Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
1
N:o 12.
Anlt. till Riksd. kansli den 22 maj 1908, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och
nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag
för beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt en
del tjänstemän och betjänte m. m.
(S. A.)
I den af Kungl. Maj:t till Riksdagen den 14 januari innevarande
år aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kungl. Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i stats¬
rådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 i samma månad angifna
grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte å extra stat för år 1909 måtte anvisas såsom förslagsanslag
under
|
andra
|
hufvudtiteln (punkt
|
26) ..
|
.. kronor
|
130,000
|
—
|
33
|
tredje
|
11
|
■ „
|
11) ...
|
11
|
11,500
|
—
|
11
|
fjärde
|
11
|
( „
|
41) ...
|
11
|
9,000
|
—
|
|
femte
|
11
|
( „
|
42) ..
|
11
|
22,200
|
—
|
11
|
sjätte
|
11
|
( „
|
54) ..
|
11
|
440,000
|
—
|
11
|
sjunde
|
11
|
( „
|
37) ..
|
11
|
119,000
|
—
|
|
åttonde
|
11
|
( „
|
184) ..
|
11
|
90,000
|
—
|
11
|
nionde
|
11
|
( „
|
77) .
|
35
|
115,000
|
—
|
Tillika har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte
hufvudtiteln, punktenM3, föreslagit Riksdagen att medgifva, att extra
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
lönetillägg, i enlighet med nyssberörda grunder, finge för år 1908 utgå
till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.
Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13
januari innevarande år har statsrådet och chefen för finansdeparte¬
mentet anfört följande:
»Sedan löneförhållandena vid flertalet af statens ämbetsverk samt
därunder lydande kårer och stater under senare hälften af 1870-talet
eller början af 1880-talet undergått förändrad reglering, har, med
anledning af det sjunkande penningvärde, som sedermera och särskildt
under senare delen af sista årtiondet äfvensom under de därefter följande
åren inträdt, och den starka stegring i lefnadskostnaderna, hvilken såsom
eu följd däraf å de flesta områden gjort sig gällande, Riksdagen uppå
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, sedan en följd af år till¬
baka å extra stat beviljat dyrtidstillägg till en del tjänstemän och be-
tjänte inom de särskilda statsdepartementen jämte därtill hörande ämbets¬
verk, kårer och stater.
Första gången ett dylikt tillägg under nu ifrågavarande tidsperiod
beviljades var år 1901. Tillägget, som var afsedt att utbetalas för
samma år, bestämdes då att utgå med tio procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor. Från åtnjutande
af dyrtidstillägget undantogos dels de tjänstemän och betjänte, i hvilkas
aflöning inginge bostads- eller boställsförmån in natura, dels de tjänste¬
män, hvilkas aflöningsförmaner af statstjänst för år 1901 uppginge till
högre belopp än 7,000 kronor, dels ock de tjänstemän och betjänte,
hvilkas sammanlagda inkomster af arbete under nästföregående året af
vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än
7,000 kronor. Därjämte träffades det förbehåll, att dyrtidstillägg finge
utgå allenast till tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af
Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utginge efter af
Riksdagen pröfvade grunder, samt att, utom i vissa särskildt angifna
undantagsfall, tillägget endast finge beräknas å afiöningsförmåner, hvilka
utginge af statsmedel. Vidare bestämdes, att tillägget, hvilket skulle
anses tillhöra lönen, skulle beräknas å följande slag af afiöningsförmåner,
nämligen: lön, tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare
tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar, kontant
bostads- och inkvarteringsersättning, arfvode, beklädnadsersättning vid
armén och flottan, med lön likställdt lönetillägg samt dagaflöning vid
armén och flottan. Slutligen stadgades, att till den, som af statens
medel åtnjöte lön eller arfvode för två eller flera befattningar, dyrtids-
Statsutskottets Utlåtande N:o 12. 3
tillägg finge utgå endast för en af dessa, nämligen för den, soin med¬
förde högsta aflöningen, eller, därest denna på mer än ett ställe vore
lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad.
Äfven för åren 1902—1904 beviljades dyrtidstillägg enligt ena¬
handa grunder som för år 1901, allenast med de modifikationer, som
föranleddes däraf, att tid efter annan regleringar af vissa lönestater
föreslagits. 1 sådant afseende föreskrefs nämligen, att de tjänstinne-
hafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901 års Riksdag eller därefter
ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de
äldre staternas fastställande, skulle från åtnjutande af dyrtidstillägg
undantagas, hvarjämte vidtagits äfven den jämkning i öfrigt i grun¬
derna för dyrtidstilläggets beräknande, som af verkställda regleringar
blifvit en följd.
Äfven till 1905 års Riksdag aflat Kungl. Magt framställning om
beviljande af dyrtidstillägg enligt enahanda_ grunder, som tillämpats
under närmast föregående år. Riksdagen beviljade visserligen äfven då
dyrtidstillägg, men ställde sig därvid på en så till vida förändrad stånd¬
punkt, att från dyrtidstillägg undantogos, utom dem, som af andra,
förut angifna anledningar uteslötos, äfven de tjänstemän, hvilkas af¬
löningsförmåner af statstjänst för samma år uppginge till högre belopp
än 5,000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilkas samman¬
lagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ under nästföre¬
gående året af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre
belopp än 5,000 kronor. c
Enligt enahanda grunder, som sålunda bestämdes år 1905, hatva
sedermera dyrtidstillägg utgått äfven för åren 1906 och 1907.
Därjämte har nästlidet års Riksdag, efter därom af Kungl. Maj:t
gjord framställning, utöfver det så kallade dyrtidstillägget, beviljat ett
extra lönetillägg åt de vid statens verk och myndigheter anställda
vaktmästare och med dem likställda betjänte, hvilkas löneförmåner icke
under 1901 års eller därefter följande årens riksdagar ny- eller om¬
reglerats efter andra grunder än dem, som följts vid iastställande af
de äldre för dem gällande lönestaterna. Sistnämnda tillägg bestämdes,
liksom dyrtidstillägget, att utgå med 10 procent å den kontauta aflö¬
ningen äfvensom i öfrigt enligt enahanda grunder i tillämpliga delar,
som, enligt hvad förut nämnts, föreskrifvits beträffande dyrtidstillägget,
dock med den afvikelse, att det extra lönetillägget skulle tillgodokomma
äfven dem bland ifrågavarande tjänstinnehafvare, i hvilkas aflöning in-
ginge bostads- eller boställsförmån in natura.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
De åtgärder, som sålunda vidtagits till beredande af någon för¬
bättring i de statstjänares aflöningsförmåner, hvilka företrädesvis ansetts
däraf vara i behof, hafva naturligen endast varit af provisorisk karaktär.
I mån som den prisstegring å de flesta lifvets förnödenheter, hvilken
framkallat dyrtidstilläggen, visat sig vara af konstant natur och efter
hand än mera ökats, har det emellertid alltmera framstått såsom en nöd¬
vändighet att på ett mera definitivt sätt reglera hithörande förhållanden.
