Statsutskottets Utlåtande N-o 182 .
1
Jf:o 183.
Ank. till Riksd. kansli den 25 maj 1908, kl. 1 e. m.
Memorial med förslag till lönereglering för tjänsteinnehafvare
vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riks¬
dagens hus.
(R. A.)
I en den 6 sistlidne februari till statsutskottet aflåten skrifvelse hafva
fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning om lönereglering för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riks¬
dagens hus. I fråga om löneregleringen för riksgäldskontoret hafva full¬
mäktige sedermera, på af statsutskottet gifven anledning, i skrifvelse till
utskottet den 14 nästlidne april framställt ett i vissa delar ändradt förslag.
Till stöd för det förslag, som nu föreligger från fullmäktige, har
anförts följande:
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. (N:o 182). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
»Vid 1901 års riksdag fastställdes efter framställning af fullmäktige
i riksgäldskontoret ny aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning. Denna stat, som därefter icke undergått någon förändring,
är af följande lydelse:
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning.
|
Lön
kr.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
kr.
|
Miss-
räk-
nings-
pen-
ningar
kr.
|
Summa
kr.
|
1 sekreterare och ombudsman...
|
4,400
|
2,000
|
|
6,400
|
1 kamrerare ..........
|
4,000
|
2,000
|
—
|
6,000
|
1 kassör....................
|
3,000
|
1,500
|
500
|
5,000
|
1 revisor ...................
|
2,500
|
1,500
|
_
|
4,000
|
1 kassabokhållare ...............
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4,000
|
1 lånebokhållare ..................
|
2,000
|
1,000
|
—
|
3,000
|
1 registrator och kanslist.........
|
2,000
|
1,000
|
—
|
3,000
|
1 kammarskrifvare..................
|
1,500
|
1,000
|
_
|
2,500
|
1 kammarskrifvare......
|
1,500
|
1,000
|
—
|
2,500
|
1 förste vaktmästare ....
|
700
|
200
|
_
|
900
|
1 vaktmästare ..........
|
600
|
200
|
—
|
800
|
2 vaktmästare ..................
|
1,200
|
400
|
—
|
1,600
|
Summa |
|
25,900
|
13,300 |
|
500
|
39,700
|
Ålderstillägg
i Efter fem års tjänstgöring
> inom graden kan lönen
J höjas med 600 kronor.
Efter fem års tjänstgöring
> kan lönen höjas med 500
kronor.
Efter fem års tjänstgöring
inom graden kan lönen
• höjas med 500 kronor och
efter tio års tjänstgöring
med ytterligare 500 kr
}Efter fem års tjänstgöring
kan lönen höjas med 500
kronor.
1 Efter fem års tjänstgöring
| kan lönen höjas med 100
kronor och tjänstgörings-
penningarna med 100 kr.
ökas
Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Vaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån upphöra
i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200 kronor. ’
Ehuru ej många år förflutit sedan denna stat fastställdes, finna sig
fullmäktige dock föranledda att nu göra framställning om ny lönereglering
för riksgäldskontoret. Med hänsyn särskildt till de under senare åren be¬
tydligt ökade lefnadskostnaderna måste de för riksgäldskontorets tjänste¬
personal bestämda aflöningsförmånerna under nuvarande förhållanden anses
vara alltför knappt tillmätta. Att så är förhållandet torde äfven framgå
af en jämförelse med aflöningsförhållandena vid riksbanken. Sedan efter
den lönereglering, som år 1902 genomfördes i riksbanken, hafva aflönin-
garna därstädes genomgående varit ej obetydligt högre än de, som till¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
3
kommit motsvarande tjänster vid riksgäldskontor, och än större har skill¬
naden i berörda hänseende mellan Riksdagens båda verk blifvit, sedan vid
nästlidet års riksdag löneförhållandena vid riksbanken ånyo reglerats, hvar¬
vid aflöningarna ganska väsentligt förhöjdes.
Förutom af den inträdda stegringen i lefnadskostnaderna är en för¬
bättring i aflöningsvillkoren för riksgäldskontorets tjänstepersonal påkallad
jämväl af den ständigt fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskon¬
tor. I följd af denna ökning och då fullmäktige finna önskvärdt att så-
vidt möjligt begränsa tjänsternas antal måste nämligen allt större fordringar
ställas på tjänsteinnehafvarnes arbetskraft och duglighet.
Till upplysning om den utsträckning, -i hvilken riksgäldskontorets
verksamhet och rörelse under de senaste åren ökats, få fullmäktige med¬
dela följande uppgifter.
Riksgäldskontorets obligationsskuld utgjorde:
vid 1897 års slut............................................................... kr. 287,488,444:44
» 1902 » » » 346,698,044: 43
» 1907 » » » 464,359,844: 44
Antalet årligen förfallande räntekuponger har utgjort
under år 1897 ................................................................................
» » 1902................................................................................
446,318 st.
541,082 »
och uppgår för de vid 1907 års slut utelöpande statsobliga¬
tionerna till ........................................................................... 1,158,520 »
Riksgäldskontorets fordringar i kapital för utlämnade lån till vissa
bestämda ändamål, såsom järnvägsanläggningar, tomtregleringar, telefon¬
väsendets utveckling samt åtskilliga lånefonder hafva uppgått till följande
belopp:
vid 1897 års slut
» 1902 » »
» 1907 » >
kr. 55,253,444: 48
» 57,306,187: 29
» 89,092,631: 65
Från riksgäldskontorets kansli aflåtna in- och utländska skrifvelser
och telegram hafva i samband med den stigande rörelsen stadigt ökats
till antalet. De utgjorde:
år 1897 ..................................................... 645 st. hvaraf utländska 345 st.
» 1902 ...................................................... 738 » » » 494 »
, 1907 ...................................................... 990 » » » 658 »
De sålunda lämnade uppgifterna torde gifva en föreställning om den
fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskontoret på skilda områden.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
Ett arbete, som i synnerligen hög grad tilltagit, är det som påkallas af
inlösta räntekuponger. Såsom ofvan meddelats, har nämligen sedan år
1902 antalet årligen förfallande räntekuponger mer än fördubblats och
sålunda ökats i betydligt högre grad än obligationsskulden, hvilket varit
beroende af att de under senare åren upptagna statslånen måst, i enlighet
med långifvarnes önskan, för placering hufvudsakligen i Frankrike för¬
delas i obligationer af små valörer. Granskningen af den stora mängd
kuponger, som numera årligen inkommer till riksgäldskontoret, tager gif-
vetvis mycken tid i anspråk. Detta arbete utföres nu under kassabok¬
hållarens öfverinseende hufvudsakligen af de ordinarie kammarskrifvarne
med biträde af extra ordinarie tjänstemän. Arbetet fordrar visserligen
stor noggrannhet men är å andra sidan i allmänhet af synnerligen enkel
beskaffenhet. Det synes därför fullmäktige, som om dessa göromål lämp¬
ligen borde kunna till stor del utföras af kvinnliga biträden, hvilka i
mån af behof antagas mot visst månadsarfvode. I sammanhang härmed
skulle den lägsta tjänstemannaklassen, bestående af två kammarskrifvare,
kunna indragas. Å andra sidan måste emellertid i följd af de i öfrigt
ökade göromålen inom räkenskapsafdelningen en ny tjänst af samma grad
som den nuvarande lånebokhållarens inrättas. Till denna nya tjänst torde
den ene af kammarskrifvarne kunna befordras, och i anledning häraf
skulle endast en kammarskrifvaretjänst behöfva uppföras på indragningsstat.
Vid den nästlidet år verkställda löneregleringen för riksbanken har
tillämpats grundsatsen om skyldighet för tjänsteinnehafvarne att själfva
lämna bidrag till bestridande af de med deras pensionering förenade
kostnaderna. Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig nu böra
i sitt förslag om lönereglering för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret
intaga stadgande om motsvarande skyldighet äfven för dessa tjänsteinne¬
hafvare. Naturligtvis måste den sålunda påkallade utgiften för tjänste¬
innehafvarne tagas i betraktande vid bestämmandet af deras aflöningar.
Beträffande pensionsbidragets storlek föreslå fullmäktige tillämpning
af enahanda grunder, som i detta hänseende äro bestämda i lagen af
den 11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension.
