Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 1
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1908, kl. 2 e. m.
Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, an¬
gående utredning rörande statens, kommunernas, lands¬
tingens och hushållningssällskapens frigörande från deras
ekonomiska beroende af de från rusdryckshandteringen
härflytande medel.
Sedan Andra Kammaren på framställning af sitt andra tillfälliga
utskott för sin del beslutat, att Riksdagen med anledning af herr S. II.
Kvarnzelius’ motion, n:o 159, i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det
Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté låta verkställa en allsidig ut¬
redning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållnings¬
sällskapens frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdrycks¬
handteringen härflytande medel, samt för Riksdagen framlägga resultatet
af denna utredning med de förslag, hvartill samma utredning kan för¬
anleda, har detta beslut delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ären¬
det till behandling af sitt andra tillfälliga utskott.
Motionen är af följande lydelse:
»Vid sistlidne riksdag väcktes af undertecknad en motion, n:o 27,
i hvars syfte 43 af Andra Kammarens ledamöter instämde. I denna
motion hemställdes, »att Riksdagen måtte besluta i skrifvelse till Kungl.
Majtts anhålla, det Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté, bestående
af för frågans lösning i angifven riktning intresserade personer, låta
verkställa en allsidig utredning rörande möjligheten för ett statens,
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Käft. (N:o 13.) 1
Motionen.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga fri¬
görande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel, och, därest sådan möjlighet finnes, om lämpligaste
sättet därför, samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utred¬
ning med de förslag, hvartill samma utredning kan föranleda.»
Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2, till hvilket motionen
remitterats för behandling, hemställde enhälligt om bifall till densamma,
dock med den förändring, att då i motionen föreslagits, att utredningen
skulle anförtros åt en kommitté, »bestående af för frågans lösning i an-
gifven riktning intresserade personer», hade de af mig här citerade orden
af utskottet utelämnats, hvarjämte de i motionen förekommande orden
»fullständiga frigörande» af utskottet ändrats till »frigörande».
Utskottets hemställan blef af Andra Kammaren utan votering bifallen.
Inom Första Kammaren, dit motionen sedan hänvisats för vidare
grundlagsenlig behandling, rönte densamma ett oblidare öde. Denna
kammares tillfälliga utskott n:o 1 afstyrkte motionen och en af herr
Bergström inom utskottet afgifven reservation till förmån för densamma
samlade allenast 38 röster mot 77, hvilka afgåfvos för utskottets hemställan.
De stora sympatier, hvarmed denna motion mottagits, icke allenast
inom Riksdagen utan äfven, och i ännu högre grad, ute bland landets
befolkning, och hvarpå de många skrifvelse!’, petitioner och mötes-
uttalanden som tillställts mig, utgöra otvetydiga bevis, göra, att jag ånyo
förelägger Riksdagen densamma till pröfning.
Med åberopande af den motivering, som återfinnes i förenämnda
vid 1907 års riksdag väckta motion, anhåller jag att här få upptaga till
bemötande några af de invändningar, som framkommit mot densamma.
Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 säger i fråga om de
förändringar, som af utskottet vidtagits, att utskottet visserligen delar
motionärens uppfattning att utredningen bör anförtros åt personer, hvilka,
förutom det att de äga nödiga kvalifikationer i öfrigt, äfven hafva nödig
insikt beträffande alkoholfrågans innebörd och ett lefvande intresse för
dess lösning på ett för folk och fosterland gagnande sätt, men anser
dock ej behöfligt, att detta särskilt framhålles i skrifvelsen till Kungl.
Maj:t, som, ifall motionen blir af Riksdagen godkänd, förvisso i allt fall
skall låta sig angeläget vara att gifva kommittén en sammansättning,
hvarigenom motionens syfte på bästa sätt kan befordras.
Äfven om jag delar denna utskottets förhoppning, så anser jag-
likväl detta, att utredningskommittén får en verkligt god sammansättning,
vara af sådan betydelse, att det bör af Riksdagen tydligt utsägas.
