Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
1
N:o 179.
Ant till Riksd. kansli den 23 maj 1908, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående
inrättande af en veterinär-bakteriologisk anstalt.
(2:a U. A.)
I eu den 9 april 1908 aflåten till statsutskottets förberedande be¬
handling öfverlämnad proposition, n:r 154, har Kungl. Maj:t, under
åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruks-
ärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
dels att — med beslutande, att en veterinär-bakteriologisk anstalt
skall upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departements¬
chefen till statsrådsprotokollet angifna grunder, och med godkännande
af det af departementschefen framlagda förslag till stat för anstalten
för år 1909 — för ifrågavarande ändamål å extra stat för samma år
under nionde hufvudtiteln bevilja ett anslag af 31,350 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor;
dels och medgifva, att af de medel, som inflyta vid försäljningen
af veterinärinstitutets nuvarande område med därå befintliga byggnader,
må i mån af behof utgå 13,500 kronor till inrednings- och byggnads¬
arbeten för anstalten.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsprotokoll
anfört följande.
»Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1907 af frågan
om reglerandet för år 1908 af utgifterna under riksstatens sjätte hufvud-
titel underställde föredragande departementschefen, efter gemensam be¬
redning i vissa delar med mig, Kungl. Maj:ts pröfning förslag om
inrättande af en statsmedicinsk anstalt. Till grund för det af departe¬
mentschefen framlagda förslaget låg det betänkande, som den 30 november
1899 i ämnet afgifvits af den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4. Samt. 1 Afd. 111 Käft. (N:o 179.) I
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
29 oktober 1897 uppdragit att ej mindre utreda, huruvida det kunde
anses behöflig! och lämpligt att i Sverige inrättades en statsanstalt dels
för diagnostiskt bakteriologiska samt medicinskt statistiska äfvensom
rättsmedicinska undersökningar, dels ock för tillverkning af terapeutiskt
bakteriologiska medel och vacciner, än jämväl afgifva det förslag be¬
träffande en sådan anstalts anordning och omfattning, hvartill utredningen
kunde föranleda.
För det hufvudsakliga innehållet af detta betänkande och förslag-
lämnade föredragande departementschefen vid nämnda tillfälle en närmare
redogörelse (se bilaga till 1907 års statsverks proposition, sjätte hufvud-
titeln, sid. 137 och följande), till hvilken redogörelse jag tillåter mig hän¬
visa. I detta sammanhang ber jag endast få erinra, hurusom kommittén
såsom bevis på behofvet af en dylik anstalt bland annat framhöll, att
man i de länder, där anstalter för ifrågavarande ändamål ännu icke
kommit till stånd, nödgades för utförandet af vid olika tillfällen erfor¬
derliga specialundersökningar uppsöka särskilda experter, hvarhelst dylika
kunde erhållas, och att man därvid såsom regel vände sig till de medi¬
cinska fakulteternas patologiskt bakteriologiska eller hygieniska institut.
Att tillgripa en sådan utväg syntes emellertid kommittén icke vara
möjligt i vårt land redan på den grund, att de medicinska läroverkens
laboratorier icke vore afsedda för dylika arbeten och därför saknade
utrymme och utvägar för desammas behöriga utförande. Dessutom vore
dessa laboratorier upprättade för undervisningsändamål och de respektive
lärarnas tid så strängt upptagen med föreläsningar och öfningskurser,
att de medicinska läroverken svårligen kunde, utan att det hufvudsakliga
arbetet vid läroverken därigenom förrycktes, åtaga sig att gå myndig¬
heterna och andra tillhanda med upprepade, oftast mycket tidsödande
och jämväl brådskande undersökningar. Icke heller syntes de medicinska
undervisningsverken rätt lämpa sig för fabriksmässig tillverkning af
läkemedel och vacciner. Dylikt arbete folie helt och hållet utanför ett
läroverks uppgift och skulle tvifvelsutan lända undervisningen till skada.
Efter att i det följande närmare hafva redogjort för de uppgifter,
som skulle tillkomma en anstalt sådan som den här ifrågasatta, uttalade
kommittén såsom sin mening, att dessa uppgifter icke kunde tillbörligen
tillgodoses, med mindre än att anstalten komme att omfatta tre labora¬
torier, med sins emellan skilda arbetslokaler, nämligen ett för bakterio¬
logiska arbeten, ett för kemiska och fysikaliska undersökningar inom
lrygienens och farmaciens område samt ett för rättsmedicinska under¬
sökningar. Af dessa laboratorier skulle, enligt kommitténs förslag, det
för bakteriologiska arbeten hafva till åliggande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
3
att utföra bakteriologisk sjukdomsdiagnos, då sådan erfordrades i
och för ämbetsåtgärder af medicinalstyrelsen vid hotande eller redan
utbruten epidemi eller epizooti eller af annat skäl af styrelsen äskades;
att på uppdrag af medicinalstyrelsen verkställa andra bakterio¬
logiska undersökningar;
att bereda bakteriologiska medel, som användas i diagnostiskt
eller terapeutiskt syfte och som vunnit säkert erkännande såsom gagneliga;
att bereda animal koppvaccin äfvensom andra kända och praktiskt
användbara vacciner;
att utföra själfständiga vetenskapliga bakteriologiska arbeten; samt
att utarbeta förslag till förbättringar inom området för labora¬
toriets verksamhet.
Laboratoriets verksamhetsområde skulle, enligt kommitténs för¬
slag, omfatta äfven veterinär-bakteriologiska undersökningar, hvilka
kommittén betecknade såsom ett af hufvudföremålen för den blifvande
anstaltens verksamhet. Såsom stöd härför framhölls af kommittén,
hurusom till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar
bland husdjuren ett hastigt och säkert afgörande af den förefintliga
sjukdomens natur ofta vore maktpåliggande, i det att hvarje tidspillan
lätt kunde blifva ödesdiger och ett felgrepp — vare sig att ett sjuk¬
domsfall utan skäl förklarades vara smittosam! eller en elakartad hus¬
djurssjukdom försummades och därigenom lämnades tillfälle att utbreda
sig — kunde medföra de mest betänkliga följder för landets husdjurs-
skötsel. Då det visat sig svårt, i vissa fall omöjligt, att ensamt på
grund af den kliniska sjukdomsbilden eller sektionsföreteelserna ställa
en säker diagnos i fråga om många af dessa sjukdomar, kunde däremot
genom bakteriologisk undersökning deras förhandenvaro med säkerhet
påvisas och tvetydiga fall i så god tid afslöjas, att sjukdomens vidare ut¬
bredning genom lämpliga isolerings- och desinfektionsåtgärder kunde
förekommas. Kommittén erinrade, att medicinalstyrelsen vid skilda till¬
fällen, då ett snabbt och kraftigt ingripande varit af behofvet påkalladt,
visserligen genom lärare vid veterinärinstitutet fått de nödiga under¬
sökningarna utförda, men att uppenbart vore, att man, synnerligast om
fallen af smittosamma husdjurssjukdomar skulle väsentligt ökas eller
fältet för den bakteriologiska diagnosen i föreliggande afseende ytterligare
vidgas, icke på längden kunde ifrågasätta, att lärarna vid detta institut,
så upptagna som de vore genom sin viktiga lärarverksamhet, skulle
kunna stå till styrelsens disposition för dylika tidsödande undersök¬
ningar. Där fråga vore om så betydande ekonomiska intressen som
vårdandet af landets husdjursskötsel, syntes emellertid hvarje anordning,
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
som satte myndigheterna i tillfälle att verksamt ingripa till denna all¬
männa angelägenhets bästa, böra vidtagas; och bland länkarna i den kedja
af åtgärder, som erfordrades för att skydda husdjursskötseln, ansåge kom¬
mittén för sin del inrättandet af en bakteriologisk undersökningsanstalt för
upptäckande af smittosamma husdjurssjukdomar vara en af de viktigaste.
I en till kommittébetänkandet fogad reservation hade en åt
kommitténs ledamöter, professorn vid veterinärinstitutet J. Svensson,
föreslagit, att ofvannämnda bakteriologiska laboratorium måtte upprättas
med två afdelningar, en för medicinsk och en för veterinär bakteriologi.
Till stöd för detta sitt förslag anförde han, bland annat, att af de smitto¬
samma sjukdomar, som kunde blifva föremål för bakteriologisk under¬
sökning, förekomme eu del endast hos människor, andra hos såväl
människor som djur och återigen andra hos endast djur. För att
diagnosticera och på ett praktiskt sätt med bakteriologiska medel be¬
handla dessa sjukdomar eller gifva anvisningar till deras behandling
kräfdes ovillkorligen icke endast kännedom om de bakterier, som före¬
komme vid respektive sjukdomar, utan äfven kunskap om sjukdomens
hela förhållande, dess uppkomst och utveckling med mera, en kunskap,
som icke kunde förutsättas vara för handen annat än hos läkaren be¬
träffande människors sjukdomar, hos veterinären beträffande djurens
sjukdomar. Till och med beträffande de smittosamma sjukdomar, som före¬
komme hos såväl människor som djur, kunde en läkare komma att stå vill¬
rådig, om det gällde att ställa diagnosen hos ett djur eller till exempel gifva
råd och föreskrifter, huru prof för undersökning skulle tagas eller huru de
på laboratoriet vunna vetenskapliga upplysningarna skulle omsättas i prak¬
tiskt och nyttigt resultat.
Redan på grund häraf kunde det antagas, att, liksom läkare och
allmänhet ej kunde få förtroende till undersökningar, som af veterinär
utförts angående människosjukdomar, så skulle ock otvifvelaktigt veteri¬
närer och djur ägare finna förklaringar och anordningar, som angående
sjukdomar hos djur utgått från en läkare, vara af mindre värde och
framför allt, där deras nytta icke vore särdeles påtaglig, anse dem
opraktiska, hvaraf åter följden blefve motvilja för deras tillämpning.
Vidare framhöll reservanten svårigheten för en läkare dels att vid
diagnos af smittosamma djursjukdomar utan särskilda studier i veterinär
anatomi alltid kunna bestämma, från hvithet djur ett för undersökning
insändt organ tagits, dels ock att, om vid dylik undersökning smitto¬
sam sjukdom befunnits icke vara för handen, kunna angifva, af hvilken
annan sjukdom djuret lidit, något som otvifvelaktigt ej endast vore af
stor fördel utan äfven skulle stärka tilltron till utlåtandet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
5
I reservationen påvisades äfven utförligt de missförhållanden och
svårigheter, hvilka måste uppstå såväl vid det dagliga arbetet som för
de af detsamma påkallade vetenskapliga undersökningar och forskningar
genom kommitténs förslag att till undanröjande af de ofvan antydda
olägenheterna anställa eu väl aflönad förste assistent, fullt kompetent
att, vare sig laboratorieföreståndaren vore läkare eller veterinär, sj an¬
ständigt leda den del af arbetet, med hvilken föreståndaren måhända
icke kunde anses speciellt förtrogen.
- Öfver det af kommittén afgifna betänkande och förslag till in¬
rättande af en statsmedicinsk anstalt inkom medicinalstyrelsen den 19
januari 1900 med infordradt underdånigt utlåtande, i hvithet medicinal¬
styrelsen beträffande det af kommittén föreslagna laboratoriet för bakterio¬
logiska arbeten anslöt sig till kommitténs majoritet. Föredraganden för
veterinärärenden hos styrelsen, professorn J. Lundgren, instämde emeller¬
tid i den reservation, professor Svensson afgifvit, därvid han vidare
utvecklade de skäl för en tudelning af det bakteriologiska laboratoriet,
som af professor Svensson blifvit anförda.
Särskildt framhöll professor Lundgren vikten af att tillfälle be¬
reddes laboratorieföreståndaren att ägna sig åt egna vetenskapliga forsk¬
ningar. Endast under denna förutsättning kunde han, då så påford¬
rades, med hopp om framgång åtaga sig någon svårare vetenskaplig-
uppgift, som det i praktiskt hänseende vore af vikt att få löst, eller
kritiskt bedöma det praktiska värdet af de rön, som gjordes i utlandet.
Han måste oafbrutet deltaga i det internationella arbetet inom sitt om¬
råde, pröfva andras arbeten samt planlägga och leda eller själf utföra
undersökningar och sedan framlägga dem för offentlig kritik. Såsom
bevis på, att arbete icke skulle komma att tryta vid det bakteriologiska
laboratoriet, anförde professor Lundgren exempelvis bland då ännu icke
utredda veterinära spörsmål, hvilkas bearbetande vid laboratoriet skulle
kunna medföra stora fördelar för vår husdjursskötsel, orsaken till blod¬
stallning bland nötkreatur, en sjukdom, som hvarje år bortryckte mer
än tusen djur här i landet, den för ladugårdsägarna lika förlustbringande
farsotsartade kastningen hos kor, det sätt, hvarpå smittoämnet i denna
sjukdom upptoges, och medel till sjukdomens förebyggande, vidare ej
fullt utredda frågor om svinsjukdomarna, tuberkulos, mjältbrand, lung-
röta med flera sjukdomar. Då förhållandena i Sverige i många hän¬
seenden vore olika mot i utlandet, kunde där gjorda iakttagelser ej utan
noggrann pröfning läggas till grund för de åtgärder, som hos oss
borde vidtagas. Ej heller kunde man hoppas, att vid veterinärinstitutet,
där anslagsmedel och arbetskraft ej ens vore tillräckliga för en rationellt
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
bedrifven undervisning, arbeten och undersökningar för dessa och dylika
rent praktiska frågors lösning skulle kunna utföras.
Sedan därefter infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits af landt-
bruksstyrelsen, direktionen för veterinärinstitutet och institutets lärar¬
kollegium, kanslern för rikets universitet, karolinska institutets lärar¬
kollegium samt medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund, hvilka
samtliga, bland dem särskild! landtbruksstyrelsen, med styrka framhållit
angelägenheten däraf, att ett särskild! laboratorium för veterinär-bakterio¬
logiska forskningar inrättades, afgaf medicinalstyrelsen på nådig befall¬
ning, med anledning af hvad i ärendet förekommit, förnyadt underdånigt
utlåtande den 24 september 1902, i hvilket styrelsen förklarade, att den
icke ansåge sig längre böra motsätta sig det mera omfattande orga-
nisationsförslaget utan tillstyrkte, att två likställda föreståndare, en hvar
med sin assistent, måtte anställas på den bakteriologiska afdelningen.