Inflytande pensionsafgifter torde böra ingå till en särskild under fullmäk¬
tiges förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga
godtskrifva skälig ränta. Under den närmaste tiden och intill dess erfor¬
derlig utredning skett angående pensionsfondens ställning och eventuellt
bidrag till densamma af statsmedel, lärer det emellertid, i likhet med hvad
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
3
kommit motsvarande tjänster vid riksgäldskontor, och än större har skill¬
naden i berörda hänseende mellan Riksdagens båda verk blifvit, sedan vid
nästlidet års riksdag löneförhållandena vid riksbanken ånyo reglerats, hvar¬
vid aflöningarna ganska väsentligt förhöjdes.
Förutom af den inträdda stegringen i lefnadskostnaderna är en för¬
bättring i aflöningsvillkoren för riksgäldskontorets tjänstepersonal påkallad
jämväl af den ständigt fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskon¬
tor. I följd af denna ökning och då fullmäktige finna önskvärdt att så-
vidt möjligt begränsa tjänsternas antal måste nämligen allt större fordringar
ställas på tjänsteinnehafvarnes arbetskraft och duglighet.
Till upplysning om den utsträckning, -i hvilken riksgäldskontorets
verksamhet och rörelse under de senaste åren ökats, få fullmäktige med¬
dela följande uppgifter.
Riksgäldskontorets obligationsskuld utgjorde:
vid 1897 års slut............................................................... kr. 287,488,444:44
» 1902 » » » 846,693,044: 43
» 1907 » » 464,359,844: 44
Antalet årligen förfallande räntekuponger har utgjort
under år 1897 ................................................................................. 446,318 st.
» » 1902................................................................................. 541,082 »
och uppgår för de vid 1907 års slut utelöpande statsobliga¬
tionerna till ........................................................................... 1,158,520 »
Riksgäldskontorets fordringar i kapital för utlämnade lån till vissa
bestämda ändamål, såsom järnvägsanläggningar, tomtregler ingår, telefon¬
väsendets utveckling samt åtskilliga lånefonder hafva uppgått till följande
belopp:
vid 1897 års slut ............................................................... kr. 55,253,444: 48
» 1902 * » » 57,306,187: 29
» 1907 » » » 89,092,631: 65
Från riksgäldskontorets kansli aflåtna in- och utländska skrivelser
och telegram hafva i samband med den stigande rörelsen stadigt ökats
till antalet. De utgjorde:
år 1897 ..................................................... 645 st. hvaraf utländska 345 st.
» 1902 ...................................................... 738 » » » 494 »
, 1907 ...................................................... 990 » » » 658 »
De sålunda lämnade uppgifterna torde gifva en föreställning om den
fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskontoret pa skilda områden.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
Ett arbete, som i synnerligen hög grad tilltagit, är det som påkallas af
inlösta räntekuponger. Såsom ofvan meddelats, har nämligen sedan år
1902 antalet årligen förfallande räntekuponger mer än fördubblats och
sålunda ökats i betydligt högre grad än obligationsskulden, hvilket varit
beroende af att de under senare åren upptagna statslånen måst, i enlighet
med långifvarnes önskan, för placering hufvudsakligen i Frankrike för¬
delas i obligationer af små valörer. Granskningen af den stora mängd
kuponger, som numera årligen inkommer till riksgäldskontoret, tager gif-
vetvis mycken tid i anspråk. Detta arbete utföres nu under kassabok¬
hållarens öfverinseende hufvudsakligen af de ordinarie kammarskrifvarne
med biträde af extra ordinarie tjänstemän. Arbetet fordrar visserligen
stor noggrannhet men är å andra sidan i allmänhet af synnerligen enkel
beskaffenhet. Det synes därför fullmäktige, som om dessa göromål lämp¬
ligen borde kunna till stor del utföras af kvinnliga biträden, hvilka i
mån af behof antagas mot visst månadsarfvode. I sammanhang härmed
skulle den lägsta tjänstemannaklassen, bestående af två kammarskrifvare,
kunna indragas. A andra sidan måste emellertid i följd af de i öfrigt
ökade göromålen inom räkenskapsafdelningen en ny tjänst af samma grad
som den nuvarande lånebokhållarens inrättas. Till denna nya tjänst torde
den ene af kammarskrifvarne kunna befordras, och i anledning häraf
skulle endast en kammarskrifvaretjänst behöfva uppföras på indragningsstat.
Vid den nästlidet år verkställda löneregleringen för riksbanken har
tillämpats grundsatsen om skyldighet för tjänsteinnehafvarne att själfva
lämna bidrag till bestridande af de med deras pensionering förenade
kostnaderna. Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig nu böra
i sitt förslag om lönereglering för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret
intaga stadgande om motsvarande skyldighet äfven för dessa tjänsteinne¬
hafvare. Naturligtvis måste den sålunda påkallade utgiften för tjänste¬
innehafvarne tagas i betraktande vid bestämmandet af deras aflöningar.
Beträffande pensionsbidragets storlek föreslå fullmäktige tillämpning
af enahanda grunder, som i detta hänseende äro bestämda i lagen af
den 11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension.
Inflytande pensionsafgifter torde böra ingå till en särskild under fullmäk¬
tiges förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga
godtskrifva skälig ränta. Under den närmaste tiden och intill dess erfor¬
derlig utredning skett angående pensionsfondens ställning och eventuellt
bidrag till densamma af statsmedel, lärer det emellertid, i likhet med hvad
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
5
för riksbanken blifvit bestämdt, kunna anstå med fondens anlitande för
deltagande i pensioneringen, som sålunda tills vidare skulle såsom hittills
bestridas af statsmedel.
Tjänstemännen vid riksgäldskontoret äro redan enligt nu gällande af-
löningsstat indelade i grader, hvilken indelning dock är af betydelse en¬
dast med afseende å erhållandet af ålderstillägg, hvartill befogenhet för-
värfvas genom viss tids tjänstgöring inom vederbörande grad. Det synes
fullmäktige vara lämpligt att vid den nu ifrågasatta löneregleringen för
riksgäldskontoret utsträcka gradindelningens betydelse därhän att, på sätt
förhållandet är med riksbanken och flera andra statens verk, tjänstemännen
antagas icke till viss tjänst, utan till tjänst i allmänhet inom tjänstegraden,
med rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom gra¬
den, där det af behofvet fordras och han finnes företrädesvis passande.
Endast med afseende å sekreteraren-ombudsmannen samt kamreraren
lärer i följd af de olika kompetensvillkoren och tjänsternas olikartade be¬
skaffenhet denna grundsats icke lämpligen kunna komma till användning.»
I fråga om de särskilda tjänsterna och de aflöningsbelopp, som för
dem föreslås, hafva fullmäktige anfört följande:
»För sekreteraren och ombudsmannen, hvilken enligt gällande aflönings-
stat åtnjuter samma kontanta aflöning som hittills i allmänhet varit bestämd
för byråchef vid statens ämbetsverk, eller lön 4,400 kronor, tjänstgörings-
penningar 2,000 kronor och ett ålderstillägg å 600 kronor, hafva fullmäk¬
tige beslutat föreslå enahanda aflöningsförmåner, som enligt den nya staten
för riksbanken tillkommer dess sekreterare och ombudsman, nämligen lön
5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och ett ålderstillägg å
500 kronor efter 5 års tjänst.
Kamreraren förestår riksgäldskontorets räkenskaps- och kassakontor, är
ansvarig för arbetets ordnande och behöriga gång därstädes, samt har att
föra och afsluta riksgäldskontorets hufvudbok, jämte fullmäktiges förste
deputerad och kassören har han att vårda och ansvara för riksgäldskon¬
torets värdepapper, såsom in- och utländska obligationer, järnvägsbolags och
kommuners förbindelser för erhållna statslån in. m. öfver dessa värde¬
handlingar för kamreraren fullständiga förteckningar samt ansvarar jämte
sekreteraren för att samma handlingar, där så erfordras, blifva i behörig
tid förnyade. Vidare för han liggare öfver de svenska statsobligationer,
som blifvit i riksgäldskontoret deponerade mot certifikat eller inskrifna på
viss persons namn. Kamreraren har ock att tillse, att kupongerna å riks-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
gäldskontorets behållningar af in- och utländska obligationer blifva vid
förfall otiden inkasserade, samt att, då räntor eller kapitalaf betalningar å
utlämnade lån ej inflyta på föreskrifven tid, därom göra anmälan hos full¬
mäktige. Denna tjänsteman innehar sålunda en mycket ansvarsfull och
maktpåliggande befattning, som med afseende å göromålens art och omfatt¬
ning i hufvudsak motsvarar en bankokommissarietjänst i riksbanken. Hans
aflöning, som städse varit något lägre än sekreterarens, utgöres för när¬
varande af lön 4,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samtett
alderstillägg å 600 kronor. Fullmäktige föreslå nu, att kainreraren måtte
erhålla följande aflöningsförmåner: 5,000 kronor i lön, 2,500 kronor i
tjänstgöringspenningar samt ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års
tjänst.