Under den tid, som förflutit sedan dyrtidstillägg under nu åsyftade
tidsperiod törsta gången beviljades, hafva ock aflöningsförhållandena
vid ett ganska stort antal af de verk och stater, som då kommo i
åtnjutande af dyrtidstillägg undergått ny eller förändrad reglering, i
följd hvaraf de grupper af statstjänare, som från början däraf kommit
i åtnjutande, etter hand minskats. Men ännu kvarstår en ganska stor
mängd ämbetsverk och myndigheter vid de äldre, under 1870- eller
1880-talen tillkomna lönestaterna. Särskildt gäller detta om flertalet
centrala ämbetsverk men äfven om en hel del andra verk eller kårer
af större eller mindre omfattning.
En i väsentlig mån bidragande orsak därtill, att frågan om för¬
nyad reglering af löneförhållandena vid en stor mängd verk och myn¬
digheter sålunda under tämligen lång tid fått vänta på sin lösning är,
att, innan en sådan reglering kunnat äga rum, fullständig utredning
rörande de respektive verkens organisation och verksamhet måst åväga¬
bringas för vinnande af nödig kännedom om de särskilda tjänsternas
eller sysslornas behöflighet och åstadkommande, där så funnes erfor¬
derligt, af de förändringar i organisation och arbetssätt in. m., som af
förändrade förhållanden eller eljest kunde finnas påkallade. Den kom¬
mitté, som under 1902 års höst af Kungl. Maj:t tillsattes med uppdrag
att afgifva undei’dånigt utlåtande och förslag i förevarande ämne
och till hvilken kommitté — den s. k. löneregleringskommittén —
frågan om reglering af löneförhållandena vid flertalet ämbetsverk och
myndigheter hänskjutits, erhöll därför jämväl i uppdrag att taga under
öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle
kunde beredas till indragning af tjänster, som genom de förändrade
anordningarna kunde undvaras. Gifvet är, att ett uppdrag af den om¬
fattning, som sålunda lämnats berörda kommitté, måste kräfva ganska
rundlig tid, hvartill kommer, att de förslag, som af kommittén fram¬
lagts eller komma att framläggas, naturligen måste underkastas åt¬
skillig ytterligare beredning, innan desamma kunnat eller kunna för
Kungl. Maj:t och Riksdagen framläggas till slutlig pröfning.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12. o
Under den tid, löneregleringskommittén varit i verksamhet, har
densamma afgitvit, förutom ett principbetänkande angående allmänna
förutsättningar och grunder för eu reglering al löneförhållandena in. in.
inom de centrala ämbetsverken, betänkande och förslag rörande följande
ämbetsverk, kårer och stater, nämligen: kammarkollegium, kammarrätten,
statskontoret, landsstaten, skogsstaten och de allmänna skogsläroverken,
landtbruksstyrelsen, landtmäteristyrelsen, domänstyrelsen och Sveriges
geologiska undersökning, hvarjämte kommitténs betänkande angående
stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten torde vara att inom den närmaste
tiden förvänta. Efter afslutandet häraf kommer kommittén, som tillika
på grund af nådigt uppdrag nyligen afgifvit underdånigt utlåtande och
förslag angående den af Riksdagen väckta frågan om fastare anställning
för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter, att öfvergå
till behandling af de allmänna hofrätterna, justitiekanslersämbetet, fång¬
vårdsstyrelsen och fångvårdsstaten äfvensom, efter hand, väg- och vatten-
byggnadsstvrelsen, mynt- och kontrollverken samtkrontroll- ochjusteiings-
styrelsen.
Af de verk och stater, rörande livilka betänkande^ och förslag af
löneregleringskommittén afgifvits, har statskontoret vid nästlidet års
Riksdag undergått reglering, hvilken med detta års ingång trådt i kraft.
Enahanda är förhållandet med arméförvaltningen, hvithet ämbetsverks
organisation och löneförhållanden gjorts till föremal för särskild utred¬
ning. Därjämte hafva under de senare åren åtskilliga andra — delvis
mycket omfattande — verk och stater omreglerats. Hit höra särskildt järn¬
vägs- och telegrafverken äfvensom tullverkets lokalförvaltning samt kust¬
od! gränsbevakning m. fl. Enligt hvad mig af vederbörande departements¬
chefer blifvit meddeladt, torde vidare förslag till ny eller förändrad löne¬
reglering för ett ganska stort antal verk och statei’ kunna beträffande
eu del af dem redan nu och i fråga om de ötriga inom en nära framtid
föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning. Hit höra till en början
landsstaten, vidare generalpost styrelsen, domänstyrelsen, skogsstaten med
skogsläroverken, landtmäteristyrelsen jämte vissa delar a.f landtmäteri-
staten i orterna och landtbruksstyrelsen samt slutligen universiteten och
karolinska institutet, fria konsternas akademi och musikaliska akademien
äfvensom institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt förskolan
för blinda i Växjö.
För egen del har jag lör afsikt att, efter det den sedan någon
tid pågående utredningen af frågan om bildande af en särskild högsta
domstol för pröfningen af administrativa besvärsmål numera fortskridit
därhän, att förslag i ämnet torde inom eu nära framtid kunna föreläggas
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Eders Kungl. Maj:t till pröfning-, snart nog underställa Eders Kungl. Maj:t
frågan om ny lönereglering för kammarkollegium och kammarrätten,
hvilka ämbetsverks blifvande organisation och verksamhet i viss män
ställts i samband med nyssnämnda fråga.
Beträffande samtliga de verk och stater, i fråga om hvilka förslag-
till ny lönereglering sålunda antingen redan föreligga eller kunna an¬
tagas rätt snart föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning, förefinnes
således utsikt, att desammas löneförhållanden skola vid nu instun¬
dande Riksdag blifva föremål för omreglering. Äfven om ett så pass
betydande resultat i förevarande afseende vid nu instundande riksmöte
kan vinnas, återstår emellertid icke dess mindre ett stort antal verk
och myndigheter, hvilka först senare kunna komma under Riksdagens
behandling. Dessutom är att märka, att de tjänstinnehafvare, hvilka
tillhöra sådana verk eller stater, beträffande hvilka, enligt hvad nyss
nämnts förslag till omreglering torde kunna föreläggas årets Riksdag,
först från och med nästkommande år komma i åtnjutande af de för¬
bättrade löneförmåner, som genom Riksdagens beslut må komma att
tillerkännas dem. Då de förhållanden, som i afvaktan å de förestående
mera definitiva löneregleringarna föranledt, beviljande i större eller mindre
utsträckning af särskilda provisoriska lönetillägg, beträffande de verk
och stater, som sålunda ännu icke hunnit omregleras, alltjämt kvarstå i
oförminskad grad, bör naturligen äfven i fråga om nu innevarande år tagas
i öfvervägande, hvilka åtgärder som därutiunan lämpligen böra vidtagas.
