Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
1
N:o 22.
Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 10.30 f. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
1 § i förordningen angående beskattning af socker m. m.
I en inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hän¬
visad motion, n:o 173, har herr A. J. Christiernson jämte-tre andra af
kammarens ledamöter hemställt,
»att Riksdagen måtte
dels antaga följande förslag till
Förordning angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 11 oktober
1907 angående beskattning af socker.
1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,
skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets ut¬
lämnande till fritt bruk erläggas skatt med 16 öre för hvarje kilogram.
För det socker, som tillverkas vid de redan anlagda råsockerfabrikerna
i Östergötland och Västergötland och utlämnas till fritt bruk antingen
omedelbart från samma fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping efter
där verkställd raffinering, utgår dock skatten under tiden till utgången
af augusti månad år 1910 med 13 öre samt under tiden från och med
den 1 september samma år till utgången af augusti månad 1912 med
15 öre, allt för ett kilogram räknadt; ägande Kungl. Maj:t att meddela
behöfliga kontrollföreskrifter.
Bih. till Biksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 22).
1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull
enligt tulltaxan.
2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och
maltsocker (maltos) samt ej heller sump eller melass, i hvilka socker¬
halten är mindre än sjuttio procent af ton-substansens vikt.
Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kon¬
troll- och justeringsstyrelsen på framställning af tillverkaren förordnar,
att sockerhalten skall bestämmas genom fullständigare kemisk analys.
3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill med¬
dela, gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges
ej skatt;
dels förklara, att den ändrade lydelsen af berörda författningsrum
skall träda i kraft från och med den dag, som af Kungl. Maj:t be¬
stämmes :
dels ock besluta,
att tullsatserna af nedannämnda slag af socker från och med sist-
berörda dag skola utgöra följande belopp, nämligen
å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt
krossadt eller pulveriseradt socker, 10 öre för kilogram;
å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än n:o 18 af den
i världshandeln gällande holländska standard, likaledes 10 öre för
kilogram;
å socker, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven
om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 6 öre för kilogram;
att från och med samma dag den i § 9 i underrättelser om hvad
vid tulltaxans tillämpning iakttugas bör under vissa villkor medgifna
restitution af tullmedlen vid utförsel sjöledes från stapelstad af raffine¬
ra dt socker, topp-, kandi- och kak-, hvilket tillverkas inom riket af ut¬
ländskt råämne, skall utgå med 7 öre för kilogram sådant socker; samt
att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande tull¬
satser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskildt an-
gifna länder, skola tilläggas nyss angifna tullsatser».
Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande.
»Allmänt erkännes, att sockerindustrien i vårt land i hög grad
har varit och allt fortfarande är favoriserad och premierad af stats¬
makterna. Och denna allmänna mening fastslår, att sockerindustriens
undantagsställning är till stor skada för landet dels därigenom att den
stora konsumtionsartikeln socker onaturligt fördyrats dels genom den
enorma kapitalhopning på ett relativt litet antal händer, som sker i
skydd af det monopol, staten genom de stadgade tull- och skattesat¬
serna faktiskt tillerkänt sockerindustrien.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 3
Att donna allmänna mening uto i landet trängt fram ända till
Konungens rådsbord framgick vid terra årets riksdag, då Kungl. Maj.t
i framlagd proposition n:o 10 yrkado på sockerskattens höjande och
tullens sänkande med i båda tallen tro öre. Statsrådet och chefen tör
finansdepartementet motiverade den kungl. propositionen med bland annat
följande ord: . .
»Skyddet för den inhemska sockerproduktionen bör gifvetvis icke
"öras större, än som erfordras för sockerindustriens bestånd och lugna
utveckling. Ändamålet med skyddet är alltså vunnet, när sockret kan
säljas till sådant pris, att detsamma betalar produktionskostnaderna samt
lämnar det i produktionen nedlagda kapitalet en skälig vinst. Hvad
produktionen därutöfver på grund af skyddsanordningarna inbringar
måste tillfalla staten eller det allmänna, om icke skyddet skall få karaktär
af premie åt en mindre grupp producenter.»
I sak är här med all önskvärd tydlighet framhållet, att staten ej
bör tillstädja ett dylikt premierande af privata producenter. Dessvärre
hade Kungl. Maj:t icke tagit steget fullt ut och föreslagit hela pre¬
miens borttagande; det blef i stället blott en mindre del af densamma,
som föreslogs skola indragas till statsverket. I nogsam hågkomst är
den ytterst ifriga agitation, som, trots de tungt vägande och orubbliga
sakskälen i regeringsförslaget, från sockerindustriens sida igångsattes
för att motverka förslaget. Sedan gammalt besitta denna närings män
stora möjligheter att göra sig gällande. Icke minst förnimmes denna
makt i en mängd tidningar, som alltid uppträda, som hade de varit
sålda åt sockermonopolet med hull och hår. Icke i något fall har i
vårt land den storkapitalistiska faran för det fria ordet gjort sig sä
starkt gällande, som just när det gällt frågan om sockerindustriens
ställning.
Grundmotivet i sockermonopolets agitation mot samhällets rätt bär
alltid varit talet om industriens dåliga läge. Vid det tillfälle, då striden
stod om produktbeskattningens införande, skref en af sockermonopolets
»mest bemärkte män» (trustens chef?): »Vi stå inför en kris, liknande
den som i början af 1870-talet inträffade, och oaktadt fabrikernas läge
nu är gynnsammare än det då var, torde det icke komma att dröja
länge, förrän ånyo stora och dyrbara fabrikskomplex stå öde här i landet».
Produktbeskattningen infördes och sockerintressenternas vinst blef fort¬
farande lysande.
Äfven i fjol återupprepades samma skådespel. Sockermonopolets
tidningar sfcrefvo och jämrade sig öfver den olycka, som hotade socker¬
industrien. Och äfven på många andra sätt sökte monopolet påverka
^ Bevillningsutskottets Betänkande N;o 22.
icke minst Riksdagen. Ja, man gick så långt, att man sökte, och i ett
fall lyckades, att lå fram arbetare att petitionera — om monopolets
bibehållande i oförändrad lukrativ form! Men hela denna rörelse till
förmån för den vinstgifvande premiens bibehållande verkade dock icke
längre så öfvertygande som förut. Man förstod hvem som låg bakom
och rörde trådarna till de marionetter, som agerade med i den stora
komedien. Några sakliga skäl för sina förmåners bibehållande kunde
sockermonopolet icke framföra. Betecknande för denna brist på sak¬
skäl var diskussionen i nationalekonomiska föreningen, där sockertrustens
chef och souschef skulle framlägga sina motskäl. De misslyckades icke
blott i sina försök att öfvertyga, utan i sin brist på sakliga skäl gåfvo
de ytterligare bevis på det sjuka i sin sak.
Utan mellankomsten af eu annan part, betodlareintresset, skulle
säkerligen det ursprungliga af regeringen framlagda förslaget till skatte¬
förhöjning ha vunnit Riksdagens bifall. Men sockertrusten visste att
begagna sig af betodlarna och skjuta dem framför sig, och inför hotet
om att landtmännen skulle upphöra med betodlingen böjde sig både
Kungl. Maj:t och Riksdagen: Skatteförhöjningen fick först om några år
träda i full kraft, på det att industrien måtte beredas skäligt rådrum
»att anpassa sig efter de nya förhållandena», som det så vackert hette.
När Kungl. Maj:t framlade sin proposition om sockerskattens
höjande och tullens sänkande och då Riksdagen gick att fatta sitt beslut
i . frågan, var visserligen kändt, att sockerindustrien varit synnerligen
gifvande, men ännu hade icke uppgörelsen mellan svenska sockerfabriks-
aktiebolaget och de i detsamma uppgående fabrikerna ägt rum. Först
när detta skedde, slutet af förra året, var det möjligt att få en tydlig in¬
blick i dithörande förhållanden. Nu vet man liur mycket sockerfabri¬
kerna genom tullskyddet kunnat brandskatta den konsumerande allmän¬
heten.. Visserligen är slutuppgörelse ännu icke träflad, men man vet
dock i det närmaste hvad säljarna bekommit för sina aktier. Då parterna
iakttagit Btor hemlighetsfullhet — tydligen anser man, att det är bäst
om bytet kan fördelas i största tysthet, ungefär som hade det gällt
orättmätigt åtkommet gods — har det varit svårt att skaffa upplys¬
ningar från alla fabriker. Vi få därför nöja oss med att anföra några
exempel, visande aktiernas ursprungliga värde och de pris de betingat
eller komma att betinga vid slutuppgörelsen.
Hököpinge sockerfabrik: Aktiernas ursprungliga värde 200 kronor,
betalda med 1,150 kronor.
Högsta utdelningen, år 1901, icke mindre än 100 procent.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 5
Hälsingborgs sockerfabrik: Aktierna nominellt 500 kronor, betalda
af timsten med 1,720 kronor, möjligen 1,770 kronor.
Högsta utdelning 20 procent.
Örtofta sockerfabrik: Ursprungligen inbetaldt 100 kronor per aktie.
För hvarje gammal aktie bär utan vederlag lämnats 2 nya. Timsten
har betalat aktierna med 200 kronor, hvadan lör hvar inbetald aktie ä
100 kronor erhållits 900 kronor.
Lunds sockerfabrik i Staffanstorp: Vid bolagets bildande betalades
aktierna med 100 kronor. Sedermera har på hvarje gammal aktie
lämnats två nya å 100 kronor. Då aktierna åt trusten betalas med
350 kronor, erhålles för hvarje gammal aktie 1,050 kronor.
Högsta utdelning 100 procent.
Malmö sockerfabrik i Arlöf: Ursprungliga aktievärdet 200 kronor.
Vidare bekommit utan vederlag för hvarje gammal 2 nya, likaledes å
200 kronor. Värdet å aktierna har sedan utan vederlag höjts till 400
kronor. Aktierna lära af timsten betalas med 2,000 kronor.
Aktierna skulle således ha återbetalats 30 gånger. Försäljningen
af Arlöfsgården kommer att öka detta tal.
Högsta utdelning 10 procent, livilket utgör 60 procent på inbetalda
kapitalet.
Landskrona , sockerfabrik: Hvarje aktie lydde ursprungligen å 1,500
kronor. Deras värde höjdes sedermera utan vederlag till 10,000 kronor,
hvarjämte för hvarje gammal aktie bekommits en ny å 10,000 kronor.
Dessa betalas af trusten med 42,000 kronor, möjligen något mer. Det
inbetalda kapitalet återbetalas således minst 56 gånger, då för inbetalda
1,500 kronor erhålles cirka 84,000 kronor.