I andra tjänstegraden anse fullmäktige böra uppföras två tjänstemän,
nämligen revisorn och kassabokhållaren, hvilka i sammanhang härmed
lämpligen torde böra erhålla benämningen förste revisorer.
Af dessa två tjänstemän har revisorn ett mycket mödosamt och an¬
svarsfullt arbete sig ålagdt. Härtill hör först och främst granskningen af
riksgäldskontorets hufvudbok samt öfriga räkenskaper, som föras öfver kon¬
torets egen rörelse, såväl den inländska som den utländska. Revisorn har
vidare att kontrollera att inlösta obligationer och kuponger blifva veder¬
börligen afförda i de för ändamålet upplagda afräknings- och annuitets-
böckerna. Hans granskningsskyldighet omfattar tillika alla de utbetal¬
ningar, som af riksgäldskontoret verkställas för Riksdagen, statsrevisionen,
justitieombudsmannen och hans expedition äfvensom för Riksdagens biblio¬
tek och riksdagshuset.
Det ligger stor vikt uppå, att revisorns arbete utföres med största
möjliga noggrannhet och i behörig tid. Såsom riksgäldskontorets rörelse
under de senare åren vuxit har tiden blifvit honom allt mera otillräck¬
lig härtill, och det visar sig allt tydligare, att det blir nödvändigt att
skaffa honom någon lättnad i hans arbetsbörda. Fullmäktige återkomma
härtill senare.
Mellan det arbete, som i riksgäldskontoret utföres af JcassaboJchållaren,
och det, som i riksbanken verkställes af sedelkontoret, förefinnes en ganska
stor motsvarighet.
Oafsedt öfriga bestyr, som tillhöra kassabokhållaretjänsten — bland
hvilka särskilt må nämnas uppräknandet och granskningen af nya stats¬
obligationer, då sådana utgifvas — skola alla inlösta obligationer och ku¬
ponger, vare sig de infriats i riksgäldskontorets kassa eller inkommit från
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
7
utlandet, öfverlämnas till kassabokhåilaren, som med biträde af kammar¬
skrifvare och e. o. tjänstemän jämför dem med åtföljande förteckningar
och tillser, att de blifva behörigen annullerade. Då de kuponger, som ^år¬
ligen inkomma till riksgäldskontoret, numera uppgå till omkring 1,160,000
stycken, då de från utlandet inkomna nummerförteckningarna ofta äro
ofullständiga, sa att nya sadana måste upprättas, och då därjämte ofta in¬
träffar, att icke förfallna kuponger blifvit inlösta, hvilka måste utsorteras
och återsändas till utlandet, torde arbetet med kuponggranskningen, hvil-
ket upptager största delen af kassabokhållarens tid, utan öfverdrift kunna
jämföras med det, riksbankens sedelkontor har med förslitna sedlar.
För de båda tjänstemännen i andra graden föreslå fullmäktige föl¬
jande löneförmåner: lön 3,500 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kro¬
nor, samt tva alderstillägg a 500 kronor efter fem och tio års tjänst.
I första tjänstegraden, som i fråga om aflöningsförmåner motsvarar
andra tjänstegraden i den nya staten för riksbanken, hafva fullmäktige i
statförslaget uppfört fyra tjänstemän, nämligen kassören, registratorn och
kanslisten äfvensom, under benämning revisorer och bokhållare, tvenne
tjänstemän. För dessa tjänstemän hemställa fullmäktige om beviljande af
samma löneförmåner som de för andra graden i riksbanken bestämda eller
3,000 kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar jämte två ål-
derstillägg, hvai’tdera a 500 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring,
hvartill för kassören komma ytterligare 1,000 kronor såsom missräknings-
penningar.
Hvad beträffar kassörens tjänsfegöromål, är kassarörelsen i riksgälds¬
kontoret visserligen i allmänhet icke af samma omfattning som omsättnin¬
gen i de skilda kassorna inom riksbanken; dock måste vid de tider på
året, da inlösning af räntekuponger äger rum, mycket betydande penninge-
belopp anförtros åt honom. Utöfver själfva bestyret med in- och utbetal¬
ningar af kontanta medel har kassören i riksgäldskontoret därjämte, i
olikhet mot riksbankens kassörer, en ej ringa bokföringsskyldighet att
fullgöra. Det åligger honom nämligen att föra fullständig kassabok, i
hvilken de olika posterna äro införda under de rubriker, på hvilka de se¬
dan redovisas i hufvudboken. Äfven har han att uppgöra nummerför¬
teckningar öfver alla i kassan inlösta kuponger, ett bestyr, hvartill ej heller
finnes någon motsvarighet bland de åligganden, som tillhöra kassörsbefatt-
ningarna i riksbanken. — Enligt fullmäktiges ofvan omförmälda förslag
skulle kassörens sammanräknade begynnelseaflöning utgöra 5,500 kronor
och slutaflöningen 6,500 kronor. Motsvarande siffror enligt den nu gäl¬
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
lande staten äro 5,000 och 5,500 kronor. Egentligen borde på grund af
det anförda förbättringen i kassörens aflöningsvillkor hafva fallit på lönen
och tjänstgöringspenningarna i stället för på missräkningspenningarna, men
fullmäktige hafva i detta afseende följt utskottets uttalade önskan, att riks¬
bankens förlidet år fastställda stat, där sådant vore möjligt, borde följas,
och hafva därför föreslagit för kassören i riksgäldskontoret alldeles samma
löneförmåner som de för riksbankens kassörer gällande. En jämförelse
mellan de löneförmåner, kassören i riksgäldskontoret hittills åtnjutit, och
dem, som fullmäktige nu föreslå, visar, att den löneförbättring, han en¬
ligt förslaget skulle erhålla, är ganska ringa, helst om man tager i betrak¬
tande, att densamma minskas genom det pensionsafdrag, han i likhet med
riksgäldskontorets ofri ge tjänstemän skulle få vidkännas.
JRegistratorn och kanslisten måste lör bestridande af sin tjänst samt
för att kunna vid behof vikariera för sekreteraren och ombudsmannen
hafva juridisk utbildning och nödig språkkunskap för utländsk brefväxling.
Utöfver de med hans tjänst hittills förenade göromålen anse fullmäktige
det kunna åläggas honom att utan särskild ersättning bestrida befattningen
med vård, utdelning och redovisning af de tryckta riksdagshandlingarna.
Befattningen med riksdagstrycket är för närvarande intill utgången af in¬
nevarande år uppdragen åt en e. o. tjänsteman, som jämlikt reglementets
52 § såsom godtgörelse härför äger uppbära ett årligt arfvode af 1,000
kronor. Efter detta års slut skulle berörda arfvode sålunda icke vidare
behöfva utgå, och torde i anledning häraf omförmälda reglementsparagraf
böra undergå erforderlig ändring i detta syfte.
Af de båda revisorerna och bokhållarne bör den ene förrätta de göro¬
mål, hvilka hittills ålegat den å riksgäldskontorets nu gällande stat upp¬
förde lånebokhållaren, hvilken tjänsteman bland annat har att föra af-
räknings- och annuitetsböckerna öfver riksgäldskontorets obligationslån äfven¬
som liggarne öfver de af Riksdagen för vissa bestämda ändamål beviljade
och af riksgäldskontoret utlämnade lånen, såsom lån till järnvägsanlägg¬
ningar, tomtregleringar m. m. Den andre revisorn och bokhållaren skulle,
jämte andra göromål, bereda förste revisorn någon lättnad i hans stora
och växande arbetsbörda, som redan nu endast med svårighet kan full¬
göras af en tjänsteman, äfven om han stundom kan erhålla något bi¬
träde af annan tjänsteman. Hvad, som behöfves, för att revisionsarbetet i
längden skall kunna fullgöras med tillbörlig noggrannhet och i behörig
tid, är att förste revisorn får mera odeladt ägna sig åt det viktigare och
ansvarsfullare revisionsarbetet, och att en del enklare revisionsgöromål
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
9
öfverlämnas åt en andre revisor, som på eget ansvar får sköta dem.