T detta sammanhang anhåller jag få anmäla, att under senare
tiden åtskilliga underdåniga petitioner om löneförbättringar ingifvits till
vederbörande departement. Sålunda. hafva en stor mängd tjänstemän
och betjänte vid flertalet af de centrala ämbetsverken i hufvudstaden i
en den 28 maj 1907 till finansdepartementet inkommen petition gjort
underdånig framställning därom, att til) Riksdagen måtte aflåta-s nådig¬
proposition om beviljande på extra stat från och med år 1908 af medel
för beredande åt ämbete- och tjänstemän samt betjänte inom de centrala
ämbetsverk, hvilkas aflöningsförhållanden ej blifvit under senare åren
reglerade, af en förhöjning i aflöningsförmåner, motsvarande hvad af 1907
års Riksdag blifvit beviljadt för statskontoret, att tills vidare utgå under
de villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva.
Till stöd för denna sin framställning hafva petitionärerna anfört
hufvudsakligen, att det antagligen komme att förflyta åtskillig tid, innan
löneregleringskommittén hunne att afgifva förslag angående samtliga i
hufvudstaden befintliga ämbetsverk, samt att i hvarje fall Riksdagens
pröfning af förslagen sannolikt icke komme att slutföras på ännu ett
HtaUutukottets Utlåtande N:o 12.
7
flertal år. Vid sådant förhållande och då Riksdagen genom godkännande
af den föreslagna lönestaten för statskontoret syntes hafva erkänt riktig¬
heten af den hos statstjältare af alla grader redan länge rådande och
på personlig erfarenhet grundade uppfattning, att deras aflöningar vore
otillräckliga att bestrida deras lefnadskostnader, kunde det icke vara
annat än med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att jämväl så¬
dana centrala ämbetsverk, för hvilka eu reglering i aflöningsförhållandena
ännu icke hunnit genomföras, korame i åtnjutande, intill dess så hunne
ske, af eu tillfällig förhöjning i aflöningsförmåner, motsvarande hvad af
Riksdagen blifvit beviljadt för statskontoret.
Uti särskilda till justitiedepartementet inkomna, sedermera till
finansdepartementet öfverlämnade underdåniga skrivelser hafva åtskilliga
tjänstemän och betjänte vid Svea hofrätt, Göta hofrätt samt hofrätten
öfver Skåne och Blekinge gjort liknande framställningar, i hvilka fram¬
ställningar emellertid jämväl betonats, att sökandena därigenom icke
velat uttala sig för lämpligheten af en framtida reglering af hofrätternas
stater i enlighet med de för statskontorets lönestat fastställda villkor
och grunder.
Med anledning af hvad i förstnämnda petition blifvit anfördt och då
i händelse någon mera allmän tillfällig löneförbättring skulle anses på¬
kallad i fråga om de vid de centrala ämbetsverken anställda tjänst-
innehafvare, det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke en liknande
åtgärd borde vidtagas jämväl beträffande de öfriga statstjänare, hvilkas
aflöningsförhållanden icke under senare åren undergått reglering, har
jag, för vinnande af en fullständig öfversikt öfver hithörande förhållan¬
den, medelst skrivelser den 27 september 1907 från samtliga öfriga
departementschefer infordrat upplysningar, dels om hvilka befattningar
med af Kungl. Maj:t och Riksdagen till siffran bestämd eller eljest af
Riksdagen till sina grunder pröfvad aflöning funnes inom hvarje
departement eller vid dem af de under departementet tydande ämbets¬
verk, kårer och stater, hvilkas aflöningsförhållanden icke under år 1901
eller därefter undergått reglering, dels ock om de med nämnda befatt¬
ningar förenade aflöningsförmåner af skilda slag, hvarjämte genom sär¬
skilda skrivelser den 3 sistlidne oktober infordrats motsvarande upp¬
lysningar beträffande de under finansdepartementet tydande, till ena¬
handa kategori hörande verk och stater. De med anledning häraf in¬
komna uppgifterna hafva sedermera undergått bearbetning och lagts till
grund för en del sammanställningar och beräkningar, åsyftande att utröna
kostnaderna för en eventuell löneförbättring under vissa antagna förut¬
sättningar.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Vidare hafva sex tjänstemän af första lönegraden i telegrafsty¬
relsen i en till civildepartementet inkommen, sedermera till finansdeparte¬
mentet öfverlämnad underdånig framställning — med erinran att i följd af
den förändrade organisation af telegrafverket, som nästlidet år beslutats,
åt dem icke kurmat för tiden efter 1908 års ingång, då de nya staterna
för telegrafverket trädde i kraft, beredas tjänster å ny stat, men att de,
intill dess sådant kunde ske, vore i alla afseenden likställda med tjänste¬
männen inom de verk, hvilkas omreglering ännu icke af Riksdagen pröfvats
— anhållit, att, därest Eders Ivungl. Maj:t med anledning af först om-
förmälda petition komrne att till innevarande års Riksdag aflåta nådig
proposition om lönereglering på extra stat för år 1908 i stället för det hittills
utgående dyrtidstillägget, nämnda proposition jämväl måtte omfatta sådana
tjänstemän hos centrala ämbetsverk, hvilka på grund af förändrad orga¬
nisation af det verk, de tillhörde, icke kunnat beredas tillfälle att öfver¬
gå å ny stat.
I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande den 18 nästlidne decem¬
ber har telegrafstyrelsen meddelat, bland annat, att efter den 1 inne¬
varande januari å styrelsens öfvergångsstat komma att kvarstå sju
tjänstemän af första lönegraden, hvilka erhållit ordinäre tjänst hos
styrelsen å olika tider under åren 1887—1904 och äfven efter den nya
organisationens genomförande hade tjänstgöringsskyldighet inom styrel¬
sen i enahanda utsträckning, som förut varit fallet; och har styrelsen,
med erinran att bemälde sju tjänstemän årligen, så länge sådant före¬
kommit, åtnjutit dyrtidstillägg å aflöningen samt att styrelsen i under¬
dånig skrifvelse den 6 december 1907 angående telegrafverkets utgifts-
stater för år 1909 föreslagit, att i sistnämnda års stater finge upptagas
de för beredande af dylikt lönetillägg åt ifrågavarande tjänstemän under
åren 1908 och 1909 erforderliga belopp, med rätt för styrelsen att däraf
under innevarande år disponera hälften, förklarat sig icke hafva något
att erinra emot, att den ytterligare löneförbättring, som kunde finnas
skälig, blefve ifrågavarande tjänstemän beviljad, under förutsättning dock
af den jämkning i tjänstgöringsskyldighet, som däraf kunde föranledas.