Högsta utdelningen 11 procent eller 146,6 procent på inbetalda
kapitalet.
Hvilka enorma värden som skapats genom utpressning af den kon¬
sumerande allmänheten framgår redan af finansministerns anförande till
statsrådsprotokollet den 13 januari 1908, då han uppskattar det inbetalda
kapitalet till mindre än en tredjedel af trustens aktiekapital. Genom
exemplen här ofvan framgår, att det verkligen inbetalda kapitalet säker¬
ligen är betydligt mindre än hvad herr finansministern uppskattade det
till. Ännu så sent som år 1900 uppgick det i sockerindustrien nedlagda
kapitalet till i rundt tal omkring 30,000,000 kronor. De senare
verkställda ökningarna, som fram till 1906 uppgingo till ett 15-tal
miljoner, ha blott till obetydlig del skett genom inbetalning af nya
pengar. Det ökade aktiekapitalet har i stället tillkommit genom öfver-
värderingar och utdelningar af fonderade vinster. Med stöd af denna
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
erfarenhet bör man uppskatta det kapital i sockerindustrien, soni verk¬
ligen är inbetaldt och därför med skäl kan göra anspråk på att förräntas,
till högst 35,000,000 kronor. Sockertrusten har emellertid pressat upp
aktiekapitalet till den ofantliga summan af 135,000,000 kronor och söker
göra gällande det denna summa, nära fyra gånger det verkliga värdet,
är hvad industrien skall förränta, om aktieägarna skola erhålla skälig
utdelning pa sina pengar. Under årtionden har svenska folket nödgats
öfverbetala sitt socker, nu skall den konsumerande allmänheten tvingas
att förränta ett oblygt uppskrufvadt kapital. Ett mera verksamt utsug-
ningssystem torde knappast kunna utfunderas. Men när saken drifves
så långt, då går skammen på torra land. Med skäl kan man inför detta
lörhallande fordra att sockerindustriens intressenter böra nöja sig med
den hopsamlade öfverbetalningen utan att en hög tvångsränta ytterligare
utkräfves af de arma konsumenterna.
Med största hänsynslöshet ha de olika sockerfabrikerna, ingen
nämnd och ingen giömd, sökt förhindra, att landets invånare skulle
draga någon förmån af sockerindustriens skyddade ställning. Betodlarna
ha måst tillgripa hårda medel för att erhålla rimlig betalning för sin
vara, och törst när betodlarna sågo sig tvungna att genom sin orga¬
nisation hota med allmän betodlarstrejk, läto sockerfabrikerna förmå sig
till medgifvanden åt jordbruket, som dock i första rummet borde ha
haft att påräkna fördelar åt tullskyddet. En ännu större oginhet än
mot betodlarna har sockerindustrien visat sina arbetare. Lönerna ha
utan hänsyn till arbetarnas behof och industriens förmåga att betala
länge hållits nere vid minimigränsen, och endast med stora ansträng¬
ningar har det lyckats arbetarna att höja lönen något i proportion till
lefnadskostnaderna. För att exemplifiera sockerindustriens uppträdande
mot arbetarna ma anföras hurusom arbetarna för några år sedan vid
en fabrik fingo strejka i flera veckor för att ernå — ett hälft öres för¬
höjning i timlönen.
Har sockerindustrien utåt utmärkt sig genom brandskattning af
befolkningen, underbetalning af betorna och njugga löner åt arbetarna,
sa har den dock i ett afseende visat en mindre berömvärd frikostighet.
I fråga om löner, tantiémer, arfvoden och presenter till styrelseledamöter
och högre tjänstemän har det aldrig varit tal om sockerindustriens
5)betryckta ställning». Arfvodena ha varit efter svenska förhållanden
onaturligt höga och tydligen tilltagna efter de rofgiriga amerikanska
monopol- och trustbolagens principer. Till fabriksdirektörer med mini¬
mala kompetenskraf — ty den kommersiella och tekniska sakkunskapen
har ofta tack vare monopolet skjutits åt sidan såsom varande af under¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 7
ordnad betydelse — ha utbetalats ersättningar, som utgått med belopp
öfverstigande hvad t. ex. sex å sju statsråd åtnjuta i lön. Och mycket
bättre synes det inte blifva för framtiden, ty cheferna för de olika
raffinaderierna — samma män som i de flesta fall blifvit enormt rika
genom sin föregående »verksamhet» inom industrien — komma hädan¬
efter att aflönas med 20 å 25,000 kronor om året. Trustchefens sam¬
manlagda årslön beräknas öfverstiga etthundratusen kronor.
Trots att sockertrusten icke funnits till stort mer än ett år har
man dock redan haft tillfälle erfara, att den kommer att bli en sträng
herre, som ej skall sky några medel, då det gäller konsumenternas
ytterligare beskattning. Icke nog med att den inhemska konkurrensen
'fullständigt försvunnit, äfven den utländska synes sockertrusten kunna
helt ignorera. I en tidning i Sundsvall berättades i slutet af föna aret
om eu importör i Söderhamn, som förbigått sockertrusten och inköpt
ett parti socker från Tyskland, dill straff härför satte brusten nei
priset på sockret i Söderhamn och trakten däromkring med icke mindre
än 5 öre per kilogram dels genom direkt prissänkning, dels genom
fraktlindring. Då prisnedsättningen betydde, att konkurrenterna kunde
sälja billigare, måste afsikten med trastens åtgärd ha varit att statuera
ett exempel och en gång för alla visa hur det går den som ej köper
af trusten.
Import af socker från t. ex. Tyskland har under nära nog hela det
förflutna året varit ekonomiskt fördelaktigare än köp af svenskt socker.
Det tyska har nämligen kunnat köpas för ett pris af 25 å 26 öre pr
kilogram fritt i sydsvensk hamn, hvithet med tillägg ad tull och skatt
gör 55 å 56 öre, då däremot det svenska sockret betingat 60 öro per
kilogram eller 4 å 5 öre meta. Det oaktadt har ej någon nämnväid
import ägt ram och skulle säkerligen icke alls ha förekommit, om icke
lönestriden mellan sockerfabrikerna och arbetarna samt däraf följande
svårigheter att erhålla svenskt socker förmått eu del grossister och åter¬
försäljare att vända sig till utlandet. En del af dem liar sedermera
fortsätt att importera det billigare utländska sockret. Hela importen år
1908 af raffineradt socker uppgår dock till blott 2,841,320 kilogram
eller cirka 2 Vs procent af hela årskonsumtionen.
Underligt synes det, att köpmännen, trots den stora vinst som
varit att påräkna, icke brytt sig om att köpa socker från utlandet.
Denna afvikelse från vanlig köpmannaregel, att köpa där lägsta pris
står att vinna, kan heller icke förklaras på mer än ett sätt: man vågar
icke! Så stor är sockertrustens makt, att ingen vill utsätta sig för
risken af att stöta sig med den mäktiga. Exemplet från Söderhamn
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
visar, hur trusten kan straffa en fullt loflig och lojal konkurrens. Tack
vare denna makt ha konsumenterna inom landet tvingats betala sockret
afsevärdt högre än hvad ställningen å världsmarknaden betingat. Dubbel
brandskattning sålunda!
Berättelsen öfver svenska sockerfabriksaktiebolagets första verk¬
samhetsår tio manader af åren 1907—1908 — visar ett öfverskott
af kronor 8,839,997: io, hvilket efter en årskonsumtion af 110,000 tons
socker gör en nettovinst af 9.6 öre pr kg. Dragés härifrån den be¬
slutade men ännu icke i kraft trädande skatteförhöjningen af 3 öre per
kilogram, återstår en vinst af 0.6 öro. Beräknas det i sockerindustrien
nedlagda kapitalet till 35,000,000 kronor skulle en vinst af 2.6 öre per
kilogram socker gifva icke blott skälig ränta med 5 procent på kapitalet
utan äfven en summa af 1,110,000 kronor till afskrifningar och af-
sättningar. Sålunda skulle eu nedsättning af sockertullen med 4 öre
per kilogram icke innebära någon som helst orättvisa mot det i socker¬
industrien nedlagda kapitalet. En dylik nedsättning komme att utan
någon rubbning i statens nuvarande inkomster af sockertillverkningen
tillförsäkra^ konsumenterna ett billigare socker. Och då detta kan ske
utan att någon enskilds berättigade intressen trädas för nära, föreligga
talande skäl för att Riksdagen genom en ytterligare nedsättning’ af
tullen fråntager sockerindustrien en del af dess nuvarande oberättigade
premie. ö
Framtiden kommer säkerligen att visa, att svenska sockerfabriks¬
aktiebolagets vinst. under dess första verksamhetsår icke på långt när
svarar mot den vinst, som verkligen kan erhållas. Först och främst
kan man förmoda, att den faktiska behållningen varit större än den
bokförda — de män som styra i trusten äro sedan gammalt vana att
icke låta de synliga vinsterna bli alltför stora — men dessutom har
trusten senare vidtagit en del »besparingar», hvilka komma att medföra
afse värd a förtjänster. Så t. ex. har krediten till grosshandlarne begrän¬
sats till högst trettio dagar och för att erhålla sedvanlig kassarabatt
måste betalning ske på tio dagar. Och dessa regler tillämpas så strängt,
att likviden måste vara säljaren tillhanda på tionde dagen. Skulle den
vara afsänd tionde dagen, men icke komma fram förrän följande dag,
liskerai köparen att förlora kassarabatten. Dessa »besparingsåtgärder»
komma säkerligen att gifva socker!abriksaktiebolaget så stor extra be¬
hållning, att vinsten älven efter en tullnedsättning skall kunna lämna
skälig ränta två gånger om.
Mot yrkandet i denna motion om ytterligare nedsättning af socker-
tullen kommer säkerligen från sockerintresset närstående håll att anföras,
Benillningsutskottets Betänkande N:o 22. 9
att 1908 års Riksdag, genom sitt beslut om successiv förändring af tull-
och skattesatserna, gifvit sockerindustrien på hand att tills denna för¬
ändring blifvit fullt genomförd skola inga andra förändringar företagas.
Formellt kan detta resonemang ha sitt delvisa berättigande, men Riks¬
dagen har att först och främst tillvarataga landets och hela befolk¬
ningens intressen. Och just nu kräfves det, att något göres för att
ställa sockerindustrien i en mindre privilegierad och för den stora all¬
mänheten icke så betungande ställning. Ett uppskof blott på ett år
kommer säkerligen att försvåra en lösning af den brännande frågan:
definitiv uppgörelse mellan staten och sockerindustrien.