Denna sin uppfattning vidhöll medicinalstyrelsen i det förnyade ut¬
låtande, som styrelsen på nådig befallning afgaf den 30 november 1900.
Vid ärendets föredragning inför Kung!. Makt den 12 januari 1907
framhöll och betonade äfven föredragande dej>artementschefen behofvet
af ett från det medicinskt-bakteriologiska laboratoriet skildt laboratorium
för veterinär-bakteriologiska arbeten, vid hvithet verksamheten emellertid
ingalunda borde begränsas till undersökningar af rent bakteriologisk
art . utan omfatta äfven studier öfver såväl de smittosamma husdjurs¬
sjukdomar, där diagnosen måste ske icke på bakteriologisk utan på
patologiskt-anatomisk väg, som ock dem, hvilkas orsaker vetenskapen
ännu icke lyckats utröna och i fråga om hvilka några verksamma
botemedel följaktligen icke heller för närvarande vore att tillgå. Vidare
borde till detta laboratorium förläggas tillverkningen af tuberkulin,
hvarjämte en viktig uppgift för detsamma skulle komma att blifva att
anställa försök beträffande värdet af sera och vacciner mot smittosamma
husdjurssjukdomar och, därest försöken utfölle tillfredsställande, jämväl
att bereda dylika medel.
Såsom ytterligare skäl för upprättande af ett laboratorium sådant
som det här ifrågasatta anförde föredragande departementschefen, att
medicinalrådet G. Kjerrulf uti en af medicinalstyrelsen till Kungl. Maj:t
öfverlämnad promemoria af den 30 juni 1905 — med anledning närmast
af de inom riket under de senare åren inträffade talrika fallen af svin¬
sjuka och svinpest — framlagt förslag till anordnande af ett provisoriskt
bakteriologiskt och patologiskt-anatomiskt laboratorium för undersöknin¬
gar beträffande smittosamma sjukdomar bland husdjuren äfvensom för
framställande af sera och vacciner mot dylika sjukdomar. Kostnaden
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
7
för anstaltens första uppsättning beräknades komma att uppgå till 8,000
kronor samt årliga underhållskostnaden till 17,100 kronor.
I detta sammanhang torde jag äfven böra erinra, att skiljaktiga
meningar gjort sig gällande beträffande den statsmedicinska anstaltens
ställning inom administrationen. Redan kommittén uttalade såsom sin
mening, att då den ifrågasatta anstalten komme att hafva till hufvudändamål
att tillhandagå den högsta medicinska myndigheten, medicinalstyrelsen,
med sådana undersökningar, af hvilka styrelsen för fullgörandet^ af sina
viktiga uppdrag vore i behof, anstalten också borde vara ett annex till
och subordinera under medicinalstyrelsen, något som emellertid icke
hindrade, att å anstalten kunde, i den män tiden det medgåfve, utföras
en del andra såväl för handel och industri som för landtbruk betydelse¬
fulla, i främsta rummet bakteriologiska undersökningar. Af de i ärendet
hörda myndigheterna hafva fakulteterna i Uppsala och Lund förklarat
sig vara af annan mening, i det att dessa tillstyrkt, att anstalten skulle
lyda direkt under vederbörande statsdepartement. Gent emot sistnämnda
mening har medicinalstyrelsen framhållit, hurusom det under sådana
förhållanden skulle komma att upprättas ett alldeles nytt verk med
samma själfständiga ställning som ett centralt ämbetsverk men med
hufvudsaklig uppgift att utföra hvad som äskades af ett annat sido-
ordnadt ämbetsverk, något som i sig skulle bära fröet till framtida
kompetenstvister och svårigheter af många slag. Det nya verket skulle
helt naturligt komma att sträfva efter en utveckling till ökad själf-
ständighet, hvilket måhända kunde leda till medicinaladministrationens
sönderdelande på två ämbetsverk med däraf framkallade stegrade kost¬
nader, något som emellertid måste betecknas såsom så mycket mera
olämpligt, sedan statens hela medicinaladministration nu så småningom
samlats hos medicinalstyrelsen.
Med hänsyn till att anstaltens hufvudsakligaste uppgift åtminstone
till eu början skulle blifva att på medicinalstyrelsens begäran verkställa
undersökningar och afgifva utlåtanden i frågor, som hörde till anstaltens
verksamhetsområde, syntes det föredragande departementschefen lämpli¬
gast, att den tillsvidare komme att, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit,
stå under dess ledning.
Enligt kommitténs förslag skulle laboratorieföreståndarna utnämnas
af Kungl. Maj:t, efter det medicinalstyrelsen för en bland de sökande
lämnat sitt förord, grundadt på dennes ådagalagda kunskaper och
skicklighet i hvad till befattningen hörde. Assistentplatserna åter skulle
tillsättas genom medicinalstyrelsens förordnande efter förslag af veder¬
börande föreståndare.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
Laborator] eförestån cl arnas aflöning hade föreslagits lika med univer-
sitetsprofessorernas eller till G,000 kronor, nppdelade i 4,000 kronor såsom
lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg
å 500 kronor hvartdera. Assistenterna åter skulle aflönas med ett arf¬
vode af 2,000 kronor samt fri bostad inom anstalten, om sådan kunde
beredas. Endast för assistenten å rättskemiska laboratoriet föreslogs en
aflöning af 3,000 kronor.
Samtliga dessa löneförmåner syntes föredragande departements¬
chefen väl afvägda. Beträffande de föreslagna lönerna till vaktmästare —
800 kronor jämte fri bostad samt ett ålderstillägg å 100 kronor — ansåg
departementschefen, att frågan därom på anförda skäl borde stå öppen
till ett kommande år.
På grund af den i ärendet åvägabragta utredningen hemställde
Kung! Maj it, att Riksdagen måtte medgifva, att med ingången af år
1909 finge, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1907 angifven plan, inrättas en stats-
medicinsk anstalt.
Anstalten skulle, enligt denna plan, omfatta fyra afdelningar, näm¬
ligen en medicinskt-bakteriologisk, en veterinär-bakteriologisk, en tekniskt-
hygienisk och en rättskemisk.
Med anledning af denna Kung!. Maj:ts framställning beslöt Riks¬
dagen, enligt hvad i dess skrifvelse den 31 maj 1907 angående regle¬
ringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel anmälts, att
en statsmedicinsk anstalt, bestående af två afdelningar, en medicinskt-
bakteriologisk och en rättskemisk, skulle med ingången af år 1909 in¬
rättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i ofvannämnda statsråds¬
protokoll angifna grunder för nämnda afdelningar af den af Kungl. Maj:t
föreslagna anstalten.
I sin ofvanberörda skrifvelse har Riksdagen beträffande den före¬
slagna veterinär-bakteriologiska afdelningen erinrat därom, att, då 1906
års Riksdag beviljade medel för uppförande af nya byggnader för veterinär-
institutet, den föreslagna paviljongen för patologisk anatomi, bakteriologi
m. in. i trots af medicinalstyrelsens uttalade åsikt, att densamma vore
öfverflödigt rymligt tilltagen, likväl, med särskild! afseende fästadt på
de bakteriologiska undersökningarnas vikt och verksamhetsområdets för
dessa undersökningar alltjämt fortgående utvidgning, bibehölls vid sitt
från början beräknade utrymme. Vid sådant förhållande och då därtill
komme, att betänkligheter syntes kunna yppa sig mot att från under¬
visningen vid veterinärinstitutet undandraga det undersökningsmaterial,
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
9
som nu från landets skilda delar inkomme till institutet, men som enligt
förslaget vore afsedt att ingå till den veterinär-bakteriologiska avdelnin¬
gen, hade Riksdagen ansett, att det för denna afdelning afsedda arbete,
däribland äfven den viktiga tillverkningen af tuberkulin och sera, borde
kunna på ett tillfredsställande sätt utföras vid veterinärinstitutet. Äfven
om det skulle visa sig, att med en sådan anordning institutets lärar¬
personal icke mäktade bestrida alla de med den veterinär-bakteriologiska
avdelningen förenade göromål och till följd häraf en eller annan för
laboratoriet särskilt afsedd tjänsteman skulle behöfva anställas, syntes
i allt fall kostnaden härför blifva obetydlig i jämförelse med den, som
skulle betingas af inrättandet af en särskild veterinär-bakteriologisk
afdelning.
Genom indragningen af det veterinär-bakteriologiska laboratoriet
hade kostnaden för den statsmedicinska anstalten kunnat nedbringas med
följande i det ursprungliga kostnadsförslaget ingående poster nämligen
dels kostnader för en gång:
till inredning af 3 laboratorierum, omkring 2,394 kronor
„ första uppsättning af inventarier, appa¬
rater m. m............................................... 4,000 ,,
,, möbler i assistentens rum, omkring...... 600 ,, 6,994 kronor
och dels årskostnader:
till aflöning åt en föreståndare .................... 6,000 kronor
„ „ „ „ assistent ........................... 2,000 „
,, „ ,, „ vaktmästare ..................... 800 ,,
„ instrument m. m., omkring.................... 821 ,,
,, hyra för laboratorie- och bostadsrum,
omkring .................................................... 2,125
,, belysning, bränsle m. m., omkring...... 395 „ 12,141 kronor.
Sedan vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 september 1907
af Riksdagens ofvannämnda skrifvelse Kungl. Maj:t beslutat, att med
anledning af Riksdagens beslut de till ärendet hörande handlingar
skulle öfverlämnas till jordbruksdepartementet, anbefallde Kungl. Maj:t
den 17 september 1907 direktionen för veterinärinstitutet att afgifva
utlåtande och förslag angående utförande vid institutet af de arbeten,
som skulle hafva tillkommit det ur den statsmedicinska anstalten af
Riksdagen uteslutna veterinär-bakteriologiska laboratoriet, däribland äfven
tillverkningen af tuberkulin och sera.
Bih. Ull Biksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 111 Käft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
Innan direktionen afgaf detta utlåtande, infordrade direktionen
lärarkollegiets vid institutet yttrande i ämnet.
I detta sitt yttrande har lärarkollegiet till en början framhållit,
hurusom här ifrågasatta veterinär-bakteriologiska anstalt i främsta rum¬
met borde stå vederbörande myndighet till tjänst med utförande af de
undersökningar, som behöfdes för att ställa diagnos vid smittosamma
husdjurssjukdomar, där sådant vore möjligt på bakteriologisk väg eller
genom patologisk-anatomiska undersökningar, samt därom afgifva utlåtande
till samma myndighet. Därjämte skulle vid afdelningen beredas tuberkulin
och andra bakteriella medel, som kunde anses behöfliga och lämpliga i
vårt land, samt antitoxiska och antibakteriella sera, som vunnit erkän¬
nande eller pröfvats vara nyttiga mot sådana smittosamma husdjurs¬
sjukdomar, som oftare förekomme inom landet.
Ytterligare föremål för ifrågavarande anstalts verksamhet vore
studier och vetenskapliga undersökningar rörande sådana för landt-
mannen förlustbringande smittosamma husdjurssjukdomar, hvilkas orsaker
vetenskapen ännu icke lyckats utröna och ifråga om hvilka i profylak-
tiskt och terapeutiskt hänseende några verksamma medel följaktligen
icke heller för närvarande vore att tillgå.
Det material, som för diagnostiska undersökningar komme att
samlas vid nämnda afdelning af veterinärinstitutet, tillvägagåendet vid
beredning af tuberkulin och andra liknande medel, tekniken vid serum-
beredning och isynnerhet vid blodtappning och vinnande af serum för
terapeutiska ändamål äfvensom annat af intresse skulle, till gagn för
utbildande af skickliga veterinärer, kunna komma undervisningen vid
institutet till godo.
Sedan kollegiet därefter betonat vikten för vår husdjursskötsel af
att en dylik anstalt komme till stånd och det trängande behofvet af
att den snarast möjligt trädde i verksamhet, har kollegiet anfört, att
kollegiet visserligen från början tänkt sig en något enklare apparat än
den af kollegiet nu föreslagna men efter ett grundligt skärskådande af
frågan ansett sig böra förorda den lösning, för hvilken kollegiet i det
följande redogjorde.
Det syntes kollegiet å ena sidan nödvändigt, att denna anstalt
icke lössletes från institutet såsom utbildningsanstalt för veterinärer,
men å andra sidan vore det tydligt, att den icke finge i sådan grad
betungas med undervisningsskyldighet, att denna skyldighet kunde
verka hämmande på anstaltens hufvuduppgift som diagnostisk serum-
berednings- och forskningsanstalt. Detta borde heller icke blifva fallet,
om i spetsen för anstalten ställdes en chef, som endast hade att om¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
11
besörja den teoretiska undervisningen i bakteriologi, hvilket för när¬
varande skedde genom en timmes föreläsning i veckan under 7 månader
af året, under det att en assistent å afdelningen borde leda de praktiska
öfningarna, nu två timmar i veckan under samma tid. Att helt och
hållet öfverlämna undervisningen i bakteriologi åt en vid nämnda anstalt
tjänstgörande laborator syntes kollegiet icke öfverensstämmande med
institutets intressen. Om hela denna undervisning anförtroddes åt en
person med en så jämförelsevis underordnad befattning och som dessutom
stode under det omedelbara inflytandet af en chef, som icke hade något
direkt intresse af eller ansvar för resultatet af den vid institutet bedrifna
undervisningen, kunde man befara, att denna möjligen komme att betraktas
mera som en bisak. Skulle åter den nuvarande professorn i patologisk
anatomi och bakteriologi fortfarande hafva undervisningsskyldighet i
bakteriologi, måste han hafva ett särskildt anslag till denna afdelning
samt lokaler icke blott för undervisning utan också för vetenskaplig
forskning. Under sådana förhållanden måste då anordnas två bakterio¬
logiska afdelningar vid institutet, en anordning, som kollegiet också
tagit under öfvervägande, hvarvid kollegiet dock funnit, att den för
bakteriologien vid det nya institutet afsedda paviljongen, öfver hvilken
hufvudritningen förelåge färdig, icke räckte till för en delning.