Denne andre revisor skulle därjämte få tid ägna en välbehöflig tillsyn
öfver och deltaga i en del af de göromål, som hittills förrättats af kam¬
marskrifvare och e. o. tjänstemän, men hädanefter skulle komma att be¬
stridas hufvudsakligen af de senare.
Vaktbetjäning en i riksgäldskontor utgöres af en förste vaktmästare
och tre vaktmästare. För de sistnämnda torde aflöningen böra sättas till
samma belopp som för vaktmästare i riksbanken, nämligen lön 800 kro¬
nor, tjänstgöringspenningar 600 kronor samt två ålderstillägg å 200 kro¬
nor, det ena efter fem och det andra efter tio års tjänstgöring. För förste
vaktmästaren — en befattning som icke har full motsvarighet i riks¬
banken — torde, med hänsyn till det fall att annan ordinarie vaktmäs¬
tare i verket befordras till denna plats, begynnelselönen icke böra sättas
lägre än till 1,200 kronor, motsvarande vanlig vaktmästarelön med in¬
vänta två ålderstillägg. A andra sidan vilja fullmäktige för förste
vaktmästaren föreslå endast ett ålderstillägg å 200 kronor efter fem år,
livarjämte hans tjänstgöringspenningar synas böra bestämmas till samma
belopp som för de öfriga vaktmästarne eller 600 kronor.
I händelse förste vaktmästare eller vaktmästare tilldelas fri bostad,
bör från ofvan angifna lön afdragas 400 kronor. Med bostaden lärer
såsom hittills böra förenas förmånen af nödigt bränsle, hvarjämte full¬
mäktige, vid det förhållande att elektriskt ljus är inledt i vaktmästare¬
bostäderna, finna billigt att bostadshafvaren berättigas att afgiftsfritt till
belysning förbruka en begränsad kvantitet elektrisk ström. Denna kvan¬
titet torde lämpligen kunna bestämmas till 100 kilowatt om året.
Den af fullmäktige nu förordade förbättringen i aflöningsförmånerna
torde, i enlighet med hvad vid föregående löneregleringar för riksgälds-
kontoret iakttagits, få äga tillämpning för tiden från 1908 års början,
hvilket särskild! med hänsyn därtill, att riksbankens tjänstepersonal med
innevarande år kommit i åtnjutande af sina förbättrade lönevillkor, synes
vara af rättvisa och billighet påkalladt.»
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Häft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
I enlighet med det anförda hafva fullmäktige föreslagit följande
Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret att gälla från
och med år 1908.
|
Lön
|
Tjänst¬
görings-
|
Miss-
räk-
|
Summa
|
Ålderstillägg.
|
|
|
pen-
|
nings-
pen-
ningar
|
|
|
Kr.
|
ningar
|
Kr.
|
|
|
|
Kr.
|
Kr.
|
|
|
1 sekreterare och ombudsman
|
5,000
|
2,800
|
|
7,800
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
|
1 kamrerare...........................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
7,500
|
| med 500 kr.
|
1 andra gradens tjänstens., förste
|
|
|
|
|
|Efter 5 år kan lönen höjas
|
revisor ..............................
|
3,500
|
1,500
|
—
|
5,000
|
J med 500 kr. och efter 10
|
1 d:o d:o ..............................
|
3,500
|
1,500
|
|
5,000
|
1 år med ytterligare 500 kr.
|
1 första gradens tjänsters, kassör
|
3,000
|
1,500
|
1,000
|
5,500
|
|Efter 5 år kan lönen höjas
|
1 d:o registrator och kanslist ...
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
| med 500 kr. och efter
|
1 d:o revisor och bokhållare ...
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
J 10 år med ytterligare 500
|
1 d:o d:o ..............................
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
) kronor.
|
1 förste vaktmästare ...............
|
1,200
|
600
|
—
|
1,800
|
[Efter 5 år kan lönen höjas
( med 200 kronor.
|
|
|
|
|
|
lEfter 5 år kan lönen höjas
|
1 vaktmästare ........................
|
800
|
600
|
—
|
1,400
|
1 med 200 kr. och efter
|
2 d:o ....................................
|
1,600
|
1,200
|
—
|
2,800
|
10 år med ytterligare 200
| kronor.
|
Summa | —
|
—
|
—
|
50,300
|
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri- bostad — hvarmed äro förenade förmå¬
nerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt
om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.
Vidare hafva fullmäktige, i enlighet med hvad af dem i sådant hän¬
seende ofvan förordats, hemställt om uppförande å indragningsstat af de
i nu gällande aflöningsstat upptagna aflöningsförmånerna för den af de
nuvarande kammarskrifvarne, som icke erhölle befordran till den af full¬
mäktige föreslagna nya tjänsten i första lönegraden. Denna öfverflyttning
å indragningsstat borde emellertid — yttra fullmäktige — icke för ifråga¬
varande tjänsteman medföra någon ändring eller inskränkning i skyldig¬
heten att fortfarande tjänstgöra i riksgäldskontoret. — I anledning häraf
hafva fullmäktige föreslagit följande
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
11
Indragnings stat vid riksgäldskontoret.
|
Lön
Kr.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
|
Summa
Kr.
|
t
Ålderstillägg.
|
1 kammarskrifvare..................
|
1,500
|
1,000
|
2,500
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
| 500 kronor.
|
I fråga om villkoren för aflöningsförmånernas åtnjutande m. m. äro,
på sätt fullmäktige erinrat, för närvarande bestämmelser meddelade i 116 §
af riksgäldskontorets reglemente. Dessa bestämmelser hafva af fullmäktige
omarbetats i syfte att åt dem gifva i väsentliga delar samma innehåll som
motsvarande stadganden i riksbankens reglemente. Härvid hafva, i enlighet
med hvad af fullmäktige ofvan förordats, införts nya bestämmelser dels i
mom. l:o), angående befogenhet för fullmäktige att förflytta tjänsteman
från en tjänst till en annan inom samma grad, dels ock i mom ll:o) om
skyldighet för tjänsteinnehafvare att lämna bidrag till bestridande af kost¬
naden för sin pensionering. I enlighet med motsvarande bestämmelser för
riksbanken har vidare i mom. 5:o) införts stadgande, att med afseende å
tiden för erhållande af i den nya aflöningsstaten för de särskilda tjänsterna
bestämda lönetillägg bör iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid,
hvarunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande
ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att förordnande, som oafbrutet
fortfarit, till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehafvare af
den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan af samma grad, må anses
lika med ordinarie tjänstetid.
Beträffande ett annat, likaledes i mom. 5:o) infördt nytt stadgande
hafva fullmäktige anfört: Enligt den föreslagna nya staten utgöra de löne¬
förmåner, som efter intjänandet af de båda ålderstilläggen tillkomma tjänste¬
man i första graden, sammanlagdt 5,500 kronor. Om en tjänsteman, hvil¬
ken inom nämnda grad uppnått detta aflöningsbelopp, sedermera befordras
till tjänst i närmast högre grad, skulle han under de fem första åren äga
uppbära en aflöning af allenast 5,000 kronor eller sålunda 500 kronor
mindre än den, han före sin befordran innehade inom den lägre graden.
Det är till förekommande af denna oegentlighet, som fullmäktige nu före¬
slagit införande i nämnda mom. af ett stadgande i syfte att befordran till
den högre tjänsten ej måtte medföra försämrade lönevillkor
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
Fullmäktige yttra vidare:
»Jämlikt tillämpningsstadgarna till riksbankens aflöningsstat äga banko¬
fullmäktige på framställning af vaktbetjänt och efter pröfning af före¬
kommande omständigheter medgifva honom ledighet under högst 15 dagar
hvarje år med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten
förenade aflöningsförmåner. Då fullmäktige finna önskvärdt att för vakt¬
mästare i riksgäldskontoret enahanda förmån må kunna beviljas, har be¬
stämmelse i detta syfte intagits i mom, 9:o) af det omarbetade förslaget till
116 § af riksgäldskontorets reglemente. I fråga om ersättning till e. o.
vaktmästare för bestridande af vaktmästaresyssla föreskrifves nu i regle¬
mentets 117 §, att sådan ersättning skall utgå med samma belopp, som
såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten anslaget. Det synes
fullmäktige vara lämpligare, att, i likhet med hvad för riksbanken är
bestämdt, vikariatsersättningen i detta fall fastställes till ett belopp af 3
kronor om dagen. Bestämmelse härom har därför införts i mom, 9:o) af
116 § och bör vid bifall härtill den nuvarande 117 § utgå ur regle¬
mentet.