Ån vidare har kommerskollegium med en till chefen för finans¬
departementet ställd skrifvelse af den 6 sistlidne november öfverlämnat
en till kollegium inkommen ansökning, däri samtliga yrkesinspektörer —
med erinran att yrkesinspektörs arfvode redan år 1889 af Kung!. Maj:t
föreslagits till 6,400 kronor om året äfvensom att i sammanhang där¬
med uttalats, att sådan tjänstemans dagtraktamente under tjänsteresor
borde utgöra 10 kronor om dagen, men att arfvodet nämnda år af
Riksdagen bestämts till allenast 5,000 kronor för år räknadt och dag¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
9
traktamentet vid tjänsteresor till endast G kronor om dagen — under
åberopande af den sedan den tid, da aflöningen fastställdes, intiädda
högst betydande stegringen i lefnadskostnader, anhållit, att, i afvaktan a
den mera definitiva lönereglering för yrkesinspektörerna, som i samband
med förestående revision af gällande lagstiftning angående skydd mot
yrkesfara m. in. vore att förvänta, åtgärd måtte vidtagas för beredande
åt yrkesinspektörerna af en tillfällig arivodesförbättring å 1,400 kronor om
året för en hvar af dem, eller således med ett belopp, motsvarande
skillnaden mellan det arfvode, som år 1889 af Kung!. Maj:t föreslagits,
och det, som sedermera af Riksdagen beviljats; och har kommerskollegium
i sin berörda skrifvelse förklarat, att kollegium icke hade något att
erinra emot att, därest omständigheterna det medgåfve, yrkesinspektö¬
rerna bereddes eu tillfällig arfvodesförbättring i enlighet med ifråga¬
varande af dem gjorda hemställan.
Äfven inspektörerna öfver elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring hafva i en likaledes till kommerskollegium ingifven,
af kollegium med skrifvelse den 14 nästlidne december till chefen för
civildepartementet öfverlämnad ansökning, med åberopande, bland annat,
af den speciella tekniska utbildning, som för ifrågavarande tjänstebefatt¬
ningar erfordrades, äfvensom den omständighet, att ifrågavarande inspek¬
törer genom sin instruktion vore utestängda från all privat verksamhet
inom sitt fack, gjort framställning om beredande af höjning i det till
dem utgående årsarfvodet från dess nuvarande belopp, 5,000 kronor,
till 8,000 kronor för dem hvar.
Vidare har svenska fångvårdssällskapet, som bildats af tjänstemän
vid rikets fångvårdsanstalter, uti underdånig skrifvelse den 16 december
1907 — med åberopande, bland annat, af den fortgående prisstegringen
å lifsförnödenheter, de på grund häraf genomförda eller föreslagna för¬
höjningarna i aflöningsbeloppen för flera andra grupper af statsfunk-
tionärer, de allt högre krafven beträffande fångvårdstjänstemännens fack¬
utbildning och sociala ställning, den i samband med den pågående om¬
ändringen af fångarbetsdriften framträdande ökningen af flera fång¬
vårdstjänstemäns arbete, fångvårdstjänstemännens oaflåtliga tjänsteansvar,
den med fångvårdstjänstgöringen oskiljaktiga svårigheten för tjänste¬
männen att genom bisysslor höja sina inkomster, den vid 1907 års
riksdag för bevakningspersonalen beslutade lönereglering no fl. omstän¬
digheter — hemställt om vidtagande af åtgärder för en provisorisk löne¬
förbättring åt vid fångvården anställda tjänstemän eller vederlikar, att
med 20—30 procent å nuvarande aflöningsförmåner utgå från och med
år 1908 och intill dess eu ny lönereglering kan varda genomförd.
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande Ko 12.
Därjämte torde i detta sammanhang böra omförmälas, att domän-
styrelsen i sitt den 25 juli 1907 afgifna underdåniga utlåtande öfver
löneregleringskommitténs förslag till ny lönereglering för skogsstaten
tillkännagifvit att ett stort antal tjänstemän vid skogsstaten, åberopande
sin verkliga särställning såsom synnerligen svagt aflönade, hvarigenom
deras ställning på grund af de alltjämt stegrade lefnadskostnaderna
blifvit brydsam och i vissa fall snart gagat ohållbar, uttryckt eu allmän
åstundan, att de redan från och med innevarande år måtte komma i
åtnjutande af de förbättrade lönevillkor, som för dem kunde blifva
bestämda; och har styrelsen, för den händelse nämnda framställning
icke ansåges kunna bifallas, alternativt hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
för innevarande år bereda högre och lägre tjänstemän vid skogsstaten
tilläggsarfvoden, om möjligt motsvarande den ökning i löneförmåner,
som genom nu förestående lönereglering kunde varda dem beskärd.
Slutligen må nämnas, att, på sätt vederbörande departementschefer
senare torde komina att närmare omförmäla, underdånig framställning om
löneförbättring redan för år 1908 gjorts jämväl af krigshofrätten beträf¬
fande en. del af den därstädes anställda civila personalen, af chefen för
fortifikationen i fråga om å fortifikationens stat uppförde en fortifikations-
kassör och redogörare samt nio fortifikationskassörer och förrådsförval-
tare, äfvensom af styrelsen för tekniska skolan i Stockholm, i hvad
angår, bland andra, rektor, öfverlärare och tjänstemän vid samma skola.
Såsom jag redan förut yttrat, kan beviljandet af de sedan ett fler¬
tal år tillbaka utgående dyrtidstilläggen gifvetvis icke betraktas annor¬
ledes än såsom en provisorisk åtgärd, afsedd att tills vidare — och i
afvaktan å närmare utredning rörande behof vet af mera stadigvarande
löneförbättringar för vid statens ämbetsverk och myndigheter anställda
tjänsteinnehafvare — åtminstone i någon män afhjälpa de ekonomiska
svårigheter, eu stor mängd af dessa i följd af väsentligt ökade lefnads-
kostnader iråkat. Tydligt är ock, att, så länge icke nödig utredning
rörande de .allmänna grunder, som borde vid de blifvande löneregle¬
ringarna följas, ägt rum, samt dessa grunder blifvit af statsmakterna
vederbörligen fastställda, de tillfälliga löneförbättringar, som i form af
dyrtidstillägg kunnat ifrågakomma, måst tillmätas så pass lågt, att man
under alla förhållanden kunnat äga förvissning om, att de lönebelopp,
som, tilläggen inbegripna, korum e att utgå, stannade bo tydligt nedom
de lönebelopp, som vid blifvande mera definitiva regleringar kunde
antagas blifva bestämda. Helt naturligt är äfven, att, då förhållandena
anses påkalla ett dylikt tillfälligt, af ökade lefnadskostnader framkalladt
lönetillägg, behofvet däraf i första hand gör sig gällande i fråga om de
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
11
lägst afton ad e befattningshafvarna, li vilka, alldenstund deras löner endast
äro afsedda att förslå till uppehållande af en jämförelsevis tarfligaro
lefnadsställning, gifvetvis i allmänhet äro mera beroende af inträdande
prisstegringar och därmed följande ökning i lefnadskostnaderna än öfriga,
med högre lön försedda tjänstinnehafvare. I mån som en inträdd pris¬
stegring visar sig vara konstant och uppnår mera betydande dimensioner,
är emellertid gifvet, att verkningarna deraf kunna komma att göra sig
i hög grad kännbara äfven för dessa.