Anstalten skulle äfven i andra afseenden än de nämnda kunna
utnyttjas för veterinärutbildningen. Sålunda vore det kollegiets afsikt
att framlägga sådant förslag till ändring i undervisningsplanen, att de
studerande efter afskräde teoretiska studier skulle under någon tid
tjänstgöra bland annat såsom assistenter vid anstalten, hvarjämte äldre
veterinärer och länsveterinäraspiranter där kunde få idka studier. Det
vore också tydligt, att en anstalt med så praktiska syften som denna
borde kunna lämna en mera lefvande och väckande och för veterinärernas
praktiska verksamhet mera fruktbringande undervisning, än hvad eljest
kunde blifva fallet.
Kollegiet har äfvenledes påpekat, att patologisk anatomi och bak¬
teriologi, som mx vore förenade hos samme lärare vid institutet, förr
eller senare måste, i likhet med hvad vid andra skolor vore fallet, upp¬
delas. En sådan organisation af här ifrågavarande anstalt, som den
kollegiet föreslagit, skulle lösa äfven denna fråga.
Då denna anstalt äfven måste vara en vetenskapligt arbetande
anstalt för studiet och bekämpandet af de smittosamma husdjurssjuk¬
domarna, kunde kollegiet icke finna det lämpligt, att den lössletes från
den institution, som borde vara den veterinära forskningens hem i vårt
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
land och förlädes helt under en administrativ myndighet, som icke
arbetade vetenskapligt och icke hade med vetenskaplig forskning att göra.
Beträffande den för anstalten erforderliga personalen har kollegiet
anfört, att den vid densamma bedrifna verksamheten ställde sådana kraf
på vederbörande chefs både vetenskapliga och praktiska duglighet, att
han måste vara jämställd med de öfriga företrädarna för de särskilda
vetenskapsafdelningarna vid institutet och sålunda hafva professors såväl
kvalifikationer som titel och löneförmåner. Vidare borde vid anstalten
vara anställd en assistent med 3,000 kronors arfvode, i likhet med
hvad institutets förutvarande assistenter åtnjöte. Denna assistent måste
vara tillräckligt kvalificerad för att kunna vid chefens frånvaro på resor
på vederbörande styrelses uppdrag själfständigt leda undersökningarna
och arbetet på anstalten.
Förutom nu nämnda vetenskapligt utbildade personer kräfdes till
en början en vaktmästare och en städerska; den förra för att vara till
hjälp vid laboratoriearbetena och för att sköta såväl smärre försöksdjur
som hästar och nötkreatur samt till utförandet af gröfre sysslor.
De löner, som föreslagits för motsvarande personal vid den stats-
medicinska anstalten, syntes kollegiet under nuvarande förhållanden icke
vara tillräckliga. Vaktmästaren måste vara duglig och händig samt
synnerligen pålitlig och borde finna med sin fördel förenligt att stanna
vid anstalten så länge som möjligt, enär omb}de vid ifrågavarande
sysslor kunde verka störande på anstaltens verksamhet. En så kvalifi¬
cerad person kunde icke erhållas för lägre aflöning än 1,200 kronor
för år samt fri bostad. Då för närvarande ingen bostad kunde beredas
på veterinärinstitutet, borde hyresersättning tillkomma, motsvarande hvad
ett rum och kök för närvarande i verkligheten kostade i hyra eller
omkring 300 kronor.
Vid tuberkulinberedningen hade hittills varit anställdt ett kvinnligt
biträde, som aflönats med 600 kronor om året, men från och med 1908
erhölle 780 kronor. Ett dylikt biträde måste fortfarande finnas såväl
för städningen som isynnerhet för rengöring af glas och andra utensilier
samt för att biträda vid beredning af näringssubstrat och i öfrigt vid
arbetena på laboratoriet. Då af icke vetenskapligt bildade biträden vid
laboratoriet tills vidare endast begärdes en vaktmästare och ett kvinnligt
biträde, vore det nödvändigt att detta senare, förutom att hon skötte
städningen, vore till hjälp under hela arbetstiden vid laboratoriet. Icke
blott mängden af arbete därstädes kräfde detta, utan äfven den om¬
ständigheten, att vaktmästaren ofta nog måste vara i stallet eller sysselsatt
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
13
annorstädes än i laboratoriet. Det kvinnliga biträdet borde därför aflönas
med förenämnda summa af 780 kronor om året.
I fråga om erforderliga arbetslokaler för den ifrågasatta veterinär-
bakteriologiska anstalten, vore det, enligt kollegiets mening, förenadt
med svårigheter att vid det nuvarande veterinärinstitutet anskaffa nödigt
utrymme. Då en gång det nya veterinärinstitutet blefve färdigbyggdt,
hvilket torde dröja till år 1911, komme tillräckliga lokaler där att finnas,
åtminstone hvad beträffade den egentliga laboratorieafdelningen. Om
emellertid olika slags terapeutiska sera där komme att tillverkas och
åtgången af dem blefve stor, syntes utrymme behöfva beredas för flera
hästar och sålunda stallbyggnaden göras större än för närvarande vore
beräknadt, hvilket läte sig göra för en jämförelsevis ringa kostnad.
För närvarande syntes emellertid frågan om lokaler till anstalten
sålunda kunna ordnas, att öfvervåningen i nuvarande institutets västra
flygelbyggnad inreddes till laboratorium. Under sådana förhållanden måste
adjunkten, som i den nya från och med år 1908 gällande staten benämndes
assistent, lämna sin våning, hvarjämte stora elevrummet och drängarnas
rum måste tagas i anspråk. Till assistenten behöfde hyresersättning ej
beräknas, enär hans arfvode i den nya lönestaten vore fastställdt till
3,000 kronor, från hvilket belopp skulle afdragas 300 kronor, därest,
såsom här skulle hafva blifvit fallet, bostad kunnat beredas honom å
institutet. Fn af drängarna, som sutte med familj, kunde tillsvidare
stanna kvar, och åt de öfriga borde en hyresersättning af G00 kronor
(200 kronor för hvarje dräng) vara till fyllest. Institutets elever måsto
under den tid, som återstode tills det nya institutet blefve färdigt, söka
sig ett samlingsrum på annat håll.
För inredningen till laboratorier af tre af de sålunda erhållna fem
rum och ett kök skulle, enligt af kollegiet infordradt förslag, erfordras
ett anslag af 1,800 kronor, hvarvid naturligtvis vore att märka, att
endast de allra nödvändigaste förändringarna vidtagits.
Af större inventarier erfordrades skåp, bord och stolar till eu
kostnad af 1,000 kronor, thermostater, isskåp, sterilisationsapparater
m. m. för omkring 1,000 kronor eller sammanlagdt 2,000 kronor.
Af smärre inventarier erfordrades filtra af porslin och kiselguhr,
anaeroapparater, sterilisator för instrument, vattenstråleluftpump, agat-
mortlar, transportburar för marsvin och kaniner, sektionsbräden, ångtratt
för filtrering i värme, våg för smärre djur, vattenbad med konstant
nivå in. in. Öfriga nödvändiga artiklar vore glasvaror såsom bägare,
byretter, mätcylindrar, pipetter, profrör, objekt- och täckglas, flaskor
in. m., instrument såsom saxar, knifvar, pincetter, nålhål]are, platinatråd,
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
brännare, gummislangar och hylsor, porslinsskålar, vadd, termometrar,
färgämnen och reagenser, stallredskap m. in. till en kostnad af 3,000
kronor.
Till behöfligt stallrum för större djur, hästar och nötkreatur kunde
anstalten få disponera en från institutets öfriga stallar afskild afdelning,
hvilken efter upptagande af en ny dörr och uppsättandet af en vägg
och spiltor m. in., för en kostnad af 525 kronor, till en början borde
vara för ändamålet tillräcklig och lämplig.
Beträffande smärre försöksdjur syntes det kollegiet, att det nu¬
varande för samma ändamål använda rummet vid institutet med några
smärre ändringar — för en kostnad af cirka 100 kronor — borde kunna
rymma det behöfliga antalet.
För beredning af serum behöfcle antagligen anskaffas till en början
två hästar samt ett antal marsvin och andra mindre försöksdjur, till
pris af för de förra sammanlagdt 1,000 kronor och för de senare 300
kronor.
Hela kostnaden för laboratoriets första uppsättning skulle alltså
uppgå till 8,725 eller, inberäknade en del oförutsedda utgifter, 9,000 kronor.
De för hvarje år utgående utgifterna skulle utgöras af:
aflöning åt föreståndaren.......
„ ,, assistenten..............
,, „ vaktmästaren ......
,, ,, städerskan..............
ombyte af hästar .......................
utfodring af d:o.........................
marsvin, anskaffning och utfodring
förbrukningsartiklar .................
kött, pepton, glycerin för tuberkulinberedning.
vatten och gas ..........................................................
fraktkostnader för insända prof.............................
böcker, tidskrifter, skrifmaterial.............................
telefon, postporto, emballage...................................
hyresei-sättning- (under 3 å 4 år)..........................
!g
.... 6,000
|
—
|
.... 3,000
|
—
|
.... 1,500
|
—
|
780
|
—
|
500
|
—
|
800
|
—
|
350
|
—
|
.... 1,500
|
—
|
750
|
—
|
800
|
—
|
500
|
—
|
200
|
—
|
320
|
—
|
600
|
—
|
or 17,600
|
—
|
Vid uppgörande af förestående beräkning af omkostnaderna för
första uppsättningen hade kollegiet medtagit endast det allra nöd¬
vändigaste. För tuberkulinberedningen funnes erforderliga apparater,
hvilka vid nyanskaffning skulle kosta sammanlagdt omkring 2,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
15
Beträffande de årliga omkostnaderna för laboratoriets drift har
kollegiet framhållit, att de anförda posterna vore synnerligen svåra att
beräkna, innan erfarenhet vunnits om åtgången af förbrukningsartiklar.
Vidare vore kostnaderna beroende på, om ett eller flera slags sera skulle
tillverkas samt på åtgången däraf. Omkostnaderna vore beräknade
hufvudsakligen med tanke på första året, då endast två hästar funnes
att utfodra. För hvarje ny häst, som behöfdes för serumberedningen,
borde beräknas i anskaffnings- och underhållskostnader ett belopp af
minst 700 kronor.
Med stöd af den utredning, kollegiet sålunda lämnat, anhöll kollegiet,
att direktionen ville hos Kungl. Maj:t tillstyrka, att proposition måtte
till den nu församlade Riksdagen aflåtas angående inrättande af en veteri¬
när-bakteriologisk anstalt vid veterinärinstitutet, afsedd att träda i verksam¬
het med början åt år 1909, med en personal af en professor som före¬
ståndare och eu assistent samt en betjäning af en vaktmästare och en
diskerska samt inrättad och organiserad i öfrigt såsom kollegiet i det
föregående föreslagit, äfvensom för detta ändamål hemställa om dels ett
anslag för laboratoriets första uppsättning af 9,000 kronor, dels ock
ett årligt anslag tillsvidare af 17,600 kronor eller för 1909 samman-
lagdt 26,600 kronor.
Vid frågans behandling inom lärarekollegiet anhöll ordföranden,
professorn J. Vennerholm, att få till protokollet antecknadt följande:
»Ehuruväl jag under andra förhållanden skulle biträdt det af
kollegiets pluralitet gillade förslaget, som jag anser vara det för insti¬
tutet förmånligaste, har jag dock af skäl, som jag strax skall framhålla,
ansett mig böra föreslå en modifikation af detta förslag såtillvida, som
jag anser att undervisningen i bakteriologi vid institutet kan uppdragas
åt en laborator under den föreslagna chefen för den bakteriologiska
anstalten, hvilken laborator, på grund af de något större anspråk, som
måste ställas på honom gent emot eu assistent, torde böra åtnjuta eu
lön af 4,000 kronor. Ledaren för den bakteriologiska anstalten skulle
på så sätt komma att stå fri från undervisningsskjddighet och kunna
helt ägna sig åt anstalten, allt under det anstaltens material likafullt
kunde tillgodogöras undervisningen vid institutet, den bakteriologiska
afdelningen af paviljongen kunde äfven nu bibehållas i ostyckadt skick
och man hade gått vederbörande myndighet till mötes, då dess represen¬
tant inom direktionen där bestämdt häfdat sin uppfattning, att chefen
för denna anstalt icke bör hafva någon undervisningsskyldighet.
Jag får ett ytterligare stöd för detta mitt förslag därutinnan, att
vid Karolinska institutet och Uppsala universitet föreläsningar och öfningar
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
i bakteriologi bestridas af en laborator, och kan detta låta sig göra vid
utbildningen af läkare, så bör det väl också kunna gå för sig vid ut¬
bildningen af veterinärer. Det kan anmärkas, att genom en sådan
lösning af frågan chefen för anstalten ej skulle få allt det biträde af
sin assistent, som han skulle kunnat påräkna, om denne icke haft någon
undervisningsskyldighet, men det skulle här röra sig om blott en
timmes föreläsning och två timmars öfningar i veckan, och det kan väl
icke vara ägnadt att så störande inverka på hans tjänstgöring på
anstalten, att det behöfde lägga hinder i vägen för en lösning af denna
fråga, som, såvidt jag kan förstå, tillgodoser alla de såväl af veder¬
börande myndighet som af kollegiet framhållna önskemålen. Beträffande
den föreslagna aflöningen åt chefen på anstalten vill jag förorda den¬
samma, som af kommitterade nyligen föreslagits för professorerna vid
rikets universitet.))
Efter att sålunda hafva infordrat lärarkollegii yttrande i ämnet,
har direktionen för veterinärinstitutet den 5 december 1907 afgifvit
eget underdånigt utlåtande, i hvilket direktionen till en början särskild!
betonat, att direktionen, vid det förhållande att 1907 års Riksdag så
bestämdt uttalat sig för det veterinär-bakteriologiska laboratoriets för¬
läggande till veterinärinstitutet, icke trott sig böra taga i öfvervägande,
huruvida denna 113m bakteriologiska anstalt, hvars uppgifter till stor del
måste anses vara för undervisningen främmande, kunnat och bort anord¬
nas såsom en från institutet skild institution. Direktionen säger sig
fastmera hafva utgått från den förutsättningen, att direktionen hade att
tillse, huruvida en sådan anstalt skulle kunna utan men för under¬
visningen eller andra större olägenheter för institutet förläggas till
detsamma.
