Statsutskottets Utlåtande N:o 135.
21
N:o 135.
Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till.Riks¬
dagen angående afsättande af medel till pensionering af
statens järnvägars personal. (R. Å.)
I en den 3 nästlidne april, till Riksdagen aflåten proposition, n:o
142, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt ut¬
drag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen medgifva,
att såsom bidrag till bestridande af pensionering af statens järn¬
vägars personal finge, utöfver hvad enligt gällande reglemente för sta¬
tens järnvägstrafiks pensionsinrättning i sådant afseende kunde komma
att utgå af statsmedel, för år 1909 af statens järnvägars trafikmedel
afsättas och till statskontoret öfverlämnas ett belopp af 350,000 kronor
att af statskontoret, i enlighet med hvad därom kunde varda af Kungl.
Maj:t föreskrifvet, tills vidare för ifrågavarande ändamål förvaltas och
förräntas; samt
att Kungl. Maj: t ägde förordna om utbetalande af så stor del
af såväl ifrågavarande som de för enahanda ändamål under åren 1907
och 1908 afsätta belopp, som för ett orubbadt upprätthållande af pen-
sionsinrättningens verksamhet i enlighet med gällande grunder kunde
erfordras.
Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande deparments-
chefen anfört följande:
»Uti underdånig skrifvelse den 6 mars 1908 har järnvägsstyrelsen
hemställt, att, i likhet med hvad som ägt rum för åren 1907 och 1908,
jämväl för år 1909 måtte af trafikmedel afsättas visst belopp såsom
särskilt bidrag till bestridande af pensionering af statens järnvägars
personal.
Jag tillåter mig i korthet redogöra för de omständigheter, som
föranledt denna framställning.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 135.
Såsom Eders Kling!. Maj:t torde erinra sig, uppdrog Kung].. Maj:t
den 6 november 1903 åt en kommitté att efter vederbörlig utredning
afgifva förslag till de ändrade bestämmelser, som borde meddelas för
att pensioneringen af tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar
måtte blifva på lämpligt och betryggande sätt anordnad.
Af det af nämnda kommitté den 26 juli 1905 afgifna betänkande
framgår, att enligt den af kommittén lämnade matematiska utredning
skulle beträffande pensionsinrättningens förmåga att fullgöra sina för¬
bindelser till delägarna vid 1904 års ingång förefunnits en brist, upp¬
gående till 37,163,805 kronor.
För att täcka denna brist och för återställande af den ekonomiska
jämvikten inom pensionsinrättningen föreslog kommittén åtskilliga för¬
ändrade anordningar. De viktigaste bland dessa voro betydlig ökning
af det till pensionsinrättningen utgående statsbidraget, hvars hittills¬
varande otillräcklighet kommittén ansåg utgöra eu af de förnämsta or¬
sakerna till pensionsinrättningens obestånd, höjning af pensionsåldern
och slutligen nedsättning af pensionerna för särskild t de högre affönade
befattningshafvarna.
I fråga om statsbidraget föreslog kommittén, dels att staten skulle
ensam öfvertaga ansvaret för pensionering till följd af olycksfall eller
sjukdom, som ådragits under tjänsteutövning, d. v. s. att staten allena
betalade hela beloppet af utgående invalidpensioner enligt 6 § mom. a.
i gällande reglemente, dels ock att staten borde åtaga sig att till två
tredjedelar ansvara för pensioneringen i öfrigt af statens järnvägsper-
sonal. Men vidare föreslog kommittén, att, då delägarnas årsafgifter
icke motsvarade en tredjedel, utan allenast omkring en fjärdedel af den
enhvar af dem tillkommande pension, staten skulle årligen lämna bi¬
drag till pensionsinrättningen med det belopp, som erfordrades såsom
fyllnad, för att pensionsinrättningen vid slutet af hvarje år skulle äga
en kapitalbehållning, motsvarande, enligt matematiska grunder, skillnaden
mellan, å ena sidan, kapitalvärdet af tredjedelen af samtliga pensions¬
inrättningen åliggande pensionsförpliktelser, med undantag af de pen¬
sioner, som, enligt hvad förut är nämndt, skulle i sin helhet utgöras
af staten, och, å andra sidan, kapitalvärdet af delägarnas årsafgifter.
Som kommitténs förslag tydligen kräfde åtskillig tid, innan det¬
samma kunde genomföras, föreslog kommittén vidare såsom provisorisk
åtgärd, att Kung!. Maj: t måtte hos 1906 års Riksdag göra framställ¬
ning, att, i stället för det nuvarande bidraget till pensionsinrättningen,
— som utgår med belopp, motsvarande 2 procent af nettoinkomsten
af statens järnvägstrafik och hvilket bidrag för år 1904 utgjort om-
Statsutskottets Utlåtande N:o 135.
