af
dessa omständigheter bero, vare valet ogillt.»
»3. Är röst, som afgifvits af behörig person, för högt eller för
lågt beräknad, göre domkapitlet rättelse i röstberäkningen.»
Därest röst afgifvits af obehörig person, är alltså valet ogillt, om
dess utgång kunnat af denna omständighet bero. För att bedöma detta
kan det emellertid ofta vara af vikt att veta, huru den obehörige röstat,
och som kännedom härom endast kan finnas vid öppen omröstning, blir
det vid den slutna omröstningen flere fall, då ett val på grund af denna
bestämmelse måste förklaras ogillt, än vid den öppna. Stadgandet i mom.
3 kan icke tillämpas annat än vid öppen omröstning och måste vid sluten
omröstning, därest graderad röstskala bibehålies, utbytas mot föreskrift i
likhet med föregående moment, att om röst, som afgifvits af behörig per¬
son, är för högt eller för lågt beräknad och valets utgång kunnat af denna
omständighet bero, valet är ogillt. Äfven häraf föranledes ökad möjlighet,
att val skall behöfva upphäfvas. Om alla röster komma att räknas lika,
bör sistnämnda stadgande tydligen utgå. — Det sålunda anförda,
hvilket ofta förut vid olika tillfällen framhållits såsom skäl för bibe¬
hållande af öppen omröstning, är gifvetvis riktigt, men det visar endast,
hvad ingen torde bestrida, att också den öppna omröstningen har sina
fördelar. Dessa äro, liksom olägenheterna, i hufvudsak desamma vid präst¬
val som vid andra val, och då de icke vid andra val kunnat leda till stad¬
gande af öppen omröstning, torde redan häri ligga tillräcklig anledning,
97
hvarför bestämmelsen därom vid prästval icke bör bibehållas. Härtill
kommer, att särskilt en olägenhet, som är förenad med de öppna valen,
gör sig vid prästval starkare gällande, än den skulle göra vid kanske
något annat val. Det erkännes ju allmänt, att en viktig förutsättning för
framgång i den prästerliga verksamheten är, att ett förtroendefullt och
välvilligt förhållande råder mellan prästen och församlingsmedlemmarna,
men, såsom riksdagen ock framhållit, kan ett sådant förhållande i fråga
om de församlingsmedlemmar, som röstat på någon annan än den välde,
motverkas däraf, att denne har tillfälle att härom taga kännedom. Vis¬
serligen kan sägas, att, så länge graderad röstskala tillämpas, det äfven
vid sluten omröstning stundom är möjligt för de vid omröstningen när¬
varande att utröna, huru en eller annan röstat, men denna möjlighet är
dock försvinnande liten mot den, som vid öppen omröstning tinnes nedlagd
i den bland kyrkans handlingar förvarade röstlängden.
Om nu den gällande bestämmelsen i detta ämne skall ändras, upp¬
står vidare den frågan, huruvida det bör stadgas, att valet skall förrättas
med slutna sedlar, eller om eu viss bestämmanderätt i ämnet skall tiller¬
kännas de väljande. Riksdagen har föreslagit, att valet skall, där så äskas,
förrättas med slutna sedlar, en regel, öfverensstämmande med den, som
gäller å kommunalstämma och vid allmän rådstuga samt efter 1880 äfven
å kyrkostämma. Det kan förtjäna erinras, att för andra kommunala val
finnas olika stadganden. Sålunda skall hos stadsfullmäktige, såväl i Stock¬
holm som i andra städer, val förrättas med slutna sedlar, så snart om¬
röstning begäres, och skola medelbara val till landstingsmän liksom val
i landstinget alltid ske med slutna sedlar. För alla politiska val äro slutna
sedlar föreskrifna. — Det vill synas, som om en bestämmelse i den af riks¬
dagen angifna riktning knappast vore fullt lämplig i förevarande fall.
Mot densamma finnes ej något att invända t. ex- vid en kommunalstämma,
där det kan förutsättas, att alla, som vilja begagna sin rösträtt vid ett
val, äro från början närvarande vid valet. Alla hafva då lika möjlighet
att få sluten omröstning till stånd, om de så önska. Vid ett prästval
finnes icke berörda förutsättning, utan sträfvandena gå tvärtom ut på att
den enskilde röstberättigade skall behöfva offra så liten tid som möjligt
på valet och kunna afgifva sin röst på den tid af dagen, som är för
honom lägligast. 1 denna frihet skulle ett intrång göras, om han behöfde
inställa sig vid valförrättningens början för att äga visshet om att erhålla
den slutna omröstning, som han kanhända ansåge önskvärd. I de allra
flesta fall skulle säkerligen någon röstberättigad anlita denna utväg, och
sluten omröstning komme nog därför nästan alltid att användas. Eljest
skulle den eller de, som tillfälligtvis vore närvarande vid valförrättningens
*B4e/o7. Prustvalsl-ommitterades bet. 13
98
början, i denna fråga bestämma för samtliga röstberättigade. Om sluten
omröstning skall bero af särskildt yrkande, torde det därför hellre böra
stadgas, att sådant yrkande må framställas å frågodagen. Men äfven här¬
med äro olägenheter förbundna, och det synes då bättre att icke medgifva
någon annan valform än den, för hvilken i regel öfvervägande skäl torde
tala, nämligen omröstningen med slutna sedlar.
Äfven den betänklighet mot borttagande af upprop vid prästval,
som man funnit i den öppna omröstningen, torde alltså kunna och böra
undanröjas, och om så sker synes man vara fullt oförhindrad att öfvergå
till dylika vals förrättande utan upprop. De bestämmelser om valförrätt¬
ningen, som då blifva behöfliga, lära lämpligen kunna afmattas i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt om ordningen för
rösters afgifvande vid prästval inom territoriell församling i Stockholm,
och detta äfven i det afseendet att möjlighet beredes valförrättaren att,
då han så finner nödigt, anordna valet på två eller flera efter församlingens
lokala indelning bestämda afdelningar, under iakttagande af det förfarande,
som angifves i motiven till § 2 i prästvalsstadgan.
För underlättande af omröstningen med slutna sedlar synes det sär¬
skildt böra föreskrifvas, att valförrättaren skall tillse att genom kyrkorådets
försorg tryckta valsedlar upptagande namnen på de personer, som vid
valet få komma ifråga, skola finnas att tillgå vid valtillfället.
Om valet skall förrättas med slutna sedlar och utan upprop, måste
ändring ske i den ordning, som nu gäller för hustru, hvilken, där mannen
ej begagnar sin rösträtt, vill i dennes ställe rösta. I detta afseende inne¬
håller § 30 mom. 2 i prästvalslagen, att om röstägandes namn blifvit två
gånger uppropadt, utan att han själf eller ombud för honom framträdt,
har han förlorat sin rösträtt, men att om den röstägande är gift man, hans
hustru må framträda och i hans ställe rösta, därest hon är välfrejdad
samt ej är främmande religionsbekännare eller har till utträde ur svenska
kyrkan sig anmält. Kunna i följd af folkmängdens storlek bestämmelserna
om upprop icke bekvämligen tillämpas, äger Konungen, där han finner
nödigt, annorlunda förordna, med särskild föreskrift huru hustru, där ej
mannen begagnar sin rösträtt, må i hans ställe rösta. Där val får för¬
rättas utan upprop, har plägat föreskrifvas dels att, om vid valtillfället
kvinna anmäler sig vilja såsom hustru till röstägande man, hvilken ej be¬
gagnat sin rösträtt, utöfva sådan i hans ställe och därvid, därest förhållan¬
dena icke äro kända, med prästbevis styrker, ej mindre att hon är i äk¬
tenskap med honom förenad än äfven att hon är välfrejdad samt ej är
främmande religionsbekännare eller har till utträde ur svenska kyrkan
anmält sig, valförrättaren skall genom tydlig efterfrågan förvissa sig därom
9!»
att mannen icke är tillstädes och vill själ!’ rösta, dels ock att, sedan hustrun
röstat, härom skall föras särskild anteckning, och att, därest inom den för
afgifvande af röster bestämda tid mannen icke begagnat sin rösträtt, det
honom tillkommande röstetal skall vid hans namn införas i vallängderna
med anteckning att hustrun röstat. De sålunda meddelade föreskrifterna
torde äfven framgent knnna tillämpas med iakttagande af de förändringar,
som påkallas däraf, att valet skall förrättas med slutna sedlar.
I ett uppgjordt förslag till stadga angående prästval i Göteborgs stads
församlingar har under förutsättning, att sluten omröstning införes, före¬
slagits, att hustru skall förete bevis antingen af mannen, att han ej själf
vill utöfva sin rösträtt, eller af annan trovärdig person, att mannen vid
tillfället befinner sig å annan ort. Om fullmakt är här ej fråga, utan
därom skola särskilda regler gälla. Att hustrun dock skall förete skriftligt
bevis af ett eller annat slag för att få utöfva mannens rösträtt, är en
fordran, som lätt kan föranleda svårigheter. Det förefaller då lämpligare
att stadga i hufvudsak följande. Sedan valförrättaren genom tydlig efter¬
frågan förvissat sig därom, att mannen icke är tillstädes och själf vill
rösta, inlägger han hustruns röst i ett kuvert, som tillslutes och förses
med påskrift om mannens namn och hemvist. Begagnar sig mannen ej
inom den för afgifvande af röster bestämda tid af sin rösträtt, skall val¬
sedeln uttagas och vid mannens namn i vallängden införas anteckning,
att hustrun röstat.
En fråga, som står nära ofvan behandlade spörsmål angående valsättet
vid prästval, är den, huruvida och under hvilka villkor rösträtt vid dy¬
lika val må utöfvas genom fullmakt. En inskränkning i rätten att rösta
genom fullmakt, hvarom framställningar gjorts af såväl allmänna präst¬
föreningen som Stockholms stads konsistorium, torde kunna ske äfven med
bibehållande af nu gällande grunder för prästerliga tjänsters tillsät¬
tande, men synes dock denna fråga lämpligare upptagas till behandling
i sammanhang med förslaget att öfvergå till mera personlig rösträtt vid
prästval.
100
Förändring i gällande hufvudgrunder för tillsättning af prästerliga tjänster.
Såsom den ofvan lämnade redogörelsen utvisar, gå de af riksdagen
gjorda framställningarna icke ut på någon rubbning af de nuvarande
hufvudgrunderna för prästerliga tjänsters tillsättande, utan afse de endast
förändringar af mera yttre och formell natur. Bland de hörda myndig¬
heterna har också delvis framträdt tvifvel, huruvida genom dessa förän¬
dringar någon verklig och väsentlig förbättring skulle kunna åstadkommas.
Uppsala domkapitel har sålunda uttalat den mening, att de af riksdagen
antydda förenklingarna endast i ringa mån kunde åstadkomma verkliga
fördelar. Eu kontraktsprost i Skara stift har yttrat, att de föreslagna än¬
dringarna vore, om de komme till utförande, dock af mycket ringa värde.
Önskligt vore, att förbättringar i hufvudsak, d. v. s. i själfva det prästerliga
befordringsväsendet, kunde komma till stånd, att patronatsrätten borttoges,
att de regala pastoraten blefve konsistoriella, eller att åtminstone 1843
års lag angående kallelse till fjärde profpredikant åter infördes, hvarigenom
de mest skriande missförhållandena skulle upphäfvas. Det sista yttrandet
afser antagligen det förhållandet, att enligt förordningen om prästval den 1
april 1843 rätt till kallande af fjärde profpredikant fanns endast i regala
pastorat. En annan kontraktsprost i samma stift har likaledes framhållit,
att de af riksdagen såsom exempel omnämnda reformerna vore af ringa
vikt. Västerås domkapitel, som erinrat om, att åtskilliga från olika håll
framträdande yrkanden på mera vidtgående, äfven principiella, förändringar
i gällande befordringslagar för prästerskapet vore af beskaffenhet att för¬
tjäna allvarligt beaktande, har förklarat, att dess förordande af vissa delar
i riksdagens förslag skett i förhoppning, att hvad som i förenämnda yr¬
kanden kunde vara berättigadt icke skulle åsidosättas på grund af de ifråga¬
satta mindre reformernas genomförande. Visby domkapitel har under ut¬
talande af den uppfattning, att vissa bland de af riksdagen upptagna frå¬
gorna vore af så underordnad betydelse, att det näppeligen vore skäl att
blott för dem vidtaga några lagändringar, vidare anfört, att skulle härut¬
innan andra bestämmelser än de gällande anses vara särskildt af behofvet
påkallade, dessa syntes böra tagas under ompröfning först i samband med en
101
efter domkapitlets mening behöflig väsentlig omarbetning af de prästerliga
befordringslagarna i deras hufvudprinciper. Visby södra kontrakts präster
framhålla äfvenledes, att många andra och viktigare förändringar i de för
prästerskapet härda och delvis föråldrade befordringslagarna behöfva tagas
under öfverväga 11 d c.
Framställning om mera djupgående förändringar i de prästen-liga be¬
fordringslagarna har nu också gjorts från annat håll, nämligen af all¬
männa svenska prästföreningen, enligt uppgift omfattande större delen af det
svenska prästerskapet. I sin skrifvelse till Kung!. Maj:t i september 1907 har
denna förening hemställt, det täcktes Kung]. Maj:t låta genom sakkunniga
utreda, huru nu gällande prästvalslagar borde reformeras för vinnande af
en mera tidsenlig och rättvis befordringsmål ning, samt, därest Kungl. Maj:t
så funne skäligt, snarast möjligt för riksdag och kyrkomöte framlägga för¬
slag till ny lag angående tillsättning af prästerliga tjänster. Till stöd för
denna hemställan har hufvudsakligen anförts följande.
Ordningen för tillsättande af prästerliga tjänster erkändes numera
allmänt icke längre motsvara tidens kraf. Både från församlingarnas och från
prästerskapets sida förelåge en liflig önskan om nödiga reformer härutinnan.
Församlingarnas verkliga behof blefve genom nuvarande befordringsordning
icke alltid vederbörligen tillgodosedt. Prästvalens utgång vore ofta bero¬
ende på mer eller mindre tillfälliga omständigheter, som icke bort få af¬
görande betydelse vid val af eu församlingens själasörjare. Valens nu¬
varande anordning hade dessutom visat sig hardt när i regel medföra
sönderslitande tvister inom församlingen eller mellan församlingen och kyrko¬
styrelsen.
J o
A andra sidan hade prästernas kraf på en mera rättvis befordrings¬
ordning blifvit allt starkare, Under nuvarande förhållanden kunde lätt
inträffa, att en förtjänt och duglig prästman genom tillstötande omstän¬
digheter alldeles gånge miste om vederbörlig befordran eller nådde den
först sedan arbetskraften vore bruten, under det att samtidigt helt unga
män, som kanske vore honom underlägsna i förtjänst och skicklighet, droges
fram till de mest ansvarsfulla poster. Denna ojämnhet i befordran med¬
förde en tryckande ovisshet för framtiden och verkade naturligen ned¬
sättande på kraften och frimodigheten i prästens kräfvande kall, försam¬
lingsarbetet till skada. Helt säkert vore jämväl denna befordrings¬
ordning en af de starkast verkande orsakerna till den rådande bristen på
prästerliga krafter. Hufvuddragen i den önskade reformen, som syntes
böra ske under anslutning till häfdvunnen ordning och förena församlingens
så vill som kyrkostyrelsens urgamla rätt att i lagbestämd ordning medverka
vid prästerliga befattningars tillsättande med prästerskapets billiga kraf
Allmänna
svenska
prästföre¬
ningens
skrifvelse
september
1907.
102
på mera rättvis befordran, ville prästföreningen angifva under följande
allmänna synpunkter:
1) Rösträtt vid prästval skulle tillkomma endast vid valförrättningen
närvarande, i församlingen boende, verkliga personer (således icke så kal¬
lade juridiska personligheter), utom vid behörigen styrkt sjukdomsfall eller
frånvaro från orten, då rösträtt skulle få utöfvas genom fullmakt.
2) Hade vid syssla, där domkapitlet utnämnde innehafvare, sökande
erhållit viss af Kungl. Maj:t närmare bestämd, så kvalificerad majoritet,
att den kunde anses vara uttryck för en verklig församlingsmening, skulle
han till befattningen utnämnas.
I annat fall utnämnde domkapitlet den, som det pröfvade vara för
tjänsten lämpligast.
1 de fall, där utnämningsrätten tillkomme Konungen, afgåfves of¬
fentligt förord af vederbörlig kyrklig myndighet.
3) Vid kallande af fjärde profpredikant ägde domkapitlet att efter
pröfning uppföra den kallade på förslag, för så vidt denne i förtjänst och
skicklighet vore jämställd med någon af de å förslaget uppförda.
4) Den extra ansökningsrätten inskränktes och gjordes personlig.
5) Förenklingar infördes i valproceduren och vid besvärsmåls afgörande.
Mufvuddra-
gen i den nu
gällande
mästerliga
tefordrings-
ordningen.
Innan dessa förslag upptagas till behandling, synes det vara lämp¬
ligt att, utöfver hvad redan skett, redogöra för några hufvudpunkter i
den prästerliga befordringsordningen.
Sedan ansökningstiden gått till ända, skall domkapitlet företaga de
ingifna ansökningarna till granskning, pröfva de sökandes behörighet och
uppgöra förslag till tjänstens besättande.
Pröfningen af de sökandes behörighet har till ändamål att tillse, att
sökande har ansökningsrätt till ifrågavarande tjänst, är behörig att utöfva
prästämbetet, ej innehar eller på grund af anförda besvär kan erhålla
förslag till annan prästerlig tjänst eller så nyligen befordrats till ordinarie
tjänst, att han icke får uppföras på förslag till annan sådan, uppnått före-
skrifven ålder samt äger den förmåga och de egenskaper, hvilka för tjäns¬
tens nöjaktiga bestridande erfordras. Vidare skall undersökas, om an¬
sökningarna skett i rätt ordning, och särskildt huruvida de därvid ingifna
tjänsteförteckningarna äro riktiga.
Sedan de sökandes behörighet till den lediga tjänsten blifvit pröfvad,
har domkapitlet att bland dem, som förklarats behöriga, genom omröst¬
ning på förslag uppföra tre, »efter som de framför andra och sinsemellan
finnas i förtjänst och skicklighet äga företräde». Den pröfning, som här¬
vid verkställes, skall afse dels det nit, det allvar och den skicklighet,
103
hvarmed sökande skött det kall honom i kyrkans eller läroverkens tjänst
dittills varit anförtrodt, dels sökandes tjänstålder, hvilken beräknas enligt
därom gällande allmänna stadganden eller särskildt meddelade dispens¬
föreskrifter, dels ock sökandes genom examina, utgifna skrifter eller annor¬
ledes offentligen ådagalagda lärdom i teologiska ämnen och, i händelse af
jämngoda teologiska insikter, i andra kunskapsämnen.
Då förslaget vunnit laga- kraft eller blifvit slutligen fastställdt samt
de på förslag uppförda aflagt prof, hålles frågodagsförrättning. År det
fråga om val till kyrkoherdetjänst, äger därvid församlingen, om den det ön¬
skar, begära att uppgifven prästman skall såsom fjärde profpredikant upp¬
föras på förslaget. Fråga härom må dock väckas endast af den, som är
upptagen i den justerade vallängden och själf tillstädes. Begäres fjärde prof¬
predikant till annan prästerlig tjänst än kyrkoherdetjänst, upptages ej frågan.
Sedan förslag i ämnet blifvit behörigen väckt, skall genom omröstning utrö¬
nas, huruvida församlingen äskar fjärde profpredikant. För bifall till för¬
slaget erfordras härvid, att i regala pastorat mera än hälften af de i om¬
röstningen deltagande och i konsistoriella pastorat mera än hälften af hela
antalet i den justerade vallängden uppförda röstberättigade förenat sig om
att begära fjärde profpredikant. Äro tvä eller flera prästmän uppgiga,
anställes ny omröstning för utrönande, hvilken af dem skall till fjärde
profpredikant begäras. Omröstningen verkställes öppet, och endast den
får rösta, som varit behörig att väcka fråga om kallande af fjärde prof¬
predikant. Hvarje röstande har en röst. Om förslaget bifalles med stad¬
gad röstöfvervikt, uppskjutes frågodagsförrättningen, till dess domkapitlet
vidare förordnat. I annat fäll är frågan om fjärde profpredikant förfallen.
Sedan handlingarna angående frågodagsförrättningen inkommit till
domkapitlet, har detta att pröfva fjärdemanskallelsen. Befinnes därvid,
att församling till fjärde profpredikant begärt prästman, som är obehörig
att uppföras på förslaget eller vägrar att efterkomma församlingens kal¬
lelse, skall domkapitlet afslå församlingens begäran, klar beslutet därom
vunnit laga kraft, är frågan om fjärde profpredikant förfallen. Före¬
kommer ej sådant skäl till afslag, skall domkapitlet uppföra den till fjärde
profpredikant begärde på förslaget och, sedan beslutet vunnit laga kraft,
till honom utfärda kallelse att på förelagd dag aflägga prof.
Då valet ägt rum och vunnit laga kraft, skall i konsistoriella lägen¬
heter fullmakt för den, som erhållit högsta röstetalet, utfärdas af dom¬
kapitlet, såvida ej tjärde profpredikant varit under omröstning. I sistnämnda
fäll insänder domkapitlet ofördröjligen till Konungen samtliga ansöknings-
och valhandlingar samt förslagsprotokollet och äger Konungen att till
tjänsten utnämna en af de å förslaget uppförda, alltså antingen en af de
104
efter ansökning föreslagna eller fjärde profpredikanten. I regala pastorat
äger Konungen, sedan ansöknings- och valhandlingarna samt förslagsproto-
kollet inkommit till honom, att utnämna antingen någon af de på för¬
slaget uppförda eller en behörig extra sökande.
Om vid val till konsistoriel! prästlägenhet högsta röstetal tillfallit
flera, som voro under omröstning, skall den anses vald, som erhållit de
flesta rösterna efter hufvudtalet. Finnes äfven efter sådan beräkning högsta
röstetal hafva tillfallit flera, nämner domkapitlet till tjänsten den bland
dessa, som pröfvas därtill mest lämplig. Har Hd valet icke någon röst¬
ägande afgifvit röst, väljer domkapitlet bland de föreslagna efter nyss an-
gifna grund.
Vid tillsättning af regal kyrkoherdetjänst liksom äfven i de fall, då
Konungen skall tillsätta kyrkoherdetjänst i konsistoriel^ pastorat, plägar
före målets föredragning yttrande af vederbörande biskop under hand af-
gifvas till departementschefen. Officiellt förord af biskopen eller domka¬
pitlet är däremot icke föreskrifvet eller brukligt.
Historik. För bedömande af frågan, i hvilken riktning en förändring i de präster¬
liga befordringslagarna bör gå, är det vidare af vikt att hafva kännedom
om, huru församlingarnas ofvan beskrifna valrätt och deras rätt att kalla
fjärde profpredikant utvecklat sig, äfvensom huru skillnaden mellan konsi-
storiella och regala gäll uppkommit.
Församlin- Under det att enligt den kanoniska rätten sockenpräst tillsattes af
namas^vai- biskopen, hade den svenska medeltidskyrkan tilldelat sockenmännen ett
mer eller mindre långt gående inflytande på tillsättningen af sockenpräst.
Landskapslagarnas bestämmelser härom lida väl stundom af en viss oklar¬
het, men synes flertalet lagar gå ut från att sockenmännen ägde utse
präst om de vore ense, men att eljest utnämningsrätten öfvergick på
biskopen, som i hvarje fall hade att pröfva den valde och insätta honom
i ämbetet. Enligt vissa lagar skulle, om sockenmännen ej vore eniga, an¬
tingen biskopen utse tre, bland hvilka präst tillsattes efter val, eller också
sockenmännen välja tre, af hvilka biskopen utsåg en.
Ännu vid tiden för reformationen kvarstod denna församlingens
valrätt, om den än efter hand faktiskt kringskurits genom de befogenheter
vid tillsättning af präst, som biskopen med domkapitlet tillägnat sig.
I vissa pastorat tillkom valrätten Konungen, men närmare före¬
skrifter saknades om denna med den enskilda patronatsrätten närmast jäm¬
förliga befogenhet.
I fråga om den församlingarna tillerkända rätten vid prästval gjorde
reformationen icke någon större förändring. 1571 års kyrkoordning in-
io;>
nehöll om prestval ej andra bestämmelser än följande: »Therföre när som
helst någor försambling eller kyrkiosokn behöffuer prest och predicare,
skola the först fly til Gudh medh bönen, begärandes afl’ honom her til
hielp och rådh. Ther näst skola the see sigh om, hvar the kunna någon
bekomma, then dugelig wara må. Och när the tå en sådana (effter som
them tyckes) bekommet haffua, skola the låta honom komma in för ordi¬
narie eller biseopen, att han ther må varda förhörd och bepröffuat, och
så (hvar han gillat varder) them til kyrkioheerda må varda skickat och
stadfest. Hvar ock så kan henda, åt een sokn ingen sådana person kan
sielff bekomma, eller then hon bekommet oc presenterat haffuer, icke är
skickelig til sådana embete, vare tå thet j biseopens mackt, åt han ther
til skickar en annan bättre.» Rätten att tillsätta präst, om församlingen
icke hade någon att föreslå eller dess förslag icke gillades, tillkom så¬
lunda fortfarande biskopen, dock att denne enligt senare meddelade be¬
stämmelser skulle utöfva sagda rätt med domkapitlets (konsistoriets) vetskap
och samtycke, en föreskrift, hvilken dock icke alltid följdes.
Ehuru sålunda tillsättningen af präst fortfarande såsom regel tillkom
församlingen under medverkan af biskop med domkapitel, kom dock efter
hand eu del pastorat att härutinnan intaga en särskild ställning.
På sätt ofvan nämnts, förekommo redan under katolska tiden vissa
pastorat, till hvilka Konungen hade valrätten. Denna rätt innebar emeller¬
tid jämväl för Konungen rätteligen endast en presentationsrätt, då den
valde af biskopen skulle erhålla kollationsbref. Presentationsrätt till dessa
s. k. regalia beneficia bibehöll Konungen äfven efter reformationen, ehuru
han ofta tillämpade den så, att han, med förbigående af biskopen, själf
bortförlänade ifrågavarande gäll, men därjämte gjordes från konungamak¬
tens sida gällande, att äfven vid andra gäll — särskildt de större gälleu,
hufvudgällen, till hvilka stadspastoraten hänfördes — den valde skulle söka
Konungens konfirmation.
Med stöd af denna konfirmationsrätt tillsatte väl Konungen tidtals
dylika gäll utan medverkan från församlingarnas eller biskopens sida, men
enligt det åskådningssätt, som efter Uppsala möte af prästerskapet gjordes
gällande och som slutligen vann laga kraft genom Gustaf Adolfs försäkran
af den 31 december 1611, borde äfven vid besättande af hufvudgällen
(regalia beneficia) kyrkoordningens bestämmelser angående församlingens
valrätt och biskopens äinbetsmyndighet iakttagas och först därefter kon¬
firmation för den lagligen valde sökas hos Konungen, som då ägde ut¬
nämna denne eller någon annan. Dessa regler torde äfven hafva kommit
att iakttagas beträffande flertalet af de Konungen från äldre tid tillkom¬
mande regalia beneficia.
2649/o7. PrestvalsJcommitterades bet. 11
106
De pastorat, vid hvilka Konungens konfirmation skulle sökas, be¬
nämndes sedermera vanligen regala i motsats till de konsistoriella, där
tillsättningen skedde under samverkan mellan församlingen och konsistoriet,
utan att någon konfirmation från konungamaktens sida erfordrades.
I 1650 års privilegier för prästerskapet förbehöll sig drottning Kristina
att benåda någon lärd och välförtjänt prästman samt hofpredikanter med
regala gäll. Ordningen för sådan befordran bestämdes sålunda, att när
något förnämligt gäll blefve ledigt, skulle biskopen i stiftet med för¬
samlingen gifva Kungl. Maj:t tillkänna, hvilka personer han ämnade före¬
slå till församlingens val. Hade Kungl. Maj:t då någon annan att pre¬
sentera, skulle detta tillkännagifvas för biskopen och därefter med hans
och församlingens samtycke så stadgas och beslutas, som Kungl. Maj:t
funne mest skäligt och rättvist. Regala gäll skulle sålunda tillsättas efter förslag
af biskopen och församlingen. Ville Konungen utnämna någon utom för¬
slaget, skulle biskopen och församlingen häröfver höras, hvarpå ärendet
afgjordes efter hvad Konungen fann skäligt.
Byggande på förut tillämpade grundsatser iät 1686 års kyrkolag
valet af församlingslärare framgå såsom resultat af en samverkan mellan
församlingen och kyrkostyrelsen. Enligt kap. 19 § 7 i nämnda lag ägde
församlingen, om gället icke var regal!, att inom sex månader efter uppkom¬
men ledighet välja kyrkoherde. Prosten skulle efter biskopens förordnande
bevista valet och i eu predikan förehålla församlingen hvad därvid borde
iakttagas. Om emellertid valet folie på någon, som icke vore dess vär¬
digare, och biskopen funne, att i stiftet vore andra, som för lärdom, lång¬
varig tjänst, goda gåfvor och skicklighet borde ihågkommas med befordran
framför den af församlingen önskade, borde församlingen i det, som vore
skäligt och lände till dess bästa, låta rätta sig och åtnöjas med biskopens
och konsistoriets förordnande. Försummade församlingen att i rätt tid
begagna sin kallelserätt, stadgades ett förfarande, som stod närmare det
nu brukliga. Biskopen och domkapitlet skulle då föreslå en eller två,
som sändes till församlingen att profpredika, och sedan föramlingens sam¬
tycke och ordentliga kallelse därpå inhämtats, utfärdades stadfästelsebref
af biskopen.
Till regala gäll räknades enligt kap. 19 § 10 i samma lag alla,
som antingen af ålder varit sådana eller sedermera genom kung!, bref
och förordningar förklarats för regala eller framdeles af vissa skäl kunde där-
för förklaras. Dylika gäll ville Konungen, enligt hvad i sistnämnda lag¬
rum vidare stadgades, förse med sådana män, som med lärdom, tjänst och ar¬
bete, helst vid akademier, gymnasier och skolor, så ock vid Imf- och krigs¬
staten, hade gjort sig om Guds församling och det allmänna bästa väl
107
förtjänta. När ett regalt gäll blefve ledigt, skulle emellertid biskopen af¬
gifva förslag till tjänstens återbesättande, och därjämte medgafs det för¬
samlingen att i underdånighet begära en eller annan, som den förmenade
vara lämplig och förtjäna att komma i åtanke. Kungl. Maj:t ville där¬
efter utnämna antingen en af de föreslagna eller ock någon annan, som
han själf kände och visste vara värd befordran.
Dessa bestämmelser blefvo bekräftade genom 1720 års regeringsform
och delvis närmare utvecklade genom prästerskapets privilegier den ! 6
oktober 1723. Enligt § 16 i dessa skulle biskoparna och domkapitlen
hafva rätt att efter lärdom, ålder och förtjänst samt ämbetsgåfvor och dyg¬
digt lefverne tillsätta prästerliga tjänster i hvarje stift, såsom före 1680
hade varit, dock att allt skulle ske ordentligt med församlingens frivilliga
val och samtycke, så att ingen, som däri borde vara intresserad, blefve
utesluten och förbigången. Kung]. Maj:t förbehölle sig likväl dispositionen
öfver regala gäll. Beträffande dessa stadgades vidare i § 18, att när något
sådant gäll i stad eller på landet blefve ledigt, skulle biskopen och kon¬
sistoriet ditsända några skickliga och befordran värdiga prästmän att där
låta sig höra. Af dessa eller andra, om hvilkas skicklighet och lefverne
församlingen vore underrättad, hade dess ledamöter att i prostens närvaro
utvälja tre, till hvilka de hade största förtroende, hvarvid helst de, som
tjänade vid akademier, gymnasier och skolor samt vid hot- och krigs¬
staten, men äfven skickliga och välförtjänta kapellaner skulle ihågkommas.
Efter församlingens enhälliga val skulle dess kallelse sändas till konsisto¬
riet, som kungjorde landshöfdingen, på hvilka personer kallelsen fallit,
och tillsände Kung]. Maj:t denna jämte sina påminnelser och förslag, hvar¬
efter Kungl. Maj:t ägde förordna antingen en af de föreslagna eller den
Kungl. Maj:t eljest funne skicklig.
Gränsen mellan församlingens och kyrkostyrelsens befogenhet kan i
nämnda äldre stadganden icke alltid med full tydlighet urskiljas. Särskildt
gäller detta i afseende å de konsistoriel^ pastoraten. Församlingen hade
där valrätt, men på grund af den pröfning, som tillhörde kyrkostyrelsen,
torde valet i själfva verket ofta mera haft karaktären af ett förslag än af
ett afgörande val. Berörda pröfning, hvilken tidigare tillkom biskopen
och sedermera biskopen tillsammans med domkapitlet, utöfvades såväl då
församlingens val fallit på någon, som ansågs mindre värdig, som ock då
meningarna inom församlingen varit delade. Det förfarande, som i kap.
19 § 7 af 1686 års lag stadgades för det fall, att församlingen icke
inom föreskrifven tid begagnat sin valrätt, bildade öfvergången till de
senare bestämmelser, enligt hvilka domkapitlet uppgör förslag och försam¬
lingens val är bundet inom detta.
108
Nu angifna regler gällde kyrkoherdebefattningar. Komministrar eller,
såsom deras första benämning var, kapellaner funnos egentligen icke i äldre
tider, och då de sedermera tillkommo, voro de till en början endast enskilda
medhjälpare åt kyrkoherdarna samt af dessa antagna och aflönade. Små¬
ningom öfvergingo de emellertid till ordinarie präster, som af församlin¬
garna erhöllo lön och boställen, till följd hvaraf församlingarna jämväl
gjorde anspråk på inflytande vid deras tillsättande. Genom resolutionen
på allmogens besvär 1675 fingo också församlingarna den försäkringen, att
inga kapellaner skulle påträngas dem utan deras ja och samtycke, och
genom resolutionen på prästerskapets besvär 1678 förklarades pastorernas
rätt att tillsätta kapellaner vara bunden vid val med församlingarnas sam¬
råd. Närmare bestämmelser i ämnet tillkommo först genom 1686 års
kyrkolag, som i kap. 19 § 9 föreskref, att om kapellaners tillsättande skulle
biskopen och kapitlet tillitas, emedan de bäst kände personernas skicklighet
och gåfvor samt visste besked om deras framsteg i studier; dock borde
nödvändigt församlingens val och kallelse föregå, hvarvid ock kyrkoherdens,
som en sådan medtjenare tarfvade, samtycke och votum ej borde förbigås,
så framt det pröfvades vara skäligt.
Genom förordningen angående prestval den 5 juni 1739 uppdrogs
gränsen mellan församlingens och kyrkostyrelsens befogenhet närmare och
ordnades tillsättningen af prästerliga tjänster i hufvudsak på de grunder,
som därefter varit och fortfarande äro gällande. Redan genom resolutio¬
nen på prästerskapets besvär den 14 september 1731 hade bestämmelser
härutinnan meddelats. Ett därmed i hufvudsak öfverensstämmande förslag
förelädes 1739 års riksdag och antogs af rikets ständer att efterlefvas till
nästa riksdag, då ständerna vid kyrkoordningens öfverseende detta ärende
till närmare öfvervägande »företagandes varder». Vid öfversändande af
den tryckta förordningen till landshöfdingarna och domkapitlen förklarade
Kungl. Maj:t också, att den, såsom den lydde, borde efterlefvas till nästa
riksdag, då den vid kyrkoordningens öfverseende kunde komma till när¬
mare öfvervägande, men gjordes härom ej något förbehåll i själfva för¬
ordningen och blef densamma också först år 1843 ersatt af en ny präst-
valsförordning.
1739 års förordning lägger uttryckligen domkapitlets förslag till grund
för tillsättningsåtgärderna och bestämmer de föreslagnas antal till tre.
Sedan dessa profpredikat, hade vid regala pastorat församlingen rätt att,
om den ej fann sig nöjd med de föreslagna, hos domkapitlet begära ännu
en till att låta höra sig. Denna fjärde profpredikant skulle emellertid i
skicklighet och förtjänst vara jämlik med de af domkapitlet föreslagna.
Bland de fyra ägde församlingen därefter att genom val utse tre, hvilka
109
skulle af domkapitlet föreslås hos Kung!. Maj:t, efter det vederbörande
landshöfding fjorton dagar förut om förslaget erhållit meddelande. Om
gället var konsistoriellt, var församlingen bunden inom det uppgjorda för¬
slaget, men till ersättning gällde att den bland de föreslagna, som vid
valet i konsistoriellt pastorat erhöll de flesta rösterna, skulle af konsistoriet
förses med fullmakt å tjänsten. Om två fingo hvardera hälften af de af-
gifna rösterna, skulle mellan dem skiljas genom lottdragning. Med val af
kapellaner skulle förhållas lika som med kyrkoherdeval i konsistoriella gäll,
dock att kyrkoherden, utom sin rösträtt för prästgården, ägde två röster,
en för den lön han gåfve kapellanen och en för det denne skulle blifva
hans medtjänare.
1 förbigående kan erinras om, att i äldre tider ansökningar till präs¬
terliga befattningar icke voro föreskrifna såsom villkor för att väljas eller
uppföras på förslag och ej heller brukade förekomma. Äfven 1739 års
förordning saknar bestämmelse i ämnet, men att ansökning åtminstone
under senare delen af 1700-talet utgjorde förutsättning för att komma i
åtanke framgår af flera författningar från den tiden. För att tillgodose
församlingens rätt att alltid hafva tre att välja mellan stadgades vid sam¬
ma tid, att då blott en eller två sökande anmält sig till en ledig prästlä¬
genhet, skulle konsistoriet med andra skickliga och förtjänta prästmän
fylla bristen i förslaget.
1 1772 års regeringsform § 10 stadgades, att med kyrkoherdars till¬
sättande skulle förhållas efter 1720 års regeringsform och de författningar,
hvilka sedan därom blifvit utfärdade; och innehåller § 30 i 1809 års re¬
geringsform följande stadgande: »Konungen äger att, på det sätt förr öfligt
varit, tillsätta kyrkoherdebeställningar i regala pastorater. De så kallade
konsistoriella gäll vare vid deras valrätt bibehållna.»
Den lagstiftning, som i dessa ämnen tillkom under tiden intill år
1843, afsåg förnämligast att bestämma de befordringsgrunder, som vid
upprättande af förslag till prästerliga tjänster borde af domkapitlen iakt¬
tagas. En ny prästvalsförordning kom först 1843 till stånd. Förslag
därtill förekommo emellertid tidigare. En 1821 tillsatt kommitté afgaf
två 1825 till trycket befordrade alternativa förslag i ärendet. Det ena af
dessa är byggdt på samma grunder som 1739 års förordning. Det andra
däremot gick ut på upphäfvande af församlingarnas valrätt och i hufvud¬
sak af skillnaden mellan regala och konsistoriella pastorat. Förslag till alla
kyrkoherdebeställningar skulle uppgöras af domkapitlen och insändas till
Kungl. Maj:t, som till tjänsten utnämnde en af de tre föreslagna. Kom¬
ministerstjänster skulle tillsättas af biskop och konsistorium efter förutgån-
get och lagakraftvunnet förslag å tre prästmän.
no
Skillnaden
mellan kon
sistoriella
och regala
gäll
De regler, som på förevarande område meddelades genom förordnin¬
gen om prästval den 1 april 1843, skilde sig från de nu gällande, för hvilka
ofvan redogjorts, väsentligen däri, att fjärde profpredikant, liksom enligt
1739 års förordning, kunde kallas endast i regala pastorat.
Vid tillsättningen af prästerliga tjänster har, på sätt af det före¬
gående framgår, fördelningen i konsistoriella och regala gäll afgörande
betydelse. En närmare utredning, efter hvilka grunder skillnaden mellan
dessa båda klasser af pastorat blifvit bestämd, är därför här på sin plats.
Redan i början af 1600-talet hade väckts fråga att det skulle bestämmas,
hvilka gäll skulle vara af regal natur. I 1611 års konungaförsäkran hade
sålunda förklarats, att hufvudgällen eller de s. k. regalia beneficia, vid
hvilka Konungens konfirmation skulle sökas, borde namngifvas i den öfver-
sedda kyrkoordningen. Fragan upptogs sedan vid 1660 års riksdag i
prästeståndet, och då någon förteckning öfver de regala gällen ej kunnat
påträffas i kansliet, öfverenskoms, att biskoparna skulle, hvar och en för
sitt stift, upprätta en förteckning på de pastorat, som af ålder ansetts för
regala. Dessa sammanfördes på en gemensam lista, utvisande att inom
gamla Sverige skulle hafva funnits 64 regala gäll, däraf emellertid 38 ut¬
gjorde stadspastorat. I sina besvär vid riksdagen anhöll sedermera präste¬
ståndet, »att med regala gäldens utskiftande kunde så aflöpa, som föreskrif-
vet står i den 18:de punkten (i privilegierna), och att icke flera blifva räk¬
nade bland regala gälder än de som af ålder därför skattade äro*. Frågan
föranledde emellertid hvarken då eller, trots upprepade påminnelser, seder¬
mera vidare åtgärd före utfärdande af 1686 års kyrkolag.
I denna stadgades, såsom förut nämnts, att Kungl. Maj:t förbehölle
sig alla regala gäll, som antingen af ålder varit sådana eller sedermera
senom kun sb bref och förordningar därtill vore förklarade, eller ock där-
efter för vissa skäl därtill förklaras kunde. Konungen ställde sålunda i
utsikt en ökning i de regala gällens antal. I de besvär, som år 1686 in¬
lämnades af de präster, hvilka varit medlemmar i kyrkolagskommittén,
begärde dessa också bl. a. upprättandet af en förteckning öfver de regala
gällen. o
Åstadkommandet af en dylik förteckning hade emellertid genom re¬
duktionen ytterligare försvårats. En hel del adelsgods, med hvilka patro-
natsrätt varit förbunden, hade indragits till kronan, och hade Kungl. Maj:t
i anledning däraf i en den 28 maj 1684 utfärdad skrifvelse till samtliga
domkapitel förklarat, att »såsom nu genom reductionen alle konungs- och
ladugårdar samt åtskillige andre cronegods här i vårt rijke, som hafve förr
varit på ett och annat sätt ridderskapet och adelen förlänt», nu åter kom-
in
mit under kronan, ägde vederbörande adelsmän icke längre den rättighet
de i följd af sina privilegier haft att med stöd af jus patronat^ välja och
kalla kyrkoherdar och predikanter i de församlingar, i Indika sådana åter¬
kallade gods vore belägna, »utan sådant alt står nu och alt framgent under
vårt nådiga behag och förordning». På grund däraf fingo biskoparna be¬
fallning att lämna Kungl. Maj:t dispositionen vid kyrkoherdevalen i alla
de socknar, hvaruti någon af de reducerade kungs- och ladugårdarna fun-
nos, såväl som ock i de gäll, i hvilka adelsmän förut ägt jus patronatus,
»i anseende till dhe gods, dhe haa ägt i sochner, som nu sedermera äre
genom reduetionen Oss tillerkiende». Den 7 augusti samma år afgick
skrifvelse i ärendet till samtliga landshöfdingar.
Kungl. Maj:ts svar den 8 mars 1686 på den framställning, som gjorts
af de prästerliga medlemmarna af kyrkolagskommittén, blef därför allenast,
att »emedan riket är numera genom reduktionsverket uti ett helt annat
stånd», så att många pastorat, som förut ansetts oberoende af Kungl. Magt,
»nu antingen äro befunna eller ock hädanefter lära befinnas vara af den
beskaffenheten, att de böra konsidereras för regala», kunde någon åtgärd
ej vidtagas förrän reduktionsverket blifvit bragt till slut, då Kungl. Maj:t
skulle besluta i ärendet, »som Kungl. Maj:t pröfvar både omständigheterna
fordra, såsom ock bäst och tjänligast samt dess höga rätt likmätigt vara».
Samma uppfattning, som uttalats i ofvannämnda skrifvelse af den
28 maj 1684, innehålles jämväl i Kungl. Maj:ts beslut uti ett särskildt
mål af den 15 maj 1687, däri, med anledning af väckt fråga om naturen
af Vallerstads pastorat, Kungl. Maj:t anbefaller vederbörande landshöfding
att upplysa, huruvida sagda pastorat kunde komma att anses såsom regal!
»hälst effter som i fal där är konungsgård, öfverstsäte eller någre gods
som äro Oss hemfallne, hvars ägare hatt därsammastädes jus patronatus,
så bör vår däruti competerande rät Oss vara förbehållen och det då som
et regale considereras, men elliest lämnas biskopen och consistorio filt åt
förese berörde pastorat med en skickelig prästman». Detta beslut innebar
i så måtto eu utvidgning af bestämmelsen i 1684 års bref, som samtliga de
pastorat, i hvilka funnos kungsgårdar och öfverstesäten, skulle vara regala,
äfven om dessa egendomar ej vid reduktionen tillfallit kronan.
Först på 1690-talet blefvo därefter åtgärder vidtagna för att få de
regala pastoratens antal fastställdt. Den 6 september 1690 anbefallde
Kungl. Maj:t landshöfdingarna att efter öfverläggning med biskoparna in¬
komma till Kungl. Maj:t med förteckningar på de pastorat, som borde
anses hafva egenskapen af regala, och erhöllo de sedermera den 16 januari
1692 ytterligare order att insända fullständiga specifikationer öfver alla pasto¬
rat i vederbörande län efter uppgjordt formulär. Enligt detta skulle, bland
112
annat, uppgift lämnas, i hvilka församlingar städer, slott, kungsgårdar och
kungsladugårdar vore belägna, på hvad grund kyrkorna läge, samt hvilka
pastorat hållits för regala. Sedan de i anledning däraf upprättade pasto-
ratsspecifikationerna, hvilka för Halland och Bohuslän voro ofullständiga,
åren 1692 och 1693 inkommit till Kungl. Maj:t, lät Kungl. Maj:t upprätta
två förteckningar, den ena, n:r 1, öfver de pastorat, som Kungl. Maj:t an¬
sett för regala, bland hvilka upptogos ett stort antal, som ej under denna
titel införts å 1692 och 1693 årens pastoratspecifikationer, den andra, n:r
2, öfver de, som Kungl. Maj:t ej velat betrakta såsom regala.
Vid öfversändande af dessa listor, genom hvilka antalet regala pasto¬
rat synnerligen ökats, uttalade Kungl. Maj:t att, om så skulle hända »att
Vij någon meriterad och oss bekändh prästman ville hafva befordrad till
någotdhera af dhe gäldh eller pastorater», som blifvit ställda under konsisto¬
riets disposition och icke ansåges för regala, »skall sådant icke heller
Oss vara betagit, uthan förbeholle Vij Oss dhertill äfvenvähl fri makt,
ehuruvähl Vij elliest och i gemeen medh dhemsamme vele låta förfahra
effter körkiolagens 19 cap. dhen 7 och 8 §».
Dessa listor fingo dock ej länge giltighet. 1 1720 års regeringsform
§ 40 föreskrefs, att genom en kommission af några rikets råd, biskopar och
andra redlige män skulle undersökas, hvilka pastorat före år 1680 varit regala,
på det att sedan såväl Kungl. Maj:t i dylika gäll skulle komma att njuta
sin rätt, som ock konsistorium och församlingarna tillgodokomma de dem
tillhöriga rättigheter. Den 17 april 1722 utsågs en dylik kommission,
som den 28 i samma månad uti afgifvet yttrande, med tillkännagifvande
att kommmissionen ej därom kunnat erhålla någon säker kännedom utöf¬
ver hvad de åren 1692 och 1693 insända pastoratsförteckningar gåfve vid
handen, bland annat anförde, att kommissionen med ledning af berörda
specifikationer — med undantag för Halland och Bohuslän, för hvilka land¬
skap ej af specifikationerna framginge, hvilka gäll före år 1680 rätteligen
hållits för regala — låtit uppföra under n:r 1 de pastorat, som enligt be¬
rörda specifikationer befunnits förut hafva hållits för regala, under n:r 2
de pastorat, som förut stått och af Karl XI lämnats under biskopens och
konsistorii försorg, under n:r 3 de pastorat, som först år 1693 blifvit för¬
klarade för regala, men hvaruti funnos kungsgårdar, öfverstesäten eller
några Kungl. Maj:t och kronan hemfallna gods, hvars ägare där haft jus
patronatus, hvilka pastorat därefter, enligt kommissionens uppfattning,
jämlikt Kungl. Maj:ts ofvanberörda beslut den 15 maj 1687 borde för¬
ljufva regala, till dess rikets ständer vid nästa riksdag däröfver fått sig ut¬
låta, samt under n:r 4 öfriga pastorat, som först år 1693 blifvit förkla¬
rade för regala, utan att hvarken Kungl. Maj:t anfört eller kommissionen
113
kunnat finna fullgiltig anledning dertill, hvilka pastorat därför jämlikt
§ 40 regeringsformen åter borde ställas under biskopens och konsistorii för¬
sorg, såsom de varit före år 1(580.
Med gillande af hvad kommissionen sålunda föreslagit förordnade
Kungl. Maj:t den (! juli 1722, att de pastorat, som uppförts under n:r 1,
skulle betraktas såsom regala, de under n:r 2 och 4 såsom konsistoriella
samt de under n:r 3 till nästa riksdag lämnas in statu quo, d. v. s. såsom
regala, på det rikets ständer då kunde hafva tillfälle att däröfver utlåta
sig, och afgingo till Konungens befallningshafvande i samtliga de län,
för hvilka förteckningar kunnat upprättas, bref härom med öfverlämnande
af afskrifter af förteckningarna, för delgifning jämväl med vederbörande
konsistorier.
Sedan åtskilliga i samma bref infordrade upplysningar inkommit,
öfverlämnades ärendet till 1723 års riksdag, hvars justitiedeputation uti
afgifvet betänkande anförde, att det väl kunde synas, som skulle vidare
upplysning till dessa gälls urskiljande rätteligen fordrats, men att, då sådana
ej syntes kunna erhållas, man måst stanna vid det slut, hvartill kommis¬
sionen kommit, och anförde deputationen särskildt beträffande de å för¬
teckningen n:r 3 uppförda gällen, att »uti alla dessa gäll finnas vara städer,
slott och ansenliga kungsgårdar belägna, så att kronan där, såsom störste
jordägande, patroni rätt icke oskäligen tillagd är». Detta betänkande vann
ridderskapets och adelns godkännande, men blef ej föredraget i de öfriga
stånden, hvarför beslutet ej kunde expedieras. A betänkandet har emel¬
lertid antecknats: »förblifvandes dhe under n:o 3 upförda såsom regale in
statu quo, hvaruti dhe af den förordnade commissionen varit satte».
Frågan om naturen af de å förteckningen n:r 3 uppförda gällen
upptogs ånyo vid 1740 års riksdag inom prästeståndet, men öfverenskoms,
att den skulle hvila »till en annan gång», och har den sedermera ej varit
föremål för särskild pröfning.
Genom upprättandet af 1722 års förteckningar återfick väl ett stort
antal gäll egenskapen af konsistoriella, men hade dock antalet regala gäll
betydligt ökats, ett förhållande, som därefter ägt bestånd, så att år 1903
— bortsedt från prebendegällen samt de patronella och privilegierade
pastoraten — af återstående 1235 pastorat 512 voro regala samt 723
konsistoriella. Den hufvudsakliga anledningen till denna ökning ligger
däri, att man gjort gällande, att, där inom ett pastorat funnes kungs¬
gård eller kungsladugård eller till kronan reducerad egendom, med
hvilken varit förbunden enskild patronatsrätt, pastoratet skulle anses så¬
som regalt.
2549 07. Prästvalskommitterades bet.
15
114
Oaktadt den inträdda ökningen är dock i gamla Sverige flertalet
gäll af konsistoriel! natur, men är förhållandet ett annat i de eröfrade
provinserna. I dessa hade väl af gammalt förekommit en om än mindre
klass af kyrkor, vid hvilka Konungen utan menigheternas medverkan haft
rätten att tillsätta präst, vanligen utöfvad genom länsmannen eller inne-
hafvaren af den kronans egendom, med hvilken tillsättningsrätten ansågs
förenad. Men i öfrigt hade ej här den skillnad, som i Sverige utbildat
sig mellan regala och konsistoriel!» gäll, någon egentlig motsvarighet, utan
skedde vid tiden för Roskildefreden kallelsen till präst i regel så, att
sockenmännen med prostens råd genom elektorer utsågo en prästman,
hvilken, efter att hafva pröfvats af biskopen, sedermera å Kungl. Maj:ts
vägnar erhöll »kollats» af länsmannen. I de eröfrade provinserna iakttogs
ett liknande förfarande den närmaste tiden efter föreningen med Sverige,
allenast att länsmannens befogenhet att å Kungl. Maj:ts vägnar meddela
»kollats» öfvertogs af generalguvernör eller landshöfding. Med stöd af sist¬
nämnda befogenhet för landshöfdingen att å Kungl. Maj:ts vägnar med¬
dela »kollats» synes man hafva kommit att likställa flertalet gäll i de er¬
öfrade provinserna med de regala i gamla Sverige, och fick detta också
sitt uttryck i de uppgjorda förteckningarna för Skåne och Blekinge.
Hvad Halland och Bohuslän angår, hade förteckningarna varit ofull¬
ständiga, och infordrades därför den 6 juli 1722 från vederbörande landshöf-
dingar och konsistorier nya specifikationer öfver pastoraten, i hvilka särskildt
skulle angifvas om några pastorat af dem, Karl XI gjort till regala, förut
ej haft denna egenskap. Det svar, som i anledning däraf afgifvits af
Konungens befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, har ej åter¬
funnits. Konungens befallningshafvande i Hallands län förklarade vid in¬
sändande af de begärda specifikationerna, att han beträffande pastoratens
egenskap af regala ej kunnat lämna annan upplysning än den, som inne-
hölles i de af prostarne afgifna berättelser om pastoratens beskaffenhet,
hvilka i detta afseende voro mycket bristfälliga. Beträffande Bohuslän
hade biskopen uttalat, att han ej kunde hålla »fieera prestegiäld för regale
än l:o städerne, 2:o de giäll som Eders Kongl. Maj:t för detta och i så
måtto för regale expresse declarerat, att Eders Kongl. Maj:t någon gång
förmedelst des nådige breef eller fullmackt af konungslig myndigheet kan
hafva insatt någon kyrckioherde uti, och 3:o de, som reducerade konungs-
och ladugårdar äre uti och stådt under jura patronatus, förmehnandes att
i öfrigit ingen disput kunde vahra med mindre consistorium borde vid
alla de öfrige hafva frija hender, att tillsätta hvem det till kyrckioherde
funne bäst skickelig och värdig, och det utan någon föregående förfrågan
hos Eders Kongl. Maijt.»
115
Sedermera synas särskilda åtgärder ej hafva vidtagits för bestäm¬
mande af hvilka gäll i Halland och Bohuslän skulle anses såsom rcgala,
och har därför med stöd äf 1693 års förteckningar, i likhet med hvad
fallet är i Skåne och Blekinge, flertalet gäll därstädes tillagts egen¬
skapen af regala.
Bortser man från de eröfrade provinserna, där vid ett stort antal
pastorat deras egenskap af regala allenast torde hafva berott på den tolk¬
ning, man gifvit åt de under danska tiden gällande allmänna bestämmel¬
serna vid tillsättning af prästerliga tjänster, äfvensom från de fall, där
ett pastorat tillagts egenskapen af regalt allenast på grund af att Konungen
någon gång där tillfälligtvis tillsatt kyrkoherde, hafva, såsom ofvanstående
redogörelse utvisar, två omständigheter närmast härvid utöfvat inverkan:
den ena att gället varit att anse såsom ett hufvudgäll och
den andra att Konungen till pastoratet haft enskild patronatsrätt
eller att i detsamma funnits kungsgård eller kungsladugård eller eljest
någon reducerad större egendom, med hvilken enskild patronatsrätt varit
förbunden.