Sedan direktionen vidare framhållit det trängande behofvet, att en
dylik anstalt snarast komme till stånd samt utrustades med sådan personal
och sådana lokaler, inventarier med mera, att den verkligen kunde fylla
sitt hufvudändamål, nämligen att stå den högsta administrativa veterinär¬
myndigheten till tjänst såväl vid ställandet af diagnos vid utbrott af smitto-
samma husdjurssjukdomar som vid beredandet af tuberkulin samt sera
och vacciner, afsedda att förekomma eller bota dylika sjukdomar, öfvergår
direktionen till ett närmare angifvande af sin uppfattning om anstaltens
ställning i administrativt hänseende, därvid direktionen såsom sin mening
uttalar, att den — i likhet med de två redan beslutade laboratorierna
vid den statsmedicinska anstalten — bör sortera direkt under medicinal-
s tyr elsen. Härutinnan har det dock synts direktionen, att den inskränk¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
17
ningen borde göras, att, enär anstaltens ekonomi väl lämpligen borde
närmast handhafvas af veterinärinstitutets kamrer arkontor, frågor rörande
densamma borde af anstaltens föreståndare föredragas inför direktionen.
Uppenbart vore äfven, att anstalten, i hvad anginge den allmänna ord¬
ningen vid institutet, jämväl borde sortera under direktionen.
Direktionen upptar därefter till pröfning lärarkollegiets förslag
angående undervisningsskyldighet för såväl anstaltens föreståndare som
assistenter, hvilket förslag direktionen säger sig icke kunna biträda, i
det att såväl arbetet på det föreslagna laboratoriet som ock undervis¬
ningen helt säkert skulle blifva i afsevärd grad lidande på en sådan
kombination. Den omständigheten, att föreståndarens och assistentens
arbete och intresse på detta sätt splittrades, skulle leda därhän, att icke
någondera verksamheten blefve på ett tillfredsställande sätt liandhafd.
Ihågkommas borde ock, att de uppgifter, som skulle tillhöra den veteri¬
när-bakteriologiska anstalten, vore så mångahanda och fordrande, att de
helt kräfde minst det antal tjänstemän, som för densamma föreslagits.
Utom de egentliga laboratoriegöromålen hade dessa att till vederbörande
myndigheter afgifva rapporter och utlåtanden öfver vid laboratoriet
ställda diagnoser med mera, hvilket äfven kräfde ett icke ringa arbete.
I detta sammanhang har direktionen jämväl erinrat därom, att
laboratoriets föreståndare och assistent äfven måste till vidmakthållande
och förkofrande af sitt vetande inom de vetenskapsgrenar, som folie
inom anstaltens område, kunna ägna sin tid till fortsatta specialstudier.
För anstalten skulle — enligt direktionens mening — den hufvud-
sakliga olägenheten af en sådan kombination som den ofvannämnda
bestå däri, att föreståndarens och assistentens tid splittrades, så att de
icke kunde, som de borde, fullfölja sina undersökningar och andra
laboratoriearbeten, af livilka åtskilliga fordrade deras närvaro på labora¬
toriet under bestämda tider på dygnet. Klart vore äfven, att före¬
ståndarens tid skulle komma att tagas mera i anspråk för undervisningen
i bakteriologi vid institutet, än hvad lärarkollegiet ställt i utsikt. Be¬
räknade man nämligen den tid, som åtginge till förberedelser till före¬
läsningarna, tentamina, lärarkollegiisammanträden med mera, så funne
man, att densamma blefve ganska afsevärd. Samma förhållande komme
att gälla assistenten, enär äfven han behöfde tid till förberedelser med
de praktiska öfningarnas planläggande, preparats förfärdigande med
mera. Dessutom syntes det direktionen med fog kunna ifrågasättas,
huruvida det vore lämpligt, att en lärare meddelade den teoretiska, eu
annan den praktiska undervisningen i bakteriologi.
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 111 Höft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
Betraktade man frågan nr undervisningens synpunkt, syntes det
direktionen, att äfven den komme att förlora på ett sådant arrangemang
som det föreslagna. Vissa arbeten, som folie inom anstaltens arbetsfält,
nödvändiggjorde nämligen, att än chefen än assistenten måste lämna
laboratoriet och således äfven undervisningen vid institutet för att resa
ut till sådana ställen i landsorten, där antingen svårare husdjurssjukdom
utbrutit eller hotade att utbryta eller ock andra undersökningar, tjänande
laboratoriets ändamål, måste företagas. Under sådana förhållande!!
måste den hemmavarande af anstaltens tjänstemän kunna helt ägna sig
åt arbetena på laboratoriet. Dessa vore nämligen mycket ofta af en
sådan natur, att de icke kunde afbrytas, såvida icke det förut nedlagda
arbetet och de därmed förenade kostnaderna skulle äfventyras. Af det
anförda framginge ock, att ganska afsevärda och ofta återkommande
afbrott i berörda undervisning komme att uppstå och detta måste tyd-
iigtvis verka till skada för densamma.
I detta sammanhang har direktionen äfven erinrat, att såsom skäl
för en sammankoppling af här ifrågavarande anstalt med veterinär-
institutet, respektive undervisningen vid detsamma, under denna frågas
tidigare behandling uttalats, att det veterinära seruminstitutet i Köpen¬
hamn vore förenadt med och institutets föreståndare på samma gång
lärare vid Veterinaer- og Landbohöjskolen därstädes. Detta vore,
efter hvad direktionen erfarit, icke riktigt. Detta instituts t. f.
föreståndare, professor Jensen, skulle, enär dessa tjänster icke ansåges
kunna förenas, så snart institutet trädt i verksamhet, lämna sin lärar-
befattning vid veterinärskola!! och endast ägna sig åt seruminstitutet.
Då det sålunda syntes direktionen, att meranämnda anstalt icke
borde hafva något med den egentliga undervisningen vid institutet att
göra, hade direktionen ej heller kunnat biträda den af ordföranden i
lärarkollegiet till dess protokoll uttalade skiljaktiga mening, enligt hvil¬
ken all undervisning i bakteriologi vid institutet skulle lämnas åt en
under den föreslagna chefen för den bakteriologiska anstalten ställd
laborator, med en lön af 4,000 kronor. Direktionen befarade, att anstal¬
tens chef genom en sådan anordning skulle få ytterst ringa nytta af
sin assistent, hvars biträde han dagligen och stundligen borde kunna
påräkna, vare sig det gällde arbete på eller utom laboratoriet.
Enligt direktionens förmenande skulle arbetsbördan för den nu¬
varande innehafvare!! af professuren i histologi, patologisk anatomi och
bakteriologi vid institutet afsevärdt lättas, då beredningen af tuberkulin,
ställandet af diagnos vid fall af vissa smittosamma husdjurssj!!kdomar
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
19
äfvensom andra honom nu åliggande undersökningar öfverflyttades till
den veterinär-bakteriologiska anstalten. Under alla förhållanden syntes
det direktionen lämpligare, att, om undervisningen i bakteriologi skulle
anförtros åt annan lärare än den nuvarande, densamma öfverlämnades
till denne professors assistent, hvilken senares befattning då kunde
eventuellt omdanas till en laboratorstjänst.
Direktionen ville ock meddela, att förslag inom direktionen väckts
därom, att undervisningen i histologi skulle öfverföras till den anatomiska
afdelningen vid institutet, dit histologien enligt sin natur rätteligen
hörde. Härigenom skulle ifrågavarande professors arbete ytterligare
kunna lindras.
Direktionen hyste för sin del inga som helst farhågor för
att icke föreståndaren för den veterinär-bakteriologiska anstalten, äfven
om denne och hans assistent ställdes utanför undervisningen vid insti¬
tutet, skulle, i hvad på dem berodde, låta sig angeläget vara att söka
främja veterinärundervisningen dels genom öfverlämnande till veder¬
börande professor af det material, som kunde tjäna undervisningen, och
dels genom att låta de äldre veterinäreleverna få en öfverblick af gången
och arten af de på laboratoriet verkställda undersökningarna och serum-
beredningens teknik. I föreståndarens instruktion skulle till tryggande
af allt missförstånd föreskrift kunna inrymmas därom, att han skulle
vara skyldig till undervisningen öfverlämna allt det material, som han
ej behöfde för sina laboratoriearbeten, äfvensom att lian, på tid, som
genom öfverenskommelse mellan honom och direktionen bestämdes,
skulle för veterinäreleverna eventuellt vid sådana utbildningskurser, som
kunde komma att vid institutet anordnas för veterinärer, hålla sådana
fria föredrag och demonstrationer, som direktionen här ofvan antydt.
På grund af det anförda syntes det direktionen, att den veterinär¬
bakteriologiska anstalten, om den skulle anordnas vid veterinärinstitutet,
måste inrättas såsom en själfständig institution och dess tjänstemän
vara helt och hållet befriade från undervisningsskyldighet i annan mån,
än direktionen här ofvan angifvit. För denna sin åsikt hade direktionen
jämväl funnit stöd uti de många uttalanden, som från såväl medicinskt
som veterinär håll i ämnet gjorts, och hvilka, såvidt direktionen kunnat
finna, så godt som alla gått i den riktning, som af direktionen här
förordats.
Beträffande lokal till anstalten har direktionen yttrat sig i fråga
om beredande af utrymme för densamma dels inom det nuvarande
och dels inom det nya veterinärinstitutet.
20
Statsutskottets Utlåtande N;o 179.
I förra afseendet har direktionen, som ansett behofvet af anstalten
så trängande, att plats för densamma måste anordnas redan i det nu¬
varande institutet, funnit den af lärarkollegiet föreslagna lösningen så
gynnsam, som under rådande omständigheter kunnat åstadkommas.
Hvad åter angår frågan om anstaltens inrymmande i det nya
veterinärinstitutet, har direktionen erinrat, att paviljongen för patologisk
anatomi och bakteriologi på det nya institutet från början planerades
så stor, att den utan utvidgning skulle vara tillräcklig under åtskilliga
år framåt och att det -därför, enligt direktionens förmenande, icke vore
omöjligt att, då denna paviljong blefve färdig, där inhysa det veterinär¬
bakteriologiska laboratoriet. Beträffande de förändringar m. in., som
häraf skulle blifva eu följd, har i en till direktionens utlåtande fogad
utredning af arkitekten Ludvig Peterson beräknats, dels att de erforder¬
liga förändringarna i förenämnda paviljong skulle komma att kräfva en
kostnad ej öfverstigande 21,000 kronor, och dels att det stall för för¬
söksdjur, hvaraf anstalten vore i behof, skulle kunna uppföras för eu
kostnad ej öfverstigande 9,000 kronor.
Om direktionen sålunda med fästadt afseende på Riksdagens ut¬
talande i ämnet, funnit sig böra föreslå, att ifrågavarande laboratorium
inhystes i meranämnda paviljong, har direktionen dock ansett det vara
dess plikt att redan nu meddela, att denna anordning antagligen icke
kunde blifva tillfyllestgörande för framtiden.
Med den utveckling, som kunde väntas dels inom bakteriologien
både såsom undervisningsämne och såsom tjänande här afhandlade
praktiska syften, dels ock inom tekniken för serumberedningen, hade
man skäl antaga, att det åt dessa båda institutioner anvisade utrymmet
framdeles skulle blifva för litet och att den nu tilltänkta anstalten därför
ånyo måste flyttas till annan plats.
I fråga om den vid anstalten anställda personalen och de löneför¬
måner, som borde tillkomma densamma, har direktionen i hufvudsak
anslutit sig till hvad lärarkollegiet yttrat, därvid dock direktionen ansett
sig särskildt böra framhålla, att föreståndaren för anstalten, som borde
vara en såväl i vetenskapligt afseende framstående som ock erkändt
praktiskt duglig veterinär, borde jämställas med afdelningsföreståndarna
på den statsmedicinska anstalten och således erhålla den aflöning, som
nu tillkomme eller framdeles kunde blifva bestämd för universitets-
professorerna. Det läge nämligen, enligt direktionens åsikt, en ofantlig-
vikt på, att till denna för hela vårt lands husdjursskötsel och veterinär¬
väsende så ytterst viktiga post förvärfvades en af landets skickligaste
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
21
veterinärer. Och en sådan kunde icke erhållas, med mindre hans
ställning' och löneförmåner blefve sådana, som direktionen angifvit.
Assistenten, som jämväl borde vara en särskild! i bakteriologi
förfaren veterinär, borde hafva sådan ställning, att han vid tillfälliga
förfall för föreståndaren kunde träda i hans ställe och ansvara för de
löpande göromålen. Aflöningsförmånerna för assistenten kunde därför
icke sättas lägre, än hvad lärarkollegiet föreslagit, eller 3,000 kronor.
Därest assistenten åtnjöte fri bostad, borde å detta arfvode af dragas
300 kronor.
Vaktmästaren, som skulle hafva att ej mindre biträda vid labora¬
toriet än äfven hafva försöksdjurens vård om hand och således finge
en efter hans ställning ansvarsfull befattning, borde tillerkännas samma
aflöning, som af 1907 års Riksdag beviljats vaktmästarna vid veterinär-
institutet, det vill säga antingen kontant lön å 1,500 kronor eller ock
1,250 kronor i lön samt fri bostad jämte bränsle och lyse.
I staten för de båda laboratorierna inom den statsmedicinska
anstalten hade upptagits ett reservationsanslag å 5,000 kronor för
»arfvode till nödiga tillfälliga biträden, vikarie m. in.», motsvarande
2.500 kronor för hvart och ett af dessa laboratorier. Direktionen hade
äfven för nu ifrågavarande laboratorium ansett ett dylikt reservations¬
anslag erforderligt, hvilket dock af direktionen föreslagits till endast
1.500 kronor.