Ännu är det i stort sedt samma personer, som ägt aktierna i de
gamla sockerfabrikerna och nu äga aktierna i svenska sockerfabriks-
aktiebolaget. Säljarna af de nära fyrdubbelt öfverbetalade gamla fabri¬
kerna äro äfven genom sitt delägareskap i trusten köpare af samma
fabriker. En eventuell reducering af utdelningsmöjligheten drabbar
sålunda icke i nämnvärd grad tredje man. Under närmaste tiden inne¬
bär detta intet annat än att de gamla aktieägarna förhindras att sälja
sina aktier till ett pris mångdubbelt högre än verkliga värdet. Att
meningen är att söka utplantera en del af de nya aktierna framgår
ganska tydligt. Det är säkerligen icke de gamla sockeraktiematadorernas
mening att siutsälja trustaktierna rubb och stubb — man vet sina
pappers goda utdelningsmöjligheter — men nyttan af en mindre dels
utplanterande kan icke öfverskattas.
Några tusen nya aktieägare skola bilda den »stora allmänhet» och
den »allmänna opinion», som i kritiska tider, da staten vill närmare
granska och eventuellt indraga sockermonopolet, skall skydda de gamla
aktieägarnas dyrbara rätt till tvångsränta. Ju flera händer man kan
sprida den för »allmänheten» afsedda delen af aktierna på, dess bättre
för de gamla aktieägarna. Först när detta skett och den s. k. allmän¬
heten till högt pris blir innehafvare af ett parti trustaktier kunna mono¬
polisterna från den gamla goda tiden vara fullt säkra på att äfven den
nya tiden skall för dem bli en god tid, om de också icke längre kunna
skära guld på samma grafva sätt som förut. Dessa nya aktieägare
skola bilda den mur, bakom hvilken de gamla skola veta att i det
längsta för statens behof bevara sina genom sockermonopolet tillskansade
rikedomar. Målmedvetet synes man bedrifva arbetet med utsläppandet
af de för »allmänheten» bestämda trustaktierna. Marknaden matas för¬
siktigt och skulle vid något tillfälle efterfrågan minskas och för stort
prisfall hota att uppstå, uppträda alltid andra köpare, som med skäl
Bih. till Biksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2
10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
misstänkas vara säljarens ombud. Inom börsvärlden talas också om
ett anonymt konsortium för utsägning åt ett lämpligd antal sockertrust-
aktier. En tullnedsättning redan vid denna riksdag skulle omintetgöra
dessa farliga planer, delvis befria svenska folket från att betala tvångs-
ränta till en liten grupp monopolister, samt bana väg för statens öfver-
tagande af sockerindustrien. Sockerprisets sänkning skulle säkerligen
också hälsas med tillfredsställelse af konsumenterna.
När hiksdagen år 1908, i strid med Kungl. Maj:ts proposition
men i tro på idkarnes af sockerindustrien lojalitet, beslutade att skatte¬
förhöjningen skulle träda i kraft först deri 1 januari 1909, uttryckte
Hiksdagen _ i skrifvelse n:o 49 af den 31 mars 1908, det den »förut¬
sätter att idkarne af sockerindustrien icke genom någon af Riksdagens
beslut i iragan orsakad förhöjning af sockerpriset under innevarande år
helt eller delvis förtaga den afsedda verkan af den nu beslutade skatte¬
regler ingen». Hur denna Riksdagens uttalade förhoppning blifvit upp¬
fylld, framgår bland annat af att sockertrusten, såsom förut påpekats,
hållit försäljningspriset 4 å 5 öre högre än hvad det rätteligen bort
utgöra, om ställningen å världsmarknaden fått vara normerande. Men
äfven i ett annat fall har sockertrusten förfarit på ett sätt, som uppen-
bait. bryter mot Riksdagens tydligt uttalade afsikt. Svenska socker-
fabriksaktiebolaget har nämligen för att i största möjliga män undslippa
den beslutade skatteförhöjningen af 2 öre per kilogram, anmält till be¬
skattning vid årsslutet en sockermängd, som var fyra gånger större än
den normala förbrukningen.
Skillnaden mellan till fritt bruk utlämnadt socker under de sista
månaderna åren 1907 och 1908 framgår af följande tabell.
|
Utlämnadt socker
till fritt bruk
|
Inbetald skatt
|
|
Utlämnadt socker
till fritt bruk
|
Inbetald skatt
|
år
|
kg-
|
kronor
|
år
|
kg-
|
kronor
|
1907
okt.
nov.
dec.
|
...... 10,438,708.9
...... 9,149,425.3
...... 7,971,104.0
|
1,254,883.71
1,373,514.67
1,747,863.98
|
1908
okt.
nov.
dec.
|
...... 11,144,930.7
...... 10,833,270.4
...... 34,207,488.6
|
1,218,897.90
1,500,800.0 9
1,498,440.08
|
Vid en sammanräkning finner man, att från sockerfabrikerna de
tre sista månaderna 1907 utlämnades 27,559,238,2 kilogram eller ungefär
hvad som svarade mot konsumtionen. Samma tid 1908 utlämnades
emellertid icke mindre än 50,185,649,7 kilogram eller mer än dubbelt
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 11
mot livad konsumtionen kräfde. Åt denna enorma kvantitet torde vill
årsskiftot minst trettio miljoner kilogram ha legat kvar oförsäldt i
svenska sockerfabriksaktiebolagets magasiner. Vid de olika fabrikerna
bär man för att kunna undandraga staten den ökade skatten vidtagit
utomordentliga åtgärder. Bland annat bär man förhyrt stora magasinei,
där det osålda sockret blifvit upplagdt. Vid en del fabriker bar man
tagit så liten hänsyn, att man helt enkelt delat upp de gamla magasinen,
flyttat allt socker öfver från den ena delen till den andra och låtit
kronans ombud behålla under sin kontroll don tomma sidan åt magasinet.
Minst 000,000 kronor torde på detta sätt ha undandragits staten.
Dessa bär relaterade, mindre lojala manipulationer ha möjliggjorts
genom Riksdagens beslut att på förhand bestämma dagen för den högre
skattesatsens ikraftträdande, men ha dessutom i hög grad underlättats
genom bestämmelsen om tre månaders kredit med skattens erläggande,
'hvarom närmare stadgas i § 5 i förordningen angående beskattning af
socker af den 11 oktober 1907. Denna rätt till anstånd med betalningen
har vid detta tillfälle kommit sockertrusten synnerligen väl till pass.
Den 1 januari 1909 har timsten socker i sina magasin, beskattadt efter
den lägre afgiften, tillräckligt för konsumtionen minst tre månadei
framåt, samtidigt som den icke, tack vare tremånadersanståndet, behöfver
betala denna lägre afgift förrän då sockret är i det närmaste utsaldt.
Att vidare återförsäljarna nödgades betala inom trettio dagar gör saken
mera delikat, och ännu mera intressant blir saken af att trusten däri¬
genom sättes i tillfälle att till sin skatteundandragningsvinst lägga två
månaders ränta, uppburen på grund af skattekrediten. När staten visar
sin omsorg om sockerindustrien genom att bevilja tre månaders kredit,
visar samma industri sin omsorg om svensk handel genom att inskränka
krediten till högst trettio dagar.
Alla här åberopade omständigheter och förhållanden tala. med
oemotsäglig styrka om att soclcertrustens faktiska monopol äx i hög
grad samhällsfarligt. De föi'bindelser som fjolårets Riksdag kan anses
ha ingått å de närmast sälj andes vägnar — i den mån detta af grund¬
lagarna kan tillstädjas — bär sockertrusten själf löst genom uppenbait
bristande lojalitet mot Riksdagens uttalade vilja. Det är därför Riks¬
dagens både rätt och plikt att inskrida och taga afgörande! i sin hand.
Men ett slutligt ordnande af sockerfrågan kräfver, att staten öfvertager
hela sockerfabrikationen, — hvilket åter fordrar vidlyftiga förberedelser.
Alltså måste mera tillfälliga åtgärder med skyndsamhet vidtagas, så att
de mest skadliga verkningarna af det nuvarande monopolet måtte kunna
snarast begränsas.
12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Riksdagen kan för sin del göra detta, trots att fjolårets beslut om
tullnedsättning ännu icke trädt i full kraft i sin helhet, genom att be¬
sluta om sockertullens ytterligare sänkning. Att vänta ända till 1913,
då hela skatteförhöjningen af tre öre utkräfves, skulle vara att i hög
grad förfela verkan af ett beslut och lämna sockerintressenterna tillfälle
att i god tid vidtaga sina försvarsåtgärder, staten och det allmänna till
stor skada. Ett uppskof med frågan innebär Riksdagens godkännande
af att allt Sveriges folk är skatt- och tributskyldigt under en liten
grupp innehafvare af sockerfabriksaktier.»
Utskottet, som ansett ändamålsenligt att af Svenska sockerfabriks-
aktiebolaget inhämta upplysningar angående vissa i motionen berörda
förhållanden, har med anledning häraf till bolaget aflåtit en så lydande
förfrågan:
»I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 173, har herr
A. J. Christiernson m. fl., på sätt motionen, af hvilken ett exemplar bi¬
fogas, närmare utvisar, yrkat ändring af sockerbeskattningen. Vid
ärendets behandling inom utskottet har utskottet funnit det önskvärdt,
att Svenska sockerfabriksaktiebolaget ville meddela upplysningar i
följande hänseenden:
1) Uppgift om inhemska marknadens pris under åren 1907 och
1908 samt januari månad 1909, i hvad dessa pris afse dels bolagets
partipris och dels detalj handelspris å några af bolaget valda orter i
olika delar af landet;
2) Uppgift om den officiella (Magdeburger?) noteringen af ut¬
ländskt socker under sagda tid äfvensom om priset å utländskt socker,
tull och frakt inräknadt, i Stockholm, Göteborg och Malmö;
3) Uppgift om villkoren vid bolagets försäljningar under ofvan
angifveu tid, såväl hvad beträffar debitering af fraktkostnad som be¬
djande af kredit, tillika med uppgift om vid hvilka tidpunkter even¬
tuella förändringar i berörda villkor vidtagits samt huruvida samma
villkor varit gällande på alla orter; samt
4) Närmare upplysning om ett å sid. 5 i motionen berördt fall
angående nedsättning af priset å socker inom viss del af landet jämte
uPPgift, huruvida å samma plats utländskt socker försålts till pris under¬
stigande det officiellt noterade.
Slutligen anhålles, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget, därest
bolaget icke vill eller kan å dessa frågor eller någon af dem lämna
svar, ville därom meddela benägen underrättelse.»