För så vidt de enskilda personer tillkommande kallelserätterna, på
sätt föreslaget blifvit, skulle komma att upphäfvas, synes särskild anled¬
ning ej föreligga, hvarför de till den andra gruppen hörande pastoraten
allenast af den för dem angifna grund vidare skulle intaga en särskild
ställning.
Annorlunda ställer sig däremot frågan beträffande de s. k. hufvud-
■gällen. Vid de viktigare prästlägenheterna måste tillses, att de blifva
med lämpliga innehafvare besatta, och har gifvetvis den för regala
gäll stadgade ordningen härutinnan erbjudit en god garanti. Särskilt
gäller detta för stadspastoraten, af hvilka endast sex äro af konsistoriel!
natur. Vid dessa pastorat torde det dock ej vara omöjligt att åtminstone
delvis vinna motsvarande garanti i annan ordning. I fråga om lands-
pastoraten kan det, äfven om flertalet af de bäst aflönade har regal natur,
icke med fog påstås, att de regala gällen hafva en sådan betydelse i för¬
hållande till de öfriga, att de af denna anledning böra intaga en särskild
ställning vid tillsättning af präster.
I det hela torde man kunna säga, att, bortsedt från de större stads¬
pastoraten, någon i församlingarnas beskaffenhet grundad skillnad ej finnes
mellan de regala och de konsistoriel^ gällen.
Då genom 1739 års prästvalsordning föreskrefs, att vid prästval Rätten att
domkapitlet skulle uppgöra ett förslag å tre personer, fick detta förslag i ^oÅlTdi-
■viss mån olika betydelse i konsistoriel och i regala gäll. I de förra kant.
116
skulle nämligen församlingen vara bunden inom förslaget, men i de senare
erhöll församlingen rätt att kalla en fjärde profpredikant, som emellertid
skulle i skicklighet och förtjänst vara jämlik med de af domkapitlet före¬
slagna.
I anledning af uppkommen fråga, huruvida församlingen ägde att
nämna någon viss person eller om den endast finge begära en fjärde prof¬
predikant och det tillkomme domkapitlet att bestämma personen, för¬
klarades genom cirkulärbrefvet den 17 januari 1755 ändamålet med ifråga¬
varande bestämmelse vara, att om församlingen önskade en annan med de
föreslagna jämlik prästman, den så mycket hellre borde vinna bifall i en
så skälig åstundan, som denna grundade sig på kärlek och mera förtroende
samt någon annan förtjänt och skicklig därigenom icke kunde sägas ske
förnär. Domkapitlet borde därför pröfva den kallades förtjänst och skick¬
lighet samt, i fall denna funnes jämlik med de föreslagnas, bifalla försam¬
lingens begäran, men i motsatt händelse afslå densamma utan att i stället
ö o 7
utse någon annan.
Då i förordningen den 22 januari 1746 stadgades, att om större
delen af församlingens ledamöter på frågodagen begärde fjärde profpredi¬
kant, de skulle hänvisas att härom göra anmälan hos domkapitlet, för¬
anledde detta stadgande tvekan, huruvida med »större delen» åsyftades
majoriteten af de närvarande eller af hela församlingens röstberättigade;
och förklarade Kungl. Maj:t genom utslag i särskild! mål den 14 november
1798, att hvad om större delen af församlingens ledamöter vore sagdt
icke kunde lämpas till andra än dem, som vore tillstädes och ägde att i
kyrkan med hvarandra öfverlägga, hvaremot deras röster, hvilka hvarken
själfva eller genom laga ombud infunnit sig, icke kunde komma i beräk¬
ning såsom till all kraft och verkan försvunna. För omröstningen an¬
gående fjärdemanskallelse tillämpades samma röstgrund som vid själfva valet.
Äfven enligt förordningen om prästval den 1 april 1843 var det
blott vid val till regala pastorat församlingen kunde begära fjärde prof¬
predikant. Vid omröstningen härom skulle för hvarje röstande person be¬
räknas en röst utan afseende på dess i vallängden upptagna röstetal, och
gällde härvid ej några hvarken skriftliga eller muntliga fullmakter af de
frånvarande. Pröfningen af fjärdemanskallelsen tillkom i första hand val¬
förrättare^ som skulle afslå församlingens begäran, om det antingen
styrktes eller var af valförrättaren tillförlitligt känd!, att den kallade till¬
hörde annat stift eller icke innehade laga ålder eller ej aflagt pastoral¬
examen eller var under suspension eller i konkurstillstånd eller af annan
oafgjord ansökning *eller förslag hindrad att vid tillfället komma i fråga.
Då protokollet öfver kallelsen sedermera inkommit till konsistoriet, hade
117
detta, efter föregången pröfning af den föreslagnes skicklighet och förtjänst,
att genom utslag afgöra, huruvida han finge såsom fjärde profpredikant
uppföras på förslaget eller icke.
Huruvida den, som kallades till fjärde profpredikant, behöfde vara
jämlik med de å förslaget uppförda sökande i afseende å förtjänst och
skicklighet, stadgades icke i 1843 års förordning, och synes man hafva
ansett att hvad cirkulärbrefvet den 17 januari 1755 härom innehöll fort¬
farande ägde giltighet. I anledning af en af rikets ständer gjord fram¬
ställning om förändring i de genom nämnda cirkulärbref stadgade villkor,
hvarunder domkapitlet ägde bifalla en af församlingen i regalt pastorat
framställd begäran om fjärde profpredikants hörande, förklarade emeller¬
tid Kungl. Maj:t genom cirkulär till domkapitlen den 9 april 1858 — med
undanröjande af hvad i omförmälda hänseende fanns föreskrifvet i först-
berörda cirkulärbref — att såvida den prästman, hvilken församlingen be¬
gärde till fjärde profpredikant, innehade de egenskaper, som enligt gäl¬
lande författningar skulle hafva erfordrats för behörighet till förslag till
det lediga pastoratet, den omständigheten att den begärde profpredikanten
i förtjänst och skicklighet ej vore med de å förslaget uppförda fullt jämlik
icke utgjorde hinder för bifall till församlingens framställda begäran.
Den kyrkolagskommitté, som afgaf utlåtande den 29 december 1846,
föreslog, att rätten till fjärdemanskallelse skulle utsträckas till alla kyrko¬
herdeval både i konsistoriella och i regala pastorat. Villkoren skulle dock
vara olika såtillvida, som till konsistoriella lägenheter annan prästman ej
skulle få äskas än den, som vore med någon af de föreslagna jämngod i
rättighet att å förslaget uppföras, hvaremot regalt gäll skulle hafva rätt
att till fjärde profpredikant begära hvarje präst, som vore behörig till
lägenhet af den klass, ändå att han skulle finnas de föreslagna under¬
lägsen. Endast personligen närvarande röstberättigade skulle få rösta, och
hvarje röstandes mening skulle räknas för en röst. Om vid omröstningen
mer än hälften af de röstande förenat sig om att kalla fjärde profpredikant,
skulle förrättningen uppskjutas till dess ytterligare förordnande meddelats
af domkapitlet, dit valförrättaren hade att ofördröjligen insända hand¬
lingarna. Domkapitlet skulle från den kallade infordra utlåtande, huru¬
vida han ville efterkomma församlingens åstundan, så ock i sådant fall de
handlingar, hvarpå han stödde sin behörighet. Funnes han villig och be¬
hörig, skulle domkapitlet utfärda kallelse till honom att å viss dag prof-
predika.
Redan det första kyrkomötet upptog frågan om utvidgning af rätten
att kalla fjärde profpredikant, i det mötet i skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 6 oktober 1868 uttalade den mening, att församlingarna borde erhålla
118
större inflytande vid tillsättningen af själasörjare och att den olikhet, som
i detta afseende förefunnes mellan olika församlingar, borde, såvidt ske
kunde, undanröjas. Denna skrifvelse öfverlämnades till den kyrkolags-
kommitté, som den 5 januari 1869 tillsattes. I sitt den 2 oktober 1873
afgifna utlåtande erinrade därefter kommittén, att de lagstiftande myndig¬
heternas uppmärksamhet, långt innan ännu kyrkomöte varit i tillfälle att
taga dylika frågor om hand, esomoftast blifvit tagen i anspråk för yrkanden
på ändring i gällande ordning för tillsättning af de konsistoriella pasto¬
raten. De framställda yrkandena hade dittills förblifvit utan påföljd an¬
tagligen mindre därför att de ansetts alldeles obefogade, än därför att
meningarna varit delade om sättet, hvarpå de lämpligen borde tillfreds¬
ställas. Att, såsom kommittén med visshet trodde sig kunna antaga, för¬
samlingarna i de konsistoriella pastoraten icke, mot .erhållande af hvilken
som helst utvidgning af rättigheter i afseende på prästval, skulle finnas
villiga att uppoffra den dem i grundlag tillförsäkrade rätten att medelst
sitt val fälla det afgörande utslaget vid tillsättningen af deras präster,
vore en omständighet, som i hög grad försvårade en nöjaktig lösning af
den länge undanskjutna frågan. Måste emellertid nämnda rätt lämnas
orubbad och skulle ändock det inflytande, som ifrågavarande församlingar
därmed vore i tillfälle att utöfva, ytterligare ökas, så kunde det svårligen
ske på annat sätt, än att deras valrätt utsträcktes utom det af domkapitlet
upprättade förslaget. Af flera skäl ansåge kommittén visserligen den sam¬
verkan mellan kyrkostyrelse och församling, som enligt gällande lagstift¬
ning i allmänhet ägde rum vid tillsättning af prästerliga tjänster, fort¬
farande böra såsom regel fasthållas, men då likväl någon motsvarighet till
den säkerhet mot ett olämpligt val, som vid tillsättning af konsistoriel!
kyrkoherdetjänst skulle ligga i det af domkapitlet upprättade förslaget,
syntes kunna sökas i den församlingens enhällighet, som, därest försam¬
lingen finge utanför ett dylikt förslag kalla präst, borde fordras såsom
villkor för att på kallelsen skulle kunna fästas afseende, så ville det synas
kommittén som om lagen icke borde göra det omöjligt för en konsistoriel!
församling att, oberoende af domkapitlets förslag, till kyrkoherde erhålla
den prästman, som hela församlingen omisskännligen önskade, därest han
eljest pröfvades vara till tjänsten fullt behörig. Ur denna synpunkt hade
kommittén, som icke lyckats utfinna något lämpligare sätt för uppgiftens
lösning, trott sig kunna och böra föreslå att vid tillsättning af konsistoriel!
kyrkoherdetjänst församlingen måtte berättigas att, i likhet med hvad vid
tillsättning af regalt pastorat vore medgifvet, på frågodag kalla fjärde
profpredikant att på förslaget uppföras och vid valet komma under om*-
röstning jämte de af domkapitlet föreslagna, dock endast underjdet villkor
119
att han blifvit kallad af minst tre fjärdedelar af hela antalet af försam¬
lingens enligt vallängden röstberättigade medlemmar. Den för röstplurali-
tetens kvalificerande valda bråkdelen vore visserligen, såsom hvarje annan
blott kvantitativ bestämning, något godtycklig, men den syntes hvarken
kunna sättas lägre, om eljest ett tillförlitligt uttryck af församlingens
önskan skulle vinnas, ej heller synnerligen högre, enär tillbörligt afseende
måste fästas därpå, att samtliga röstägare icke kunde antagas vara i till¬
fälle att på frågodagen iakttaga den personliga inställelse, som förslaget
förutsatte såsom villkor för utöfning af kallelserätt. Det kunde vid första
påseendet synas öfverflödigt att, sedan församlingen med nämnda röst-
pluralitet kallat behörig man till fjärde profpredikant, låta anställa sär¬
skild! val mellan denne och de af domkapitlet först föreslagna. I de flesta
fall skulle väl valet endast komma att bekräfta hvad genom nämnda kallelse
redan blifvit uttaladt, men då röstgrunden vid valet och vid profpredikants-
kallelsen enligt kommitténs förslag vore olika, så kunde utgången af valet
också blifva en annan. En förändring i ordningen för tillsättning af de
regala kyrkoherdetjänsterna fann kommittén hvarken behöflig eller ens
önskvärd. Rörande kommittéförslaget i öfrigt kan erinras, att endast
prästmän, som hörde till stiftet, skulle kunna begäras till fjärde prof-
predikanter. Några särskilda förutsättningar i fråga om skicklighet och
förtjänst föreslogos icke.
Vid kommittéförslagets granskning i högsta domstolen framställdes mot
detsamma i denna del flera anmärkningar. Domstolens flesta ledamöter fram-
höllo, att ytterst sällan om någonsin man kunde vänta, att åtminstone i
städer eller större landsförsamlingar de röstberättigade skulle så talrikt
infinna sig, att tre fjärdedelar af de i röstlängden uppförda skulle vara
tillstädes, än mindre att detta antal skulle kunna vara ense om att till
fjärde profpredikant begära samma prästman. Hvad förslaget innehölle
om konsistoriella pastorats rätt i detta afseende skulle därför blifva mera
ett sken än en verklighet. För att göra det åtminstone möjligt att i alla
pastorat begagna den föreslagna rätten tillstyrktes därför, att orden »minst
tre fjärdedelar» måtte ändras till »mera än hälften». Två ledamöter an-
sågo församlingens rätt att kalla fjärde profpredikant böra utsträckas till
alla prästerliga befattningar, för hvilkas tillsättning val af församlingen
skulle äga rum. Äfven yrkades, att bestämmelsen om att fjärde prof-
predikanten skulle tillhöra stiftet måtte utgå, detta dock i samband med
hemställan om upphäfvande af stiftsbandet jämväl i öfrigt.
Sedan tillika riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 9 maj 1877
begärt den ändring i förordningen om prästval, att församlingarna be¬
rättigades kalla fjärde profpredikant vid tillsättande så väl af kyrkoherde-
120
beställningen i konsistoriella gäll soin af komministerstjänster, förekom
frågan hos Kungl. Maj:t i statsrådet den 12 juli 1878. Föredragande
departementschefen uttalade härvid den mening, att riktigheten af högsta
domstolens åsikt beträffande den erforderliga pluraliteten vid fjärdemans-
kallelser i viss mån bekräftades af den erfarenhet, som vid granskning
af handlingarna angående tillsättning af kyrkoherdar i regala gäll vunnits
angående förhållandet mellan antalet röstberättigade församlingsmedlemmar
och antalet af dem, som vid val af kyrkoherde varit närvarande och där¬
vid afgifvit sina röster för den, hvilken uppnått högsta röstetalet. Hade
mer än hälften af de i röstlängden upptagna själfva kommit tillstädes och
förenat sig om kallande af tjärde profpredikant, syntes detta innebära
tillfyllestgörande vittnesbörd om en så stor enighet å församlingens för
kyrkliga ärenden intresserade medlemmars sida, som skäligen borde fordras
för att en afvikelse från domkapitlets förslag skulle kunna medgifvas. Då
giltig anledning icke syntes förefinnas att vid tillsättning af vissa konsi¬
storiella prästlägenheter: komministersbefattningar och kapellpredikant-
tjänster förfara annorlunda än vid tillsättning af konsistoriella pastorat,
fann departementschefen sig böra biträda äfven den meningen, att för¬
samlingarnas rätt att kalla fjärde profpredikant borde utsträckas till alla
prästerliga befattningar, till hvilka val af församling skulle äga rum.
I enlighet härmed var det förslag till förordning angående tillsättning
af prästerliga tjänster affattadt, hvilket genom en kungl. skrifvelse före¬
lädes 1878 års kyrkomöte. I häröfver afgifvet utlåtande anförde kyrko-
lagsutskottet, att mot förslaget, att rättighet till kallande af fjärde prof¬
predikant skulle stå öppen jämväl vid besättande af andra prästlägenheter
än kyrkoherdetjänster, betänkligheter upprest sig, däribland särskildt den,
att prästman, som af sina förmän ansåges hafva med trohet och nit full¬
gjort sitt kall, icke med billighet kunde beröfvas hvarje utsikt till be¬
fordran, såvida han icke jämväl kunde tillvinna sig bifall af en menighet,
som i de flesta fall saknat tillfälle att i vidsträcktare mån pröfva hans
skicklighet. I fråga om de konsistoriella pastoraten, där det icke, såsom
vid de regala, i Konungens utnämningsrätt förefunnes ett korrektiv för det
fall, att den stämning, som föranledt kallande af fjärde profpredikant,
någon gång skulle befinnas mindre välgrundad, borde såsom villkor för
ifrågavarande rättighets utöfvande bestämmas en röstpluralitet, hvilken
verkligen utvisade en samdräktig önskan inom församlingen. Utskottet före¬
slog därför, i likhet med kyrkolagskommittén, att fjärde profpredikant skulle
få kallas endast vid tillsättande af kyrkoherdetjänster, och att för sådan
kallelse i konsistoriella pastorat skulle fordras instämmande af minst tre
fjärdedelar af hela antalet af de i den justerade vallängden uppförda röst-
121
beriittigade. Kyrkomötet biföll emellertid ett under öfverläggningen der¬
städes framställdt ändringsförslag af innehåll, att fjärdemanskallelse skulle
få ske endast vid tillsättande af kyrkoherdetjänster, att i konsistoriella
pastorat mer än hälften af hela antalet röstberättigade skulle hafva förenat
sig om kallelsen, samt alt, då fjärde profpredikant kallats till konsistoriel!
kyrkoherdetjänst, med tjänstens tillsättande vidare skulle förfaras som om
regal kyrkoherdetjänst funnes stadgadt. Kungl. Maj:t skulle alltså äga att
till kyrkoherde utnämna antingen någon af de efter ansökning å dom¬
kapitlets förslag uppförda eller den fjärde profpredikant^! eller ock någon
extra sökande. Rörande sistnämnda bestämmelse anförde kyrkomötet i den
skrifvelse af den 7 oktober 1878, hvarigenom dess beslut i ämnet anmäldes
hos Kungl. Maj:t, att kyrkomötet icke ansett med dittills gällande grund¬
satser i fråga om prästerlig befordran vare sig till regala eller till konsi¬
storiella lägenheter förenligt, att en och samma föresloge till tjänst och
tillsatte densamma.
Ett med kyrkomötets beslut öfverensstämmande förslag till förordning
angående tillsättning af prästerliga tjänster öfverlämnades genom en kungl.
proposition till 1879 års riksdag. I det utlåtande, lagutskottet häröfver
afgaf, yttrade utskottet, att hvad Kungl. Maj:t beträffande kallandet af
fjärde profpredikant föreslagit kunde utskottet i tvänne hufvudpunkter icke
biträda. Utskottet kunde icke finna något giltigt skäl tala för att försam¬
lingarna icke skulle äga rätt att, äfven hvad anginge komministraturer och
kapellpredikantsbeställningar, kalla fjärde profpredikant. Erkändes principens
berättigande beträffande kyrkoherdebefattningar, måste den enligt utskottets
tanke äfven erkännas beträffande de ifrågavarande prästerliga beställnin¬
garna. Dessa senares innehafvare utöfvade ej mindre än de förras själa¬
sörjarens viktiga och grannlaga kall, de behöfde i sin om ock i yttre af¬
seende underordnade verksamhet ej mindre än de förra mötas och under¬
stödjas af församlingarnas förtroende och välvilja samt skötte i mer eller
mindre aflägsna annexförsamlingar ofta ensamma såsom kyrkoherdens ställ¬
företrädare pastoralvården. Då såsom skäl för det föreslagna stadgandet
anförts, att man måste sörja för, att äfven den prästerliga banan lämnade
dem, som med mindre gåfvor beträdde densamma, någon säker utsikt att
det trogna arbetet slutligen i eu ordinarie beställning erhölle sin belöning,
kunde utskottet icke godkänna ett dylikt skäl utan måste för sin del vid¬
hålla, att församlingen icke vore till för prästens skull utan prästen för
församlingens, och att äfven prästen måste underkasta sig samma osäkerhet
beträffande befordran som öfriga ämbetsmän. Hvad vidare anginge den
konsistoriella gäll i det kung], förslaget lämnade rätt att vid fråga om
tillsättande af kyrkoherdetjänst kalla fjärde profpredikant, skulle den vid-
2649/o7. Prästvalskoinmitterades bet. 16
122
fogade föreskriften därom att, därest församlingen begagnade denna rätt,
med tjänstens tillsättande skulle förfaras som om regal kyrkoherdetjänst
funnes stadgadt, göra den de konsistoriella gällen sålunda lämnade rättig¬
het illusorisk, enär församlingarna i allmänhet väl icke skulle vilja utöfva
ifrågavarande kallelserätt på bekostnad af sin slutliga utnämningsrätt; och
den i detta hänseende gjorda anmärkningen att kallelse och utnämning
icke borde tillkomma samma myndighet syntes icke, enär kallelse- • och ut-
näinningsrätten ej komine att af församlingen utöfvas enligt samma röst-
grund, vara' af den afgörande vikt, att för den skull de konsistoriella
gällen skulle betagas förmånen att få kalla fjärde profpredikant. Utskottet
hemställde därför, att förslaget i dessa punkter måtte ändras till öfverens¬
stämmelse med riksdagens i skrifvelsen den 9 maj 1877 uttalade åsikt och
Kungl. Maj:ts till 1878 års kyrkomöte aflåtna förslag.
Denna hemställan bifölls af andra kammaren, hvaremot första kam¬
maren antog Kungl. Maj:ts förslag oförändradt, och då ett af utskottet
framlagdt sammanjämkningsförslag icke godkändes, förföll frågan för denna
riksdag.
Vid 1883 års riksdag återupptogs samma fråga genom en i andra
kammaren väckt motion, i hvilken det af 1879 års lagutskott afgifna för¬
slag till förordning angående tillsättning af prästerliga tjänster med några
ändringar ånyo framlades. Rätten att kalla fjärde profpredikant skulle
enligt förslaget tillerkännas ej mindre regala än äfven konsistoriella för¬
samlingar — de senare under förutsättning att mer än hälften af hela
antalet röstberättigade förenat sig om kallelsen — men vara begränsad
till de fall, då fråga vore om besättande af kyrkoherdetjänst. Lagutskottet,
till hvilket motionen hänvisades, erinrade i sitt utlåtande till en början,
att på senare tider fyrfaldiga gånger konsistoriella församlingar hos Kungl.
Maj:t anhållit, att han måtte i uppkommen ledighet utnämna kyrkoherde
i pastoratet i den för tillsättning af kyrkoherde i regala gäll stadgade
ordning, samt att några gånger Kungl. Maj:t bifallit en dylik anhållan.
På särskilda ansökningar hade ock rättighet lämnats församlingar att vid
besättande af komministerstjänst kalla fjärde profpredikant. Om några bevis
erfordrades å ett hos de konsistoriella församlingarna kändt behof att få
kalla fjärde profpredikant, så utgjorde dylika ansökningar sådana bevis;
och utskottet ansåge, att detta allt starkare framträdande behof, som allt
mera toge karaktären af en berättigad fordran, måste för kyrkans egen
skull i en snar framtid tillfredsställas, åtminstone hvad beträffade kyrko¬
herdetjänster. Om ock utskottet till fullo behjärtade de många talande
skäl, som kunde anföras för att utsträcka församlings rätt att kalla
fjärde profpredikant till alla prästerliga tjänster, funne utskottet dock
123
försiktigast vara att, såsom motionären föresloge, för det dåvarande stanna
vid utsträckning af denna rätt till kyrkoherdebefattningarna i konsistoriella
gäll. Enligt vår kyrkoförfattnings grunder borde eller kunde emellertid
den särskilda församlingen icke tänkas såsom något för sig helt och hållet
sjelfständigt och fristående, utan måste uppfattas såsom en lem i kyrko-
kroppen, såsom ett organ för det inom kyrkan rådande kyrkliga lifvet,
och äfven kyrkostyrelsen borde därför hafva något inflytande i fråga om
tillsättningen af den särskilda församlingens herde och härigenom äfven
äga något medel att i sin mån inverka å församlingen i sådan riktning,
att genom tillsättningen tillgodosåges församlingens särskilda behof, hvilket,
i samma mån som det vore stort, icke kunde af församlingen själf eller
dess majoritet alltid fullt riktigt uppskattas. Det hade därför varit en
vår luterska kyrkoförfattning genomgående grundsats, som ännu syntes
hafva stora skäl för sig, att beträffande prästerliga tjänster förslags¬
rätten och utnämningsrätten icke borde vara förenade hos samma kyrkliga
myndighet eller korporation. Detta skulle dock med antagande af motionä¬
rens förslag blifva fallet, därest konsistoriel! församling skulle äga både
att kalla fjärde profpredikant och att, sedan han på grund af denna för¬
samlingens kallelse blifvit jämte öfriga förut föreslagna å förslaget uppförd,
bland de sålunda föreslagna — om ock efter annan röstgrund än vid kallelsen
— själf utse en, och troligen fjärde profpredikanten, till sin kyrkoherde.
Utskottet hade till följd häraf ansett sig böra föreslå, att beträffande kyrko¬
herdetjänst i konsistoriellt gäll församlingens begäran af fjärde prof¬
predikant skulle anses innebära, att hon, såvidt anginge tillsättande för
den gången af den lediga kyrkoherdetjänsten, eftergåfve den henne eljest
tillkommande rätt att vid valet utkora en af de tre på förslaget uppförda
samt, därest den till fjärde profpredikant kallade prästmannen antoge
kallelsen och, af domkapitlet alltså å förslaget uppförd, vid valet blifvit
ställd under omröstning, hänsköte till Konungen, hvilken ju vore svenska
kyrkans högsta styresman, att af de först å förslaget uppförda och fjärde
profpredikanten utnämna den, som pröfvades skickligast och mest förtjänt.
Då, därest äfven i dessa fall extra ansökningsrätt skulle äga rum, få kon¬
sistoriella församlingar antagligen komme att begagna den på sådana villkor
dem lämnade rätten att kalla fjärde profpredikant, hvilken rätt ock då
kunde blifva ganska illusorisk i förhållande till den rätt beträffande till¬
sättning af sin kyrkoherde de för närvarande ägde, hade utskottet funnit
Konungen vid sin utnämningsrätt böra vara bunden inom de å förslaget
uppförda, d. v. s. de ursprungligen därå af domkapitlet uppsatta och den
sedermera på grund af församlingens kallelse därå uppförde fjärde prof¬
predikanten. Utskottets hemställan i denna del bifölls af första kammaren
124
samt af andra kammaren med den förändring, att jämväl präst utanför
stiftet skulle kunna kallas till fjärde profpredikant. I ändamål af samman¬
jämkning hemställde därefter utskottet, att första kammaren måtte i huf¬
vudsak förena sig i detta andra kammarens beslut. Utskottet yttrade härom,
att den församling lämnade rätten att uppsöka den i dess tanke lämpligaste,
hvarhelst inom riket han än vore tillfinnandes, syntes både vara öfverens¬
stämmande med själfva kallelserättens natur och kunna bereda församlingen
afsevärda fördelar. Förslaget till sammanjämkning blef af båda kamrarna
bifallet.
I enlighet med detta riksdagens beslut, som af 1883 års kyrkomöte
godkändes, utfärdades därefter lagen angående tillsättning af prästerliga
tjänster den 26 oktober 1883.
Det dröjde ej längre än till det därefter närmast följande kyrko¬
mötet, 1888, innan förslag väcktes om ändringar i de sålunda tillkomna
bestämmelserna. I afgifna motioner yrkades då, dels att konsistoriel^
pastorat, hvad anginge rättigheten att kalla fjärde profpredikant, skulle i
allo likställas med de regala och alltså den för sådan kallelse erforderliga
majoriteten utgöras af endast hälften af de i omröstningen deltagande,
dels att bestämmelserna därom, att utnämningsrätten vid fjärdemanskallelse
i konsistoriella pastorat öfverginge till Konungen, skulle upphäfvas. Till
stöd för förstnämnda förslag åberopades hufvudsakligen, att i vidsträckta
och folkrika pastorat, särdeles om de bestode af flera församlingar, det
vore nästan omöjligt att samla mer än hälften af de röstberättigade till
ett beslut om att kalla fjärde profpredikant, ett förhållande som särskildt
i öfre Norrland gjort den konsistoriella pastorat medgifna rätten till dylik
kallelse så godt som betydelselös. I enlighet med kyrkolagutskottets hem¬
ställan blefvo emellertid motionerna af kyrkomötet afslagna.
Vid 1898 års kyrkomöte återupptogs frågan om förändringar på
förevarande område, men nu i syfte att inskränka församlingarnas rätt till
fjärdemanskallelse. I en inom mötet väckt motion föreslogs sålunda, att
till § 7 i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster skulle göras
det tillägg, att ingen finge såsom fjärde profpredikant uppföras å kyrko¬
herdeförslag, som ej genom tjänstgöring förvärfvat sig minst fem präster¬
liga tjänstår, utan Konungen gåfve där lof till. I en annan motion ifråga¬
sattes, att kyrkomötet skulle i skrifvelse hos Kungl. Maj:t begära, att
Kungl. Maj:t täcktes gå i författning om att § 27 mom. 1 i samma lag
måtte erhålla följande ändrade lydelse. »På frågodag--->---»
tillstädes är. Dock må till fjärde profpredikant ingen prästman begäras,
som ej räknar minst tio prästerliga tjänstår. Begäres---»--->
upptagen.» Till stöd för desssa motioner erinrades hufvudsakligen dels om
faran att äldre meriterade prästmän finge utan skäl stå tillbaka för unga
och mindre meriterade, dels om frestelsen för unga präster att med åsido¬
sättande af sitt ämbetes högre förpliktelser söka ställa sig in hos försam¬
lingarna för att blifva ihågkomna med fjärdemanskallelser. Kyrkolags-
utskottet afstyrkte motionerna under anförande, att, då församlingarna
utan tvifvel satte stort värde på en så oinskränkt kallelserätt som möjligt,
hvarje ytterligare inskränkning af densamma skulle från församlingens sida
röna starkt motstånd och förty äga ringa utsikter att förverkligas, samt
att kallelserätten redan vore kringgärdad med åtskilliga enligt utskottets
mening tillfyllestgörande garantier mot möjliga missbruk. Utom den
kvalificerade majoritet, som i konsistoriella pastorat erfordrades för kallande
af fjärde profpredikant, läge en sådan garanti dels däruti, att ingen präst¬
man, utan Konungen gåfve där lof till, finge uppföras på förslag till
kyrkoherdetjänst förrän han fyllt trettio år, dels och hufvudsakligen uti
den Konungen tillförsäkrade rätt att utnämna kyrkoherde i alla de fall,
då kallelse af fjärde profpredikant ägt rum. Denna sistnämnda rätt borde
enligt utskottets mening innebära ett effektivt skydd mot missbruk af för¬
samlingarnas befogenhet att kalla fjärde profpredikant och därjämte ett
skydd, som i vida högre mån än godtyckligt uppställda bestämmelser om viss
tids tjänstgöring vore afpassadt efter de skilda förhållanden, som i präster¬
liga befordringsfrågor kunde förefinnas. — Motionen bifölls emellertid af
kyrkomötet, och skrifvelse härom afiäts till Kungl. Maj:t den 13 oktober 1898.
öfver denna skrifvelse inhämtades utlåtanden från domkapitlen, hof-
konsistoriet och Stockholms stads konsistorium, hvilka samtliga, utom Visby
domkapitel, i hufvudsak tillstyrkte bifall till framställningen. Några dom¬
kapitel hemställde emellertid, att det erforderliga antalet tjänstår måtte
bestämmas mindre än hvad kyrkomötet föi'eslagit. Sålunda ifrågasatte
Göteborgs domkapitel sju år, Strängnäs domkapitel fem år och Härnö¬
sands domkapitel fem eller sex år, sistnämnda myndighet under anförande,
att det inom stiftet mer än en gång inträffat, att å förslag till mindre
pastorat uppförts präster, som ej räknat tio tjänstår, samt att domkapitlet
funne det vara obilligt, att fordringarna för att kunna kallas till fjärde
profpredikant ställdes så högt, att dugande och förtjänstfulla prästmän,
hvilka såsom sökande i vanlig ordning till kyrkoherdebefattning kunnat
uppföras å förslag, ej skulle kunna ifrågakomma i det fall, hvarom här
vore fråga. Växjö domkapitel erinrade, att, då valförrättare!! ej kunde
antagas alltid vara i stånd att afgöra, huruvida den föreslagne vid till¬
fället hade tio prästerliga tjänstår, den föreslagna lydelsen borde i an¬
märkta hänseende förändras eller orden »som ej räknar minst tio präster¬
liga tjänstår» på lämpligt sätt förtydligas. Visby domkapitel yttrade,
126
såsom skäl för sitt afstyrkande, farhåga, att olägenheterna af församlingens
rätt att kalla fjärde profpredikant skulle snarare ökas än minskas genom
den föreslagna förändringen. Om man finge ett af de lagstiftande myn¬
digheterna stadgadt särskildt kompetensvillkor för sådan kallelse, kunde
nämligen det åskådningssätt blifva gängse, att om detta villkor uppfylldes
därmed följde en så godt som obetingad rätt att till församlingsherde er¬
hålla den kallade prästmannen. Då ärendet därefter den 28 november 1902
förekom hos Kungl. Maj:t, fann Kungl. Maj:t kyrkomötets framställning
icke föranleda vidare åtgärd.
Sedermera föreslogs i en motion vid 1903 års kyrkomöte att hos
Kungl. Maj:t begära revision af de prästerliga befordringslagarna i syfte
bland annat att församlingarnas rättighet att kalla fjärde profpredikant
och få honom uppförd på förslag till kyrkoherdetjänst skulle alldeles upp¬
höra eller åtminstone begränsas därigenom, att vederbörande domkapitel
finge makt att vägra uppföra den kallade på förslag, om han vid pröfning
befunnes icke vara med de på förslaget uppförda i förtjänst och skicklig¬
het jämförlig. Motionen i denna del afstyrktes af kyrkolagsutskottet, som
ansåg att ett upphäfvande af berörda rätt ej borde ifrågasättas samt att
en begränsning af dess tillämpning väl vore erforderlig men ej borde göras
till föremål för någon framställning hos Kungl. Maj:t, särskildt af det skäl
att den af 1898 års kyrkomöte till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelsen i äm¬
net antogs fortfarande bero på Kungl. Maj:ts pröfning. Såsom utskottet
vidare yttrade, hade för öfrigt Kungl. Maj:t äfven utan lagändring i sin
hand att reglera tillsättningen af sådana prästerliga befattningar, till hvilka
kallats fjärde profpredikant, och syntes man kunna hysa förhoppning, att
fjärde profpredikanter icke skulle komma i nådig åtanke vid utnämningar
till kyrkoherdetjänster i andra fall, än då särskilda skäl därtill funnes.
Utskottets hemställan bifölls af kyrkomötet.
Vid riksdagen har två särskilda gånger ifrågasatts den förändring i
bestämmelserna om kallande af fjärde profpredikant, att de konsistoriella
pastoraten skulle i detta hänseende likställas med de regala. Ett sådant
förslag framställdes först vid 1890 års riksdag i en inom andra kammaren
väckt motion. Denna afstyrktes af lagutskottet och afslogs af första kam¬
maren, hvaremot andra kammaren biföll densamma. Vid 1905 års riks¬
dag återupptogs samma förslag likaledes genom en i andra kammaren
väckt motion. Till stöd därför åberopades då såsom förut hufvudsakligen,
att med de nuvarande bestämmelserna det vore nästan omöjligt att i stora
och folkrika konsistoriella pastorat få en fjärdemanskallelse till stånd, så
mycket mer som i dylika pastorat ofta inginge annexförsamlingar, som
både egna präster och därför icke ägde något intresse af att deltaga i
127
kyrkoherdevalet inom hufvudförsainlingen. Särskild!, i de två norrländska
stiften hade detta missförhållande fram träd t. Lagutskottet i häröfver af-
gifvet utlåtande fann inga betänkligheter mot en sådan lagändring som
den föreslagna. Att det hos de svenska statskyrkoförsamlingarna vore ett
allt starkare framträdande behof att få ökadt inflytande på prästerskapets
tillsättning vore enligt utskottets mening oförnekligt, och för kyrkans egen
skull syntes det vara af vikt att berörda behof blefve såvidt möjligt till-
fredsställdt. En lämplig och befogad eftergift åt denna fordran på större
medverkan vid utseende af själasörjare vore att utsträcka rätten att kalla
fjärde profpredikant. Utskottet hemställde därför, att riksdagen skulle hos
Kungl. Maj:t begära en lagändring i angifna syfte. Under förhandlingarna
i kamrarna framhölls af dem, som motsatte sig bifall till förslaget, bland
annat att den förslagna förändringen kunde komma att i själfva verket
medföra en inskränkning i valrätten för flertalet röstberättigade, i det att
de å frågodagen närvarande, äfven om de endast utgjorde ett fåtal, skulle
kunna begära fjärde profpredikant och därigenom öfverföra utnämnings-
rätten på Kungl. Maj:t, samt att i de stora församlingar, där det ansåges
möta svårighet att samla den nu föreskrifna majoriteten af dem, som ville
kalla fjärde profpredikant, det i stället skulle blifva nödvändigt för de
röstägare, hvilka voro nöjda med förslaget, att infinna sig å frågodagen
för att hindra fjärdemanskallelse. Utskottets hemställan bifölls emellertid
af andra kammaren, men frågan förföll genom första kammarens afslag.
Då man därefter inlåter sig på de af prästföreningen angifna önske- Behöflig-
raålen, framställer sig omedelbart den frågan, huruvida man kan utan grundiags-
grundlagsändring genomföra en sådan reform som den under punkten 2 i ändring.
föreningens skrifvelse omförmälda, enligt hvilken i konsistoriella gäll för¬
samlingens val ej skulle vara afgörande, om icke den valde erhållit viss
kvalificerad majoritet.
Enligt § 30 regeringsformen äger ju Konungen att, på det sätt förr
fiffigt varit, tillsätta kyrkoherdebeställningar i regala pastorat, och åro de
konsistoriella gällen bibehållna vid sin valrätt. Om man skulle vilja ge¬
nomföra den förändringen, att Konungen ej i sista hand skulle hafva rätt
att utnämna kyrkoherde i de regala gällen, är det sålunda tydligt att
detta ej kunde ske utan grundlagsändring.
Mera oklar kan man möjligen finna innebörden af grundlagsstadgan-
det, i hvad det afser de konsistoriella gällen. Gifvetvis innebär detsamma
i första hand ett skydd för församlingarna mot ingrepp i deras valrätt
från konungamaktens sida. Redan då genom 1883 års prästvalslag stad-
128
gades, att, så snart fjärde profpredikant kallades till konsistoriel! kyrkoherde¬
tjänst, bestämmanderätten öfverginge till Konungen, som ägde utnämna en af
de å förslaget uppförda, sattes ifråga, om ej detta stadgande strede mot
grundlagen. Det ansågs dock i allmänhet, att så ej var händelsen, enär
stadgandets tillämpning förutsatte, att församlingen för att vinna en ön¬
skad förmån för den gången med stor majoritet frivilligt afstode från sin
afgöranderätt och öfverläte denna på Konungen. Helt annat blir förhål¬
landet, om afgörandet skall öfverflyttas på Konungen äfven i fall, då något
beslut, som innefattar medgifvande härtill, icke fattats af ett flertal inom
församlingen.
Ifrågavarande bestämmelse i grundlagen afser emellertid ytterligare
att skydda församlingarnas valrätt i förhållande till domkapitlen. Såsom
den förut lämnade redogörelsen visat, var denna rätt enligt 1686 års
kyrkolag — hvarmed 1723 års prästprivilegier i hufvudsak öfverensstämde
— vidsträckt men oviss. Församlingen var vid valet icke bunden inom
något förslag, men domkapitlet kunde utse en annan än den valde, om
det ansåg att denne icke var särskildt förtjänt af valet och att inom stiftet
funnos andra, som före honom borde ifrågakomma. Faktiskt innebar det
därför en inskränkning af domkapitlets och en utvidgning af församlingens
makt, när genom 1731 års resolution på prästerskapets besvär och 1739
års valordning församlingens valrätt visserligen begränsades inom ett af
domkapitlet uppgjordt förslag, men i stället församlingsvalet inom detta
förslag blef afgörande.
Nu har man velat göra gällande att, enär 1739 års valordning antogs
af ständerna endast till nästa riksdag, då kyrkoordningen skulle öfverses,
reglerna för prästval i 1686 års kyrkolag icke genom denna valord¬
ning, lika litet som genom 1731 års resolution, undergått någon verk¬
lig och varaktig förändring. Den valrätt för församlingen, hvarom i § 30
regeringsformen stadgas, skulle alltså utgöra endast den mera obestämda
rätten enligt kyrkolagen och 1723 års privilegier. Förutom det att i den
af trycket utkomna 1739 års valordning förbehåll om förnyad granskning
däraf icke infördes, kan häremot erinras, att någon framställning om ändring
i nämnda valordning ej gjordes af rikets ständer vid de närmast följande
riksdagarna. Den kan ock sägas hafva blifvit stadfästad genom 1772 års
regeringsform, och ostridigt är att den ägde faktisk giltighet ända till dess
1843 års förordning om prästval tillkom.
De, som anse prästföreningens omförmälda förslag kunna genomföras
utan grundlagsändring, torde vidare stödja denna uppfattning därpå att
redan enligt gällande lag domkapitlet i vissa fall äger att utse präst i för¬
samlingens ställe, nämligen om vid församlingens val högsta röstetalet
129
enligt såväl vanlig rastid vakning som hufvudtal tillfallit mer än en af de
föreslagna, eller om vid valet icke någon röstägande afgifvit röst. Den
bestämmanderätt, som alltså i sällsynta undantagsfall såsom en nödfalls¬
utväg tillagts domkapitlet, är dock tydligen icke på något sätt jämförlig
med den nu föreslagna befogenheten att utse präst, så snart ej försam¬
lingsvalet utfallit med viss kvalificerad majoritet. För öfrigt kan nämnas,
att redan enligt 1739 ars valordning bestämmanderätten frångick försam¬
lingen, om den ena hälften af rösterna fallit på en och den andra hälften
på en annan af profpredikanterna; mellan dessa båda skulle då skiljas
genom lottning. Den möjligheten åter att hela församlingen uteblefve från
valet blef visserligen föremål för lagstadgande först i 1843 års förordning,
men redan genom ett kungl. bref i särskild! mål den 11 maj 1748 för¬
klarades att en församling, som undandragit sig att afgifva röster, för den
gången förverkat sin rösträtt, en uppfattning som också synes hafva till-
lämpats i andra liknande fall. 1843 och 1883 års bestämmelser i dessa
ämnen hvila alltså på rättsregler äldre än 1809 års regeringsform.
Det torde därför vara nödvändigt att ställa sig på den ståndpunkten,
att då enligt § 30 regeringsformen de konsistoriel^ gällen bibehållas vid
sin valrätt, därmed afses valrätten sådan den i sina hufvuddrag bestämdes
genom 1739 års valordning, och att vid sådant förhållande den af präst¬
föreningen ifrågasatta förändringen, att af görandet i vissa fall skulle från¬
tagas församlingen, ehuru denna med begagnande af sin valrätt uttalat
sig för en af de föreslagna, icke kan genomföras utan grundlagsändring.
Då det af prästföreningen åsyftade målet, sävidt angår de konsisto- Grundlinjer
riella gällen, icke kan vinnas utan inskränkning i den rätt, som för när
varande tillkommer församlingarna, men önskningarna hos församlingarna prästerliga
själfva och deras målsmän i de lagstiftande korporationerna i allmänhet Wordrings-
snarare torde gå ut på en utvidgning af berörda rätt, är det för lösningen vidt angår'
af föreliggande fråga tydligen af stor vikt att tillse, huruvida icke för-
samlingarna i annan form skulle kunna beredas något mot den ifråga- elda gäll i
satta inskränkningen svarande vederlag. allmänhet.
Med hänsyn därtill, att efter gällande lag domkapitlet ej äger på
förslag till prästerlig tjänst uppföra annan än den, som pröfvas hafva den
förmåga och de egenskaper, indika för tjänstens nöjaktiga bestridande er¬
fordras, torde församlingen med skäl kunna, på sätt äfven prästföreningen
synes hafva afsett, göra anspråk på, att, när den på ett oförtydbart sätt
gifvit uttryck åt sin önskan att erhålla viss på förslaget uppförd prästman,
åt denna önskan tillerkännes afgörande beredelse.
O y
2549/o7. Prästvalskommitterades bet.
17
130
Med de växlande uppfattningar, som inom församlingarna vanligen
råda i religiösa frågor, torde man härför ej kunna fordra, att samtliga
röstberättigade eller ens samtliga, som deltagit i valet, skola hafva förenat
sig om samma prästman, utan synes det vara tillräckligt att mera än
hälften af de röstande förenat sig om denne, under förutsättning dock,
att en viss del af hela antalet röstberättigade deltagit i valet, Huru hög
denna siffra skall sättas är ju en fråga, som endast kan afgöras mer eller
mindre godtyckligt, men med tagen hänsyn till det antal röstande, som i
allmänhet plägar deltaga i prästval, torde man, särskildt om röstningen
med fullmakt upphäfves eller väsentligen inskränkes, ej kunna bestämma
antalet högre än till en tredjedel af de röstberättigade.
Om endast en än mindre del af församlingen, kanske blott ett fåtal
personel-, deltagit i valet eller åsikterna bland de väljande varit så delade,
att ingen af de föreslagna erhållit mer än halfva antalet afgifna röster,
kan det icke gärna sägas, att en verklig mening i frågan gifvit sig uttryck
från församlingens sida, och vid sådant förhållande är det knappast be-
fogadt att låta den verkställda omröstningen ovillkorligen gifva utslaget.
Det förefaller då, som om kyrkostyrelsen bör få träffa valet mellan de
föreslagna eller eventuellt utom förslaget, och torde detta afgörande lämp¬
ligare uppdragas åt Konungen efter vederbörligt förord än åt domkapitlet,
som uppgjort förslaget.
Principiellt synes hvad sålunda anförts gälla äfven de regala pasto¬
raten, där församlingen för närvarande egentligen endast har en förslags¬
rätt. Det kan därför ifrågasättas, om icke, då grundlagsändring i allt fall
erfordras i afseende å de konsistoriella gällen, man bör taga steget fullt
ut och söka att få en motsvarande förändring genomförd för de regala
gällen. Skillnaden mellan regala och konsistoriella gäll skulle alltså bort¬
tagas samt i stället för samtliga pastorat meddelas bestämmelser i ofvan
angifna riktning.
För Kungl. Maj:t skulle detta innebära, att han afstode från af-
göranderätten vid de regala pastoraten, hvilka utgöra inemot hälften af
samtliga pastorat i riket, men i stället erhölle rätten att jämväl vid de
konsistoriella pastoraten träffa afgörandet, där ej vederbörande med viss
röstöfvervikt uttalat sig för en af de föreslagna. För församlingarna åter
skulle en sådan anordning medföra den utvidgning i deras rätt, att de
finge afgöranderätten i sin hand äfven vid de regala pastoraten, om de
uttalat sig för en af de föreslagna med angifven röstöfvervikt, hvilket
kunde utgöra en lämplig motvikt mot inskränkningen i deras valrätt vid
de konsistoriella gällen.
Förhållandena kunna emellertid vara sådana, att församlingen val ej
år tillfreds med någon af de å förslaget uppförda, men känner annan
prästman, som den anser lämplig att vara dess själasörjare. Försam¬
lingen bör då såsom hittills hafva tillfälle att få äfven denne ställd under
omröstning, om den uttalar sig därom med viss pluralitet, hvarvid något
minsta antal ej torde höra fordras för de i omröstningen deltagande
utan endast för dem, som biträdt förslaget att kalla fjärde profpre¬
dikant.
Såsom tidigare omnämnts, gälla för närvarande i afseende å fjärde-
manskallelse i viss mån olika bestämmelser för konsistoriella och regala
pastorat. Denna olikhet torde också böra bibehållas, om pastoratens in¬
delning i regala och konsistoriella, i motsats till hvad nu blifvit ifråga¬
satt, fortfarande skall äga bestånd. Det kan nämligen icke förnekas, att
i de konsistoriella pastoraten, där kallelserättens utöfvande medför, att
afgörandet vid utnämningen öfverflyttas från församlingen till Konungen,
denna rätt bär en helt annan innebörd än i de regala pastoraten, där ut¬
nämningen alltid tillkommer Konungen. I de förra pastoraten medför en
fjärdemanskallelse, som sker utan de flesta röstägares önskan, för dessa en
rättsförlust, som icke har någon motsvarighet i de regala pastoraten. För
sådan kallelse kan därför i konsistoriella pastorat med skäl fordras, att ett
visst större antal ej blott af de på frågodagen närvarande utan af samt¬
liga röstägare biträdt beslutet därom. En annan fråga kan vara, huru¬
vida den nu föreskrift™ majoriteten af mer än hälften af röstägarna borde
bibehållas eller om någon nedsättning däri kunde medgifvas.
Skulle åter skillnaden mellan de konsistoriella och de regala gällen
i öfrigt komma att borttagas, måste härmed följa att för samtliga pastorat
samma regler skola gälla äfven i fråga om rätten att kalla fjärde prof¬
predikant. Denna rätt måste väl då något begränsas för de nuvarande
regala gällen, så att den ej kan §,nvändas utan att en mera allmän önskan
därom linnes inom pastoratet. A andra sidan bör kallelserätten utvidgas
för de hittills konsistoriella gällen, där dess begagnande med nuvarande
bestämmelser endast sällan kan ifrågakomma. En lämplig medelväg torde
träffas, om man föreskrifver, att förslaget om fjärdemanskallelse skall
hafva bifallits af mer än hälften af de i omröstningen deltagande och att
minst en sjättedel af samtliga i den justerade vallängden upptagna röst¬
berättigade skall hafva förenat sig om samma prästman. Om endast eu
prästman varit ifrågasatt, skall han sålunda vara kallad, så snart vid om¬
röstningen angående berörda förslag jaröster afgifvits till ett antal, som
motsvarar mer än hälften af de i omröstningen deltagande och minst eu
sjättedel af samtliga röstberättigade. Har omröstningen fått sagda utgång,
men äro två eller liera prästmän föreslagna, skall mellan dem alla på eu
gång anställas ny omröstning, hvarvid den kallas, som erhåller högsta
röstetalet, under förutsättning att detta motsvarar minst en sjättedel af de
röstberättigade. Hafva två eller flera erhållit högsta röstetalet och tillräckligt
antal röster, får mellan dem lottas. Därest vid den första omröstningen ofvan-
nämnda röstetal i förhållande till såväl de i valet deltagande som hela antalet
röstberättigade icke vunnits, är frågan om att kalla fjärde profpredikant för¬
fallen, och samma påföljd inträder, om vid den senare omröstningen, då så¬
dan förekommit, det högsta röstetal, som tillfallit någon af de föreslagna,
icke motsvarat minst en sjättedel af samtliga röstberättigade. Nu angifna
regler torde flock, i hvad de innebära fordran att ett visst minsta antal
af samtliga röstberättigade skall hafva förenat sig om samma prästman,
höra i någon mån jämkas med hänsyn till de församlingar, där antalet
röstberättigade är mycket högt, enär det eljest blefve förbundet med allt
för stora svårigheter^ att i dem kalla fjärde profpredikant. Då det tillika,
kan vara billigt, att en jämförelsevis talrik grupp af församlingsmedlem¬
mar, som förenat sig om samma prästman, får rätt att kalla denne till
prof och underställa honom församlingens val, äfven om den icke uppgår
till någon viss del af de röstberättigades hela antal, synes det lämpligen
kunna ordnas så, att när minst tvåhundra röstberättigade förenat sig om
samma prästman, detta antal är i och för sig tillräckligt för kallelsen,
ä/ven om det icke uppgår till en sjättedel af samtliga röstberättigade.
Å andra sidan torde de angifna reglerna böra i någon mån modifieras
med hänsyn till de församlingar, där antalet röstberättigade är mycket
lågt, så att t. ex. ej i en församling med sextio röstberättigade kallelsen
får afgöras af endast tio personer. I detta syfte torde lämpligen böra
föreskrifvas, att församling ej må kunna begära fjärde profpredikant utan
att minst tjugu röstberättigade bifallit förslaget och förenat sig om samma
prästman.
Någon fara för prästerskapet torde i själfva verket icke ligga i eu
sådan utvidgning, hvad de konsistoriel^ gällen beträffar, af rätten att
kalla fjärde ^ profpredikant. Så snart dylik kallelse skett, har nämligen
församlingen, liksom hittills, afstått från befogenheten att i sista hand
afgöra utnämningen, och detta äfven om församlingen uttalat sig för den
fjärde profpredikanten eller någon annan af de föreslagna med sådan
pluralitet, att denne i vanliga fall skulle hafva varit vala.
Sannolikt komma dock prästerskapets nu så starka betänkligheter i
förevarande hänseende åtminstone icke att förminskas genom den före¬
slagna förändringen. Den gång efter annan framkastade tanken att genom
särskilda bestämmelser söka hindra kallandet af alltför unga och oerfarna
-prästmän till fjärde profpredikant^1 torde fortfarande och kanske mera än
förr komma att räkna anhängare. Erfarenheten lär äfven hafva visat, att
kallelse rättens användande enligt nuvarande bestämmelser ganska ofta ländt
till skada för såväl prästernas intresse af en någorlunda jämn och säker
befordran som ock församlingarnas eget behof af dugliga och erfarna
präster; och oförnekligen vore det därför mycket önskvärdt, att man utan
oskälig inskränkning af församlingarnas kallelsefrihet kunde tillmötesgå
anspråket på särskilda kvalifikationer för fjärde profpredikanter.
Denna fråga har nu senast varit under behandling å det allmänna
svenska prästföreningens möte. där beslut fattades om föreningens före¬
varande framställning till Kungl. Maj:t. De personer, som erhållit i upp¬
drag att till detta möte afgifva förslag till mötets yttrande om behöfliga
förändringar i den nuvarande befordringsordningen för prästerskapet, hade
ifrågasatt sådan inskränkning i rätten att kalla fjärde profpredikant, att
den kallade för att kunna uppföras på förslag måste räkna minst tio
tjänstår eller vara likställd med den af domkapitlet i tredje rummet
uppförde i det fall att denne hade färre än tio tjänstår. I mötets skrif¬
velse till Kung]. Maj:t föreslås emellertid, att inskränkningen skall gå ut
på, att vid kallande af fjärde profpredikant domkapitlet skall äga att efter
pröfning uppföra den kallade på förslag, för så vidt denne i förtjänst och
skicklighet är jämnställd med någon af de å förslaget uppförda.
Bland dem, som anse, att fjärdemanskallelsen, sådan den nu är be¬
stämd, öfvervägande leder till missbruk, finnas äfven de, som gärna skulle
se ifrågavarande rätt helt och hållet afskaffad. Denna uppfattning har
emellertid säkerligen icke någon som helst utsikt att förverkligas, då be¬
rörda rätt i allmänhet är inom församlingarna högt uppskattad.
Hvad åter beträffar förslagen till inskränkning i kallelserätten, hafva
de afsett hufvudsakligen, dels att den kallade skulle vara i förtjänst och
skicklighet jämngod med de efter ansökning på förslaget uppförda, dels
att han skulle innehafva minst ett visst antal tjänstår, dels slut¬
ligen att han antingen skulle innehafva minst ett visst antal tjänstår
eller, om den minst meriterade af de å förslaget uppförda icke innehade
detta antal, vara med honom jämngod.