Kostnaden för den veterinär-bakteriologiska anstalten har af direk¬
tionen beräknats sålunda:
A. för anstaltens första uppsättning:
a) laboratorielokalernas anordning och inredning.
1) laboratoriet ...................................... kronor 1,800
2) stall för större försöksdjur ............ „ 525
3) stall för mindre försöksdjur ........ „ 100 kronor 2,425.
b) inventarier, apparater, reagentier in. m.
1) möbler m. m..................................... kronor 1,000
2) öfriga inventarier ......................... ,, 4,000
3) hästar och marsvin m. in............. „___1,300 „ 6,300
Summa kronor 8,725
eller i rundt tal................................................................. ,, 9,000.
B. för anstaltens underhåll:
a) hyresersättning (åt 3 drängar vid veterinärinstitutet,
hvilka måste utflytta ur sina bostadslägenheter, att
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 179-
utgå så länge laboratoriet är anordnadt vid det
nuvarande veterinärinstitutet) ......................................
b) arfvoden åt personal samt åt tillfälliga biträden
och vikarier m. in........................................................
c) laboratoriets öfriga årsunderhåll:
1) beredning af tuberkulin, nyanskaff¬
ning och ombyte af djur o. d. ... kronor 2,400
2) instrument, förbrukningsartiklar,
reagentier, emballage, böcker, tid¬
skrifter, skrifmaterial, telefon in. in. „ 2,020
3) belysning, bränsle, gas för labo¬
ratoriet, vatten in. m.................. „ 800
4) fraktkostnad för insända prof,
misstänkta för tuberkulos o. d.... „ 500
ii
600
12,780
5,720
Summa kronor 19,100.
Beviljas sistnämnda belopp, kronor 19,100, kunna, enligt hvad
direktionen påpekar, följande anslag inbesparas, nämligen:
dels kostnaden för beredning af tuberkulin, för år 1909
beräknad till...................................................................... kronor 3,500
dels det genom nådiga brefvet den 27 maj 1904 till
direktionens för veterinärinstitutet förfogande ställda
årsanslag af 100 kronor till täckande af vissa kost¬
nader för de vid institutet verkställda undersök¬
ningar angående vissa för smittosamma husdjurs¬
sjukdomar misstänkta djurdelar ................................ ,, 100
Summa kronor 3,600.
Utaf de af direktionen gjorda beräkningarna framgår alltså, att
kostnaderna för inrättandet af en veterinär-bakteriologisk anstalt skulle,
under förutsättning af att de för t-uberkulinberedningen vid veterinär-
institutet anskaffade inventarierna — såsom direktionen antar såsom
själffallet — till anstalten öfverlämnas, uppgå till:
A. För anstaltens första uppsättning ................................ kronor 9,000
B. För anstaltens underhåll .................................................. ,, 19,100.
Kostnaderna för laboratoriets inrymmande i paviljongen för pato¬
logisk anatomi och bakteriologi vid det nya veterinärinstitutet samt för
uppförande af ett stall för försöksdjur har — i öfverensstämmelse med
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
23
de af arkitekten Ludvig Petersson gjorda beräkningarna — af direk¬
tionen beräknats till kronor 30,000.
Slutligen har direktionen såsom sin åsikt framhållit, att anstalten
borde träda i verksamhet med 1909 års ingång. För att så skulle
kunna ske, måste anstaltens laboratorium redan under sista kvartalet af
år 1908 inredas, hvarför det till dess första uppsättning erforderliga
anslaget, beräknadt i rundt tal till 9,000 kronor, borde få under år 1908
disponeras. Af samma skäl borde äfven af de för laboratoriets års-
underhåll beräknade kostnaderna följande belopp stå till förfogande den
1 oktober 1908 nämligen:
hy reser sättning åt drängar (V* af kronor 600) kronor 150
aflöning åt föreståndaren (V4 „ ,, 6,000) „ 1,500
„ „ vaktmästaren (V4 ,, ,, 1,500) ,, 3 7 5
eller summa 2,025 kronor. Tillsammans således i ett för allt 11,025
kronor.
Med stöd af hvad direktionen sålunda föreslagit, har direktio¬
nen i underdånighet tillstyrkt,N ej mindre
att vid veterinärinstitutet måtte under de förutsättningar direktionen
angifvit inrättas eu veterinär-bakteriologisk anstalt; än äfven
att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om anslag
till denna anstalt
dels för eu gång till anstaltens uppsättning kronor 9,000.
dels att årligen utgå från och med år 1909,
för den föreslagna lönestatens tillämpning ... „ 12,780.
till hyresersättningar .......................................... ,, 600.
till laboratoriets öfriga underhåll .................. „ 5,720.
samt
att, under förutsättning af bifall till sålunda gjorda framställningar,
under år 1908 måtte få disponeras de till anstaltens första uppsättning
erforderliga medel, 9,000 kronor, äfvensom det för anställandet af eu
del utaf personalen från och med den 1 oktober 1908 erforderliga be¬
loppet, 2,025 kronor, eller tillsammans 11,025 kronor.
Därest hvad direktionen föreslagit skulle vinna Kungl. Maj:ts
bifall, har direktionen jämväl hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t utverka
bemyndigande för direktionen att i paviljongen för patologisk anatomi
och bakteriologi vid det nya veterinärinstitutet anordna eu veterinär-
bakteriologisk anstalt, under villkor dock att de härför erforderliga
kostnaderna icke öfverstege den härför beräknade summan af 30,000
kronor.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
Medicinalstyrelsen har i infordradt utlåtande den 15 januari 1908
anfört, hurusom styrelsen redan i underdånig skrifvelse den 18
januari 1897, hvilken föranledde tillsättandet af den i det föregående
omordade kommittén, varit i tillfälle att för Kungl. Maj:t framhålla det
trängande behofvet för styrelsen, såsom utöfvande högsta tillsynen öfver
den allmänna hälsovården bland såväl människor som djur, att hafva
till sitt förfogande en statsanstalt, där, bland annat, såväl diagnostiskt
bakteriologiska undersökningar kunde verkställas som ock terapeutiskt
bakteriologiska medel och vacciner tillverkas. I nyssberörda skrifvelse
hade medicinalstyrelsen jämväl framhållit nödvändigheten af, att de ifråga¬
varande bakteriologiska arbetena och fabrikationerna finge försiggå vid
en särskild statsinstitution och icke anförtros åt de medicinska eller
veterinära läroverken.
Sedan dess hade ej heller några skäl blifvit förebragta, som
gifvit medicinalstyrelsen anledning att härutinnan biträda en annan
mening. Däremot hade genom Kungl. Maj:ts med Riksdagen år 1907
fattade beslut, att de för styrelsen erforderliga medicinskt bakteriolo¬
giska och rättskemiska undersökningarna skulle verkställas vid en stats-
medicinsk anstalt, som icke hade något gemensamt med den medicinska
undervisningen, enligt medicinalstyrelsens förmenande, ytterligare stöd
vunnits för styrelsens omförmälda åsikt.
Konsekvensen syntes alltså fordra, att äfven det veterinär-bakterio¬
logiska laboratoriet, som borde hafva en alldeles analog ställning med
nyssberörda medicinskt bakteriologiska afdelning, icke bundes vid det
veterinära läroverket utan anordnades såsom en själfständig afdelning
af den statsmedicinska anstalten.
En sådan lösning vore ock, enligt medicinalstyrelsens mening, helt
säkert för staten och dess allmänna hälsovård den bästa.
Skulle emellertid Eders Kungl. Maj:t finna, att det veterinär-bak¬
teriologiska laboratoriet borde i olikhet med det medicinskt bakterio¬
logiska laboratoriet anordnas i samband med en läroanstalt, alltså i
detta fall med veterinärinstitutet, ansåge sig medicinalstyrelsen med
bestämdhet böra framhålla, att laboratoriet, om det skulle fylla det
ändamål, styrelsen med detsamma afsett, måste, med den modifikation
beträffande ekonomiska frågor, som af direktionen för veterinär institutet
angifvits, i likhet med de redan beslutade afdelningarna af den stats¬
medicinska anstalten sortera direkt under den myndighet, som hade
veterinäradministrationen om hand; hvarjämte styrelsen äfven hade den
bestämda uppfattningen, att laboratoriets tjänstemän, såväl förestånda¬
25
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
ren som assistenten, borde vara befriade från undervisning vid institutet
i annan mån, än af direktionen för institutet föreslagits.
Medicinalstyrelsen vore nämligen öfvertygad om, att arbetet med
laboratoriegöromålen komme att helt upptaga dessa tjänstemäns tid och
att därför eu kombinering af tjänstgöringen vid laboratoriet med under¬
visningen i bakteriologi vid veterinärinstitutet skulle göra, att hvarken
laboratoriegöromålen eller undervisningen blefve skötta som de borde.
Vidkommande de af direktionen för veterinärinstitutet gjorda
beräkningarna af kostnaderna för anordnande af merberörda laboratorium
har medicinalstyrelsen i hufvudsak icke haft något att däremot erinra.
Medicinalstyrelsen har endast ansett sig böra fästa Eders Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet därpå, att direktionen i dessa beräkningar förut¬
satt, att de för tuberkulinberedningen vid veterinärinstitutet anskaffade
inventarierna — af institutets lärarkollegium beräknade till ett värde
af 2,000 kronor — finge till laboratoriet öfverlämnas. Emellertid in-
ginge värdet af dessa inventarier redan i den summa af »6,000 kronor
för redan befintlig material», som beräknats kunna afdragas från kostna¬
derna för första uppsättningen af den statsmedicinska anstaltens redan
beslutade två laboratorier. _ , .
På grund häraf och då kostnaderna för den medicinskt bakterio¬
logiska anstalten redan förut syntes medicinalstyrelsen mycket knappt
tilltagna, kunde, om de för tuberkulinberedningen anskaffade och an¬
vända inventarierna öfverfördes till det veterinär-bakteriologiska labora¬
toriet, motsvarande förhöjning i anslaget för den statsmedicinska anstal¬
tens inventarieuppsättning möjligen framdeles behöfva göras.
Byggnadskostnaderna för den veterinär-bakteriologiska anstaltens
anordnande vid det nya veterinärinstitutet hade af direktronen, med stöd
af en utaf arkitekten L. Peterson afgifveu, handlingarna bilagd prome¬
moria, beräknats till 30,000 kronor, däraf 9,000 kronor för utvidgande
af en redan projekterad stallbyggnad för försöksdjur.
Öfriga byggnadskostnader eller 21,000 kronor skulle, enligt åt
medicinalstyrelsen från arkitekten Peterson infordrad uppgift, förorsakas
af dels inredandet på vinden i paviljongen för bakteriologi och patologisk
anatomi af tvenne vaktmästarbostäder, hvardera om 2 rum och kök,
samt ett rum för kläder jämte ett förrådsrum, dels iörändring af eu
mindre trappa till hufvudtrappa samt uppsättning af en del nya väggai
jämte fast inredning, såsom vatten- och afloppsledningar, elektriska
belysningsledningar med mera.
Hvad dessa kostnader anginge, syntes det medicinalstyrelsen, dels
att inredningen af de ifrågavarande rummen på vinden, särskildt för-
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 111 Käft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
rådsrummet och rummet för kläder, borde kunna anordnas för en
mindre kostnad än den beräknade, dels ock att den till cirka 5,000
kronor upptagna kostnaden för trappförändring med mera borde kunna
nedbringas, enär det Amterinär-bakteriologiska laboratoriet icke fordrade
afsevärda förändringar i de nu föreslagna anordningarna inom den
patologiskt anatomiska och bakteriologiska paviljongen vid det nya
veterinärinstitutet vare sig med afseende på lokalerna eller beträffande
den fasta inredningen, hvilken senare, såvidt medicinalstyrelsen hade
sig bekant, inginge i byggnadskostnaden för ifrågavarande paviljong.
Behofvet af eu veterinär-bakteriologisk anstalt har länge och
kännbart gjort sig gällande. Redan den kommitté, hvars betänkande *
låg till grund för den af nästlidna års Riksdag beslutade statsmedicinska
anstalten, betecknade de veterinär-bakteriologiska undersökningar, Indika
ingingo i den af kommittén föreslagna anstaltens arbetsprogram, såsom
ett af hufvudföremålen för denna anstalts verksamhet. Då samtliga de
myndigheter, som yttrat sig öfver förenämnda kommittébetänkande,
enade sig om att åt dessa undersökningar bereda en mera sjelfständig
ställning inom anstalten, än kommittémajoriteten ansett sig för tillfället
böra sätta i fråga, var det undersökningarnas af alla insedda och erkända
betydelse, som fällde utslaget. Och då fjolårets Riksdag ur det fram¬
lagda förslaget till eu statsmedicinsk anstalt uteslöt det af Kungl. Maj:t
föreslagna veterinär-bakteriologiska laboratoriet, torde orsaken därtill
legat icke i att detta laboratorium ansågs mindre behöfligt än anstaltens
öfriga afdelningar utan närmast i en lätt förklarlig önskan att draga
fördel af detsamma äfven för undervisningen vid veterinärinstitutet, i
hvars rymligt tilltagna nya lokaler plats syntes utan svårighet kunna
beredas laboratoriet.
Att man sålunda på alla håll erkänner det berättigade i krafvet
på upprättandet af en veterinär-bakteriologisk anstalt, är lätt förklarligt.
Både från afvels- och brukssynpunkt representera numera våra besätt¬
ningar af olika husdjursslag ett värde, som genom de kostnader, hvilka
årligen såväl af stat och hushållningssällskap som af enskilda jordbru¬
kare nedläggas på deras ytterligare förbättrande, är stadt i stark och
oafbruten tillväxt. Då samtidigt erfarenheten lägger i dagen, hurusom
den nutida vetenskapliga forskningen i allt högre grad sätter den
praktiske djuruppfödaren i stånd att genom enkla men därför icke
mindre effektiva hjälpmedel skydda sina värdefulla afvels- och bruks-
djur för de många mer eller mindre förhärjande sjukdomar, inför hvilka
han förut i regel stått hjälplös, är det uppenbart, att så väl den
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
27
administrativa myndighet, hvilken liar den veterinära hälso- och sjuk¬
vården sig anförtrodd, som det praktiska jordbrukets kikare lifligt skola
önska att inom eget land äga tillgång till dessa hjälpmedel.