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 13
Från bolaget har utskottet mottagit följande svar jämte bilagor:
»Från bevillningsutskottet har på grund af en i Andra Kammaren
af Herr A. J. Christiernson väckt motion om ändring af sockerbeskatt¬
ningen blifvit oss tillställd en promemoria med hemställan, att vi ville
meddela upplysningar i fyra olika i promemorian angifna punkter, och
få vi med anledning härutaf anföra följande.
l:o) Bolagets resp. de äldre bolagens partipris, d. v. s. det pris,
hvartill engrosfirmorna köpa bolagets socker, har utgjort för toppsocker:
1 jan. 1907— 6 maj 1907 ........................... 55 öre per kilogram.
7 maj 1907—12 juli 1908 ......................... 56 „ „
12 juli 1908— 6 sept. 1908 ............... 59 ,, ,, ,,
7 sept. 1908—28 febr. 1909 ........................... 57 ,, ,, „
Prisförhöjningen den 12 juli 1908 blef nödvändig af följande
orsaker. Priserna i utlandet voro vid ifrågavarande tidpunkt, såsom
närmare kommer att framgå af svaret å bevillningsutskottets andra
fråga, betydligt högre än de svenska. Sedan 1 januari 1908 pågick
vid raffinaderiet i Arlöf strejk och sedan 6 april -s. k. sympatistrejk
vid raffinaderierna i Hälsingborg, Landskrona, Lund och Ystad, hvar-
jämte vid raffinaderiet i Hasslarp arbetsinställelse äfven ägde rum.
Tills ifrågavarande tidpunkt hade det gått för sig att på ett något så
när tillfredsställande sätt förse den svenska allmänheten med inhemskt
socker, men nu började de tillgängliga lagerna att blifva uttömda och,
om öfverenskommelse icke kunde trälfas med de strejkande arbetarne,
var en import i mycket stor skala af utländskt socker oundgänglig.
Detta utländska socker, som komme att kosta importörerna cirka 4
öre mera än det svenska, skulle på grund af för handen varande för¬
hållanden utan allt tvifvel blifva bestämmande för detaljprisen å den
inhemska marknaden. Konsumenterna skulle således under alla för¬
hållanden få betala efter de högre prisen, under det att somliga köpmän
fortfarande hade billigt svenskt socker och således gjorde sig en extra
förtjänst af 4 öre per kilogram. Att under dylika omständigheter
köpmännen i det längsta skulle, i förhoppning att erhålla svenskt
socker, afhålla sig från import, ligger i sakens natur. Följden häraf
hade emellertid blifvit sockerbrist på många ställen inom landet, och
förhållandena hade blifvit odrägliga för såväl allmänheten som köp¬
männen. De inhemska prisen måste för undvikande häraf höjas något
så när till paritet med de utländska.
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Då lagerbehållningarne voro i det närmaste uttömda, när strejken
den 20 juli slutade, då det icke var möjligt att omedelbart sätta alla
de stillastående raffinaderierna i gång, och då alltid en viss tidsperiod
förgår, innan sockret hinner blifva fårdigraffineradt, kunde jämvikt
mellan tillgången och efterfrågan å svenskt socker icke åstadkommas
förrän i början af september. Då dessutom de köpmän, som på grund
af strejkerna tvingats att importera utländsk vara, rättvisligen måste
lämnas tid att utan förlust realisera dessa sina lager, kunde prisned-
sättningen icke äga rum förrän den 6 september.
Hvad nu angår detaljhandelspriserna, så hafva vi under början
af den tidsperiod, som afses i bevillningsutskottets promemoria, icke
haft anledning taga närmare notis därom, dels därföre att de reglerats
genom konkurrensen mellan detaljhandlarne, och dels därföre att några
anmärkningar däremot icke kommit till vår kännedom. Vi tro oss
emellertid kunna antaga, att desamma i medeltal varit 4 å G öre öfver
de noterade partiprisen. Under strejktiden inträffade emellertid ett
annat förhållande. På grund af de stora svårigheter man under denna
tid hade att jämt sprida det tillgängliga sockret öfver hela landet upp¬
stod än bär än där en tillfällig brist. Då konkurrensen mellan detalj¬
handlarne i följd häraf minskades, låg det för dem mycket nära till
hands att höja priserna, livilket äfven i stor utsträckning ägde rum.
Under denna tid lära enligt uppgifter, som kommit oss tillhanda,
detaljpriserna i många fall varit 10 å 14 öre högre än partipriserna.
Sedan åter normala förhållanden inträdt, hafva i många fall detalj¬
handlarne haft svårt att glömma sina stora förtjänster under strejk¬
perioden och därföre endast motvilligt förmått sig till en prisreduktion.
Enligt de uppgifter, vi under december och januari på grund af dessa
förhållanden ansågo oss böra insamla, utgör detaljpriset för närvarande:
i Stockholm .
i Göteborg.....
i Malmö .........
i Lund ............
i Landskrona
i Ystad............
i Hälsingborg
i Halmstad ...
i Kristianstad
11
11
å toppsocker.
65 öre per kg.
65
65
63
64
65
65
67
66
11
11
11
11
11
11
11
11
11
å bitsocker.
66 öre per kg.
6** ii ii ii
66 „ >, „
64 „ „ „
65
66
66
68
67
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
För vår del anse vi dessa priser för höga, och hafva vi äfven
låtit vår uppfattning i detta afseende komma till resp. engrosförsäljares
15
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
kännedom, för att dessa i sin ordning skola därom underrätta sina
kunder detaljhandlarne. I afvaktan på resultatet häraf hafva vi upp¬
skjutit frågan om vidare åtgärder.
Det torde, för att prisen å svenska marknaden skola kunna jäm¬
föras med priserna å utländskt importeradt socker, vara nödvändigt
att äfven lämna en kalkyl för de svenska priserna, sådana de ställa
sig i Stockholm, Göteborg och Malmö. Följande kalkyler äro upp¬
gjorda enligt nu gällande försäljningsvillkor.
Pris å svenskt toppsocker i fat i Stockholm.
Raffinaderiernas notering .................................................................. 57: —
Fatpackning ...................................................................................... 1: —
Frakttillägg......................................................................................... D —
Hemkörning ......................................................................................... 0; 20
59: 20
Afgår 2 % för papperstara ............................................................ l-J-J
58: 06
Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................. 2:_82_
55: 7 4
Pris å toppsocker i fat i Göteborg.
Raffinaderiernas notering .................................................................. 57: —
Fatpackning .................................... 1: —
Frakttillägg ......................................................................................... 0:50
Hemkörning ....................................................................................... 0: 20
58: 70
Afgår 2 % för papperstara ...........................................................
57: 56
Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ........................................... 2: 30
55: 2 6
Pris å toppsocker i fat i Malmö.
Raffinaderiernas notering ................................................................ 57: —
Fatpackning ..................................................................................... 1: —
Hemkörning ...................................................................................... Q: 2 5
58: 25
Afgår 2 % för papperstara........................................................... 1: 14
57: ii
Transport 57: n
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Transport 57: 11
Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................ 2: 28
54: 8 3
Pris å svenskt bitsocker i Stockholm.
Raffinaderiernas notering .............................................................. 5g._
Frakttillägg............................................................................................ j._
Hemkörning ...................................................................................... 0:20
59: 20
Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................. 2: 37
56: 83
Pris å svenskt bitsocker i Göteborg.
Raffinaderiernas notering ................................................................. 5g._
Frakttillägg ......................................................................................... 0: bo
Hemkörning .......................................................................................... 0:20
58: 7 0
Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ........................................... 2: 35
. 56: 35
Pris å svenskt bitsocker i Malmö.
Raffinaderiernas notering ............................................................... 5g._
Hemkörning .......... 0: 25
58: 25
Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................. 2: 33
55: 92
Uträknadt enligt förestående
|
kalkyler har svenska priset utan ort
|
per 100 kilo toppsocker:
|
|
Stockholm.
|
Göteborg.
|
Malmö.
|
Vid 55 öres grundpris
|
53: 86.
|
53: 38.
|
52: 95.
|
». 56 „
|
54: 80.
|
54: 32.
|
53: 89.
|
11 59 ,, „
|
57: 62.
|
57: 14.
|
56: 71.
|
y> 57 ,, ,,
|
55: 74.
|
55: 26.
|
54: 83.
|
och per 100 kilo bitsocker:
|
|
Stockholm.
|
Göteborg.
|
Malmö.
|
Vid 55 öres grundpris
|
54: 91.
|
54: 43.
|
54: —.
|
j) 56 ,, „
|
55: 8 7.
|
55: 39.
|
54: 96.
|
17
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
2:o) Den officiella Magdeburger noteringen afser råsocker basis
88 % rendement fritt ombord Hamburg samt dessutom raffinad för
inlandsförbrukningen, alltså inklusive konsumtionsskatt.
Yi bifoga (Bil. A) en grafisk tablå öfver dessa priser sept. 190G
—aug. 1908 samt (Bil. B) en tabell öfver samma priser sept. 1908—
februari 1909.
Då emellertid som förut nämndt raffinadnoteringen i Magdeburg
afser inlandsförbrukningen, bifoga vi (Bil. C) en tabell öfver raffinad-
priserna för export f. o. b. Hamburg, sådana de noterats af ett af
Tysklands största sockerexporthus. Som man finner, öfverensstämma
noteringarne ganska väl, men då efterfrågan i in- och utlandet icke
alltid äro lika, måste naturligtvis en del variationer förekomma, i all
synnerhet som sockerexporten ofta är beroende på rena spekulationer.
Priset å utländskt socker kalkyleras enligt bifogade bilagor D,
E & F i Stockholm, Göteborg och Malmö för samma konditioner, som
gälla för det svenska sockret. De upptagna kostnaderna på platsen
äro i enlighet med de kalkyler, som i februari blifvit upprättade och
oss tillställda af svenska engrosfirmor.