En bestämmelse i förstnämnda riktning skulle innebära en återgång
till hvad som gällde före cirkuläret den 9 april 1858, men torde numera
icke kunna förordas. De i § 9 af lagen angående tillsättning af präster¬
liga tjänster föreskrifna reglerna för pröfning af företrädet i förtjänst och
skicklighet äro nämligen så obestämda och gifva domkapitlet så stor frihet
vid vägande mot hvarandra af olika meriter, att det ofta icke skulle
kunna på förhand med någon säkerhet bedömas, huruvida en till fjärde
134
profpredikant ifrågasatt prästman koinme att anses jämngod med de å
förslaget uppförda eller icke. De förutsättningar, under hvilka försam¬
lingen ägde att utöfva sin kallelserätt, skulle härigenom blifva så ovissa,
att värdet af densamma blefve högst väsentligt förringadt. Härtill kommer
att ett hufvudsyfte för kallelserätten just är att bereda församlingen möj¬
lighet att frigöra sig från ett förslag, där på grund af förhållandena upp¬
förts endast präster, hvilka församlingen finner vara alltför ålderstigna
att inge förhoppning om en kraftig och' gagnande verksamhet. Detta syfte
skulle väsentligen förfelas, om församlingen vid sin kallelse måste hålla
sig till prästmän, som vore jämnställda med de föreslagna. Sannolikt har
ej heller prästföreningen med sin begäran afsett, att tjänståldern i detta
fall skall tillmätas samma betydelse, som den eljest äger vid bestämmande
af prästmäns förtjänst, särskildt med den tillämpning § 9 i allmänhet er¬
hållit. Snarare lärer vara åsyftadt, att fjärde profpredikanten skall i dug¬
lighet och lämplighet för den ifrågavarande platsen vara jämförlig med
de förut på förslaget uppförda. Äfven under denna förutsättning blifva
emellertid grunderna för pröfning af fjärdemanskallelsen alltför obe¬
stämda.
Att fastställa ett visst minsta antal tjänstår torde åter möta svå¬
righeter på den grund, att förhållandena i skilda delar af vårt land äro
så olika. Detta framträdde äfven i de yttranden, som afgåfvos öfver
kyrkomötets framställning den 13 oktober 1898, i det att visserligen fler¬
talet bland de hörda myndigheterna icke hade något att erinra mot den
föreslagna tiden af tio år, men några ansågo att tiden borde sättas va-
sentligt kortare. Om man — till undvikande af den möjligheten att från
fjärdemanskallelse utesluta prästmän, hvilka såsom sökande i vanlig ord¬
ning kunnat uppföras på förslag — bestämde tiden ganska kort, t. ex. till
fem år, skulle ett sådant stadgande icke innebära någon afsevärd begräns¬
ning utöfver den, som följer däraf, att till kyrkoherdetjänst ej må kallas
eller på förslag uppföras någon, som icke uppnått trettio års ålder. En
ovillkorlig allmän tidsbestämmelse lär för öfrigt så mycket mindre kunna
ifrågakomma, som några förändrade förhållanden icke kunna anses hafva
inträdt, sedan kyrkomötets förslag därom blef af Kungl. Maj:t ogilladt.
Mindre betänkligheter synas vara förenade med den tredje ofvan-
nämnda möjligheten, hvilken utgör en förening af de båda andra. Om en
bestämmelse i detta syfte skall genomföras, torde det dock vara nödvän¬
digt att äfven vid jämförelsen med den minst meriterade af de å för¬
slaget uppförda låta endast tjänståren vara afgörande. Eljest föranledes
jämväl här en ovisshet, som för mycket nedsätter kallelserättens betydelse.
Med förtydligande i detta afseende kan eu sådan bestämmelse som den
j G
vid prästföreningens möte först föreslagna utan större svårighet till-
lämpas. Orättvisa skulle visserligen stundom kunna följa däraf att en¬
dast tjänståren blefve bestämmande, i det att en person med lägre tjänst-
ålder men i det hela öfvervägande meriter blefve utesluten från fjärde-
manskållelse, ehuru han vid ansökning i vanlig ordning skulle hafva ägt
företräde. Detta förhållande synes dock icke böra tillmätas så stor be¬
tydelse, att man af sådan anledning skulle vara förhindrad att tillstyrka
den föreslagna bestämmelsen, om den i öfrigt anses lämplig och behöflig.
Den torde i all hufvudsak öfverensstämma med de grunder, som i regel
plägat af Kungl. Maj:t tillämpas vid utnämning af kyrkoherdar i pastorat,
där fjärde profpredikant kallats, och det torde icke med skäl kunna be-
tviflas, att dess inverkan skulle i stort sedt blifva rättvis och gagnande.
I och för sig innebär anspråket, att fjärde profpredikanter i allmänhet
skola hafva minst tio tjänstår, icke någon obillig fordran. Såsom den
vid detta betänkande fogade redogörelsen för de nuvarande kyrkoherdarnas
medelålder vid utnämning till den tjänst de nu innehafva utvisar, hafva
de på ordinarie väg vunnit sådan befordran i medeltal först vid en tjänst¬
ålder af nära tjugu år, och den för fjärde profpredikant fordrade tjänst¬
åldern blefve alltså ungefär hälften af den vanliga. Med hänsyn härtill
och då, såsom ofvan nämnts, en bestämmelse i denna riktning torde
vara af prästerskapets flertal särskild! lifligt efterlängtad, synas öfvervä¬
gande skäl finnas att antaga densamma. I det hela blir i allt försam¬
lingarnas möjlighet att kalla fjärde profpredikant ej oväsentligt utvidgad,
om de nu föreslagna förändringarna genomföras.
I den tjänstålder, som skall fordras af fjärde profpredikanten, torde
endast sådana tjänstår böra inräknas, som förvärfvats genom verklig tjänst¬
göring. Att filosofie doktorsgrad här skulle inverka är nämligen så mycket
mindre skäligt, som ju teologisk lärdom saknar inflytande vid en jämfö¬
relse, som grundas endast på tjänståldern. I den skrifvelse, hvarmed dom¬
kapitlet till Konungen insänder ansöknings- och valhandlingarna samt för-
slagsprotokollet, torde den fjärde profpredikantens tjänstålder vid tiden för
församlingens kallelse böra särskildt angifvas. Tillika synes det vara
lämpligt, att domkapitlet meddelar, huru han enligt de i § 9 stadgade
grunder förhåller sig till öfriga på förslaget uppförda prästmän. Då ut¬
öfver de i vanlig ordning föreslagna en fjärde person införes på förslaget,
synes det i viss mån ligga i sakens natur, att mellan denne och de öfriga
anställes en jämförelse på samma grundval, efter hvilken ordningen mellan
de tre första blifvit bestämd, och af samma myndighet, som uppgjort det
ursprungliga förslaget.
Extra ansök- För såvidt reglerna för tillsättning af kyrkoherdetjänster undergå
nmgsratt. förändring i den riktning ofvan angifvits, kan det ifrågasättas, om icke
Konungen vid utnämningen alltid borde vara bunden inom domkapitlets
förslag’. Fall kunna dock förekomma — särskildt om inom församlingen
stor röstsplittring ägt ruin vid valet eller om förslaget visat sig af en
eller annan anledning vara mindre passande för den församling det afser
— då det är af vikt, att Konungen må äga gå utom förslaget. Denna
rätt torde alltså böra kvarstå.
Rörande dess ursprung kan först erinras om att Kungl. Maj:t i §
10 kyrkolagen förklarade sig vilja förse regala gäll med sådana personer,
som med lärdom, tjänst och arbete, helst vid akademier, gymnasier och
skolor så ock vid hot- och krigsstaten gjort sig om Guds församling och
det allmänna bästa väl förtjänta.
1 1846 års kyrkolagsförslag föreslogs sedermera, att regal kyrko¬
herdetjänst skulle få utan förslag sökas af präst, som till den lägenhet
vore behörig och innehade befattning, hvarmed Konungen dylik ansöknings-
förmån förenat.
Då 1869 års kyrkolagskommitté hade att behandla denna fråga, gick
den ut ifrån den grundsats, att extra ansökningsrätt till pastorat i regel
icke borde vara fästad vid andra allmänna tjänster än sådana, hvilkas inne¬
hafvare, på grund af sin befattning, val vore, oberoende af särskildt
medgifvande af Konungen, berättigade till årsberäkning såsom för präster¬
lig tjänst, men icke hade sig prästerlig tjänstgöring ålagd och således, då
de endast undantagsvis vore i tillfälle att genom dylik tjänstgöring göra
sig i församlingarna kända, i allmänhet icke kunde hoppas att genom för¬
samlingsval vinna prästerlig befordran. Kommittén ansåg därför, att den
extra ansökningsrätten, sä vidt den vore fästad vid innehafvandet af andra
tjänster, borde i mån af dåvarande innehafvares afgång upphöra, Konungen
dock obetaget att i särskilda fall. där han så funne för godt, sådan ansök-
ningsrätt såsom personlig förmån förunna.
Enligt § 11 mom. 3 i kap. 15 af kommitténs förslag skulle årsberäk¬
ning såsom för prästerlig tjänst gälla för lärarbefattning i språk eller vetenskap
vid rikets universitet, allmänna elementarläroverk, pedagogier och folkskol-
lärarseminarier samt för notarie- och amanuenstjänster vid domkapitlen. I
öfverensstämmelse därmed innehöll § 45 af samma kapitel i förslaget, att
regal kyrkoherdetjänst inom hvilket stift som helst finge utan förslag
sökas af präst, som vore till kyrkoherdetjänst behörig och vid universitet,
elementarläroverk eller folkskollärarseminarium innehade befattning, hvar¬
med rätt till årsberäkning såsom för prästerlig tjänst vore förenad, eller
af Konungen fått sig sådan ansökningsrätt särskildt förunnad.
Då med anledning af nämnda k yrko lagsförslag proposition med
förslag till ändrade grunder för prästval förelädes 1879 års riksdag, fram¬
hölls af föredragande departementschefen, att rättigheten för lärare vid
universitet, elementarläroverk, pedagogier och folkskollärarseminarier att
räkna tjänstår för befordran till prästerliga tjänster dittills endast varit
genom särskilda af Konungen ensam utfärdade bestämmelser reglerad
och väl ej heller vore af natur att böra för framtiden förlänas en större
betydelse än tillförne genom dessa bestämmelsers upptagande i kyrko¬
lag. Denna borde endast uppdraga den gräns, utöfver hvilken berörda
rättighet ej finge utsträckas. § 10 i förslaget blef därför så formulerad,
att årsberäkning såsom för prästerlig tjänst, utom för notarie- och
amanuenstjänster vid domkapitlen, skulle gälla för lärarbefattning, med
hvilken sådan förmån vore eller blefve af Konungen förenad, och erhöll
i öfverensstämmelse därmed § 42 den lydelse, att regal kyrkoherdetjänst
inom hvithet stift som helst utan förslag finge sökas af präst, som vore
till kyrkoherdetjänst behörig och innehade lärarbefattning, hvarmed rätt
till årsberäkning såsom för prästerlig tjänst vore förenad, eller af Konungen
fått sig sådan ansökningsrätt särskildt förunnad.
I afseende å sistnämnda paragraf anfördes af departementschefen ytter¬
ligare, att bland dem, hvilka enligt kap. 15 § 45 i kommittéförslaget icke vi¬
dare skulle hafva rättighet att i följd af sitt ämbete utan förslag hos
Konungen söka regala pastorat, vore Konungens hofpredikanter. Då likväl
genom den rätt i detta hänseende, som dittills varit dessa prästmän med-
gifven, Kungl. Maj:t blifvit satt i tillfälle att åt synnerligen skickliga och
förtjänta män, utsedda bland hela rikets prästerskap, bereda utsikter till
befordran jämväl utom stiftet, föreslog departementschefen rättighetens bi¬
behållande äfven så vidt den afsåg tjänstgörande hofpredikanter.
Kungl. Maj:ts ofvanberörda förslag vann då ej bifall, men upptogos
i fråga om rätt till prästerlig tjänstårsberäkning och extra ansökningsrätt
motsvarande bestämmelser i den motion vid 1883 års riksdag, som låg
till grund för 1883 års prästvalslag.
Enligt § 42 i denna lag kan regal kyrkoherdetjänst inom hvilket
stift som helst utan förslag sökas af präst, som är behörig till kyrko¬
herdetjänst och innehar lärarbefattning, hvarmed rätt till årsberäkning
såsom för prästerlig tjänst är förenad, eller af Konungen fått sig sådan
ansökningsrätt särskildt förunnad; och tillkommer enahanda rätt tjänst¬
görande hofpredikant, som fullgjort hvad författningarna föreskrifva för
behörighet till kyrkoherdetjänst.
i § 10 mom. 2 i samma lag stadgas, att rätt till årsberäkning såsom
för prästerlig tjänst gäller bland annat för lärarbefattning, med hvilken
2o49 07. PrästvalsTcommitttrades bet. 18
138
sådan förmån är eller varder af Konungen förenad. Det tillkommer så¬
lunda Konungen att härom meddela bestämmelser. Bland dylika nu gäl¬
lande kan först nämnas läroverksstadgan af den 18 februari 1905, § 126
inom. 2 och 3, där det föreskrifves hufvudsakligen, att vid ansökning till
prästlägenhet eller annan till ecklesiastikständet hörande befattning hvarje
på ordinarie stat uppförd ämneslärare vid allmänt läroverk räknar präster¬
liga tjänstår från den dag, han lärarbefattning tillträdt, samt att vikari¬
erande eller extra ämneslärare jämväl räknar prästerliga tjänstår, såvida
lian uppnått tjugutre års ålder. Genom kungörelsen den 20 januari 1882
likställas med förenämnda lärare vid allmänna läroverken följande lärare
vid folkskollärarseminarierna, som undergått de för behörighet till ad¬
junktsbefattning vid seminarierna stadgade akademiska lärdomsprof, näm¬
ligen ordinarie eller vikarierande rektor, ordinarie eller vikarierande ad¬
junkt och extra lärare med adjunkts tjänstgöring. Docenter inom teolo¬
giska och filosofiska fakulteterna vid universiteten åtnjuta enligt kungl.
brefvet den 3 maj 1820 rätt till tjänstårsberäkning från och med en upp¬
nådd ålder af tjugutre år. Ordinarie lärare vid universiteten däremot
räkna icke i denna egenskap prästerliga tjänstår. Slutligen har genom
särskilda kungl. bref rätt till prästerlig tjänstårsberäkning medgifvits dels
kateketerna vid de af sällskapet Pro fide et christianismo inrättade kate-
ketskolor, dels hufvudläraren i kristendom vid den s. k. Beskowska skolan
i Stockholm, dels ock den prästman, som anstålies såsom föreståndare för
Fröbergska uppfostringsanstalten i Kalmar. T åtskilliga fåll har Konungen
medgifvit rätt till prästerlig tjänstårsberäkning åt viss i lärarbefattning
anställd lärare, hvarmed emellertid icke torde hafva följt extra ansöknings-
rätt till regala pastorat.
Gällande bestämmelser gå alltså ut därpå, att extra ansökningsrätt
skall tillkomma följande klasser af personer, nämligen:
1) tjänstgörande hofpredikanter samt
2) innehafvare af lärarbefattning, hvarmed rätt till årsberäkning
såsom för prästerlig tjänst är förenad.
I öfrigt skall extra ansökningsrätt tillkomma endast präst, som
af Konungen tätt sig sådan rätt särskild! förunnad. Personer, som,
då prästvalslagen trädde i kraft, på grund af olika bestämmelser erhållit
extra ansökningsrätt, skulle väl bibehållas vid denna rätt såsom en per¬
sonlig förmån, men lagen synes ej hafva afsett, att den extra ansöknings-
rätten vidare skulle tillkomma andra klasser af personer än de i § 42
omförmälda. Så blef emellertid nämnda paragraf ej tolkad af Kungl. Maj:t,
utan har genom särskilda kungl. bref extra ansökningsrätt tilldelats i sven¬
ska kyrkans missionsstyrelses tjänst anställda missionärer bland icke kristna
139
folk och sjömanspräster, som äro aflönade med statsmedel, vice pastorn vid
Lunds domkyrka, om han är teologie (dier filosofie kandidat, fångpredi¬
kanterna vid cellfängelserna å Långholmen, i Malmö och å Nya varfvet
vid Göteborg, såvida de äro till kyrkoherdebeställning behöriga, samt präst¬
män, som under minst tio ar tjänstgjort inom Härnösands stifts finskta¬
lande församlingar och för denna sin tjänstgöring blifvit väl vitsordade,
såvida de äro till kyrkoherdebeställning behöriga, de sistnämnda dock en¬
dast inom Härnösands eller numera Härnösands och Luleå stift. I samtida
dessa fall har alltså ansökningsrätten gifvits åt klasser af prästmän. I ett se¬
nare fall har ett motsatt förfarande iakttagits. Uå nämligen extra ansöknings-
rätt begärdes för predikanterna vid de centrala tvångsarbetsanstalterna,
förklarade Ivungl. Maj:t denna anhållan icke föranleda annat yttrande, än
att Ivungl. Maj:t ville i särskilda förekommande fall taga under öfvervä¬
gande, huruvida den sökta förmånen skulle någon af ifrågakomna predi¬
kanter tilläggas. Särskilda framställningar om dylik förmån hafva därefter
några gånger gjorts och under vissa villkor bifallits. Handlingarna gifva
val ej direkt anledning att i beslutet beträffande predikanterna vid de cen¬
trala tvångsarbetsanstalterna se en principiell förändring i uppfattningen,
men i hvarje fall har efter meddelandet af sagda beslut extra ansöknings-
rätt endast beviljats vissa prästmän i bestämd tjänst eller undantagsvis
såsom en rent personlig förmån.
Med anledning af väckt motion angående revision af gällande be¬
stämmelser om tillsättning af prästerliga tjänster — i syfte, bland annat,
att rättigheten för vissa präster att utom förslag hos Kungl. Maj:t söka
pastorat inom hela riket måtte upphöra, och att de, som nu hade den
rättigheten, i stället måtte söka kyrkoherdetjänst i vanlig ordning inom
de stift, där de hade rätt till befordran — har nu kyrkomötet i sin skrif¬
velse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1903 begärt förändring i § 42 präst-
valslagen. Kyrkomötet har i sådant afseende anfört, att äfven om de för¬
hållanden, pa grund af hvilka rätt till prästerlig tjänstårsberäkning förbun¬
dits med lärarbefattningar, numera icke vore fullt desamma som förr, det
visserligen syntes fortfarande vara riktigt och lämpligt, att öfvergång från
skolans till kyrkans tjänst genom denna årsberäkning vore underlättad.
Men den ytterligare förmån, som vore tillerkänd lärarna därigenom, att de
hade extra ansökningsrätt till regala pastorat öfver hela riket, vore nu¬
mera icke påkallad af sådana skäl, att den borde bibehållas såsom allmän
regel, i synnerhet som denna rätt ofta i viss man innebure en obillighet
mot det inom församlingarna tjänstgörande prästerskapet. I hufvudsak på
samma sätt förhölle det sig med de andra fall, i hvilka extra ansöknings¬
rätt vore förenad med viss tjänsteställning. Berörda ansökningsrätt hade
Kyrkomötets
skrifvelse
den 8 okto¬
ber 1903 i
fråga om
den extra
ansöknings¬
rätten.
140
föreskrifvits hufvudsakligen med hänsyn därtill att en del präster icke hade
prästerlig tjänstgöring inom församlingarna sig ålagd och således, då de
endast undantagsvis hade tillfälle att göra sig kända af församlingsmed-
lemmarna, i regel icke kunde hoppas att genom församlingsval vinna präs¬
terlig befordran. Jämväl för församlingarna kunde det dessutom ibland
vara en fördel att hafva extra sökande att tillgå. Dessa skäl, hvilka syntes
äfven kyrkomötet giltiga, utgjorde dock icke tillräcklig anledning, hvarför
hela klasser af personer skulle hafva extra ansökningsrätt, i synnerhet som
inom dessa klasser funnes icke så få, hvilka ä ena sidan icke ägde några
särskild! höga kvalifikationer samt å andra sidan tjänstgjorde inom försam¬
lingarna och sålunda icke vore uteslutna från befordran i vanlig ordning.
Såväl de prästmän, hvilka befunne sig i ofvan angifna ställning, som för¬
samlingarna syntes få sina intressen tillräckligt tillgodosedda, om Kungl.
Magt, såsom redan vore förhållandet, efter särskild pröfning ägde gifva
viss person extra ansökningsrätt. Kyrkomötet ansåge därför önskvärd!,
att den extra ansökningsrätten, såvidt den vore fästad vid innehafvande!
af viss tjänst, finge upphöra i män af nuvarande innehafvares afgång, och
sådan rätt därefter icke förekomme i andra fall, än då den blifvit någon
präst af Kungl. Magt meddelad. Pa grund häraf har kyrkomötet anhållit,
att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för ändring af § 42
i prästvalslagen, i syfte att regal kyrkoherdetjänst inom hvithet stift som
helst måtte kunna utan förslag sökas endast af präst, som vore till kyrko¬
herdetjänst behörig och af Konungen fatt sig sådan ansökningsrätt sär¬
skild! förunnad.
Öfver denna framställning hafva på grund af Kungl. Maj:ts remiss
den 11 december 1903 samtliga domkapitel i riket, Stockholms stads kon-
sistorium och hofkonsistoriet yttrat sig. Mycken meningsskiljaktighet har
därvid tagit sig uttryck. Kyrkomötets framställning har tillstyrkts af dom¬
kapitlen i Växjö, Göteborg, Härnösand, Lulea och Visby samt Stockholms
stads konsistorium. Lunds domkapitel har förordat bifall till kyrkomö¬
tets förslag i hufvudsak, men, under framhållande att i vissa fall försam¬
lingarnas art och behof gjorde det önskvärdt, att extra ansökningsrätt till
dem funnes, hemställt, att vid ärendets handläggning måtte tagas i öfver¬
vägande, om icke till en del pastorat och särskild! till domprostbefattnin¬
garna — med undantag af dem i universitetsstäderna och Göteborg, be-
träffande hvilka särskilda regler gällde — ansökningsrätt borde stå öppen
för hela rikets prästerskap. Domkapitlen i Skara och Västerås hafva för¬
klarat sig ej vilja afstyrka kyrkomötets framställning, det förra domka¬
pitlet dock under uttalande af tvekan om lämpligheten att borttaga den
■extra ansökningsrätten för vissa fångpredikanttjänster. Samma framställ-
141
ning har däremot afstyrkts af domkapitlen i Uppsala, Linköping, Sträng¬
näs, Kalmar och Karlstad samt hofkonsistoriet. Äfven inom de särskilda
myndigheterna hafva meningarna varit delade. Framställningen har så¬
lunda tillstyrkts af ärkebiskopen såsom reservant inom Uppsala domkapitel,
biskopen och tvä andra ledamöter såsom reservanter inom Linköpings dom¬
kapitel samt tre ledamöter i Strängnäs domkapitel, öfverhofpredikanten
har åberopat hvad han anfört vid ärendets föredragning i Lunds domka¬
pitel. Afstyrkande yttranden hafva afgifvits af fyra ledamöter i Växjö
domkapitel samt eu ledamot i hvartdera af Lunds och Härnösands dom¬
kapitel. Eu annan ledamot i Lunds domkapitel har hemställt om utar¬
betande af förslag till nya bestämmelser angående extra ansökningsrätt i
syfte bland annat att hos prästerskapet befrämja en fortsatt högre utbild¬
ning efter universitetsstudiernas afslutande. De, som tillstyrkt kyrkomötets
framställning, hafva till stöd härför i allmänhet åberopat hufvudsakligen
samma skäl som de af kyrkomötet andragna. Härutöfver har ärkebisko¬
pen framhållit, att största delen af de tjänstemän, som tillhörde de klasser,
hvilka tillerkänts extra ansökningsrätt, hade en verksamhet, hvarigenom de
föga förbereddes för prästerligt arbete, liksom ock en stor del för sina
befattningars erhållande icke genomgått någon vidlyftigare vetenskaplig
utbildning än den som erfordrades till det prästerliga kallet. Västerås
domkapitel har såsom en särskild anledning till, att domkapitlet ej velat
afstyrka framställningen, erinrat om, att den extra ansökningsrätten för de
flesta innehafvare af de med dylik rätt förbundna beställningar numera
förlorat all betydelse. Hvad åter beträffar de skäl, som från olika håll
anförts för afstyrkande af samma framställning, synas de vara i hufvudsak
följande. Den extra ansökningsrätten vore förenad med verkliga fördelar
för svenska kyrkan. Genom densamma förmedlades en förbindelse mellan
kyrkan å ena samt lärarkåren och därmed den högre humanistiska bild¬
ningen å andra sidan. Ur nämnda kär hade kyrkan under gångna tider
mottagit och kunde fortfarande erhålla dugande krafter, tillika ägnade att
bilda en behöflig motvikt mot den ensidighet, som lätt kunde uppstå inom
kyrkan, då prästbildningen artade sig att blifva exklusivt teologisk. Det
vore därför icke i kyrkans välförstådda intresse, om öfvergången från lärar¬
kallet till prästerlig beställning försvårades. Berörda rätt innebure dess¬
utom möjlighet såväl att med lämpliga innehafvare förse särskildt viktiga
pastorat (stadspastorat och domprostbefattningarna) som ock att bereda
högre meriterade prästmän en snabbare! befordran och härigenom åt kyrkan
förvärfva så många göda krafter som möjligt. Den kunde äfven i viss
män bidraga till att mildra olägenheterna af de nu alltför skarpa grän¬
serna mellan de olika stiften. Mot de af kyrkomötet angifna olägenheter,
142
som skulle åtfölja de nuvarande bestämmelserna i ämnet, läge i Kung!. Maj;ts
utnämningsrätt ett skydd, som hittills visat sig fullt tillräckligt, då rättig¬
heten att till regala pastorat utnämna extra sökande af Kungl. Maj:t med
försiktighet användts. Härtill komrae, att om också i äldre tider det tjänst¬
görande prästerskapet haft anledning att finna sig tillbakasatt för män,
som vunnit sina tjänstår i annan befattning än kyrkans, detta skäl
till missnöje numera ej ägde mycket berättigande. Läroverkens lärare
hade dels genom höjda löner dels genom pensionsrätt fått sin ställning-
jämförelsevis tryggad, så att de ej längre af ekonomiska grunder lockades
att öfvergå från skolans till kyrkans tjänst. Antalet extra sökande från
läroverken vore därför mycket litet och komme säkerligen att ytterligare
förminskas. Då sådana förekomma, vore det antagligt, att de i regel ej
sökte prästerlig befattning för att vinna bättre utkomst utan af håg för
det prästerliga kallet. Att för detta fåtal försvåra öL ergången genom att
beröfva dem deras extra ansökningsrätt syntes icke lämpligt. Afsevärda
betänkligheter reste sig också mot det förhållande, som skulle inträda, om
kyrkomötets förslag bifölles. Ett sken af godtycke med däraf följande oro och
missnöje bland prästerskapet skulle då lätt uppstå, helst som myndigheterna
vid afgifvande af sina förord sannolikt komme att följa ganska olika grund¬
satser. För Kungl. Maj:t skulle det medföra mycket besvär att pröfva den
stora mängd framställningar om extra ansökningsrätt, som skulle föranle¬
das af den ifrågasatta förändringen. Syftet att åstadkomma en förminsk¬
ning i befordran af extra sökande till regala pastorat skulle för öfrigt icke
med någon säkerhet vinnas. Det vore nämligen sannolikt att de, som för
närvarande hade extra ansökningsrätt på grund af sitt ämbete, i regel
skulle på ansökning hos Kungl. Maj:t kunna erhålla sådan rätt såsom en
personlig förmån. Tryggheten för befordran till regal kyrkoherdebefatt¬
ning efter skicklighet och förtjänst komme alltså framdeles liksom hittills
att ligga i det sätt, hvarpå Kungl. Maj:t utrifva de sin pröfnings- och ut¬
nämningsrätt.
Såsom af det ofvanstående framgår, rikta sig kyrkomötets anmärk¬
ningar egentligen mot det förhållandet att extra ansökningsrätt för närva¬
rande är tillerkänd hela klasser af präster. Hufvudsakligen samma upp¬
fattning har uttryckts af allmänna svenska prästföreningen, som bland
grunderna för den af föreningen begärda omarbetningen af prästvalslag-
stiftningen upptagit, att den extra ansökningsrätten skall inskränkas och
göras personlig. De klasser, om hvilka härvid är fråga, äro dels lärare,
som innehafva befattning, hvarmed rätt till prästerlig tjänstårsberäknig är
förenad, dels präster i befattningar, med hvilka Kungl. Maj:t särskild! för¬
enat extra ansökningsrätt, dels tjänstgörande hofpredikanter.
14;!
Hvad beträffar de prästerliga befattningar, med Indika Kungl. Maj:t
genom särskilda beslut förenat extra unsökningsrätt, bär det redan förut
omnämnts, hurusom med stadgandet i § 42 af prästvalslagen säkerligen
afsåga, att sådan rätt icke skulle förlänas annat än som en personlig för¬
mån. Äfven lagens uttryckssätt synes närmast stå i öfverensstämmelse
härmed, och en motsatt tolkning har ej heller sedan lång tid förekommit.
Någon lagändring torde alltså icke vara behöflig för att vinna hvad kyrko¬
mötet i denna del åsyftar.
Bifall till kyrkomötets förslag — som går ut ifrån, att endast be¬
stämmelsen om Konungens befogenhet att förunna personlig extra ansök-
ningsrätt bör lämnas orubbad — skulle däremot medföra, att ur § 42 ute-
slötes bestämmelsen om extra ansökningsrätt för lärare och tjänstgörande
hofpredikanter, äfvensom att de stadganden, som Konungen meddelat om
extra ansökningsrätt för innehafvarna af vissa särskilda befattningar, skulle
återkallas. Det kan emellertid ifrågasättas om en dylik förändring vore lämplig.
För meddelande af extra ansökningsrätt torde kunna anföras huf¬
vudsakligen två skäl:
1) att en prästman i kyrkans intresse åtagit sig att sköta viss be¬
fattning, i hvilken han ej har tillfälle att göra sig känd i församlingarna,
och sålunda ej kan hoppas att genom församlingsval vinna prästerlig be¬
fordran, samt
2) att en person i kyrkans tjänst genom vetenskaplig verksamhet
eller på annat sätt särskildt utmärkt sig.
Äfven om i senare fallet extra ansökningsrätt i allmänhet endast
bör beviljas såsom eu personlig förmån, torde det beträffande flera af
de befattningar, som i förra fallet afses, vara af vikt, att den präst¬
man, som åtager sig befattningen i fråga, på förhand är försäkrad, att
han åtminstone efter viss tids tjänstgöring må äga rätt att hos Kungl.
Maj:t utom förslag anmäla sig till prästerlig tjänst. Det förefaller därför
som om, jämte det Kungl. Maj:t bibehålies vid rätten att bevilja per¬
sonlig extra ansökningsrätt, anledning kan förefinnas att låta den extra
ansökningsrättens förening med vissa befattningar fortbestå. Härför talar,
på sätt äfven framgår af de afgifna yttrandena, jämväl den omständigheten,
att Kungl. Majrts pröfning, för hvilken några allmänna grunder icke kunna
uppställas, lätt kan i det enskilda fallet få en prägel af godtycke, hvilket
förhållande kommer att framträda starkare, därest Kungl. Maj:ts beslut
öfver ansökningar i sådana ämnen oftare påkallas.
Häraf följer naturligen ej, att samtliga de klasser, som för närva¬
rande hafva extra ansökningsrätt, böra därvid bibehållas, ej heller att
stadgande^ härom måste hafva kyrkolags natur.
Bortsedt från lärår- och hofpredikantsbefattningarna, om Indika mera
nedan, torde ifrågavarande rätt lämpligen böra tillkomma i svenska missions-
styrelsens tjänst anställda missionärer bland icke kristna folk och sjömans¬
präster, i hvilkas aflöning statsmedel ingå, präster, som tjänstgöra inom
Luleå stifts finsktalande församlingar, samt alla fångpredikanter, som äro
af denna verksamhet förhindrade att innehafva annan befattning. Någon
anledning att härvid göra skillnad mellan predikanterna vid straffängel-
serna och vid de centrala tvångsarbetsanstalterna torde icke finnas. Däremot
synes ansökningsrätten böra upphöra för vice pastorer vid Lunds dom¬
kyrka. Såsom eu ny klass synes man hafva anledning införa pastorerna
vid de svenska församlingarna i Berlin, London och Paris.
Kyrkomötet torde med sin framställning närmast hafva åsyftat den
med vissa lärarbefattningar förenade extra ansökningsrätten.
Hvad lärarbefattningarna vid de allmänna läroverken angår, gällde
vid tiden för utfärdande af 1883 års lag på grund af 1878 års läroverks-
stadga samma bestämmelser om prästerlig tjänstårsberäkning som för när¬
varande enligt 1905 års läroverksstadga. Men extra ansökningsrått var ej
förbunden med hvarje dylik lärarbefattning, utan innehöll § 72 i 1878 års läro¬
verksstadga, att sådan rätt tillkom endast ordinarie lärare. Ej heller synes
extra ansökningsrätt hafva ansetts förbunden med andra lärarbefattningar
än vid de allmänna läroverken, äfven om med dessa förenats prästerlig
tj änstårsberäkning.
Genom 1883 års lag skedde härutinnan en betydande förändring,
då extra ansökningsrätt förenades med hvarje lärarbefattning, som af
Kungl. Maj:t tillädes rätt till prästerlig tjänstårsberäkning. Efter ordalagen
att döma skulle extra ansökningsrätt sålunda tillkomma ej endast, såsom
före år 1883, innehafvare af ordinarie lärarbefattningar vid de allmänna
läroverken, utan äfven vikarierande och extra ämneslärare vid allmänt läroverk,
ordinarie eller vikarierande rektor eller adjunkt och extra lärare med adjunkts
tjänstgöring vid folkskollärarseminarium, docenter inom teologiska och
filosofiska fakulteterna vid universiteten, hufvudläraren i kristendom vid
Beskowska skolan i Stockholm samt den prästman, som är anställd som
föreståndare för Fröbergska uppfostringsanstalten i Kalmar, och har det
äfven ifrågasatts, att kateketbefattningama vid de af sällskapet Pro fide
et christianismo inrättade kateketskolor skulle vara att hänföra till lärar¬
tjänster. Eu sådan utvidgning af den extra ansökningsrätten torde dock
ej hafva varit afsedd, utan synes man hafva gått ut ifrån, att berörda
rätt endast skulle tillkomma ordinarie lärare vid de allmänna läroverken
och folkskollärarseminarierna äfvensom docenterna vid de teologiska och
filosofiska fakulteterna.
145
Huru härmed än må förhålla sig, förefaller det obestridligt, att
lärarna enligt gällande bestämmelser åtnjuta prästerlig tjänstårsberäkning
och extra ansökningsrätt i större utsträckning än som är påkallad af det
nuvarande förhållandet mellan kyrkan och skolan. Andra lärare än kristen¬
domslärare stå icke numera kyrkan så nära, att det vare sig för deras
egen eller för kyrkans skull tinnes någon anledning att särskildt under¬
lätta deras öfvergång i prästerlig tjänst.
I fråga om kristendomslärarna synes det emellertid vara skäl att
bevara det af ålder bestående sambandet. Säkerligen måste det för kyrkan
vara ett stort intresse, att den religionsundervisning, som meddelas i sko¬
lorna, bygges på samma grund och följer samma spår som den religiösa
undervisningen i församlingarna, ett förhållande, som också tagit sig uttryck
däri att biskoparna äga att utöfva tillsyn å religionsundervisningen i sko¬
lorna. En växelverkan mellan kyrkan och skolan bör äga rum på detta
område, och denna kan icke annat än befrämjas däraf att skolornas reli-
gionslärare, hvilka i denna egenskap utöfva ett för kyrkan betydelsefullt
arbete, hafva möjlighet att öfvergå till församlingstjänsten. Äfven torde
det framdeles liksom hittills för kyrkan innebära öfvervägande fördelar,
om den genom sådan öfvergång får sig tillförda element, som stå den ve¬
tenskapliga bildningen närmare än som är möjligt för prästerna i allmänhet.
För närvarande är det dock förenadt med vissa svårigheter att upp¬
draga en bestämd gräns mellan kristendomslärarna och öfriga lärare. 1
fråga om den extra ansökningsrätten torde det väl utan olägenhet kunna
föreskrifvas, att den åtföljer endast ordinarie lärarbefattningar, med hvilka
är förbunden skyldighet att undervisa i kristendom. Den prästerliga
tjänstårsberäkningen däremot kan icke inskränkas till innehafvare af ordi¬
narie tjänster, då den i sådant fall komme att taga sin början väsentligt
senare för lärarna än för prästerna, hvilka följaktligen finge ett motsva¬
rande försprång i tjänstålder. Då alltså prästerlig tjänstårsberäkning måste
medgifvas äfven icke ordinarie lärare, ligger det närmast till hands att
för dem uppställa det villkoret, att de skola hafva aflagt teologisk examen.
Här möter nu den betänkligheten, att teologisk examen visserligen faktiskt
utgör förutsättning för att erhålla lektorstjänst med skyldighet att under¬
visa i kristendom, men att adjunktsbefattning med sådan undervisnings-
skyldighet kan innehafvas äfven af personer utan teologisk examen. Om
man för prästerlig tjänstårsberäkning af icke ordinarie lärare fordrade
teologisk examen, skulle sålunda en del teologie adjunkter komma i den
ogynnsamma ställningen, att de icke finge börja räkna prästerliga tjänstår
förr än i och med det de erhållit sin ordinarie tjänst. Ofvannämnda be¬
tänklighet torde emellertid snart komma att undanröjas. Den s. k. uni-
2649/o7. Prästvalskommitterade* bet. 19
146
versitetsexamenskommittén har i sitt den 20 mars 1906 afgifna betänkande
angående filosofiska examina bl. a. föreslagit sådana förändringar i läro-
verksstadgan, att jämte det teologie licentiatexamen blefve villkor för be¬
hörighet till lektorstjänst, som omfattade ämnet kristendom, teologie kandi¬
datexamen förklarades utgöra förutsättning för behörighet till adjunkts-
tjänst med samma ämne. Efter genomförande af dessa förändringar torde
den prästerliga tjänstårsberäkningen och den extra ansökningsrätten, hvad
lärare vid de allmänna läroverken angår, kunna i hufvudsak ordnas så,
att extra ansökningsrätt tillkommer innehafvarna af ordinarie lärarbefatt-
ningar, som omfatta ämnet kristendom, samt att årsberäkning såsom för
prästerlig tjänst gäller för dels innehafvarna af nämnda befattningar dels ock
icke ordinarie lärare, som aflagt examen medförande behörighet till de¬
samma. Liknande regler lära då böra meddelas äfven för folkskollärar-
seminariernas lärare.
I sammanhang med stadgandena om tillsättning af prästerliga tjänster
synes emellertid fortfarande endast den extra ansökningsrätten böra regle¬
ras. Att bestämma med hvilka lärarbefattningar prästerlig tjänstårsberäk-
ning skall vara förbunden torde såsom hittills i hufvudsak böra öfver-
lämnas åt läroverksstadgan och särskilda kungl. förordnanden. Endast det
lär böra införas i lagen, att, i enlighet med ofvan angifna grunder, ingen
må räkna prästerliga tjänstår, innan han vid något af rikets universitet
aflagt teologisk examen. En bestämmelse härom har föreslagits i § 10 mom. 2.
Den extra ansökningsrätten skulle däremot nu upphäfvas för alla
icke ordinarie lärare äfvensom för ämneslärare vid de allmänna läroverken
och folkskollärarseminarierna, som ej hafva kristendom till ämne, docenter
vid filosofiska fakulteten, hufvudläraren i kristendom vid Beskowska skolan
samt föreståndaren för Fröbergska uppfostringsanstalten i Kalmar. Hvad
docenterna i den teologiska fakulteten beträffar, skulle ej heller dessa —
då de ej innehafva ordinarie befattning — längre komma att utan vidare
åtnjuta extra ansökningsrätt, men utan tvifvel skulle denna i allmänhet
stå dem till buds såsom en personlig förmån, om de därom göra fram¬
ställning.
Väl kan det sägas, att en dylik inskränkning af den extra ansök¬
ningsrätten hvad lärarkåren angår faktiskt är ganska betydelselös såväl
för nämnda kår som för kyrkan, då det ytterst sällan torde ifrågakomma
att en lärare i andra ämnen än kristendom agnar sig åt prästerlig verk¬
samhet och i allt fall någon lockelse att af ekonomiska skäl öfvergå från
skolans till kyrkans tjänst numera i allmänhet icke finnes. Stadgandet
om extra ansökningsrätt för andra lärare än de, som hafva kristendom till
147
ämne, torde emellertid från prästerskapets sida sedt, innebära en obehörig
förmån, som bör ur lagstiftningen utgå.
Ehuru sålunda en inskränkning bör ske af de klasser, som för när¬
varande hafva extra ansökningsrätt, synes dock, på sätt ofvan framhållits,
anledning förefinnas att fortfarande låta dylik rätt vara förbunden med
vissa klasser af befattningar. Men då förändringar härutinnan från tid
till annan kunna vara erforderliga, torde det ej vara nödigt eller lämpligt,
att dessa klasser angifvas i kj^rkolag, utan synas föreskrifter härutinnan
böra få af Konungen meddelas.
Därjämte skulle Konungen fortfarande hafva befogenhet att utdela
extra ansökningsrätt såsom en personlig förmån åt prästmän, som i sin
verksamhet i kyrkans tjänst utmärkt sig genom vetenskapliga förtjänster
eller på annat sätt. Till denna grupp torde väl då hofpredikanterna när¬
mast vara att hänföra.
Det vid detta betänkande fogade särskilda förslaget till kungörelse
om rätt för vissa personer att utom förslag hos Konungen söka kyrkoherde¬
tjänst har till ändamål att i en författning sammanföra de spridda bestäm¬
melserna i ämnet, i hvad de afse klasser af personer, samt att åt dessa bestäm¬
melser gifva en viss enhetlighet. Det ifrågasatta stadgande, enligt hvilket möj¬
ligheten till befordran efter extra ansökning skall inträda först efter viss
tids tjänstgöring, torde i hufvudsak öfverensstämma med hvad redan nu
brukar tillämpas och åsyftar att förebygga det missbruk, att anställning i
befattning, hvarmed extra ansökningsrätt är förbunden, sökes endast för
att medelst denna rätt snabbare och lättare vinna befordran till kyrkoherde¬
tjänst. För ordinarie lärare har den extra ansökningsrätten ansetts böra
inträda redan efter fem års tjänstgöring i denna egenskap, då de i allmän¬
het först efter längre tids tjänstgöring såsom icke ordinarie erhålla sin
befattning. För öfriga klasser har tiden för tjänstgöringen föreslagits till
tio år, hvarvid emellertid, med undantag för de präster, hvilka tjänstgjort
i Luleå stifts finsktalande församlingar, medgifvits att tjänstgöringen får
ske i någon af de befattningar, dessa klasser omfatta.
Om alltså extra sökande skola få anmäla sig till kyrkoherdetjänster,
då utnämningsrätten tillkommer Konungen, framställer sig vidare den
frågan, huruvida någon förändring bör göras i de nuvarande bestämmel¬
serna om, hvar extra sökande skola anmäla sig. Härvid kan då jämväl
ifrågasättas, om ej, i motsats till hvad hittills varit brukligt, kyrkostyrel¬
sen borde yttra sig öfver de extra sökande, ett spörsmål som nära sam¬
manhänger med det af prästföreningen i dess skrifvelse framlagda förslaget
att,, innan prästerlig tjänst af Konungen tillsättes, offentligt förord skall
afgifvas af vederbörlig kyrklig myndighet.
Extra an¬
sökningars
ingifvande.
Offentligt
förord.
148
Liknande förslag hafva tidigare vid olika tillfallen varit föremål för
behandling.
I 1873 års kommittéförslag ifrågasattes att, då val till regal kyrko¬
herdetjänst vunnit laga kraft och domkapitlet till Konungen insände samt¬
liga ansöknings- och valhandlingarna samt förslagsprotokollet, biskopen
skulle i särskild! utlåtande hos Konungen anmäla, hvem han på anförda
skal ansåge sig böra förorda till utnämning. Beträffande detta stadgande
yttrade kommittén, att det vore ett bruk, som utvecklat sig ur gifna sak¬
förhållanden och dåmera syntes kunna betraktas såsom häfdvunnen att
innan utnämning skedde till regalt pastorat, chefen för ecklesiastikdeparte¬
mentet sig till ledning af stiftets biskop särskild! begärde och erhölle ut¬
låtande därom, hvilken af de föreslagna biskopen ansåge företrädesvis böra
komma ifråga till utnämning. Med afseende därpå att Konungen i
allmänhet icke kunde antagas om hvarje sökande äga den personliga kän¬
nedom, som erfordrades för bedömande af hans lämplighet för den sökta
verkningskretsen, ansåge kommittén ett utlåtande åt dylik beskaffenhet
vara af den vikt för betryggande af den möjligen bästa tillsättning af
regala pastorat, att lagen borde, på sätt kommittén föreslagit, innehålla
uttrycklig föreskrift om dess afgifvande. Önskligt hade, enligt hvad kom¬
mittén vidare anförde, varit att i kyrkolag kunnat upptagas föreskrift
jämväl därom att s. k. extra sökande till regalt pastorat skulle inom be¬
stämd tid till domkapitlet i det stift, dit det sökta pastoratet hörde, in¬
gifva sina ansökningar för att af biskopen kunna tagas under öfvervägande,
då han hade att afgifva förenämnda utlåtande. Men då en dylik före¬
skrift kunde anses inskränka Konungens i regeringsformen grundade rätt
att »på det sätt förr öfiigt varit» tillsätta kyrkoherdebeställningar i regala
pastorat, såtillvida att det därefter icke skulle ankomma på Konungen
att själf bestämma, hvar och när extra sökande finge anmäla sig, så, hade
kommittén, utan att upptaga en så beskaffad föreskrift, så formulerat sitt
förslag att, därest Konungen skulle finna sig föranlåten att särskild! i
nämnda syfte förordna, ifrågavarande önskningsmål ändock kunde vinnas.
På hemställan af högsta domstolen, som fann omförmälda bestäm¬
melse olämplig och lätt ledande till missbruk, uteslöts emellertid densamma
ur det förslag till förordning angående tillsättning af prästerliga tjänster,
som förelädes 1878 års kyrkomöte. Kyrkolagsutskottet, som icke hade sig
bekant, att ifrågavarande plägsed dittills ledt till något missbruk, utan
fastmera höll före, att densamma utvecklat sig ur ett kändt och erkändt
behof, förklarade sig däremot i likhet med kyrkolagskommittén anse denna
biskopen åliggande skyldighet icke böra med tystnad förbigås. Då det
syntes vara oförnekligt, att en dylik anmälan ej rätt motsvarade sitt ändamål,
149
därest den icke omfattade jämväl de extra sökande, som kunde hafva an¬
mält sig, och biskopen förty syntes böra sättas i tillfälle att taga känne¬
dom om deras ansökningshandlingar, men det i sådant fall endast skulle
leda till en onödig omgång och tidsspillan, om ansökningshandlingarna
först skulle ingifvas till Kungl. Maj:t och därifrån öfversändas till biskopen
för att slutligen af honom återställas till Kungl. Maj:t, hade utskottet trott
sig böra föreslå, att äfven extra sökande skulle hafva att till vederbörande
domkapitel ingifva sina ansökningar inom tid, som kunde varda af Kungl.
Maj:t bestämd, hvarefter det skulle åligga biskopen att med insändande af
samtliga ansökningshandlingarna till Kungl. Magt afgifva sådant äfven de
extra sökande omfattande utlåtande. I en vid utskottets utlåtande fogad
reservation yrkades att ifrågavarande bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag
skulle lämnas oförändrade. Hvad utskottet föreslagit syntes nämligen inne¬
bära ett af förhållandena ingalunda påkalladt steg till begränsning af
Konungens i regeringsformen stadgade rättighet att spå det sätt förr öfligt
varit» tillsätta kyrkoherdebeställningarna i regala pastorat. Då denna
rättighet vore, utan vidare inskränkning än de nyssnämnda citerade orden
kunde innefatta, Konungen såsom svenska kyrkans högste styresman för¬
behållen, borde det ock vara honom obetaget att »på det sätt förr öfligt
varit», i den ordning häri funne för godt, inhämta de upplysningar an¬
gående sökandenas förtjänst och skicklighet, hvilka han kunde finna er¬
fordras utöfver hvad handlingarna innehölle. Utskottets förslag vore till¬
lika, efter reservanternas mening, opraktiskt därutinnan att det därmed
åsyftade ändamål icke syntes kunna vinnas, allra minst i de ofta före¬
kommande fall, att till regalt pastorat såsom extra sökande anmält sig
prästmän tillhörande annat stift än det, hvarest pastoratet vore beläget.
Enär i sådan händelse nämnda prästmän vore för detta stifts biskop obe¬
kanta, syntes hans utlåtande beträffande dem näppeligen kunna eller böra,
under nämnda förutsättning, innefatta annat än en underdånig anmälan
om detta förhållande. Då frågan förekom i kyrkomötet, bifölls det kungl.
förslaget i denna del utan förändring; och i enlighet härmed är 1883 års
lag affåttad.
Vid 1903 års kyrkomöte föreslogs i en inom mötet väckt motion,
att mötet skulle besluta hos Kungl. Maj:t anhålla om revision af de präster¬
liga befordringslagarna i syfte bland annat att det i lag skulle stadgas,
att biskopen skulle förorda någon af de på förslaget till kyrkoherdetjänst
i regalt pastorat uppförda, hvilket förord borde åtfölja ansökningshand¬
lingarna. Till stöd härför anfördes, att förslaget upprättades efter vissa
lagparagrafer, hvilka vore likgiltiga för hvilken af de föreslagna vore mest
passande för den sökta tjänsten. Stiftschefen, som kände församlingarna
150
och kände prästerna, borde genom sitt förord kunna därom lämna upp¬
lysning. Motionen afstyrktes af kyrkolagsutskottet, som ansåg särskilda
åtgärder i angifna syfte ej vara af behofvet påkallade, då det icke syntes
vara tvifvel underkastadt, att vederbörande departementschef redan under
nuvarande förhållanden ägde möjlighet att rörande de å förslaget uppförda
eller till utnämning eljest ifrågasatta inhämta alla de upplysningar och
vinna all den kännedom, som erfordrades för ärendets föredragning. Denna
hemställan bifölls af kyrkomötet utan diskussion eller votering.
Det förefaller emellertid, som om man i afseende å skyldigheten att
afgifva förord har anledning att skilja mellan det fall, att fråga är om en
extra sökande, och det, då förordet skall gälla en på förslag uppförd person.
Extra sökande torde fortfarande lämpligast få ingifva sina ansökningar
till Konungen, som då också från vederbörande infordrar det yttrande ban
kan finna behöfligt. Hvad däremot beträffar de på förslaget uppförda,
synes det vid prästsysslor lika väl som vid andra tjänster, hvilka tillsättas
efter ansökning och förslag, vara af vikt att ett offentligt förord afgifves,
och torde det därför böra stadgas att, då handlingarna i sådana ärenden
insändas till Kungl. Maj:t, till dem skall fogas offentligt förord för någon
af de föreslagna. Då domkapitlet uppgjort förslaget, synes förordets af¬
gifvande helst böra uppdragas åt biskopen, som också kan antagas hafva
den bästa kännedomen både om församlingarnas behof och om de före¬
slagnas lämplighet för platsen i fråga.
Sisters' För andra prästtjänster än kyrkoherdebeställningarna synes någon
tjänster förändring i hufvudgrunderna för deras tillsättning ej vara behöflig eller
m- m- allmänt önskad. De intaga i viss mån en annan ställning än kyrkoherde¬
tjänsterna, ett förhållande som ock funnit uttryck däri att någon rätt att
kalla fjärde profpredikant vid dem ej är medgifven. Skulle det emellertid anses
lämpligt att äfven för tillsättningen af dessa tjänster införa ett förfarande
liknande det nu för kyrkoherdebefattningarna föreslagna, lär den afgörande-
rätt, som vid de senare lagts i Konungens hand, vid de förra böra till¬
erkännas domkapitlet. Detta skulle dock medföra den oegentligheten, att
förslagsrätten och utnämningsrätten blefve förenade hos samma myndighet.
Personlig En reform, som säkerligen skulle af församlingarna i allmänhet hälsas
rÖprästvald me(^ liflig tillfredsställelse och som därför måhända äfven mer än någon
annan kunde förväntas bidraga till aflägsnande af den likgiltighet för präst-
valen, hvaröfver man nu så ofta har skäl att klaga, vore den att rösträtten
vid dylika val gjordes personlig för de i valet deltagande.
151
Det förefaller också oäfvet, att, om personlighetsprincipens fulla och
oinskränkta tillämpning någonstädes är berättigad, måste det vara händelsen
på ett område sådant som detta, där de rent andliga intressena äro, om
icke de enda, dock af alldeles öfvervägande vikt. Det kan icke vara riktigt
att på prästvalen, hvilka icke eu gång medelbart kunna annat än i ytterst
ringa omfattning äga ekonomisk betydelse, tillämpa grundsatser, som hämtats
från det ekonomiska lifvet. Att en viss ekonomisk styrka skall utgöra
förutsättning för valrätt är en princip, som man nu är på väg att öfver¬
gifva vid de politiska valen, där det dock mången gång gäller att bedöma
angelägenheter, i hvilka den högre bildning och den mångsidigare elda ren¬
het, som i genomsnitt kunna förutsättas hos de förmögnare samhällslagren,
hafva ett helt annat värde än i rent andliga frågor.
Såsom torde framgå af en kort redogörelse för hvad i ämnet före¬
kommit under några af de sista riksdagarna, har andra kammaren också
numera med bestämdhet anslutit sig till den uppfattning, att vid präst-
val personlighetsprincipen i så måtto bör vinna tillämpning, att röst¬
rätten ej såsom hittills bör vara graderad efter ekonomiska grunder.
Vid 1904 års riksdag föreslogs i en inom andra kammaren afgifven mo¬
tion, att riksdagen skulle i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådan
ändring i § 26 prästvalslagen att lika rösträtt måtte tillkomma en hvar
röstberättigad person. Lagutskottet, som ansåg att med hänsyn till den
förändrade åskådning, som alltmer gjorde sig gällande på förevarande om¬
råde, tiden nu vore inne att gifva eu hvar röstberättigad lika inflytande
vid val af den tjänsteman, hvilkens viktigaste åligganden vore att utan
anseende till personen inom församlingen besörja själavården och förkunna
religionens höga sanningar, tillstyrkte för den skull bifall till motionen,
och denna hemställan bifölls af andra kammaren utan votering, men blef
af första kammaren utan votering afslagen. Vid 1905 års riksdag åter¬
kom frågan i den form, att biskopen K. H. G. von Schéele under hänvis¬
ning till den behandling, för hvilken samma fråga varit föremål vid 1903
års kyrkomöte, i motion inom andra kammaren föreslog, att riksdagen
ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande af sådana bestämmelser för
rösträtt vid prästval, att, med skäligt bibehållande af förmögenhetsförhål¬
landenas inflytande, personlighetsprincipen måtte blifva bättre tillgodosedd,
än för närvarande vore fallet, och särskildt afseende fästas därpå, att
grunderna för bolagens rösträtt i angifna riktning förändrades, samt att
Kungl. Maj:t täcktes för riksdagen framlägga förslag i öfverensstämmelse
härmed. Lagutskottet hemställde, att motionen icke måtte till någon riks¬
dagens åtgärd föranleda, under anförande i hufvudsak, att bifall till för-
152
slaget val skulle vara ett steg i den riktning, som enligt utskottets mening
vore den rätta, men tillika innebure ett uppgifvande af utskottets förut
uttalade principiella ståndpunkt i frågan och möjligen skulle undanskjuta
uppnåendet af det mål, som enligt utskottets mening ensamt motsvarade
vår tids berättigade fordringar, det fullständiga avskaffandet af skatte-
grunden och personlighetsprincipens oinskränkta tillämpning vid prästval.