Om fullständig enighet råder i fråga om behöfligketen af en
veterinär-bakteriologisk anstalt, hafva däremot åsikterna — såsom fram¬
går af hvad jag i det föregående anfört — visat sig delade, då det
gällt att afgöra, huru denna anstalt på lämpligaste sätt bör anordnas.
Medan alla till en början funno det naturligt, att den ingick såsom en
afdelning i den statsmedicinska anstalten, hvarigenom ett alltid önsk¬
värd! samarbete med denna anstalts medicinsk-bakteriologiska afdelning
till fördel för båda afdelningarna lättare skulle kunna åvägabringas,
väcktes sedermera, efter att beslut fattats om byggande af ett nytt
veterinärinstitut, tanken på att helt och hållet skilja den veterinär¬
bakteriologiska afdelningen från den statsmedicinska anstalten; och
sedan denna tanke funnit uttryck i 1907 års Riksdags beslut i frågan,
bryta sig meningarna nu mellan å ena sidan dem, som anse att en
veterinär-bakteriologisk anstalt endast under förutsättning, att dess
tjänstemän odeladt få ägna sig åt dess många viktiga uppgifter, kan
till fullo motsvara det med densamma afsedda ändamålet, och å andra
sidan dem, som förfäkta den meningen, att äfven veterinärundervisningen
bör sättas i tillfälle att i största möjliga omfattning draga fördel af
anstalten.
Såsom föremål för ifrågavarande anstalts verksamhet synes mig
— vid sidan af den vid densamma bedrifna vetenskapliga forskningen,
på hvilken stora kraf gifvetvis måste ställas — särskild! förtjäna fram¬
hållas följande viktiga praktiska uppgifter, nämligen att genom tillför¬
litliga och, där så påfordras, snabbt utförda bakteriologiska undersökningar
sätta landets veterinära administration i tillfälle att verksamt bekämpa
smittosamma husdjurssjukdomar, i främsta rummet de häftigt uppträ¬
dande, mera farsotartade men äfven de mera sporadiskt förekommande,
b vilka, senare stundom kunna vara nära nog lika förlustbringande som
de förra, att genom väl planlagda och omsorgsfullt utförda försök ej
endast vid anstalten utan framförallt ute hos praktiska jordbrukare söka
vinna insikt om, hur kampen mot dessa olika sjukdomar med största
utsikt till framgång skall föras, samt att med ledning af bland annat
de vid dessa försök vunna resultaten såväl bereda tillgång till de olika
hjälpmedel — sera, vacciner m. in. — hvilka befunnits verksamma,
som ock sprida kunskap om de åtgärder af skilda slag, som vid olika
sjukdomars uppträdande visat sig böra vidtagas för deras undertryckande.
Till dessa anstaltens hufvuduppgifter skulle jag ytterligare vilja lägga,
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
att dess bistånd mången gång kan behöfva anlitas af en enskild djur-
ägare för t. ex. utrönandet af en elakartad kastnings natur och medlen
för dess bekämpande, om orsaken till svårartadt återfall af tuberkulos
inom en tuberkelfri ladugård o. s. v., undersökningar, hvilka mången
gång kunna vara af lika stor betydelse för det allmänna som för den
enskilde, hos hvilken de företagas.
För att anstalten skall kunna på ett för landets husdjursskötsel
tillfredsställande sätt fylla dessa viktiga uppgifter, synes det mig sär¬
skild! önskvärd!, att dess tjänstemän stå i liflig beröring med landets
praktiska jordbrukare. På samma gång som de förra därigenom blifva
satta i tillfälle att bättre lämpa sina råd och anvisningar efter de för¬
hållanden, som råda ute i det praktiska lifvet, kan man med visshet
förutse, att anstaltens verksamhet härigenom lättare skall kunna vinna
förtroende bland dem, som den närmast afser att gagna. Om anstalten
samtidigt kan blifva till nytta för undervisningen vid veterinärinstitutet,
måste detta gifvetvis vara eu ytterligare fördel, som är väl värd att
tillvarataga men som dock, enligt min mening, icke bör eller får köpas
på bekostnad af någon af anstaltens hufvuduppgifter. Då dess för¬
läggande till veterinärinstitutet afsevärdt bör kunna underlätta ernåendet
af denna sistnämnda fördel, anser jag mig kunna biträda de i detta
afseende framkomna förslagen.
Beträffande den utsträckning, hvari anstalten bör användas för
undervisningsändamål, finner jag hvad veterinärinstitutets lärarkollegium
härutinnan föreslagit vara alltför vidtgående. Redan befattningen såsom
föreståndare för anstalten ställer så stora anspråk på dess innehafvares
tid och krafter, att man, om till denna befattning skulle läggas ytter¬
ligare ett uppdrag så maktpåliggande som undervisningsskyldigheten i
det viktiga ämnet bakteriologi, med skäl kan befara, att det ena af dessa
åligganden komme att på bekostnad af det andra mer eller mindre
åsidosättas, något som gifvetvis icke sammanfaller med vare sig anstaltens
eller institutets berättigade intressen. Om såsom lärarkollegiet föreslagit,
denna undervisningsskyldighet utsträcktes äfven till assistenten, komme
anstalten icke att äga någon tjänsteman, som odeladt kunde ägna sig
åt dess många viktiga uppgifter, något som, enligt min öfvertygelse,
skulle menligt inverka på anstaltens egentliga verksamhet och medföra,
att det med anstaltens upprättande afsedda ändamålet väsentligen kunde
förfelas. I likhet med direktionen för veterinärinstitutet finner jag
det påtagligt, att tjänstemännens tid skulle komma att tagas vida
mera i anspråk för undervisningen, än hvad lärarkollegiet ställt i ut¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
29
sikt. I ännu högre grad torde detta blifva fallet, i den mån nya
resultat af bakteriologisk forskning — kanske icke minst genom upp¬
rättandet af här ifrågavarande anstalt — ställa ytterligare kraf på
veterinärens kunskaper i detta mångsidiga och allt mera omfattande ämne.
Direktionen för veterinärinstitutet samt medicinalstyrelsen hysa
i fråga om tjänstemännens undervisningsskyldighet en uppfattning,
motsatt lärarkollegiets. På grund af de af direktionen anförda olägen¬
heter, som skulle uppstå såväl för anstalten som institutet, om det
blefve anstaltens tjänstemän ålagdt att tjänstgöra såsom lärare, kar
direktionen såsom ' sin bestämda mening uttalat, att undervisningen
vid institutet icke i större omfattning bör draga fördel af anstalten,
än att det material, som kan vara till nytta för undervisningen,
öfverlämnas till vederbörande professor’ samt att anstaltens föreståndare
ålägges att genom fria föredrag och demonstrationer lämna de äldre
veterinäreleverna och deltagarna i till institutet förlagda särskilda utbild-
ningskurser en öfverblick af gången och arten af de å laboratoriet verk¬
ställda undersökningarna och serunrbehandlmgens teknik.
Oaktadt goda skäl synas mig föreligga för denna direktionens
åsikt, anser jag dock, att det ej bör vara förenadt med någon större
risk att gå den medelväg, som institutets rektor, professoren Venner-
holm i sin reservation till lärarkollegiets betänkande förordat, nämligen
att uppdraga undervisningen i bakteriologi vid institutet åt eu under
anstaltens chef tjänstgörande laborator. Äfven om jag ställer mig i
viss mån tveksam rörande lämpligheten af att på detta sätt öfverlämna
undervisningen i detta med hvarje ar allt mera betydelsefulla ämne åt
en tjänsteman vid anstalten, som, äfven under förutsättning att han
erhåller en mera fäst anställning än i reservationen blifvit föreslaget,
kan komma att betrakta denna sin plats såsom en öfvergångsbefattning,
anser jag det dock vara eu så stor fördel för institutet, att anstalten
på detta sätt fastare knytes vid detsamma, att jag finner mig böra
tillstyrka detta förslag. Något hämmande inflytande på anstalten verk¬
samhet anser jag i hvarje fall en sådan anordning icke behöfva med¬
föra. Skulle det visa sig, att laboratorns undervisningsskyldighet
komme att så mycket inkräkta på hans tid, att arbetet vid anstalten
därpå blefve mera kännbart lidande, står ju alltid den utvägen öppen
att bereda föreståndaren tillgång till ytterligare biträde. Ifrågavarande
förslag synes mig äfven, jämfördt med lärarkollegiets, äga det före¬
träde, att den teoretiska och praktiska undervisningen enligt detsamma
komme att meddelas af samma lärare, hvilket, då det gäller ett ämne,
där de praktiska öfningarna så nära måste följa gången af den teo¬
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
retiska undervisningen, som fallet är med bakteriologien, synes mig
vara af ej ringa betydelse. Såsom en ytterligare fördel hos detta förslag
i jämförelse med direktionens anser jag mig ock böra särskilt framhålla,
att laboratorns undervisningsskyldighet gör en fördelning af laboratorie-
lokalerna mellan anstalten och institutet obehöflig, eu fördelning, som,
förutom det att den möjligen komme att medföra andra olägenheter —
såsom framgår af direktionens utlåtande — komme att föranleda afse-
värda kostnader.
Undervisningen i bakteriologi åligger för närvarande professorn i
histologi, patologisk anatomi och bakteriologi. Då det emellertid visat
sig vara alltför maktpåliggande för eu lärare att meddela undervisning
i dessa tre omfattande ämnen, har det — såsom framgår af såväl lärar¬
kollegiets som direktionens utlåtanden i ärendet — ansetts, att vissa
förändringar i denna undervisningsskyldighet förr eller senare måste
äga rum. Att åt anstaltens laborator uppdraga att undervisa i bakterio¬
logi torde sålunda äfven från nämnda synpunkt sedt kunna betraktas
såsom en gifven fördel.
Den omständigheten, att anstalten på af mig här angifvet sätt
ställes i undervisningens tjänst, behöfver gifvetvis icke och bör ej heller
utöfva inflytande på den ställning, den i administrativt hänseende
ursprungligen ansetts böra intaga såsom utgörande en afdelning af den
statsmedicinska anstalten. Någon annan förändring härutinnan än den,
direktionen på grund af anstaltens förläggande inom veterinärinstitutet
föreslagit beträffande anstaltens ekonomi, synes så mycket mindre påkallad,
som något yrkande i dylik riktning icke från något håll framkommit.
Hvad angår tillsättandet af den veterinär-bakteriologiska anstaltens
personal, torde föreståndaren böra förordnas af Eders Kungl. Maj:t, hvar¬
emot öfrig personal synes böra antagas, laboratorn af medicinalstyrelsen
på förslag af föreståndaren och efter direktionens för veterinärinstitutets
hörande, samt vaktmästaren och tillfälliga biträden af föreståndaren.
Åt direktionen för veterinärinstitutet, i hvilken föredraganden i
veterinärärenden inom medicinalstyrelsen är själfskrifven ledamot, torde
af lätt insedda skäl böra uppdragas att bestämma omfattningen af labo¬
ratorns undervisningsskyldighet.
I öfrigt torde så vidt möjligt samma bestämmelser böra gälla an¬
gående den veterinär-bakteriologiska anstalten som angående den stats¬
medicinska.
I likhet med såväl direktionen som lärarkollegiet synes det mig
synnerligen önskvärd!, att här ifrågavarande anstalt, hvilken otvifvel-
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
81
aktigt kommer att blifva landets husdj ursskötsel till afsevärd nytta,
snarast möjligt börjar sin verksamhet. Under sådana förhållanden är
lärarkollegiets förslag att redan från och med nästa år bereda anstalten
en tillfällig bostad inom det nuvarande veterinärinstitutet synnerligen
välbetänkt. Såväl kollegiets härför uppgjorda af direktionen biträdda plan
som dess likaledes af direktionen gillade beräkning af kostnaderna för
lokalens inredning, anstaltens första uppsättning af inventarier m. m. å
sammanlagdt i rundt tal 9,000 kronor synas mig väl grundade och jag-
finner icke anledning att i dem vidtaga några förändringar.
I sammanhang härmed har direktionen hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t måtte utverka, att redan under innevarande år måtte få disponeras icke
endast ofvannämnda till anstaltens första uppsättning in. m. erforderliga
medel utan äfven hvad som kräfves till såväl hyresersättning från och
med 1 oktober 1908 åt de tre drängar, hvilka måste lämna sina bo¬
städer i nuvarande institutet, som ock för anställande af föreståndare
och vaktmästare från samma tid, sammanlagdt 2,025 kronor. Att först¬
nämnda belopp, 9,000 kronor, göres tillgängligt redan under innevarande
år, torde vara ett nödvändigt villkor för att anstalten skall kunna börja
sin verksamhet med ingången af år 1909. Hvad åter beträffar det
andra beloppet, torde icke större del däraf än den till liyresersättningen
erforderliga, eller 150 kronor, behöfva under innevarande år finnas
disponibel. De inredningsarbeten in. m., som under året komma att
utföras i gamla veterinärinstitutet, synas mig utan svårighet kunna före¬
tagas redan innan föreståndare och vaktmästare tillträdt sina respektive
befattningar.
Det belopp, som för innevarande år bör begäras, torde sålunda
kunna minskas från af direktionen föreslagna 11,025 kronor till 9,150
kronor.
Innan jag öfvergå!' till en närmare granskning af det för anstalten
erforderliga år sanslaget, torde jag böra nämna, att jag har för afsikt
föreslå, att detsamma tillsvidare uppföres å extra stat.
Det låter nämligen lätt tänka sig, att man, då anstalten, som nu
endast provisoriskt anordnas i det gamla veterinärinstitutet, inom. eu
begränsad tid öfverflyttas till det nya institutets rymligare, mera tids¬
enliga lokaler, angående densamma och dess verksamhet vunnit en er¬
farenhet, som kan göra vissa förändringar i dess organisation önsk¬
värda. Och då dessa lättare torde kunna genomföras, om anslaget till
anstalten utgår å extra stat, synes mig försiktigheten bjuda, att så sker.