Äfvenledes är det ju önskvärdt, att Kungl. Maj: t icke lämnas i tvek¬
3
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
samhet om att det också är Riksdagens verkliga mening, att den ifråga¬
satta utredningen blir allsidig och grundlig.
Beträffande den andra af de förändringar, som af utskottet vid¬
tagits, säger sig utskottet anse, att ordet i)full ständig a» lämpligen bör
utgå, »så mycket mer som motionären själf ifrågasatt de indragna med¬
lens framtida användning till en fond för statsändamål».
Detta utskottets resonemang är enligt min uppfattning oriktigt.
Det statsändamål, som jag förslagsvis ifrågasatt att de från rusdrycks-
bandteringen härflytande vinstmedlen lämpligen skulle kunna användas
för, nämligen såsom fond för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring,
måste enligt mitt förmenande ordnas på sådant sätt, att det icke för
mer än en viss öfvergångstid, ungefär så lång som erfordras för vinst¬
medlens fullständiga indragning, göres beroende af dessa vinstmedel.
Det ligger ju närmast till hands och måste väl också anses vara
det mest riktiga, att, ifall medlen skulle anvisas för detta ändamål,
därigenom möjlighet bereddes för den nuvarande generationen att äfven
blifva delaktig i de förmåner denna pensionering skulle bereda. Här¬
igenom blefve den ifrågasatta fonderingen allenast af öfvergående karaktär,
och äfven om indragningen skedde successivt under en så kort tidsperiod
som tio år, så blefve det ändock mycket afsevärda belopp, som kunde
fonderas under denna tid.
Enligt tillgängliga siffror utgjorde rusdrycksmedlen för 1905 i runda
tal: tillverkningsskatt 24,470,000 kronor, försäljningsmedel 12,500,000
kronor, malt- och punschskatt 4,386,000 kronor samt införseltull å rus¬
drycker 4,768,000 kronor eller tillhopa 46,124,000 kronor. Under an¬
tagande, att dessa siffror bibeköllos. vid ungefär samma storlek under
hela tioårsperioden, så skulle den fonderade summan efter tio år utgöra
öfver 250,000,000 kronor, ett så afsevärdt belopp, att det bör vara
tillräckligt för det af mig förslagsvis ifrågasatta ändamålet, men äfven
om så icke skulle vara fallet, ja, då måste andra dispositioner träffas,
ty enligt min mening måste så ordnas med dessa rusdrycksmedel, att
staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen blifva full¬
ständigt frigjorda från allt ekonomiskt beroende af desamma.
Äfven de, som nu äro bestämda motståndare till hvarje tanke på
rusdrycksförbud, borde dock kunna medgifva, att den möjligheten icke
är utesluten, att ett sådant förbud likväl kan komma att beslutas, ifall
en allmän opinion kräfver detsamma. För egen del är jag utaf den
uppfattningen, att krafvet på ett rusdrycksförbud i en mycket nära
liggande framtid på allvar kommer att framföras af landets organiserade
nykterhetsvänner, och att detta krafs realiserande icke ligger utom
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
möjlighetens område, därom vittnar ju att en motion angående utredning
om förbud vid förra Riksdagen bifölls af Andra Kammaren.
I Finland har landtdagen beslutat rusdrycksförbud och i Norge
nedvoteras det ena brännvinsbolaget efter det andra. Att med sådana
händelser för ögonen hejdlöst fortsätta och i stor utsträckning basera
landets ekonomiska förvaltning på dylika medel är icke förenligt med
förutseende och god omtanke.
Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1 säger i sitt utlåtande
öfver förenämnda motion, att då det ej kan gilla tanken att genom
lagstiftning åstadkomma rusdrycksförbud, att då statens frigörande från
dessa medel icke torde kunna ifrågasättas under annan förutsättning än
att rusdrycksförbud blefve genomfördt, och då under alla förhållanden
till följd af frigörandet statens inkomster skulle ansenligt minskas, dess
utgifter väsentligt ökas genom att ersättning torde påkallas till lands¬
ting, hushållningssällskap och kommuner, och då utskottet anser, att det
ifrågasatta fullständiga frigörandet från ekonomiskt beroende af dessa
medel svårligen låter sig göra, så anser sig utskottet sakna anledning
att tillstyrka ett biträdande af Andra Kammarens beslut.
Hvad först angår utskottets ställning till förbudskrafvet, så var
det ju att förutse, att från detta håll icke kunde väntas stor förståelse
för ett 'sådant kraf.
Nykterhetsrörelsen är en folkrörelse, som hufvudsakligen uppbäres
af de fattigare samkällsmedlemmarne, dessa som lida mest af rusdrycks-
handteringens följder.
Först på sista åren har denna rörelse börjat beaktas äfven af några
få bättre ekonomiskt situerade, hvarjämte icke så få läkare och andra
lärde män under senare åren gifvit denna rörelse sitt kraftiga stöd. I
stort sedt torde man dock kunna säga, att de i samhället lyckligare
lottade åtgjort mycket litet för att främja denna rörelse och att de följ¬
aktligen också äro tämligen främmande för densamma.
Om det emellertid skulle kräfvas af en enig folkvilja och det
skulle visa sig nödvändigt för nationen att tillgripa rusdrycksförbud
för att bibehålla densamma såsom ett friskt och sundt folk, kraftigt nog
att uthärda i täflan på alla områden med andra kulturfolk, så hyser jag
den förhoppning, att alla fosterlandsälskande män och kvinnor icke skola
tveka att medverka till dess genomförande.
Utskottets tal om att ett ekonomiskt frigörande från beroendet af
rusdrycksmedlen svårligen låter sig göra torde ej få anses såsom af¬
görande. Enligt mitt förmenande har utskottet hvarken haft erforderlig
tid eller tillräckligt material för att kunna afgifva ett slutgiltigt svar
på den frågan.
5
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
Frågan om dessa rusdrycksmedel är äfven en fråga af djup moralisk
innebörd. Min öfvertygelse är, att många brännvinsbolag tillkommit, icke
förnämligast för att bereda den närboende allmänheten lätt och bekväm
tillgång till rusdrycker, utan i främsta rummet för att bereda veder¬
börande kommun lätt tillgång till folkets med svett och möda förvärf-
vade penningar, utan att därför behöfva anlita den allmänna direkta
beskattningens väg. Säkert är, att om icke stat och kommun m. fl.
hade en så riklig inkomst af rusdryckshandteringen, så skulle många
utgiftsbelopp hafva besparats och äfven kunnat besparas utan väsentlig
olägenhet för det allmänna.
Det är ett orättfärdigt system att på detta sätt ockra på lasten
för att såmedelst undslippa förhöjda direkta skatter. Det låter sig icke
försvaras med att hänvisa till att dessa medel användas för, exempelvis,
fattigvård, sjukvård och dylikt. Detta är utgifter, som alltid och under
alla förhållanden i främsta rummet måste anses höra till ett kultur¬
samhälles förnämsta, och kunna på intet sätt få tjäna såsom ändamål
att helga rusdrycksmedlen.
I min förenämnda motion hade jag formulerat mitt yrkande så,
att en utredning skulle begäras angående »möjligheten» af ett ekonomiskt
frigörande.
På en del håll har detta tolkats så, som om jag själf icke skulle
vara öfvertygad om, att ett ekonomiskt frigörande från beroendet af
rusdrycksmedlen skulle vara genomförbart. Fn sådan mening har jag
emellertid icke velat inlägga i mitt yrkande och skall nu för att undan¬
röja allt missförstånd i denna del använda ett annat uttryckssätt.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté, bestående af för frågans lösning
i angifven riktning intresserade personer, låta verkställa en allsidig ut¬
redning rörande lämpligaste sättet för ett statens, kommunernas, lands¬
tingens och hushållningssällskapens fullständiga frigörande från deras
ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel,
samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de
förslag, hvartill samma utredning kan föranleda.»