Första kammaren biföll utskottets hemställan utan godkännande af moti¬
veringen med 62 röster mot 41, som afgåfvos för bifall till utskottets
hemställan utan vidare. Inom andra kammaren bifölls utskottets hem¬
ställan utan votering. Samma fråga förekom ånyo vid 1906 års riksdag
på grund af en inom andra kammaren väckt motion om skrifvelse till
Kungl. Maj:t med begäran om sådan lagändring, att vid prästval lika röst¬
rätt skulle tillkomma en hvar röstberättigad person. Lagutskottet till¬
styrkte bifall till motionen, och denna hemställan bifölls af andra kam¬
maren utan votering, hvaremot första kammaren med 90 röster mot 18,
som afgåfvos för godkännande af utskottets hemställan, biföll en vid ut¬
skottets utlåtande fogad reservation, i hvilken föreslogs anhållan hos Kungl.
Maj:t, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke nu stad¬
gade rösträtt vid prästval borde, särskilt i fråga om bolag, ytterligare
begränsas, samt därefter för riksdagen framlägga förslag till lämplig be¬
funnen lagändring i nämnda syfte.
Såsom ofvan antyddes, var frågan om ändring i bestämmelserna om
rösträtt vid prästval under behandling äfven vid 1903 års kyrkomöte. I
en då afgifven motion föreslogs skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utarbetande af förslag till sådan reform af rösträtten vid prästval att
personlighetsprincipen måtte blifva gällande enligt vissa i motionen an-
gifna grunder. Dessa gingo hufvudsakligen ut på att en röst skulle af-
gifvas för hvarje person på det sätt att familjefäder, husbönder, fastighets¬
ägare in. fl. finge rösta för de hos dem skrifna personer samt kyrkorådet
hade rösträtt för alla till myndig ålder komna, som vore obehöriga att
skälfva rösta, liksom ock för dem, hvilka icke vid valet inställde sig vare
sig personligen, genom befullmäktigad t ombud eller genom sin hyresvärd.
Kyrkolagsutskottet, som hade att yttra sig öfver motionen, ansåg det icke
höra förnekas att den äfven i utskottets tanke mycket beaktansvärda per¬
sonlighetsprincipen fortfarande vore, trots de under senare år genomförda
begränsningarna af rösträtten, i vissa afseenden väl mycket tillbakasatt,
och ville utskottet härvid särskildt erinra om det inflytande, som bolag
kunde utöfva vid prästval. Till följd af bolagens natur stode det i afgjord
strid mot nämnda princip, att desamma både sig tillerkänd rösträtt vid
prästval efter samma grunder som fysiska personer. Ett fullständigt öfver-
153
gifvande af deri grundsatsen, att rösträtten stode i ett visst beroende af
förmögenhetsförhållandena, kunde dock utskottet icke tillstyrka. Oafsedt
att. sådant skulle innebära ett bestämdt afsteg från den historiska utveck¬
lingen, skulle man därigenom bland annat gå miste om den trygghet för
tillgodoseendet af alla de olika sidorna i den prästerliga verksamheten,
hvilken läge i de förmögnare elementens inflytande. Förutom fallenheten
för predikoämbetet, om hvilken profpredikningarna vore afsedda att bereda
allmänheten kännedom, vore det nämligen af vikt att en sökande ägde
förutsättningar att fylla de administrativa och kommunala åligganden, som
tillkomme statskyrkans prästerskap, och ofta vore sannolikt den stora all¬
mänheten icke vidare intresserad af sökandens kvalifikationer i denna del
eller i stånd att förskaffa sig tillräckligt noggrann underrättelse om de¬
samma. Då dessutom de regler, som motionären ifrågasatt för personlig¬
hetsprincipens genomförande, måste anses oantagliga, hemställde utskottet,
att motionen icke skulle föranleda någon kyrkomötets åtgärd. Under
öfverläggningen i kyrkomötet framställde motionären ett på utskottets
yttrande byggdt ändringsförslag af innehåll, att kyrkomötet ville hos Kungl.
Maj:t anhålla om utarbetande af förslag till sådana bestämmelser för röst¬
rätt vid prästval, hvarigenom — utan fullständigt öfvergifvande af den
grundsatsen att rösträtten skulle stå i ett visst beroende af förmögenhets¬
förhållandena — personlighetsprincipen likväl blefve i vissa hänseenden
bättre tillgodosedd än hittills och särskildt afseende fästes därpå, att röst¬
rätt icke skulle tillerkännas bolag efter samma grunder som fysiska per¬
soner. Utskottets hemställan bifölls emellertid med 41 röster mot 14, som
tillföllo motionärens ändringsförslag.
Vid prästföreningens förut oinförmälda möte i september 1907 var
samma angelägenhet likaledes föremål för uppmärksamhet. Mötesbered-
ningen hade på grundval af uttalanden från ett stort antal kretsar inom före¬
ningen föreslagit en framställning om att vid prästval lika röst borde till¬
komma alla å kyrkostämma röstberättigade personer. Fi’ågan omnämnes
emellertid blott såtillvida i föreningens skrifvelse till Kungl. Maj:t, som
rösträtt förklaras böra tillkomma endast verkliga och ej s. k. juridiska
personer.
Äfven om lika rösträtt vid prästval gifves åt alla å kyrkostämma
röstberättigade, är därmed visserligen icke personlighetsprincipen i sina fulla
konsekvenser genomförd, utan härför skulle ytterligare erfordras att de
bestämmelser, enligt hvilka nu vid prästval liksom å kyrkostämma en viss
inkomst utgör villkor för rösträtt, upphörde att gälla vid dylika val, liksom
det äfven kunde ifrågasättas, om icke, därest en förändring i denna rikt-
ä649/o7. Prästralskommitterades bet. 20
154
ning skedde, den rösträtt vid prästval, som redan nu tillkommer kommunalt
röstberättigade kvinnor och under vissa förutsättningar äfven gifta kvinnor,
borde utsträckas till kvinnor i allmänhet. Allmän kvinnlig rösträtt, utgör ju
en tanke, hvilken har särskildt anspråk att förverkligas, då det gäller ett så¬
dant område som det nu förevarande, där kvinnornas intressen äro så lifliga
och deras förmåga att lika väl som männen bedöma förekommande ärenden
icke gärna kan hetviflas. Då emellertid ett förslag att göra. rösträtten helt
personlig, hvarigenom rösträtt vid prästval skulle tillerkännas personer, som
ej i öfrigt äga att taga del i vården om kyrkliga angelägenheter inom försam¬
lingen, utan tvifvel måste på många håll väcka stora betänkligheter -— hvartill
äfven vissa mindre gynnsamma erfarenheter från den personliga rösträtten,
sådan den i Göteborg förefinnes, torde bidraga — synes det vara lämpli¬
gast att för närvarande inskränka sig till att gifva de å kyrkostämma
röstberättigade, som skola äga deltaga i prästval, lika rösträtt. 1 samband
härmed få kommitterade erinra därom att enligt statistiska centralbyråns
underdåniga berättelse rörande kommunala rösträtten år 1904, hvilken
berättelse legat till grund för bilagda tabeller öfver antalet kommunalt
röstberättigade enskilda personer inom samtliga pastorat i riket nämnda
år, öfver hela riket de, som voro kommunalt röstberättigade, utgjorde 18,7
procent af befolkningen.
En förändring, som icke torde möta någon meningsskiljaktighet, är
den, äfven af prästföreningen i dess framställning förordade, att rösträtt
vid prästval icke längre tillerkännes annat än fysiska personer. I de
kommunala författningarna finnes stadgadt, att enahanda rösträtt, som åt-
njutes af kommunalt skattskyldiga personer, tillkommer äfven bolag. Om
härvid under bolag inbegripas jämväl ekonomiska föreningar och andra
juridiska personer kan möjligen vara ovisst. Då nu för de röstberättigade
användes beteckningen »man eller kvinna», framgår häraf tydligt, att alla
juridiska personer äro uteslutna från rösträtt. Att stärbhus såsom sådana
ej hafva rösträtt, följer af stadgandet, att den röstande skall för egen del
äga deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut. Rösträtt bör
gifvetvis ej få vid prästval utöfvas af eller för minderårig omyndig. Där¬
emot har det, då omyndighetsförklaring i allmänhet föranledes af oför¬
måga att sköta ekonomiska angelägenheter, ansetts, att det, i likhet med
hvad Kungl. Magt föreskrifvit för Malmö, bör medgifvas att till
myndig ålder kommen omyndig förklarad person utan hinder af omyn¬
dighetsförklaringen må i valet deltaga. Att den röstande bör person¬
ligen tillhöra församlingen synes ligga i sakens natur och har lika-
t
IM
ledes af prästföreningen framhållits. Den som, ehuru bosatt inom en
territoriell församling, är medlem af en icke territoriell församling, bör
därför icke få rösta vid prästval inom den förra, och lika litet bör rösträtt
vid prästval tillkomma någon i en församling, där han visserligen äger
rösträtt å kyrkostämma för påförd bevillning men icke själf är mantals-
skrifven.
En ytterligare förändring, som nu föreslås, är den att i regel endast
personligen närvarande röstberättigade skola få utöfva rösträtt vid prästval.
Befogenheten att rösta genom ombud skall alltså enligt förslaget i huf¬
vudsak upphäfvas.
I detta ämne hafva olika bestämmelser varit gällande.
Enligt 1739 års prästvalsförordning tick den vid prästval röstbe¬
rättigade, som ej själf kunde vid valet vara närvarande, om han kunde
skrifva, skriftligen ingifva sitt votum eller eljest befullmäktiga någon annan
trovärdig i sitt ställe. Då tvifvel uppkom huru frånvarande röstägares
fullmakter borde vara inrättade, förordnade Kungl. Maj:t genom förkla¬
ringen den 26 september 1788, att en frånvarande röstägare borde uti
fullmakten utsätta men, om han icke kunde skrifva, i tvänne ojäfviga
vittnens närvaro nämna, åt hvilken af de föreslagna prästmännen full¬
mäktigen ägde att vid valet gifva hans röst. Till förekommande af miss¬
bruk genom rösters samlande i en hand föreskrefs vidare genom förkla¬
ringen den 22 maj 1816, att, liksom de vid prästval närvarande röstägande
borde vid uppropet muntligen eller skriftligen hvar för sig och således
icke flera på en gång eller i en gemensam skrift afgifva sina röster, borde
det åligga frånvarande röstgifvare att hvar för sig, men icke flera gemen¬
samt, utfärda fullmakt till rösternas aflämnande; att då en frånvarande
röstägande icke kunde skrifva, borde de vittnen, som den befullmäktigade
åberopade till bevis om det fullmäktigskap honom muntligen blifvit upp¬
draget, alltid vid valet vara tillstädes att kunna fullmaktens pålitlighet
styrka, men skulle fullmakten vara skriftligen författad, borde vittnena
egenhändigt hafva tecknat sina namn under edlig förpliktelse; samt att
påföljden af dessa föreskrifters underlåtande blefve den att rösterna
ogillades.
Liknande föreskrifter innehöllos i präst valsförordningen af år 1843.
En frånvarande röstägare skulle hafva rätt att under egen hand och sigill
lämna skriftlig voteringssedel öppen eller förseglad. I saknad af sigill
borde tvänne ojäfviga vittnen, hvilka dock själfva kunde vara röstägande,
hafva å voteringssedeln undertecknat den mening, att de under edlig för-
Rösträtts
utöfvande
genom om¬
bud.
156
bindelse intygade det röstgifvaren i deras närvaro egenhändigt skrifvit sin
voteringssedel eller själf sitt namn undertecknat eller ock voteringssedeln
skrifva låtit och innehållet däraf godkänt. Röst finge genom ombud munt¬
ligen aflämnas, när tvänne oj afviga vittnen under enahanda förbindelse till
protokollet intygade, att röstägaren i deras närvaro ombudet befullmäktigat.
I alla dessa händelser skulle dock den prästmans namn, på hvilken skulle
väljas, af den frånvarande röstgifvaren vara utsatt eller uppgifvet. Ej
fino-e derå förena sig i eu och samma skriftliga voteringssedel, utan skulle
hvar välja för sig; men om för en egendom rösträttigheten tillhörde flera,
hvilkas andelar vore bestämda fastän ej utbrutna, skulle det stå dem öppet
att rösta särskildt eller samfälldt.
1846 års kyrkolagsförslag »ifrågasatte ej någon saklig förändring häri.
Äfven 1873 års kommittéförslag innehöll bestämmelser i samma
riktning. Ville röstägande genom ombud aflämna röst, skulle han gifva
fullmakt att rösta på prästman, som i fullmakten vore nämnd. Kommittén,
som föreslog att i afseende på röstberäkning och rösträtts utöfning skulle
gälla hvad för kyrkostämma vore stadgadt, ville alltså icke utsträcka samma
regel till föreskrifterna om rösträtts öfverlåtande på annan person. Be¬
träffande anledningen härtill yttrade kommittén, att valet af församlingens
själasörjare syntes böra för hvarje röstberättigad vara en till den grad
personlig angelägenhet att, om han icke själf ville utöfva sin rösträtt,
denna icke heller borde kunna på någon annan öfverlåtas. Enär enligt
denna förutsättning frånvarande röstägare, som ville genom ombud aflämna
sin röst, måste i fullmakten uppgifva den, på hvilken skulle röstas, läge
tydligtvis ingen vikt därpå, om ombudet själft vore röstberättigadt eller
icke, liksom det af samma skäl icke heller syntes böra förbjudas, att
samma person fungerade såsom ombud för flera röstägare.
Häremot anmärkte emellertid högsta domstolen, att till förekommande
af ett mycket öfverklagadt missbruk att någon för ett prästval af en eller
annan anledning intresserad person skaffade sig en mängd fullmakter af
sådana, som för saken vore mera likgiltiga, hvarigenom han ensam eller
företrädesvis bestämde valets utgång, och då inga verkliga skäl syntes
kunna anföras, hvarför andra regler för rättighet att öfverlåta rösträtt på
fullmäktig skulle gälla vid prästval än vid kyrkostämmobeslut, äfven be¬
träffande rösträtts öfverlåtande på annan person borde hänvisas till hvad
för kyrkostämma stadgades.
I anledning häraf infördes i förslaget den nuvarande regeln i § 26
mom. 1 prästvalslagen, att vid valet i afseende på röstberäkning samt
rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person gäller hvad för kyrko-
157
stämma är stadgadt. Kyrkostäinmoförordningen åter hänvisar i sådant af¬
seende till reglerna för kommunalstämma och allmän rådstuga. Beträffan¬
de dessa är föreskrifvet, att röstägande är berättigad att öfverlåta sin talan
och rösträtt på annan röstägande; dock må ingen på grund af fullmakt
föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad. Fullmakten
skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren samt med
dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven och med två vitt¬
nens underskrift bestyrkt.
I Göteborg, där ofvanberörda allmänna regler om rösträtts utöfning
och öfverlåtande på annan person hittills ägt giltighet, är förändring af
desamma nu ifrågasatt.
Sedan Kungl. Maj:t, i sammanhang med pröfning af besvär öfver
det där senast förrättade domprostvalet och med hänsyn till ofullständig¬
heten hos de beträffande ordningen för förrättande af prästval inom Göte¬
borgs stads församlingar nu gällande föreskrifter, anbefallt domkapitlet i
Göteborg att föranstalta om att förslag till nya bestämmelser härutinnan,
gemensamma för stadens samtliga församlingar, blefve utarbetadt och
Kungl. Maj:ts pröfning underställdt, uppdrog domkapitlet åt en beredning
att utarbeta förslag i sådant hänseende. Denna beredning föreslog i fråga
om rösträtts utöfvande genom ombud ej annan förändring än vissa kon¬
trollbestämmelser för möjliggörande af ombuds användande vid sluten
omröstning äfven på lokalt skilda afdelningar.
Vid granskning af förslaget fann emellertid domkapitlet detsamma i
denna del ej tillfredsställande och anförde härom i det utlåtande den 17
april 1907, hvarigenom dels domkapitlets eget dels beredningens förslag
öfveidämnades till Kungl. Maj:t, hufvudsakligen följande. Vid prästval
inom Göteborgs territoriella församlingar och särskild! vid kyrkoherdeval,
Indika framför andra kunde påräkna intresse, afgåfves på grund af fullmakt
ett i jämförelse med de röstandes antal stort antal röster. Så hade vid
senaste domprostval, i hvilket 4,681 röstande deltagit, 1,800 röster afgif-
vits på grund af fullmakt. Då man frånräknade de röstandes antal de
hustrur, som röstade i stället för männen, eller 121, återstode 4,560, af
hvilka 960 infunnit sig vid valborden utan att medföra fullmakt för annan
röstberättigad person, under det att 1,800 eller nära dubbla antalet med¬
fört fullmakt. Vid senaste kyrkoherdeval i Karl Johans församling hade
2,896 röster afgifvits och af dessa 1,072 på grund af fullmakt, hvilket
visade nästan samma proportion mellan röstande och fullmakter. Anled¬
ningen till att ett så stort antal röster afgåfves på grund af fullmakt vore
att man, då olika önskningar gjorde sig gällande, sökte öfverbjuda hvar-
158
andra genom att uppsamla och på de röstägande, som infunne sig vid
valet, utplacera fullmakter från röstberättigade personer, hvilka vore täm¬
ligen likgiltiga för valets utgång och ej ville personligen infinna sig men
för vänskaps skull eller af andra grunder gärna stode till tjänst med en
fullmakt. Valets utgång blefve på detta sätt framför allt beroende på den
energi, som af enskilda personer, tillhörande det ena eller andra partiet,
användes vid insamlandet af fullmakter, och det blefve mindre ett uttryck
för att det öfvervägande antalet församlingsmedlemmar verkligen önskade
den valde. Därjämte komme själfva valakten att draga ut på tiden,
och då det vore omöjligt för den val förrättande myndigheten att kontrolle¬
ra, om fullmakterna vore tillkomna i behörig ordning och om vittnena å
dem vore vittnesgill, gåfve dessa fullmakter ofta en anledning till klago¬
mål, i synnerhet när skillnaden i röster mellan den valde och den, som
vore honom närmast, ej vore stor. Om omröstningen skulle vara sluten,
kunde missbruk vid begagnandet af fullmakter lätt äga rum. På grund
häraf hade domkapitlet kommit till den öfvertygelsen, att en inskränkning
af rätten att rösta genom fullmakt vore af behofvet påkallad, och ville i
sådant afseende föreslå stadgande, att de röstberättigade skulle personligen
infinna sig vid valet, så framt de ej med intyg om offentligt uppdrag eller
med läkarbetyg kunde styrka att de vore förhindrade att vid valet infinna
sig och sin rösträtt utöfva. Att i andra fall än de sålunda föreslagna
befrielse från personlig inställelse lämnades ansåge domkapitlet ej lämp¬
ligt. I regel syntes det ej vara svårt för de röstägande att så ordna sina
privata angelägenheter, att de kunde personligen infinna sig vid valet. Vi¬
dare syntes det vara svårt att förekomma missbruk, om befrielse från
personlig inställelse skulle medgifvas på andra skäl än de föreslagna.
Skulle sådan befrielse vinnas i större utsträckning, vore äfven föga vunnet
med den föreslagna ändringen. Såsom stöd för eu ökad fordran på per¬
sonlig inställelse kunde till sist åberopas erfarenheterna från riksdagsman-
navalen, hvilka försigginge med synnerlig lätthet och raskhet, emedan vid
dem inga fullmakter finge användas.
I häröfver afgifvet utlåtande har Konungens befallningshafvande i
Göteborgs och Bohus län yttrat tvifvel, huruvida den åsyftade fördelen, att
valagitationen vid prästval skulle minskas och valförrättningarna blifva
mindre tidsödande, skulle i någon större mån vinnas genom den af dom¬
kapitlet föreslagna bestämmelsen. Ett gynnsammare resultat skulle sanno¬
likt ernås om, i öfverensstämmelse med hvad några af Göteborgs försam¬
lingar föreslagit, röstägande icke i något fall finge öfverlåta sin rösträtt
på annan. Några verkligt betydande skäl för bibehållande af bestämmelsen
om utöfvande af rösträtt genom annan röstägande antingen i den omfatt-
159
ning, som gällde för öfriga kommunala val, eller med den inskränkning
domkapitlet föreslagit syntes icke vara förebragta. Konungens befallnings¬
hafvande hemställde därför, att den i förslaget upptagna bestämmelsen, att
röstägande finge öfverlåta sin rösträtt på annan röstägande, icke måtte vinna
stadfästelse.
Allmänna svenska prästföreningen har, såsom förut omnämnts, före¬
slagit, att rösträtt vid prästval må tillkomma endast vid valförrättningen
närvarande, utom vid behörigen styrkt sjukdomsfall eller frånvaro från or¬
ten, då rösträtt må utöfvas genom fullmakt.
Samma fråga har slutligen, fastän i mindre omfattning, upptagits Stockholms
äfven af Stockholms stads konsistorium, som i skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 10 september 1907 med anledning af ett hos konsistoriet väckt för-velse den 10
slag, hvilket konsistoriet förklarar sig på grund af vunnen erfarenhet hafva 8eP*^>er
funnit högeligen välbetänkt, anhållit att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åt¬
gärder för sådan ändring i prästvalslagen, att röstberättigad församlings¬
medlem i Stockholm endast i det fall finge rösta genom fullmakt, att han
med läkarbetyg visade sig vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma
vid valförrättningen.
Att gällande bestämmelser i detta ämne lätt gifva anledning till
beklagliga missbruk synes vara en på många håll vunnen erfarenhet, och
det torde därför allmänt erkännas, att den nu medgifna rätten att rösta
genom ombud bör inskränkas. Särskildt om hvarje röstägande blott får
en röst, förefaller det då riktigast att uppställa den vid politiska val redan
länge tillämpade regeln, att rösträtt får utöfvas endast personligen. Från
denna regel torde dock böra göras undantag för det fall, att en röstbe¬
rättigad är af styrkt sjukdom förhindrad att tillstädeskomma vid valet, ett
undantag som är påkalladt af billighetsskäl och som jämväl väcker mindre
betänklighet än andra ur den synpunkt, att det egentligen icke gifver valför-
rättaren någon pröfningsrätt. Det skulle kunna ifrågasättas, om ej röst¬
rätt borde få utöfvas utan personlig inställelse äfven eljest, då röstägare
vore af laga förfall hindrad att tillstädeskomma vid valet. Beträffande
riksdagsmannaval väcktes förslag i sådant syfte senast i en motion vid
1906 års riksdag. Konstitutionsutskottet, i däröfver afgifvet yttrande,
ville icke bestrida, att det ur billighetssynpunkt kunde vara önskvärdt,
att åt vissa klasser af valberättigade, hvilka genom sitt yrke eller sin tjänst
i regel vore förhindrade att vid riksdagsmannaval iakttaga personlig in¬
ställelse, bereddes tillfälle att afgifva sin röst medelst valsedelns insändande
till valförrättare!!. Men då ett medgifvande att på detta sätt utöfva val¬
rätt, till följd af uppkommande frågor såväl om anmäldt laga förfalls gil¬
tighet som ock huruvida formerna för röstsedelns insändande vore behöri-
160
Tillsätt¬
ningen af
domprost¬
befattningar
och viktigare
kyrkoherde¬
tjänster.
Grunderna
för förslag
gen iakttagna, otvifvelaktigt skulle förorsaka betydande svårigheter vid
valen äfvensom leda till ett ökadt antal besvär öfver val, och då utredning
icke förebragts, huruvida dessa svårigheter kunde på ett tillfredsställande
sätt undanröjas, afstyrkte utskottet förslaget, hvilket ej heller blef af riks¬
dagen antaget. Frågan har alltså, på grund af de med densamma förena¬
de svårigheter, ännu ej vunnit sin lösning på det politiska området, och
vid sådant förhållande synes det ej vara skäl att bär närmare inlåta sig
på densamma, så mycket mindre som bestämmelser i angifna riktning äro
mera behöfliga vid politiska val än vid prästval, där olägenheterna delvis
äro afhjälpta genom den hustrurna medgifna rätten att rösta för- sina från¬
varande män.
De här ofvan föreslagna förändringarna i hufvudgrunderna för präs¬
terliga tjänsters tillsättande och i synnerhet upphäfvandet af skillnaden
mellan regala och konsistoriella pastorat kunna måhända väcka betänklig¬
het med hänsyn till domprostbefattningarna samt kyrkoherdetjänsterna i
särskildt viktiga och svårskötta, hittills regala pastorat. I afseende å dem
har nämligen Konungens utnämningsrätt obestridligen inneburit en viss trygg¬
het för, att de blifvit försedda med lämpliga innehafvare. Nämnda be¬
tänklighet torde emellertid, hvad vidkommer domprostbefattningarna, som
i viss mån intaga en säregen ställning, kunna till någon del häfvas ge¬
nom att lämna ansökningsrätten till dem öppen för hela rikets prästerskap.
Denna utväg lärer däremot ej gärna kunna anlitas för andra vikti¬
gare kyrkoherdetjänster, då det, så länge stiftsbandet eljest hvarstår, sä¬
kerligen skulle anses obilligt att just vid de stora och därför oftast in¬
bringande pastoratens tillsättande bereda stiftens prästerskap medtäflare
från andra stift, men synes ett annat medel att undanröja den farhåga,
som i omförmälda hänseende möjligen kan framträda, vara att finna däri
att domkapitlen, till fördel jämväl för prästtjänsters tillsättande i allmän¬
het, finge rätt och skyldighet att vid förslags upprättande mera än hvad
hittills faktiskt skett taga hänsyn till behofvet för den tjänst förslaget afser.
Redan efter stadgandet i § 8 prästval slagen, att å förslag till
prästerlig tjänst ej må uppföras annan än den, som pröfvas äga den för¬
måga och de egenskaper, hvilka för tjänstens nöjaktiga bestridande erford¬
ras, äger väl domkapitlet att vid bedömande af de sökandes behörighet
taga hänsyn till den sökta tjänstens särskilda behof. Då emellertid nämnda
paragraf endast angifver det minsta mått af förmåga, som för tjänstens bestri¬
dande erfordras, och densamma gifvetvis hufvudsakligen får tillämpning å såda¬
na obehörighetsgrunder, som göra eu prästman obehörig till hvilken som helst
1(51
prästerlig tjänst, såsom hög ålder, lyten (döfhet etc.), brist på ytlighet
och lämplighet vid befattnings utöfvande och dylikt, torde hvad sålunda
stadgats ej innebära erforderlig trygghet för att å förslag till prästerlig
tjänst uppföras för densamma lämpliga personer, utan måste hänsyn till
tjänstens särskilda behof tagas jämväl vid jämförelsen mellan de sökande,
som uppfylla de minirnifordringar § 8 uppställer. Vid förarbetena till
1883 års prästvalslag synes man, på sätt äfven framgår af föredragande
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet den 12 juli 1878,
hafva gått ut ifrån, att § 9 så formulerats, att den skulle bereda dom¬
kapitlet en sådan möjlighet vid förslags upprättande, men torde detta ej
hafva fått fullt tydligt uttryck i lagen, hvarför bestämdt stadgande därom
nu ansetts böra införas i nämnda paragraf. Då kommitterade användt
uttrycket »tjänstens särskilda behof», har därmed afsetts, att vid bestäm¬
mande af ordningen mellan de till tjänsten behörigförklarade hänsyn skall
tagas till sådana omständigheter som t. ex. församlingens storlek, dess
egenskap af lands- eller stadsförsamling, befolknings- och språkförhållanden
inom församlingen samt de kyrkliga förhållandena därstädes. Härigenom
vinnes ökad möjlighet att på förslag uppföra just de sökande, som äro
mest lämpliga i det särskilda fallet och för den tjänst, hvarom fråga är,
och i synnerhet torde bestämmelsen kunna blifva till gagn, då det gäller
att förse viktiga pastorat med dugliga präster.
Hvad stiftsbandet angår, hafva kommitterade, på sätt ofvan nämnts, Stifts-
hemställt, att det skall lösas i afseende å domprostbefattningarna, och hafva bandd.
kommitterade i annat sammanhang ifrågasatt en liknande åtgärd för det
fall, då ny ansökningstid skall utsättas för en ledig prästerlig tjänst, till
hvilken tre behöriga sökande icke anmält sig inom den första ansöknings¬
tidens utgång. Om stiftsbandet kunde helt och hållet borttagas, skulle
man utan tvifvel vinna en afsevärd utjämning af de stora skiljaktigheter
i prästerlig befordran, som finnas mellan de olika stiften och som tydligt
framgå af de vid detta betänkande fogade tabellerna. Då emellertid spörs¬
målet om stiftsbandets upplösande — hvilket äfven hör samman med den
ännu oafgjorda frågan om reglering af prästerskapets löneförhållanden —
torde medföra vidtgående förändringar i den kyrkliga organisationen i
öfrigt, hafva kommitterade icke ansett sig böra i detta sammanhang upp¬
taga detta omtvistade spörsmål till behandling.
J649/o7. Prästvalskommitterades bet.
21
162
Prästerliga I det föregående hafva endast behandlats sadana ordinarie präster-
SSKT liga tjänster i regala och konsistoriel^ pastorat, hvilka under samverkan
annan ord- mellan församlingarna och kyrkostyrelsen tillsåttas i den ordning präst-
niwästval8-n valslags11 i allmänhet föreskrifver.
tagen i all- Åtskilliga till församling hörande prästerliga tjänster förekomma
mäskrif(cre' emellertid, där vid tillsättningen särskilda befogenheter tillagts enskilda
personer, församlingen eller domkapitlet.
Dessutom gälla särskilda bestämmelser för tillsättningen af 1) kyrko¬
herdetjänst, som är anslagen till prebende, 2) prästerlig tjänst vid krigs¬
makten, utländsk beskickning, fängelse eller hospital samt 3) prästerlig
tjänst, som vid sjukhus eller ock vid bruk, fabrik eller annat verk må
vara inrättad eller med Konungens tillstånd inrättas.
Hvad de prästerliga tjänster angår, vid livilka särskilda befogenheter
tillagts enskilda, innehåller § 44 i prästvalslagen, att om någon särskild
rätt' eller förmån i fråga om tillsättning af präst »är» enskild person för-
säkrad, skall gälla hvad därom är eller blifver af Konungen stadgadt.
Härmed afses närmast de prästerliga tjänster, som äro under patronatsrätt,
men inbegripas under berörda stadgande äfven sådana fall, da enskild
person vid tillsättning af prästerlig tjänst innehar viss rätt eller förmån
utan att denna är att till patronatsrätt hänföra.
Väl synes det vara af största vikt att, där enskild person har sär¬
skild rätt eller förmån vid tillsättning af prästerlig tjänst, denna måtte
så fort ske kan upphöra. Då emellertid, på sätt framgår af protokollet
öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 19
december 1902, frågan om upphörande af de med patronatsrätt förbundna
kallelserätterna är på Kungl. Maj:ts pröfning beroende och i samband där¬
med frågan om upphäfvande af de rättigheter och förmåner enskilda i
öfrigt kunna innehafva vid tillsättning af prästerliga tjänster lärer komma
att upptagas till behandling, hafva kommitterade ej ansett sig i detta
sammanhang böra föreslå någon ändring i § 44 af prästvalslagen, i hvad den afser
enskild person tillkommande rätt eller förmån vid tillsättning af prästerligtjänst.
I den mån kallelserätt till ordinarie prästerlig tjänst fortfarande
jämlikt nämnda paragraf kommer att innehafvas af enskild person, torde
dock närmare bestämmelser böra meddelas om tiden inom hvilken kallelse¬
rätten skall utöfvas. I detta afseende gäller jämligt kungl. brefvet till
domkapitlet i Göteborg den 12 maj 1806 för närvarande, att patronus
icke är förbunden utfärda kallelsebrefvet tidigare, än att det kan hinna
af domkapitlet pröfvas och fullmakt utfärdas i så god tid att lägenheten
vid nådårets slut kan tillsättas. Lämpligare torde väl vara, att viss tid
föreskrifves inom hvilken kallelserätten skall utöfvas, t. ex. nittio dagar
168
efter det ledigheten inträffat, samt att i lag föreskrifves, att, om kallelse
å behörig prästman ej inom stadgad tid ingifvits till domkapitlet, kallelse-
rätten för den gången skall vara förlorad, samt att tjänsten för sådant
fall skall tillsättas i den ordning, som för prästerlig tjänst i allmänhet
är bestämd.
I prebendepastoraten tillsättes kyrkoherdetjänst i och genom tillsätt¬
ning åt den tjänst, hvilket pastoratet såsom prebende åtföljer. Från för¬
samlingarnas sida sedt, innebär denna anordning en obillig inskränkning
i deras rätt att medverka vid tillsättning af deras prästerskap. l)å frågan
om indragning af prebendepastoraten emellertid i särskild ordning är före¬
mål för Kungl. Majrts pröfning och eu sådan indragning i allt fall torde
kunna ske endast efter hand, hafva kommitterade ej ansett sig böra föreslå
någon ändring i det om prebendepastoraten i § 43 af prästvalslagen in¬
tagna stadgande.
För tillsättningen af prästerliga tjänster vid krigsmakten, utländsk
beskickning, fängelse eller hospital äro af Konungen särskilda bestämmelser
meddelade (se § 45 mom. 1 prästvalslagen). I hufvudsak torde dessa väl
fortfarande kunna tillämpas äfven om i enlighet med kommitterades förslag
en mera genomgripande förändring äger rum i de prästerliga befordrings¬
lagarna, men lärer det dock, därest eu sådan förändring sker, framdeles
blifva nödvändigt att underkasta sagda bestämmelser i vissa delar revision
för vinnande af nödig öfverensstämmelse med de nu föreslagna stadgan-
dena för prästerliga tjänsters tillsättande.
Hvad sålunda anförts gäller äfven prästerliga tjänster, som inrättats
eller med Konungens tillstånd inrättas vid sjukhus eller vid bruk, fabrik
eller annat verk. Det torde emellertid vara önskligt, särskildt om en mer
genomgripande förändring sker i de prästerliga befordringslagarna, att för
vinnande af likformighet vissa allmänna grunder blifva uppgjorda, att
tjäna till ledning vid inrättande af nya dylika tjänster.
Med ifrågavarande tjänster likställda äro prästerliga befattningar
vid arbetsföretag af större omfattning och hafva dessa ansetts böra i lagen
särskildt omnämnas.
För så vidt en vid bruk, fabrik etc. inrättad prästerlig beställning
ingått eller ingår i gällande lönereglering såsom en ordinarie församlings¬
tjänst, gäller ej om densamma hvad i § 45 af prästvalslagen stadgas,
utan . torde på tjänsten för sådant fall vara att tillämpa § 44, så att, om
vid tillsättningen enskild person tillförsäkrats viss rätt eller förmån, denna
äger giltighet endast i den mån dylik rätt eller förmån kan anses skyddad
genom sistberörda paragraf i prästvalslagen.
164
I samband med utai-betandet af ändrade bestämmelser för till¬
sättning af prästerliga tjänster i allmänhet torde därför endast de fall, då
församling eller domkapitel erhållit särskild befogenhet vid tillsättning af
prästerlig tjänst, behöfva blifva föremål för närmare utredning.
I " 1686 års kyrkolag § 11 stadgades, att de församlingar, som af
»Oss och förre Konungar» hade erhållit något särskildt privilegium i präst¬
valet, skulle njuta detsamma till godo, dock att biskopen därvid ej linge
förbigås. Kap. 15 § 54 i 1873 års kyrkolagsförslag innehöll i detta af¬
seende att, om församling i afseende å tillsättning af präst vore om någon
särskild förmån eller rättighet försäkrad, den skulle varda därvid bibe¬
hållen. Vid granskning af berörda paragraf anförde två af högsta domsto¬
lens ledamöter att, då de i paragrafen omförmälda privilegier ej påkallade
något hägn framför andra af enahanda art eller i allmänhet mer än de
senare vore förtjänta att bibehållas längre än till dess de utan rättskränk-
ning kunde afskaffas, berörda stadgande borde utbytas mot en hänvisning
sådan som den: »Där någon särskild rätt eller förmån i fråga om tillsätt¬
ning af präst är församling eller enskild person tillförsäkrad, galle hvad
därom särskildt är eller varder stadgadt.» I öfverensstämmelse härmed
blef § 44 i 1883 års lag formulerad, dock med den ändring, att i fråga om
sådan rätt eller förmån skulle gälla, hvad som är eller blifver af Konungen
stadgadt.
Nämnda paragraf innebär, att Konungen är förhindrad att bevilja
nya rättigheter af den art, som i paragrafen stadgas, men att de, som
förut tillkommit, fortfarande få äga bestånd, dock med den inskränkning,
som ligger där uti, att beträffande desamma skall gälla, hvad Konungen
kan komma att stadga.
I fråga om de församlingar, som äro i åtnjutande af särskild rätt
eller förmån vid tillsättning af prästerlig tjänst, har man att skilja mellan
territoriella och icke territoriella samt bland de förra mellan de fall, då
rätten eller förmånen afser kyrkoherde-, komministers- eller kapellpredikants-
tjänst, eller då den endast gäller pastoratsadjunktur eller därmed jämför¬
lig befattning.
Har till svenska kyrkan hörande icke territoriell församling tillför¬
säkrats viss rätt eller förmån vid tillsättning af prästerlig tjänst, såsom
utöfver vissa af de tjänster, som i § 45 mom. 1 afses, fallet är t. ex.
med finska församlingen i Stockholm samt tyska församlingarna i Stock¬
holm och Göteborg äfvensom vissa svenska församlingar utrikes, torde
därom böra gälla hvad ofvan anförts i fråga om prästerliga tjänster vid
krigsmakten, utländsk beskickning, fängelse eller hospital.
Bland de territoriella församlingar, där församlingen tillförsäkrats
viss rätt eller förmån vid tillsättning af kyrkoherde-, komministers-, eller
kapellpredikantstjänst intaga de s. k. privilegierade stadsförsamlingarna en
särskild ställning.
Till hufvudgällen, i fråga om hvilka Konungen i början af 1600-
talet hade konfirmationsrätt, församlingens och biskopens rätt dock oför¬
kränkt, räknades äfven stadspastoraten. Till förmån för åtskilliga städer
synas konungarna hafva afstått från den i regalrätten liggande rätten att
utnämna annan än den föreslagna och i stället gifvit dessa städer rätt att
med biskopens ja och samtycke välja vissa, i allmänhet tre, skickliga per¬
soner, hvilka med biskopens och stadens bref skulle presenteras för Ko¬
nungen, som därefter skulle äga konfirmera en till kyrkoherde. Sådana
privilegier hafva utfärdats för Västervik den 6 april 16'20, för Norrköping,
Arboga och Jönköping den 26 april 1620, för Sala den 15 april 1624
och för Stockholms Storkyrkoförsainling (staden) den 10 mars 1636 (jäm¬
för interimsreglementet angående prästval i Stockholm den 26 maj 1730).
En del stadsförsamlingar hafva erhållit än större frihet, i det de
tillagts rätten att till kyrkoherdetjänst utvälja viss prästman, som, därest
lian är till sådan tjänst behörig, af Konungen skall förses med fullmakt
i tjänsten.
För Maria Magdalena församling i Stockholm medgaf Kungl. Maj:t
sålunda den 1 september 1626, att den skulle »hafva makt som en annan
kristlig församling lagligen välja sig en rätt lutersk predikant när nöden så
kräfver. Och ingen skall dem med våld och list opåträngt varda». Anled¬
ningen till denna förmån, som af Kungl. Maj:t konfirmerades den 25 no¬
vember 1720 och den 13 april 1764, uppgifves hafva varit Stockholms
borgares inom denna församling visade trohet mot Gustaf I vid Stockholms
belägring. I kungl. brefvet den 13 april 1764 likställdes denna försam¬
lingens rätt med den rätt, »som hvar och en patronus ecclesiae, enligt kyrko¬
ordningens XIX kap. 13 och 14 §§, för sig enskildt nyttjar».
Den 20 februari 1679 förunnade Kungl. Maj:t den svenska försam¬
lingen i Göteborg förmånen att »fritt» utse sig själf en kyrkoherde,
»hvilken Vi sedan med Vår öppna fullmakt vele auktorisera». Redan
förut hade tyska eller Kristine församling den 28 april 1649 erhållit rätt
att välja präster och predikanter, hvarmed »kyrkans äldste och förmän
samt meniga församling» åtnöjdes, dock att Kungl. Maj:ts stadfästelse
skulle sökas, och utsträcktes denna rätt genom Kungl. Maj:ts resolution
den 16 oktober 1773 till att de skulle äga att till Kungi. Maj:ts stad¬
fästande få välja och kalla en svensk pastor jämte den tyska. Kristine
svenska församling utgör numera en af Göteborgs stads sex svenska territoriella
166
församlingar, hvilka samtliga äro i åtnjutande af det staden meddelade
privilegium.
Genom privilegiebrefvet af den 10 augusti 1680 och Kungl. Maj:ts
resolution den 28 juli 1731 tillförsäkrades Karlskrona stad ett fritt kyrko¬
herdeval.
Redan under danska tiden hade Malmö stad den 6 april 1536 er¬
hållit det privilegium, att den skulle hafva fullmakt att utvälja sig evan¬
geliska predikanter, dock att den ej finge kalla annan än den som Kungl.
Maj:t konfirmerade och samtyckte, på det han skulle examineras, om han
vore god och nyttig därför både uti lefverne och lärdom, och har detta
stadgande, som i hufvudsak öfverensstämde med den ordning, som enligt
1539 års kyrkoordinants gällde för prästval i allmänhet i Danmark, ansetts
för staden innebära rättigheten till fritt kyrkoherdeval.
Oberoende af de allmänna bestämmelser, hvilka sedermera meddelats
i fråga om prästval, hafva ofvanberörda privilegier alltjämt ansetts äga
giltighet, så att i Maria församling i Stockholm samt Malmö och Göte¬
borg församlingarna utöfva ett fritt kyrkoherdeval, innebärande att den,
som vid valet erhåller de flesta rösterna, skall, där han finnes behörig, af
Konungen erhålla fullmakt å tjänsten. Karlskrona församling hade, efter
hvad ofvan nämnts, jämväl tillförsäkrats fritt kyrkoherdeval, men tilläm¬
pas, på sätt framgår af handlingarna vid de kyrkoherdeval, som där senast
ägt rum, privilegiet så, att församlingen på förslag till tjänsten uppför tre
prästmän, af hvilka Konungen utnämner en, och är detsamma äfven fallet
i de öfriga privilegierade församlingarna.
Då i ett af de privilegierade pastoraten uppstått flera församlingar,
har privilegiet i allmänhet ansetts omfatta äfven kyrkoherdebeställningar¬
na i dessa.
Där en landsförsamling tillhör privilegieradt stadspastorat, välja de
gemensamt, men synes rättigheten att föreslå prästmän egentligen endast
tillkomma de röstberättigade i stadsförsamlingen.
Med de ursprungliga privilegierna afsågos väl närmast kyrkoherde¬
befattningarna, men hafva privilegierna i flera fall så tolkats, att äfven
komministersbeställningar inbegripits därunder, liksom ock i en del fall
Kungl. Maj:t genom särskilda beslut utsträckt privilegiet jämväl till kom¬
ministersbefattningar.
För samtliga de privilegierade pastoraten är det gemensamt, att för¬
samlingen äger att till tjänsten välja eller på förslag därtill uppföra be¬
hörig prästman, utan att dessförinnan förslag af domkapitlet upprättats,
samt att församlingen vid kallelse och val ej är bunden inom stiftets
prästerskap.
167
Skola å förslag till kyrkoherdetjänst tre uppföras, har hvarje röst¬
berättigad att rösta på tre och äger Konungen utnämna eu af de tre, som
vid valet erhållit de flesta rösterna.
Äger församlingen att utan förslags uppgörande kalla viss prästman
till kyrkoherde eller skall val ske af komminister, röstar hvarje röstberätti¬
gad å en, och skall för den, som erhållit de flesta rösterna, där fråga är
om kyrkoherdetjänst, fullmakt utfärdas af Konungen och, där fråga är om
komministerstjänst, fullmakt eller konstitutorial utfärdas af domkapitlet.
För en del privilegierade församlingar har Kungl. Maj:t i fråga om
förfarandet vid valet meddelat närmare bestämmelser, men saknas sådana
för flertalet, och förekomma stora skiljaktigheter i det förfarande, som i
de olika församlingarna iakttages.
Att tjänsten skall anslås till ansökning ledig är endast föreskrifvet
för Jönköping, Malmö och Göteborg. Eljest sker kallelse af prästmän å
kyrkostämma eller vid sammanträde med de röstberättigade, och äger, äfven
där ansökning ifrågakommer, församlingen kalla eller välja å prästman
som ej sökt tjänsten.
I och för sig är kallelserätten, i hvad angår det antal, som får kal¬
las, obegränsad, men hafva åtskilliga församlingar ansett sig äga att om
begränsningar härutinnan fatta beslut å kyrkostämma.
I Göteborg är det kyrkorådet, som kungör platsen till ansökning
ledig, mottager ansökningar, pröfvar de sökandes eller kallades behörighet,
utsätter profdagar, justerar vallängden, förrättar valet m. m. samt anmä¬
ler den, som erhållit de flesta rösterna, om valet afsett kyrkoherdebeställ¬
ning, hos Kungl. Maj:t för undfående af fullmakt och, då komministersval
ägt rum, hos domkapitlet för erhållande af kollationsbref. Vid själfva
valet har domkapitlet ej annan befogenhet än att det äger utse ombud att
å valdagen närvara.
I Jönköping är det magistraten, som kungör platsen till ansökning
ledig, mottager ansökningarna och å allmän rådstuga inhämtar de röstbe¬
rättigades yttrande, huruvida de äro med de sökande nöjda eller vilja kalla
andra profpred ikanter, men därefter pröfvas de sökandes eller kallades
kompetens af domkapitlet, som utsätter profdagar, utser valförrättare och
i öfrigt i tillämpliga delar förfar på sätt'i allmänhet angående prästval
finnes föreskrifvet.
I öfriga privilegierade städer är det domkapitlet, som, delvis under
samverkan med magistraten, ej endast, där såsom i Malmö ansökan skall
ifrågakomma, kungör tjänsten till ansökning ledig utan ock pröfvar de
sökandes eller kallades kompetens, utsätter profdagar, utser valförrättare
168
och i öfrigt i tillämpliga delar förfar på sätt i allmänhet angående präst¬
val föreskrifvits.
I en del fall synes det ock vara den af domkapitlet utsedde valför¬
rättare^ som vidtager de förberedande åtgärderna för valet, men ske dessa
eljest genom magistraten eller kyrkorådet eller å kyrkostämma.
Enligt det den 12 augusti 1856 af Kungl. Maj:t stadfästa reglemen¬
tet för Gustavi domkyrkoförsamling i Göteborg skulle till erhållande af
komministersbefattningen en hvar vara kompetent, som i behörig ordning
blifvit ordinerad samt undergått pastoralexamen, men till domprostbefatt¬
ningen finge ingen sig anmäla, som ej vid aflagd pastoralexamen erhållit
minst hufvudbetyget »med beröm godkänd». Häruti har sedermera gjorts
den ändring att för behörighet till kyrkoherdebefattning i Göteborg er¬
fordras — utöfver hvad som för kyrkoherdebefattning i allmänhet är före-
skrifvet — att hafva aflagt filosofie licentiat- eller teologie kandidatexa-
men eller fullständiga och godkända prof för promotion inom filosofiska
fakulteten vid något af rikets universitet enligt de före den 16 april 1870
meddelade stadgar eller för dem, som enligt kungörelsen angående pasto¬
ralexamens upphörande den 18 april 1884 hafva rättighet att aflägga sagda
examen, att antingen i densamma hafva erhållit betyget med beröm god¬
känd eller ock hafva utgifvit och inför teologisk fakultet eller domkapitel
försvarat en teologisk afhandling samt därför erhållit nämnda betyg eller
för andra prästmän att hafva undfått samma betyg för sådan afhandling,
som i sistberörda kungörelse omförmäles. Ytterligare förändringar häri
äro nu ifrågasatta.
För öfriga privilegierade församlingar hafva särskilda bestämmelser
ej meddelats i fråga om behörighet till viss tjänst.
Enligt kungl. bref den 6 december 1743 blef, med hänsyn därtill
att till kyrkoherdebefattningen i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm borde
föreslås män, som kunde vara skickliga att förestå presidiet i stadens kon- '
sistorium, ett då anställdt kyrkoherdeval upphäfdt med föreläggande för
konsistoriet att antyda församlingen att förut öfverenskomma om sådana
män af teologie professorer, domprostar eller kyrkoherdar vid de större för¬
samlingarna i Stockholm samt i städerna på landet, som jämte andra nödiga
egenskaper äfven varit vana vid konsistorialsysslor. Enligt kungl. bref
den 2 juli 1842 har denna skrifvelse emellertid förklarats icke vara någon
bindande lagförklaring.
För några af de privilegierade församlingarna har särskild röstgrund
fastställts för prästvalet. * I Malmö tillkommer sålunda, på sätt förut
nämnts, rösträtt en hvar församlingsmedlem, som inom stadens kyrkliga om¬
råde är påförd afgifter vare sig under en eller annan benämning till staten och
169
kommunen, och hafva i Göteborg alla de församlingsmedlemmar, som upp¬
nått tjuguett års ålder och äro för sig själfva mantalsskrifna, rösträtt.
Dessa särskilda rösträttsgrunder ligga väl ej uttryckligen i de ur¬
sprungliga privilegiebrefven, utan hafva de sitt stöd i senare af Kungl.
Maj:t meddelade beslut, hvilka synes hafva grundat sig på en häfdvunnen
praxis, men hafva de likväl, om än måhända utan tillräckligt skäl, an¬
setts hänförliga till sådan särskild rätt eller förmån, som skyddas enligt
§ 44 prästvalslagen.
På sätt ofvan nämnts innefatta de privilegier, som utfärdats för
vissa stadsförsamlingar, i hufvudsak:
1) att församlingen äger att till prästerlig tjänst välja eller på för¬
slag därtill uppföra behörig prästman, utan att förslag dessförinnan upp¬
rättats af domkapitlet; samt
2) att församlingen vid kallelse och val ej är bunden inom stiftets
prästerskap.
I fråga om de privilegierade stad sförsamlingarnas rätt att vid kal¬
lelse och val gå utom stiftets prästerskap torde någon ändring ej vara
påkallad. Däremot synes det kommitterade vara önskvärdt, om sådana
åtgärder kunde vidtagas, att församlingarna i andra afseenden blefve i
fråga om tillsättning af präster likställda med öfriga församlingar i riket
eller att åtminstone för tillsättning af präster i nämnda församlingar kunde
finnas en sådan form, som, på samma gång den så vidt möjligt bevarade
församlingarnas nuvarande privilegier, medgåfve kyrkostyrelsen att därvid
medverka i större omfattning än hvad nu är fallet.
Skulle de enskilda personer tillkommande kallelserätterna blifva upp-
häfda, komme däruti att ligga ytterligare anledning att söka få ändring i det
förhållande, att innehafvare af ordinarie prästerlig tjänst utses af försam¬
ling, utan att förslag af domkapitlet uppgjorts och utan att den utnäm¬
nande myndigheten har att välja mellan derå af församlingen föreslagna.
Äfven om de privilegierade församlingarna i större eller mindre
omfattning skulle komma att fortfarande få vara i åtnjutande af ofvanbe-
rörda förmåner, synes det vara af vikt, att de olikheter, hvilka för närva¬
rande förefinnas i fråga om själfva tillsättningsproceduren, borttagas.
Lämpligast torde väl vara, att vid ledighet i prästerlig tjänst inom
privilegierad församling ansökning alltid bör ifrågakomma samt att be¬
gränsning göres i fråga om det antal, som af församling får kallas till
profpredikanter. Vidare bör det vara domkapitlet, som kungör tjänsten
till ansökning ledig, mottager ansökningar, pröfvar de sökandes och kalla¬
des behörighet, utsätter profdagar, utser valförrättare och, sedan valet ägt
rum, gör erforderlig anmälan hos Konungen, där fullmakt å tjänsten ej
254®/o7. Pråstvalskonimitterades bet. 22
170
skatt af domkapitlet utfärdas. Den af domkapitlet utsedde valförrättare!!
torde böra hafva att ombesörja äfven de förberedande åtgärderna för
valet.
Om åter privilegierad församling önskar bibehålla den friare rösträtt
vid prästval, som där tillämpas, torde annan ändring däruti ej böra ifråga¬
komma än den, som föranledes af att vid dylikt val graderad röstskala
ej vidare bör få användas.
Jämte de privilegierade stadsförsamlingarna förekomma flera försam¬
lingar, som för närvarande äro i åtnjutande af viss rätt eller förmån vid
tillsättning af ordinarie prästerlig tjänst, hvilken ej är af pastoratsadjunk-
turs natur. I en del fatt har Kungl. Maj:t sålunda medgifva, att fjärde
profpredikant får kattas äfven titt komministerstjänst, och äga några för¬
samlingar att utan förslag katta komminister.
I hvilken omfattning dylika afvikelser från den för tillsättning af
prästerliga tjänster i allmänhet föreskrifna ordning förekomma, hafva kom-
mitterade ej kunnat ur tillgängliga handlingar med anspråk på fullstän¬
dighet utreda, men synes det konunitterade som om såväl ofvan angifna
afvikelser som ock öfriga, där de äro med dessa jämförliga, näppeligen
äro af den natur att de för framtiden höra bibehållas.
Det torde väl kunna antagas att åtminstone en eller annan af de
församlingar^ som för närvarande äro i åtnjutande af särskild rätt etter
förmån vid tillsättning af kyrkoherde-, komministers- etter kapellpredikants¬
tjänst, icke komma att göra anspråk på dess bibehållande, vare sig emedan
de sakna erforderliga handlingar för bestyrkande af sin rätt eller af annan
anledning, och då härtill kommer, att för att kunna bedöma, i hvad mån
skäl föreligga för ett sådant bibehållande, fordras närmare utredning, än
den som kommitterade, utan infordrande af upplysningar från orterna, kun¬
nat åstadkomma, hafva kommitterade ansett det lämpligast, att viss tid
föreskrifves, t. ex. tre år efter lagens ikraftträdande, inom hvilken försam¬
ling, som fortfarande vill vara i åtnjutande af sådan särskild rätt eller
förmån, skatt, med företeende af de handlingar, hvarpå hon stöder sin rätt,
göra anmälan hos Konungen, vid äfventyr att rätten etter förmånen eljest
upphör. Inkomma dylika framställningar torde de böra af Kungl. Maj:t
pröfvas helst i ett sammanhang och därvid bestämmas om och under hvil-
ka villkor rätten etter förmånen fortfarande må åtnjutas.
Att titt dess beslut i anledning af sådan framställning meddelats
församlingen bör få bibehålla den rätt, hvaraf den hittills varit i åt¬
njutande, torde ej behöfva i lagen särskildt stadgas.
171
Särskilda regler för tillsättningen tillämpas emellertid i de territo¬
riella församlingarna ej endast vid vissa kyrkoherde-, komministers-
och kapellpredikantsbefattningar utan äfven vid de s. k. pastoratsadjunktu-
rerna och därmed jämförliga befattningar.