Ifrågavarande priser utgjorde för toppsocker:
|
|
|
|
Stockholm.
|
Göteborg.
|
Malmö.
|
1907
|
jan. 7.
|
M.
|
12: 12 Va.
|
55: 50.
|
55: 23.
|
55: 13.
|
|
maj 7.
|
>>
|
12: 75.
|
56: 59.
|
56: 32.
|
56: 22.
|
1908
|
juni 17.
|
|
15: 2 2 Va.
|
60: 97.
|
60: 70.
|
60: 60.
|
|
aug. 31.
|
>?
|
14: 50.
|
59: 68.
|
59: 41.
|
59: 31
|
|
dec. 23.
|
|
13: 50.
|
57; 92.
|
57: 65.
|
57: 55
|
1909
|
jan. 5.
|
5?
|
13: 50.
|
57: 92.
|
57: 65.
|
57: 55
|
|
febr. 22.
|
JJ
|
13: 5 0.
|
57: 92.
|
57: 65.
|
57:5 5
|
och var vid samma tider priset å svenskt toppsocker som följer i jäm¬
förelse med det utländska i öre per kilo:
Stockholm. Göteborg. Malmö.
|
Svenskt.
|
Utländskt.
|
Svenskt.
|
Utländskt.
|
Svenskt.
|
Utländskt.
|
1907 jan. 7.
|
53: 86.
|
55: 50.
|
53: 38.
|
55: 23.
|
52: 9 5.
|
55: 13.
|
maj 7.
|
54: SO.
|
56: 59.
|
54: 32.
|
56: 32.
|
53: 89.
|
56: 22.
|
1908 juni 17.
|
54: so.
|
60: 9 7.
|
54: 32.
|
60: 70.
|
53: 89.
|
60: 60.
|
aug. 31.
|
57: 62.
|
59: 68.
|
57: 14.
|
59: 41.
|
56: 71.
|
59: 31.
|
dec. 23.
|
55: 7 4.
|
57: 9 2.
|
55: 26.
|
57: 65.
|
54: 83.
|
57: 55.
|
1909 jan. 5.
|
55: 74.
|
57: 92.
|
55: 26.
|
57: 65.
|
54: 83.
|
57: 55.
|
febr. 22.
|
55: 74.
|
57: 92.
|
55: 26.
|
57: 65.
|
54: 83.
|
57: 55.
|
Bill. till Riksd.
|
Prof. 1909.
|
5 Sami.
|
1 Afd.
|
22 Höft.
|
|
3
|
18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
För importera^ bitsocker voro priserna:
|
|
|
|
Stockholm.
|
Göteborg.
|
Malmö.
|
1907 jan.
|
7.
|
M.
|
12: G2 V3.
|
54: 42.
|
54: 15.
|
54: 05
|
maj
|
7.
|
|
13: 25.
|
55: 71.
|
55: 44.
|
55: 34
|
1908 juni
|
17.
|
??
|
15: 85.
|
60: 30.
|
60: 03.
|
59: 93
|
aug.
|
31.
|
>?
|
15: —.
|
58: SO.
|
58: 53.
|
58: 43
|
dec.
|
23.
|
|
14: 12 V2.
|
57: 26.
|
56: 9 9.
|
56: 89
|
1909 jan.
|
5.
|
??
|
14: 12 Vi.
|
57: 2G.
|
56: 99.
|
56: 89
|
febr.
|
22.
|
? J
|
14: 12 V2.
|
57: 26.
|
56: 99.
|
56: 89
|
Priset å impoi'teradt bitsocker, jämfördt med priset å den svenska
varan, framgår af följande tabell:
• Stockholm. Göteborg. Malmö.
|
Svenskt.
|
Utländskt.
|
Svenskt.
|
Utländskt.
|
Svenskt.
|
Utländskt.
|
1907 jan. 7.
|
54: 91.
|
54: 4 2.
|
54: 43.
|
54: 15.
|
54: —.
|
54: 05.
|
maj 7.
|
55: 87.
|
55: 71.
|
55: 39.
|
55: 44.
|
54: 96.
|
55: 34.
|
1908 juni 17.
|
55: 87.
|
60: 30.
|
55: 39.
|
60: 03.
|
54: 96.
|
59: 93.
|
aug. 31.
|
58: 75.
|
58: so.
|
58: 27.
|
58: 53.
|
57: 84.
|
58: 43.
|
dec. 23.
|
56: 8G.
|
57: 26.
|
56: 35.
|
56: 99.
|
55: 92.
|
56: 89.
|
1909 jan. 5.
|
56: 86.
|
57: 26.
|
56: 35.
|
56: 99.
|
55: 92.
|
56: 89.
|
febr. 22.
|
56: 86.
|
57: 26.
|
56: 35.
|
56: 99.
|
55: 92.
|
56: 89.
|
Det bör anmärkas, att det importerade utländska
sockret är till sin kvalitet underlägset det svenska.
|
raffinerade
|
3:o) Före den 6 juni 1908 levererades allt socker med ångare
till kuststäderna och med järnväg till järnvägsstationerna med samma
beräknade fraktkostnader, som om sockret kommit från närmaste
raffinaderi. Följden af denna bestämmelse, som icke kunde ändras,
så länge raffinaderierna tillhörde särskilda bolag, var, att mycket socker
sändes t. ex. från Göteborg till Stockholm och Skåne och från Stock¬
holm till Skåne. De fullständigt onödiga fraktkostnaderna, som på
detta sätt betalades, utgjorde just en af anledningarne till vårt bolags
bildande. Att ändring icke kunde göras genast, var emellertid natur¬
ligt, enär de förändringar i försäljningssystemet, som äfven blefvo nöd¬
vändiga, fordrade en hel del förberedelser.
Den 6 juni infördes den bestämmelsen, att alla kunder själfva
fingo betala järnvägsfrakterna, sådana som de i verkligheten voro.
Ändamålet med denna åtgärd var att gruppera kunderna kring de
raffinaderier, från Indika hvar och en hade de billigaste frakterna, och
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 19
innebar åtgärden icke något fördyrande af sockret. Då det är all¬
deles gifvet, att en rationell distribuering af sockret icke skulle kunna
låta sig gorå, om hänsyn icke toges till fraktkostnaderna och hamn-
afgifterna för råsockret, som förarbetades i de norra raffinaderierna,
debiteras efter ifrågavarande dag ett frakttillägg för Stockholms och
Norrköpings socker af 1 öre och för Göteborgs socker af U öie, som
således ingår i fraktberäkningen för det raffinerade sockret.
Det hade förut varit afsedt att vidtaga ifrågavarande ändringar
den lista sept., som var bestämd för försäljningssystemets omläggande,
men på grund af strejkerna blef åtgärden påskyndad och i samman¬
hang därmed den bestämmelsen träffad, att kunderna i de större hamn¬
städerna äfven fingo betala sjöfrakterna oafkortade. Härigenom undei-
lättades nämligen den på grund af strejken eventuellt nödvändiga
importen i sjöstäderna, i följd hvaraf svårigheten att förse allmänheten
med socker något kunde minskas.
Det ingick ingalunda i planen för försäljningssystemets omläg¬
gande att allt framgent fasthålla vid bestämmelsen af den 6 juni be¬
träffande järn vägsfrakter na. Sedan de noxra raffinaderierna så små¬
ningom inom sitt naturliga afsättningsområde erhållit så många kunder,
som enligt deras förarbetningsförmåga ansågs lämpligt, fördelades
resten af orderna från de områden, som hafva billigaste frakterna, från
de norra raffinaderierna på de södra, och få dessa betala den skillnad
i frakt, som för kunden skulle uppstå mot om han tagit sockret från
närmaste raffinaderi.
För de kunder, som taga sitt socker på järnväg, blifva förhål¬
landena sålunda, hvad priserna angår, helt och hållet oförändrade,
sådana som de voro i början af 1907, med det undantag, att hänsyn
äfven tages till transportkostnaderna för råsockret. Skulle däremot
t. ex. någon kund i Stockholm vilja hafva Göteborgs socker, får han
själf betala frakten.
Hvad sjöfrakterna till de större hamnarne angår, så är det helt
naturligt, att det endast undantagsvis kan vara möjligt att låta kun¬
derna betala desamma. Då importvaran är lika stor i alla större kust¬
städer, måste priserna där äfven hållas i jämnhöjd. Sedan efter strej¬
kerna normala förhållanden på svenska sockermarknaden i höstas ån^o
inträdt, återgick bolaget till samma bestämmelser rörande ångbåts-
frakterna, som gällde före bolagets bildande, och gick till och med
längre för de större norrländska hamnarna, i det att bolaget dit läm¬
nade sockret helt och hållet fraktfritt.
20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Då fråga är om besvarandet af utskottets förfrågan beträffande
krediten för kunderna, måste jämväl beröras frågan om rabatterna.
Före 1 sept. 1908 åtnjöto de större engrosfirmorna en försäljnings-
rabatt af 2 procent. De kunde då betala sitt socker med 3 månaders
accept eller ock per 30 dagar, i hvilket fall de fingo åtnjuta ett
diskontoafdrag af 1 Va procent, således sammanlagdt 3 Va procent.
Detta system var särdeles osundt, enär firmor, som betalade med
3 månaders accept, skaffade sig rörelsekapital genom sin sockeraffär, i
det att de af sina kunder fingo likvid kontant eller i accept inom t. ex.
en månad och icke behöfde betala ut penningarne förrän ytterligare
2 månader därefter. De frestades härigenom till att ständigt öka sina
sockeraffärer och sålde socker utan ringaste förtjänst blott för att på
kreditväg skaffa sig ett förlagskapital. De köpmän, som skötte sina
affärer på ett solidt och korrekt sätt, blefvo härigenom lidande.
För att komma in på solidare basis för sockeraffärerna vidtogs
den 1 sept. 1908 den förändringen, att de större engrosfirmorna fingo
betala sitt socker på 30 dagar med 3 procent rabatt eller på 10
dagar med 4 procent rabatt, och är då i denna rabatt inbegripen
den förut s. k. försäljningsrabatten.
Bolaget förmenar sig härigenom hafva tagit ett steg mot det
eftersträfvansvärda målet att inskränka på det osunda kreditsystem,
som i allt för stor skala tillämpas vid varuomsättningen inom landet.
Några andra förändringar i vårt försäljningssätt, i hvad det¬
samma kan angå den sockerkonsumerande allmänheten, äro icke gjorda,
hvaremot en del förenklingar blifvit företagna i andra afseenden, som
dock icke beröras af bevillningsutskottets promemoria, enär de röra
den inre organisationen af affären, såsom t. ex. vårt förhållande till
våra agenter och dylikt.
4:o) Hvad angår det i bevillningsutskottets fjärde fråga berörda
förhållande, anföra vi följande.