Efter att hafva anmärkt, att motionärens yrkande sammanfaller i Andra
hufvudsak med hans yrkande i motion n:o 27 vid sistlidne års riksdag, mfaulga"
och att likasom motionären i år åberopar den motivering som återfinnes utskotts n-.o 2
i nämnda motion, hänvisar äfven utskottet till sitt häröfver i fjol af- utlåtande-
6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
gifna utlåtande, öfvergår utskottet till att vederlägga och afstyrka de
nu vidtagna mindre ändringarne i ordalydelsen af föreliggande motion
och yttrar därefter följande:
Med hänsyn till den begärda allsidiga och grundliga utredningen,
med hänsyn till Första Kammarens tillfälliga utskotts uttalande, att det
ifrågasatta frigörandet svårligen läte sig göra, och för att förekomma
såväl misstolkning som en onödig strid på denna punkt, föreslår ut¬
skottet en sådan affattning, att anhållan går ut på »en allsidig utred¬
ning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssäll¬
skapens frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryeks-
handteringen härflytande medel.»
Motionären upptager i öfrigt till bemötande Första Kammarens
tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande i fjol, »att, då det ej kan gilla tanken
att genom lagstiftning åstadkomma rusdrycksförbud, att då statens fri¬
görande från dessa medel icke torde kunna ifrågasättas under annan
förutsättning än att rusdrycksförbud blefve genomfördt, och då under
alla förhållanden till följd af frigörandet statens inkomster skulle ansen¬
ligt minskas, dess utgifter väsentligt ökas genom att ersättning torde
påkallas till landsting, hushållningssällskap och kommuner, och då ut¬
skottet anser, att det ifrågasatta fullständiga frigörandet från ekonomiskt
beroende af dessa medel svårligen låter sig göra, så anser sig utskottet
sakna anledning att tillstyrka ett biträdande af Andra Kammarens beslut.»
Andra Kammarens tillfälliga utskott n:r 2 inskränker sig härvidlag
till att ytterligare stryka under följande i fjol uttalade uppfattning:
»Utskottet anser det för sin del ej nödigt eller lämpligt att här
inlåta sig på en pröfning af själfva förbudsfrågan, ty de med rusdrycks-
liandteringen sammanknippade stora ekonomiska intressen, om hvilka
motionen rör sig, äro icke allenast för borttagandet utan redan för min¬
skandet af rusdryckstrafiken ett det allvarligaste hinder. Och starkt
må ifrågasättas, om det är förenligt med god finanspolitik att på sätt
nu sker göra våra samhälleliga institutioner beroende af skatter, som
härflyta från den för många af de skattdragande fördärfbringande rus-
dryckskonsumtionen, skatter, hvilka följdriktigt minskas i samma mån
alkoholförbrukningen sjunker och hvilkas stegring rent ekonomiskt sedt
kan synas önskvärd på samma gång den ur sociala synpunkter är för¬
kastlig.»
»Först när resultatet af den begärda utredningen med åtföljande
eventuella förslag kommer att föreläggas Riksdagen, blir det möjligt
att afgöra, hvilka åtgärder som lämpligen må vidtagas för att lösa
bandet mellan våra allmänna institutioners ekonomi och rusdrycks-
7
Första Kammarens Tillfälliga TJtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
hand ter ingen — ett enligt utskottets mening synnerligen eftersträfvans-
värdt, till nykterhetens fromma och allmänt gagn kraftigt verkande steg.»
Innan utskottet öfvergår till att angifva sin ståndpunkt till motionen,
vill utskottet förutskicka några statistiska uppgifter ur »Sveriges officiella
statistik».
Beträffande omsättningen af alkoholhaltiga drycker under de senaste
fem åren framgår följande:
A. Brännvin och därmed likställda drycker.
Tillverkning såret 1901—1902.