Då nu gällande löneregleringar uppgjordes, anställdes i regel inom
församlingarna jämte kyrkoherdar ej andra prästerliga befattningshafvande
än komministrar och kapellpredikanter. Då sedermera behof yppades af
ytterligare prästerliga krafter, särskildt i städerna eller större befolknings¬
centra å landet, tillgrep man i många fall den utvägen, att man, i stället
för att anställa ytterligare en komminister eller kapellpredikant, inrättade
en merendels lägre atlönad tjänst, vanligen benämnd pastoratsadjunktur,
vid hvars tillsättning församlingen skulle äga deltaga under i allmänhet friare
former oän dem, som eljest gällde vid tillsättning af prästerliga tjänster.
Åtskilliga af pastoratsadjunkturerna hafva väl erhållit karaktären af
ordinarie tjänster, men för flertalet af dessa tjänster, särskildt af dem
som i senare tid inrättats, har egenskapen af extraordinarie beställningar
fått tydligt uttryck.
Beträffande pastoratsadsjunkturerna i de territoriella församlingarna i
Stockholm har Kungl. Maj:t den 20 april 1906 föreskrift, att församlin¬
gens vid prästval röstberättigade medlemmar å sammanträde inför kyrko¬
stämmans ordförande äga afgifva kallelse å en eller flera prästmän att vid
tillsättandet ifrågakomma, att kyrkorådet därefter skall infordra den eller
de kallades svar, huruvida de äro villiga att mottaga kallelsen, äfvensom i
sådant fall deras behörighetshandlingar, att sedan kyrkorådet öfver dessa
erhållit yttrande af konsistoriet, å nytt med församlingens vid prästval
röstberättigade medlemmar inför kyrkostämmans ordförande hållet samman¬
träde skall anställas val bland dem, som af konsistoriet förklarats behöriga,
samt att den, som vid valet erhållit de flesta rösterna, hos konsistoriet
skall anmälas för erhållande af konstitutorial, hvartill ock, därest endast
en behörig prästman blifvit kallad, denne utan särskildt val bör anmälas.
De bestämmelser, som i afseende å de pastoratsadjunkturer, hvilka
i senare tid tillkommit, meddelats i fråga om sättet för kallelse och val,
torde väl i regel hufvudsakligen öfverensstämma med hvad sålunda stadgats för
Stockholm. Däremot förekomma härutinnan beträffande de äldre pastorats¬
adjunkturerna stora skiljaktigheter. Det har dock synts kommitterade lämpli¬
gast, att någon ändring i detta sammanhang ej göres i de bestämmelser, som i
fråga om tillsättningen meddelats för hvarje särskild dylik tjänst, utan att
dessa fortfarande höra få tillämpas till dess Konungen annorlunda för¬
ordnar.
172
Då samma behof, som hittills framkallat inrättande af de i präst-
valslagen ej särskildt omnämnda pastoratsadjunkturerna, fortfarande torde
förefinnas, åtminstone till dess nya löneregleringar verkställts, har det
synts vara af vikt att i prästvalslagen stadgande införes, som lämnar öppet
för Kungl. Maj:t att gifva tillstånd till inrättande af nya sådana tjänster.
Dock har åt detta stadgande, för att betona tjänsternas egenskap af extra
ordinarie och på det Kungl. Maj:t må äga möjlighet att taga hänsyn till
de olika anledningar, som kunna föranleda tjänsternas inrättande, allenast
gifvits det innehåll, att i fråga om tillsättning af extra ordinarie prästerlig
tjänst, som i församling med Konungens tillstånd inrättas, skall gälla
hvad denne förordnar, önskvärdt vore emellertid, för vinnande af största
möjliga likformighet, om vissa allmänna grunder blefve uppgjorda att
tjäna till ledning vid inrättande af nya tjänster af ofvannämnda art.
I hvarje fall bör, där territoriell församling bibehålies vid särskild
rätt eller förmån, som varit densamma tillförsäkrad i fråga om tillsättning
af prästerlig tjänst, iakttagas att, om för tjänstens tillsättning omröstning
skall ske i annan ordning än den prästvalslagen stadgar, graderad röst¬
skala ej får användas utan hvarje röstande skall hafva en röst.
g bibehålies vid särskild
fråga om tillsättning
För så vidt enskild person eller församla
rätt eller förmån, som varit densamma försäkrad i
af kyrkoherdetjänst, borde väl, af hvad som föreslagits i fråga om fjärde
profpredikant, följa, att föreskrift bör meddelas, att den af enskild person
eller församling kallade skall hafva vissa prästerliga tjänstår. Då emellertid
frågan om upphäfvande af de enskilda personer tillkommande kallelserätterna
till kyrkoherdetjänster är på Kungl. Maj:ts pröfning beroende och ovisst
torde vara i hvad mån kallelserätt, som ti Ilagts församling i afseende å
dylika tjänster, fortfarande kommer att äga bestånd, hafva kommitterade
ansett särskild föreskrift härom för närvarande ej böra i prästvalslagen
införas.
Då i § 44 af prästvalslagen infördes det stadgande, att, om särskild
rätt eller förmån i fråga om tillsättning af präst blifvit församling eller
enskild person försäkrad, skulle gälla hvad därom vore eller blefve af
Konungen stadgadt, tillädes, att samma föreskrift skulle gälla, då i af¬
seende pa domkapitlets förfarande vid tillsättning af vissa kyrkoherde-,
komministers- eller kapellpredikantsbefattningar särskilda bestämmelser af
Konungen meddelats.
173
Med afseende å sistnämnda tillägg anförde föredragande departe¬
mentschefen i yttrande till statsrådsprotokollet den 12 juli 1878, att där¬
med hufvudsakligen afsåges de flesta prästerliga tjänster i Lappmarken
samt några kapellpredikantstjänster i Värmlands finnmarker, om hvilka
nu gällde, att de tillsattes af domkapitlen utan val af församlingarna. 1
den mån deltagande i sådant val lämpligen kunde åt invånarne i dessa
trakter uppdragas, komme valrätten utan tvifvel att dem tilldelas, på sätt
redan efter kyrkomötets framställning skett med en del lappmarkspastorat
genom nådiga brefvet den 25 september 1874.
En inskränkning i det antal prästerliga tjänster i lappmarken, som
vid tiden för prästvalslagens utfärdande tillsattes af domkapitlet utan val
af församlingarna, har sedermera skett i samband med utfärdande af för-
nyadt reglemente för lappmarkens ecklesiastikverk den 31 januari 1896.
Enligt § 6 af nämnda reglemente är det endast kyrkoherdebefattningarna
i Sorsele, Arjeploug, Juckasjärvi, Karesuando (Enontekis) och Frostviken,
komministraturen i Jockmocks pastorat samt kapellpredikantsbefattnirigarna
i Tärna och Hotagen, som numera intaga en undantagsställning. Såsom
skäl till att dessa tjänster ej borde tillsättas i den för prästerliga tjänster
i allmänhet föreskrifna ordning synes man hufvudsakligen hafva jämte de
bidrag, som till tjänsternas aflöning lämnades af staten, åberopat, att en
jämförelsevis stor del af befolkningen i nämnda församlingar vore no¬
mader. Där detta vore fallet, kunde dessa i följd af sitt kringflyttande
lefnadssätt, äfven om de hade eller komme att erhålla rösträtt vid präst-
val, i de flesta fall icke vara i stånd att från början till slut följa den
procedur, som efter den vanliga ordningen skulle försiggå vid präs¬
terliga tjänsters besättande, och vore det ej heller rimligt, att den bo¬
fasta befolkningen ensam skulle tillsätta präst, då någon större del af
församlingen vore kringflyttande. Beträffande en del församlingar åbero¬
pades tillika, att de lokala förhållandena, särskilt kommunikations¬
förhållandena, vore sådana, att endast en mycket ringa del af församlingen
kunde tillstädeskomma vid samtliga profpredikningar, frågodag och valdag.
I Värmlands finnmarker är det kapellpredikantsbefattningarna i
Nyskoga af Ny pastorat, Norra Finnskoga af Södra och Norra Finnskoga
pastorat, Lekvattnet af Fryksände pastorat och Bogen af Gunnarskogs
pastorat, hvilka tillsättas af domkapitlet utan val af församlingarna.
Sedan i Gunnarskogs och Fryksände finnmarker bildats två kapell¬
församlingar Bogen och Lekvattnet, förordnade Kungl. Maj:t den 29 januari
1850, att domkapitlet ägde att, till dess annorlunda därom föreskrefves,
utan kapellbornas föregående val, utse och förordna den af stiftets präst¬
män, som domkapitlet därtill funne tjänligast. Såsom skäl härtill hade af
174
domkapitlet anförts, att kapellborna dels i ringa mån komme att deltaga
så väl i predikantens aflöning som i kyrkobyggnadskostnad samt inköp
och bebyggande af bostället, hvartill staten och det allmänna lämnade
nästan alla erforderliga medel, dels äfven i allmänhet saknade den bild¬
ning, som erfordrades för valformernas iakttagande, i följd hvaraf vid
blifvande predikantsval en mångfald röster skulle för bristande formenlighet
komma att underkännas och valets utgång således icke bero af försam¬
lingens förtroende.
Redan förut hade på grund af liknande skäl genom kungl. brefvet den
21 april 1837 motsvarande bestämmelse meddelats i afseende på tillsättande
af predikant i Norra och Södra Finnskoga församlingar, så länge försam¬
lingarnas dåvarande belägenhet icke undergått någon väsentlig förändring.
Då sedermera i samband med löneregleringen i Elfdals pastorat, bestående
af Ny och Dalby samt Södra och Norra Finnskoga församlingar, den 20
december 1872 förordnades, att pastoratet skulle delas i tre gäll, så att
Ny och Dalby församlingar hvar för sig skulle utgöra ett samt Södra och
Norra Finnskoga församlingar tillsammans ett pastorat, äfvensom att af
åtskilliga hemman och lägenheter i västra delen af Ny socken skulle bildas
en kapellförsamling, benämnd Nyskoga, samt att kapellpredikanter skulle
anställas ej mindre i Nyskoga än äfven i Norra Finnskoga församling,
bestämdes tillika, att nämnda kapellpredikantstjänster skulle, så vidt ske
kunde, tillsättas så tidigt, att tjänsterna kunde tillträdas den 1 maj 1873,
hvarvid domkapitlet ägde att utan föregående val därtill förordna de präst¬
män domkapitlet funne lämpligast.
I fråga om ofvan uppräknade fyra kapellpredikantstjänster i Värmland
torde, så vidt kommitterade kunnat finna, numera icke någon anledning
föreligga, hvarför de skola vara undantagna från den för tillsättning af
prästerliga tjänster i allmänhet föreskrifna ordning. Hvad angår präst¬
tjänsterna i lappmarken har frågan härom väl, på sätt ofvan nämnts,
varit föremål för pröfning af Kungl. Maj:t så sent som år 1896, men
föreställa sig dock kommitterade att, om förnyad undersökning verkställdes,
den skulle visa att åtminstone en del af dessa tjänster är af den natur
att ofvanberörda undantagsförhållande ej längre för dem behöfver bibehållas.
Kommitterade hafva därför ansett lämpligt, att en sådan undersök¬
ning verkställes och att denna jämväl får omfatta kapellpredikantsbefatt-
ningarna i Värmland.
Skulle domkapitlets befogenhet att tillsätta ifrågavarande tjänster
kunna upphöra, följer däraf, att det i § 47 mom. 2 af kommitterades
förslag om dessa tjänster intagna stadgande kan ur förslaget utgå.
175
Samtliga de förändringar i gällande bestämmelser angående till¬
sättande af prästerliga tjänster, som kommittera,de här ofvan föreslagit,
äro, åtminstone medelbart, föranledda af någon bland de från skilda håll
hos Kungl. Maj;t gjorda framställningar, som blifvit till kommitterade
öfverlämnade. Äfven härutöfver hafva emellertid kommitterade, på sätt
de framlagda författningsförslagen utvisa, funnit anledning att i nämnda
bestämmelser ifrågasätta vissa förändringar, om än i allmänhet af ringa
omfattning.
Lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster.
§ I-
Att ordinarie prästerlig tjänst blifvit ledig torde numera böra tillkänna-
gifvas äfven på annat sätt än genom anslag hos domkapitlet. Särskildt
för de fall, då ansökningsrätt skall stå öppen för hela rikets prästerskap,
synes det vara behöfligt att anlita en form, hvarigenom tillkännagifvandet
kan få vidsträcktare spridning. Närmast till hands ligger då den utväg,
som plägar användas vid andra tjänster, hvilka tillsättas efter ansökning,
nämligen kungörelse i allmänna tidningarna. Däremot synes det icke vara
möjligt att föreskrifva kungörelsens införande i några för prästerskapet
särskildt afsedda publikationer, t. ex. stiftstidningarna, då dessa icke kunna
sägas hafva någon officiell karaktär och för öfrigt icke finnas i alla stift.
§ 2.
Någon allmän förkortning af den tid, inom hvilken förslag skall
vara af domkapitel uppgjordt, har ej ansetts kunna föreskrifvas. Ofta
torde dock kortare tid vara tillräcklig, och kommitterade hafva därför i
denna paragraf infört en erinran om att förslaget alltid bör uppgöras så
fort ske kan.
§ 5.
Af de nuvarande bestämmelserna framgår ej tydligt, huruvida präst
för att kunna uppföras på förslag behöfver redan vid ansökningstidens ut¬
gång eller först vid förslagets upprättande vara fri från annat förslag.
Det förra torde vara det rätta, isynnerhet som den senare tidsgränsen icke
utesluter möjligheten af ett visst godtycke i tillämpningen. Med ansök¬
ningstidens utgång synes i fråga om präst, som kallas till fjärde prof¬
predikant, den tid böra likställas, då församlingens beslut härom fattas.
176
§ 9.
Bestämmelsen att vid förslags upprättande domkapitlet skall taga i
betraktande sökandes föregående tjänstgöring ej blott i kyrkans utan äfven
i läroverkens tjänst har ansetts böra utgå, då lärarverksamheten kan om¬
fatta äfven områden, till hvilka det icke linnes någon särskild anledning
att i detta sammanhang taga hänsyn. Hvad åter religionsundervisningen
beträffar, torde den alltid kunna betraktas såsom ett kall i kyrkans tjänst,
hvarför det synes vara obehöfligt att meddela en särskild föreskrift om,
att det sätt, hvarpå en sökande såsom lärare skött detta kall, skall tagas
i betraktande.
§ 10.
Särskildt i äldre tider voro konsistorienotarier ofta präster. Enligt
kungörelsen den 13 juni 1902 skola de emellertid hafva aflagt examen
berättigande till inträde i rikets rättegångsverk samt äga förfarenhet i
domarevärf. Stadgandet om prästerlig tjänstårsberäkning för dem har där¬
för redan i hufvudsak förlorat sin betydelse och bör ur lagen utgå. An¬
ledning att vid sådant förhållande bibehålla föreskriften om prästerlig tjänst¬
årsberäkning för konsistorieamanuenser har ej ansetts förekomma.
§ 13.
Då hvarken vid första eller vid andra ansökningstidens utgång kunnat
upprättas förslag, som omfattar tre personer eller eljest af församlingen
godkännes, skall domkapitlet anmäla förhållandet hos Konungen och af¬
bida hans beslut. I äldre tider förekom då stundom, att Konungen för¬
klarade ansökningsrätt vid förnyadt kungörande af tjänsten stå öppen för
hela rikets prästerskap, men efter tillkomsten af nuvarande prästvalslag
lär Konungen hafva funnit sig förhindrad att begagna denna utväg. Den
förefaller emellertid ganska lämplig och förtjänt af att ånyo anlitas, och
kommitterade hafva ansett sig böra i detta afseende gå så långt, att stifts-
bandets upphäfvande i dylika fall göres till regel och inträder redan efter
första ansökningstidens utgång, om tre behöriga sökande då icke anmält sig.
Ett liknande förslag som det nu i detta ämne framlagda var före¬
mål för behandling vid 1883 års riksdag i första kammaren. Att det då
afslogs torde väsentligen hafva berott därpå, att man ansåg det icke finnas
utsikt att från främmande stift erhålla lämpliga sökande till tjänster, som
vore så svårskötta eller illa aflönade, att de icke lockade tillräckligt antal
sökande från det egna stiftet. De ekonomiska förhållandena för präster¬
skapet kunna emellertid för närvarande vara så olika till och med inom
177
stift, som gränsa till hvarandra, att möjligheten till en fördelaktig kom¬
plettering af förslaget från andra stift visst icke bör vara utesluten.
Af de utaf kommitterade föreslagna ändrade grunderna för rösträtt
vid prästval följer, att, där församling å kyrkostämma skall yttra sig öfver
ofullständigt förslag till prästerlig tjänst och omröstning begäres, hvarje
röstande skall hafva en röst.
§ 16.
Hvad den här meddelade hänvisningen till § 13 enligt gällande lag
innebär synes ej vara fullt tydligt. Sannolikt är det afsedt, att i detta
fall skall förfaras på samma sätt som eljest då ledighet uppkommer. Det
ledigblifna förslagsrummet kungöres sålunda en gång i vanlig ordning, och
först om någon behörig sökande då icke anmäler sig, inträder ett förfarande
enligt § 13 med förnyad ansökningstid o. s. v. Möjligen kan dock äfven
bestämmelsen uppfattas så, att uppkommen ledighet i ett förslagsrum skall
kungöras blott en gång och detta enligt de regler, som angifvas i § 13
mom. 1, samt att, om behörig sökande då icke anmäler sig, man omedel¬
bart, utan förnyadt kungörande, skall förfara som i mom. 2 af samma §
stadgas. Då berörda otydlighet får i viss mån ökad betydelse genom den
nu införda bestämmelsen, att vid ansökning enligt § 13 ansökningsrätten
skall stå öppen för hela rikets prästerskap, hafva kommitterade funnit sig
böra för § 16 ifrågasätta en ändrad lydelse, enligt hvilken den förstnämnda
tillämpningen, som kommitterade ansett vara att föredraga, torde vara
otvetydigt angifven såsom den med bestämmelsen åsyftade.
§ 19.
Den för ifrågavarande fall stadgade tiden af nittio dagar synes utan
olägenhet kunna förkortas till hälften däraf eller fyrtiofem dagar.
§ 23.
Bestämmelsen, att valnotarie skall vara ojäfvig, torde kunna utgå,
då det ej mera här än eljest synes vara behöfligt att fordra ojäfvighet af
den, som ej har någon beslutanderätt utan blott för protokoll. I annat
fall torde ock följdriktigheten föranleda, att man borde fordra ojäfvighet
af de biträdande valförrättare och valnotarier, som enligt förslaget till
prästvalsstadga i vissa fall kunna förordnas, samt bereda församlingen till¬
fälle att öfvervaka iakttagandet af denna fordran, men sådant skulle för-
254®/o7. Prästvalskommitterades bet. 23
178
anleda en omständlighet i denna del af valproceduren, hvartill knappats
finnes tillräckligt skäl. Att förevarande bestämmelse, i hvad den angår
valnotarien, redan nu anses vara af mindre vikt, framgår däraf, att enligt
§ 34 mom. 1 i denna lag (§ 35 mom. 1 i förslaget) visserligen valförrätta-
rens men ej valnotariens jäfvighet utgör anledning till valets upphäfvande.
Gifvetvis komma i alla fall ojäfviga personer att förordnas, i den mån
sådant lämpligen låter sig göra.
§ 27.
Det torde vara en fördel för de röstägande, om de sättas i tillfälle
att före frågodagen skriftligen framställa anmärkningar mot vallängden.
Äfven själfva frågodagsförrättningen kan härigenom förenklas.
§ 31 (förut § 30).
Förslaget, att val må under valförrättarens inseende förrättas på
två eller flera efter församlingens lokala indelning bestämda afdelningar,
förutsätter, att valet dock skall hållas å samma lokal, nämligen i kyrkan
i den församling, där valet förrättas, eller, om denna församling har mer
än en kyrka, i hufvudkyrkan. Man torde kunna taga för gifvet, att denna
alltid lämnar tillräckligt utrymme för valet, äfven om det sker på afdel¬
ningar, och det synes då icke finnas tillräcklig anledning att inlåta sig på
de ganska svårlösta spörsmål, som skulle uppstå, om val finge förrättas
på skilda lokaler samt alltså under ledning af olika valförrättare med
fullt själfständig beslutanderätt.
§ 33 (§ 32).
Det enligt nuvarande lag i mom. 2 innefattade stadgandet har an¬
setts böra ur förslaget utgå, då det ej torde finnas någon anledning att
för detta fall meddela särskilda bestämmelser utöfver de i allmänhet gällande.
§ 50.
Det har ansetts att föreskrift bör intagas i såväl prästvalslagen som
öfriga författningar om prästval, att i fråga om Stockholm stadens konsisto¬
rium utöfvar den befattning i afseende å tillsättning af prästerlig tjänst,
som eljest på domkapitel ankommer.
179
Stadgan angående prästval.
§ 2.
Om på grund af en församlings storlek det är olämpligt att för¬
rätta ett prästval utan fördelning af de röstberättigade, torde den första
åtgärd man har att vidtaga vara den, att vallängden uppdelas på skilda
händer och de röstande följaktligen få anmäla sig hos olika personer, men
förrättningen i sin helhet dock försiggår vid samma valbord under val-
förrättarens omedelbara ledning. Så länge en fördelning i två grupper är
tillräcklig, torde en sådan anordning icke möta något hinder. Om valför-
rättaren begagnar sig af den möjlighet, som enligt förslaget beredes ho¬
nom, att låta biträdande valnotarier göra de erforderliga anteckningarna
i de båda vallängder, han eljest i sådant fall själf skulle föra, återstår
nämligen för honom blott att mottaga valsedlarna, pröfva fullmakter — i
den inskränkta omfattning sådana enligt förslaget få användas — samt
afgöra öfriga särskilda frågor, som kunna uppkomma. Behöfver åter valet
ske på två eller flera afdelningar, vid skilda valbord, blir det omöjligt för
valförrättaren att ensam omedelbart leda detsamma. Enligt förslaget skola
därför för upptagande af valsedlar och hvad därmed äger sammanhang
s. k. biträdande valförrättare kunna förordnas; och hafva kommitterade
tänkt sig, att hvarje sådan likaledes skall kunna vid sitt valbord upp¬
taga röstsedlarna från två grupper. Mer än en biträdande valförrättare
torde för öfrigt ytterst sällan behöfva ifrågakomma. Huruvida en biträ¬
dande valförrättare tillika kan själf föra något eller några exemplar af val¬
längden, beror på förhållandena; eljest skall detta äfven för honom kunna
fullgöras af biträdande valnotarier. Uppkommer fråga om fullmakts giltig¬
het eller den röstandes valrätt och dylikt, skall den från alla valbord hän-
skjutas till valförrättaren själf.
I fråga om suppleanter för valförrättarna föreslås till en början den
förändring, att äfven i Stockholm endast en sådan skall förordnas. Det
behof, som hittills föranledt förordnande af en andre suppleant, torde
nämligen hädanefter fyllas af biträdande valförrättare. Vidare föreslås,
att suppleanten jämväl på andra håll än i Stockholm skall kunna in¬
träda i stället för en valförrättare, som själf håller valet, om detta är lång¬
varigt och tröttsamt eller andra förhållanden göra sådant behöfligt. Därest
suppleanten bor på annan ort än den där valet förrättas, torde emellertid
hans närvaro i regel icke kunna påräknas, utan att han före valet fått
ISO
anmodan att tillstädeskomma, och en valförrättare, som förutser att behof
af suppleanten skall uppstå, bör därför på förhand underrätta denne härom.
Äfven om biträdande valnotarier utses, hvilket är nödigt så snart
de röstande skola uppdelas i grupper eller afdelningar, hvilkas röster skola
mottagas på olika ställen, föres ändock protokollet för hela förrättningen
af den ordinarie valnotarien vid valförrättarens bord. Till biträdande val¬
notarier torde kyrkorådsledamöter på grund af sin kännedom om de
röstande och deras hemvist ofta vara de lämpligaste.
§ 7.
Vallängd vid prästval skall eldigt förslaget uppgöras af kyrkorådet
i den församling, där valet skall äga rum. Då alla röstberättigade erhålla
lika röstetal, blir vallängdens upprättande synnerligen enkelt, och det finnes
då ej längre någon anledning, hvarför skyldigheten att verkställa denna
förberedande åtgärd skall ligga på häradsskrifvare eller magistrat. Det
skulle till och med kunna ifrågasättas, huruvida en särskild vallängd längre
är behöflig eller om ej kyrkostämmans röstlängd skulle kunna användas
vid valet efter att hafva för sådant ändamål å kyrkostämma justerats.
Skillnaden mellan vallängden och kyrkostämmans röstlängd kommer ju
hufvudsakligen att bestå däri, ätt juridiska personer, stärbhus m. fl., som
äga rösträtt å kyrkostämma, ej skola upptagas i vallängden och att några
olika röstetal ej heller skola införas i denna. Berörda skiljaktigheter blifva
emellertid, åtminstone i vissa församlingar, ganska omfattande. Kyrkostäm¬
mans röstlängd kan dessutom icke antagas lämna rum för de under valet
behöfliga anteckningarna, hvilka, särdeles då yrkande om fjärdemanskallelse
framställes och kanske föranleder ett par omröstningar, kräfva icke obe¬
tydligt utrymme. Den föreslagna valordningen förutsätter tillika, liksom
den nuvarande, att två exemplar af vallängden skola finnas. Det skulle
därför under alla förhållanden blifva nödvändigt att af kyrkostämmans
röstlängd taga för valet lämpade afskrifter, och det förefaller då bättre,
att för valet upprättas särskilda längder, hvilka väsentligen få karaktären
att vara utdrag af röstlängden för kyrkostämman.
Vid det förhållande att vallängdens uppgörande anförtros åt kyrko¬
rådet, synes det än mera än hittills vara behöfligt att någon annan än
de kommunala myndigheterna medverkar vid längdens justering, och juste¬
ringen å frågodagen under valförrättarens ledning har därför bibehållits.
Då kyrkorådet alltid måste hafva kännedom om, när ett prästval
förestår, synes det icke finnas någon anledning, hvarför domkapitlet eller
valförrättare!! skulle behöfva anmana kyrkorådet att låta upprätta vallängd,
181
utan torde det böra åligga kyrkorådet att utan vidare gå i författning
härom i god tid före valet. Endast i det tall att under valets fortgång
behof af ny vallängd uppstår, synes en anmaning från valförrättarens sida
vara behöflig.
§ 8.
Den nu stadgade uppläsningen i kyrkan utaf vissa delar af präst-
valslagen torde såsom tidsödande och ändamålslös böra upphöra.
§ 10.
Bestämmelsen, att vallängderna skola hvar för sig genomdragas och
förses med valförrättarens sigill, synes vara föråldrad och torde så mycket
hellre kunna utgå, som dess tillämpning ej sällan lär hafva medfört prak¬
tiska svårigheter.
För närvarande finnes ej stadgadt, att valförrättaren, efter slutad
justering af vallängden, skall på något sätt erinra församlingen om, att
tiden då är inne för utöfning af rätten att kalla fjärde profpredikant; och
det lär också stundom hafva förekommit, att olika meningar uppstått mel¬
lan valförrättaren och församlingen, i det den förre förklarat frågodags-
förrättningen afslutad, innan närvarande församlingsmedlemmar i sin tanke
ännu haft tillfälle att framställa sina önskningar. För undvikande af dy¬
lika missförhållanden synes det vara lämpligt föreskrifva, att valförrättaren
skall till församlingen göra en direkt förfrågan, hvilken dock icke bör
iklädas sådan form att den kan gifva intrycket af en uppmuntran att be¬
gära fjärde profpredikant.
§ 20 (§ 19.)
Genom de nu föreslagna förändringarna i valproceduren komma val¬
förrättningarna säkerligen i allmänhet "att väsentligt förkortas, men lik¬
väl torde det någon gång kunna inträffa, att sådana förrättningar blifva
sa långvariga, att det blir för tröttande för de vid valet tjänstgörande eller
eljest olämpligt att genast företaga sammanräkningen af de afgifna rösterna.
Det synes därför böra medgifvas, att i dylika undantagsfall sammanräk¬
ningen må uppskjutas till en annan dag.
(§ 21.)
Den i § 21 af gällande stadga meddelade föreskriften om valför¬
rättningens afsilande med välsignelsens afkunnande från altaret och
182
psalmsång af församlingen har ansetts böra utelämnas, då den icke fullt
lämpar sig den för föreslagna valproceduren, särskildt för det fall att valet,
enligt hvad nu medgifvits, icke afslutas på valdagen utan vid ett senare
sammanträde. Om emellertid förrättningen, såsom väl oftast blir händelsen,
fortgår i följd från gudstjänsten till valets slut eller det eljest finnes lämp¬
ligt, torde valförrättaren ej underlåta att afsluta förrättningen på hittills
vanligt sätt, äfven om uttryckligt stadgande därom ej meddelats.
De förändringar, kommitterade i öfrigt föreslagit i prästvalslagen
och stadgan om prästval, äro alla af mera redaktionell natur eller i
hvarje fall icke i behof af särskild förklaring.
Den ofvan omförmälda kommitté, som den 31 december 1906 atgaf
betänkande med förslag till lag om organisation af stiftsstyrelse, ifråga¬
satte äfven åtskilliga förändringar i prästvalslagen och prästvalsstadgan, i
syfte att samtliga för prästval erforderliga åtgärder, som icke påkalla nå¬
gon pröfning af domkapitlet, skulle kunna vidtagas af biskopen utan dom¬
kapitlets sammankallande. Sådana förändringar äro, såsom kommittén
framhåller, en naturlig följd af dess förslag, enligt hvilket domkapitels-
sainmanträdena, som hittills hållits hvarje vecka, skola i allmänhet före¬
komma blott en gång hvarje månad. Det kan emellertid möjligen synas,
som om ifrågavarande förändringar borde genomföras äfven oberoende af
den nya stiftsorganisationen, och oförnekligen skulle de innebära en för¬
enkling samt säkerligen icke sällan äfven en förkortning af valproceduren.
Någon särdeles stor betydelse i detta afseende hafva de dock icke. Då
dessutom berörda ärenden, om de skola öfverflyttas till biskopen, dock
icke böra handläggas af denne ensam utan af honom på konsistorienota¬
riens föredragning, men ett sådant tillvägagående svårligen kan föreskrifvas
i detta sammanhang, hafva kommitterade icke ansett sig böra införa om¬
förmälda förändringar i de nu framlagda författningsförslagen utan endast
velat uttala, att de synas vara i och för sig lämpliga och förtjäna att an¬
tagas i samband med omorganisationen af stiftsstyrelserna.
TABELLBILAGOR.
18f»
Tab. 1.
Antal komnumalt röstberättigade enskilda personer år Klot. *)
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
lins-
|
|
l oraumlingens namn.
Antal röstberättigade)
enskilda personer
inom j
hvarje j inom
försmå- 'pastoratet,
ling.
1. Uppsala stift.
Domprosteriet.
Uppsala stad........
Helga Trefaldighets församling
(Bondkyrka)........
Vaksala kontrakt.
Vaksala...........
Danmark..........
Gamla Uppsala.......!
Fundbo.......... .
Lagga ...........
Östuna..........
Rasbo............
Rasbokil..........
Närdinghundra kontrakt.
Almunge..........j
Knntby...........
Faringe..........
Ununge...........
Edsbro..........
Edebo............
Häfverö...........
Singö ...........
Olands och Frösåkers kontrakt:
Borsta...........|
Östhammars stad......j
Alunda...........]
Morkarla.........
Tana............
Stafby..........
Öregrunds stad.......
Gräsö...........
Harg............
Forsmark..........
Hökhufvud.........
Skäfthammar.......
Valö............
Ekebv...........
Bladåker.........
5.243
5.243
335
143
173
142
99
99 !\
71 j/
226 1
93 l)
217 i
152 \\
113
242
222
252
552
141
742
230
454
119
188
in
315
242
260
169
143
148
357
154
87
143
173
142
99
170
319
217
265
464
252
693
972
573
299
557
260
169
291
357
241
Lyhundra kontrakt.
Väddö.........
Estuna.........
Söderbv-Karl......
Vätö ‘.........
Roslags-Bro .......
Lohärad.........
Malsta........
Sjuhundra kontrakt.
Rimbo.........
Ro..........
Hnsby-Lyhundra.....
Skederid.......
Frötnna.........
Rådmansö........
Norrtälje stad......
Länna .........
Blidö.........
Fasterna........
Riala ..........
Roslags-Kulla.....
Ljusterö ........
Hagunda kontrakt.
Hagby.........
Ramsta........
Väster-Åker.......
Dalby.........
Skogs-Tible.......
Åland.........
Balingsta........
Järlåsa.........
Lagunda kontrakt.
Biskopsknlla......
Fröslunda.......
Giresta .........
Gryta.........
Långtora........
Härkebergn......
Hjälstaholn»:
Fitja.........
Hjkista........
Holm.........
Kulla.........
980
186
260
660
405
120
59
234 1
no lf
119 ,\
101 |
271 i
449
1.003
419 il
452 j
179 i
161 \\
109 |
368
30
47
34
63
68
41
53
92
70
54
61
72
96
54
43
74
9
37
980
186
260
660
405
179
344
220
271
449
1.003
871
179
270
368
j. 77
} 97
| 109
53
92
} 124
j. 133
l 150
163
PrästvaUkommitterades bet.
24
186
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer i
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
j
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
lmg.
|
|
|
ling.
|
Nysätra...........
Österunda.........
|
112
100
|
| 212
|
Seminghundra kontrakt.
|
113
|
|
|
Närtuna........
|
} 186
|
Fjärdhundra södra kontrakt.
|
|
|
Gottröra.........
Yidbo ............
|
73
72
|
Norrby...........
|
293
|
293
|
Husby-Långhundra.....
|
117
|
| 189
|
Simtuna ..........
|
256
|
} 3^9
|
Frösunda..........
|
129
|
}. 239
|
Altuna..........
|
93
|
Kårsta..........
|
no
|
* Hvittinge..........
|
320
|
320
|
Skepptnna.........
|
90
|
| 140
|
Fröshult..........
|
72
|
j. 126
|
Lunda......
|
50
|
Härnevi........
|
54
|
Mark i m..........
|
49
|
J. 95
|
Tärna...........
|
148
|
148
|
Orkesta..........
|
46
|
1 Torstuna........
|
170
|
170
|
Skånela........
|
62
|
} 166
|
Yäster-Löfsta........
|
001
|
J. 715
|
Norrsunda.........
|
104
|
Enåker..........
|
114
|
Håla kontrakt.
|
|
|
|
Trögds kontrakt.
|
|
|
Ofver-Gran.......
|
101
|
| 138
78
|
Veekholm..........
|
120
|
I
|
Ytter-Gran........
|
37
|
Kungs-Husby.......
|
61
|
1 214
|
Kalmar.......
|
78
|
Torsvi..........
|
33
|
1
|
Västra Ryd........
|
58
|
| 128
|
Litslena......
|
162
|
162
|
Stockholms-Näs......
|
70
|
Hacksta...........
|
48
|
\ 10A
|
|
136
|
Löt..........
|
82
|
> luO
|
Lossa..........
|
> loG
|
Lillkyrka..........
|
28
|
} 138
|
Häggebv......
|
63
|
63
|
j Boglösa..........
|
no
|
Håtuna...........
|
98
|
l 1-1
|
1 Husby-Sjutolft........
|
79
|
79
|
Håbo-Tible........
|
73
|
\ 1,1
|
Vallby...........
|
97
|
} 117
|
Skokloster..........
|
46
|
46 j
|
Arnö........
|
20
|
|
|
Villberga..........
|
187
|
187
|
Roslags västra kontrakt.
|
|
1
|
Åsunda kontrakt.
|
|
|
Ed.............
|
86
|
[ 974
|
|
|
Sollentuna.........
|
188
|
i
|
Enköpings stad.......
|
1.192
|
j- 1.382
|
Vallentuna.........
|
187
|
187
|
Vårfrukyrka.....
|
190
|
Bromma...........
|
564
|
Tillinge...........
|
204
|
J- 275
|
Sundbvbergs köping ....
|
937
|
j- 1,501
|
Svinnegarn........
|
71
|
Spånga ...........
|
1,025
|
[ 1.187
|
Enköpings-Näs........
|
59
|
59
|
Järfälla..........
|
162
|
Teda............
|
52
|
52
|
Fresta............
|
44
|
J. 145
|
Sparrsätra..........
|
102 :
|
j> 188
|
Hammarbv........
|
101
|
Bred...........
|
86
|
Vada.........
|
33
|
1 80
|
Ärlinghundra kontrakt.
|
|
|
Ångarn..........
|
47
|
|
|
Osseby-Garn.........
|
125
|
125
|
Odensala........
|
138
|
} 260
|
Svartsjö kontrakt.
|
|
|
Husby-Är] inghundra ....
|
122
|
|
|
Vassanda......
|
107
|
j> 155
|
Färentuna..........
|
90
|
| 166
|
Haga...........
|
48
|
Hilleshög.........
|
96
|
Sigtuna stad ........
|
208
|
| 257
|
Ekerö............
|
196
|
196 j
|
St. Olof och St. Per ... .
|
49
|
Sånga............
|
236
|
j> 311
86 i
|
Alsike..........
|
50
|
} 147
|
Skå............
|
75
|
Knifsta..........
|
97
|
Adelsö...........
|
86
|
187
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
i
|
inom
hvarje
förs am-
ling.
|
inom
pastoratet.
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje inom
försam- pastoratet,
ling.
|
Lol'ö .
Munsö
Roslags östra kontrakt.
Täby..........
Danderyd........
Djursholms köping . . .
Lidingö.........
Östra Ryd.......
Österåker........
Vaxholms stad.....
Vaxholms landsförsamling
Solna..........
Värmdö.........
Djurö .........
Moja.........
Gustafsberg.......
Bo..........
Ingarö........
Z7Ileråkers kontrakt.
Bälinge........
Börje.........
Uppsala-Näs.......
Vånge........
Läby........
Åkerby........
Jmnkil.......
Skattunge.......
Norunda kontrakt.
Tensta........
Björklinge......
Lena.........
Ärentuna.......
Viksta ........
Örbyhus kontrakt.
Tierp.........
Öster-Löfsta......
Älfkarleby......
Västland.......
Tolfta.......
Tegelsmora......
Dannemora......
Film.........
Hållnäs........
Vendel........
Söderfors .......
2-29
55
123 I
227 I
570 j
493 !
119
457 !
648 :
2.839
'687
326
161
490
251
97
143
200
175
120
153
1,208
476
2,221
409
248
366
249
369
496
347
492
229
55
123
797
193
119
457
648
2,839
1,174
838
270 I
114 i
52 I
77
25
47 1
94 |J
166 !
270
114
52
102
141
166
143
200
175
120
153
1.208
'476
2,221
657
366
249
369
496
347
492
Fjärdhundra norra kontrakt.
Öster-Våla.........
Nora............
Harbo............
Huddunge..........
Gästriklands östra kontrakt.
Galle stad..........
Valbo............
Hille............
Hedesunda..........
Högbo
Hamrånge
Gästriklands västra kontrakt.
Ockelbo . . .
Åmot . . .
Öster-Färnebo
Torsåker
437
431
184
170
8,776
2,837
944
914
555
1,925
1,061
1,895
747
1,475
Ofvansjö.......... 1,897
Järbo............i 422
Hälsinglands östra kontrakt.
Mo.......
Rengsjö.....
Söderala . . .
Ljusne ....
Segersta .....
Hanebo ....
Söderhamns stad .
Norrala.....
Trönö.....
Skog......
Lingbo ....
Hälsinglands västra nedre
kontrakt.
Bollnäs . . . .
Annefors . .
Katrineherg .
Alfta.....
Svabensverk .
Arbrå.....
Undersvik . . .
Ofvanåker. . .
Voxna . . . .
310
260
2,478
201
664
3,443
745
335
594
437
431
184
170
8,776
2,837
944
914
555
1,925
1,061
1,895
747
1,475
1.897
422
310
260
2,478
| 865
3,443
| 1,080
594
2,539 | 2,539
898
1,192
316
604
102
898
1.192
316
604
102
188
e
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
t.
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
Församlingens namn.
enskilda personer
mom
hvarje
försam-
ting.
Hälsinglands västra öfre
kontrakt.
| J ärfsö............i 1,036
1 Ljusdal...........i 1.373
! Ramsjö...........| 343
i Färila...........i 1.034
: LOS.............I -
Hamra..........J j
Hälsinglands norra nedre
kontrakt.
Hudiksvalls stad......i 1,438
| Idenor..........i 359
i Delsbo...........; 1,151
Forsa............j 837
Hög...........j 182
i Eu ånger...........| 616
Njutånger.........| 682 il
Nianfors......... 55 IJ
i Hälsing-Tuna........’ 977 !
! Norrbo........... 228 11
Bjuråker.........| 611 jf
Hälsinglands norra öfre \
kontrakt.
Harmånger.........1 590
Jättendal......... 358
j Bergsjö...........| 635
I Hassela...........! 347
I Högsta...........; 495
Iisbo........... 122
: Hnarp........... 735
1,036
1.373
343
1,034
522
} 1,7!
1.797
1,151
1,019
1,353
977
839
948
635
347
617
735
Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Vreta Kloster........
Stjärnorp.........
Västerlösa..........
Ljung............
Flistad..........
Björkeberg .........
Ledberg..........;
Fornåsa...........
Lönsås .......... ;
Skeppsås..........i
Älfvestad.........j
Klockrike..........i
Brunneby .........
Kristberg..........
Vallerstad..........i
Järstad..........i
Aska kontrakt.
Ekebvborna......
Ask.......
Vinnerstad......
Motala landsförsamling .
Motala stad.....
Västra Stenby.....
Hagebyhöga .....
Fifvelstad......
Orlunda.......
Västra Ny......
Hvarf.........
Styra ........
249 U
123 I
106 !
107 il
76 |
53 I
38 /
81 k
60 i
47 1
■ 78 r
88 1
123 |f
181
73 I
44 /
372
106
183
91
141
125
211
181
117
68 1 9S
30 f
151 151
^ \ v»
138
55
114
75
164
66
42
138
244
164
108
2. Linköpings stift.
Domprosteriet.
Linköpings stad.....
S:t Lars.......
Kärna.........
Kaga.........
Slaka..........
Skeda..........
Landeryd.......
Vist..........
Törnevalla.......
Östra Harg.......
Hystad.........
Östra Skrukebv.....
Lillkvrka.......
2,506
519
170
77
100
196
150
152
133
99
152
58
16
3,025
247
100
196
150
152
133
99
152
74
Dals kontrakt.
Vadstena stad......
S:t Per ........
Strå.........
Herrestad........
Källstad.......
Rogslösa........
Väfversunda......
Örberga.........
Nässja........
Bankekinds kontrakt.
Atvid..........
Grebo..........
Värna.........
Bankekind........
677
43
60
52
37
171
68
68
20
780
89
239
88
605
96
97
120
605
193
120
189
|
Antal röstberättigade
|
|
1
! Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
i enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
i
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
| inom
|
|
försain-
|
pastoratet
|
|
försain-
|
pastoratet.
i
|
|
lmg.
|
|
|
'ing.
|
Vårdsberg..........
|
112
|
112
|
Skäilvik..........
|
168
|
} 42y!
380
|
Askeby...........
|
64
|
64
|
S:t Anna.........
|
255
|
Örtomta...........
|
112
|
112
|
Gryt............
|
380
|
Skärkinds kontrakt.
|
|
|
Ringarnm..........
|
632
|
632 |
|
|
|
Drothem..........
|
244
|
244 i
|
Björsäter ..........
|
117
|
| 201
133
|
Västra Husby........
|
98
|
98 ;
|
Yxne ruin.........
Skärkind..........
|
84
133
|
Bergslags kontrakt.
|
|
|
Gistad...........
|
89
|
89
|
Risinge...........
|
1,243
|
1.243 ;
|
Gårdeby.........
|
38
|
38
|
Vänga...........
|
402
|
402
|
i Ostra Ryd..........
|
180
|
180
|
Hällestad..........
|
657
|
657
|
Norrköpings ellerLösings, Brå-
bo och Memmings kontrakt.
|
|
|
Skedevi...........
|
487
|
487
|
|
|
Regna ...........
|
195
|
195
|
|
|
Tjällmo...........
|
300
|
300
|
Norrköpings S:t Olai . . . . |
|
|
|
Godegård ..........
|
372
|
372
|
Norrköpings Hedvig . . . . 1
Norrköpings Norra församling J
|
2) 10.969
|
2) 10,969
|
Norra Tjusts kontrakt.
|
|
|
S:t Johannes.........
|
432
|
432
|
Lotta............
|
361
|
361
|
Dagsberg..........
|
93
|
93
|
Loftahammar........
|
315
|
315 1
|
Krokek...........
|
350
|
350
|
Västra Ed..........
|
377
|
Tingstad..........
|
58
|
58
|
Östra Ed.........
|
136
|
I °la 1
|
Styrestad..........
|
142
|
142
|
Gärdserum.........
|
228
|
228 J
|
Euringstad.........
|
68
|
68
|
likna............
|
233
|
233 |
|
Ostra Enebv.........
|
1.014
|
1.014
|
Dalhem...........
|
119
|
119
|
Kvillinge..........
|
731
|
| 828
|
Tryserum..........
|
210
|
Simonstorp........
|
97
|
Hannäs..........
|
129
|
j 339 1
|
| Kimstad..........
|
282
|
282
|
Södra Tjusts kontrakt.
|
|
|
| Kullerstad..........
|
351
|
351
|
|
|
Borg............
|
358
|
358
|
Västerviks stad.......
|
1,908
|
| 2,064
|
Vikbo lands eller Östkinds och
|
|
|
Törnsfall.........
|
156
|
|
|
Odensvi...........
|
134
|
134
|
Björkekinds kontrakt.
|
|
|
Hjorted...........
|
363
|
363
|
Ostra Stenby........
Östra Husby........
Härad shammar.......
|
78
209
229
|
78
209
229
|
Locknevi..........
Blackstad.........
Hallingeberg.........
|
222 ;
170
476 ;
|
j 392 j
476 i
|
|
277
|
277
|
Gamleby..........
|
400
|
400 j
|
Östra Nv..........
Rönö...........
|
116
65
|
| 181
|
Gladhammar.........
Västerrum.........
|
323
193
|
} 516 |
|
Kuddby...........
Å . ............
|
167
84
|
167
|
Tunaläns och Sevede kontrakt.
|
|
|
84
85
|
Vimmerby stad.......
|
462
|
I
|
|
71
|
71
|
Vimmerby landsförsamling .
|
206
|
} 739
|
|
|
Pelarne..........
|
71
|
1
|
Hammarkinds kontrakt.
|
|
|
Södra Vi ... . .......
Djursdala.........
|
290
126
|
\ 416
|
Söderköpings stad......
|
475
|
j- 579
|
Frödinge..........
|
210
|
210
|
Skinberga.........
|
104
|
Hyena............
|
575
|
575
|
Mogata...........
|
102
|
| 139
|
Rumskulla.........
|
173
|
Börrum..........
|
37
|
Hässleby.........
|
209
|
| 382
|
190
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam-
ling.
|
inom
jastoratet.
|
Misterhult..........
|
512 !
|
j. 671
|
Figeholms köping.....
|
159 |
|
Tana............
|
223
|
223
|
Kristdala..........
|
428
|
428
|
Aspelands kontrakt.
|
|
|
Mörlunda..........
|
438
|
J- 533
|
Tveta...........
|
95
|
Virserum..........
|
4 HO
|
j- 604
|
Järeda..........
|
144
|
Målilla med.........
|
301
|
}• 360
|
Gårdveda.........
|
59
|
Lönnberga..........
|
189
|
189
|
Kinds kontrakt.
|
|
|
Kättilstad..........
|
179
|
| 402
|
Tjärstad..........
|
223
|
Horn............
|
271
|
}• 475
|
Hycklinge.........
|
204
|
Vårdnäs...........
|
231
|
231
|
Västra Eneby........
|
151
|
} 623
|
Kisa...........
|
472
|
Hägerstad..........
|
91
|
{■ 255
|
Oppeby..........
|
164
|
Ydre kontrakt.
|
|
|
Västra Ryd.........
|
140
|
i 298
|
Svinhult.........
|
88
|
;
|
Asby............
|
119
|
119
|
Sund ...........
|
93
|
93
|
Torpa............
|
102
|
102
|
Malexander.........
|
104
|
104
|
Norra Vi..........
|
79
|
]• 198
|
Tirserum.........
|
119
|
Vifolka och Valkebo kontrakt.
|
|
|
Västra Harg.........
|
108
|
108
|
Östra Tollstad........
|
112
|
| 196
|
Sya............
|
84
|
V eta...........
|
108
|
| 203
|
Vibv...........
|
95
|
Normlösa..........
|
73
|
| 159
|
Härberga.........
|
86
|
Mjölby...........
|
834
|
834
|
Nykil............
|
199
|
199
|
Gammalkil.........
|
152
|
152
|
Rappestad..........
|
86
|
j- 159
|
Sjögestad .........
|
73
|
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam-
ling.
|
inom
jastoratet.
|
Vikingstad.........
|
88
|
88
|
Ulrika...........
|
156
|
156
|
Qöstrings kontrakt.
|
|
|
Skeninge stad........
|
429
|
1 562
|
Allhelgona........
|
72
|
Bjälbo ..........
|
61
|
1
|
Ekeby............
|
568
|
i 754
|
Rinna...........
|
155
|
Blåvik ..........
|
31
|
1
|
Asbo............
|
362
|
362
|
Högby...........
|
112
|
j. 184
|
Hogstad....... . .
|
72
|
Väderstad..........
|
132
|
132
|
Hot.............
|
56
|
j. 84
|
Appuna..........
|
28
|
Lysings kontrakt.
|
|
|
Stora Aby..........
|
330
|
j> 749
|
Ödeshög..........
|
419
|
Rök.............
|
10i
|
}• 198
|
Heda...........
|
97
|
Vöstra Tollstad.......
|
96
|
96
|
Trehörna..........
|
107
|
107
|
Svanhals..........
|
73
|
[■ 107
|
Rumla..........
|
34
|
Norra Vedbo kontrakt.
|
|
|
Adelöf...........
|
158
|
158
|
Vireda...........
|
125
|
} 198
|
Hagrida..........
|
73
|
Lommaryd..........
|
203
|
}• 336
|
Bälarvd..........
|
133
|
Askeryd...........
|
124
|
}■ 190
|
Bredestad.........
|
66
|
Marbäek..........
|
82
|
82
|
Frinnarvd..........
|
115
|
115
|
Linderås ..........
|
194
|
194
|
Säby med Trarås köping . . .
|
1,083
|
1,083
|
Södra Vedbo kontrakt.
|
|
|
Eksjö stad..........
|
888
|
} 1,017
|
Eksjö landsförsamling . . .
|
129
|
Höreda...........
|
172
|
j- 264
|
Mellby..........
|
92
|
Hult............
|
169
|
| 260
|
Edshnlt..........
|
91
|
191
|
|
—
|
-------
|
|
|
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
|
Ingatorp...........
|
286
|
| 358
|
Vane kontrakt.
|
|
|
Bcllö...........
Flisby...........
Norra Solberga.......
|
72
197
352
|
Vänersborgs stad.......
|
1.454
|
I
|
| 549
|
Vassända-Naglum.....
Väne-Ryr.........
Västra Tunhem.......
|
696
103
|
\ 2,253
|
|
|
|
384
|
j
|
3. Skara stift.
|
|
|
Norra Björke.......
|
105
|
i 1,061
|
|
|
|
Väne-Åsaka........
|
203
|
Domprosteriet.
|
|
|
Gärdhem.........
|
369
|
|
Skara stadsförsamling ....
Skara landsförsamling . . .
|
1,033
21
|
|
Trollhättan.........
Störa Mellby........
Magra...........
Erska...........
Lagmansered........
Tengene ...........
Grästorps köping.....
TrökSrna.........
Hyringa..........
Malma..........
Längnum.........
Särestad..........
Bjärby ..........
Tång...........
Hål............
Flakeberg.........
Flo.............
Ås............
|
1,454
278
153
|
1,454
|
Härlnnda.........
Bjärka ..........
Händene.........
Synnerby..........
Skallmeja.........
Västra Gemm.......
Säfvare...........
Lindärfva.........
Hasslösa..........
Skånings-Åsaka.......
Norra Ving.........
Stenum..........
Skarf...........
Vinköl...........
Marum..........
|
100
10
99
184
77
39
131
29
115
127
98
48
49
130
32
|
1,263
300
275
127
| 195
| 162
|
122
74
118
106
85
70
128
34
120
40
58
95
in
90
64
|
627
> 541
> 424
1 210
|
|
|
|
Sal............
|
56
|
1
|
Barne kontrakt.
|
|
|
Främmestad.........
|
146
|
j- 295
101
|
Levene ...........
Sparlösa..........
|
208
141
|
460
|
Bäreberg.........
Vänersnäs..........
|
149
101
|
Long...........
Slädene ..........
|
76
35
|
Rinna kontrakt.
|
|
|
Saleby...........
|
120
|
|
Götene...........
|
86
|
|
|
Trässberg.........
|
211
|
372
|
Holmestad.........
|
184
|
1 516
|
Härjevad.........
|
41
|
|
Vättlösa..........
|
132
|
Järpås ...........
|
153
|
|
Ledsjö..........
|
114
|
::
|
Ufvered..........
|
70
|
278
|
Forsbem...........
|
195
|
1
|
Häggesled.........
|
DO
|
|
Kinne-Vedum.......
|
95
|
\ 375
|
Ryda............
|
200
|
|
Fullösa..........
|
85
|
1
|
Namn...........
|
158
|
547
|
Björsäter ..........
|
158
|
]
|
Södra Nedom.......
|
189
|
|
Lugnås..........
|
247
|
} 453
|
Skarstad..........
|
150
|
|
Bredsäter.........
|
48
|
!
|
Hällnm..........
|
31
|
|
Källby...........
|
76
|
|
Vara...........
|
117
|
604
|
Broby...........
|
25
|
1 301
|
Vara köping........
|
184
|
|
Skeby...........
|
40
|
Onani...........
|
122
|
|
Hangelösa.........
|
160
|
1
|
lång............
|
95
|
|
Husabv...........
|
95
|
1
|
Ottum...........
|
106
|
285
|
Skälfvum.........
|
105
|
\ 228
|
Fvrunga..........
|
84
|
|
Öfva...........
|
28
|
|
i
192
1 Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam-
ting.
|
inom
pastoratet
|
Medelplana.........
|
84
|
}■ 108
|
Västerplana........
|
24
|
Österplana .........
|
170
|
| 195
|
Kestad..........
|
25
|
Kinne-Klefva........
|
50
|
| 79
|
Sil...........
|
29
|
Vänga kontrakt.
|
|
|
Norra Vänga........
|
156
|
|
Edsvära..........
|
no
|
422
|
Kvänum..........
|
156
|
|
Vilske-Klefva........
|
122
|
|
Ullene..........
|
72
|
212
|
Bjurum..........
|
18
|
|
Gökhem...........
|
161
|
|
Mark a..........
|
45
|
268
|
Sörby...........
|
62
|
|
Floby............
|
160
|
|
Göteve..........
|
101
|
• 382
|
Trevattna.........
|
68
|
Hällestad.........
|
53
|
|
Larf............
|
259
|
|
Längjum.........
|
117
|
• 605
|
Travad ..........
|
142
|
Södra Lundby .......
|
87
|
|
Öster-Bitterna........
|
120
|
|
Väster-Bitterna.......
|
90
|
■ 458
|
Laske-Vedum.......
|
172
|
Eling...........
|
76
|
|
Lekåsa...........
|
74
|
|
Barne-Asaka........
|
146
|
|
Fåglum..........
|
109
|
651
|
Kyrkås..........
|
26
|
|
Essunga..........
|
296
|
J
|
Falköpings kontrakt.
|
|
|
Falköpings stad.......
|
929
|
1
|
Falköpings västra landsförs.
|
260
|
|
Falköpings östra landsförs. .