Sedan numera i samband särskild! med den lönereglering som
vid nästlidet års riksdag ägt rum i fråga om statskontoret, de allmänna
grunderna för regleringen af löneförhållandena vid ett par af de cen¬
trala ämbetsverken i hufvudstaden med en i åtskilliga hänseenden typisk
organisation blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen fastslagna, synes
mig frågan om sättet för beredande af en provisorisk löneförbättring-
för de ännu oreglerade verken hafva kommit i ett väsentligt annat läge
och böra bedömas ur delvis andra synpunkter än förut.
Särskild! gäller detta i fråga om do centrala ämbetsverken. Efter
de beslut, som i fråga om regleringen af löneförhållandena vid stats¬
kontoret och arméförvaltningen under nästlidet år fattats, torde det näm¬
ligen få antagas såsom visst, att de principer, som lagts till grund för
aflöning8systemet inom nyssnämnda båda ämbetsverk, efter hand komma
att vinna tillämpning jämväl beträffande andra, med dem i hufvudsak
likställda ämbetsverk. Men äfven i fråga om öfriga i afseende å deras
löneförhållanden oreglerade verk och myndigheter, hvilka i sin organisa¬
tion förete större eller mindre afvikelse!- från de centrala ämbetsverkens,
torde de utredningar, som legat till grund för löneregleringarna för
statskontoret och arméförvaltningen, komma att vid förestående löne¬
regleringar tjäna till utgångspunkt., åtminstone i hvad rörer aflönings-
beloppen och hufvudgrundorna för aflöningssystemet i öfrigt.
Vid sådant förhållande och då man tillika tager i betraktande,
att det i fråga om eu hel del verk och myndigheter säkerligen ännu
kommer att dröja åtskillig tid, innan de kunna efter verkställd reglering
komma i åtnjutande af den förbättring i aflöningsförmåner, som sedan
länge erkänts vara väl behöflig, synas mig synnerligen goda skäl tala
för vidtagande af sådana åtgärder, att tjänstinnehafvarna vid de verk
och myndigheter, som ännu icke undergått reglering, må, i afvaktan
därå att sådan hinner komma till stånd och vinna tillämpning, i afsevärdt
större utsträckning än hvad de hittillsvarande dyrtidstilläggen inneburit,
komma i åtnjutande af ett provisoriskt lönetillägg, afsedt att, i den mån
sådant på denna väg lämpligen låter sig göra, utjämna den skiljaktighet
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
i löneförmåner, som eljest kommer att i framträdande grad göra sig
gällande pell gifvetvis framstå desto obilligare, ju längre den väntade
löneregleringen i ena eller andra fallet låter vänta på sig.
Såsom många gånger blifvit framhållet, hafva de ekonomiska för¬
hållandena i vårt land numera utvecklat sig därhän, att statens ämbets-
och tjänstemän i allmänhet taget — i den mån detta icke hunnit genom
åtgärder från statsmakternas sida afhjälpas — faktiskt blifvit försatta i
en afsevärdt sämre ekonomisk ställning än den, man genom do tidigare,
beträffande en stor mängd verk och myndigheter ännu gällande löne¬
regleringarna velat bereda dem. Om än detta förhållande närmast är
af betydelse för de enskilda personer, som däraf drabbas, innebär det¬
samma helt visst tillika en olägenhet för det allmänna af i längden ganska
betänklig art. Uppenbart är nämligen, att, ju längre ett dylikt förhållande
får fortfara, en rekrytering af ämbetsverken med dugande krafter alltmera
försvåras, i ty att dessa i allt större utsträckning dragas åt andra håll,
där förmånligare villkor erbjudas. Erfarenheten gifver ock vid handen,
att under senare åren tillströmningen till tjänstemannabanan högst väsent¬
ligt aftagit, och detta i den grad, att på många håll ämbetsverken —
och däribland äfven de, till h vilka tillströmningen på grund af vid¬
sträcktare möjligheter till befordran eller af andra anledningar plägar
vara störst — endast med stor svårighet kunna erhålla lämpliga vika¬
rier vid inträffande semestrar eller sjukdomsfall. Att den i jämförelse
med hvad på andra håll bjudes knappa aflöning, som under de senare
-åren kommit en stor del af de i statens tjänst anställda löntagarna till
godo, härtill i hög grad medverkat, lider icke något tvifvel. Äfven ur
denna synpunkt anser jag därför angeläget, att mera genomgripande
åtgärder i nu förevarande afseende snarast vidtagas.
Jämväl en annan omständighet af mera speciell beskaffenhet synes
mig i detta sammanhang icke böra lämnas oberörd. Jag syftar härvid
på förhållandena inom -Eders Kungi. Maj:ts kansli. Aflöningsförhål-
landena för kansliets ämbets- och tjänstemän lära nämligen, om man
undantager expeditionscheferna, svårligen kunna regleras förrän i sam¬
band med ordnandet af den förut omförmälda regeringsrätten, hvilkens
organisation enligt det härutinnan tilltänkta förslaget på flera punkter
sammanhänger med kansliets. Möjligt är ock, att en definitiv löneregle¬
ring för kansliet kan komma att än ytterligare fördröjas i följd af den
väckta frågan om inrättandet af flera statsdepartement jämte andra där¬
med sammanhängande spörsmål. Då den blifvande regleringen för
kansliet sannolikt därför ännu kommer att dröja åtskillig tid, men det
synes föga lämpligt och äfven kan medföra afsevärd praktisk olägenhet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
13
att kansliets tjänstemän under någon längre tid aflönas betydligt sämre
;in motsvarande befattningar inom andra centrala ämbetsverk, därifrån
en rekrytering för kansliet till äfventyrs under vissa förhållanden kan
finnas lämplig, synes mig jämväl häri ligga ett skäl för de åtgärder,
jag i förevarande afseende ärnar föreslå.
Dessa åtgärder har jag tänkt mig böra bestå i utverkande redan för
innevarande år af — i stället för de hittills beviljade dyrtidstilläggen
och, i fråga om vaktmästarna, det dem för nästlidet år beviljade extra löne¬
tillägget —ett extra lönetillägg, så bestämdt, att detsamma må kunna-under
vissa betingelser tillgodokomma icke blott de tjänstemän och betjänte,
som, enligt hvad förut omförmälts, varit i åtnjutande af dyrtidstillägg
eller nyssberörda särskilda lönetillägg, utan äfven de statstjänstemän i
allmänhet, hvilkas löneförhållanden icke under senare åren undergått regle¬
ring, samt i öfrigt fotadt på sådana grunder, att därigenom den förenämnda
eljest inträdande bristen på motsvarighet i aflöningshänseende må, i
den män sådant genom provisoriska åtgärder lämpligen låter sig gorå,
varda utjämnad och därmed förknippade olägenheter i görligaste män
undanröjda.
Från det extra lönetillägget synas dock — oberoende af öfriga
undantag, hvarom jag senare skall tala — lämpligen böra undantagas
de ämbetsmän, hvilka nu uppbära en högre aflöning än 10,000 kronor.