Tillverkning inom landet: Liter>
Liter................................................... 49,335,808
Utförsel år 1902 ........................... 258,829 49,076,979
Införsel „ „ ........................... 673,874 49,750,853
Tillverkningsåret 1902—1903.
Tillverkning inom landet:
Liter................................:................. 37,293,761
Utförsel år 1903 ........................... 166,577 37,127,184
Införsel „ „ ..........................." 679,993 37,807,177
Tillverkningsåret 1903—1904.
Tillverkning inom landet:
Liter................................................... 38,035,596
Utförsel år 1904 ........................... 526,036 37,509,560
Införsel „ „ ~ 621,569 38,131,129
Tillverkningsåret 1904—1905.
Tillverkning inom landet:
Liter................................................. 39,117,217
Utförsel år 1905 .......................... 270,142 38,847,075
Införsel „ „ ........................... ..633,338 39,480,413
Tillverkning såret 1905—1906.
Tillverkning inom landet:
Liter................................................... 37,095,506
Utförsel år 1906 ........................... 438,539 36,656,967
Införsel „ „ ........................... 626,659 37,283,626
Utskottets
utlåtande.
8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
B. Vin.
Införsel: År 1902 1903 1904 1905 1906
Vin (och saft)
på fat ..'....... kg. 2,863,877 3,199,899 2,393,839 2,304,709 2,463,383
D:o på andra
kärl............ liter 529,648 578,444 504,782 552,423 639,326
C. Maltdrycker,
(utom svagdricka och därmed likställda drycker).
Tillverkningsåret 1903—1904.
Tillverkning inom landet:
Liter .......................................... 140,487,800
Utförsel år 1904 (utom 437 kg.
maltdrycker på fat)............ 154,312 140,333,488
Införsel år 1904(utom 182,463
kg. maltdrycker på fat) ... 44,301
Tillverkningsåret 1904—1905.
Tillverkning inom landet:
Liter............................................ 153,206,000
Utförsel år 1905 (utom 4,359
kg. maltdrycker på fat) ... 187,103 153,018,897
Införsel år 1905 (utom 201,200
kg. maltdrycker på fat) .. __45,047 153,063,944
Tillverkning såret 1905—1906.
Tillverkning inom landet:
Liter............................................ 149,511,300
Utförsel år 1906 (utom 4,331
kg. maltdrycker på fat) ... 237,205 149,274,095
Införsel år 1906(utom 181,692
kg. maltdrycker på fat) ... __34,885 149,308,980
Liter.
140,377,789
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 9
Förestående siffror synas gifva vid handen, att omsättningen inom
landet af brännvin och därmed likställda drycker de senare åren något
minskats; samt att omsättningen af maltdrycker år 1905—1906 visser¬
ligen var något mindre än året näst därförut, men dock större än året
1903—1904.
Inkomsterna af tillverkning, införsel och försäljning af sprit- och
maltdrycker under de senare åren utgjorde:
År 1902.
Brännvinstillverkningsskatt, influten....................
Försäljningsafgifter och vinstmedel (året 1901
i städer och köpingar kronor 10,520,873:
å landsbygden ........... ))
hvaraf kommo på:
. kronor
-1902):
19,550,923:
425,596: — kronor 10,946,469: —
landstingen
hushållningssällskapen...
stadskommunerna .........
landsbygdskommunerna
provisioner in. m..........
Punschskatt..................................................
Maltskatt ........................................................
Införseltull för brännvin, sprit och vin
kronor
»
)>
»
))
1,906,318
1,389,300
6,261,156
1,354,576
35,119
kronor
»
D
4,330,862:
År 1903.