Torbjörntorp ........
|
20
|
1,405
|
50
|
Friggeråker........
|
94
|
|
Luttra..........
|
52
|
|
Kinneved ..........
|
in
|
| 151
|
Vårkumla.........
|
40
|
Borstig...........
|
115
|
1
|
Kärråkra.........
|
56
|
\ 221
|
Brismene.........
|
50
|
1
|
Grolanda..........
|
114
|
j 202
|
Jäla...........
|
88
|
Församlingens namn.
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer j
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet.
|
iing.
|
|
Gudhem......
Ostra Tunhem . .
Ugglum.....
Segerstad.....
Val torp.....
Håkantorp ....
Stenstorp .....
Brunnhem ....
Södra Kyrketorp .
Dala.......
Borgunda ....
Högstena ....
Vartofta kontrakt.
Slöta .........
Karleby.......
Hvalstad.......
Kymbo.......
V ättak.......
Suntak
Åsle . .
Mularp
Tiarp .
Hvarf . .
Kungslena . .
Bomb .o . . .
Vart ofta-Asaka.
Kälfvene . .
Hångsdala . . .
Skörstorp . .
Östra Gerum
Dimbo ....
Ottravad . .
Yllestad....
Näs.....
Visttorp . . .
Kållands kontrakt.
Lidköpings stad.....
Norra Härene......
Hofby.........
Sunnersberg.......
Gösslunda.......
Strö..........
Örslösa.........
Söne.........
Vala.........
Gillstad........
308
161
143
232
107
113
114
166
315
193
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
lmg.
|
|
|
ling.
|
|
Råda............
Kållands-Åsaka......
|
82
54
|
1 227
|
Södra Vadsbo kontrakt.
|
|
|
Hellby..........
|
91
|
1
|
Fägre............
|
280
|
| 321
|
Tådene...........
|
32
|
1
|
Trästena..........
|
41
|
Lavad...........
|
47
|
i 172
|
Hjälstad...........
|
64
|
1
|
Norra Kedum.......
|
35
|
Vad............
|
37
|
1 167
|
Tranum..........
|
58
|
!
|
Svenneby.........
|
9
|
Tan.............
|
38
|
1
|
Mo............
|
57
|
1
|
Friel...........
|
71
|
} 174
|
Flistad...........
|
86
|
| 301
|
Karaby..........
|
65
|
1
|
Götlunda.........
|
215
|
Otterstad..........
|
141
|
141
|
Väring...........
|
152
|
| 280
|
Rackeby...........
|
62
|
j. 106
|
Locketorp.........
|
128
|
Skalnnda.........
|
44
|
Bellefors..........
|
99
|
)
|
|
|
|
Ekeskog..........
|
82
|
l 246
|
Kåkinds kontrakt.
|
|
|
Beateberg.........
|
65
|
j
|
Norra Fågelås........
Södra Fågélås.......
Hjo stad..........
Hjo landsförsamling ....
Fröjered...........
|
104
162
389
156
127
|
j- 266
} 545
I
|
Ransberg..........
Mölltorp..........
Karlsborg..........
Undenäs...........
Halna...........
|
409
314
439
608
137
|
}• 723
439
j. 745
|
Korsberga.........
Fridene..........
|
123
105
|
| 355
|
Mariestads kontrakt.
|
|
|
Y arola...........
|
150
|
|
|
Mariestads stad.......
|
915
|
915
|
Värsås..........
|
155
|
i 361
|
Torsö............
|
240
|
240
|
Ljunghem.........
|
27
|
Hassle, Berga med Enåsa . . .
|
164
|
J- 205
|
Edåsa...........
|
29
|
|
Färed...........
|
41
|
Kyrkefalla..........
|
367
|
j. 454
|
Ulleryad...........
|
144
|
l 199
|
Mofalla..........
|
87
|
Ek............
|
55
|
Daretorp..........
|
196
|
1
|
Leksberg ..........
|
157
|
157
|
Yelinge..........
|
78
|
\ 386
|
Ekby............
|
92
|
| 153
|
Brandstorp........
|
112
|
1
|
Utby...........
|
61
|
Acklinga..........
|
49
|
|
|
Odensåker..........
|
74
|
J
|
Agnetorp.........
|
282
|
1 1,344
|
Tidavad ..........
|
62
|
1 231
|
Baltak..........
|
96
|
Låstad..........
|
55
|
Tidabolm.........
|
917
|
1
|
Binneberg .........
|
40
|
|
Gredbäck..........
|
74
|
| 262
|
Horn............
|
104
|
|
|
Bredvik..........
|
188
|
Fräs ve..........
|
80
|
i 260
|
|
|
|
Säter...........
|
76
|
|
|
Norra Vadsbo kontrakt.
|
|
|
|
|
|
Amnebärad.........
|
564
|
l 802
|
Billings kontrakt.
|
|
|
Södra Råda *).......
|
238
|
Sköfde stad.........
|
950
|
|
Finnerödja..........
|
452
|
452
|
Sköfde landsförsamling . . .
|
344
|
|
Hofya............
|
559
|
}> 934
|
Ryd............
|
15
|
|
Algarås..........
|
375
|
Hagelberg.........
|
39
|
1,545
|
Lyrestad..........
|
456
|
456
|
Norra Kyrketorp......
|
54
|
Fredsberg ..........
|
459
|
1
|
Våmb...........
|
93
|
|
Bäck.........
|
55
|
\ 983
|
Om............
|
50
|
|
Björkäng .........
|
469
|
1
|
Sventorp..........
|
194
|
J. 251
|
Tived ............
|
215
|
215
|
Forsby..........
|
57
|
x) Tillhör Karlstads stift.
2o49/ot. Prästoalskommitterades bet. 25
194
Församlingens namn.
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
inom
hvarje
försam¬
ling.
|
inom
)astoratet.
|
94
|
|
17
|
|
37
|
) 249
|
52
|
|
49
|
1
|
193
|
|
127
104
|
546
|
122
|
|
58
42
|
\ 100
|
84
|
84
|
45
|
|
41
36
|
236
|
114
|
|
54
|
|
79
|
|
89
|
355
|
59
|
|
74
|
|
151
|
|
102
81
|
■ 403
|
69
|
|
243
|
|
129
64
|
• 560
|
124
|
|
378
187
|
}• 565
|
133
|
|
40
37
|
■ 303
|
93
|
|
409
|
|
143
82
|
■ 672
|
38
|
|
85
|
|
93
|
|
59
|
345
|
79
|
|
29
|
|
87
|
|
68
|
205
|
50
|
|
Församlingens namn.
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet
|
ling.
|
|
Skarke (Värnhem)
Istrum ....
Eggby ....
Öglunda ....
Norra Lundby .
Berg......
Lerdala ....
Timmersdala. .
Böja.....
Sjogerstad ....
Rådene ....
Häggum.....
Broddetorp....
Hornborga . . .
Sätuna ....
Bolum ....
Redvägs kontrakt.
Böne......
Knatte ....
Liared ....
Fiflered ....
Kylingared . .
Bottnaryd ....
Mulseryd . . .
Angerdshestra .
Bjurbäck . . .
Sandhem ....
Härja.....
Utvängstorp . .
Nykyrka . . .
Habo......
Gustaf Adolf. .
Norra Asarp . . .
Smula.....
Solberga....
Kölaby . . . .
Ulricehamns stad
Timmelle . . .
Brunn . . . .
Vist.....
Stengärdshult . .
Norra Unnaryd
Öreryd . . . .
Norra Hestra .
Yaldshult . . .
Blidsberg . . . .
Dalum . . . .
Humla . . . .
Hösna..........
Gullered........
Strängsered......
As kontrakt.
Borås stad.......
Torpa.........
Brämhult.......
Fristad.........
Borgstena.......
Gingri.........
Rångedala........
Toarp.........
Espered........
Tärby.........
Yarnum........
Södra Ying.......
Hörna.........
Fenneslunda......
Grofvared.......
Bredared........
Tämta........
Vänga.........
Sandhult.......
Od...........
Molla.........
Alboga ........
Öra..........
Hällstad.........
Murum........
Södra Vänga.....
Möne.........
Skölfvene........
Norra Säm......
Hof..........
Källunga.......
Eriksberg........
Mjöldrunga......
Broddarp.......
Kultings kontrakt.
Alingsås stad......
Alingsås laadsförsamling
Rödene ........
Bälinge........
Ödenäs........
Hemsjö........
271
830
183
20
45
102
259
597
289
653
308
223
230
183
} 1,439
195
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam¬
ling.
|
inom
pastoratet.
|
Lena............
|
114
|
i
|
Bergstena.........
|
66
|
} 208
|
Fullestad.........
|
28
|
(
|
Långared..........
|
250
|
250
|
Nårunga...........
|
96
|
Norska Skogsbygden ....
|
83
|
|
Ljur...........
|
63
|
• 434
|
Ornnnga..........
|
92
|
Kvinnestad........
|
68
|
|
Asklanda .........
|
32
|
|
Södra Björke ........
|
41
|
|
V esene..........
|
76
|
|
Grude...........
|
48
|
440
|
Gällby..........
|
28
|
|
Hudene..........
|
247
|
|
Algutstorp..........
|
67
|
|
Knllings-Sköfde......
|
175
|
|
Tumberg.........
|
56
|
> 426
|
Södra Härene.......
|
53
|
Bråttensby........
Landa...........
|
} 75
|
|
Herrljnnga.........
|
245
|
|
Tarsled..........
|
81
|
|
Remmene.........
|
62
|
527
|
Fölene..........
|
81
|
|
Eggvena .........
|
58
|
|
Hol.............
|
124
|
|
Siene ...........
|
53
|
252
|
Horla...........
|
75
|
|
4. Strängnäs stift.
Domprosteriet.
|
|
|
Strängnäs stad .......
|
563
|
[ 660
|
Strängnäs landsförsamling .
|
97
|
Aspö............
|
62
|
62
|
Fogdö............
|
150
|
\ 206
|
Helgarö..........
|
56
|
Mariefreds stad.......
|
386
|
|
Kärnbo..........
|
127
|
} 582
|
Taxinge..........
|
69
|
|
Ytter-Selö..........
|
126
|
126
|
Öfver-Selö..........
|
95
|
95
|
Toresund..........
|
125
|
125
|
Vansö............
|
107
|
> 232
|
Härad...........
|
125
|
Åker............
|
283
|
• 437
|
Länna...........
|
154
|
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet.
|
ling.
|
|
Församlingens namn.
Villåttinge kontrakt.
Danker..........
Lilla Malma.......
Malmköping.......
Helgesta..........
Hyltinge........
Lilla Mellösa.......
Flen..........
Ardala..........
Forsa..........
Oppunda östra kontrakt.
Bettna..........
Blaeksta .........
Vadsbro.........
Flöda ...........
Husby-Oppnnda......
Lerbo...........
Skyllinge.........
Oppunda västra kontrakt.
Julita...........
Störa Malm........
Västra Vingåker......
Östra Vingåker......
Österåker.........
Nyköpings västra kontrakt.
Björkvik.........
Halla...........
Vrena..........
Kila...........
Lunda...........
Nyköpings städs västra förs.
S:t Nikolai.....
Kvarsebo.......
Råby-Rönö......
Bärbo........
Stigtomta.......
Nykyrka......
Tana.........
Bergskammar ....
Tunaberg......
Nyköpings östra kontrakt.
Bälinge..........
Tystberga........
226
94
146
128
238
277
435
79
45
183
67
70
367
62
132
479
266
1,202
1,064
308
253
308
18
64
220
170
985
796
174
82
63
161
36
119
70
205
80
110
466
J- 366
| 712
| 124
183
| 137
367
62
132
479
266
1,202
1,064
308
253
308
82
220
170
1,781
174
145
197
394
190
196
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
|
Ludgo...........
Spelvik..........
|
86
31
|
j. 117
|
Öfver-Järna.........
Ytter-Järna........
|
182
69
|
} 251
|
Nyköpings stads östra förs. . .
|
985
|
!
|
Mörkö...........
|
210
|
210
|
Helgona..........
|
100
|
1,170
|
Södertälje stad........
|
2,307
|
]
|
Svärta..........
|
85
|
1
|
Östertälje.........
|
125
|
1 2,568
|
Ripsa ............
|
61
|
m
|
Västertälje........
|
80
|
Lid............
|
50
|
Tveta ...........
|
56
|
|
Runtuna...........
|
94
|
94
|
Turinge...........
|
265
|
265
|
Sätersta...........
|
49
|
| 70
|
Vårdinge..........
|
183
|
183
|
Bogsta..........
|
21
|
|
|
|
Torsåker..........
|
26
|
}> 63
|
Väster-Bekarne kontrakt.
|
|
|
Lästringe.........
|
37
|
|
|
|
|
Kung Karl.........
|
622
|
}■ 810
1
|
Daga kontrakt.
|
|
|
Torpa ...........
Eskilstuna stad.......
|
188
3,541
|
Björnlunda .........
|
218
|
218
|
Kloster..........
|
793
|
6,116
|
Frustuna..........
|
429
|
J. 475
|
Fors...........
|
1,782
|
1
|
Kattnäs..........
|
46
|
Gillherga..........
|
123
|
j. 233
|
Gryt............
|
147
|
147
|
Lista...........
|
no
|
Gåsinge...........
|
176
|
j. 239
|
Torshälla stad........
|
531
|
} 965
|
Dillnäs..........
|
63
|
Torshälla landsförsamling. .
|
434
|
Trosa landsförsamling ....
|
101
|
| 200
|
Tumbo...........
|
132
|
}■ 175
|
V agnhärad.........
|
99
|
Råby-Rekarne.......
|
43
|
Trosa stad..........
|
243
|
243
|
Öja.............
|
184
|
j- 413
|
Yästerljnng.........
|
106
|
106
|
Västerm o.........
|
229
|
Södertörns kontrakt.
|
|
|
Öster-Relcarne kontrakt.
|
|
|
Botkyrka..........
Salem...........
Grödinge..........
|
449
205
154
|
| 654
154
|
Husbv-Rekarne........
Jäder............
|
249
189
108
|
249
j- 297
|
Huddinge..........
|
251
|
| 2,572
1,530
J> 495
}• 433
]■ 342
|
Näshulta..........
|
173
|
173
|
Brännkyrka ........
Nacka............
Sornnda ...........
Torö...........
Tvresö...........
Dalarö..........
Västerhaninge........
|
2,321
1,530
418
77
126
307
297
|
Stenkvista..........
Ärla...........
Kjula ............
Sundbv ..........
Vallby...........
Hammarby.........
|
155
231
223
66
106
39
|
| 386
j. 289
| 145
|
Mnskö...........
|
45
|
Örebro kontrakt.
|
|
|
Ösmo............
|
470
|
470
|
|
|
Österhaninge.........
Ornö...........
Utö............
Nämdö..........
|
218
69
30
53
|
| 370
|
Almby...........
Mosjö............
Täby...........
Vintrosa...........
|
209
160
136
280
|
209
| 296
j- 570
1
|
Södertälje kontrakt.
|
|
|
Tvsslinge.........
Anstå............
|
290
55
|
Öfver-Enhörna........
|
91
|
1 205
|
Längbro..........
|
no
|
\ 237
|
Ytter-Enhörna.......
|
114
|
Eker...........
|
72
|
1
|
Hölö............
|
206
|
206
|
Örebro stad .........
|
6,982
|
6,932
|
197
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvaije
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
Askers kontrakt.
|
|
|
Asker............
|
741
|
741
|
Bo............
|
142
|
142
|
Ekeby............
|
175
|
| 358
|
Gällersta.........
|
183
|
Lännäs.......
|
284
|
284
|
Sköllersta..........
|
435
|
435
|
Stora Mellösa........
|
442
|
| 575
|
Norrbyås.........
|
133
|
Svennevad..........
|
224
|
224
|
Glanshammars kontrakt.
|
|
|
Axberg...........
|
269
|
\ 390
|
llofsta..........
|
121
|
Glanshammar........
|
313
|
O
|
Rinkaby...........
|
117
|
Götlunda..........
|
329
|
329
|
Kil.............
Grälve..........
|
341
42
|
| 383
|
Lillkyrka..........
|
178
|
} 206
|
Ödeby..........
|
28
|
Rumla kontrakt.
|
|
|
Askersunds stad.......
|
520
|
520
|
Askersnnds landsförsamling . .
|
259
|
259
|
Hallsberg t.........
|
630
|
630
|
Hammar..........
|
894
|
894
|
Hardemo..........
|
300
|
300
|
Rumla...........
|
1,504
|
1,504
|
Lerbäck...........
|
1.131
|
1.131
|
Snaflunda ..........
|
279
|
279
|
Edsbergs kontrakt.
|
|
|
Bodarne...........
|
426
|
426
|
Edsberg...........
|
259
|
]• 361
|
Hackva..........
|
102
|
Knista...........
|
361
|
1 749
|
Hidinge..........
|
388
|
Kräklinge..........
|
121
|
121
|
Kvistbro..........
|
660
|
660
|
Skagershult.........
|
163
|
163
|
Viby............
|
512
|
| 566
|
Tångeråsa.........
|
54
|
5. Västerås stift.
|
|
|
Domprosteri.
|
|
|
Västerås stad........
|
3,520
|
]• 3,770
|
S;t Ilian.........
|
250
|
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam¬
ling.
|
inom
pastoratet
|
Dingtuna..........
|
209
|
209
|
Lundby ...........
|
51
|
51
|
• Badelunda..........
|
118
|
118
|
Skerike...........
|
41
|
41
|
Irsta............
|
86
|
86
|
Skultuna..........
|
466
|
466
|
Västerås-Barkarö.......
|
78
|
78
|
Tillberga..........
|
55
|
| 166
|
Hubbo..........
|
in
|
Kungsåra..........
|
Öl
|
51
|
Kärrhö...........
|
48
|
48
|
Ängsö............
|
56
|
56
|
Munktorps kontrakt.
|
|
|
Munktorp..........
|
443
|
443
|
Svedvi ...........
|
509
|
509
|
Ramnäs...........
|
512
|
} 1,105
|
Sura...........
|
593
|
Kolbäck...........
|
666
|
566
|
Rytterne..........
|
117
|
117
|
Säby............
|
108
|
108
|
Berg............
|
178
|
178
|
Lillhärad..........
|
50
|
50
|
Köpings kontrakt.
|
|
|
Köpings stad........
|
1,329
|
1 1,633
|
Köpings landsförsamling . .
|
304
|
Kungs-Barkarö........
|
84
|
84
|
Björskog..........
|
234
|
234
|
Odensvi...........
|
223
|
223
|
Skinnskatteberg.......
|
595
|
595
|
Bro.............
|
254
|
254
|
Gunnilbo..........
|
251
|
251
|
Hed.............
|
323
|
323
|
Malma...........
|
493
|
493
|
Arboga kontrakt.
|
|
|
Arboga stad.........
|
1,260
|
1
|
Arboga landsförsamling . . .
|
204
|
i 1,575
|
Säterbo..........
|
in
|
1
|
Himmeta..........
|
145
|
145
|
Medåker...........
|
194
|
194
|
Västra Skedvi........
|
139
|
139
|
Fellingsbro kontrakt.
|
|
|
Fellingsbro.........
|
1,000
|
1,000
|
Lindesbergs stad.......
|
628
|
| 2,397
|
Lindesbergs landsförsamling .
|
1,769
|
198
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
|
Näsby............
|
340
|
| 679
|
Sollerön...........
|
382
|
382
|
Ervalla..........
|
339
|
Venjän...........
|
474
|
474
|
Ramsberg..........
|
559
|
559
|
Sårna ............
|
355
|
355
|
Nora kontrakt.
|
|
|
Stora Tana kontrakt.
|
|
|
Nora stad..........
|
434
|
1
|
Stora Tona med Borlänge köping
|
4,010
|
4,010
|
Nora landsförsamling....
|
995
|
t 1,839
|
Silfberg...........
|
308
|
308
|
Vikers kapell.......
|
410
|
1
|
Säters stad.........
|
203
|
} 590
|
Järnboås ..........
|
375
|
375
|
Säters landsförsamling . . .
|
387
|
Hj nisjö...........
|
477
|
477
|
Gustaf...........
|
507
|
507
|
Ljnsnarsberg ........
|
2,326
|
2,326
|
Fata kontrakt.
|
|
|
Grythyttan.........
|
671
|
671
|
|
|
Hällefors..........
|
671
|
671
|
Ealu stad..........
|
2,726
|
l 3,976
658
|
Norrbärke kontrakt.
|
|
|
Stora Kopparbergs församl. .
Stora Skedvi........
|
1,250
658
|
Norrbärke..........
|
1,667
|
1.667
|
Svärdsjö..........
|
1,127
|
1,127
|
Söderbärke .........
|
658
|
658
|
En viken...........
|
395
|
395
|
Malingsbo..........
|
40
|
40
|
Sundborn ..........
|
517
|
517
|
Grangärde ..........
|
2,369
|
2,369
|
Torsång.........
|
292
|
292
|
Ludvika...........
|
1,357
|
1,357
|
Aspeboda ..........
|
258
|
258
|
Säfsnäs...........
|
597
|
597
|
Vika............
|
648
|
648
|
Väster-Dals kontrakt.
|
|
|
Hedemora kontrakt.
|
|
|
Eloda............
|
456
|
456
|
Hedemora stad........
|
572
|
} 1,675
|
Nås.............
|
541
|
541
|
Hedemora landsförsamling .
|
1,103
|
Järna ............
|
1,114
|
1,114
|
Husby...........
|
1,038
|
1,038
|
Äppelbo...........
|
343
|
343
|
Folkärna..........
|
1,132
|
1,132
|
Malung...........
|
1,526
|
1,526
|
By.............
|
1,004
|
1,004
|
Lima............
|
734
|
734
|
Garpenberg.........
|
522
|
522
|
Transtrand.........
|
412
|
412
|
Grytnäs...........
|
527
|
| 1,438
|
|
|
|
Avesta..........
|
911
|
Leksands kontrakt.
|
|
|
|
|
|
Leksand...........
|
2,582
|
2,582
|
Väster-Färnebo kontrakt.
|
|
|
Siljansnäs..........
|
578
|
578
|
" Väster-Färnebo.......
|
770
|
770
|
Gagnef...........
|
1,826
|
1,826
|
Norberg...........
|
1,322
|
1,322
|
561
|
561
|
Västanfors.........
|
1,009
|
1,009
|
Bjursås ...........
|
673
|
673
|
'Romfartuna.........
|
178
|
178
|
|
|
fcHaraker...........
|
144
|
144
|
Rättviks kontrakt.
|
|
|
1 Fläckebo..........
|
168
|
168
|
Rättvik...........
|
1,786
|
1,786
|
Väster-Våla.........
|
338
|
338
|
Boda............
|
475
|
475
|
Karbenning.........
|
306
|
306
|
Orsa............
|
1.466
|
1,466
|
|
|
Ore.............
|
> 463
|
463
|
Sala kontrakt.
|
|
|
|
|
|
Sala stad..........
|
1,857
|
J. 2,044
|
Mora kontrakt.
|
|
|
Sala landsförsamling ....
|
187
|
Mora............
|
2,448
|
2,448
|
Möklinta..........
|
449
|
449
|
Våmhus...........
|
486
|
486
|
Kila............
|
280
|
280
|
Älfdalen..........
|
890
|
890
|
Rumla...........
|
207
|
207
|
199
|
intal röstberättigade
|
|
intal röstberättigade
|
|
enskilda personer
|
|
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
aastoratet.
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
|
Björksta ..........
|
117
|
117
|
Hvittaryd..........i
|
91
|
613
|
Tortuna...........
|
119
|
119
|
Berga...........i
|
481
|
1 Sevalla...........
|
69
|
69
|
Dörarp..........
|
41
|
1
|
|
|
|
Ryssby...........
|
326
|
l
|
G. Yäxjö stift.
|
|
|
Tntaryd..........
Södra Ljunga ........
|
52
265
|
J. 562
1
|
1
Kinnevalds kontrakt.
|
|
|
Hamneda.........
Annerstad..........
|
297
176
|
Yäxjö stad.........
|
1,409
|
} 1,710
|
Nött ja..........
|
120
|
i 520
|
Växjö landsförsamling . . .
|
301
|
Torpa...........
|
224
|
1
|
Bergunda..........
|
75
|
| 226
|
Angelstad...... . . .
|
237
|
i 815
|
Öja............
|
151
|
Ljungby .........
|
426
|
Urshult...........
|
579
|
579
|
Känna..........
|
152
|
1
|
Alinundsryd.........
|
507
|
507
|
Odensjö...........
|
150
|
1 534
|
Kalfsvik..........
|
147
|
J. 223
|
Lidhult..........
|
190
|
|
76
|
Vrä............
|
194
|
1
|
Täfvelsås..........
|
134
|
134
|
|
|
|
Vederslöf..........
|
182
|
l 220
|
Konga kontrakt.
|
|
|
Dänningelanda.......
Öjabv ............
|
38
71
|
j. 105
|
Väckelsäng.........
Uråsa...........
|
267
63
|
}■ 330
|
Härlöf..........
|
34
|
Tingsås ...........
|
416
|
416
|
Allbo kontrakt.
|
|
|
Linneryd ..........
Södra Sandsjö........
|
382
309
|
382
309
|
Skatelöf...........
|
282
|
282
|
Elmeboda..........
|
409
|
409
|
Västra Torsås........
|
433
|
1 648
|
Långasjö..........
|
318
|
} 645
|
Härlunda.........
|
215
|
Ljuder..........
|
327
|
Virestad..........
|
614
|
614
|
Nöbbele...........
|
163
|
}. 364
|
Moheda...........
|
360
|
I
|
Östra Torsås.......
|
201
|
Ör............
|
101
|
\ 568
|
Hofmantorp.........
|
406
|
I 501
|
Aneboda.........
|
107
|
1
|
Furuby ..........
|
95
|
Lekaryd...........
|
89
|
| 488
|
Hemmesjö..........
|
104
|
| 152
|
Aringsås.........
|
399
|
Tegnaby.........
|
48
|
Hjortsberga.........
|
191
|
| 265
|
Norrvidinge kontrakt.
|
|
|
Kvenneberga........
|
74
|
|
|
Slätthög..........
|
315
|
{• 408
|
Tolg............
|
175
|
|
|
Mistelås..........
|
93
|
|
196
|
\ 448
|
Vislanda..........
Blädinge.........
Stenbrohult.........
Elmhnlts köping......
|
424
132
512
273
|
| 556
j. 785
|
Tjureda ..........
Berg............
Ormesberga........
Gårdsby...........
|
77
162
40
131
|
I
j. 202
| 243
|
Sunnerbo kontrakt.
|
|
|
Söraby ..........
|
112
|
Agunnarvd.........
|
219
|
219
|
Uppvidinge kontrakt.
|
|
|
Pjätteryd..........
|
297
|
297
|
Åsbeda ...........
|
562
|
562
|
Hallaryd..........
|
270
|
270
|
Algutsboda .........
|
689
|
689
|
Göteryd...........
|
470
|
470
|
Älgbuit...........
|
600
|
| 892
|
Traryd...........
|
544
|
544
|
Hälleberga........
|
292
|
Harkaryd..........
|
855
|
855
|
Nottebäck..........
|
338
|
| 389
|
Hinneryd..........
|
422
|
422
|
Granbult.........
|
51
|
200
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ting.
|
|
|
ling.
|
Lenhofda..........
Ekeberga.........
|
307
312
|
}• 619
|
Södra Unnaryd.......
Jäluntofta.........
|
363
74
|
ce
rti
|
Dädesjö...........
|
140
|
j- 200
|
Femsjö...........
|
no
|
no
|
Herråkra.........
|
60
|
Långaryd..........
|
573
|
}• 782
|
Sjösås ............
|
208
|
1
|
Färgaryd.........
|
209
|
Dref...........
|
60
|
} 348
|
Södra Hestra........
|
213
|
j. 286
|
Hornaryd.........
|
80
|
I
|
Gryteryd.........
|
73
|
Tveta kontrakt.
|
|
|
Burseryd..........
Bosebo..........
|
165
44
|
| 233
|
Jönköpings stad.......
|
3,974
|
}• 4,088
|
Sandvik..........
|
24
|
Ljnngarum . . •......
|
114
|
Villstad...........
|
388
|
1
|
Svarttorp..........
|
117
|
| 281
|
Våthnlt..........
|
67
|
} 698
|
Lekeryd..........
|
164
|
Båraryd..........
|
243
|
1
|
Barkeryd..........
|
180
|
| 1,266
|
Reftele...........
|
260
|
J. 522
|
Nässjö..........
|
1,086
|
Anderstorp........
|
262
|
Järsnäs...........
|
147
|
| 482
|
Åsenhöga ..........
|
182
|
}• 250
|
Eorserum.........
|
335
|
Källervd.........
|
68
|
Hakarp...........
|
1,329
|
1,329
|
Kulltorp ..........
|
202
|
}■ 365
|
Rogberga......... .
|
237
|
} 305
|
, Gnosjö..........
|
163
|
Öggestorp.........
|
68
|
Ås.............
|
232
|
} 347
|
Järstorp...........
|
40
|
j> 175
|
Kållerstad.........
|
115
|
Bankeryd.........
|
135
|
Västra härads kontrakt.
|
|
|
Sandseryd..........
|
181
|
181
|
|
|
Baraarp...........
|
412 ;
|
}■ 596
|
Malmbäck..........
|
326
|
|
|
Månsarp..........
|
184
|
Ödestuga.........
|
in
|
} 514
|
Östbo kontrakt.
|
|
|
Ålmesåkra.........
Vrigstad..........
|
77
154
|
1
]
|
Rydaholm..........
|
476
|
} 642
|
Svennarum........
|
205
|
} 532
|
Gällaryd.........
|
166
|
Nydala..........
|
173
|
1
|
Värnamo..........
|
654
|
|
Hjälmseryd.........
|
495
|
j. 684
|
Värnamo köping......
|
308
|
1 1,147
|
Stockaryd.........
|
189
|
Våxtorp..........
|
122
|
Norra Sandsjö........
|
541
|
j> 791
|
Tånnö...........
|
63
|
1
|
Vallsjö..........
|
250
|
Karda...........
|
84
|
| 175
|
Bringetofta.........
|
223
|
1
|
Hånger..........
|
91
|
Norra Ljunga.......
|
184
|
\ 511
|
Eryele...........
|
184
|
j> 288
|
Hylletofta.........
|
104
|
I
|
Hagshult.........
|
104
|
Hultsjö...........
|
197
|
1
|
Tofteryd..........
|
290
|
|
|
Skepperstad........
|
107
|
i 343
|
Byamm..........
|
378
|
^ 741
|
Hjärtlanda........
|
39
|
1
|
Bonstorp.........
|
73
|
1
|
Fröryd...........
|
182
|
j
|
Åker............
|
248
|
| 401
|
Ramkvilla.........
|
219
|
} 545
|
Käfsjö..........
|
153
|
Bäckaby.........
|
144
|
1
|
Västbo kontrakt.
|
|
|
Östra härads kontrakt.
|
|
|
Forsheda..........
|
125
|
1
|
Alseda...........
|
237
|
|
Bredaryd.........
|
279
|
\ 499
|
Skede...........
|
190
|
\ 561
|
Torskinge.........
|
95
|
1
|
Ökna...........
|
134
|
1
|
Bolmsö...........
|
178
|
|
Korsberga..........
|
198
|
|
Dannäs..........
|
73
|
\ 321
|
Lemnhult.........
|
87
|
} 413
|
Tannåker.........
|
70
|
1
|
Södra Solberga ......
|
128
|
|
201
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
|
Hvetlanda..........
|
728
|
728
|
Skytts kontrakt.
|
|
|
Skira............
|
107
|
}• 238
|
Hvellinge..........
|
357
|
J. 486
|
Nye............
|
131
|
Fuglie..........
|
129
|
Näshult...........
|
151
|
j. 236
|
Trelleborgs stad.......
|
1,124
|
\ 2,512
|
Stenberga .........
|
85
|
Trelleborgs landsförsamling .
|
1,262
|
Karlstorp..........
|
168
|
j. 326
|
Maglarp..........
|
126
|
1
|
Kråkshult.........
|
158
|
Bong............
|
176
|
| 296
|
Björkö ...........
|
150
|
| 282
|
Stora Hammar.......
|
120
|
Näfvelsjö.........
|
132
|
Håslöf...........
|
93
|
[ 175
|
Bäckseda..........
|
153
|
| 212
|
Bodarp ..........
|
82
|
Näsby...........
|
59
|
Stora Slågarp........•
|
69
|
| 236
|
Myresjö...........
|
91
|
}• 196
|
Lilla Slägarp.......
|
167
|
Lannaskede........
|
105
|
Västra Alstad........
|
249
|
j. 366
|
|
|
|
Frn Alstad........
|
117
|
Vista kontrakt.
|
|
|
Bösarp...........
Simlinge.........
|
143
56
|
| 199
|
Grenna stad .........
|
317
|
}. 628
|
Västra Tommarp.......
|
36
|
j. 154
|
Grenna landsförsamling. . .
|
311
|
Skegrie..........
|
118
|
Visingsö...........
|
275
|
275
|
Hammarlöf.........
|
141
|
j. 198
|
Skärstad..........
|
245
|
245
|
Västra Vemmerlöf.....
|
57
|
Ölmestad..........
|
187
|
187
|
Gylle............
|
no
|
J. 254
|
|
|
|
Kyrkoköpinge.......
|
144
|
|
|
|
Dalköpinge.........
|
27
|
j 213
356
|
7. Lunds stift.
|
|
|
Gislöf...........
Skanörs stad med Falsterbo .
|
186
356
|
Oxie kontrakt.
|
|
|
Torna kontrakt.
|
|
|
Malmö stads St. Petri församl.
|
1 S)
|
8)
|
Silfåkra...........
|
135
|
| 224
I
|
> > Karoli >
> > St. Pauli >
|
i 18,897
|
18,897
|
Refvinge.........
Hällestad..........
|
89
191
|
» > St. Johannes »
|
1
|
|
Dalby...........
|
322
|
} 696
|
Bunkeflo ..........
|
335
|
j- 2,058
|
Bondernp.........
|
183
|
1
|
Hyllie..........
|
1,723
|
Efverlöf...........
|
144
|
J. 492
|
Hnsie............
|
237
|
} 1,256
|
Slimminge.........
|
348
|
Västra Skreflinge.....
|
1,019
|
Hardeberga.........
|
in
|
r-H
CO
T
|
Arrie............
|
93
|
| 348
|
Södra Sandby........
|
370
|
Hököpinge........
|
255
|
Igelösa...........
|
j. 117
|
117
|
Gässie...........
|
98
|
| 161
|
Västra Odarslöf......
|
Eskilstorp.........
|
63
|
Västra Hoby........
|
88
|
l 218
|
Hellan-Grefvie........
|
67
|
1 202
|
Håstad ..........
|
130
|
Södra Åkarp.......
|
135
|
Stäfvie...........
|
146
|
J. 588
|
Västra Ingelstad.......
|
195
|
So
ce
|
Lackalänga........
|
442
|
Östra Grefvie.......
|
187
|
Stångby ...........
|
105
|
| 312
|
Fosie............
|
426
|
J 486
|
Vallkärra.........
|
207
|
Lockarp..........
|
60
|
St. Peters Kloster......
|
167
|
l 239
|
Södra Sallernp........
|
205
|
205
|
Norra Nöbbelöf......
|
72
|
Tygelsjö..........
|
274
|
| 481
|
Borgeby...........
|
151
|
| 376
|
Västra Klagstorp......
|
207
|
Löddeköpinge.......
|
225
|
Västra Kärrstorp......
|
100
|
| 216
|
Bjällerup..........
|
62
|
j. 140
|
Glostorp .........
|
116
|
Stora Eåby......' . .
|
78
|
2549/o7. Prästvalskommitterades bet. 26
202
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade!
|
|
enskilda personer
|
|
enskilda
|
personer |
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
hng.
|
|
|
ling.
|
|
Fjelie............
|
220
|
[ 398
|
Hemmingsdynge.......
|
86
|
}> 223
|
Flädie..........
|
178
|
Södra Abv........
|
137
|
Lunds stad.........
|
4,499
|
j. 4,894
|
Skurup...........
|
740
|
740
|
Lunds landsförsamling . . .
|
395
|
|
|
|
|
|
Ljunits och Herrestads
|
|
|
Bara kontrakt.
|
|
|
kontrakt.
Villie............
|
257
|
}• 440
|
Lyngby...........
|
217
|
I
|
Örsjö...........
|
183
|
Genarp ..........
|
295
|
\ 555
|
Västra Nöbbelöf.......
|
154
|
}> 597
|
Gödelöf..........
|
43
|
1
|
Skifarp..........
|
443
|
Svedala...........
|
951
|
951
|
Balkåkra..........
|
122
|
1
|
Hyby............
|
281
|
281
|
Snårestad.........
|
154
|
} 474
|
Skabersjö..........
|
65
|
| 87
|
Skårby..........
|
198
|
I
|
Törringe.........
|
22
|
Sjörup...........
|
271
|
| 384
|
Bara............
|
60
|
| no
|
Katslösa..........
|
113
|
Mölleberga........
|
50
|
Ystads stad.........
|
2,416
|
| 2,500
|
Kyrkheddinge........
|
195
|
j. 344
|
Öja............
|
84
|
Esarp...........
|
149
|
Bjeresjö...........
|
66
|
j- 146
|
Knästorp..........
|
no
|
{■ 273
|
Hedeskoga.........
|
80
|
Tottarp..........
|
163
|
Stora Herrestad.......
|
180
|
| 193
|
Görslöf...........
|
61
|
} 103
|
Borrie...........
|
13
|
Särslöf..........
|
42
|
Söfvestad..........
|
100
|
j. 233
|
Burlöf............
|
1.109
|
1,109
|
Bromma..........
|
133
|
Stora Uppåkra........
|
227
|
j. 271
|
Högest ad..........
|
27
|
J- 78
|
Flackarp .........
|
44
|
Baldringe.........
|
51
|
Bjärshög ..........
Oxie...........
|
21
163
|
}• 184
|
Frosta kontrakt.
|
|
|
Brågarp ...........
|
83
|
j 445
|
Östra Sallerup........
|
290
|
}• 582
|
Nefyishög.........
|
362
|
Längaröd.........
|
292
|
Lomma...........
|
911
|
911
|
Hörbv...........
|
408
|
1
|
|
|
|
Hörby köping.......
|
334
|
} 973
|
Vemmenhögs kontrakt.
|
|
|
Lyby...........
Högseröd..........
|
231
383
|
1
383
|
Källstorp..........
|
89
|
t
|
Fulltofta..........
|
92
|
| 242
|
Lilla Bedinge.......
|
165
|
f 254
|
Östra Espinge.......
|
150
|
Grönby ...........
|
246
|
1
|
Södra Korum........
|
157
|
} 284
|
Anderslöf.........
|
397
|
f 643
|
Häglinge.........
|
127
|
Gärdslöf..........
|
132
|
1
|
Hör.............
|
538
|
} 649
|
Onnarp..........
|
82
|
f 214
|
Munkarp.........
|
in
|
Ostra Vemmenhög......
|
190
|
\
|
Norra Rörom........
|
155
|
J- 266
|
Västra Vemmenhög.....
|
97
|
f 287
|
Hallaröd.........
|
in
|
Solberga..........
|
54
|
\
|
Bosjökloster.........
|
127
|
127
|
Haasle-Bösarp.......
|
52
|
f 106
|
Gudmuntorp.........
|
198
|
| 342
|
Östra Torp ........
|
195
|
1
|
Hurfya..........
|
144
|
Lilla Isie.......
|
134
|
I 329
|
Borrlunda..........
|
62
|
| 88
|
Espö............
|
72
|
j. 313
|
Skeglinge.........
|
26
|
Östra Klagstorp......
|
241
|
Harlösa...........
|
179
|
}• 375
|
Gustaf...........
|
346
|
346
|
Hammarlunda.......
|
196
|
Tullstorp..........
|
181
|
| 309
|
Östra Strö..........
|
152
|
}
|
Svenstorp.........
|
128
|
Skarhult.........
|
44
|
203
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam-
ting.
|
inom
mstoratet.
|
Gärdstånga.........
|
91
|
j. 285
|
Holmby..........
|
194 i
|
Färs kontrakt.
|
|
|
Vanstad...........
|
294
|
| 563
|
Tolånga..........
|
269
|
Rödinge...........
|
76
|
| 177
|
Ramsåsa.........
|
101
|
Söfde............
|
137
|
| 407
|
Blentarp .........
|
270
|
Ilstorp ...........
|
30
|
| 77
|
Björka..........
|
47
|
Löfvestad..........
|
422
|
}• 551
|
Fågeltofta.........
|
129
|
Öved............
|
71
|
71
|
Brandstad..........
|
144
|
J. 585
|
Södra Åsum........
|
441
|
Frenninge..........
|
407 .
|
]> 746
|
Vollsjö..........
|
339
|
Våmb............
|
38
|
j- 326
|
Veberöd..........
|
288
|
Östra Kärrstorp.......
|
179
|
179
|
Västerstad..........
|
363
|
| 815
|
Östraby..........
|
452
|
Onsjö kontrakt.
|
|
|
Stehag...........
|
173
|
173
|
Torrlösa...........
|
239
|
j, 445
|
Norra Skreflinge......
|
206
|
Reslöf...........
|
422
|
}• 499
|
Östra Karleby.......
|
77
|
Bosarp...........
|
271
|
j- 375
|
Västra Strö........
|
104
|
Trollenäs..........
|
347
|
347
|
Konga...........
|
106
|
j- 271
|
Ask...........
|
165
|
Billinge...........
|
220
|
| 381
|
Röstånga.........
|
161
|
Harjagers kontrakt.
|
|
|
Västra Karleby.......
|
307
|
| 528
|
Saxtorp..........
|
221
|
Västra Sallerup.......
|
925
|
|
|
Eslöfs köping.......
|
698
|
| 1,673
|
Remmarlöf........
|
50
|
Barsebäck..........
|
188
|
| 316
|
Hofterup.........
|
128
|
Hög............
|
111
|
| 589
|
Käflinge.........
|
478
|
Församlingens namn.
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
i pastoratet.
|
ting-
|
|
Örtofta.........
Lilla Harrie......
Stora Harrie.......
Virke.........
Norrh vidinge......
Dagstorp.......
Söderhvidinge......
Annelöf........
Rönnebergs kontrakt.
Landskrona stad
Asmundtorp . .
Tofta ....
Vadensjö . .
Örja . . .
Herslöf . . .
Säby . . .
Billeberga . .
Tirup . . .
Norra Svalöf
Kells-Nöbbelöf
Folestad.......
Kvistofta.......
Glumslöf.......
St. Ibb.......
Luggude kontrakt.
Allerum........
Flenninge......
Väsby........
Viken........
Höganäs bruksförsamling
Brunnby .......
Farbult........
Jonstorp .....
Välinge........
Kattarp.......
Kropp........
Mörarp.......
Hälsingborgs stad . . .
Hälsingborgs landsförsaml
Råhus (Kaus)
Välluf . .
Frillestad . .
Ekby . . .
Häslunda . .
Risekatslösa
Bårslöf . . .
Fjärestad .
ng
138
89
199
60
216
83
117
223
3,757
269
74
52
134
304
68
285
77
212
103
37
338
243
295
409
267
1,031
271
1,107
923
252
359
292
417
165
145
6,156
750
1,764
140
127
1,184
97
127
126
124
227
252
299
340
3,757
343
186
372
362
212
140
338 !
243 !
295 j
j> 676 |
} 1,302 j
1,107
923 i
} 611
j. 709
} 810
| 6,906
J. 1,904
} 1,311
| 224
j. 250
204
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet.
|
ling.
|
|
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet.
|
ling.
|
|
Församlingens namn.
Församlingens namn.
Kågeröcl. . .
Stenestad .
Halmstad . .
Sireköpinge
Ottarp . . . .
Norra Vram . .
Södra Vram
Bjuf . . . .
Albo och Järrestads kontrakt.
Raflunda..........
Brösarp..........
Andrarnm..........
Eljaröd..........
Södra Hellby........
Hvitaby..........
Östra Vemmerlöf.......
Korum..........
Simrishamns stad......
Järrestad.........
Gladsax.......... .
Östra Tommarp......
Simris...........
Östra Nöbbelöf......
Vallby...........
Bolshög..........
Stiby............
St. Olof.........
Borrby...........
Ingelstads kontrakt.
Löderup.........
Borup........
Östra Hoby.......
Ingelstorp........
Valleberga......
Glemminge.......
Tosternp.......
Störa Köpinge......
Öfrabv.........
Benestad.......
Hammenhög.......
Hannas........
Kverrestad......
Smedstorp.......
Östra Herrestad.....
Östra Ingelstad .....
Trydc..........
Spjutstorp.......
269
125
101
197
312
148
839
724
159
282
206
120
403
328
185
174
631
118
345
284
326
304
159
102
235
362
395
375
145
481
247
275
165
44
342
83
57
180
83
212
362
96
102
657
159
394
298
312
1,711
441
326
731
359
749
629
630
261
597
395
520
481
522
209
342
140
263
574
198
816
Ullstorp. .
Bollerup
Tranås . .
Onslunda
Södra Åsbo kontrakt.
Björnekulla.......
Västra Broby.....
Kvidinge........
Västra Sönnarslöf . . .
Höja . . . .......
Starby........
Ansås..........
Ströfvelstorp......
Norra Asbo kontrakt.
Östra Ljungby.......
Kallna.........
Gråmanstorp........
Vedby.........
Risebergn.........
Färingtofta.......
Oderljunga........
Perstorp.........
Örkelljunga........
Rya..........
Össjö...........
Tossjö.........
Hunka-Ljungby......
Ängelholms stad.....
Fagerhet, se Göteborgs stift.
Bjäre kontrakt.
Västra Kamp.......
Torekov.........
Förslöf..........
Grefvie.........
Barkåkra.........
Rebbelberga.......
Hjärnarp .........
Tostarp.........
Hof............
Båstad.........
Västra Göinge kontrakt.
Önnestad.........
Vinslöf..........
Näilinge.........
535
165
322
332
333
160
281
143
233
320
191
20
231
310
455
333
432
235
238
120
226
338
214
97
516
240
496
186
318 1
173 /
592 :1
210 ; |
119
237
349
926
1
211
541
788
667
358
226
338
311
756
682
491
802
356
}■ 1,275
]> 700
j- 654
}• 493
}■ 424
\ 553
307
339 I
115 |
307
454
205
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personor
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försain-
|
pastoratet.
|
|
försain-
|
pastoratet.
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
|
Norra Mellby........
|
279
|
j. 465
|
Fjälkinge ..........
|
207
|
| 282
|
Tjörnarp .........
|
186
|
Nymö...........
|
75
|
Brönnestad.........
|
96
|
[• 250
|
Fjälkestad ..........
|
164
|
164
|
Matteröd..........
|
154
|
Österslöf..........
|
154
|
154
|
Finja...... .....
Hörja...........
|
259
160
|
| 419
|
Ifö.............
Kiaby...........
|
42
106
|
| 148
|
Eöke............
|
270
|
| 434
|
Näsum...........
|
352
|
352
|
Torup...........
|
164
|
|
|
|
Vankifva..........
|
255
|
}■ 365
|
Gärds kontrakt.
|
|
|
Ignaberga .........
|
no
|
|
178
|
| 319
| 540
| 349
} 351
| 359
|
Norra Åkarp........
Vitt sjö..........
Yisseltofta..........
Verum..........
Stobv............
Norra Sandby.......
Hässleholms köping ....
Sörby............
Gamlösa.........
|
340
310
145
217
265
105
650
39
64
|
{. 650
j. 362
| 1.020
| 103
|
Djurröd..........
Västra Vram........
Östra Vram........
Efveröd...........
Östra Sönnarslöf......
Hufvaröd..........
Svensköp .........
Hörröd...........
Maglehem.........
|
141
462
78
230
119
180
171
125
234
|
Östra Göinge kontrakt.
|
|
|
Vidtskötie..........
Degeberga.........
|
77
257
|
j 334
|
Hästveda..........
|
292
|
j. 498
|
Köpinge...........
|
336
|
| 407
|
Farstorp.........
|
206
|
Lyngfjö..........
|
71
|
Östra Broby.........
|
248
|
| 382
|
Norra Äsum.........
|
562
|
562
|
Emitslöf.........
|
134
|
Skepparslöf.........
|
149
|
149
|
Glimåkra..........
|
392
|
392
|
Esphult...........
|
178
|
j. 408
|
Örkene ...........
|
490
|
490
|
Linderöd.........
|
230
|
Osby............
|
545
|
545
|
Östra kontrakt.
|
|
|
Loshult...........
|
273
|
273
|
|
|
Hjärsäs ...........
Knislinge.........
Kviinge...........
Gryt...........
Färlöf...........
Norra Strö........
|
221
144
71
30
192
62
|
j 365
J. 101
| 254
|
Karlskrona stad.......
Ramdala..........
Jämjö...........
Lösen............
Angerum.........
Kristianopel.........
|
6,717
316
290
284
527
378
|
6,717
} 606
| 811
378
|
Villands kontrakt.
|
|
|
Torhamn..........
Sturkö ..........
|
417
314
|
i 1,002
|
Kristianstads stad......
Va............
|
2,373
314
|
| 2,687
|
Tjurkö ..........
|
271
|
1
|
Ivetofta...........
|
379
|
379
|
Medelsta kontrakt.
|
|
|
Trolle-Ljungby.......
|
179
|
| 262
|
Ronneby stad........
|
813
|
| 2,236
|
Gualöf..........
|
83
|
Ronneby landsförsamling . .
|
1,423
|
Ahus socken.........
|
534
|
j- 906
|
Backaryd..........
|
403
|
403
|
Åhus köping.......
|
372
|
Hjortsberga.........
|
115
|
} 255
|
Gustaf Adolf........
|
164
|
j. 339
|
Edestad..........
|
140
|
Rinkaby.........
|
175
|
Tving............
|
460
|
}■ 747
|
Nosaby...........
|
549
|
549
|
Eringsboda........
|
287
|
Oppmanna..........
|
271
|
}■ 535
|
Nättraby..........
|
314
|
[ 759
|
Vänga ..........
|
264
|
Aspö och Hasslö......
|
445
|
206
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet
|
|
försam-
|
pastoratet
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
Listerby..........
|
357
|
1 423
|
Alfsyssels södra kontrakt.
|
|
|
Förkårta.........
|
66
|
f
|
|
|
Fridlefstad.........
|
378
|
1 1,284
|
|
|
Sillhöfda.........
|
361
|
Torslanda..........
|
118
|
} 1,311
|
Rödeby..........
|
545
|
1
|
Ockerö..........
|
1,193
|
|
|
|
Säfve............
|
286
|
1 1
|
Listers och Bräkne kontrakt.
|
|
|
Backa...........
Björlanda.........
Kungälfs stad........
|
223
188
|
697
|
Karlshamns stad.......
|
1,748
|
1,748
|
319
|
1
I
|
Asarnm...........
|
1.226
|
} 1,424
|
Rödbo...........
|
88
|
^ 583
|
Ringamåla.........
|
198
|
Ytterby..........
|
176
|
1
|
Hällaryd..........
Arvd...........
|
481
408
|
} 889
|
Kareby...........
Romelanda........
|
197
295
|
}> 492
|
Bräkne-Hoby.........
|
798
|
| 1,059
|
Torsby...........
|
351
|
I
|
Öljehult..........
|
261
|
Harestad.........
|
114
|
} 591
|
Mörrum...........
|
712
|
| 785
|
Lycke......-.....
|
126
|
1
|
Elleholm.........
|
73
|
Marstrands stad.......
|
450
|
450
|
Mjällby...........
|
1,067
|
1,067
|
Solberga..........
|
325
|
1
|
Gammals torp.........
|
306
|
}• 482
|
Jörlanda.........
|
201
|
1 658
|
Ysane...........
|
176
|
Hålta...........
|
132
|
I
|
Jämshög...........
|
692
|
692
|
Spekeröd ..........
|
181
|
| 368
|
Kyrkhult..........
|
617
|
617
|
Ocklum..........
|
187
|
Sölvesborgs stad .......
|
517
|
j. 590
|
Hjärtum...........
|
414
|
| 693
|
Sölvesborgs landsförsamling.
|
73
|
Västerlanda........
|
279
|
8. Göteborgs stift.
|
|
|
Alfsyssels norra kontrakt.
|
|
|
Domprosteriets södra
|
|
|
Ödsmål...........
|
236
|
}■ 476
|
kontrakt.
|
|
|
Norum..........
|
240
|
j Göteborg:
Gustavi domkyrkoförsamling .
Kristine församling.....
|
l S)
|
2)
|
Forshälla..........
Resteröd.........
Ljung..........
Grinneröd.........
|
348
98
298
119
|
| 863
|
Haga > .....
Masthuggs > .....
|
29,488
|
29,488
|
Uddevalla stad........
|
2,507
|
I
|
|
|
Bäfve...........
Lane-Ryr.........
|
176
261
|
- 2,944
|
Orgryte...........
Landvetter.........
|
2,671
254
|
2,671
|
|
Skredsvik..........
Herrestad.........
|
218
179
|
1 444
|
Härryda..........
Partille..........
|
201
610
|
}• 1,065
|
Högås...........
Bokenäs ...........
|
47
123
|
I
j. 187
|
Fässberg..........
|
1,570
|
1
|
Dragsmark........
|
64
|
Kållered.........
|
135
|
^ 1,988
| 1,053
|
|
|
|
Råda...........
Västra Frölunda.......
|
283
813
|
Orust och Tjärna kontrakt.
|
|
|
Askim..........
|
240
|
Tjörns pastorat:
|
|
|
Nya Varfvet.........
|
124
|
124
|
Stenkyrka.........
|
1,211
|
|
|
Styrsö ...........
|
901
|
901
|
Klöf vedal.........
|
363
|
i 2,099
|
Lundby (num. till Göteborg) .
|
2,815
|
| 2,903
|
Valla...........
|
314
|
Tufve...........
|
88
|
Klädesholmen.......
|
211
|
1
|
207
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet
|
ling.
|
|
Antal röstberättigade
|
enskilda
|
personer
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
försam-
|
pastoratet.
|
ling.
|
|
församlingens namn.
Församlingens namn.
Morlanda.........
Käringön........
Mollösund........
Gullholmen.......
Skaftö.........
Fiskebäckskil......
Grundsund........
Tegneby..........
Röra..........
Ståla ..........
Myckleby.........
Långelanda.......
Torp..........
Vikornas södra kontrakt.
Foss...........
Håby..........
Svarteborg.......
Bro............
Brastad .........
Lyse..........
Lysekils stad.......
Tossene..........
Askum.........
Bärfendal........
Kungshamn.......
K ville..........
Bottna.........
Svenneby ........
Krokstad.........
Hede..........
Sanne ..........
Vikornas norra kontrakt.
Tanum..........
Lur...........
Skee...........
Tjärnö .........
Strömstads stad.....
Näsinge..........
Kogdal.........
Lommeland.......
Nafverstad........
Mo...........
Domprosteriets norra kon¬
trakt.
Stora Lnndby.......
Skallsjö.........
Lerum.........
833
184
352
241
433
202
277
382
307
258
287
244
292
004
117
327
345
438
844
931
1,250
786
71
725
910
113
242
396
174
132
1,162
310
913
479
694
196
303
166
439
172
213
189
334
2,522
947
823
| 1,048
j 1,627
931
| 2,832
| 1,265
| 702
} 1,472
2,086
665
| 611
736
Angered..........