I bevillningsutskottets betänkande n:o 18 vid förra årets riksdag
motiveras den ändring, som föreslås uti Kungl. Maj:ts proposition om
ändring af sockerbeskattningen, därmed, att det är »af största bety¬
delse icke blott för jordbruket i vidsträckta delar af vårt land utan
äfven i allmänhet för vårt ekonomiska lif, att hvitbetsodlingen må
kunna utan afbrott bedrifvas och tillverkningen af råsocker inom
landet ostördt fortgå», och såvidt vi kunnat finna, har det äfven vant
på dessa skäl, som riksdag och regering godkänt bevillningsutskottets
förslag.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 21
I)en omsorg om hvitbetsodlingen, som statsmakterna härmed lagt
i dagen, hafva vi ansett det vara vår skyldighet att i vår män be¬
fordra, och det har då fallit sig naturligt för oss att söka förhindra,
att sockertillverkningen och därigenom också hvitbetsodlingen åtmin¬
stone under den i betänkandet omhandlade tiden komme att lida onö¬
digt intrång 'genom import af utländskt socker. Då det därför kom
till vår kännedom, att utländskt socker importerades, ansågo vi oss
böra ingripa däremot, om möjligt i sa god tid, att på samma gång
som ytterligare import förhindrades, vederbörande firma skulle, om
den ville, kunna göra sig i största måtto skadeslös för den redan
skedda importen genom reexport.
Enligt de upplysningar vi erhållit förhåller det sig nu med Söder¬
hamns importen på det sätt, att man dår af en eller annan anledning
fått för sig, att för utländsk raffinad skatten skulle kunna betalas år
1908 med 13 öre och tullen år 1909 med 15 öre, hvarigenom man
skulle kunnat få in sockret för 28 öre i stället för 30 öre per kilo.
Detta berodde naturligtvis på missuppfattning, men importen hade
icke desto mindre ägt rum. Att import vid samma tidpunkt icke i
någon utsträckning skedde till andra delar af landet, visar tillräckligt,
att de köpmän, som voro mera förtrogna med förhållandena, icke
ansågo det löna sig. Emellertid hade på grund af importen ti akten
kring Söderhamn blifvit klent försedd med svenskt socker under den
tid sjöfarten var öppen, då vi sålde vart toppsocker efter en notering
af 57 öre för lösa toppar fraktfritt Söderhamn. Då det utländska
sockret låg på nederlag och det var en möjlighet, att det åter kunde
komma att exporteras, om vi försåge trakten med billigt s\enskt
socker, nedsatte vi den 10 december för alla dem af våra kunder, som
bruka göra affärer på Söderhamnsdistriktet, priserna därstädes med 2
öre under vårt cifpris för Söderhamn. Sedan vi erfarit, att trots dessa
åtgärder det utländska sockret blifvit inom landet placeradt, blef pris-
nedsättningen den 1 februari upphäfd.
22
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Bilaga A.
PREISBEWEGUNG
von Roll-und raffinirtem, Zucker -vvährcnd der Kampagnen 1306/07 und 1907/08
auf dem Magdeburger-und Pariser-Markt.
bie ■ '■ Linibx tagen die Prxisberregung da
JH«
DU
DU
Rendemenl und Ra/Tirf/Tein iruhrend der Kompagne 7906/07.
• f * * » - - 7907/08.
Mti/i N?3 und Rafflnade gille Sort» • • , • 1906/07.
- " » " - . • 7907/08.
Magdeburger- ^farkttag'
Marit Octeber November Dezomber Jaguar Februar Mans April
* * 0 V 21 ! »ÖB* e n2e273Mnn>x7ntrMea*)7i3K>n tf
Franc*.
JaAnadurefiscAniSt r..
JUJtmin 1907/08. -
M. SO,»
Jta/TOkn 1907/08.*—
Ka/rfTbui 1906/07.*__
Jahrtsdurchsdwitt r. «.
Ba/riTem006/07.
3€ 19.03-
-*• iu/r från 7907m
■> Ra/rmin 1906/01
Juftrr*.lunkTthnia r
JUFT g. S. 1906/07.
Ti'et8 JM 1907/08.
Jahresdnnfisdmitt v.
_WeiO XII 7907/06
Fr.Z9.Si.
VaSJTA 1907f08
Wfctf 2/13.1906/07.
WeiO yrj 1906/07.
Fn 29,90.
Ved» MfX 1906/07.
JahretJurAsAnia tf
tt-JUnd 1907/08.
JT.9.3,. _
-*■ 887-R-nd. 1907/08
Mrjtnd. 1906/07.
ed” fund 1907/08.
JahresdurchstfrrMt r.
M8.tr.
OSTfUnd. 1906/07.
September October NpVember Drzembor Jamiar Februar März April
Juli August
Pari ser Markttaée.
0 Cecgr kth Anst.u. Steindr.v G L Keller, BtrUn S.
Jfcutad» tudMråfcutri» Berba
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
23
F. 0. Lichts noteringar för,
Bilaga B.
88% råsocker f. o. b.
Hamburg pr 100 kg.
1908.
Okt.
Nov.
1909,
Finraffintul i
Magdeburg pr 50 kg.
4.
|
M.
|
19: 7 5.
|
M.
|
—
|
11.
|
»
|
19: 35.
|
»
|
20: 25.
|
18.
|
|
19: 60.
|
»
|
20: —.
|
25.
|
|
20: —.
|
»
|
20:—.
|
2.
|
»
|
19: 20.
|
»
|
20: —.
|
9.
|
|
19: 65.
|
»
|
19: 50.
|
16.
|
»
|
19: 95.
|
»
|
19: 75.
|
23.
|
»
|
21: 10.
|
|
20: 25.
|
30.
|
»
|
20: 10.
|
»
|
— —
|
6.
|
»
|
20: 40.
|
|
20: —.
|
13.
|
»
|
20: 30.
|
|
20: 12 Va.
|
20.
|
»
|
20: 60.
|
»
|
20: 12 V*.
|
27.
|
|
20: 75.
|
»
|
20: 12 V2.
|
4.
|
»
|
20: 45.
|
»
|
20: 12 Va.
|
11.
|
»
|
20: 10.
|
»
|
20: —.
|
18.
|
»
|
20: 35.
|
»
|
20:—.
|
25.
|
»
|
— —
|
|
— —
|
31.
|
»
|
20: 45.
|
»
|
20: —.
|
8.
|
|
20: 40.
|
»
|
20: —.
|
15.
|
|
20: 45.
|
»
|
20: 12 V».
|
22.
|
|
20: 60.
|
»
|
20: 12 Va.
|
29.
|
»
|
20: 5 5.
|
|
20: 12 Va.
|
5.
|
»
|
20: 20.
|
»
|
20: —.
|
12.
|
»
|
20: 20.
|
»
|
20:—.
|
19.
|
»
|
20: 25.
|
|
20:—.
|
26.
|
»
|
20: 60.
|
|
20:—.
|
24
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 22.
Bilaga C.
Uppgift öfver de priser, — i Bni. pr 50 K:o f. o. b. — till Indika
jag såsom agent för Herrar Zuckschwerdt & Beuchel i Magdeburg haft
rättighet utbjuda prima toppar och tabletter (bitsocker) under tiden
1 Jan. 1907—28 Febr. 1909.
Obs. I listan äro alla ifrågavarande noteringar, som under tiden
kommit mig tillhanda, upptagna.
Dato
|
I:a toppar
|
Tabletter
(bitsocker)
|
Leverans¬
tiden
|
Dato
|
I:a toppar
|
Tabletter
(bitsocker)
|
Leverans¬
tiden
|
1907.
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Jan. 7
|
12.12 V,
|
12.6 2 7a
|
Jan.—Mars
|
Aug. 28
|
13.2 5
|
13.7 5
|
Aug.—Sept.
|
21
|
12.12 7a
|
12.6 2 7g
|
Febr.—Maj
|
31
|
13.25
|
13.80
|
Sept. ;
|
28
|
12.12 V»
|
12.6 2 72
|
id
|
Sept. 16
|
13.2 5
|
13.7 5
|
Okt. —Dec.
|
Febr. 4
|
12.oo
|
12.50
|
id
|
23
|
13.2 5
|
13.7 5
|
Nov.—Dec.
|
11
|
12.oo
|
12.50
|
id
|
30
|
13.25
|
13.75
|
id
|
19
|
12.12 Va
|
12.6 2 7a
|
id
|
Okt. 7
|
13.12 7g
|
13.6 2 V,
|
id
|
25
|
12.3 7 V,
|
12.8 7 7g
|
Mars—Maj
|
14
|
12.8 7 7g
|
13.37 7g
|
id
|
Mars 6
|
12.3 7 7,
|
12.8 7 73
|
id
|
28
|
12.8 7 7g
|
13.3 7 7»
|
id
|
15
|
12.3 5
|
12.80
|
April—Maj
|
Nov. 9
|
12.87 7g
|
13.3 7 7g
|
id
|
19
|
12.3 7 72
|
12.87 7g
|
Mars—Juni
|
18
|
12.8 7 7g
|
13.3 7 7g
|
Dec.—Jan. !
|
April 5
|
12.3 7 7g
|
12.8 7 7g
|
id
|
25
|
12.8 7 72
|
13.37 7,
|
id
|
29
|
12.50
|
13.oo
|
Maj—Aug.
|
Dec. 6
|
12.8 7 7g
|
13.37 7,
|
Dec.—Mars
|
Maj 7
|
12.75
|
13.25
|
Juni—Aug.
|
9
|
13.oo
|
13.50
|
Jan.—Mars 1
|
15
|
13.oo
|
13.50
|
id
|
16
|
13.25
|
13.6 2 7g
|
id
|
21
|
13.oo
|
13.50
|
id
|
23
|
13.3 7 7g
|
13.75
|
id
|
Juni 3
|
13.2 5
|
13.75
|
id
|
30
|
13.37 7.
|
13.75
|
id
|
10
|
13.25
|
13.75
|
Juli—Sept.
|
|
|
|
|
24
|
13.2 5
|
13.7 5
|
id
|
1908.
|
|
|
|
Juli 1
|
13.oo
|
13.50
|
id
|
Jan. 8
|
13.3 5
|
13.75
|
id
|
9
|
13.oo
|
13.50
|
id
|
24
|
13.4 0
|
13.8 0
|
Jan.—Maj
|
29
|
13.oo
|
13.50
|
Aug.—Sept.
|
Febr. 10
|
13.3 7 7,
|
13.8 7 7g
|
Febr.—Maj
|
23
|
13.io
|
13.50
|
id
|
17
|
13.3 7 7g
|
13.8 7 7g
|
id
|
Aug. 5
|
13.25
|
13.6 2 7, i
|
id
|
2å<
|
13.3 7 7g
|
13.8 7 7,
|
Mars—Maj
|
12
|
13.12 7,
|
13.6 2 7g
|
id
|
Mars 2
|
13.50
|
13.87 7,
|
April—Maj
|
16
|
13.oo
|
13.50
|
id
|
14
|
14.oo
|
14.25
|
id
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
or,
Dato
|
|
l:a toppar
|
Tabletter
(bitsocker)
|
Leverans¬
tiden
|
Dato
|
Pa loppar
|
Taliletl er j
(bitsocker) J
|
Leverans¬
tiden
|
Mars It»
|
14.1 2 Vs
|
14.37 Vs
|
April—Maj
|
Okt. 12
|
13.12 Vs
|
13.75
|
Okt.—Jan.