Detta, bland annat, äfven af det skäl, att dessas aflöningsförhållanden i
allmänhet icke erbjuda några lämpliga jämförelsepunkter med de hittills
omreglerade ämbetsverkens lönestater. Det sista gäller ock särskildt
om en ganska stor grupp af ämbetsmän, nämligen häradshöfdingarna,
hvilka aflönas enligt ett system, till sina grunder väsentligt afvikande
från dem, som kommit till tillämpning vid ordnandet af andra tjänste¬
mäns aflöningsförhållanden. Efter samråd med chefen för justitiedeparte¬
mentet har jag därför ansett nämnda klass af ämbetsmän icke böra in¬
begripas under den af mig tillärnade framställning i nu förevarande syfte.
Då det nu gäller att söka utfinna ett lämpligt sätt för den
åsyftade löneförhöjningen, kunde det med den af mig angifna utgångs¬
punkten till äfventyrs synas riktigast att sätta lönetillägget beträffande
de särskilda tjänstebefattningar, hvarom nu är fråga, i visst förhållande
till de fastställda lönesatserna för motsvarande befattningar inom stats¬
kontoret, med iakttagande naturligen af de afdrag, som på grund af
särskilda förhållanden kunna finnas påkallade. Ett sådant tillvägagångs¬
sätt låter sig emellertid svårligen använda redan af den anledning, att
inom en hel del oreglerade ämbetsverk finnes en ganska stor mängd
14
Slatsutskotteta Utlåtande N:o 12»
tjänstebefattningar, hvilka icke tillhöra de vanliga, normala lönegraderna,
utan falla däremellan, hvarförutom de löneförhöjningar, som vidtagits
inom statskontoret, ingalunda ställa sig procentiskt taget lika beträffande
de olika tjänstegraderna. En dylik anordning skulle därför i tillämpningen
ställa sig tämligen invecklad och medföra alltför mycken omgång.
Man måste därför, då det ju fortfarande endast är fråga om en
provisorisk åtgärd, åtnöjas med ett mera summariskt tillvägagångssätt,
hvilket dock ingalunda synes behöfva utesluta, att man vid lönetilläggets
bestämmande söker, i den mån sådant utan alltför mycken omgång häri
ske, taga hänsyn till de i det nya aflöningssystemet innefattade grunder.
Härvid är till en början att beakta, att de aflöningssatser, som
vid nästlidet års riksdag fastställdes för de särskilda tjänstebefattnin¬
garna i statskontoret, bestämdes, bland annat, med hänsyn därtill, att
tjänstemännen i detta verk enligt den samma år antagna lagen angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension förpliktats att jämlikt vissa i
lagen angifna grunder bidraga till sin egen pensionering.
Detta bör gifvetvis föranleda, att ett lönetillägg af den beskaffen¬
het, hvarom nu är fråga, under alla förhållanden måste bestämmas så,
att aflöningen, tillägget inbegripet, icke öfverstiger det belopp, som af
den aflöning, hvilken vid jämförelse med de vid löneregleringen för stats¬
kontoret följda grunder kan antagas blifva för den ifrågavarande tjänsten
vid blifvande lönereglering bestämd, återstår efter afdrag af därå be¬
löpande pensionsbidrag.
Vidare är att iakttaga jämväl en annan omständighet, nämligen
den, att i det nya i fråga om statskontoret antagna aflöningssystemet
införts eu helt och hållet ny aflöningstitel, benämnd ortstillägg. Detta
skedde hufvudsakligen i syfte att bereda en utväg att i någon man
afpassa löneförmånerna vid de särskilda tjänstebefattningarna efter lef¬
nad skostnaderna å olika orter, samt under förutsättning därjämte, att
de särskilda orter, som härutinnan kunde till jämförelse ifrågakomma,
skulle indelas i vissa klasser eller grupper och ortstilläggen med afseende
å dessa graderas på sådant sätt, att dylik förmån alls icke skulle till¬
erkännas tjänstinnehafvare, hvilkas tjänstgöring vore förlagd till ort,
tillhörande den lägsta eller billigaste gruppen, och beträffande öfriga
grupper bestämmas i enlighet med en på lämpligt sätt graderad skala.
Upptagandet i aflöningsystemet af den princip, åt hvilken nämnda af¬
löningstitel sålunda afser att gifva uttryck, medför, att — då det gifvet¬
vis icke bör ifrågakomma att, vid bestämmande af ett endast proviso¬
riskt lönetillägg, söka medelst en detaljerad gradering för olika orter
föregripa den slutliga regleringen — man i fråga om sådana tjänstinne-
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
15
häfvare, hvilka hafva sill bostad annorstädes än i hufvudstaden, är hän¬
visad till att beräkna de provisoriska lönetilläggen så, att det samman¬
lagda aflöningsbeloppet vid de särskilda tjänsterna icke ens beträffande
de tjäustinnehafvare, som vid blifvande reglering kunna antagas varda
undantagna från åtnjutande af ortstillägg, komma att öfverstiga den
blifvande definitiva aflöningen. Å andra sidan synes följdriktigheten
fordra, att, då lefnadskostnaderna i hufvudstaden otvifvelaktigt äro åt¬
skilligt högre än å andra orter inom landet och det därför redan nu
med visshet kan antagas, att ortstilläggen för de tjäustinnehafvare, Indika
hafva sin tjänstgöring förlagd till hufvudstaden, komma att sättas något
högre än i fråga om de öfriga, äfven det extra lönetillägget bör sättas
något högre för de förra än för de senare.
Med afseende å nu berörda förhållanden har jag tänkt mig, att
det extra lönetillägget lämpligen, i hvad angår tjänstemännen, bör be¬
stämmas, i fråga om dem, som hafva sin tjänstgöring förlagd till
hufvudstaden, till 15 procent och i fråga om de öfriga till 12 procent
å de aflöningsförmåner, å hvilka de hittillsvarande dyrtidstilläggen be¬
räknats. Kombineras härmed eu föreskrift, enligt hvilken lönetillägget
i intet fall får öfverskrida ett visst belopp — hvilket lämpligen synes
kunna bestämmas, beträffande Stockholm till 1,000 kronor och i fråga
om öfriga delar af riket till 800 kronor — torde man icke behöfva
befara att genom lönetillägget på någon punkt öfverskrida de aflöningar,
som vid eu blifvande lönereglering kunna antagas blifva bestämda.