Därtill kommer att, om en omorganisation af medicinalstyrelsen under de
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
närmaste åren kommer att äga rum, däraf skulle kunna påkallas mer eller
mindre genomgripande förändringar i anstaltens organisation.
I fråga om den fasta personalen och dess aflöningsförmåner torde jag
först och främst böra erinra, att i årets statsverksproposition för hvardera af
föreståndarna å den statsmedicinska anstaltens afdelningar föreslagits
en sammanlagd aflöning af 8,100 kronor, däraf lön 5,000 kronor, tjänst-
göringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor. Förestån¬
dare skulle dessutom blifva berättigad till ett ålderstillägg efter fem år å
600 kronor. För assistenten å rättskemiska laboratoriet har föreslagits
ett arfvode af 3,000 kronor och för den andra assistent, som skulle finnas
anställd vid anstalten, ett arfvode af 2,000 kronor jämte fri bostad. Hvad
angår föreståndaren för den veterinär-bakteriologiska anstalten, torde han
böra så vidt möjligt likställas med föreståndarna å den statsmedicinska
anstaltens afdelningar och således tillerkännas ett begynnelsearfvode af
8,100 kronor. Dessutom synes honom efter fem års val vitsordad tjänst¬
göring böra beredas en arfvodesförhöjning af 600 kronor. Då emellertid
anslaget till nu ifrågavarande anstalt, som nämndt, är afsedt att uppföras
å extra stat samt således de för beredande af nämnda arfvodesförhöj¬
ning erforderliga medel i sinom tid måste af Riksdagen särskildt beviljas,
torde nu endast ett principuttalande i frågan från min sida erfordras.
Hvad angår laboratorn, synes det mig med hänsyn särskildt till den
undervisningsskyldighet, som skulle åligga honom, vara af synnerlig
vikt, att ombyte af innehafvare utaf nämnda befattning ej allt för ofta
äger rum. Då därtill kommer, att det ämne, hvari han skulle under¬
visa, redan nu intager en synnerligen viktig plats bland de veterinär¬
medicinska läroämnena och säkerligen i framtiden kommer att vinna
ännu mer ökad betydelse, anser jag laboratorn böra närmast jämföras
med lektorerna vid veterinärinstitutet och i aflöningshänseende jämn¬
ställas med dessa. Enligt senaste aflöningsstat åtnjuta nämnda lektorer
en begynnelseafiöning af 4,000 kronor, däraf 2,600 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspennmgar. Dessutom äro de efter respek¬
tive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring berättigade till ålderstillägg, hvart
och ett å 500 kronor, däraf 350 kronor tillföras lönen och 150 kronor
tjänstgöringspenningarna. I anslutning härtill anser jag begynnelse-
arfvodet för laboratorn böra bestämmas till 4,000 kronor, på samma
gång jag finner mig böra redan nu principiellt uttala, att jag anser
honom böra, i den mån han uppfyller förutsättningarna därför, beredas
arfvodesförbättringar motsvarande lektorernas ålderstillägg.
Statsutskottets Utlåtande N:o 179. S3
Beträffande arfvodena åt föreståndaren och laboratorn torde böra
bestämmas, att vissa belopp af desamma, i fråga om föreståndaren 2,500
kionor och i fråga om laboratorn 1,400 kronor, skola anses såsom tjänst-
gönngspenningar.
, Hvad angår vaktmästaren, torde det af direktionen föreslagna
arfvodet, 1,500 kronor, vara väl afpassadt.
Föi den händelse fri bostad kan beredas föreståndaren och
laboratorn, böra dessa uppenbarligen därför vidkännas afdrag å arfvodet
med 500 kronor, b ör fri bostad jämte bränsle böra från vaktmästarens
arfvode afdragas 250 kronor.
åtnjutande af de föreslagna arfvodena torde, då anslaget skall
uppföras å . extra stat, icke i allmänhet erfordras uppställandet af sär¬
skilda aflöningsvillkor. Dock anser jag det, med hänsyn till vikten af
att anstaltens föreståndare och laboratorn ägna all sin arbetskraft åt
denna, böra stadgas förbud för dem att innehafva annan tjänst och att idka
enskild praktik. Dessutom torde i fråga om nämnda befattningshafvande
lämpligen böra ordnas med aflöningsförhållandena vid sjukdom o. s. v.
Direktionen har i sitt kostnadsförslag särskild! upptagit ett kvinn¬
ligt biträde med ett arfvode af 780 kronor eller samma belopp, som
nu utgår till motsvarande vid tuberkulinberedningen använda biträde.
Mot ett fortsatt anställande af ett dylikt biträde har jag icke något
att eiima liksom ej heller mot storleken af det till henne föreslagna
aifvodet, men finner dock olämpligt att i staten särskild! upptaga ifråga¬
varande befattning. Riktigare synes mig vara att inberäkna det till
hennes aflöning afsedda beloppet i det af direktionen föreslagna anslaget
för tillfälliga biträden, vikarier in. in., hvilket i så fall skulle höjas från
1,500 kronor till i rundt tal 2,300 kronor.
Beträffande detta sistnämnda anslag, finner jag detsamma under
alla föi hallanden och särskild! på grund af att laboratorn ålägges under-
v isningsskyldighet vara af behofvet påkalladt, men kan däremot icke,
då anslaget utgår på extra stat, tillstyrka, att detsamma uppföres såsom
reservationsanslag.
. Mot öfl'iga i direktionens förslag upptagna poster har jag icke
funnit anledning till annan anmärkning än att jag för utjämnande af
anslagets slutsumma ansett mig böra föreslå eu oväsentlig minskning
med 20 kronor i anslaget till instrument, förbrukningsartiklar, reagen¬
tier in. in. °
Det för uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1909 erfor¬
derliga anslaget skulle sålunda komma att uppgå till 22,200 kronor,
hvilken summa, oaktadt i densamma ingar kostnaden för undervisningen
Bih till Rilcsd, Prof. 190S. 4 Sami. 1 Afd. 111 Höft. 5
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
34
i bakteriologi vid veterinärinstitutet, icke öfverstiger halfva kostnaden
för den statsmedicinska anstalten med dess två själfständiga afdelningar.
Ifrågasättas kunde visserligen, huruvida icke institutet, på grund af
laboratorns undervisningsskyldighet och laboratoriets användande för
undervisningsändamål, borde bidraga till laboratorns aflöning samt till
omkostnaderna för laboratoriets årsunderhåll, anskaffande af undervis-
ningsmateriell m. m. Då emellertid en sådan uppdelning åt omkost¬
naderna, hvilken bland annat skulle föranleda förändring i veterinär¬
institutets under nästlidna år af Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställda
stat, icke synes mig åtminstone för närvarande vara af större bety¬
delse, finner jag icke anledning att nu framställa något yrkande härom.
Vid beviljandet af ofvannämnda belopp, 22,200 kronor, inbesparas,
såsom redan af direktionen blifvit i det föregående framhållet, samman-
lagdt 3,600 kronor, hvilka nu utgå dels från det årligen på extra stat
uppförda anslaget till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen och dels från förslagsanslaget till förekommande och
hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren.
På grund af hvad jag' sålunda anfört, tillåter jag mig framlägga
följande förslag till
Stat för år 1909 för den veterinär-bakteriologiska anstalten.
Arfvode till föreståndaren ................................................ kronor
„ ,, laboratorn ................................................ r>
Till tillfälliga biträden, vikariatsersättning m. in....... ,,
Arfvode till en vaktmästare ....................................._........ »
Till hyresersättning åt tre drängar vid veterinär-
institutet................................................................. 77
Till beredning af tuberkulin och serum, nyanskaffning
och ombyte af djur in. m........................v.............. »
„ instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, em¬
ballage, böcker och tidskrifter, skrifmaterial,
telefon in. in................................................................ 71
,, belysning, bränsle, gas, vatten in. in.................. ,,
„ fraktkostnad för insända prof, misstänkta för tu¬
berkulos in. in............................................................. 77
8,100: —
4,000: —
2,300: —
1,500: —
600: —
2,400: —
2,000: —
800: —
500: —
Summa kronor 22,200: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
35
Anm. 1. Af det i staten för föreståndaren upptagna arfvode
skola 2,500 kronor och af arfvodet åt laboratorn 1,400 kronor anses
såsom tj änstgöringspenningar.
Anm. 2. Därest föreståndaren eller laboratorn åtnjuter fri bostad
eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall afdrag göras
a arfvodet för de förstnämnda med 500 kronor och för vaktmästaren
med 250 kronor för år räknadt.
Amu. 3. För åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna
för föreståndare och laborator skola gälla följande villkor och bestäm¬
melser, nämligen
att sådan tj änstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträck¬
tare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
honom i behörig ordning ålagd;
att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag regi-
streradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad
angår föreståndare, Kungl. Maj:t och, hvad angår laborator, medicinal¬
styrelsen uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifråga¬
varande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hi liderligt
på tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att föreståndare och laborator vid anstalten icke äga att utan
medicinalstyrelsens medgifvande utöfva enskild praktik;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befatt¬
nings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller där¬
med jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela den del af arfvodet, som icke anses såsom tj änstgörings¬
penningar, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller
revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befatt¬
ningen, kan förpliktas att, utöfver tj änstgöringspenningar, afstå så mycket
åt återstående arfvodet, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
Utskottets
yttrande.
att arfvode ej må utgå för tid, hvarunder befattningsinnehafvare
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning er¬
hållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;
att, därest befattningsinnehafvare varder afstängd från tjänst¬
göring eller i häkte tagen, den del af hans arfvode, som icke pröfvas
böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden inne¬
hållas, såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något dåra!’; samt
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledi¬
gande eller dödsfall den del af arfvodet, som icke betraktas såsom tjänst-
göringspenningar, utgår till månadens slut.
Den af direktionen för veterinärinstitutet beräknade kostnaden för
bär ifrågavarande anstalts inrymmande inom det nya veterinärinstitutet,
sammanlagdt 30,000 kronor, synes mig väsentligt kunna nedbringas, då
den uppdelning af laboratorielokalerna mellan anstalten och veterinär-
institutet, som direktionen ifrågasatt, i och med det att anstaltens labo¬
rator öfvertager undervisningsskyldigheten i bakteriologi, icke vidare
kan anses erforderlig. Under nämnda förutsättning komma dessa bygg-
nadskostnader att inskränkas till uppförandet af stall för försöksdjur,
för hvilket kostnaderna beräknats till 9,000 kronor, samt inredande på
vinden i paviljongen för bakteriologi och patologisk anatomi af bostad
med två rum och kök åt anstaltens vaktmästare. Då denna inredning skall
företagas i eu ännu icke uppförd byggnad, torde den ej kräfva större
kostnad än 1,500 kronor per eldstad eller 4,500 kronor. Hela här ifråga¬
varande ny byggnadskostnad skulle sålunda komma att uppgå till sam¬
manlagdt endast 13,500 kronor. Beloppet synes mig lämpligen — lik¬
som kostnaderna för uppförande af veterinärinstitutets samtliga nya
byggnader — kunna af Eders Kung!. Maj:t i mån åt behof såsom för¬
skott anvisas till utgående från statskontoret mot godtgörelse framdeles
af medel, som inflyta genom försäljning af veterinärinstitutets nuvarande
område, hvilka medel därtill böra lämna tillgång.»
På de af departementschefen anförda skäl anser sig utskottet
böra tillstj-rka inrättandet af eu veterinär-bakteriologisk anstalt i huf¬
vudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen i statsråds¬
protokollet angifna grunder.
Beträffande den af Kung!. Maj:t föreslagna staten för den veterinär-
bakteriologiska anstalten bär utskottet ansett, att, då föreståndarens arf¬
vode är upptaget till 8,100 kronor, däraf 5,000 kronor skulle anses
utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor orts-
tillägg, eller samma löneförmåner, som af Kung!. Maj:t i den till inne¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 179-
87
varande Riksdag- aflåtna propositionen angående lönereglering för uni¬
versiteten och karolinska institutet föreslagits för professorerna vid sist¬
nämnda institut, men Riksdagen ur denna aflöning uteslutit ortstillågget,
jämväl föreståndarens arfvode bör minskas med motsvarande belopp
600 kronor.
Utskottet vill emellertid erinra därom, att innevarande Riksdag-
vid fastställande af ny aflöningsstat för riksförsäkringsanstalten bestämt,
att de tjänstemän och betjente vid anstalten tillkommande löner skulle
minskas med ett belopp, som motsvarade de afgifter, som ifrågavarande
befattningshafvare, därest de vore underkastade bestämmelserna i nya
pensionslagen, skulle vara skyldiga erlägga såsom bidrag till sin pensio¬
nering, detta belopp afrundadt, där sådant för vinnande af en jämn
summa erfordrades, till närmast högre fem ti- eller hundratal och hvad
beträffade förste vaktmästaren med eu aflöning af 1,500 kronor, till 30
kronor. Vid sådant förhållande och då, enligt det af utskottet i utlå¬
tandet denna dag tillstyrkta förslaget till stat för statsmedicinska an¬
stalten, föreståndarne och vaktmästarne vid denna anstalt äro skyldiga
vidkännas afdrag å sina löner för pensionsafgifter, samt utskottet anser,
att aflöningsbeloppen vid den veterinär-bakteriologiska och den stats¬
medicinska anstalten böra stå i så nära öfverensstämmelse med hvar¬
andra som möjligt, lära lönerna för föreståndaren och vaktmästaren
vid förstnämnda anstalt böra minskas med belopp beräknade enligt ofvan
angifna för riksförsäkringsanstalten fastställda grunder eller för före¬
ståndaren med 250 kronor och för vaktmästaren med 30 kronor.
Då utskottet vidare anser, att jämväl aflöningsvillkoren böra i största
möjliga utsträckning- vara likartade och tillämpas å samma befattnings¬
hafvare vid de olika anstalterna, har utskottet funnit lämpligt, att före¬
ståndaren och vaktmästaren, i stället för, såsom af Kungl. Maj:t före¬
slagits, föreståndaren och laboratorn, vid den veterinär-bakteriologiska
anstalten förklaras skyldiga underkasta sig de af utskottet bär nedan
föreslagna aflöningsvillkoren.