Summa kronor 34,828,254:
Brännvinstillverkningsskatt, influten....................... kronor 20,810,144: —
Försälj ningsafgifter och vinstmedel (året 1902—1903):
i städer och köpingar kronor 11,408,607: —
å landsbygden ............... »______528,453: — kronor 11,937,060: —
hvaraf kommo på:
landstingen ..................... kronor 2,056,956: —
hushållningssällskapen.. » 1,498,651: —
stadskommunerna............ » 6,832,603: —
landsbygdskommunerna » 1,513,916: —
provisioner m. m.......... » 34,934: —
Punschskatt.................................................................... kronor — — —
Maltskatt........................................................................... » — — —
Införseltull för brännvin, sprit och vin.................. » 6,468,583: —
Summa kronor 39,215,787: —
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft. 2
10
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
År 1904.
Brännvinstillverkningsskatt, influten ..................... kronor 24,487,280: —
Försäljningsafgifter och vinstmedel (året 1903—1904):
i städer och köpingar kronor 11,870,007: —
å landsbygden................. »_______________529,231:— kronor 12,399,238: —
hvaraf kommo på:
landstingen
hushållningssällskapen,
stadskommunerna ........
kronor
»
2,123,266
1,590,935
7,112,915
landsbygdskommunerna
|
»
|
1,540,036: —
|
|
|
provisioner in. in..........
|
:»
|
32,086: —
|
|
|
Punschskatt.........................
|
|
|
kronor
|
1,296,652: —
|
Maltskatt, influten ..............
|
|
|
i)
|
3,211,130: —
|
Införseltull för brännvin,
|
sprit och
|
vin ...............
|
»
|
4,489,984: —
|
|
|
Summa
|
kronor
|
45,884,284: —
|
År 1905.
Brännvinstillverkningsskatt, influten ..................... kronor 24,470,017: —
Försälj ningsafgifter och vinstmedel (året 1904—1905):
i städer och köpingar kronor 11,999,097: —
å landsbygden .............. )) ___________538,910:— kronor 12,538,007: —
hvaraf kommo på:
landstingen ...................
|
kronor
|
2,145,879: —
|
|
|
hushållningssällskapen..
|
)>
|
1,597,005: —
|
|
|
stadskommunerna .......
|
»
|
7,186,101: —
|
|
|
landsbygdskommunerna
|
»
|
1,580,853: —
|
|
|
provisioner m. in..........
Punschskatt..........................
|
i)
|
28,169: —
|
kronor
|
1,307,110: —
|
Maltskatt, influten..............
|
|
|
»
|
3,082,434: —
|
Införseltull för brännvin,
|
sprit och
|
vin ...............
|
|
4,768,373: —
|
|
|
Summa kronor
|
46,165,941: —
|
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 11
År 1906.
Brännvin stillverkningsskatt, influten ..................... kronor 27,156,221: —
Försäljningsafgifter och vinstmedel (året 1905—1906):
i städer och köpingar kronor 13,105,842: —
å landsbygden ............... »___________446,918: — kronor 13,552,760: —
hvaraf kommo på:
landstingen .....................
hushållningssällskapen ..
stadskommunerna ........
landsbygdskommunerna
provisioner m. m..........
Punschskatt.................................................
Maltskatt, influten .......................................
Införseltull för brännvin, sprit och vin
kronor
»
»
» .
»
2,316,496
1,742,491
7,844,957
1,620,868
27,948
kronor
»
3)
1,459,263
3,085,183
5,187,617
Summa kronor 50,441,044
Dessa siffror utvisa en i det hela oafbrutet fortgående stegring
af ifrågavarande inkomster, oaktadt konsumtionen minskats. I fråga om
fördelningen af försäljnings- och vinstmedlen för brännvin och därmed
likställda drycker kommer dock, enligt bestämmelserna i förordningen
angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905, en väsentlig för¬
ändring att inträda från och med försäljningsåret 1907—1908, i det
att stadskommunernas andelar i dessa medel under loppet af tolf år
successivt nedbringas, under det att landskommunernas andelar af
samma medel ökas.