|
23
|
14.3 7 Vo
|
14.6 2 Va
|
April—Juni
|
19
|
13.2 5
|
13.8 7 Va
|
id
|
30
|
14.5 0
|
14.8 7 Vs
|
id
|
25
|
13.7 5
|
14.3 7 Vs
|
Nov.—Maj
|
April 6
|
14.50
|
14.8 7 Vo
|
April—Aug.
|
Nov. 2
|
13.6 2 Vs
|
14.25
|
id
|
13
|
14.7 5
|
15.12 Vs
|
id
|
9
|
13.7 5
|
14.50
|
Nov.—Mars
|
27
|
15.12 Vä
|
15.3 7 Vs
|
Maj—Aug.
|
10
|
13.7 5
|
14.5 0
|
Dec.—Mars
|
Maj 5
|
15.12 Vo
|
15.3 7 Va
|
id
|
24
|
13.75
|
14.5 0
|
id
|
11
|
15.12 Vo
|
15.37 Vo
|
id
|
30
|
13.7 5
|
14.5 0
|
id
|
Juni fi
|
15.22 Vo
|
15.8 5
|
Juni—Aug.
|
Dec. 9
|
13.6 2 Vs
|
14.3 7 Va
|
Jan.—Mars
|
9
|
15.2 2 Va
|
15.8 5
|
Juli—Aug.
|
14
|
13.50
|
14. i 2 Vs
|
id
|
17
|
15.2 2 1 o
|
15.85
|
id
|
23
|
13.5 0
|
14,12 Va
|
id
|
> J uli 23
|
14.37 1 2
|
lS.oo
|
Juli—Sept.
|
|
|
|
|
27
|
14.50
|
lö.oo
|
Aug.—Sept.
|
1909.
|
|
|
|
! Ang. ' 4
|
14.5 0
|
15.oo
|
id
|
Jan. 5
|
13.50
|
14.12 Va
|
Jan.—Mars
|
18
|
14.50
|
lS.oo
|
id
|
19
|
13.5 0
|
14.12 Va
|
Febr. — Maj
|
24
|
14.50
|
15.oo
|
id
|
28
|
13.5 0
|
14.12 Va
|
id
|
31
|
14.50
|
lS.oo
|
Sept.
|
Febr. 8
|
13.3 7 Vs
|
14.oo
|
id
|
Sept. 7
|
13.12 Vs
|
13.7 5
|
Okt.—Jan.
|
17
|
13.3 7 Va
|
14.oo
|
Mars—Maj
|
14
|
13.12 Vo
|
13.75
|
id
|
22
|
13.5 0
|
14.1 2 Va
|
!<*
|
29
|
13.12 Vs
|
13.75
|
id
|
28
|
13.5 0
|
14.i o
|
id
|
Köpenhamn 1 Mars 1909.
Kund Erichsen.
Bih. till Itiksd. Prof. 1909■ 5 Sami
1 Afä. 22 Höft.
4
26
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
halm
Bilaga D.
Kalkyl öfver utländskt socker, importeradt ock försåldt i Stock¬
an, samma villkor, som svenskt socker där försäljes:
Toppsocker.
1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 12 y2.
Per 100 kilogram ...............................
Fatpackning
Afgår 1 % diskont
M. 24: 2 5
„ 2: —
M. 26: 25
„ 0: 26
M. 25: 99
|
å 89: 10= Kr. 23: 16
|
Assurans 1 ( % .........
|
.......................................... 0: oc
|
Frakt .......................
|
....................................... 1: —
|
Tull ock skatt.......
|
.......................................... 30: —
|
Lossning .................
|
......................................... 0: og
|
Lagerkostnader ......
|
......................................... 0: 4 7
|
Två körningar.........
|
........................................ 0:40
|
Hamnpenningar ......
|
......................................... 0: 3 5
|
|
Kr. 55: 50.
|
|
Bitsocker.
|
1907 jan. 7. Notering f. 0. b Hamburg för export per 50 kilogram M. 12:
|
Per 100 kilogram .
|
.................................. M. 25: 25
|
Afgår 1 % diskonto
|
............................... „ 0: 2 5
|
|
M. 25: —
|
|
å 89: 10 = Kr. 22: 08
|
Assurans 1U % ..........
|
......................................... 0: 0G
|
Frakt ........................
|
...................................... 1: —
|
Tull ock skatt..........
|
........................................ 30: —
|
Lossning ...................
|
..................................... 0: og
|
Lagerkostnader .....
|
.................................... 0: 47
|
Två körningar.........
|
...................................... 0: 40
|
Hamnpenningar.......
|
................................... 0: 35
|
|
Kr. 54: 42.
|
i: 02 72.
bevillningsutskottets Betänkande N:o M.
27
Bilaga E.
Kalkyl öfver utländskt socker, importeradt och försåldt i Göte¬
borg på samma villkor, som svenskt socker där försäljes.
Toppsocker.
1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 12 'h
Per 100 kilogram
|
.............................. M.
|
24: 25
|
Fatpackning
|
.............................. n
|
O* _
|
|
M.
|
26: 2 5
|
Afgår 1 % diskont
|
.............................
|
0: 26
|
M.
|
25: 9 9
|
|
ä 89: 10 = Kr.
|
23: 16
|
Assurans V* % ..............
|
|
0: 0G
|
Frakt .............................
|
|
1: —
|
Tull och skatt ..........
|
|
30: —
|
Lossning ......................
|
|
0: 06
|
Lagerkostnader
|
.....>..............................
|
0: 4 0
|
Två körningar
|
|
0:4 0
|
Hamnpenningar
|
|
0:15
|
|
Kr.
|
55: 23.
|
Bitsocker.
1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 62 ‘fr.
Per 100 kilogram M. 25: 2 5
Afgår 1 % diskont................................... 0: 25-
M 25: —
Assurans V* % ■■
Frakt .................
Tull och skatt
Lossning ...........
Lagerkostnader
Två körningar
Hamnpenningar
å 89: 10 — Kr. 22: os
........................... 0: OG
............................ 1: —
............................. 30: —
............................ 0: og
............................. 0: 40
............................ 0: 40
......................... 0: 15
Kr. 54: 1 5.
28
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Bilaga F.
Kalkyl öfver utländskt socker, importeradt och försåldt i Malmö
på samma villkor, som svenskt socker där försäljes:
Toppsocker.
3907 jan. 7. Isolering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 12 ’/2.
Per 100 kilogram...................................... M. 24: 2 5
Fatpackning...............................................} 2: —
|
M.
|
26:
|
25
|
Afgår 1 % diskont.........
|
........................... M
|
0:
|
26
|
|
M.
|
25:
|
9 9
|
|
å 89: 10 — Kr.
|
23:
|
16
|
Assurans 1 , % ..................
|
|
0:
|
0 0
|
Frakt .................................
|
|
0:
|
75
|
Tull och skatt.................
|
|
30:
|
_
|
Lossning .......................
|
|
0:
|
0 0
|
Lagerkostnader ...............
|
......................
|
0:
|
35
|
Två körningar..................
|
|
0:
|
40
|
Hamnpenningar...............
|
|
0:
|
35
|
Kr. 55: 13.
Bitsocker.
1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: c 2 */,.
Per 100 kilogram .................................... M. 25: 2 5
Afgär 1 % diskont.................................... „ 0: 2 5
M. 257 —
å 89: 10 — Kr.
Assurans Y.t % ...................................................
Frakt .................................................................
Tull och skatt...................................................
Lossning ...........................................................
Lagerkostnader.............................................
Två körningar...................................................
Hamnpenningar...............................................
Kr.
22: 08
0: 0t;
0: 75
30: —
0: 0G
0: 35
0: 4 0
0: 3 5
54: 05.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 29
Då Riksdagen år 1908 beslöt sådan ändring i 1907 års förordning
angående beskattning af socker, att tull- och skattesatserna å socker
skulle under åren 1909—1913 successivt höjas med vissa belopp, hvilade
detta beslut på den förutsättningen, att de sålunda bestämda satserna
icke skulle komma att ändras under den tid, för hvilken de blifvit
fastställda. .
Nu söka i föreliggande motion förslagsställarne visa, att Svenska
sockerfabriksaktiebolaget genom åtgärder i sin ‘affärsverksamhet löst
Riksdagen från de förbindelser, Riksdagen med ifrågavarande beslut
kunde anses hafva iklädt sig gentemot bolaget.
Vid öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit har utskottet
funnit hvad motionären anfört icke innefatta anledning för Riksdagen
att frångå dess år 1908 fattade beslut rörande tull- och skattesatserna
å socker, och hemställer därför,
att förevarande motion, n:o 173, icke må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 16 april 1909.
Utskottet.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVÅLLI.
30
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Reservationer:
af herrar A. G. Karlsson i Göteborg-, G. Jansson i Krakerud,
J- Bromée i Bilista, F. O. Berg i Göteborg, Almqvist, Scliotte, Ilciing
och S. Söderberg i Hobborn, hvilka, med instämmande i utskottets hem¬
ställan, ansett, att motiveringen bort hafva följande lydelse:
Då Riksdagen förra året beslöt, att förändringarna af tull- och
skattesatserna å socker skulle inträda successivt, skedde detta under den
uttalade förutsättningen, att industriens idkare icke skulle söka förtaga
verkan af skatteregleringen genom att under året med anledning af
Riksdagens beslut höja sockerpriset. Härigenom har Riksdagen sagt
ifrån, att den icke skulle komma att gilla någon sådan åtgärd af socker¬
industriens malsmän, hvarigenom den ökade skattetungan öfverflvttades
från industrien på konsumenterna.
I den föreliggande motionen har det emellertid uppgifvits, att
Svenska sockerfabriksaktiebolaget icke respekterat detta Riksdagens
uttalande, utan i strid häremot vidtagit åtgärder, hvilka höjt socker¬
priserna utöfver hvad som betingats af ställningen på den utländska
marknaden. Då utskottet håller före, att den privilegierade ställning,
sockerindustrien intager på grund af både tidigare och nuvarande lag¬
stiftning, gör det till en bjudande plikt för statsmakterna att i möjli¬
gaste mån öfvervaka, att sockerbolagen icke missbruka denna sin ställ-
ning, har utskottet ansett nödigt att ägna motionärernas framställning
ett synnerligen noggrant beaktande.