Beträffande betjänte — vaktmästare och med dem likställda be-
fattningshafvare — råder, såsom af det föregående framgår, ett i viss
mån särskildt förhållande. Som nämndt, hafva för nästföregående år
dessa tjänstinnehafvare åtnjutit dels, under förutsättning att i aflöningen
icke ingår bostads- eller boställsförmån in natura, dyrtidstillägg med
10 procent å den kontanta lönen, dels äfven, oberoende af nyssnämnda
förutsättning, extra lönetillägg med likaledes 10 procent å den kontanta
aflöningen. Då nämnda tjänstinnehafvare således redan under näst¬
föregående år kommit i åtnjutande af särskilda lönetillägg, uppgående
i do flesta fall ända till 20 procent å aflöningen, och det gifvetvis
icke bör ifrågakomma att nu fråntaga dem en förmån, hvaraf de redan
kommit i åtnjutande och utan tvifvel fortfarande äro väl i behof, an¬
ser jag de procentsatser, efter hvilka lönetillägget bör beräknas, böra
för dem bestämmas afsevärdt högre än för tjänstemännen, något som
äfven synes motiveradt däraf, att den löneförhöjning, som nästlidet år
bestods vaktmästarna i statskontoret, proeentiskt räknadt, vida öfver-
stiger hvad i nämnda hänseende tillerkändes tjänstemännen. I anslut¬
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
ning härtill torde, med tillämpning af den förenämnda regeln om löne¬
tilläggets beräkning efter en något högre procentsats för tjänstinne-
liafvare inom hufvudstadcn än för de öfriga, tillägget, i hvad angår
betjänte, kunna lämpligen bestämmas till 25 procent för dem, som
hafva sin tjänstgöring i hufvudstaden, och till 20 procent för de öfriga.
Till belysning af di t sålunda framställda förslagets innebörd må
nämnas, att för de vanligen förekommande lönegraderna, aflönings-
satserna — det föreslagna lönetillägget inbegripet — skulle, under förut¬
sättning att lönetillägget utgår oafkortad^ ställa sig på följande sätt:
för första gradens tjänst utan ålderstillägg
med ett
,, två
11
>i
ii
ii
ii
it
ii
ii
ii
ii
ii ii ii ii med et{ ii
11 il ii 11 ii ,i
för tredje gradens tjänst utan ålderstillägg ........... 7,360
med
ii
ii
ii
11
ii
ii
ii
med
I Stockholm. 1
|
Kronor. Kronor.
|
3,450
|
- 3,360
|
—
|
4,025
|
— 3,920
|
—
|
4,600
|
— 4,480
|
—
|
5,175
|
— 5,040
|
—
|
5,750
6,325
|
— 5,600
|
—
|
— 6,160
|
—
|
7,360
|
— 7,168
|
—
|
8,000
|
— 7,800
|
—
|
1,375
|
— 1,320
|
—
|
1,000
|
— 960
|
—
|
1,125
|
- 1,080
|
—
|
Berörda siffror torde vid jämförelse med de i statskontorets nu¬
varande lönestat för motsvarande befattningar upptagna lönesatser visa
att- det ifrågasatta lönetillägget icke kan anses för högt beräknadt, lika¬
som att den åtskillnad, som skulle uppstå mellan hufvudstadcn och
öfriga delar af riket, i själfva verket är ganska ringa och ingalunda
större, än hvad som af de högre lefnadskostnaderna, särskildt i fråga
om bostadshyror, måste anses vara med rättvisa och billighet öfverens¬
stämmande.
De hittillsvarande dyrtidstilläggen hafva,, som nämndt, alls icke
tillgodokommit dem, i hvilkas aflöning ingått bostads- eller bostadsför¬
mån in natura. Klart synes mig ock vara, att de tjänstinnehafvare, som
äro i åtnjutande af nämnda förmån, äro med hänsyn till de inom landet
i allmänhet och särskildt i de större städerna under senare åren väsent¬
ligt stegrade bostadshyrorna försatta i ett relativt vida gynnsammare
S'lutsulsköttels Utlåtande N:o 12.
17
läge iin öfriga tjänstinnehafvare, och att do form därför icke skäligen
böra tillerkännas ett lönetillägg af enahanda omfattning som dessa. I
betraktande emellertid af den inträdda stegringen jämväl i öfriga lefnads-
kostnader, synes mig dock billigtvis någon, om än eu jämförelsevis
mindre del af det ifrågasatta lönetillägget, böra tillgodokomma äfven
sådana löntagare, som äro i åtnjutande af berörda förmån. Det afdrag
å lönetillägget, som bör i sådant fall ifrågakomma, synes mig lämpligen
kunna bestämmas till tio procent af de kontanta löneförmåner, å hvilka
lönetillägget i allmänhet beräknas. Detta beräkningssätt har redan
kommit till direkt användning i fråga om vaktmästarna, hvilka, enligt
hvad förut nämnts, under nästlidet år visserligen, ifall i aflöningen ingått
bostadsförmån in natura, icke erhållit dyrtid stillägg — då, som nämndt,
motsvarande 10 procent å den kontanta aflöningen — men väl det extra
lönetillägg, som vid sidan af dyrtidstillägget under samma år till dessa
befattningshafvare utgått; och synes därför samma beräkningssätt lämp¬
ligen kunna läggas till grund äfven vid beräkningen af bostad eller
bostadsförmånens värde för tjänstemännen. Till belysning af verk¬
ningarna af ett sålunda beräknadt afdrag må erinras, att om, t. ex.
— såsom i ett enskildt fall är förhållandet — en tjänsteman med en
aflöning af 7,000 kronor tillika är i åtnjutande af bostadsförmån in
natura, afdraget med anledning af nämnda förmån kommer att utgöra
700 kronor och det extra lönetillägget således utgå med endast 300 kronor.
Beträffande de grunder i öfrigt, enligt hvilka det nu föreslagna
extra lönetillägget bör utgå, synes mig, till undvikande af alltför stora
rubbningar, lämpligast, att de för de hittillsvarande dyrtidstilläggen
bestämda grunder i dessa delar i hufvudsak erhålla tillämpning, äfven
i fråga om det nu föreslagna extra lönetillägget, dock naturligen med
de ändringar, som föranledas däraf, att lönetillägget skulle utgå äfven
vid eu väsentligt högre inkomst af statstjänst än dyrtidstillägget eller
eljest af förändrade förhållanden påkallas.
Häraf följer, bland annat, att alla sådana tjänstinnehafvare, hvilkas
aflöningsförmåner vid någon af 1901—1907 årens riksdagar ny- eller
omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande, blifva från lönetillägget uteslutna. Gifvet är äfven, att
sådana tjänstinnehafvare, hvilka anses böra för innevarande år komma
i åtnjutande af särskildt lönetillägg, bestämdt efter andra grunder än
dem, som skulle gälla för det nu ifrågavarande lönetillägget, jämväl
blifva därifrån uteslutna.