I öfrigt har utskottet lämnat den föreslagna staten utan erinran.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
1) besluta, att en veterinär-bakteriologisk anstalt
skall upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 9
april 1908 angifna grunder;
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
2) godkänna följande stat för anstalten för år
1909:
Arfvode till föreståndaren ................ kronor 7,250: —
n laboratorn ........................ „ 4,000: —
Till tillfälliga biträden, vikariats-
ersättning in, in......................... „ 2,300: —
Arfvode till en vaktmästare.............. ,, 1,470: —
Till hyresersättning åt tre drängar
vid veterinärinstitutet.................. „ 600: —
Till beredning af tuberkulin och se¬
rum, nyanskaffning och ombyte
af djur in. in............................... „ 2,400: —
,, instrument, förbrukningsartiklar,
reagentier, emballage, böcker och
tidskrifter, skrifinaterial, telefon
m- m................................................. „ 2,000: —
„ belysning, bränsle, gas, vatten
in- di.....................-........................ „ 800: —
„ fraktkostnad för insända prof,
misstänkta för tuberkulos in. in. 500: —
Summa kronor 21,320: —
Anm. 1. Al det i staten för föreståndaren upp¬
tagna arfvode skola 2,500 kronor, af arfvodet åt labo¬
ratorn 1,400 kronor och åt arfvodet åt vaktmästaren
600 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. Därest föreståndaren eller laboratorn
åtnjuter fri bostad eller vaktmästaren åtnjuter fri bo¬
stad jämte bränsle, skall afdrag göras å arfvodet, för
de förstnämnda med 500 kronor och för vaktmästaren
med 250 kronor för år räknadt.
Anm. 3. För åtnjutande af de föreslagna af-
löningsförmånerna för föreståndare och vaktmästare
skola gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen
att sådan tjänstinnehafvare skall vara under¬
kastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som kan varda honom i be¬
hörig ordning ålagd;
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
39
att med befattning af ifrågavarande slag icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, så framt ej, hvad angår föreståndare,
Kungl. Maj:t, och hvad angår vaktmästare, förestån¬
daren uppå därom gjord framställning och efter pröf¬
ning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt på tjänstgöringen vid an¬
stalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tillsvidare mottagas och bibehållas;
att föreståndare vid anstalten icke äger att utan
medicinalstyrelsens medgifvande utöfva enskild praktik;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningsinnehafvare verkligen tjänst¬
gjort eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet, men skola för den tid, han eljest varit från
tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit be¬
fattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befatt¬
ning förrätta, äger uppbära hela den del af arfvodet,
som icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda upp¬
drag eller i behörig ordning afstänges från tjänst¬
göring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att, utöfver tjänstgörings¬
penningar, afstå så mycket af återstående arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
att arfvode ej må utgå för tid, hvarunder be¬
fattningsinnehafvare afhållit sig från tjänstgöring utan
,att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
att, därest befattningsinnehafVare varder afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
arfvode, som icke pröfvas böra användas till befatt¬
ningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något
däraf; samt
att vid afgång från tjänsten till följd af afskeds¬
tagande, entledigande eller dödsfall den del af arfvodet,
som icke betraktas såsom tjänstgöringspenningar, utgår
till månadens slut;
3) för ifrågavarande ändamål å extra stat för år
1909 under nionde hufvudtiteln bevilja ett anslag af
30,470 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att låta utaf
nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor; samt
4) medgifva, att af de medel, som inflyta vid
försäljningen af veterinärinstitutets nuvarande om¬
råde med därå befintliga byggnader, må i män af
behof utgå 13,500 kronor till inrednings- och byggnads¬
arbeten för anstalten.
Stockholm den 22 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
41
Reservationer:
af herrar A. G. L. Sitting, I. Wijk, E. A. G. A. Wijkander och
P. Pehr sson i Åkarp, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hafva följande lydelse:
»1907 års Riksdag biföll endast i så måtto den för densamma
framlagda kungl. propositionen om inrättande af en statsmedicinsk anstalt,
att den beslöt, att en sådan väl skulle anordnas, men bestå endast af
två afdelningar, en medicinsk-bakteriologisk och eu rättskemisk. Be-
träffande den föreslagna veterinär-bakteriologiska anstalten uttalade Riks¬
dagen den förmodan, att det arbete, som åt densamma skulle uppdragas,
skulle kunna på tillfredsställande sätt utföras vid veterinärinstitutet och
att det vore önskvärd!, att så skedde, då därigenom en väsentlig kostnads¬
besparing skulle vinnas och garanti gifvas för att åt undervisningen
vid veterinärinstitutet bereddes önskvärd! undersökningsmaterial. Al
den till detta års Riksdag aflämnade kungl. propositionen framgår emeller¬
tid, att den i 1907 års Riksdags skrifvelse i utsikt ställda besparingen
i hufvudsak ej är att påräkna, då, äfven om de veterinär-bakteriologiska
undersökningarne förläggas till veterinärinstitutet, i alla händelser iöi
desammas utförande skulle erfordras anordnande af en lika fullständigt
utrustad afdelning, som om de blefve lörlagda till en fristående stats-
medicinsk anstalt. Härmed har således en af lörutsättningarne föi den
af 1907 års Riksdag uttalade meningen om lämpligaste anordningen för
de veterinär-bakteriologiska undersökningarnes utförande förfallit. Härtill
kommer att det för utskottet är bekant, att stora betänkligheter råda
mot att på alltför intimt sätt knyta fast vid ett särskild! läroverk, sådant
som veterinärinstitutet är, ett vetenskapligt undersökningsarbete, som
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 111 Häft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
afser att blii va till gagn vida utöfver veterinärväsendets gränser. Under
sådana förhållanden anser sig utskottet icke kunna tillstyrka den kungl.
propositionen, sådan den föreligger. Särskildt är utskottet öfvertygadt
om olämpligheten däraf, att vare sig' föreståndaren eller laboratorn vid
den veterinär-bakteriologiska afdelningen skulle åläggas att meddela under¬
visning vid veterinärinstitutet. Det skulle ock kunna ifrågasättas, huru¬
vida icke i det läge, hvari ärendet nu befinner sig, detsamma borde
bli föremål för ytterligare utredning, särskildt i fråga om den veterinär¬
bakteriologiska afdelningens förbindelse med den statsmedicinska anstal¬
ten; men då det ligger vikt däruppå, att veterinär-bakteriologiska under¬
sökningar må varda så tidigt som möjligt sätta i gång, och då, äfven
om till att börja med dessa förläggas inom veterinärinstitutets lokaler,
härmed ej hinder bör läggas i vägen för sagda undersökningars veten¬
skapliga anordnande eller för att de strax eller efter vunnen erfarenhet
framdeles må kunna sättas i viss förbindelse med de till den stats¬
medicinska anstalten hörande afdelningarnes arbeten, bär utskottet ej
velat motsätta sig anvisande redan nu af anslag för ändamålet i fråga.
Då det emellertid af praktiska grunder är synnerligen önskvärd!, att här
ifrågavarande anstalter må ställas i så nära beröring med hvarandra
som möjligt och helst komma att arbeta under samma tak, vill utskottet
tillstyrka, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl.
Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida ej vid uppförandet af de
nya byggnaderna för veterinärinstutet må kunna beredas lämpliga lokaler
för såväl den statsmedicinska som ock för den nu föreslagna veterinär-
bakteriologiska anstalten. Af denna utskottets uppfattning i lokalfrågan
följer, att utskottet icke för närvarande kan tillstyrka beviljandet af
det för utförande inom de nya institutbyggnaderna af inrednings- och
byggnadsarbeten enbart för sistnämnda anstalt afsedda anslaget 13,500
kronor.
Beträffande----------—-- 600 kronor.
Då utskottet, såsom ofvan nämnts, icke ansett, att laboratorn bör
åläggas nndervisningsskyldighet vid veterinärinstitutet, har utskottet,
på sätt af institutets direktion föreslagits, funnit bemälde tjänsteman
höra benämnas assistent och hans aflöning sättas till samma belopp
som för motsvarande tjänsteman vid den statsmedicinska anstalten är
föreslaget eller 3,000 kronor. Vid sådant förhållande lärer det af Kungl.
Maj:t föreslagna afdrag å ifrågavarande tjänstemäns arfvode, därest han
åtnjuter fri bostad, böra minskas från 500 kronor till 300 kronor.
Utskottet vill emellertid — —— —- — — — — — utan erinran.
Statsutskottets Utlåtande N:o 179. 43
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
1) besluta, att en veterinär-bakteriologisk anstalt
skall upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 9
april 1908 angifna grunder, med undantag dock däraf
att assistenten vid anstalten icke skall vara skyldig-
meddela undervisning vid veterinärinstitutet;
2) godkänna följande stat för anstalten för år
1909.
Arfvode till föreståndaren ................ kronor 7,250: —
„ „ assistenten .....................
|
77
|
3,000: —
|
Till tillfälliga biträden, vikariats-
ersättning- m. in............................
|
77
|
2,300: —
|
Arfvode till en vaktmästare..............
|
77
|
1,470: —
|
Till hyresersättning åt tre drängar
vid veterinärinstitutet..................
|
77
|
600: —
|
Till beredning af tuberkulin och se¬
rum, nyanskaffning och ombyte
af djur m. m.............................
|
>7
|
2,400: —
|
„ instrument, förbrukningsartiklar,
reagentier, emballage, böcker och
tidskrifter, skrifmaterial, telefon
m. m...............................................
|
77
|
2,000: —
|
,, belysning, bränsle, gas, vatten
m. in................................................
|
77
|
800: —
|
„ fraktkostnad för insända prof,
misstänkta för tuberkulos m. m.
|
77
|
500: —
|
Summa kronor 20,320: —
|
Anm. 1. Af det i staten för föreståndaren upp¬
tagna arfvode skola 2,500 kronor, af arfvode åt assi¬
stenten 1,200 kronor och af arfvode åt vaktmästaren
600 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. Därest föreståndaren eller assistenten
åtnjuter fri bostad, eller vaktmästaren åtnjuter fri bo¬
stad jämte bränsle, skall afdrag göras å arfvodet, för
föreståndaren med 500 kronor, för assistenten med 300
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
kronor och för vaktmästaren med 250 kronor för år
räknadt.
Amu. 3. För åtnjutande af de föreslagna af¬
löning^ förmånerna för föreståndare och vaktmästare
skola gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen
att sådan tjänstinnehafvare skall vara under¬
kastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som kan varda honom i be¬
hörig ordning ålagd;
att med befattning af ifrågavarande slag icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller ma förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registrerad t, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, så framt ej, hvad angar föreståndare,
Kungl. Maj:t och, hvad angår vaktmästare, förestån¬
daren uppå därom gjord framställning och efter pröf¬
ning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderlig^ på tjänstgöringen vid an¬
stalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tillsvidare mottagas och bibehållas;
att föreståndare vid anstalten icke äger att utan
medicinalstyrelsens medgifvande utöfva enskild praktik;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattningsinnehafvare verkligen tjänst¬
gjort eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet, men skola för den tid, han eljest vant från
tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit be¬
fattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befatt¬
ning förrätta, äger uppbära hela den del af arfvodet,
som icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda upp-
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
45
drag eller i behörig ordning afstänges från tjänst¬
göring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att, utöfver tjänstgörings-
penningar, afstå så mycket af återstående arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
att arfvode ej må utgå för tid, hvarunder be-
fattningsinnehafvare afhållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattniogsinnehafvare varder afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
arfvode, som icke pröfvas böra användas till befatt¬
ningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något
häraf; samt
att vid afgång från tjänsten] till följd af afskeds¬
tagande, entledigade eller dödsfall den del af arfvodet,
som icke betraktas såsom tjänstgöringspenningar, utgår
till månadens slut;
3) för ifrågavarande ändamål å extra stat för år
1909 under nionde hufvudtiteln bevilja ett anslag af
29,470 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf
nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 9,150 kronor; samt
4) besluta, att med afslag å Kungl. Maj:ts fram¬
ställning om anvisande af ett belopp af 13,500 kronor
till inrednings- och byggnadsarbeten för anstalten, i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.
Maj:t taga under öfvervägande, huruvida ej vid upp¬
förandet af de nya byggnaderna för veterinärinstitutet
må kunna beredas lämpliga lokaler för såväl den stats-
medieinska som ock den veteterinär-bakteriologiska
anstalten.»
af herr II. B. Törnebladh;
af herr E. Hammarlund, som anfört följande:
flik. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 1 ll Höft.
7
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 179.
»Dä såväl direktionen för veterinärinstitutet som ock medicinal¬
styrelsen haft tungt vägande invändningar mot det nu föreliggande, af
Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda förslaget;
clå vidare under ärendets utredning från sakkunnigt håll blifvit
framhållet, att sambandet mellan den medicinskt-bakteriologiska och
den veterinär-bakteriologiska forskningen och dess tillämpning såväl på
diagnostiska undersökningar som på sjukdomars behandling och före¬
kommande gör dessa båda vetenskapsgrenar i hög grad beroende af
hvarandra;
då växelverkan dem emellan bör främjas medels ett så intimt sam¬
arbete som möjligt och ett sådant samarbete i vårt land i betänklig
grad skulle försvåras'sdärigenom, att den föreslagna veterinär-bakterio¬
logiska anstalten sammanknötes med eu undervisningsanstalt;
då ändamålet med den af Riksdagen beslutade medicinskt-bakterio¬
logiska afdelningen och den af Kungl. Maj:t föreslagna veterinär-bakterio¬
logiska anstalten i hög grad skulle främjas genom deras sammanförande
inom en i lokalt och administrativt hänseende enhetlig institution, och
då nu anförda synpunkters tillgodoseende torde erfordra ytterligare
utredning och förnyadt förslag,
så har jag yrkat, att utskottet måtte hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke
må af Riksdagen bifallas»;
af herr J. T. Larsson.
Friherre C. H. Falkenberg har begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.
STOCKHOLM, ISAACJMARCUS’ ISÖRT It YCKERI-å KTI EBOLAG, 1908.