23
.kring 304,000 kronor — finge, oberoende af nettovinstens storlek, för
år 1907 af järnvägstrafikmedel anvisas ett bidrag af 650,000 kronor,
motsvarande det belopp, hvartill pensionerna för delägare, som afskedades
på grund af olycksfall i tjänsten, samt två tredjedelar af öfriga utgå¬
ende pensioner kunde beräknas uppgå.
Det af kommittén afgifna betänkandet remitterades till järnvägs¬
styrelsen, som, i hvad rörde aflåtande till 1906 års Riksdag af pro¬
position om det nuvarande statsbidragets till statens järnvägstrafikspen-
sionsinrättning höjande, hade att afgifva särskild! underdånigt yttrande.
I denna del afgaf järnvägsstyrelsen den 31 oktober 1905 utlåtande.
Järnvägsstyrelsen tillstyrkte därvid, att ett visst belopp af statens järn¬
vägars trafikmedel afsattes redan för år 1907; och borde detta belopp
beräknas så, att detsamma, jämte det enligt gällande pensionsbestäm-
melser för det dåvarande utgående statsbidraget, uppginge till det af
kommittén såsom behöfligt för år 1907 angifna beloppet 650,000 kro¬
nor. Då statsbidraget för sistnämnda år syntes kunna beräknas till
omkring 300,000 kronor, hemställde styrelsen, att 350,000 kronor måtte
af trafikmedel afsättas för ifrågavarande ändamål.
Uti proposition till 1906 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t med
anledning häraf Riksdagen medgifva, att såsom bidrag till bestridande
af pensionering af statens järnvägars personal finge, utöfver hvad en¬
ligt gällande reglemente för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning i
sådant afseende kunde komma att utgå af statsmedel, för år 1907 af
statens järnvägars trafikmedel afsättas och till statskontoret öfverläm-
nas ett belopp af 350,000 kronor att af statskontoret, i enlighet med
hvad därom kunde varda af Kungl. Maj:t föreskrifvet, tills vidare för
ifrågavarande ändamål förvaltas och förräntas, samt att Kungl. Maj:t
ägde förordna om utbetalande af så stor del af ifrågavarande belopp,
som för ett orubbadt upprätthållande af pensionsinrättningens verksam¬
het i enlighet med gällande grunder kunde under år 1907 erfordras.
Denna proposition blef af Riksdagen bifallen.
Efter framställning af järnvägsstyrelsen om afsättande af medel för
ifrågavarande ändamål jämväl för år 1908 aflät Kungl. Maj:t till 1907
års Riksdag proposition af i hufvudsak enahanda innehåll som nyssbe-
rörda proposition till 1906 års Riksdag.
Äfven denna Kungl. Maj:ts framställning vann Riksdagens bifall.
Såsom jag förut nämnt, har nu järnvägsstyrelsen uti skrifvelse den
6 mars 1908 hemställt, att jämväl under år 1909 måtte afsättas medel
till pensionering af personalen.
24
Statsutskottets Utlåtande N-.o 135.
Styrelsen erinrar till en början, att de genom förenämnda kommitté
verkställda matematiska utredningar rörande pensionsinrättningens finan¬
siella ställning gifvit vid banden, att i afseende å pensionsinrättningens
förmåga att fullgöra sina förbindelser till delägarna i pensionsinrättnin-
gen förefunnes en betydande och ständigt växande brist. Under ären¬
dets behandling hade ock påvisats, att det statsbidrag, som kräfdes för
pensionsinrättningens stärkande, uppenbarligen vore så betydande, att
detsamma lämpligen borde fördelas på flera år. Fördenskull syntes
önskligt, att, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, äfven för
år 1909 för ifrågavarande ändamål af trafikmedel afsattes och till stats¬
kontoret öfverlämnades visst lämpligt belopp.
Styrelsen framhåller därefter, hurusom — på sätt framgår af styrel¬
sens underdåniga skrifvelse den 29 november 1907 med förslag till be¬
räkning af den behållna inkomst af statens järnvägar, som kunde upp¬
tagas i riksstaten för år 1909 — det till pensionsinrättningen enligt
nu gällande grunder utgående statsbidraget på grund af förutsedd minsk¬
ning i statens järnvägars nettoinkomst icke kunde för år 1909 beräknas
till högre belopp än 200,000 kronor.
Vid sådant förhållande skulle, anmärker styrelsen, med tillämpning
af det utaf styrelsen i dess förrberörda utlåtande den 31 oktober 1905
angifna sättet för beräknande af bidragets storlek, för år 1909 erfordras
särskild! bidrag till afsevärdt större belopp än det af styrelsen för hvart -
dera af åren 1907 och 1908 föreslagna, eller 350,000 kronor.