Bergjum........
Starrkärr .........
Kilanda.........
Nödinge.........
Östad...........
Skepplanda........
S:t Peter........
Tunge..........
Ale-Sköfde.........
Hålanda.........
Romeled..........
Fors..........
Upphärad........
Asbräcka .........
Fuxerna.........
Marks och Bollebygds kon¬
trakt.
Sätila...........
Hysna..........
Seglora ..........
Frisla..........
Kinnarumma.......
Skepphult........
Örby...........
Kinna..........
Berghem..........
Haj om.........
Surteby med Kattunga . . .
Foutskäl........
Tostared .........
Istorp ...........
Öxnevalla........
Horred.........
Kungsäter.........
Gunnarsjö........
Grimmared.......
Karl Gustaf.......
Torestorp.........
Öxabäck.........
Ellekulla........
Bollebygd.........
Björketorp ........
Töllesjö.........
Kinds kontrakt.
Mjijbäck..........
Älfsered.........
Holtsljunga.......
208
188
419
85
434
143
345
147
107
213
132
85
271
200
35
486
357
193
224
278
428
104
338
232
109
146
101
123
62
126
92
114
61
74
58
92
118
180
81
400
267
227
103
85
144
396
938
143
599
345
. 1,077
| 550
| 1,034
| 570
J. 255
| 286
| 332
1 285
379
894
332
208
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
Ung.
|
|
|
ling.
|
Svenljunga.........
|
19S
|
i
|
Yärö...........
|
412
|
| 463
|
Örsås...........
|
152
|
|
Stråvalla.........
|
Öl
|
Refvesjö..........
|
36
|
V 544
|
Veddige...........
|
195
|
|
|
Redslared.........
|
70
|
|
Ås............
|
168
|
1 430
|
Ullasjö..........
|
88
|
|
Sällstorp.........
|
67
|
Sexdräga ..........
|
186
|
|
|
|
Roasjö..........
Ljushult.........
|
65
138
|
■ 466
|
Varbergs kontrakt.
|
|
|
Hillared..........
|
77
|
|
Hvalinge.........
|
122
|
]
|
Länghem..........
|
127
|
|
Stamnared.........
|
63
|
1 358
|
Dannike..........
|
77
|
■ 345
|
Sköllinge.........
|
119
|
Månstad..........
|
70
|
Noslin ge..........
|
54
|
|
Södra Asarp........
|
71
|
|
Varbergs stad........
|
1,325
|
1,325
|
Gällstad...........
|
185
|
|
Lindberg ..........
|
234
|
Södra Säm........
|
50
|
|
Torpa...........
|
84
|
| 318
|
Grönahög.........
|
91
|
613
|
Träslöf...........
|
313
|
313
|
Tvärred..........
|
177
|
Hnnnestad..........
|
126
|
| 175
|
Marbäck.........
|
76
|
|
Gödestad.........
|
49
|
Finnekumla........
|
34
|
|
Grimeton..........
|
55
|
} 222
|
Dalstorp...........
|
no
|
|
Rolfstorp.........
|
167
|
Hulared..........
|
23
|
386
|
Tvååker...........
|
372
|
| 500
|
Nittorp..........
|
100
|
Spannarp .........
|
128
|
Ölsremma.........
|
52
|
|
|
|
Ljungsarp .........
Tranemo..........
|
101
227
|
1
j
|
Falkenbergs kontrakt.
|
|
|
Måssebo..........
|
101
|
1 554
|
Mornp............
|
385
|
385
|
Ambjörnarp........
|
121
|
Falkenbergs stad.......
|
834
|
} 1,023
|
Sjötofta..........
|
105
|
1
|
Skrea...........
|
189
|
Kalf............
|
129
|
|
Vinberg...........
|
239
|
J- 607
|
Håksvik.........
|
92
|
396
|
Stafsinge.........
|
368
|
Mårdaklef.........
|
93
|
Ljungby...........
|
251
|
| 352
|
Östra Frölunda......
|
82
|
1
|
Alfshög..........
|
101
|
|
|
|
Sibbarp ...........
|
121
|
j. 153
j
|
Fjäre och Viske kontrakt.
|
|
|
Dagsås..........
|
32
17fi
|
Tölö............
|
204
|
1
|
Köinge..........
|
85
|
\ 322
|
Lindome..........
|
603
|
[ 1,010
|
Svartrå..........
|
61
|
\
|
Älfsåker..........
|
203
|
Fagered...........
|
102
|
|
|
Vallda...........
|
293
|
[ 608
|
Källsjö..........
|
60
|
} 246
|
Släp...........
|
315
|
Ullared..........
|
84
|
)
|
Onsala...........
|
444
|
444
|
Gällared...........
|
145
|
}■ 316
|
Knngsbacka stad.......
Hanbals.........
|
224
94
|
[ 318
|
Gunnarp.........
|
171
|
Fjärås ...........
Förlanda........
|
355
131
|
\ 486
|
Halmstads kontrakt.
|
|
|
Ölmevalla..........
|
165
|
\ 248
|
Drängsered.........
|
205
|
\ 318
|
Landa...........
|
83
|
Krogsered.........
|
113
|
Frillesås.........
|
139
|
|
Vessige...........
|
160
|
\ 213
|
Gällinge..........
|
82
|
} 276
|
Askome..........
|
53
|
Idala...........
|
55
|
1
|
Abild............
|
61
|
61
|
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
”
|
hng.
|
|
|
ling.
|
|
i Arstad...........
|
226
|
| 335
|
Åby.............
|
322
|
| 614
|
Asige...........
|
109
|
Bäckcbo ..........
|
292
|
. Slöinge...........
|
175
|
| 343
|
Förlösa......
|
182
|
182
|
Eftra...........
|
168
|
K ristvalla..........
|
184
|
184
|
Getingc...........
|
164
|
j- 253
} 513
|
|
|
Refvinge.........
j Harplinge..........
|
89
426
|
Stranda kontrakt.
|
|
|
Steninge..........
|
87
|
Ålem............
|
687
|
687
|
Söndrum..........
|
330
|
}■ 381
|
Mönsterås..........
|
392
|
| 648
|
Vapnö...........
|
51
|
Mönsterås köping.....
|
256
|
Halmstads stad.......
|
3.077
|
|
|
Döderhnlt..........
|
625
|
| 2,122
|
Öfraby..........
|
52
|
\ 3,189
|
Oskarshamns stad.....
|
1.497
|
Holm...........
|
60
|
|
|
|
| Slättåkra..........
Kvibille..........
|
447
83
|
| 530
|
Handbörds kontrakt.
|
|
|
! Tornp............
|
520
|
| 620
|
Högsby...........
|
519
|
| 669
|
Kinnared.........
|
100
|
Fågelfors.........
|
150
|
|
|
|
Långemåla..........
|
166
|
166
|
Laholms kontrakt.
|
|
|
Fagerhnlt..........
Kråksmåla..........
|
327
224
|
327
224
|
Bredared..........
|
303
|
303
|
Fliseryd...........
|
328
|
328
|
Enslöf...........
|
466
|
466
|
|
1
|
I Snöstorp...........
|
464
|
| 571
| 242
|
Södra Möre kontrakt.
|
|
1
|
Trönninge.........
Eldsberga ..........
Tönnersjö.........
Laholms stad........
|
107
125
117
445
|
Ljungby ...........
Hossmo..........
S:t Sigfrid........
|
457
74
113
|
1 644!
|
Laholms landsförsamling . .
Veinge...........
Tjärby ..........
Knäred...........
Renneslöf..........
.. Ysby...........
Ostra Kamp.........
Skummeslöf........
Hasslöf...........
Våxtorp..........
|
352
461
144
399
298
124
184
in
107
392
343
|
| 797
| 605
399
| 422
} 295
| 499
\ 527
|
Mortorp...........
Oskar...........
Arby............
Hagby..........
Karlslunda........
Halltorp...........
Våxtorp..........
Söderåkra ..........
Torsås...........
Gullabo..........
Vissefjärda.........
|
225
223
166
138
191
127
85
567
693
304
773
|
} 448 1
| 495
| 212
567
\ 997
773
|
Fagerhet.........
|
184
|
Madesjö...........
|
879
|
1
|
|
Nybro köping.......
|
159
|
\ 1.238
|
|
|
|
Örsjö...........
|
200
|
1
|
9. Kalmar stift.
|
|
|
Ölands norra kontrakt.
|
|
|
Norra Möre kontrakt.
|
|
|
Böda............
|
251
|
251
|
|
|
|
Högby ...........
|
352
|
352
|
Kalmar stad.........
|
2.705
|
} 2,751
|
Källa............
|
118
|
118
|
Kalmar landsförsamling. . .
|
46
|
Persnäs...........
|
260
|
\ 424
|
Dörby............
|
102
|
| 216
|
Föra...........
|
164
|
Kläekeberga ........
|
114
|
Löt............
|
104
|
\ 203
|
Ryssby...........
|
371 |
|
371
|
Alböke .........
|
99
|
2549 07. Prästvalskommitterades bet.
27
210
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade!
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer j
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
iaom
|
|
hvarje
|
inom j
|
|
försum-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.!
1
|
|
ling.
|
|
|
ling.
|
Köping...........
|
249
|
t. 090
|
Alf dals kontrakt.
|
|
|
Ekby...........
Borgholms stad.......
|
43
257
|
257
|
Ekshärad..........
Norra Råda.........
|
730
1.309
|
7:10
l
|
Ölands Medel-kontrakt.
|
|
|
Sunnemo .........
|
194
|
1 1,640
|
|
|
Gustaf Adolf.......
|
137
|
Repplinge..........
Högsrum.........
Gärdslösa..........
|
119
no
258
109
|
| 229
}. 367
|
Norra Ny..........
Nyskoga..........
Dalby............
Södra Finnskoga .......
|
338
66
396
125
|
| 404
396
} 243
|
Långlöt...........
|
105
|
105
|
Norra Finnskoga......
|
118
|
Runsten...........
Norra Möckleby.......
|
140
134
|
140
134
|
Visminis kontrakt.
|
|
|
Torslunda..........
|
236
|
236
|
Karlskoga..........
|
2,564
|
2,564 1
|
Glömminge.........
|
155
|
j. 304
|
Bjurtjärn..........
|
254
|
254
|
Ålgutsmm.........
|
149
|
Visnum...........
|
470
|
| 594
|
Sandby ...........
|
86
|
| 160
83
|
Visnums-Kil........
|
124
|
Gårdbv..........
Vicklebv..........
|
74
83
|
Kristinehamns stad......
Varnum..........
|
1,664
361
|
| 2,025
|
|
|
|
Rudskoga..........
|
277
|
} 672
|
Ölands södra kontrakt.
|
|
|
Nysund..........
Södra Råda (se Skara stift). .
|
395
|
Resmo............
|
86
|
I
|
|
|
Mörbylånga........
|
95
|
\ 225
|
Nyeds kontrakt.
|
|
'
|
Mörbylånga köping.....
Kastlösa...........
Hulterstad..........
|
44
129
139
106
|
1
129
) 245
|
Filipstads stad.......
Färnebo..........
Nordmark..........
|
997
890
462
|
!
j- 1.887
462
|
Smedby...........
Södra Möckleby......
Segerstad..........
|
74
262
78
|
}• 336
78
|
Ramen...........
Gåsborn...........
Brattfors..........
Vase............
Östra Fågelvik.......
|
402
168
163
581
335
|
402
168
163
|
Gräsgård..........
|
116
|
116
|
j. 916
|
Yentlinge.........
|
86
|
}• 136
|
Alster............
Nyed............
|
211
773
|
211
j- 893
|
|
|
|
Älfsbacka.........
|
120
|
10. Karlstads stift
|
|
|
Ölme............
|
282
|
282
|
|
|
Kroppa...........
|
550
|
| 681
|
Kils kontrakt.
|
|
|
Lungsund.........
|
131
|
Karlstads stad........
|
3,139
|
| 3,287
|
Fryksdals kontrakt.
|
|
|
Karlstads landsförsamling
|
148
|
Sunne............
|
1,599
|
1,599
|
Stora Kil..........
|
661
|
}• 1,251
|
Gräsmark..........
|
621
|
621
|
Frykerud.........
|
590
|
Östra Emtervik.......
|
386
|
386
|
Ullerud:
|
|
|
Västra Emtervik.......
|
341
|
341
|
Öfre Ullerud........
|
442
|
1
|
Frvksände ..........
|
860
|
|
|
Nedre Ullernd.......
|
612
|
^ 1,967
|
Lysvik..........
|
578
|
1 1,817
|
Ransäter.........
|
913
|
Hvitsand.........
|
244
|
Grafva...........
|
1.433
|
1.433
|
Lekvattnet........
|
135
|
1
|
Hamma ro..........
|
301
|
301
|
.Östmark...........
|
591
|
591
|
211
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam¬
ling.
|
inom
pastoratet.
|
Församlingens namn.
|
inom
hvarje
försam¬
ling.
|
inom
pastoratet.
|
Jösse kontrakt.
Arvika.........
Arvika köping .....
! Älgå.........
Ny..........
Gunnarskog.......
Bogen .........
Kola..........
Järnskog .......
j Skillingemark.....
Eda...........
Brunskog ........
Boda.........
Mangskog.......
Nordmarks kontrakt.
\ Holmedal........
Karlanda.......
Töcksmark......
Östervallskog.....
Västra Fågelvik . . . .
i Blomskog........
Trankil........
Torrskog.......
Vår vik........
j Sillernd.........
Gillbergs kontrakt.
Gillberga........
Långserud.......
Kila..........
Tveta.........
Svanskog .......
j Stafnäs .........
Värmskog.......
Högernd........
Glafva .........
694
889
952
255
737
29
539
655
215
1,131
649
329
311
| 2,090
j. 766
1 1,389
’ 1,131
i 1,289
479
482
411
265
248
421
230
284
252
596 i
484 i
1,885
1.187
596
484
323 1
409 f
326
218
308
466
284
155
462
732
852
905
462
By.....
Sellie köping
Bro ....
Södra Ny .
Hnggenäs .
Millesvik . .
Botilsäter .
Eskilsäter .
Ölsernd . .
Norra Dals kontrakt.
Steneby.........
Ödsköld........
Tisselskog.......
Backe.........
Ärtemark........
Edsleskog........
Laxarby.......
Mo . ........
Fröskog ........
Tössö..........
Tydie.........
Animskog........
Amåls stad.......
Amåls landsförsamling .
Södra Dals kontrakt.
Ör...........
Holm.........
Dalskog........
Skållerud.......
Gnnnarsnäs......
Järn.........
Bolstad.........
Grinstad........
Gestad........
Erikstad........
Frändefors........
Brålanda.......
Sundals-Ryr......
313
375
136
99
82
65
119
136
no
: 1,005
430
925
680
837
265
261
1.126
360
395
228
296
122
115
223
278
267 '
137
706
373
218
1,516
905
1.297
Nors kontrakt.
Västra Dals kontrakt.
Nor . . . .
Grams
Ed . . .
Segerstad
Borgvik .
463
|
I
|
HögBäter..........
|
245 1
|
494
|
|
Järbo ...........
|
204
|
430
|
> 1,712
|
Rennelanda........
|
121 >
|
102
|
Lerdal..........
|
134
|
223
|
1
|
Råggärd..........
|
126 J
|
212
Församlingens namn.
Antal röstberättigade
i enskilda personer
inom
hvarje
| försam-
I Ung.
Antal röstberättigade,
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
istoratet
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
|
ting.
|
|
1,089
|
Ångermanlands sydvästra
|
|
|
kontrakt.
|
|
|
|
Sollefteå...........
|
438
|
i
|
468
|
Sollefteå köping......
|
351
|
1 1,220
|
|
Kuttra..........
|
209
|
447
|
Ed..........
|
222
|
]
|
|
Långsele......
|
397
|
}• 648
|
173
|
Graninge.........
|
251
|
|
Boteå............
|
362
|
|
|
|
Styrnäs ..........
|
325
|
1 1,045
|
|
Öfver-Lännäs.......
|
209
|
|
Sånga...........
|
149
|
j
|
|
Resele............
|
356
|
356
|
|
Helgum...........
|
436
|
436
|
2,273
|
Ångermanlands nordvästra
|
|
|
1,111
|
kontrakt.
|
|
|
577
|
Nätra.....
|
869
|
869
|
241
|
Sidensjö ...........
|
369
|
369
|
|
Skorped...........
|
372
|
372
|
|
Anundsjö..........
|
984
|
984
|
|
Mo.............
|
354
|
354
|
|
Björna ...........
|
318
|
318
|
1,038
|
Ånger manlands nordöstra
|
|
|
448
|
kontrakt.
|
|
|
1,022
|
Själevad...........
|
1,176
|
| 1,926
1,075
|
1,041
1,927
|
Örnsköldsviks stad.....
Arnäs............
|
750
1,075
|
Gideå ............
|
483
|
} 742
|
978
|
Trehörningsjö.......
|
259
|
|
Grundsunda.........
|
757
|
757
|
529
|
|
|
|
1,229
|
Medelpads östra kontrakt.
Ljustorp ..........
|
422
|
j
|
|
Hässjö..........
|
706
|
J 1,438
|
|
Tvnderö..........
|
310
|
|
Skön............
|
2,653
|
2,653
|
283
|
Ainö............
|
1.548
|
1,548
|
374
|
Timrå...........
|
1,335
|
1,335
|
663
|
Sundsvalls stad.......
|
4,044
|
4,044
|
Indal............
|
591
|
591
|
634
|
Indals-Liden.........
Holm...........
|
613
276
|
} 889
|
447
|
Njurnnda ..........
|
1.929
|
1.929
|
Dals-Ed
Nössemark
Håbol . . .
Töftedal . .
Färgelanda ,
Ödeborg . .
Rölanda . . .
Gesäter . ,
Torp . . . .
Yalbo-Ryr.
11. Härnösands stift.
Ångermanlands södra kon■
trakt.
Härnösands stad......
Säbrä ...........
Stigsi ö..........
Yiksjö.........
Häggdånger........
Ångermanlands östra kon
trakt.
Nordingrå.........
Ullånger.........
Vibyggerå.........
Nora...........
Skog..........
Bjärtrå..........
Gudmundrå........
Högsjö..........
Hemsö.........
Torsåker.........
Dal...........
Ytter-Lännäs........
Ångermanlands västra kon¬
trakt.
Ådals-Liden........
Jnnsele..........
Ramsele..........
Edsele..........
Bodum..........
Fjällsjö.........
Tåsjö...........
1.111
283
374
432
231
263
371
447
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
|
Antal röstberättigade
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
!
|
hvarje
försam-
Ung.
|
inom
pastoratet.
|
|
hvarje j inom
försam- (pastoratet,
ling. i
|
Medelpads västra kontrakt.
Selånger...........
Sättna...........
Torp............
Borgsjö...........
Stöde............
Tima............
Attmar...........
Hafverö...........
Jämtlands norra kontrakt.
Hammerdal........
Gåxsjö.........
Ström...........
Alanäset .....
Lit............
Kyrkås.........
Häggenås........
Rödön...........
Näskott.........
Ås
Föllinge . .
Laxsjö .
Betagen .
Frostviken
Jämtlands östra kontrakt.
Refsund..........
Sandsjö..........
Bräcke ..........
Bodsjö..........
Nyhem..........
Brunflo...........
Marieby..........
Lockne..........
Östersunds stad......
Näs.............
Hackås..........
Sunne............
Norderön.........
Frösön...........
Ragunda ..........
Hällesjö...........
Hås jo...........
Fors............
Stugan ...........
Borgvattnet........
480
336
1.053
1,161
739
599
433
394
701
159
808
254
608
116
401
538
242
219
270
386
148
142
331
513
341
416
220
163
832
130
355
1,929
198
245
247
79
501
659
252
209
344
327
119
480
336
1.053
1,161
739
599
433
394
| 860
J. 1,062
| 1,125
| 1,269
1 676
331
1,653
Jämtlands södra kontrakt.
Berg...........
Åsarue.........
Klöfsjö.........
Rätan..........
Sveg...........
Älfros..........
Linsell.........
Hede...........
Venidalen........
Tännäs .........
Storsjö.........
Lillhärdal.........
Ytter-Hogdal.......
Öfver-Hogdal......
Jämtlands västra kontrakt.
Oviken..........
Myssjö.........
Undersåker........
Mörsill.........
Åre...........
Kall..........
Alsen...........
Mattmar.........
Offerdal ..........
Hallen . . . . _... .
Marbv . . . ......
12. Luleå stift.
|
Västerbottens södra kontrakt.
Jsordmaling........
|
1,747
|
1.747
|
|
Bjurbolm.........
|
574
|
574
|
3,246
|
Umeå stad..........
|
1.164
|
1,164
|
Umeå landsförsamling ....
|
3.236
|
3,236
|
|
Säfvar ...........
|
581
|
581
|
443
|
Vännäs...........
|
894
|
894
|
|
Degerfors..........
|
1.004
|
1,004
|
326
|
Bvgdeå...........
|
1,054
|
1,054
|
501
659
461
|
Västerbottens norra kontrakt.
Nvsätra...........
|
557
|
557
|
Löfånger..........
|
702
|
702
|
344
|
Skellefteå landsförsamling . .
|
3.832
|
| 4,155
|
446
|
Skellefteå stad.......
|
323
|
Bvske............
|
1.654
|
1.654
|
350
235
532
262
521
329
491
266
652
326
no
890
927
914
364
483
585
1,644
757
652
436
214
|
Antal röstberättigade
|
|
Antal röstberättigade!
|
|
enskilda
|
personer
|
|
enskilda
|
personer !
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje
|
inom
|
|
hvarje j
|
inom
|
|
försam-
|
pastoratet.
|
|
försam-
|
pastoratet.!
|
|
Lag.
|
|
|
ling.
|
|
Norsjö...........
Jörn............
|
711
611
|
711
611
|
13. Visby stift.
|
|
|
Burträsk..........
|
1,159
|
1,159
|
Norra kontraktet.
|
|
|
Norrbottens södra kontrakt.
|
|
|
Visby stad.........
Visby landsförsamling . . .
|
2.281
' 29
|
j- 2,310
|
Piteå, landsförsamling ....
|
3,298
|
3,298
|
Källunge..........
|
50
|
J. 125 '
|
Piteå stad..........
|
769
|
769
|
Vallstena.........
|
75
|
Älfsby...........
|
1,028
|
1,028
|
Fole............
|
81
|
j. 161
|
Neder-Luleå.........
|
2,727
|
2,727
|
Lokrume.........
|
80
|
Luleå stad.........
|
2,582
|
2,582
|
Barlingbo..........
|
76
|
j. 155 j
|
Neder-Kalix.........
|
2,644
|
2,644
|
Ekebv...........
|
79
|
Öfver-Luleå.........
|
2,149
|
2,149
|
Follingbo..........
|
78
|
>■ 114
|
Edefors...........
|
440
|
440
|
Akebäck..........
|
36
|
Råneå............
|
1.321
|
1,321
|
Endre............
|
64
|
} no1
|
|
|
Hejdeby..........
|
46
|
Norrbottens norra kontrakt.
|
|
|
Västkinde..........
|
125
|
} 183 :
| 144
J- 275
j> 224
|
Öfver-Kalix.........
Öfver-Torneå........
Korpilombolo.......
Hietaniemi •........
Neder-Torneå........
Haparanda stad......
|
581
356
116
259
512
342
|
581
j. 472
259
| 854
|
Bro............
Martebo...........
Lummelunda........
Stenkyrka..........
Tingstäde.........
Hangvar...........
Hall
|
58
69
75
172
103
162
62
|
Paj ala...........
Tärendö..........
Karl Gustaf.........
|
o23
166
308
|
| 689
308
|
Fårö............
Rute............
Bunge...........
|
242
102
in
|
242
1 279
|
Lappmarkens första kontrakt.
|
|
|
Fleringe..........
Lärbro...........
|
66
254
|
1
}■ 371
|
Lycksele..........
|
1.229
|
1.229
|
Hellvi...........
|
117
|
Örträsk...........
|
193
|
193
|
Othem...........
|
262
|
| 383
|
Fredrika..........
|
278
|
278
|
Boge...........
|
121
|
Åsele............
|
904
|
904
|
Hejnum...........
|
63
|
| 107
|
Dorotea...........
|
596
|
596
|
Bäl............
|
44
|
Vilhelmina.........
|
852
|
852
|
|
|
|
Lappmarkens andra kontrakt.
|
|
|
Medel-kontraktet.
|
|
|
Arvidsjaur..........
Malå............
Arjepluog..........
Stensele ...........
Tärna............
Sorsele...........
|
848
300
293
494
181
459
|
848
300
293
494
181
459
|
Sanda............
Västergarn.........
Mästerby.........
Eskelhem..........
Tofta...........
Stenhumla..........
Västerhejde........
Träkumla.........
Vall............
|
202
100
107
164
125
84
63
|
j 409
| 289
i 210
|
Lappmarkens tredje kontrakt.
|
|
|
63
76
|
1
| 149
|
Jockmock medKvickjocks kapell
|
766
|
766
|
Hogrän..........
|
73
|
Gällivare..........
|
2,475
|
2,475
|
Atlingbo..........
|
51
|
51
|
1 Juckasjärvi.........
|
1.431
|
1,431
|
Roma............
|
106
|
( *»,
|
1 Karesuando (Enontekis)....
|
68
|
68
|
Björke ..........
|
74
|
|
Antal röstberättigade
|
|
Vntal röstberättigade
|
1
|
enskilda personer
|
|
enskilda personer
|
Församlingens namn.
|
inom
|
|
KörMiml i agens namn.
|
inom
|
|
|
hvarje i
|
inom
|
|
hvarje
|
inom
|
|
försam-
|
mstoratet.
|
|
försam- ipastoratet.
|
i
|
ling. ,
|
|
|
bug. |
|
|
Dalhem...........
|
119
|
|
När.............
|
195 jl Q| IT,
|
Ganthem.........
|
(53
|
\ 251
|
Lan............
|
ilo
|
i
|
Halla...........
|
69
|
I
|
Bars............
|
176
|
j. 325
|
Hörsne med Bara......
|
107
|
107
|
Stånga ..........
|
149
|
Gothem...........
Norrlanda.........
|
159
71
|
j- 230
|
Rone............
Eke............
|
219
57
|
[ 276
|
Östergarn..........
|
166
|
|
Alfva............
|
95
|
1 294
|
Ardre...........
|
96
|
\ 366
|
Hemse..........
|
199
|
|
Gammelgarn........
|
104
|
I
|
Hablingbo..........
|
120
|
| 200
|
Kräklingbo.........
|
93
|
I
|
Slite...........
|
80
|
Ala............
|
60
|
225
|
Hafdhem..........
|
156
|
j> 247
|
Angå...........
|
72
|
1
|
Näs............
|
91
|
Sjonhem...........
|
78
|
\ 118
|
G rötlingbo..........
|
165
|
J. 243
|
Viklan ..........
|
40
|
Fide...........
|
‘o
|
Vånge............
|
135 !
|
i 272
|
Öja.............
|
213,
|
j. 281
|
Buttle...........
|
83
|
Hamra..........
|
68
|
Guldrupe.........
|
54
|
!
|
Yamlingbo..........
|
|
| 227
|
Hej de............
|
128
|
j. 268
|
Sundre..........
|
53
|
Väte...........
|
140
|
|
|
|
Klinte...........
|
271
|
| 398
|
|
|
|
Frej el...........
|
127
|
14. Stockholms stad.
|
|
|
Södra kontraktet.
|
|
|
Storkyrkoförs.........
|
3,881
|
3,881
|
|
|
|
Klara förs..........
|
5,552
|
5,552
|
Eksta............
|
145
|
| 216
|
Jakobs förs..........
|
}2) 10,183
|
*) 10,183
|
j Sproge ..........
|
71
|
Jobannes förs.........
|
1 Levede...........
|
120
|
j 164
|
Maria Magdalena förs.....
|
11,255
|
11,255
|
Gerum..........
|
44
|
Katarina förs.........
|
12,312
|
12,312
|
i Fardhem..........
|
93
|
)
|
Ulrika Eleonora förs......
|
10,023
|
10,023
|
Linde ...........
|
59
|
\ 212
|
Hedvig Eleonora förs.....
|
1
|
|
Loj sta..........
|
60
|
1
|
Oscars förs..........
|
j2) 19.048
|
3) 19,048
|
Garde ............
|
i 132
|
| 265
|
Engelbrekts förs........
|
|
Etelhem..........
|
133
|
Adolf Fredriks förs......
|
i
|
|
Älskog...........
|
in
|
l 188
|
Gustaf Vasa förs.......
|
}») 15.269
|
2) 15,269
|
Lye............
|
„77
|
St. Matteus förs........
|
1
|
|
Alun* 1. Uppgifterna äro hämtade ur statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år
1904 rörande kommunala rösträtten. Bland enskilda personer äro enligt nämnda berättelse upptagna
äfven sterbhus och oskiftade bon. Däremot hafva uteslutits menigheter samt aktiebolag och andra bolag,
eller öfverhufvud juridiska personer. För att erhålla antalet å kyrkostämma röstberättigade enskilda
personer har man att från det i tabellen angifna antalet afdraga främmande trosbekännare och de som
anmält sig till utträde ur svenska kyrkan. De sålunda å kyrkostämma röstberättigade skulle efter kom-
mitterades förslag äga rösträtt jämväl vid prästval med följande inskränkningar. Rösträtt tillkommer ej
den, som, ehuru i församlingen påförd bevillning, icke är där mantalsskrifven, den som. fastän bosatt i
territoriell församling, är medlem af en icke territoriell församling, minderårig omyndig samt den. som
ej för egen del är å kyrkostämma röstberättigad.
2it;
„„ . Ajun. 2. Församlingar ntbrutna efter år 1904 till särskilda pastorat hafva i tabellen upptagits
lor sig. Uppgift saknas om antalet kommunalt röstberättigade enskilda personer i de särskilda försam¬
lingarna i Norrköping, Malmö och Göteborg äfvensom i de församlingar, uti hvilka Jakobs och Johannes
Hedvig Eleonora och Adolf Fredriks pastorat efter år 1904 uppdelats. För dessa församlingar har i
sammandraget beräknats så stort antal kommunalt röstberättigade enskilda personer, som därå skulle
be p,pa. ie/tcr , jämförelse med deras hela invånareantal vid den tid tabellerna afse. Antalet kommunalt
röstberättigade enskilda personer i ett pastorat utgör lägst 38 och, med bortseende från Hedvig Eleonora
och Adolf Fredriks pastorat, högst 12,312.
2549 of. Prästvahkommitterades bet.
S a in in a n d r a g.
Stift.
|
Antal
pasto¬
rat.
|
|
Antal kommunalt röstberättigado
|
enskilda personer inom pastoraten.
|
|
Under
100.
|
100—
200.
|
200—
300.
|
300-
400.
|
400—
500.
|
500-
1,000.
|
1,000-
1,500.
|
1,500-
2,000.
|
2,000— 3,000— 4.000-
3,000. ! 4.000. 5,000.
1 i
|
Öfver
5.000.
|
; Uppsala.........
|
171
|
16
|
50
|
24
|
15
|
11
|
27
|
15
|
5
|
5
|
1
|
|
2
|
Linköpings........
|
149
|
22
|
51
|
20
|
17
|
10
|
19
|
4
|
1
|
2
|
3
|
—
|
1
|
i Skara..........
|
124
|
2
|
26
|
35
|
16
|
14
|
21
|
(
|
1
|
1
|
|
1
|
—
|
Strängnäs........
|
107
|
7
|
|
26
|
14
|
11
|
15
|
4
|
3
|
2
|
— !
|
—
|
->
|
i Västerås.........
|
104
|
11
|
13
|
9
|
9
|
11
|
22
|
12
|
8
|
6
|
0
|
1
|
—
|
Växjö..........
|
96
|
-
|
9
|
22
|
13
|
12
|
35
|
3
|
1
|
|
—
|
1
|
—
|
Lunds ..........
|
240
|
5
|
28
|
43
|
52
|
27
|
56
|
12
|
4
|
5
|
1
|
5
|
|
Göteborgs.........
|
in
|
i
|
5
|
11
|
23
|
12
|
32
|
11
|
2
|
9
|
2
|
1
|
*>
|
Kalmar..........
|
45
|
2
|
n
|
11
|
7
|
3
|
8 .
|
1
|
—
|
2
|
— ;
|
—
|
—
|
Karlstads.........
|
61
|
|
3
|
6
|
4
|
8
|
18
|
It)
|
8
|
3
|
1
|
— 1
|
—
|
Härnösands ........
|
73
|
_
|
-
|
8
|
12
|
10
|
24
|
15
|
6
|
2
|
1
|
1
|
—
|
Luleå..........
|
46
|
i
|
2
|
3
|
2
|
4
|
16
|
8
|
2
|
f>
|
2
|
1 i
|
—
|
Visby..........
|
44
|
1
|
14
|
21
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
— :
|
—
|
—
|
Stockholms stad......
|
13
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3 i
|
— i
|
10
|
Summa
|
1,384
|
m
|
*235
|
288
|
190
|
134
|
*293
|
10*2
|
41
|
43
|
15
|
11
|
1
11>
|
218
Tab. 2.
Antal röstberättigade och röstande vid prästval i Uppsala, Skara och Västerås stift
under tiden 1 maj 1901—30 april 1906.
Regala kyrkoherdetjänster.
|
Konsistoriella kyrkoherde^ änster.
|
Komministers- och kapellpredikants-
tj änster.
|
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Uppsala stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alfta.....
|
833
|
84
|
10
|
Almunge ....
|
204
|
114
|
56
|
Alanda.....
|
512
|
80
|
16
|
Enköping . . .
|
1,406
|
137
|
10
|
Enånger ....
|
1,108
|
142
|
13
|
Bollnäs (Annefors
|
|
|
|
Galle......
|
6,278
|
521
|
8
|
Estuna.....
|
187
|
108
|
58
|
och Katrinebergs
|
|
|
|
Simtuna ....
|
307
|
61
|
20
|
Forsa.....
|
908
|
153
|
17
|
kapell) ....
|
1,262
|
46
|
4
|
Skepptuna . . .
|
125
|
52
|
42
|
Fresta.....
|
142
|
62
|
44
|
Bälinge ....
|
246
|
84
|
34
|
Tillinge ....
|
244
|
53
|
22
|
Frösthult . . .
|
129
|
56
|
43
|
Delsbo.....
|
1,252
|
139
|
11
|
Torstnna ....
|
202
|
39
|
19
|
Gnstafsberg. . .
|
659
|
143
|
22
|
Ekeby.....
|
240
|
40
|
17
|
|
|
|
|
Harbo.....
|
169
|
34
|
20
|
Enköping ....
|
1,393
|
104
|
7
|
|
|
|
|
Häggeby ....
|
50
|
31
|
62
|
Frösanda ....
|
206
|
67
|
33
|
|
|
|
|
Järbo .....
|
439
|
142
|
32
|
Gamla Uppsala .
|
128
|
61
|
48
|
|
|
|
|
Lillkyrka . . .
|
120
|
67
|
56
|
Helga Trefaldig-
|
|
|
|
|
|
|
|
Ljusdal ....
|
1,421
|
279
|
20
|
bets förs. . . .
|
334
|
56
|
17
|
|
|
|
|
Lohärad ....
|
198
|
72
|
36
|
Kille......
|
632
|
60
|
9
|
|
|
|
|
Långtora ....
|
141
|
63
|
45
|
Häfyerö ....
|
755
|
62
|
8 1
|
|
|
|
|
Ilo.......
|
283
|
78
|
28
|
Hökhufynd . . .
|
286
|
50
|
17
|
|
|
|
|
Norrala ....
|
1,069
|
154
|
14
|
Ljusdal ....
|
1,487
|
159
|
11
|
|
|
|
|
Norrbo (Bjuråker)
|
814
|
163
|
20
|
Norrala ....
|
725
|
96
|
13
|
|
|
|
|
Norrby.....
|
285
|
89
|
31
|
Norrbo.....
|
704
|
47
|
7
|
|
|
|
|
Ofvangjö ....
|
1,808
|
268
|
15
|
Ofvanåker . . .
|
568
|
177
|
31
|
|
|
|
|
Rengsjö ....
|
236
|
54
|
23
|
Riala......
|
210
|
49
|
23
|
|
|
|
|
Rådmansö . . .
|
435
|
98
|
22
|
Simtuna ....
|
304
|
34
|
11
|
|
|
|
|
Segersta ....
|
668
|
255
|
38
|
Veckholm . . .
|
213
|
28
|
13
|
|
|
|
|
Skända ....
|
134
|
114
|
85
|
Värmdö (Djurö) .
|
172
|
19
|
11
|
|
|
|
|
Tuna......
|
286
|
54
|
19
|
Vätö......
|
688
|
68
|
10
|
|
|
|
|
Tärna.....
|
128
|
55
|
43
|
Oregrund (Gräsö)
|
199
|
34
|
17
|
|
|
|
|
Vallentuna ■ ■ ■
|
161
|
66
|
41
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vidbo .....
|
190
|
99
|
52
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Villberga ....
|
171
|
54
|
32
|
|
|
|
|
Summa
|
3,395
|
947
|
10
|
|
12,543 3.067
|
25
|
|
12.516
|
1,560
|
12
|
21‘>
Regala kyrkoherdetjänster.
|
Konsistoriella kyrkoherdetjänster.
|
Komministers- och kapellpredikants-
tjänster.
|
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Pastoratets
namn.
■
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Skarn stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hångsdala . . .
|
102
|
57
|
56
|
Bottnaryd . . .
|
443
|
113
|
26
|
Acklinga ....
|
1,143
|
152
|
13
|
| Järpås.....
|
293
|
177
|
60
|
Broddetorp . . .
|
222
|
81
|
36
|
Bottnaryd . . .
|
334
|
104
|
31
|
j Larf......
|
581
|
358
|
62
|
Borstig.....
|
224
|
184
|
82
|
D:o (Bj urbäck)
|
67
|
36
|
54 i
|
Leksberg ....
|
147
|
66
|
45
|
Forshem ....
|
242
|
48
|
20
|
Dala......
|
247
|
in
|
45 j
|
Norra Ving. . .
|
180
|
75
|
42
|
Fröjered ....
|
366
|
84
|
23
|
Fröjered ....
|
355
|
172
|
48
|
Skara.....
|
1,037
|
113
|
11
|
ttrolanda ....
|
200
|
132
|
66
|
Grefbäck ....
|
269
|
80 30
|
Synnerby....
|
289
|
168
|
58
|
Gökhem ....
|
260
|
179
|
69
|
Gökhem ....
|
163
|
94 58 i
|
Säfvare ....
|
293
|
123
|
42
|
Horn......
|
269
|
34
|
13
|
Götene.....
|
473
|
201
|
42
|
Värnhem ....
|
272
|
144
|
53
|
Hvalstad ....
|
155
|
66
|
43
|
Habo......
|
535
|
no
|
2! ;
|
|
|
|
|
Lena......
|
210
|
in
|
53
|
Hassle (1901) . .
|
216
|
57 26
|
|
|
|
|
|
Norra Åsarp . .
|
321
|
219
|
68
|
D:o (1904) . .
|
207
|
65 31
|
|
■ ■
|
|
|
Trollhättan . . .
|
1,156
|
81
|
7
|
Hjälstad ....
|
170
|
81
|
48
|
|
|
|
|
Varola.....
|
336
|
255
|
76
|
Jung......
|
277
|
143
|
52
|
|
-
|
|
|
Yilskc-Klefva . .
|
195
|
57
|
29
|
Larf......
|
554
|
276
|
50
|
|
|
|
|
Yllestad ....
|
169
|
107
|
63
|
Norra Ving . . .
|
204
|
67
|
33
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norra Asarp . .
|
323
|
149 46
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Otterstad ....
|
133
|
68! 51
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sandhem ....
|
541
|
71
|
13
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skara (Händene)
|
93
|
41 44
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D:o (Härlunda)
|
94
|
46
|
49
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sköfde.....
|
1,388
|
328 24
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slöta ......
|
290
|
190
|
66
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stengärdshult . .
|
331
|
128 39
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stora Mellby . .
|
656
|
466 71
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
Sunnersberg . .
|
225
|
104 46
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Synnerby ....
|
296
|
112
|
38
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tengene ....
|
523
|
287
|
55
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Torsö.....
|
182
|
127
|
! 69
|
Summa
|
3.194
|
1.281
|
40
|
|
4.768
|
1,751
|
37
|
10.289
|
3.866 38
|
•220
| Regala kyrkoherdetjänster.
|
Kons istoriella kyrkoherde^ änster.
|
Komministers- och kapellpredikants-
tjänster.
|
:
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Pastoratets
namn.
|
Antal röst¬
berättigade.
|
Antal röstande.
|
Procent af de
röstberättigade.
|
Pastoratets
namn.
|
I Antal röst-
| berättigade.
|
Antal röstande.
|
j Procent af de
; röstberättigade.
|
Västerås stift.
|
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arboga.....
|
1,607
|
j 281
|
17
|
Bjursås.....
|
669
|
472
|
71
|
Arboga.....
|
958
|
64
|
7 |
|
Gustaf.....
|
497
|
108
|
22
|
Gunnilbo ....
|
237
|
119
|
50
|
Husby.....
|
1,009
|
9
|
1
|
Mora......
|
2,335
|
291
|
12
|
Karbenning. . .
|
310
|
62
|
20
|
Köping.....
|
1,018
|
136
|
13 j
|
Nora......
|
1,820
|
210
|
12
|
Lima.....
|
631
|
258
|
41
|
Leksand ....
|
2,697
|
51
|
2 1
|
Sala......
|
1,578
|
270
|
17
|
D:o .....
|
856
|
97
|
11
|
D:o (Djura
|
|
|
|
|
Sollerön ....
|
355
|
7
|
2
|
Näsby.....
|
109
|
12
|
11
|
kapell) ....
|
2,604
|
90
|
3 i
|
1 Stora Tana . . .
|
3,957
|
186
|
5
|
Odensvi ....
|
179
|
57
|
32
|
Lindesberg . . .
|
2,167
|
53
|
2
|
Säter......
|
594
|
96
|
16
|
Orsa......
|
1,564
|
165
|
11
|
D:o (Guld-
|
|
|
|
|
|
|
|
Ramnäs ....
|
1,194
|
99
|
8
|
smedshytte ka-
|
|
|
|
I
|
|
|
|
Ramsberg. . . .
|
457
|
98
|
21
|
pell).....
|
2,333
|
177
|
8
|
|
|
|
|
|
Skultuna ....
|
368
|
83
|
23
|
Munktorp....
|
418
|
95
|
23
|
|
|
|
|
Svärdsjö ....
|
1,044
|
272
|
26
|
Nora......
|
1,719
|
no
|
6
|
|
|
|
|
Säby......
|
114
|
95
|
83
|
Sala......
|
1,562
|
68
|
4
|
|
|
|
|
Söderbärke . . .
|
597
|
—
|
—
|
D:o......
|
1,585
|
154
|
10 |
|
.
|
|
|
|
Torsång ....
|
309
|
91
|
29
|
Skultuna ....
|
306
|
43
|
14
|
j
|
|
|
|
Vika......
|
637
|
77
|
12
|
Stora Sked vi . .
|
691
|
193
|
28
|
1
|
|
|
|
Yäster-Färnebo .
|
682
|
131
|
19
|
Stora Tona . . .
|
4,210
|
528
|
13
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svärdsjö ....
|
1,105
|
250
|
23
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
Väster-Färnebo .
|
464
|
651
|
14 :
|
Summa
|
12,743
|
1,449
|
11
|
|
9.957
|
2,188
|
22
|
|
24,846
|
2,086;
|
8 !
|
Sammandrag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala stift . . i
|
9,395
|
947;
|
10
|
|
12,543.
|
3,067
|
25
|
|
12,516! 1,560
|
12
|
Skara > . .
|
3,194
|
1,2811
|
40
|
|
4,7681
|
1,751
|
37
|
|
10.289| 3,866
|
38
|
Västerås > . . |
|
12,743
|
1,449
|
11
|
|
9,9571
|
2,188
|
22
|
|
24,8461 2,086
|
8
|
Summa !
|
25.332
|
3.077!
|
15
|
!
|
27.2681
|
7,006i
|
26
|
I
|
47.651! 7.512
|
16
|
Statistiska tabeller
öfver
Kyrkoherdarna i Sverige
enligt förhållandena den 1 maj 1907
utarbetade af
Håkan Theodor Ohlsson
boktryckare i Lund!
Ser. A. Tjänstålder vid utnämning till första kyrkoherdetjänst.
1. Såsom fjärde profpredikant^ utnämnde kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
■
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
05
1
K,
O
po
*
|
21—25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
A. Från prästvigningsåret.
Uppsala...........
|
9
|
5
|
2
|
4
|
|
|
20
|
260
|
13
|
|
Linköpings..........
|
6
|
8
|
4
|
1
|
—
|
—
|
19
|
229
|
12
|
1
|
Skara............
|
8
|
8
|
7
|
1
|
—
|
—
|
24
|
307
|
12
|
9
|
Strängnäs..........
|
5
|
4
|
1
|
—
|
—
|
—
|
10
|
98
|
9
|
10
|
Västerås...........
|
5
|
1
|
—
|
1
|
—
|
—
|
7
|
73
|
10
|
5
|
Växjö............
|
3
|
3
|
1
|
2
|
—
|
—
|
9
|
121
|
13
|
5
|
Lunds............
|
21
|
10
|
4
|
—
|
—
|
—
|
35
|
348
|
9
|
11
|
Göteborgs..........
|
9
|
2
|
2
|
1
|
—
|
—
|
14
|
155
|
11
|
1
|
Kalmar...........
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
29
|
9
|
8
|
Karlstads..........
|
4
|
2
|
3
|
1
|
1
|
—
|
11
|
166
|
15
|
1
|
Härnösands..........
|
3
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
37
|
9
|
3
|
Luleå............
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
16
|
16
|
1
|
Visby............
|
i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
o
|
3
|
Stockholms stad.......
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela riket
|
7«
|
45
|
25
|
11
|
1
|
—
|
158
|
1,841
|
n
|
8
|
B. Med tillägg för tjänstår
före prästvigningen.
Uppsala...........
|
8
|
6
|
2
|
4
|
|
|
20
|
275
|
13
|
9
|
Linköpings..........
|
6
|
8
|
4
|
1
|
—
|
—
|
19
|
229
|
12
|
1
|
Skara............
|
7
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
24
|
322
|
13
|
4
|
Strängnäs..........
|
5
|
4
|
1
|
—
|
—
|
—
|
10
|
103
|
10
|
4
|
Västerås...........
|
4
|
1
|
1
|
1
|
—
|
—
|
|
83
|
11
|
10
|
Växjö............
|
3
|
3
|
1
|
2
|
—
|
—
|
9
|
121
|
13
|
5
|
Lunds............
|
19
|
12
|
4
|
—
|
—
|
—
|
35
|
370
|
10
|
7
|
Göteborgs ..........
|
8
|
3
|
2
|
1
|
—
|
—
|
14
|
158
|
11
|
3
|
Kalmar...........
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
32
|
10
|
8
|
Karlstads..........
|
4
|
2
|
3
|
1
|
1
|
—
|
11
|
166
|
15
|
1
|
Härnösands..........
|
3
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
37
|
9
|
3
|
Luleå.............
|
-
|
-
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
16
|
16
|
1
|
Visby............
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
2
|
3
|
Stockholms stad.......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela riket
|
(59
|
50
|
27
|
11
|
1
|
—
|
158
|
1.914
|
12
|
1
|
22 4
II. Inom förslag eller extra utnämnde kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Snmma
|
, Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därnnder.
|
11—15 år.
|
16—20 år.
|
tc
H-*
1
' ?
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
män.
|
A. Från prästvigning såret.
Uppsala...........
|
24
|
32
|
37
|
25
|
3
|
1
|
122
|
1,948
|
16
|
|
Linköpings..........
|
17
|
20
|
27
|
22
|
6
|
4
|
96
|
1,666
|
17
|
4
|
Skara............
|
8
|
17
|
20
|
27
|
15
|
4
|
91
|
1,839
|
20
|
2
|
Strängnäs..........
|
11
|
15
|
18
|
16
|
7
|
2
|
69
|
1,213
|
17
|
7 ’
|
Västerås...........
|
39
|
20
|
17
|
5
|
1
|
—
|
82
|
931
|
11
|
4 !
|
Växjö............
|
1
|
5
|
28
|
24
|
11
|
6
|
75
|
1,642
|
21
|
ii i
|
Lnnds............
|
30
|
54
|
31
|
20
|
6
|
2
|
143
|
2,124
|
14
|
10 |
|
Göteborgs..........
|
12
|
17
|
17
|
23
|
11
|
—
|
80
|
1,438
|
18
|
_ ;
|
Kalmar...........
|
8
|
11
|
16
|
2
|
2
|
1
|
40
|
636
|
15
|
u
|
Karlstads..........
|
3
|
10
|
10
|
5
|
10
|
5
|
43
|
900
|
20
|
ii i
|
Härnösands .........
|
20
|
19
|
17
|
5
|
4
|
—
|
65
|
918
|
14
|
i
|
Luleå............
|
21
|
13
|
5
|
2
|
1
|
—
|
42
|
463
|
11
|
—
|
Visby............
|
24
|
11
|
5
|
—
|
—
|
—
|
40
|
372
|
9
|
4
|
Stockholms stad.......
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
22
|
7
|
4 |
|
Hela riket
|
220
|
245
|
248
|
176
|
77
|
25
|
991
|
16,112
|
16
|
B
|
B) Med tillägg för tjänstår
före prästvigningen.
Uppsala...........
|
23
|
32
|
36
|
27
|
3
|
1
|
122
|
1,968
|
16
|
|
2 i
|
Linköpings..........
|
12
|
23
|
28
|
23
|
6
|
4
|
96
|
1,734
|
18
|
1 ;
|
Skara............
|
8
|
16
|
21
|
24
|
16
|
6
|
91
|
1,883
|
20
|
8 i
|
Strängnäs..........
|
8
|
14
|
21
|
16
|
8
|
2
|
69
|
1,271
|
18
|
5 !
|
Västerås...........
|
35
|
21
|
19
|
6
|
1
|
—
|
82
|
993
|
12
|
1 I
|
Växjö............
|
—
|
6
|
28
|
24
|
11
|
6
|
75
|
1,645
|
21
|
11
|
Lunds............
|
21
|
50
|
36
|
24
|
9
|
3
|
143
|
2,377
|
16
|
7 |
|
Göteborgs..........
|
9
|
16
|
19
|
23
|
12
|
1
|
80
|
1,521
|
19
|
|
Kalmar...........
|
9
|
7
|
17
|
4
|
2
|
1
|
40
|
658
|
16
|
5
|
Karlstads..........
|
3
|
10
|
10
|
5
|
10
|
5
|
43
|
900
|
20
|
11
|
Härnösands .........
|
20
|
19
|
17
|
5
|
4
|
—
|
65
|
922
|
14
|
2
|
Luleå............
|
21
|
12
|
5
|
3
|
1
|
—
|
42
|
473
|
11
|
3
|
Visby............
|
24
|
11
|
5
|
-
|
—
|
—
|
40
|
377
|
9
|
5
|
Stockholms stad.......
|
1
|
1
|
i
|
|
—
|
—
|
O
O
|
36
|
12
|
—
|
Hela riket
|
194
|
238
|
263
|
184
|
as
|
29
|
991
|
16.758
|
16
|
10
|
225
III- I samtliga regala och konsistoriella pastorat utnämnde kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
16—20 år.
|
21-25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
A. Från prästvigning såret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
33
|
37
|
39
|
29
|
3
|
1
|
142
|
2,208
|
15
|
6
|
Linköpings........
|
23
|
28
|
31
|
23
|
6
|
4
|
115
|
1,895
|
16
|
6
|
Skara............
|
16
|
25
|
27
|
28
|
15
|
4
|
115
|
2,146
|
18
|
8
|
Strängnäs ........
|
16
|
19
|
19
|
16
|
7
|
2
|
79
|
1,311
|
16
|
7
|
Västerås...........
|
44
|
21
|
17
|
6
|
1
|
—
|
89
|
1,004
|
11
|
3
|
Växjö..........
|
4
|
8
|
29
|
26
|
11
|
6
|
84
|
1,763
|
21
|
—
|
Lunds.........
|
Öl
|
64
|
35
|
20
|
6
|
2
|
178
|
2,477
|
13
|
11
|
Göteborgs.......
|
21
|
19
|
19
|
24
|
11
|
—
|
94
|
1,593
|
16
|
11
|
Kalmar........
|
10
|
12
|
16
|
2
|
2
|
1
|
43
|
665
|
15
|
6
|
Karlstads.......
|
7
|
12
|
13
|
6
|
11
|
5
|
54
|
1,066
|
19
|
9
|
Härnösands .........
|
23
|
20
|
17
|
5
|
4
|
—
|
69
|
955
|
13
|
10
|
Luleå.........
|
21
|
13
|
6
|
2
|
1
|
—
|
43
|
479
|
11
|
2
|
Visby..........
|
25
|
11
|
5
|
—
|
—
|
—
|
41
|
374
|
9
|
1
|
Stockholms stad.......
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
22
|
7
|
4
|
Hela riket
|
296
|
290
|
273
|
187
|
78
|
25
|
1,149
|
17,953
|
15
|
7
|
B. Med tillägg för tjänstår
före prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala.........
|
31
|
38
|
38
|
31
|
3
|
1
|
142
|
2,243
|
15
|
10
|
Linköpings ..........
|
18
|
31
|
32
|
24
|
6
|
4
|
115
|
1,963
|
17
|
1
|
Skara...........
|
15
|
24
|
29
|
25
|
16
|
6
|
115
|
2,205
|
19
|
2
|
Strängnäs........
|
13
|
18
|
22
|
16
|
8
|
2
|
79
|
1,374
|
17
|
5
|
Västerås...........
|
39
|
22
|
20
|
7
|
1
|
—
|
89
|
1,076
|
12
|
1
|
Växjö...........
|
3
|
9
|
29
|
26
|
11
|
6
|
84
|
1,766
|
21
|
—
|
Lnnds............
|
40
|
62
|
40
|
24
|
9
|
3
|
178
|
2,754
|
15
|
6
|
Göteborgs..........
|
17
|
19
|
21
|
24
|
12
|
1
|
94
|
1,679
|
17
|
10
|
Kalmar...........
|
10
|
9
|
17
|
4
|
2
|
1
|
43
|
690
|
16
|
1
|
Karlstads..........
|
7
|
12
|
13
|
6
|
11
|
5
|
54
|
1,066
|
19
|
9
|
Härnösands .........
|
23
|
20
|
17
|
5
|
4
|
—
|
69
|
959
|
13
|
11
|
Luleå............
|
21
|
12
|
6
|
3
|
1
|
—
|
43
|
489
|
11
|
4
|
Visby............
|
25
|
11
|
5
|
—
|
—
|
—
|
41
|
379
|
9
|
3
|
Stockholms stad.......
|
1
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
3
|
36
|
12
|
—
|
Hela riket
2549/o7. Prästvalskommitterades
|
263
bet.
|
288
|
290
|
195
|
84
|
29
|
1,149
|
18,672
|
16
2
|
3
9
|
226
IY. Till patronella eller privilegierade pastorat utnämnde kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
1
16—20 år.
|
21—25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
A. Från prästvigningsåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
16
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
19
|
133
|
7
|
—
|
Linköpings . . . •......
|
14
|
3
|
2
|
1
|
—
|
—
|
20
|
178
|
8
|
11
|
Skara............
|
4
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
5
|
43
|
8
|
7
|
Strängnäs..........
|
17
|
8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
25
|
212
|
8
|
6
|
Västerås...........
|
6
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
7
|
54
|
7
|
9
|
Växjö............
|
1
|
2
|
2
|
—
|
—
|
—
|
5
|
71
|
14
|
2
|
Lunds............
|
32
|
10
|
3
|
1
|
—
|
—
|
46
|
409
|
8
|
11
|
Göteborgs..........
|
6
|
2
|
4
|
—
|
—
|
1
|
13
|
175
|
13
|
6
|
Kalmar...........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlstads..........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Härnösands.........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå............