Slutligen vilja fullmäktige framhålla önskvärdheten af att riksgälds¬
kontorets vaktbetjäning, i likhet med riksbankens, under tjänstgöringen är
iförd särskild uniformsbeklädnad. Detta skulle vara till fördel för den
allmänhet, som besöker riksgäldskontoret, och torde äfven underlätta kon¬
trollen öfver tjänstgöringen såväl utom som inom riksgäldskontoret. Full¬
mäktige hemställa därför om erhållande af enahanda bemyndigande, som
i berörda hänseende lämnats bankofullmäktige, nämligen att få anvisa
nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare af lämplig uniforms¬
beklädnad i tjänstgöring. — Tillika torde, i enlighet med motsvarande
stadgande i riksbankens reglemente, det få medgifvas fullmäktige att för
biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret utbetala de arfvoden, full¬
mäktige finna skäliga. — Bestämmelserna i nyssnämnda två hänseenden
hafva intagits i mom. 10:o) af det förslag till förändrad lydelse af 116 §,
som fullmäktige nu framlägga.
Vid senast verkställda löneregleringar för åtskilliga statens ämbets¬
verk har [Riksdagen ansett föreskrift böra meddelas om viss tids tjänst¬
göring å tjänsterummet. Hvad angår riksbanken har däremot vid den
nästlidet år genomförda löneregleringen för dess tjänsteinnehafvare Riks¬
dagen i öfverensstämmelse med den mening, som af bankoutskottet ut¬
talats, icke funnit skäl meddela föreskrift i berörda hänseende. Enligt
fullmäktiges mening föreligger anledning härtill ej heller beträffande riks-
Statsutskottets Utlåtande N-'0 182.
13
gäldskontoret, som i fråga om tjänstgöringsförhållandena nära öfverens-
stämmer med riksbanken men däremot i följd af dess egenskap af kredit-
och penningeanstalt väsentligen skiljer sig från statens ämbetsverk. Med
hänsyn härtill anse fullmäktige, att bland villkoren för aflöningsförmånernas
åtnjutande icke bör intagas bestämmelse om skyldighet för tjänsteinne-
hafvare vid riksgäld skontoret att under viss tid tjänstgöra å tjänsterummet.»
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva fullmäktige hem¬
ställt, att i stället för 116 och 117 §§ i riksgäldskontorets nuvarande
reglemente måtte i reglementet införas en paragraf af följande lydelse:
»Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda
stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinne¬
hafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riks¬
gäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehafvare!! å den plats inom
graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för
befattningen anslagna tjänstgöringgpenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgörings-
penningar och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk
eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt
ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka heder¬
ligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befatt¬
ningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.
4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göro-
målens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förord¬
nande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och
må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och
med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.
Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad,
vid den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit
lön- och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya
befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen upp¬
bära skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom in¬
tjänande af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.
Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningsstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att lön¬
tagare tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.
6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänste¬
innehafvaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänst¬
ledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.
Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnju¬
tit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöro-
målen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
15
För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att upp¬
bära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspen-
ningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnju¬
tande af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgörings¬
penningar och missräkningspenningar.
7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för
tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar.
8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall ut¬
öfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie af¬
stå så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.
9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden upp¬
bära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästaretjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i an¬
ledning häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af
vaktmästaretjänst, att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han
såsom godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sam-
manlagdt tre kronor om dagen.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevak¬
ningen i riksgäld skontoret låtä utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vakt¬
mästare af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
11 :o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för bere¬
dande af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften er¬
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
lägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mist¬
ning af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej upp-
bäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid.
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är för¬
enad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.»
I detta sammanhang hafva fullmäktige såsom sin mening uttalat,
att de nuvarande §§ 114 och 115, som endast innehålla eu uppräkning
af de å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän och vakt-
betjänte, syntes kunna uteslutas, äfvensom att det i rubriken till ifråga¬
varande afdelning af reglementet samt på vissa andra ställen i detsamma
förekommande uttrycket »betjäningen» vid riksgäldskontoret lämpligen
borde utbytas mot »tjänsteinnehafvare» vid riksgäldskontoret.
Enligt reglementets 62 § äga fullmäktige att årligen använda 8,000
kronor till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordi¬
narie^ som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet. Fullmäktige hafva
nu föreslagit, att detta anslag måtte höjas till 10,000 kronor; och hafva
fullmäktige med afseende å denna anslagsförhöjning yttrat följande: Då,
på sätt fullmäktige påvisat, riksgäldskontorets arbetsbörda under de senare
åren mycket betydligt ökats — en ökning, som utan tvifvel komme att
fortgå — då fullmäktige det oaktadt icke begärt någon tillökning i de
ordinarie tjänstemännens antal utan tvärtom föreslagit minskning däruti,
och då slutligen i följd af de stegrade lefnadskostnaderna jämväl åt e. o.
tjänstemän måste beredas något högre godtgörelse än förr, syntes det full¬
mäktige uppenbart, att, äfven om, såsom med förevarande förslag vore af-
sedt, de ordinarie tjänstemännens arbetskraft fullt utnyttjades, det nuva¬
rande anslaget till e, o. tjänstemän in. m. måste anses otillräckligt, för att
göromålen inom riksgäldskontoret skulle kunna inom behörig tid och på
ett tillfredsställande sätt fullgöras; och kunde enligt fullmäktiges mening
höjningen af berörda anslag icke utan olägenhet bestämmas till mindre
belopp än 2,000 kronor. I anledning häraf hafva fullmäktige hemställt,
att stadgandet i reglementets 62 § måtte erhålla följande förändrade
lydelse:
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
17
»Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 10,000 kronor år¬
ligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke un¬
der ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga full¬
mäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra
arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna».
Såsom ofvan meddelats, hafva fullmäktige ifrågasatt, att registratorn
och kanslisten skulle öfvertaga befattningen med de tryckta riksdagshand¬
lingarna och att till följd häraf det såsom godtgörelse för nämnda be¬
fattning nu anvisade arfvodet af 1,000 kronor årligen skulle vid slutet
af innevarande år upphöra att utgå. I anledning häraf hafva fullmäktige
föreslagit, att 52 § i riksgäldskontorets gällande reglemente måtte erhålla
nedanstående lydelse:
»För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt
arfvode af 1,000 kronor, att efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyl¬
dighet tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige upp¬
dragen befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de
från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än
äfven andra tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade
och finnas i kontorets förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhan¬
dahållas och utdelas; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnju¬
tandet däraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekom¬
mer af sådana handlingar, som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll
eller skola bland riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant
afseende erforderliga antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskon¬
toret vederbörligen aflämnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som
med nämnda befattning äro förenade.»
I fråga om lönereglering för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek
och vid Riksdagens hus hafva fullmäktige till en början yttrat följande:
»I sammanhang med löneregleringen för riksgäldskontorets tjänsteperso¬
nal anse sig fullmäktige nu ock böra föreslå reglering af aflöningsförmå-
nerna för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och vid Riksdagens
hus. Härvid torde, jämte en af omständigheterna påkallad förhöjning i
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Samt. 1 Åfd. 114 Häft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
aflöningarna, böra iakttagas, att å ifrågavarande tjänsteinnehafvare tilläm¬
pas enahanda villkor och bestämmelser för aflöningarnas åtnjutande, som
ofvan föreslagits för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. I detta hän¬
seende vilja fullmäktige särskildt påpeka bestämmelsen om skyldighet för
tjänsteinnehafvare att lämna bidrag till sin pensionering.»
Hvad angår de ordinarie befattningshafvarne vid Riksdagens bibliotek,
nämligen bibliotekarien och en vaktmästare, hafva deras aflöningsförmåner
senast reglerats vid 1901 års riksdag och därvid blifvit, på sätt 53 § af
det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet utvisar, bestämda på
följande sätt:
för Riksdagens bibliotekarie
lön............................................................................. kr. 3,000: —
tjänstgöringspenningar............................................. » 1,500: —
kr. 4,500: —
jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter fem och tio års
tjänstgöring;
för vaktmästare vid biblioteket
lön ................................................................................. kr. 600: —
tjänstgöringspenningar................................................ » 200: —
kr. 800: —
jämte fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån,
200 kronor såsom tjänstgöringspenningar; hvarjämte aflöningen kan efter
fem års tjänst höjas, lönen med 100 kronor och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor.
Utöfver denna aflöning äga fullmäktige tilldela vaktmästaren ett
extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid Riksdagen är
samlad.