En förhöjning af sockerpriset, stridande mot förutsättningen för
Riksdagens beslut, kan tänkas verkställd på två sätt: antingen direkt,
härigenom att priset å svenskt socker stegras utöfver priset å utländskt
sadant med tillägg af tull och frakt — en åtgärd, hvilken på grund
af industriens så godt som fullständiga koncentrering under gemensam
ledning icke torde vara omöjlig — eller ock indirekt exempelvis genom
skärpta kredit- och fraktvillkor. En sådan indirekt höjning drabbar ju
31
Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 22.
närmast mellanhänderna, men går i sista hand ut ötver don konsume¬
rande allmänheten.
Före frågans allsidiga bedömande har utskottet ansett skäligt
att, bland annat, vända sig äfven till Svenska sockerfabriksaktiebolaget
med vissa frågor, Indika tillsammans med bolagets svar återfinnas i detta
betänkande, likaså bifogas (so bil. X) vissa officiella uppgifter angå¬
ende importen af socker under åren 1907 och 1908.
Utskottet har dock funnit nödigt att äfven på annat sätt försöka
vinna upplysningar, och af dessa upplysningar likasom af bolagets fram¬
ställning torde framgå, att priserna å svenskt socker fritt svensk hamn
under förra året i allmänhet icke ställt sig högre än å utländskt med tillägg
af tull, frakt och öfriga omkostnader. De från annat håll inhämtade
upplysningarna öfverensstämma med bolagets meddelande derutinnan,
att under årets första sex och en half månader priserna å svenskt socker
voro icke obetydligt lägre än å det utländska. Sedermera undergingo
visserligen priserna å svenskt socker förhöjning, men dock icke i sådan
grad, att anmärkning däremot torde kunna göras. Likväl bör nämnas,
att enligt meddelande från en norrländsk köpmannaförening, åt hvilket
meddelande utskottet satts i tillfälle att taga del, priserna å svenskt
socker voro högre än å det utländska, åtminstone i vissa delar af Norr¬
land, från den 12 juli till den 9 oktober förra året. Detta förhållande
torde, åtminstone delvis, varit beroende åt den åtgärd, som bolaget om¬
nämner i sitt svaromål (se ofvan sid. 19) och hvilken innebar, att kunderna
i de större hamnstäderna, tvärtemot livad såväl tidigare som senare varit
fallet, under sagda tid äfven fingo betala sjöfrakterna oafkortade. Enligt
bolagets meddelande var denna åtgärd betingad af förhållanden, som
uppstått med anledning af en långvarig arbetsnedläggelse vid vissa
sockerbruk, och de gamla anordningarna med fraktfrihet i de större
hamnstäderna tillämpades ånyo, sedan normala förhållanden på den svenska
sockermarknaden återinträd t.
Men om utskottet alltså finner, att på det hela taget någon an¬
märkning knappast kan göras mot bolagets prisnoteringar, järn för dy med
utlandets, så har utskottet å andra sidan kommit till den uppfattningen,
att motionärernas framställning, i hvad den afser att ådagalägga indu¬
striens bemödanden att genom en del andra åtgärder söka öfverflytta
någon del af skattetungan på mellanhänderna och därigenom indirekt
på konsumenterna, icke är ogrundad. Svenska sockerfabriksaktiebolaget
uppgifver visserligen, att dess nya fraktanordningar icke inneburit något
fördyrande af sockret. Emot denna uppgift stå emellertid köpmännens
klagomål på skilda orter. Och ostridigt torde vara, att åtminstone här
32
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
och hvar en förhöjning inträda delvis på grund af höjda fraktutgifter.
Då exempelvis köpmännen i Göteborg få betala s. k. fraktdifferens med
0.5 öre pr kilogram för socker, levereradt från det därstädes belägna
raffinaderiet, är det helt naturligt, om de försöka att öfverflytta denna
ökade kostnad på konsumenterna. Detsamma blir förhållandet med den
likaledes nya afgift af 0,2 öre per kilogram för transport från fabrikens
magasin till köparen, som numera uttages åtminstone i Göteborg. Här¬
till komma de skärpta kreditbestämmelserna, Indika säkerligen för eu
del fullt solida fastän ej särskilt kapitalstarka köpare omöjliggöra inköp
till bolagets billigaste priser.
I motionen framhålles dessutom, att Svenska sockerfäbriksaktie-
bolaget skulle ha missbrukat den makt, som dess monopolställning
skänker detsamma, genom att hindra lojal konkurrens. Enligt denna
framställning hade eu firma i Söderhamn sökt importera socker under
den tid, då bolaget höll sina priser öfver de utländska. För att döda
denna konkurrens skulle då bolaget hafva nedsatt priserna för Söder-
hamnsdistriktet vida under de för öfriga delar af landet gällande.
Dolaget, som i sin skrifvelse vidkänner denna åtgärd, ger åt densamma
den innebörden, att bolaget därmed endast afsett att befordra den om¬
sorg om hvitbetsodlingen, som statsmakterna genom sin lagstiftning
ådagalagt. Utskottet anser sig icke böra underlåta att nämna, att den
norrländska köpmannaförening, hvars utlåtande utskottet förut omnämnt,
uttalar en skarp förkastelsedom öfver bolagets tillvägagående i detta
afseende. För egen del vill utskottet hafva uttalat, att det lämpligaste
sättet för bolaget att motarbeta den utländska konkurrensen och på
samma gång gynna den svenska hvitbetsodlingen torde vara att alltid
hålla priset å svenskt socker något längre än det utländska plus tull,
frakt och öfriga omkostnader. Skulle fråga vara om mer eller mindre
illojal konkurrens, exempelvis genom s. k. »dumping», då inträda
gifvetvis andra förhållanden, men härom har det denna gång, enligt
bolagets egen framställning, icke varit fråga.
Af ofvaustående torde framgå, att utskottet funnit, att socker¬
industriens målsmän icke varit alldeles utan skuld till den i vida kretsar
spridda stämning, som funnit uttryck uti förevarande motion. Dock kan
utskottet icke för närvarande tillstyrka den åtgärd, som motionärerna
föreslagit. Då riksdagen så nyligen som förra året fattade beslut om
nu gällande tullsatser samt om en öfvergångstid intill 1913 års början
för bestämmelsernas fulla ikraftträdande, skulle det icke vara riktigt
att utan tvingande skäl redan nu däri göra ändring. Dock vill utskottet
hafva uttalat, att en bestämd förutsättning för upprätthållandet af det
38
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
beslut, sorn form urets Riksdag fattade, är, att sockerindustrien icke på
något sätt missbrukar den starka maktställning, statsmakterna berådt
densamma genom sin lagstiftning;
samt af herrar Branting och Kvarnzelius, hvilka, med instämmande
i hufvudsak i den motivering, hvilken af herr K. G. Karlsson in. fl.
reservationsvis afgifvits, ansett att, då där påpekade förhållanden tydligt
ådagalagt, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget genom olika åtgärder
öfverfört eu icke obetydlig del af den ökade beskattningen på den
konsumerande allmänheten och man knappast har anledning antaga,
att det mäktiga bolaget skall för framtiden fästa större afseende vid af
Riksdagen uttryckta platoniska önskningar och förhoppningar än det gjort
gentemot uttalandena i motiveringen till 1908 års riksdagsbeslut, ut¬
skottet bort hemställa,
att Riksdagen måtte besluta
dels att tullsatserna å nedannämnda slag af socker
skulle utgöra följande belopp, nämligen:
å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-,
kandi- och kak- samt krossadt eller pulveriseradt
socker, 13 öre för kilogram;
å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare
än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska
standard, likaledes 13 öre för kilogram;
å socker, oraffineradt, till färgen mörkare än
samma standardnummer, äfven om varan inkomme i
upplöst eller flytande tillstånd, 8 öre för kilogram;
dels ock att restitutionsbeloppet enligt § 9 i
underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakt¬
tagas bör måtte ändras i öfverensstämmelse härmed.
Herrar Hammarström och O. A. Ericsson i Ofvanmyra hafva be¬
gärt få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende
inom utskottet, den senare på grund af arbete inom annat utskott.
Bill. till Piksd Prot. 1909. 5 Sami 1 Afd. 22 Höft.
5
34
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.
Bil, X.
Import af socker under år 1907.
|
Socker, raffineradt, alla slag.
|
|
Januari........
|
............................................. kilogram
|
11,514
|
februari.....
|
|
12,953
|
Mars ...........
|
............................................ 7?
|
24,799
|
April............
|
............................................. 7?
|
36,830
|
Maj..............
|
...............................*........... 77
|
37,007
|
Juni .........
|
* ..................................... 77
|
23,773
|
Juli..............
|
.............................................. 77
|
29,353
|
Augusti ......
|
|
28,829
|
September...
|
............................................. 77
|
275,833
|
Oktober ......
|
|
69,110
|
November .
|
|
29,545
|
December ...
|
.............................................. 7*
|
29,018
|
|
Summa kilogram
|
608,564
|
Januari........
|
Socker, oraffineradt, alla slag.
.............................................. kilogarm
|
23,278
|
februari .....
|
|
_
|
Mars..........
|
............................................ 77
|
42,235
|
April...........
|
............................................. 77
|
19,473
|
Maj..............
|
..........‘................................... 77
|
63,341
|
Juni ...........
|
.............................................. 77
|
18,151
|
Juli..............
|
........................................... 77
|
21,548
|
Augusti .....
|
............. .............................. 77
|
22,506
|
September..
|
.............................................. 77
|
32,636
|
Oktober .....
|
|
24,798
|
November .
|
|
46,477
|
December .
|
............................................. 77
|
59,152
|
Summa kilogram 373,595
Bevillningsutskottets Betänkande 22.
Import af socker under år 1908.
Socker, raffineradt, alla slag.
Januari
Februari
Mars ..........
April ........
Maj ...........
Juni ...........
Juli ..........
Augusti ....
September
Oktober.....
November
December .
............. 11,139
............. 16,062
.............. 22,083
50,712
.............. 115,335
..... 287,203
.............. 369,299
.............. 357,686
........... 303,186
............. 300,740
............. 646,519
.............. 361,356
Summa 2,841,320
Socker, oraffineradt, alla slag.
Januari .....
Februari
Mars...........
April ........
Maj ..........
Juni ..........
Juli ...........
Augusti .....
September
Oktober ...
November
December .
41,645
30,083
44,264
4,941
24,647
12,313
12,205
45,110
37,796
65,384
87,404
45,175
35
Summa 450,967