Efter den under nästföregående år verkställda regleringen af löne¬
förhållandena vid statens järnvägar torde det emellertid, säger styrelsen
vidare, kunna förväntas, att pensionsfrågan inom den närmaste fram¬
tiden når sin slutliga lösning; icke heller syntes någon risk föreligga
för att pensionsinrättningen, som för upprätthållande af sin verksamhet
hittills icke behöft anlita de af Riksdagen beviljade särskilda bidragen,
icke skulle med tillhjälp, om så erfordrades, af berörda bidrag kunna
intill tidpunkten för pensioneringens ordnande fullgöra sina förbindelser.
Med hänsyn härtill finner styrelsen det ifrågavarande särskilda bidraget
för år 1909 lämpligen kunna begränsas till samma belopp som det för
hvartdera af åren 1907 och 1908 medgifna, eller till 350,000 kronor.
Styrelsen anför slutligen, att, med hänsyn till den af förberörda för¬
hållanden föranledda minskningen i totalbeloppet af det jämlikt pensions-
reglementet utgående statsbidraget för år 1909 äfvensom till den om¬
ständigheten, att pensionsinrättningens kapitalökning, som åren 1903,
1904, 1905 och 1906 utgjort respektive 258,511 kronor 45 öre, 232,120
kronor 29 öre, 185,993 kronor 20 öre och 186,058 kronor 58 öre, för
Statsutskottets Utlåtande N:o 135.
25
år 1907 uppgått allenast till 60,042 kronor 84 öre, bemyndigande syntes,
i likhet med hvad i fråga om de af Riksdagen för åren 1907 och 1908
medgifna belopp ägt rum, böra utverkas att af ifrågavarande särskilda
statsbidrag för år 1909 få utanordna så stor del, som erfordrades' för
ett orubbadt upprätthållande af pension sinrättningens verksamhet i en¬
enlighet med gällande grunder.
Frågan om ordnande af pensioneringen af statens järnvägars per¬
sonal föreligger icke heller nu till slutgiltig behandling. Särskilda för¬
hållanden hafva föranledt ytterligare uppskof.' Vid 1907 års riksdag
antogs nämligen dels en lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension, att gälla från och med den 1 januari 1908, dels ock ny löne-
stat för statens järnvägars personal, att träda i tillämpning jämväl den
1 januari 1908. Med hänsyn till de sålunda mellankomna omständig¬
heterna har ansetts nödigt underkasta frågan om pensionering af perso¬
nalen vid statens järnvägar förnyad granskning. Sedan för detta ända¬
mål särskilda sakkunniga tillkallats, hafva dessa den 29 februari 1908
afgifvit utlåtande i ämnet.
Det af de sakkunniga afgifna utlåtandet bär den 9 mars 1908
remitterats till järnvägsstyrelsen att efter direktionens för statens järn¬
vägstrafiks pensionsinrättning hörande afgifva underdånigt utlåtande.
Sådant utlåtande har gifvetvis ännu icke hunnit inkomma.
Beträffande de åtgärder, som böra från statens sida vidtagas för
täckande af den stora bristen i den nuvarande pensionsrättningen, hafva
de sakkunniga i princip omfattat pensionskommitténs förslag. Sålunda
skulle staten betala dels alla invalidpensioner, föranledda af olycksfall
eller sjukdom, som ådragits i tjänstutofning, dels viss del af alla öfriga
pensioner, dels slutligen det belopp, som vore erforderligt för att kassan
vid hvarje års slut skulle äga en kapitalbehållning, tillräcklig för att
betacka den återstående delen af kassan tillkommande pensionsförplik-
telser. Jämväl enligt de sakkunnigas förslag skulle en väsentlig för¬
höjning af statsbidraget blifva erforderlig, och har denna förhöjniug
med hänsyn till den nya lönestaten beräknats till och med något högre
än den af pensionskommittén föreslagna. Under alla förhållanden torde
för visso staten blifva nödsakad att träda emellan med afsevärda be¬
lopp, och synes därför lämpligt att, såsom under de två senaste åren
skett, äfven nu göra afsättningar till pensionsinrättningens stärkande.
I fråga om beloppet af det för år 1909 erforderliga särskilda an¬
slaget har järnvägsstyrelsen, ehuru anslaget enligt ofvan angifna grunder
bort beräknas till högre belopp, likväl ansett detsamma kunna begränsas till
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 79 Håft. 4
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 135.
350,000 kronor eller till samma belopp, som afsatts för innevarande
år; och har jag, på de af styrelsen anförda skäl, intet att erinra där¬
emot.
Beträffande dispositionen af såväl de för åren 1907 och 1908 af¬
sätta belopp som det anslag, hvithet kan för år 1909 af Riksdagen be¬
viljas, torde ett bemyndigande af liknande beskaffenhet som det af 1907
års Riksdag lämnade böra gifvas Eders Kungl. Maj: t.»
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit
anfördt, hemställer ntskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 8 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1908.