Med ofvan meddelade statistiska uppgifter har utskottet velat lämna
en utredning af de inkomstbelopp det gäller att ersätta, ifall Riksdagen
beslöte sig för att stat, landsting, hushållningssällskap och kommuner
skulle frigöras från allt beroende af ifrågavarande skatte-, försäljnings-
och vinstmedel, och att desamma, i den mån de fortfarande kommeatt utgå,
i stället skulle användas, såsom motionären föreslagit, till en fond för
ålderdoms- och invaliditetsförsäkring eller något annat liknande ändamål.
12 Första Kammarens Tillfälliga JJtslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
Utskottet kan emellertid icke dela motionärens uppfattning’, att de
skattebelopp af ifrågavarande slag, som tillkomma staten, nämligen
brännvinstillverkningsskatten, punschskatten, maltskatten och införsel¬
tullen för spirituösa drycker, böra särskiljas från statsverkets öfriga
inkomster och användas för det af motionären angifna eller annat
dylikt ändamål.
Ej heller kan utskottet antaga, att dessa skattekällor inom en
beräknelig framtid skulle komma att alldeles upphöra genom införande
af ett allmänt rusdrycksförbud, såsom i motionen förutsättes. De vid
innevarande riksdag väckta motioner om skrifvelser till Kungl. Maj:t
angående förbud mot försäljning af brännvin m. m. hafva också af såväl
Första som Andra Kammaren afslagits. Och innan man genom erfaren¬
heten från andra länder, där fullständig förbudslagstiftning genomförts,
vunnit större klarhet beträffande det lifligt omtvistade spörsmålet, huru¬
vida en fullständig förbudslagstiftning i verkligheten kan befrämja i
stället för att skada det nykterhetsarbete, som måste ligga hvarje foster¬
landsvän varmt om hjärtat, torde det icke vara behöfligt eller ens af
något intresse att utreda sättet för statens, landstingens och hushåll¬
ningssällskapens frigörande från deras ekonomiska beroende af från rus-
dryckshandteringen härflytande medel.
Däremot anser utskottet det önskvärdt, att en undersökning före¬
tages rörande kommunernas frigörande från beroendet af ifrågavarande
inkomster. Städerna erhålla visserligen enligt 1905 års brännvins-
försäljningsförordning framdeles väsentligt mindre andel än förut i för¬
säljnings- och vinstmedlen, men denna andel är stor nog att kunna
utöfva ett afsevärdt inflytande på deras ordinarie budget. Enahanda
blir förhållandet i landskommunerna i samma mån, som de erhålla ökad
andel i dessa medel. Dessutom torde ej kunna förnekas, att utsikten
att erhålla en dylik betydande inkomst frestar till att, om icke upp¬
muntra, så dock ej med alla krafter motarbeta försäljningen af spiri¬
tuösa drycker. Det direkta intresse, kommunerna hafva af brännvins-
handeln, och det afgörande inflytande, de därpå utöfva, torde sålunda,
kunna jämförelsevis mera menligt inverka på nykterhetsarbetet än
statens, landstingens och hushållningssällskapens motsvarande intressen.
Det vore därför önskligt, om kommunerna komme till insikt om nöd¬
vändigheten att ordna sin ekonomi under den förutsättning, att ifråga¬
varande så kallade vinstmedel kunde komma att efter hand minskas;
och en allsidig utredning om lämpligaste sättet att i större eller mindre
mån frigöra dem från beroendet af dessa medel torde icke kunna anses
opåkallad.
13
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
På grund af livad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Första Kammaren ville så till vida biträda
Andra Kammarens beslut i frågan, att Riksdagen i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl.
Maj:t låta, på lämpligaste sätt, verkställa en allsidig
utredning rörande kommunernas frigörande i större
eller mindre omfattning från deras ekonomiska bero¬
ende af från rusdryckshandteringen härflytande medel,
samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utred¬
ning med de förslag, hvartill densamma möjligen kan
föranleda.
Stockholm den 28 april 1908.
På utskottets vägnar:
LARS BERG.
Bih. till Riksd. Prof. 8 Sami 2 Afd. 1 Band. 12 Höft.
3