Den för Riksdagens bibliotekarie nu bestämda aflöningen motsvarar
den, som enligt stat utgår till bibliotekarierna vid kungl biblioteket samt
i allmänhet andra gradens tjänstemän i de statens verk, hvilkas aflönings-
förhållanden ännu icke blifvit omreglerade. Med anledning af den in¬
trädda stegringen i lefnadskostnaderna samt de i jämbredd med riksdags¬
bibliotekets tillväxt ökade tjänstegöromålen anse fullmäktige bibliotekariens
aflöningsförmåner skäligen böra förhöjas till följande belopp: lön 4,000
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
19
kronor, tjänstgöringspenningar 1,600 kronor samt två ålderstillägg å 500
kronor efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.
För vaktmästaren vid biblioteket böra enligt fullmäktiges mening
fastställas samma ordinarie aflöningsförmåner som för vanliga vaktmästare
vid riksgäldskontoret enligt det af fullmäktige nu framlagda förslaget.
— Då emellertid biblioteksvaktmästaren under riksdagstiden är mera
upptagen af sin befattning ån andra vaktmästare, syntes fullmäktige böra,
såsom förut, bemyndigas att utöfver biblioteks vaktmästarens fasta aflöning
tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den
tid riksdagen är samlad.
Enligt reglementets 53 § äga fullmäktige att under riksdag vid
biblioteket anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50 öre om
dagen. Detta arfvodesbelopp, som bestämdes vid 1901 års riksdag, har —
yttra fullmäktige — under de senare .åren visat sig vara alltför lågt. I
följd af bibliotekets tillväxt och den ökade omfattning, i hvilken det an¬
litades, måste amanuensens arbete numera tagas i anspråk i större ut¬
sträckning än förr, och han vore härigenom i väsentlig grad hindrad från
tjänstgöring på annat håll. Det hade ock varit förenadt med svårigheter
att mot det nuvarande arfvodet kunna erhålla en fullt kvalificerad person
till ifrågavarande förordnande. I anledning häraf och med afseende å
de fordringar, som måste ställas på amanuensen, hafva fullmäktige funnit
sig föranlåtna att hemställa, att amanuensarfvodet för tiden från inne¬
varande riksdags början måtte höjas till 10 kronor om dagen.
Beträffande öfriga bestämmelser i reglementets 53 § hafva fullmäk¬
tige icke föreslagit någon förändring i sak. Fullmäktige hafva emellertid
uttalat den mening, att bättre öfversikt och reda skulle vinnas, om aflönings-
bestämmelserna för de ordinarie tjänsteinnehafvarne vid Riksdagens biblio¬
tek utbrötes ur reglementsparagrafen och intoges i en särskild aflönings-
stat. Fullmäktige, som upprättat förslag i detta syfte och därvid äfven
företagit en i sammanhang härmed erforderlig omredaktion af reglemen¬
tets 53 §, hafva på grund af hvad ofvan blifvit anfördt hemställt, att
utskottet måtte föreslå Riksdagen
dels att fastställa följande
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
Aflöningsstat för tj änsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek, att gälla
från och med år 1908.
|
|
Tjänst-
|
|
|
|
Lön
|
görings-
|
Summa
|
Ålderstillägg
|
|
|
pen-
|
|
|
Kr.
|
ningar
|
Kr.
|
|
|
|
Kr.
|
|
|
|
|
|
|
fEfter 5 år kan lönen höjas med
! 500 kr. och efter 10 år med
| ytterligare 500 kr.
|
Riksdagens bibliotekarie .........
|
4,000
|
1,600
|
5,600
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
< 200 kr. och efter 10 år med
|
1 vaktmästare .......................
|
800
|
600
|
1,400
|
|
|
|
|
f ytterligare 200 kronor.
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om
året — skall å hans lön afdragas 400 Ijronor.
dels och att godkänna följande stadgande att i stället för 58 § i
riksgäldskontorets nu gällande reglemente införas i det nya reglementet
för riksgäld skontoret:
»För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt där¬
med förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruk¬
tion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblio
teket utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.
Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.
Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblio¬
teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50
öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.
I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinne¬
hafvare vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upp¬
tagna aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tj änsteinnehafvare vid
detta verk.
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
21
Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kro¬
nor om dagen.
Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf före¬
finnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under
den tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt
för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godt-
görelse, som fullmäktige pröfva skälig.
Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblio¬
teket förekommande göromål.»
Vidare hafva fullmäktige anfört:
»Af befattningshafvarne vid Biksdagens hus är det endasten, somför
närvarande har ordinarie anställning, nämligen öfvervaktmästaren. Hans
afiöningsförmåner, som fastställts af 1906 års Riksdag och finnas omför-
mälda i reglementets 50 §, utgöra:
lön ........................................,.................................................... kr. 1,400: —
tjänstgöringspenningar.................................................................. » 600: —
kr. 2,000: —
samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en ström¬
förbrukning af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.
I de kontanta aflöningsförmånerna för öfvervaktmästaren vilja full¬
mäktige icke föreslå annan ändring, än att han berättigas att efter fem
års tjänst komma i åtnjutande af ett ålderstillägg å 200 kronor, hvari¬
genom hans sammanlagda kontanta aflöning kunde uppgå till 2,200 kronor.
Till jämförelse må påpekas, att den vid riksbanken anställde öfvervakt¬
mästaren och brandmästaren, hvilkens tjänst torde motsvara öfvervakt
mästarebefattningen vid Riksdagens hus, kan enligt den nya staten komma
till en aflöning af tillsammans 2,500 kronor jämte fria husrum och ved¬
brand. För beviljande af det ifrågasatta ålderstillägget talar ock den om¬
ständigheten att öfvervaktmästaren vid riksdagshuset genom löneregleringen
skulle för närvarande få vidkännas någon minskning i sin aflöning i följd
af skyldigheten att lämna bidrag till sin pensionering.
Hvad vidare angår den kvantitet elektrisk ström, som öfvervakt¬
mästaren enligt nu gällande bestämmelser äger afgiftsfritt använda för
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
belysning i sin bostad, har den befunnits vara alltför knappt tilltagen. I
och för tjänsten måste öfvervaktmästaren hafva sin bostad upplyst såväl
för de besök, han ofta har att mottaga, som ock för fullgörande af honom
åliggande skrifgöromål, och det har visat sig att han årligen förbrukat
en strömkvantitet af något mer än 200 kilowatt. Hvad af denna för¬
brukning öfverstigit 75 kilowatt har han måst själf betala. Det synes
emellertid vara billigt, att den afgiftsfria elektricitetsförbrukningen för
öfvervaktmästaren afpassas närmare efter hans verkliga behof, och vilja
fullmäktige i sådant afseende föreslå, att han berättigas att utan ersättning
i sin bostad använda en strömkvantitet af högst 200 kilowatt om året.
Ofriga för öfvervaktmästaren nu bestämda aflöningsförmåner anse full¬
mäktige böra bibehållas oförändrade.
Ytterligare en befattningshafvare vid Riksdagens hus, nämligen den
därstädes anställda öfvermaskinisten, synes fullmäktige nu böra uppföras
på ordinarie stat. Öfvermaskinistens åligganden äro synnerligen viktiga
och omfattande samt kräfva för att kunna utföras på ett tillfredsställande
sätt en fullständig kännedom om samtliga anordningar för den vidsträckta
byggnadens uppvärmning, ventilation, belysning m. m., en kännedom som
först efter längre tids tjänstgöring kan förvärfvas. Täta ombyten å denna
befattning måste därför medföra afsevärda olägenheter, och till förebyggande
häraf synes det fullmäktige vara önskligt att befattningens innehafvare er¬
håller fast anställning med pensionsrätt.
Till sitt biträde har öfvermaskinisten dels en under hela året tjänst¬
görande förste eldare, dels ock 2 k 4 eldare, som antagas i mån af behof.
Till öfvermaskinistens åligganden hör i främsta rummet tillsyn öfver ång-
panneanläggningen i riksdagshuset, hvilken omfattar 10 ångpannor med
en eldyta af tillsammans 230 kvadratmeter. Jämte det han har att svara
för den tillbörliga skötseln af dessa ångpannor, åligger det honom att ut¬
öfva tillsyn öfver alla värme- och ventilationsledningar med därtill hörande
anordningar. Vidare har han uppsikt öfver de i byggnaden befintliga
person- och varuhissarna, 8 till antalet, samt skall vaka öfver vatten- och
afloppsledningarna, gasledningarna och den elektriska belysningen. Den
för reservbelysning i riksdagshuset anskaffade Dieselmotorn står ock under
hans vård. Härjämte må nämnas, att öfvermaskinisten med sina biträden
verkställer mindre reparationer å maskinerierna samt utför åtskilliga me¬
kaniska arbeten, såsom tillverkning af nycklar, lagning af lås m. m.