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Visby............
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms stad.......
|
—
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
3
|
44
|
14
|
8
|
Hela riket
|
96
|
28
|
15
|
2
|
1
|
1
|
143
|
1,31.9
|
9
|
3
|
B. Med tillägg för tjänstår
före prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
16
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
19
|
133
|
7
|
—
|
Linköpings ..........
|
14
|
3
|
2
|
1
|
—
|
—
|
20
|
178
|
8
|
11
|
Skara............
|
4
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
5
|
43
|
8
|
7
|
Strängnäs..........
|
17
|
8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
25
|
221
|
8
|
10
|
Västerås...........
|
6
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
7
|
65
|
9
|
3
|
Växjö............
|
1
|
2
|
2
|
—
|
—
|
—
|
5
|
71
|
14
|
2
|
Lunds............
|
30
|
11
|
3
|
2
|
—
|
—
|
46
|
457
|
9
|
11
|
Göteborgs..........
|
6
|
2
|
4
|
—
|
—
|
1
|
13
|
181
|
13
|
11
|
Kalmar...........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
. Karlstads..........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Härnösands .........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Visby............
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms stad.......
|
—
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
3
|
44
|
14
|
8
|
Hela riket
|
94
|
29
|
15
|
3
|
1
|
1
|
143
|
1,393
|
|
9
|
227
V. Samtliga kyrkoherdar (utom prebendeinnehafvare).
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
t-1
1
1—*■
O»
po
ft
|
16—20 år.
|
21—25 år.
|
26-30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
A. Från prästvigningsåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
49
|
39
|
40
|
29
|
3
|
1
|
161
|
2,341
|
14
|
6
|
Linköpings..........
|
37
|
31
|
33
|
24
|
6
|
4
|
135
|
2,073
|
15
|
4
|
Skara............
|
20
|
25
|
28
|
28
|
15
|
4
|
120
|
2,189
|
18
|
3
|
' Strängnäs..........
|
33
|
27
|
19
|
16
|
7
|
2
|
104
|
1,523
|
14
|
8
|
Västerås...........
|
50
|
21
|
17
|
6
|
2
|
—
|
96
|
1,058
|
11
|
—
|
Växjö............
|
5
|
10
|
31
|
26
|
11
|
6
|
89
|
1,834
|
20
|
7
|
Lnnds............
|
83
|
74
|
38
|
21
|
6
|
2
|
224
|
2,881
|
12
|
10
|
Göteborgs..........
|
27
|
21
|
23
|
24
|
11
|
1
|
107
|
1.768
|
16
|
6
|
Kalmar...........
|
10
|
12
|
16
|
2
|
2
|
1
|
43
|
665
|
15
|
6
|
Karlstads..........
|
7
|
12
|
13
|
6
|
11
|
5
|
54
|
1,066
|
19
|
9
|
Härnösands .........
|
23
|
20
|
17
|
5
|
4
|
-
|
69
|
955
|
13
|
10
|
Luleå............
|
21
|
13
|
6
|
2
|
1
|
—
|
43
|
479
|
11
|
2
|
Visby............
|
25
|
11
|
5
|
—
|
—
|
—
|
41
|
374
|
9
|
1
|
Stockholms stad.......
|
2
|
2
|
2
|
—
|
—
|
—
|
6
|
66
|
11
|
—
|
Hela riket
|
392
|
318
|
288
|
189
|
79
|
26
|
1,292
|
19,272
|
14
|
11
|
B. Med tillägg af tjänstår
före prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
47
|
40
|
39
|
31
|
3
|
1
|
161
|
2,376
|
14
|
9
|
Linköpings ..........
|
o2
|
34
|
34
|
25
|
6
|
4
|
135
|
2,141
|
15
|
10
|
Skara............
|
19
|
24
|
30
|
25
|
16
|
6
|
120
|
2,248
|
18
|
9
|
Strängnäs..........
|
30
|
26
|
22
|
16
|
8
|
2
|
104
|
1,595
|
15
|
4
|
Västerås...........
|
45
|
22
|
20
|
7
|
2
|
—
|
96
|
1,141
|
11
|
11
|
Växjö............
|
4
|
11
|
31
|
26
|
11
|
6
|
89
|
1,837
|
20
|
8
|
Lnnds............
|
70
|
73
|
43
|
26
|
9
|
3
|
221
|
3,204
|
14
|
4
|
Göteborgs..........
|
23
|
21
|
25
|
24
|
12
|
2
|
107
|
1,860
|
17
|
5
|
Kalmar...........
|
10
|
9
|
17
|
4
|
2
|
1
|
43
|
690
|
16
|
1
|
Karlstads ..........
|
7
|
12
|
13
|
6
|
ii
|
5
|
54
|
1,066
|
19
|
9 •
|
Härnösands .........
|
23
|
20
|
17
|
5
|
4
|
—
|
69
|
959
|
13
|
11
|
Luleå............
|
21
|
12
|
6
|
3
|
1
|
—
|
43
|
489
|
11
|
4
|
Visby............
|
25
|
11
|
b
|
—
|
—
|
—
|
41
|
379
|
9
|
3
|
Stockholms stad.......
|
1
|
2
|
3
|
—
|
—
|
—
|
6
|
80
|
13
|
4
|
Hela riket
|
357
|
317
|
305
|
198
|
85
|
30 |
|
1,292
|
20,065
|
15
|
6
|
228
Ser. B. Tjänstålder vid utnämning till nu innehafvande kyrkoherdetjänst.
I. Såsom fjärde profpredikanter utnämnde kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11-15 år.
|
16—20 år.
|
21—25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst-
år.
|
år.
|
män.
|
A. Från prästvigningsåret.
Uppsala...........
|
8
|
4
|
4
|
4
|
f
|
|
20
|
277
|
13
|
10
|
Linköpings..........
|
6
|
9
|
4
|
1
|
1
|
—
|
21
|
269
|
12.
|
10
|
Skara............
|
6
|
10
|
8
|
1
|
1
|
—
|
26
|
367
|
14
|
1
|
Strängnäs ..........
|
3
|
4
|
2
|
—
|
—
|
—
|
9
|
107
|
11
|
11
|
Västerås...........
|
4
|
2
|
—
|
1
|
—
|
—
|
7
|
75
|
10
|
9
|
Växjö............
|
3
|
3
|
1
|
2
|
—
|
—
|
9
|
121
|
13
|
5
|
Lunds............
|
14
|
9
|
7
|
—
|
—
|
—
|
30
|
356
|
11
|
10
|
Göteborgs..........
|
7
|
3
|
3
|
1
|
—
|
—
|
14
|
172
|
12
|
3
|
Kalmar...........
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
31
|
10
|
4
|
Karlstads..........
|
4
|
2
|
2
|
1
|
1
|
—
|
10
|
146
|
14
|
7
|
Härnösands .........
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
30
|
10
|
—
|
Luleå............
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
16
|
16
|
1
|
Visby............
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
2
|
3
|
Stockholms stad.......
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela riket
|
59
|
49
|
32
|
11
|
3
|
—
|
154
|
1,969
|
12
|
9
|
B. Med tillägg af tjänstår
före prästvigningen.
Uppsala...........
|
7
|
5
|
4
|
4
|
|
|
20
|
295
|
14
|
9
|
Linköpings..........
|
6
|
9
|
3
|
1
|
2
|
—
|
21
|
279
|
13
|
3
|
Skara............
|
6
|
10
|
8
|
1
|
1
|
—
|
26
|
367
|
14
|
1
|
Strängnäs..........
|
3
|
4
|
2
|
—
|
—
|
—
|
9
|
112
|
12
|
5
|
Västerås...........
|
4
|
—
|
2
|
1
|
—
|
—
|
7
|
82
|
11
|
9
|
Växjö............
|
3
|
3
|
1
|
2
|
—
|
—
|
9
|
121
|
13
|
5
|
Lunds............
|
13
|
10
|
6
|
1
|
—
|
—
|
30
|
372
|
12
|
5
|
Göteborgs..........
|
6
|
4
|
3
|
1
|
—
|
—
|
14
|
175
|
12
|
6
|
Kalmar...........
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
31
|
10
|
4
|
Karlstads..........
|
4
|
2
|
2
|
1
|
1
|
—
|
10
|
146
|
14
|
7
|
Härnösands .........
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
30
|
10
|
—
|
Luleå............
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
16
|
16
|
1
|
Visby............
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
2
|
3
|
Stockholms stad.......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela riket
|
56
|
50
|
32
|
12
|
4
|
—
|
154
|
2,028
|
13
|
2
|
220
II. Inom förslag eller extra utnämnda kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
T
bC
o
fao
<^t
|
21—25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
A. Från prästvigningsåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
9
|
22
|
36
|
34
|
16
|
5
|
122
|
2,395
|
19
|
8
|
Linköpings..........
|
11
|
13
|
24
|
28
|
15
|
6
|
97
|
1,949
|
20
|
1
|
Skara............
|
2
|
8
|
15
|
35
|
20
|
9
|
89
|
2,083
|
23
|
5
|
Strängnäs..........
|
8
|
9
|
21
|
19
|
14
|
5
|
76
|
1,531
|
20
|
2
|
Västerås...........
|
22
|
24
|
15
|
10
|
5
|
8
|
84
|
1,348
|
16
|
1
|
Växjö............
|
1
|
3
|
20
|
20
|
22
|
11
|
77
|
1,863
|
24
|
2
|
Lands............
|
23
|
44
|
33
|
32
|
13
|
5
|
150
|
2,579
|
17
|
2
|
Göteborgs..........
|
8
|
14
|
15
|
23
|
14
|
3
|
77
|
1,523
|
19
|
9
|
Kalmar...........
|
—
|
7
|
15
|
9
|
5
|
2
|
38
|
778
|
20
|
6
|
Karlstads..........
|
2
|
5
|
11
|
6
|
11
|
9
|
44
|
1,029
|
23
|
5
|
Härnösands .........
|
6
|
18
|
22
|
8
|
7
|
2
|
63
|
1,102
|
17
|
6
|
Luleå............
|
14
|
11
|
8
|
7
|
4
|
—
|
44
|
643
|
14
|
7
|
Visby............
|
19
|
10
|
5
|
3
|
2
|
—
|
39
|
453
|
11
|
7
|
Stockholms stad .......
|
1
|
1
|
—
|
3
|
—
|
—
|
5
|
83
|
16
|
7
|
Hela riket
|
12G
|
189
|
240
|
237
|
148
|
65
|
1,005
|
19,359
|
19
|
3
|
B. Med tillägg af tjänstår
f öre prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
7
|
22
|
36
|
36
|
16
|
5
|
122
|
2,416
|
19
|
10
|
Linköpings..........
|
7
|
15
|
22
|
31
|
16
|
6
|
97
|
2,017
|
20
|
10
|
Skara............
|
2
|
7
|
15
|
31
|
22
|
12
|
89
|
2,128
|
23
|
11
|
Strängnäs..........
|
5
|
10
|
21
|
20
|
14
|
6
|
76
|
1,599
|
21
|
—
|
Västerås...........
|
18
|
26
|
15
|
11
|
6
|
8
|
84
|
1,420
|
16
|
11
|
Växjö............
|
—
|
3
|
21
|
20
|
22
|
11
|
77
|
1,869
|
24
|
3
|
Lunds............
|
14
|
38
|
35
|
38
|
18
|
7
|
150
|
2,865
|
19
|
1
|
Göteborgs..........
|
5
|
14
|
16
|
23
|
15
|
4
|
77
|
1,597
|
20
|
9
|
Kalmar...........
|
—
|
4
|
16
|
11
|
5
|
2
|
38
|
800
|
21
|
1
|
Karlstads..........
|
1
|
6
|
11
|
6
|
11
|
9
|
44
|
1,035
|
23
|
6
|
Härnösands .........
|
6
|
18
|
22
|
8
|
7
|
2
|
63
|
1,106
|
17
|
7
|
Lnleå............
|
14
|
10
|
8
|
8
|
4
|
—
|
44
|
653
|
14
|
10
|
Visby............
|
19
|
10
|
5
|
3
|
2
|
—
|
39
|
458
|
11
|
9
|
Stockholms stad.......
|
1
|
—
|
1
|
2
|
1
|
—
|
5
|
99
|
19
|
10
|
Hela riket
|
99
|
183
|
244
|
248
|
159
|
72
|
1,005
|
20,062
|
20
|
—
|
230
III. I samtliga regala och konsistoriella pastorat utnämnda kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
16-20 år.
|
21—25 år.
|
JO
05
1
OS
O
5CO
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
A. Från prästvigningsåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
17
|
26
|
40
|
38
|
16
|
5
|
142
|
2,672
|
18
|
10
|
Linköpings..........
|
17
|
22
|
28
|
29
|
16
|
6
|
118
|
2,218
|
18
|
9
|
Skara............
|
8
|
18
|
23
|
36
|
21
|
9
|
115
|
2,450
|
21
|
4
|
Strängnäs..........
|
11
|
13
|
23
|
19
|
14
|
5
|
85
|
1,638
|
19
|
3
|
Västerås...........
|
26
|
26
|
15
|
11
|
5
|
8
|
91
|
1,423
|
15
|
8
|
Växjö............
|
4
|
6
|
21
|
22
|
22
|
11
|
86
|
1,984
|
23
|
1
|
Lunds............
|
37
|
53
|
40
|
32
|
13
|
5
|
180
|
2,935
|
16
|
4
|
Göteborgs..........
|
15
|
17
|
18
|
24
|
14
|
3
|
91
|
1,695
|
18
|
8
|
Kalmar...........
|
1
|
9
|
15
|
9
|
5
|
2
|
41
|
809
|
19
|
9
|
Karlstads..........
|
6
|
7
|
13
|
7
|
12
|
9
|
54
|
1,175
|
21
|
9
|
Härnösands .........
|
8
|
19
|
22
|
8
|
7
|
2
|
66
|
1,132
|
17
|
2
|
Luleå............
|
14
|
11
|
9
|
7
|
4
|
—
|
45
|
659
|
14
|
8
|
Visby............
|
20
|
10
|
5
|
3
|
2
|
—
|
40
|
455
|
11
|
5
|
Stockholms stad.......
|
1
|
1
|
—
|
3
|
—
|
—
|
5
|
83
|
16
|
7
|
Hela riket
|
1S5
|
238
|
272
|
248
|
151
|
65
|
1,159
|
21,328
|
18
|
5
|
B. Med tillägg af tjänstår
före prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
14
|
27
|
40
|
40
|
16
|
5
|
142
|
2,711
|
19
|
1
|
Linköpings..........
|
13
|
24
|
25
|
32
|
18
|
6
|
118
|
2,296
|
19
|
5
|
Skara............
|
8
|
17
|
23
|
32
|
23
|
12
|
115
|
2,495
|
21
|
8
|
Strängnäs..........
|
8
|
14
|
23
|
20
|
14
|
6
|
85
|
1,711
|
20
|
2
|
Yästerås...........
|
22
|
26
|
17
|
12
|
6
|
8
|
91
|
1,502
|
16
|
6
|
Växjö............
|
3
|
6
|
22
|
22
|
22
|
11
|
86
|
1,990
|
23
|
2
|
Lunds............
|
27
|
48
|
41
|
39
|
18
|
7
|
180
|
3,237
|
18
|
—
|
Göteborgs..........
|
11
|
18
|
19
|
24
|
15
|
4
|
91
|
1,772
|
19
|
6
|
Kalmar...........
|
1
|
6
|
16
|
11
|
5
|
2
|
41
|
831
|
20
|
3
|
Karlstads..........
|
5
|
8
|
13
|
7
|
12
|
9
|
54
|
1,181
|
21
|
10
|
Härnösands .........
|
8
|
19
|
22
|
8
|
7
|
2
|
66
|
1,136
|
17
|
3
|
Luleå............
|
14
|
10
|
9
|
8
|
4
|
—
|
45
|
669
|
14
|
10
|
Visby............
|
20
|
10
|
5
|
3
|
2
|
—
|
40
|
460
|
11
|
6
|
Stockholms stad.......
|
1
|
—
|
1
|
2
|
1
|
—
|
5
|
99
|
19
|
10
|
Hela riket
|
155
|
233
|
276
|
260
|
163
|
72
|
1,159
|
22,090
|
19
|
1
|
231
TV. Till patronella eller privilegierade pastorat utnämnda kyrkoherdar.
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
16-20 år.
|
21—25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
mån.
|
Å. Från prästvigningsåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
12
|
3
|
1
|
—
|
—
|
—
|
16
|
129
|
8
|
1
|
Linköpings..........
|
11
|
3
|
—
|
3
|
1
|
—
|
18
|
211
|
11
|
9
|
Skara............
|
4
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
5
|
49
|
9
|
10
|
Strängnäs..........
|
14
|
5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
20
|
188
|
9
|
5
|
Västerås...........
|
3
|
—
|
1
|
—
|
1
|
—
|
5
|
67
|
13
|
5
|
Växjö............
|
—
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
3
|
45
|
15
|
—
|
Lnnds............
|
25
|
8
|
3
|
3
|
—
|
—
|
39
|
394
|
10
|
1
|
Göteborgs..........
|
5
|
1
|
3
|
—
|
1
|
1
|
11
|
159
|
14
|
5
|
Kalmar...........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Karlstads ..........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Härnösands .........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Luleå............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Visby............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms stad.......
|
—
|
2
|
2
|
—
|
1
|
—
|
5
|
88
|
17
|
7
|
Hela riket
|
74
|
24
|
11
|
8
|
4
|
1
|
122
|
1,330
|
10
|
11
|
B. Med tillägg af tjänstår
före prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
12
|
3
|
1
|
—
|
—
|
—
|
16
|
129
|
8
|
1
|
Linköpings..........
|
11
|
3
|
—
|
3
|
1
|
—
|
18
|
211
|
11
|
9
|
Skara............
|
4
|
-
|
—
|
1
|
—
|
—
|
5
|
49
|
9
|
10
|
Strängnäs..........
|
14
|
4
|
1
|
1
|
—
|
—
|
20
|
189
|
9
|
5
|
Västerås...........
|
3
|
—
|
1
|
—
|
1
|
—
|
5
|
67
|
13
|
5
|
Växjö............
|
—
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
3
|
45
|
15
|
—
|
Lunds............
|
24
|
8
|
3
|
4
|
—
|
—
|
39
|
425
|
10
|
11
|
Göteborgs..........
|
5
|
1
|
3
|
—
|
1
|
1
|
11
|
165
|
15
|
—
|
Kalmar...........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Karlstads..........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Härnösands .........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Luleå............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Visby............
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms stad.......
|
—
|
1 2
|
2
|
|
|
1
|
5
|
91
|
18
|
2
|
Hela riket
|
73
|
23
|
12
|
9
|
3
|
2
|
122
|
1,371
|
11
|
3
|
232
V. Samtliga kyrkoherdar (utom prebendeinnehafvare).
|
|
Antalet kyrkoherdar,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa.
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11-15 år.
|
16—20 år.
|
t—
1
tO
Öl
gco
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
kyrko¬
herdar.
|
tjänst¬
år.
|
år.
|
män.
|
A. Från prästvigning såret.
Uppsala...........
|
29
|
29
|
41
|
38
|
16
|
5
|
158
|
2,801
|
17
|
9
|
Linköpings..........
|
28
|
25
|
28
|
32
|
17
|
6
|
136
|
2,429
|
17
|
10
|
Skara...........
|
12
|
18
|
23
|
37
|
21
|
9
|
120
|
2,499
|
20
|
10
|
Strängnäs.........
|
25
|
18
|
23
|
20
|
14
|
5
|
105
|
1,826
|
17
|
5
|
Västerås.........
|
29
|
26
|
16
|
11
|
6
|
8
|
96
|
1,490
|
15
|
6
|
Växjö...........
|
4
|
8
|
22
|
22
|
22
|
11
|
89
|
2,029
|
22
|
10
|
Lnnds..........
|
62
|
61
|
43
|
35
|
13
|
5
|
219
|
3,329
|
15
|
2
|
Göteborgs..........
|
20
|
18
|
21
|
24
|
15
|
4
|
102
|
1,854
|
18
|
2
|
Kalmar.........
|
1
|
9
|
15
|
9
|
5
|
2
|
41
|
809
|
19
|
9
|
Karlstads..........
|
6
|
7
|
13
|
7
|
12
|
9
|
54
|
1,175
|
21
|
9
|
Härnösands .......
|
8
|
19
|
22
|
8
|
7
|
2
|
66
|
1,132
|
17
|
2
|
Luleå..........
|
14
|
11
|
9
|
7
|
4
|
—
|
45
|
659
|
14
|
8
|
Visby...........
|
20
|
10
|
5
|
3
|
2
|
—
|
40
|
455
|
11
|
5
|
Stockholms stad.......
|
1
|
3
|
2
|
3
|
1
|
—
|
10
|
171
|
17
|
1
|
Hela riket
|
259
|
262
|
283
|
256
|
155
|
66
|
1,281
|
22,658
|
17
|
8
|
B. Med tillägg af tjänst år
före prästvigningen.
Uppsala..........
|
26
|
30
|
41
|
40
|
16
|
5
|
158
|
2,840
|
18
|
|
Linköpings..........
|
24
|
27
|
25
|
35
|
19
|
6
|
136
|
2,507
|
18
|
5
|
Skara ............
|
12
|
17
|
23
|
33
|
23
|
12
|
120
|
2,544
|
21
|
2
|
Strängnäs ..........
|
22
|
18
|
24
|
21
|
14
|
6
|
105
|
1,900
|
18
|
1
|
Västerås...........
|
25
|
26
|
18
|
12
|
7
|
8
|
96
|
1,569
|
16
|
4
|
Växjö............
|
3
|
8
|
23
|
22
|
22
|
11
|
89
|
2,035
|
22
|
10
|
Lnnds............
|
51
|
56
|
44
|
43
|
18
|
7
|
219
|
3.662
|
16
|
9
|
Göteborgs..........
|
16
|
19
|
22
|
24
|
16
|
5
|
102
|
1,937
|
19
|
_
|
Kalmar...........
|
1
|
6
|
16
|
11
|
5
|
2
|
41
|
831
|
20
|
3
|
Karlstads..........
|
5
|
8
|
13
|
7
|
12
|
9
|
54
|
1,181
|
21
|
10
|
Härnösands ........
|
8
|
19
|
22
|
8
|
7
|
2
|
66
|
1,136
|
17
|
3
|
Luleå........
|
14
|
10
|
9
|
8
|
4
|
—
|
45
|
669
|
14
|
10
|
Visby..........
|
20
|
10
|
5
|
3
|
2
|
—
|
40
|
460
|
11
|
6
|
Stockholms stad.......
|
1
|
2
|
3
|
2
|
1
|
1
|
10
|
190
|
19
|
—
|
Hela riket 1
|
228 |
|
256
|
288 |
|
269
|
166
|
74
|
1,281
|
23,461 |
|
18
|
4
|
233
Ser. C. Tabell öfver präster, hvilka uppförts såsom fjärde profpredikan
å kyrkoherdeförslag.
|
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
lista
pastorat
|
Transport¬
pastorat
|
Pastorat.
|
Namn.
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
Upi
Almunge ....
|
sala stift.
Wålinder, E......
|
97
|
05
|
8
|
8
|
1
|
|
|
|
Björklinge . . .
|
Palmér, J. A......
|
80
|
96
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Bollnäs.....
|
Jonzon, B. G. S. ...
|
83
|
97
|
14
|
14
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Börstil.....
|
Flemming, M. J. F. . .
|
70
|
74
|
4
|
7
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Ed.......
|
Andersson, J. A.....
|
78
|
98
|
20
|
20
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Enköping ....
|
Ljungberg, D. W. . . .
|
96
|
06
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Färentnna ....
|
Wallstersson, C. J. . . .
|
58
|
75
|
17
|
20
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Harbo.....
|
Höijer, J.1)......
|
73
|
95
|
22
|
22
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Hjälstaholm . . .
|
Bauman, 0. H. *) ...
|
67
|
83
|
16
|
16
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Hudiksvall . . .
|
Ehrengren, K. A. ...
|
82
|
95
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Husby-Sjutolft . .
|
Palmér, J. A......
|
80
|
85
|
5
|
5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
D:o . .
|
Ekberg, E. TV.....
|
94
|
07
|
13
|
13
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Häggeby ....
|
Kihlberg, J. F. E. . . .
|
93
|
02
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Lagga.....
|
Myrin, A. L......
|
88
|
98
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Lill kyrka ....
|
Sundstedt, N. G.....
|
79
|
03
|
24
|
24
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Lohärad ....
|
Bruncrona, A. G. M. *) .
|
91
|
97
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Nora......
|
Vallén, A. G......
|
90
|
99
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Ofvanåker . . .
|
Wennlund, A. A. ...
|
78
|
92
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Eiala ......
|
Ljungberg, D. W. ...
|
96
|
00
|
4
|
4
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Skånella ....
|
Lundberg, V. T.....
|
80
|
02
|
22
|
22
|
i —
|
1
|
—
|
—
|
Sånga .....
|
Källström, J. A.....
|
88
|
96
|
8
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Söderala ....
|
Qvarnström, A. W. . .
|
67
|
92
|
25
|
25
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Tierp......
|
Strandell, 0. W.....
|
73
|
91
|
18
|
18
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Tillinge.....
|
Höijer, J........
|
73
|
Öl
|
28
|
28
|
—
|
—
|
—
|
1
|
Täby......
|
Eriksson, J. V.....
|
82
|
06
|
24
|
24
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Tärna .....
|
Fredman, C. J.') . . . .
|
83
|
95
|
12
|
12
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Vendel.....
|
Montan, P. F......
|
83
|
89
|
6
|
6
|
—
|
—
|
—
|
1
|
*) Erhållit transport.
2649/ot. Prästvalskommitterades bet. 30
234
Pastorat.
|
Namn.
|
Året för
|
Antal
tj anstår
|
lista
pastorat
|
Transport¬
pastorat
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
ntn.
|
icke
ntn.
|
ntn.
|
icke
utn.
|
Vidbo .....
|
Andersson, R. S. ...
|
93
|
04
|
11
|
11
|
1
|
|
|
|
Västra Ryd . . .
|
Thorman, H. E.....
|
52
|
63
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Åkerby.....
|
Ternstedt, J......
|
91
|
94
|
3
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Öregrund ....
|
Källström, P. U.....
|
88
|
99
|
11
|
11
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Östervåla ....
|
Ottander, 0. A.....
|
70
|
93
|
23
|
23
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Linköpings stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Adelöf.....
|
Lindblom, C. E.....
|
70
|
76
|
6
|
6
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Askeryd ....
|
Andra, A. J......
|
63
|
76
|
13
|
13
|
—
|
1
|
—
|
—
|
D:o ....
|
Qvarnström, K. J. *) . .
|
80
|
96
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Björkeberg . . .
|
Ekedahl, K. J. W. . . .
|
88
|
Öl
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Gistad.....
|
Rydqvist, J. E.....
|
91
|
96
|
5
|
5
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Hvarf......
|
Fransén, F. 0.....
|
78
|
89
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Hägerstad ....
|
Jacobson, A. G.....
|
84
|
91
|
7
|
7
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Kettilstad ....
|
Hjertberg, G......
|
73
|
91
|
18
|
18
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Konungsnnd . . .
|
Borg, K. G.......
|
80
|
86
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Kuddby ....
|
Kastman, K. A.....
|
73
|
92
|
19
|
29
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Odensvi.....
|
Bergström, E. A. T. . .
|
76
|
02
|
26
|
26
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Rystad.....
|
Nygren, A.......
|
86
|
89
|
3
|
3
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Rök......
|
Wittencrona, A. G.
|
94
|
05
|
11
|
11
|
—
|
—
|
1
|
—
|
S:t Johannes . . .
|
Grönwald, 0. M. T. . .
|
62
|
79
|
17
|
17
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Skeda .....
|
Nordlander, 0. N. S. . .
|
78
|
92
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Störa Aby . . .
|
Ankarberg, K. A. ...
|
80
|
98
|
18
|
18
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Svanhals ....
|
Flygare, J. A......
|
81
|
91
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Säbv......
|
Hallinder, C. T.....
|
90
|
07
|
17
|
17
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Tåby......
|
Holmberg, J. F.....
|
91
|
02
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Törnevalla . . .
|
Amen, A. F......
|
80
|
93
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Ulrika.....
|
Landelius, P. S.....
|
81
|
92
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Vallerstad . . .
|
Bergqvist, G. W. ...
|
82
|
02
|
20
|
20
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Veta......
|
Brolin, A. W......
|
77
|
88
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Vimmerby . . .
|
Tidman, H. A.....
|
78
|
99
|
21
|
21
|
1
|
—
|
—
|
—
|
') Erhållit transport.
235
|
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
l:sta
pastorat
|
Transport¬
pastorat
|
Pastorat.
|
Namn.
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
u am¬
nin¬
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
1
Vänga.....
|
Elmers, 0.......
|
89
|
04
|
15
|
15
|
1
|
_
|
—
|
—
|
Vårdsberg ....
|
Glimborg, F. V.....
|
79
|
87
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Västra Stenby . . | Sandell, C. R......
Skara stift.
|
87
|
93
|
6
|
6
|
1
|
|
|
|
Acklinga ....
|
Lindskog, H. G.....
|
71
|
86
|
15
|
15
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Algutstorp . . .
|
Tengstrand, E. G. . . .
|
74
|
92
|
18
|
18
|
—
|
—
|
1
|
|
Bitterna ....
|
Nordblad, A. H.....
|
82
|
00
|
18
|
18
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Borås......
|
Enander, A. J.....
|
50
|
60
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Böne......
|
Söderström, A. P. . . .
|
85
|
99
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Borstig.....
|
Rylander, J. A.....
|
95
|
03
|
8
|
8
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Dimbo.....
|
Helin, S........
|
80
|
93
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Fredsberg ....
|
Carlson, G. J. E. ...
|
80
|
00
|
20
|
20
|
|
1
|
—
|
—
|
Fristad.....
|
Sahlén, A. ■).....
|
62
|
80
|
18
|
18
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Gudhem ....
|
Warholm, J. W. *) ...
|
50
|
57
|
7
|
19
|
1
|
—
|
—
|
—
|
D:o ....
|
Boström, C. A. E. . . .
|
79
|
92
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Gökhem ....
|
Rnnstedt, A. F.....
|
89
|
02
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Götened.....
|
Östergren, F. H.....
|
80
|
92
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Habo......
|
Strandh, I.......
|
60
|
67
|
7
|
7
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Hjälstad ....
|
Götbberg, A. T.....
|
80
|
96
|
16
|
16
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Hofva.....
|
Lexell, E. J. G.....
|
83
|
89
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Hvarf.....
|
Helin, S........
|
80
|
92
|
12
|
12
|
—
|
.1
|
—
|
—
|
Hällstad ....
|
Törnblad, J. L.....
|
80
|
96
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Härene.....
|
| Arfvidsson, A.....
|
59
|
82
|
23
|
23
|
—
|
—
|
—
|
1
|
Finne ved ....
|
j Boren, S. A......
|
78
|
92
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Källby.....
|
1 Hellen, J. H......
|
S 91
|
99
|
8
|
8
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Larf......
|
j Carlson, G. J. E.....
|
80
|
01
|
21
|
21
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Leksberg ....
|
1 Svarén, K. J......
|
86
|
04
|
18
|
18
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Lena......
|
| Rylander, J. A.....
|
95
|
06
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Långared ....
|
j Hasselrot, C. R.....
|
79
|
99
|
20
|
20
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Rackeby ....
|
| Granqvist, J......
|
52
|
60
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
*) Erhållit transport.
236
Pastorat.
|
Hamn.
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
l:sta
pastorat
|
Transport-
pastorat
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut¬
näs^
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
Sjogerstad . . .
|
Göthberg, A. T.....
|
80
|
88
|
8
|
8
|
1
|
|
|
|
Skölfvene ....
|
Pristedt, C. G.....
|
77
|
98
|
21
|
21
|
—
|
1
|
_
|
_
|
Stora Mellby . .
|
Johansson, K. L. ...
|
70
|
85
|
15
|
15
|
_
|
_
|
1
|
_
|
Sventorp ....
|
Alin, S.........
|
79
|
87
|
8
|
8
|
1
|
_
|
_
|
_
|
Säfvared ....
|
Kulling, L.......
|
89
|
06
|
17
|
17
|
1
|
_
|
_
|
_
|
Ulricehamn . . .
|
Jörlander, E. H.....
|
75
|
86
|
11
|
11
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Värnhem ....
|
v. Sydow, K. A.....
|
84
|
03
|
19
|
19
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Varda.....
|
Timner, D.......
|
75
|
04
|
29
|
29
|
—
|
—
|
1
|
__
|
Vänersborg . . .
|
Hellgren, C. T.....
|
75
|
86
|
11
|
11
|
1
|
_
|
_
|
_
|
Vänersnäs ....
|
Lundblad, J. A.....
|
92
|
98
|
6
|
6
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Strängnäs stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Almby.....
|
Morén, T. E.J) ....
|
74
|
79
|
5
|
5
|
1
|
_
|
—
|
_
|
Asker .....
|
Lönroth, C. U. L. . . .
|
94
|
02
|
8
|
8
|
—
|
—
|
|
1
|
Aspö......
|
Sahlberg, J. T. *) . . . .
|
83
|
87
|
4
|
4
|
1
|
—
|
_
|
_
|
D:o......
|
Rundgren, V. E.....
|
92
|
00
|
8
|
8
|
—
|
1
|
_
|
_
|
Gryt......
|
Hagberg, J. 0......
|
81
|
86
|
5
|
5
|
—
|
1
|
_
|
_
|
Hallsberg ....
|
Lundqvist, A......
|
69
|
80
|
11
|
11
|
—
|
1
|
_
|
_
|
Kjula......
|
Högman, C. L. H. . . .
|
89
|
97
|
8
|
8
|
—
|
1
|
_
|
_
|
Kräklinge ....
|
Stenström, K. T.....
|
82
|
87
|
5
|
5
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Humla.....
|
Pettersson, G. P. ...
|
87
|
05
|
18
|
18
|
—
|
—
|
1
|
_
|
Kung Karl . . .
|
Eckerberg, C. G.....
|
90
|
05
|
15
|
15
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Lerbo......
|
Pettersson, H. E.....
|
77
|
91
|
14
|
14
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Ripsa ......
|
Trygg, G. I.......
|
91
|
02
|
11
|
11
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Stora Mellösa . .
|
Brandel, A. G......
|
75
|
95
|
20
|
20
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Tumbo.....
|
Häger, C. G......|
|
92
|
04
|
12
|
12
|
1
|
—
|
—
|
_
|
Vallby.....
|
Hagström, A. L.....
|
82
|
89
|
7
|
7
|
1
|
—
|
—
|
_
|
Västra Vingåker .
|
Bodström, 0. W.....
|
81
|
98
|
17
|
17
|
—
|
1
|
_
|
_
|
Anstå .....
|
Waldén, K. A.....
|
97
|
02
|
5
|
10
|
1
|
—
|
_
|
_
|
Östra Vingåker .
|
Öberg, P. L.......
|
92
|
01
|
9
|
9
|
—
|
1
|
—
|
—
|
*) Erhållit transport.
237
|
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
l:sta
pastorat
|
Transport-
pastorat
|
Pastorat.
|
Namn.
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
Väst
Bjursås .....
|
erås stift.
Gabrielsson, 0.....
|
96
|
Öl
|
5
|
5
|
|
1
|
|
|
Dingtuna ....
|
Mellin, P. E......
|
80
|
93
|
13
|
18
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Flöda......
|
Wetterlund, N. P. . . .
|
85
|
93
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Garpenberg . . .
|
Norman, E. A.....
|
55
|
65
|
10
|
10
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Gustaf.....
|
Pettersson, A......
|
83
|
97
|
14
|
14
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hedemora ....
|
Humbla, G. A.....
|
73
|
99
|
26
|
26
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Ludvika ....
|
Bertbelsson, J. S. ...
|
92
|
98
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Malma.....
|
Ablgren, J. W.....
|
91
|
00
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Munktorp ....
|
Ekblom, J. E......
|
66
|
88
|
22
|
22
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Ramnäs.....
|
Fåhraeus, F. I.1) ....
|
91
|
96
|
5
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Sala......
|
Tborbjörnson, A. E. . .
|
81
|
89
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Siljansnäs ....
|
Wetterlund, N. P. . . .
|
85
|
87
|
2
|
2
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Säby......
|
Lindhfors, 0......
|
89
|
04
|
15
|
17
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Va
Barnarp ....
|
xjö stift.
Palmberg, K. J.....
|
74
|
77
|
3
|
3
|
|
1
|
|
|
Berg......
|
Ekedabl, J. A.....
|
84
|
93
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Burseryd ....
|
Carlsson, C. 0.....
|
81
|
95
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Forsbeda ....
|
Hazén, J. G......
|
73
|
87
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Fryeled.....
|
Carlberg, F. 0.....
|
92
|
92
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hinneryd ....
|
Källoff, N.......
|
71
|
75
|
4
|
4
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hultsjö.....
|
Carlberg, F. 0.....
|
92
|
94
|
2
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Karda.....
|
Danielsson, N. A. ...
|
79
|
88
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Rydaholm ....
|
Nilsson, K. G......
|
81
|
93
|
12
|
12
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Tofteryd ....
|
Eriksson, K. 0.....
|
76
|
97
|
21
|
21
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Täfvelsås ....
|
Jacobson, R.......
|
82
|
98
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Vrigstad ....
|
Bergb, P. A. L.....
|
67
|
89
|
22
|
22
|
—
|
—
|
—
|
1
|
Värnamo ....
|
Palmberg, K. J.....
|
74
|
94
|
20
|
20
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Västra Torsås . .
|
Linderbolm, F. A. . . .
|
80
|
04
|
24
|
24
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Växjö .....
|
Heuman, E. D.....
|
81
|
94
|
13
|
13
|
—
|
—
|
—
|
1
|
*) Erhållit transport.
238
|
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
lista
pastorat
|
Transport¬
pastorat
|
Pastorat.
|
Hamn.
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
ntn.
|
icke
ntn.
|
utn.
|
icke
ntn.
|
Lu
Asarnm.....
|
nds stift.
Ljunghoff, A. H.') . . .
|
74
|
81
|
7
|
7
|
1
|
|
|
|
Ansås .....
|
Ljunghoff, A. II.....
|
74
|
93
|
19
|
19
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Barsebäck ....
|
Carlsson, C. 0......
|
03
|
06
|
3
|
3
|
—
|
1
|
—
|
_
|
Billeberga ....
|
Lindan, J. N......
|
78
|
93
|
15
|
15
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Bjellernp ....
|
Ekdabl, F. H. >) . . . .
|
85
|
88
|
3
|
3
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Borlunda ....
|
Fröberg, G.......
|
88
|
07
|
19
|
19
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Borrby.....
|
Horström, V.......
|
90
|
05
|
15
|
15
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Brandstad ....
|
Sandberg, H.......
|
70
|
81
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Brnnnby ....
|
Malmberg, A......
|
89
|
98
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Brönnestad . . .
|
Hégerman, E. G. L. . . .
|
83
|
94
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Bnnkeflo ....
|
Stenström, A......
|
89
|
Öl
|
12
|
12
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Bösarp .....
|
Stoltz, E. M......
|
83
|
92
|
9
|
9
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Dalköpinge . . .
|
Lindeberg, G......
|
72
|
77
|
5
|
5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
D:o ...
|
Hossiin. Y. ......
|
64
|
84
|
20
|
20
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Efveröd.....
|
Johansson, A. B.....
|
90
|
07
|
17
|
17
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Espbnlt.....
|
Fröberg, G.......
|
88
|
00
|
12
|
12
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Fjelkestad . . .
|
Yilner, A. K......
|
88
|
98
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
|
Eosie......
|
Pihl, C. A.......
|
82
|
91
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
|
Förslöf.....
|
Scholander, S. E. V. . .
|
84
|
99
|
15
|
15
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Gessie.....
|
Fredlund, S. F. *) . . .
|
73
|
80
|
7
|
7
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Gråmanstorp . .
|
Stenow, H.......
|
76
|
86
|
10
|
10
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hammarlöf . . .
|
Meijer, F. K. G.....
|
71
|
73
|
2
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Harlösa.....
|
Hyström, H. A.....
|
85
|
91
|
6
|
6
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hemmesdynge . .
|
Hederström, C. W. . . .
|
81
|
92
|
11
|
11
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hvellinge ....
|
Warholm, C. T.....
|
83
|
02
|
19
|
23
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Högestad ....
|
Hintze, 0. P. 0.....
|
94
|
04
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Högseröd ....
|
Bergdahl, H. P.....
|
66
|
73
|
7
|
7
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Hör......
|
Hofström, A.......
|
73
|
83
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Hörröd.....
|
Kronsjö, 0. E. M. . . .
|
92
|
95
|
3
|
3
|
—
|
1
|
—
|
—
|
‘) Erhållit transport.
239
Pastorat.
|
Namn.
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
lista
pastorat
|
Transport¬
pastorat
|
präst-
vi g-
nin-
gen.
|
u ti¬
ll äm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
ntn.
|
icke
utn.
|
Jemshög ....
|
Kronsjö, 0. E. M. . . .
|
92
|
97
|
5
|
5
|
1
|
|
|
|
Karlshamn . . .
|
Rodhe, E. H. *) ....
|
77
|
79
|
2
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Kellstorp ....
|
Sahlin, E. 0......
|
79
|
86
|
7
|
7
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Kropp.....
|
Ågårdh, P. P......
|
80
|
87
|
7
|
7
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Kvrkheddinge . .
|
Berlin, M........
|
84
|
87
|
3
|
3
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Kågeröd ....
|
Forsberg, H. J. 0. . . .
|
89
|
94
|
5
|
5
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Lösen......
|
Serner, J.N.1).....
|
75
|
80
|
5
|
5
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Mellan-Grefvie . .
|
Eckerbom, E. G.....
|
78
|
95
|
17
|
17
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Norra Åkarp . .
|
Wollin, P. J. C.....
|
61
|
77
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Onsby.....
|
Ek, C. H. T......
|
79
|
92
|
13
|
13
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Skepparslöf . . .
|
Thulin, J. F......
|
91
|
Öl
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Solberga ....
|
Sahlin, F. 0......
|
79
|
89
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Stibv......
|
Söderling, L. S. ’) . . .
|
75
|
84
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
D:o......
|
Åkerberg, N. L.....
|
89
|
Öl
|
12
|
12
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Stoby......
|
Gillén, N........
|
95
|
06
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Stora Herrestad .
|
Malmgren, J. A.....
|
53
|
66
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Ströfvelstorp . .
|
Ärnström, D. A.....
|
68
|
89
|
21
|
21
|
—
|
—
|
—
|
1
|
Stäfvie .....
|
Bure, P. H.......
|
91
|
99
|
8
|
8
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Svedala.....
|
Palmquist, E......
|
89
|
95
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Södra Mellby . .
|
Wenncrberg, E. G. . . .
|
Öl
|
06
|
5
|
5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Södra Sallerup
|
Lindell. F. TV......
|
96
|
05
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Träne .....
|
Östergren, P. C.....
|
86
|
91
|
5
|
5
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Vadensjö ....
|
Warholm, C. T. *) . . .
|
83
|
90
|
7
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Visseltofta . . .
|
Tretow, A. T. Pa1) . .
|
66
|
77
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Väsby.....
|
Ärnström, D. A.....
|
68
|
91
|
23
|
23
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Västerstad . . .
|
Berlin, M........
|
84
|
93
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Västra Hoby . .
|
Lech, P........
|
77
|
87
|
10
|
10
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Västra Toinarp .
|
Sjöstedt, C. A......
|
93
|
06
|
13
|
13
|
—
|
1
|
—
|
1
|
Åhus......
|
Lagerroth, L. E.....
|
73
|
02
|
29
|
29
|
—
|
—
|
—
|
1
|
Önnostad ....
|
Ekdahl, M. G......
|
78
|
93
|
15
|
15
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Össjö......
|
Forsberg, K. S.....
|
95
|
00
|
5
|
5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
*) Erhållit transport.
240
Pastorat.
|
Namn.
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
l:sta
pastorat
|
Transport¬
pastorat
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
ntn.
|
icke
utn.
|
Göteborgs stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Angered ....
|
Högrell, B.......
|
59
|
66
|
7
|
7
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Drängsered . . .
|
Perslow, P. Å.....
|
86
|
97
|
11
|
11
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Falkenberg . .
|
Heiiman, E. D.') ...
|
81
|
90
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Fässberg ....
|
Sager, A. M......
|
98
|
05
|
7
|
7
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Getinge.....
|
Berg, P. C. M.....
|
86
|
95
|
9
|
9
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Halmstad ....
|
Gadd, J........
|
75
|
85
|
10
|
10
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Kungelf.....
|
Bergfelt, B. M.....
|
82
|
98
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Laholm.....
|
Hedén, H. A......
|
79
|
98
|
19
|
19
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Lindberg ....
|
Christenson, C. Z. . . .
|
77
|
94
|
17
|
17
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Ljungby ....
|
Ahlberg, A.......
|
66
|
78
|
12
|
12
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Lysekil.....
|
Bastholm, V......
|
92
|
02
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Marstrand . . .
|
Quensel, J. O.1) ....
|
75
|
77
|
2
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Skredsvik ....
|
Laurell, J. D......
|
76
|
85
|
9
|
9
|
1
|
_
|
—
|
—
|
Snöstorp ....
|
Hedén, H. A......
|
79
|
88
|
9
|
9
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Stora Lnndby . .
|
Lundberg, Y. S.....
|
87
|
05
|
18
|
18
|
—
|
—
|
—
|
1
|
Säfve......
|
Grundell, C. G.....
|
70
|
80
|
10
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Tanum.....
|
Anderberg, A. E. ...
|
91
|
03
|
12
|
12
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Torsby.....
|
Rotting, A. R......
|
86
|
03
|
17
|
17
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Torup .....
|
Gadd, J........
|
75
|
89
|
14
|
14
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Tranemo ....
|
Hellberg, C. J. E. . . .
|
86
|
96
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Yästra Frölunda .
|
Palmgren, P. A. B. . .
|
64
|
80
|
16
|
16
|
—
|
—
|
1
|
—
|
Ödsmål.....
|
Franck, E. G......
|
89
|
02
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Örgryte .....
|
Nilman, A. M......
|
82
|
03
|
21
|
21
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Östra Kamp . . .
|
Ewald, Y........
|
95
|
03
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Kalmar stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dörby.....
|
Antell. K. A......
|
82
|
00
|
18
|
18
|
_
|
1
|
_
|
_
|
Förlösa.....
|
Möllerberg, E. E. ...
|
88
|
01
|
13
|
13
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Högsby.....
|
Herlin, C. G......
|
70
|
82
|
12
|
12
|
—
|
—
|
1
|
_
|
Kalmar.....
|
Eklund, J. A. *) . . . .
|
92
|
02
|
10
|
13
|
1
|
—
|
—
|
—
|
') Erhållit transport.
241
Pastorat.
|
Namn.
|
Året för
|
Antal
tjänstår
|
l:sta
pastorat
|
Transport¬
pastorat.
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
Norra Höckleby .
|
Åstrand, A.......
|
84
|
97
|
13
|
13
|
1
|
—
|
—
|
_
|
Persnäs.....
|
Håkansson, E. G. ...
|
85
|
91
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Karlstads stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ertemark ....
|
Brynteson, 0......
|
80
|
90
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Grafva.....
|
Rune, L. A.......
|
87
|
05
|
18
|
18
|
1
|
—
|
—
|
_
|
|
Högsäter ....
|
Edgren. J. R......
|
71
|
93
|
22
|
22
|
1
|
—
|
—
|
_ 1
|
Nordmark ....
|
Berglnndh, E. A.....
|
90
|
96
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
_
|
Nyed......
|
Wallqnist, J. A.....
|
65
|
94
|
29
|
29
|
1
|
—
|
—
|
|
Rudskoga ....
|
Svartengren, S. G. . . .
|
87
|
04
|
17
|
17
|
1
|
— ■
|
—
|
—
|
Rämen.....
|
Berggren, 0.......
|
73
|
91
|
18
|
18
|
—
|
1
|
—
|
—
|
D:o .....
|
Ekelnnd, 0. T......
|
90
|
99
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Silbodal ....
|
Sterner. 0.......
|
83
|
94
|
11
|
11
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Steneby .....
|
Eriksson. E. J.....
|
81
|
96
|
15
|
15
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Ölme......
|
Sillén, G. D......
|
60
|
71
|
11
|
11
|
—
|
1
|
—
|
—
|
D:o......
|
Bromander, C. W. . . .
|
96
|
05
|
9
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Östra Emtervik .
|
Åkerblom, A. J. *) . . .
|
73
|
93
|
20
|
20
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Härnösands stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjärtrå .....
|
Nordberg, N. F.....
|
78
|
90
|
12
|
12
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Björna .....
|
Edlund, N. P. ’) . . . .
|
83
|
90
|
7
|
7
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Mo.......
|
Sellin, J. 0......
|
88
|
98
|
10
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Selånger ....
|
Hellström, E. J.....
|
68
|
73
|
5
|
5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Själevad ....
|
Lundgren, G. F.....
|
98
|
07
|
9
|
9
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Säbrå ......
|
Nordberg, N. F.....
|
78
|
89
|
11
|
11
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Vibyggerå ....
|
Gustafsson, K. P. T. . .
|
98
|
06
|
8
|
8
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Luleå stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Byske .....
|
Ehnmark, I.......
|
94
|
95
|
1
|
1
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Vilhelmina . . .
|
Dahlstedt, L......
|
83
|
99
|
16
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
x) Erhållit transport.
2549/o7. Prästvalskommitterades bet. 31
242
Pastorat.
|
Namn.
|
Året för
|
Antal
tj anstår
|
lista
pastorat
|
Transport-
pastorat.
|
präst-
vig-
nin-
gen.
|
ut-
näm-
nin-
gen.
|
enligt
A.
|
enligt
B.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
Visby stift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gothem.....
|
Tilén, G. H......
|
86
|
88
|
2
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Vall......
|
Youngberg, N. A. ...
|
84
|
87
|
3
|
7
|
-
|
1
|
—
|
—
|
Sammandrag.
1. Antalet såsom fjärde profpredikanter å förslag uppförda.
Stift.
|
Första
pastorat
|
Transport-
pastorat
|
Summa
|
Total¬
summa.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
utn.
|
icke
utn.
|
Uppsala.............
|
20
|
6
|
4
|
2
|
24
|
8
|
32
|
Linköpings............
|
19
|
5
|
3
|
—
|
22
|
5
|
27 !
|
Skara..............
|
24
|
6
|
5
|
1
|
29
|
7
|
36 !
|
Strängnäs ............
|
10
|
6
|
1
|
1
|
11
|
7
|
18 ;
|
Västerås.............
|
7
|
5
|
1
|
—
|
8
|
5
|
13
|
Växjö..............
|
9
|
4
|
—
|
2
|
9
|
6
|
15
|
Lunds..............
|
35
|
19
|
3
|
3
|
38
|
22
|
60
|
Göteborgs............
|
14
|
7
|
2
|
1
|
16
|
8
|
24
|
Kalmar.............
|
3
|
2
|
1
|
—
|
4
|
2
|
6
|
Karlstads............
|
11
|
2
|
—
|
—
|
11
|
2
|
13 1
|
Härnösands ...........
|
• 4
|
3
|
—
|
—
|
4
|
3
|
7
|
Luleå..............
|
1
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1
|
2
|
Visby..............
|
1
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1
|
2
|
Hela riket
|
158
|
67
|
20
|
10
|
178
|
77
|
255
|
243
2. Tjänståldern för de såsom fjärde profpredikanter å förslag uppförda.
|
Antalet präster,
hvars tjänstålder utgjorde
|
Summa
|
Medelålder
|
Stift.
|
10 år eller
därunder.
|
11—15 år.
|
16—20 år.
|
21-25 år.
|
26—30 år.
|
öfver 30 år.
|
präster.
|
tjänstår.
|
år.
|
män.
|
A. Från prästvigningsåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
13
|
8
|
4
|
6
|
1
|
_
|
32
|
436
|
13
|
7
|
Linköpings..........
|
8
|
10
|
7
|
1
|
1
|
—
|
27
|
346
|
12
|
10
|
Skara............
|
11
|
11
|
10
|
3
|
1
|
—
|
36
|
498
|
13
|
10
|
Strängnäs ..........
|
10
|
5
|
3
|
-
|
—
|
—
|
18
|
182
|
10
|
1
|
Västerås...........
|
8
|
3
|
—
|
1
|
1
|
—
|
13
|
143
|
11
|
—
|
Växjö............
|
6
|
4
|
2
|
3
|
—
|
—
|
15
|
183
|
12
|
2
|
Lunds............
|
35
|
15
|
7
|
2
|
1
|
—
|
60
|
627
|
10
|
5
|
Göteborgs..........
|
12
|
5
|
6
|
1
|
—
|
|
24
|
286
|
11
|
11
|
Kalmar...........
|
2
|
3
|
1
|
—
|
|
|
6
|
72
|
12
|
—
|
Karlstads..........
|
4
|
3
|
4
|
1
|
1
|
—
|
13
|
195
|
15
|
—
|
Härnösands..........
|
5
|
2
|
—
|
—
|
—
|
_
|
7
|
62
|
8
|
10
|
Luleå............
|
1
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
2
|
17
|
8
|
6
|
Visbv............
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
5
|
2
|
6
|
Hela riket
|
117
|
69
|
45
|
18
|
6
|
—
|
255
|
3,052
|
12
|
—
|
B. Med tillägg af tjänstår
före prästvigningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala...........
|
12
|
9
|
4
|
6
|
1
|
—
|
32
|
454
|
14
|
2
|
Linköpings..........
|
8
|
10
|
6
|
1
|
2
|
—
|
27
|
356
|
13
|
2
|
Skara............
|
10
|
11
|
11
|
3
|
1
|
—
|
36
|
510
|
14
|
2
|
Strängnäs ..........
|
10
|
5
|
3
|
—
|
—
|
—
|
18
|
187
|
10
|
5
|
Västerås...........
|
7
|
2
|
2
|
1
|
1
|
—
|
13
|
158
|
12
|
2
|
Växjö............
|
6
|
4
|
2
|
3
|
—
|
—
|
15
|
183
|
12
|
2
|
Lnnds............
|
33
|
17
|
6
|
3
|
1
|
—
|
60
|
653
|
10
|
11
|
Göteborgs..........
|
11
|
6
|
6
|
1
|
—
|
—
|
24
|
289
|
12
|
—
|
Kalmar...........
|
1
|
4
|
1
|
—
|
—
|
—
|
6
|
75
|
12
|
6
|
Karlstads..........
|
4
|
3
|
4
|
1
|
1
|
—
|
13
|
195
|
15
|
—
|
Härnösands .........
|
5
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7
|
62
|
8
|
10
|
Luleå............
|
1
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
2
|
17
|
8
|
6
|
Visby............
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
9
|
4
|
6
|
Hela riket
|
no
|
73
|
46
|
19 |
|
7
|
-1
|
255
|
3,148
|
12
|
4
|
T ryckfei.
Sid. 135, 18:e raden nedifrån, står: i allt skall vara:
» 182, 2:a raden uppifrån, » den för »
i alla fall
för den
PrästvaUkommitteradei bet.