Under de sista åren har öfvermaskinisten, förutom fri bostad med
bränsle och elektrisk belysning, åtnjutit arfvode till belopp af samman-
Statsutskottets Utlåtande N:o 182. 23
lagdt 2,300 kronor . årligen. Fullmäktige föreslå nu, att å stat må för
honom uppföras följande kontanta aflöningsförmåner: lön 1,400 kronor,
tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt ett ålderstillägg å 200 kronor
efter fem års tjänst. Af de föreslagna tjänstgöringspenningarna torde
emellertid ett belopp af 300 kronor lämpligen böra utgå såsom ersättning
för tillsyn å de. elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upp¬
rättande af statistik öfver förbrukningen af elektricitet. Härjämte torde
öfvermaskinisten böra i staten tillförsäkras förmånen af fri 'bostad med
nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbruknino1 af högst 100
kilowatt om året. ° b
Om ^ man tager i betraktande de ganska stora fordringar, som måste
ställas på öfvermaskinisten vid riksdagshuset såväl beträffande teknisk ut¬
bildning _ som i fråga om praktisk duglighet, lära de aflöningsförmåner,
fullmäktige nu för honom föreslagit, icke kunna anses vara för höga.
Till jämförelse vilja fullmäktige påpeka, att maskinisten vid riksbanken,
hvarest ångpanneardäggningen samt därmed sammanhängande värmeledning
och luftväxlingsanordningar m. m. emellertid ingalunda äro så omfattande
som i riksdagshuset, åtnjuter förutom fri bostad en fast aflöning af samman-
iagdt 2,200 kronor med ett ålderstillägg å 300 kronor efter fem ars tjänst.
I enlighet med hvad af fullmäktige nu blifvit anfördt beträffande
öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus få fullmäktige
föreslå följande: 6
Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus
att gälla från och med år 1908.
1 öfvervaktmästare
1 öfvermaskinist....
Lön
|
Tjänst-
|
|
—
|
görings-
pen-
|
Summa
|
Ålderstillägg
|
Kr.
|
ningar.
Kr.
|
Kr.
|
1,400
|
600
|
2,000
|
Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor.
|
1,400
|
1,000
|
2,400
|
Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor.
|
Anm. 1. Ofveryaktmastaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
åvtwt 9 stromforbrukmng af högst 200 kilowatt om året äfvensom uniformsbeklädnad.
Anm. 2. Ofvermaskmisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en ström-
forbrukmng af högst 100 kilowatt om året.
Anm. 3. Åf de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
‘ riksd-5-hi'1"
24
Statsutskottets Utlåtande N;o 182.
Tillika hemställa fullmäktige, att i stället för 50 § i nu gällande
reglemente må i det nya reglementet införas ett så lydande stadgande:
»Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.
Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åt¬
njutande af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.»
Fullmäktige hafva förut i denna skrifvelse uttalat sig för bildande
af en fond, till hvilken tjänsteinnehafvarnes pensionsafgifter borde ingå.
I enlighet med hvad af fullmäktige i berörda sammanhang förordats, få
fullmäktige nu hemställa, att i det nya reglementet för riksgäldskontoret
måtte, under afdelningen om redovisning af till riksgäldskontoret ingående
medel, införas ett stadgande af följande lydelse:
»De tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under full¬
mäktiges förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.
Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.»
Slutligen hafva fullmäktige funnit skäl hemställa om en mindre änd¬
ring i reglementets 118 §. Denna § är för närvarande af följande lydelse:
»Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommerj intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i.
nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitu¬
torial å tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.»
Det förefaller fullmäktige knappast finnas giltigt skäl för den nu¬
varande bestämmelsen, att änke- och pupillkassans rätt till lönebesparing
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
25
skall upphöra med deri dag, då den ledigblifna tjänsten återbesattes. I
regel inbesparas nämligen älven under någon tid efter nämnda dag den
till ifrågavarande tjänst hörande lönen, enär densamma får af den ^till¬
trädande uppbäras först från och med månaden näst efter den, under
hvilken han erhållit fullmakt eller konstitutorial å tjänsten. Vid detta
förhållande torde enligt fullmäktiges mening änke- och pupillkassans rätt
till lönebesparing böra utsträckas att gälla ända till den tid, då den ny-
tillträdande får komma i åtnjutande af lönen. I anledning häraf få full¬
mäktige föreslå, att omförmälda stadgande i reglementet måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
»Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten
blifvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassa!!
vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing
att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten
förenade lönen.»
Det af fullmäktige nu framlagda förslaget till lönereglering för riks¬
gäldskontoret synes utskottet vara i hufvudsakliga delar väl grundad!. För¬
slaget är i allmänhet, där förhållandena äro jämförliga, afpassadt efter den
för riksbanken nästlidet år fastställda aflöningsstaten. Dock företer det en
afvikelse därifrån, som utskottet icke kan anse vara lämplig eller af om¬
ständigheterna påkallad. Fullmäktige hafva nämligen föreslagit, att den
nuvarande kammarskrifvaregraden i riksgäldskontoret, motsvarande riks¬
bankens första tjänstegrad, skulle indragas och att i följd häraf den lägsta
ordinarie tjänsten i riksgäldskontoret skulle blifva likställd med andra
gradens tjänster i riksbanken. Till denna för riksgäldskontoret föreslagna
första tjänstegrad skulle, enligt hvad fullmäktiges framställning innebär,
den ene af de nuvarande kammarskrifvarne uppflyttas, hvaremot den andre
skulle uppföras på indragnings3tat, Då för anställning å riksgäldskontor^^
räkenskaps- och kassaafdelning icke fordras annan kompetens än aflagd
mogenhetsexamen och då i regel personer vid ganska unga år antagas till
tjänstgöring därstädes, synes det utskottet icke vara skäl att sätta aflöningen
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
för den ordinarie befattning, en sådan tjänsteman först kan uppnå, högre
än till de belopp, som bestämts för första gradens tjänster i riksbanken,
nämligen lön 1,800 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt två
ålderstillä gg å 500 kronor hvardera efter respektive tre och sex års tjänst-
eörinsr. Å andra sidan anser utskottet det ock vara önskvärdt, att de
extra ordinarie tjänstemännen icke i allt för lång tid behöfva vänta pa er¬
hållande af ordinarie tjänst. Med afseende härå och då göromålen i riksgälds¬
kontor, på sätt fullmäktige påvisat, under de senare åren ganska betyd¬
ligt ökats, anser utskottet det icke vara anledning att minska de ordinarie
tjänsternas antal, utan vill utskottet föreslå, att de båda kammarskrifvare-
tjänsterna fortfarande bibehållas och i staten uppföras såsom första gradens
tjänster med samma aflöningsförmåner, som, enligt hvad ofvan omförmälts,
tillkomma motsvarande tjänster i riksbanken. I följd häraf bör från det
af fullmäktige framlagda statförslaget uteslutas den ene af de två där
upptagna revisorerna och bokhållarne, hvarjämte i sammanhang med in¬
förandet i staten af den nya första tjänstegrad, som utskottet föreslår,
benämningen å öfriga tjänstegrader bör undergå häraf föranledd ändring.
I öfrigt har utskottet icke något att erinra mot fullmäktiges förslag
till lönereglering för riksgäldskontoret. Vid genomförande af denna löne¬
reglering bör dock enligt utskottets mening icke lämnas obeaktadt, att
utöfver den ordinarie allöningen ett särskildt arfvode utgår till den af
riksgäldskontorets tjänstemän, som af fullmäktige på grund af 104 § i det
för riksgäldskontoret nu gällande reglementet utses att vara vice värd i
Riksdagens hus och i sådan egenskap har viss befattning med inventarierna
därstädes m. m. Detta arfvode har under de senare åren af fullmäktige
varit bestämdt till 2,100 kronor årligen. Då tjäll emännens ordinarie af¬
löningsförmåner nu regleras och ganska väsentligt förbättras, anser utskottet
det vara skäl, att i sammanhang härmed omförmälda arfvode begränsas,
och synes detta vara så mycket mer befogadt, som de med ifrågavarande
befattning förenade göromålen numera gifvetvis äro mindre omfattande än
under de första åren efter Riksdagens inflyttning i sitt nya hus. Med
afsende härå har det synts utskottet lämpligen böra bestämmas, att den af
riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i
Riksdagens hus, härför äger åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor år¬
ligen; och torde denna bestämmelse böra intagas såsom en anmärkning till
aflöningstaten.
Beträffande den tid, då den nya aflöningsstaten skulle träda i kraft,
hafva fullmäktige föreslagit, att, i enlighet med hvad vid föregående löne¬
Statsutskottets Utlåtande N-'o 182.
27
regleringar för riksgäldskontoret iakttagits, den nya staten måtte få äga
tillämpning för tiden från 1908 års början, hvilket syntes fullmäktige
vara rättvist och billigt, särskildt med hänsyn därtill, att riksbankens
tjänstepersonal med innevarande år kommit i åtnjutande af sina förbättrade
lönevillkor. Enligt utskottets mening är det dock oegentligt att gifva af-
löningsstaten retroaktiv verkan, och det kunde sättas i fråga, att den¬
samma, i likhet med de nya aflöningsstater, som af innevarande års Riks¬
dag fastställts för åtskilliga af statens verk, skulle träda i kraft först med
början af nästa år. Med hänsyn till hvad af fullmäktige anförts och då
för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret icke föreslagits något extra
lönetillägg eller dyrtidstillägg för innevarande år, anser sig utskottet emel¬
lertid hafva skäl tillstyrka, att ifrågavarande aflöningsstat måtte få tillämp¬
ning från och med den 1 juli 1908, hvarigenom sålunda tjänsteinnehaf-
varne vid riksgäldskontoret skulle för innevarande år komma i åtnjutande
af någon förbättring i sina lönevillkor.
Då utskottet icke, såsom af fullmäktige förordats, föreslår någon
minskning i de ordinarie tjänstemännens antal, torde ock anslaget till arf-
voden åt e. o. tjänstemän m. m. kunna bibehållas vid sitt nuvarande be¬
lopp 8,000 kronor. Nämnda anslagsbelopp bör nämligen enligt utskottets
mening vara för ändamålet tillräckligt, om de ordinarie tjänstemännens
arbetskraft fullt utnyttjas och sålunda ökad arbetsprodukt af dem erhålles.
Den af fullmäktige gjorda framställningen om en förhöjning af ifråga¬
varande anslag anser sig utskottet därför icke böra upptaga.
Fullmäktiges förslag till aflöningsstater för tjänsteinnehafvare vid Riks¬
dagens bibliotek och vid Riksdagens hus finner sig utskottet hafva skäl
biträda endast med den ändring, att tiden för tillämpning af dessa stater, i
enlighet med hvad af utskottet förordats i fråga om aflöningsstaten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, bestämmes till den 1 juli 1908.
Mot de förslag till ändringar i riksgäldskontorets reglemente, som
af fullmäktige i öfrigt föreslagits, har utskottet icke haft något att erinra
utan vill tillstyrka., att desamma af Riksdagen godkännas.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
1 :o) att Riksdagen må fastställa följande aflönings¬
stater, nämligen:
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
a) Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret att gälla
från och med den 1 juli 1908.
|
Lön
Kr.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
|
Miss-
räk-
nings-
pen-
ningar
Kr.
|
Summa
Kr.
|
1 sekreterare och ombudsman...
|
5,000
|
2,800
|
|
7,800
|
1 kamrerare...........................
|
5,000
|
2,500
|
—
|
7,500
|
1 tredje gradens tjänsteman,
förste revisor .....................
|
3,500
|
1,500
|
|
5,000
|
■ 1 eko d:o ......................
|
3,500
3,000
|
1,500
1,500
|
|
5,000
5,500
|
1 andra gradens tjänsteman,
kassör.................................
|
1,000
|
. 1 d-:o registrator och kanslist...
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
1 d:o revisor och bokhållare ...
|
3,000
|
1,500
|
—
|
4,500
|
1 första gradens tjänsteman, kam-
i marskrifvare........................
|
1,800
|
1,000
|
|
2,800
|
1 d:o d:o ................
|
1,800
|
1,000
|
—
|
2,800
|
1 förste vaktmästare ...............
|
1,200
|
600
|
—
|
1,800
|
; 1 vaktmästare ..................
|
800
|
600
|
_
|
1,400
|
2 d:o ....................................
|
1,600
|
1,200
|
—
|
2,800
|
Summa
|
33,200
|
17,200 |
|
1,000
|
51,400
|
Ålderstillägg
(Efter 5 år kan lönen, höjas
/ med 500 kr.
} Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
j Efter 3 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 6
j år med ytterligare 500 kr.
("Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.
Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade för¬
månerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.
Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riks¬
dagens hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 182
29
b) Aflöning,?!stat för tjänsteinneliafvare vid Riksdagens bibliotek, att
gälla från och med den 1 juli 1908.
|
Lön
Kr.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
|
Summa
Kr.
|
Ålderstillägg
|
'Riksdagens bibliotekarie .........
|
4,000
|
1,600
|
5,600
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
< 500 kr. och efter 10 år med
t ytterligare 500 kr.
|
|
1 vaktmästare ..........
|
800
|
600
|
1,400
|
("Efter 5 år kan lönen höjas med
< 200 kr. och efter 10 år med
1 ytterligare 200 kr.
|
|
Summa
|
4,800
|
2,200
|
7,000
|
|
Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade för¬
månerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.
c) Afiöningsstat för tjänsteinneliafvare vid Riksdagens hus, att gälla
från och med den 1 juli 1908.
|
|
|
Lön
Kr.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kr.
|
Summa
Kr.
|
Ålderstillägg
|
1 öfvervaktmästare ...
|
|
1,400
|
600
|
2,000
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
|
|
|
\ 200 kr.
|
1 öfvermaskinist ......
|
|
1,400
|
1,000
|
2,400
|
(Efter 5 år kan lönen höjas med
|
|
\ 200 kr.
|
Summa
|
2,800
|
1,600
|
4,400
|
|
Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.
Anm. 2. Ofvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.
Anm. 3. Af de i staten för ofvermaskinisten upptagna tjänstgöringspermingarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.
Vidare får utskottet — med förbehåll att vid reglementets slutliga
uppställning få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan er¬
fordras — hemställa,
2:o) att Riksdagen må antaga följande stadganden
att införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret:
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
§ 116.
Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stad¬
gad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riks¬
gäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med för¬
behållen rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för be¬
fattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bo¬
lag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande upp¬
drag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.
4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göro-
målens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half må¬
nad och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
31
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förord¬
nande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stad¬
gade villkoren blifvit uppfyllda.
Därest tjänsteinnehaf vare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya be¬
fattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen upp¬
bära skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjä¬
nande af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.
Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att lön¬
tagare tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.
6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänste-
innehafvaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänst¬
ledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.
Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnju¬
tit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöro-
målen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.
För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att upp¬
bära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspen¬
ningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.
8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall ut¬
öfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie af¬
stå så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.
9:o) Eullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmäs tar tjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anled¬
ning häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vakt-
mästartjänst, att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom
godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af samman-
lagdt tre kronor om dagen.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevak¬
ningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vakt¬
mästare af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för bere¬
dande af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tionde¬
dels procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften er¬
lägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mist¬
ning af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är för¬
enad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
33
§ 62.
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor år¬
ligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke un¬
der ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga full¬
mäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arf¬
voden än de i aflöningsstateD och detta reglemente särskildt bestämda eller
medgifna.
§ 52.
För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt arf¬
vode af 1,000 kronor, att efter vederbörhgen fullgjord redovisningsskyldighet
tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen be¬
fattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill börande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kon¬
torets förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och ut¬
delas; hörande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutande däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana hand¬
lingar, som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen af-
lämnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befatt¬
ning äro förenade,
§ 58.
För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt där¬
med förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.
Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.
Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblio-
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.
I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinne-
hafvare vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upp¬
tagna aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnekafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.
Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kro¬
nor om dagen.
Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godt-
görelse, som fullmäktige pröfva skälig.
Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblio¬
teket förekommande göromål.
§ so.
Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
bus utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.
Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnju¬
tande af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnekafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.
§ 81.
De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under full¬
mäktiges förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.
Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.
Statsutskottets Utlåtande N:o 182.
35
§ H8.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riks¬
gäldskontor^ kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.
Stockholm den 25 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BILL1NG.