De grunder, enligt hvilka det extra lönetilläget enligt det af mig
framställda förslaget borde utgå, skulle alltså blifva följande:
Bill. till Riksd. Prof.. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 12 Häft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs,
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,
med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre
belopp än 1,000 kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,
med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre
belopp än 800 kronor, samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om
tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent
å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,
skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas
med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflönings-
förmåner, hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för inne¬
varande år uppgå till högre belopp än 10,000 kronor;
b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra
lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyndig¬
heter uppskattats till högre belopp än 10,000 kronor;
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907 årens riksdagar ny- eller omregle¬
rats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock
af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen
blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkom¬
mande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
19
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön
ellor arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af
dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe år lika, lör den al dem, till hvilken han
först blifvit befordrad; samt
8:0) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
För utrönande af de belopp, hvartill ett enligt angifna grunder
utgående extra lönetillägg för år skulle uppgå, hafva beräkningar verk¬
ställts, enligt Indika beloppen skulle i afrundade tal utgöra:
för tjänstemän och betjänte under justitie¬
departementet ....................................................................
för tjänstemän och betjänte under utrikes¬
departementet .................................................................
för tjänstemän och betjänte under landtförsvars¬
departementet ...................................................................
för tjänstemän och betjänte under sjöförsvars¬
departementet .................................................■•••...............
för tjänstemän och betjänte under civildeparte¬
mentet ...................................................................................
(däraf omkring 260,000 kronor för landsstaten)
för tjänstemän och betjänte under finans¬
departementet ................................................................•
för tjänstemän och betjänte under ecklesiastik¬
departementet .....................................................................
för tjänstemän och betjänte under jordbruks¬
departementet .....................................................................
(däraf omkring 70,000 kronor för skogsstaten)
kronor
|
130,000: —
|
11
|
11,500: —
|
11
|
9,000: —
|
11
|
22,200: —
|
v
|
440,000: —
|
11
|
119,000: —
|
11
|
90,000: —
|
11
|
115,000: —
|
kronor
|
936,700: —
|
Härtill kommer för postsparbanksbyrån ett belopp af 5,375 kronor.
Vid detta verk utgår nämligen personalens aflöning af postsparbankens
egna inkomster, hvilka medel Kungl. Maj:t äger för sådaut ändamål
disponera.
Då de i riksstaten för år 1908 under de särskilda kufvudtitlarna
upptagna belopp för beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte
af dyrtidstillägg för år 1907 uppgingo till sammanlagdt 1,018,900 kronor
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
och de för beredande af extra lönetillägg’ åt vaktmästare för samma år
beviljade belopp utgjorde tillhopa 23,900 kronor, skulle således det
belopp, som skulle för det nu föreslagna extra tillägget behöfva af
Riksdagen äskas, till synes stanna vid en summa, 106,100 kronor lägre
än hvad i liknande hänseende nästlidet år begärdes. Detta förhållande,
som i förstone kan förefalla något egendomligt, får emellertid sin för¬
klaring, bland annat, däraf, att i den summa af 818,700 kronor, som
för beredande af dyrtids till ägg finnes upptagen under sjätte hufvud-
titeln i innevarande års riksstat, inräknats jämväl det belopp, som för¬
beredande af sådant tillägg för år 1907 åt den till järn vägsstaterna
hörande personal varit erforderligt, därest icke den under samma år
beslutade omregleringen af nämnda stater besfämts att träda i kraft
redan år 1907.
Frånräknas sistnämnda belopp — hvilket kan anslås till vid pass
665,000 kronor — äfvensom de öfriga jämförelsevis mindre belopp,
som i följd af verkställda omregleringar numera bortfalla, från före-
nämnda för år 1908 till dyrtidstillägg och extra lönetillägg beräknade
summor, tillhopa 1,042,800 kronor, kan den ökade utgift, som — från-
sedt den något ökade kostnaden för postsparbanksbyrån — skulle af
de föreslagna extra lönetilläggen förorsakas, antagas komma att uppgå
till i rundt tal vid pass 575,000 kronor eller, om man tager hänsyn
till de undantag från lönetillägg, som kunna ifrågakomma på grund
al taxering till visst belopp, antagligen något lägre.
Då de förhållanden, som lagts till grund för de anställda beräk¬
ningarna, naturligen kunna under året växla, är det tydligt, att de
beräknade beloppen endast äro att anse såsom approximativa.
De för de extra lönetilläggen — hvilka, som nämndt, äro afsedda att
utgå under år 1908 — erforderliga belopp, torde i öfverensstämmelse med
hvad tidigare skett beträffande dyrtidstilläggen och de extra lönetilläggen
till vaktmästarna, böra såsom förslagsanslag anvisas å extra stat för
år 1909 på det sätt, att de till hvarje särskild hufvudtitel hörande
summor sammanföras under ett extra anslag å hvarje hufvudtitel, med
iakttagande i fråga om anslagens disponerande, att ingen samman¬
blandning af de för särskilda verk och stater afsedda beloppen får
äga rum.
Jämväl i fråga om sättet för utbetalningen af de för ändamålet
erforderliga medel torde i hufvudsak enahanda föreskrifter, som förut
meddelats i fråga om dyrtidstilläggen och de extra lönetilläggen till
vaktmästarna, böra komma till tillämpning.))
21
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Angående beredandet åt vissa statens tjänstemän och betjänte af
extra lönetillägg för innevarande år, att utgå i stället lör de hittills
beviljade dyrtidstilläggen och, i fråga om vaktmästare det dem för
nästlidet år beviljade extra lönetillägget, har utskottet, da de förhål¬
landen, som under de senaste åren, med afseende å förestående löne¬
regleringar inom statens ämbetsverk, föranled t beviljande i större eller
mindre utsträckning af särskilda provisoriska lönetillägg, alltjämt kvarstå
i oförminskad grad, ansett bekofvet af ett extra lönetillägg till fullo
ådagalagdt. Af hvad departementschefen i ämnet anlört synes också
framgå, att ett något större tillägg i löneförmånerna än hvad som före¬
kommit under nästlidet år torde böra utgå för år 1908.
Emot de grunder, från hvilka departementschefen utgått vid be¬
räkningen af erforderligt anslag för ifrågavarande extra lönetillägg, har
utskottet icke haft något att i hufvudsak erinra.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att från åtnjutande af extra
lönetillägg undantaga de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af stats¬
tjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 10,000 kronor,
äfvensom de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra
lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxerings¬
myndigheter uppskattats till högre belopp än 10,000 kronor, har utskottet,
i fråga om det sålunda föreslagna beloppet, funnit detsamma väl högt.
Då motsvarande belopp för år 1907 bestämdes till 5,000 kronor,
har utskottet ansett tillräckligt att nu höja sistnämnda belopp till 8,500
kronor.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra därom, att, såsom departe¬
mentschefen äfven yttrat till åberopade statsrådsprotokollet, den ökade
utgift, som skulle af de föreslagna extra lönetilläggen förorsakas, antag¬
ligen konnne att minskas, om man toge hänsyn till de undantag från
lönetillägg, som kunde ifrågakomma på grand af taxering utöfver visst
belopp.
Att i hvarje fall från åtnjutande af extra lönetillägg för år 1908
utesluta häradshöfdingarna har utskottet tunnit välbetänkt.
I fråga om storleken af de extra lönetilläggen har utskottet hyst
den uppfattningen, att ifrågavarande lönetillägg böra bestämmas så, att
tjänstinnehafvare, beträffande hvilkas löneförmåner förslag framlagts för
i908 års Riksdag till ny- eller omreglering efter andra grunder än dem,
som blifvit följda vid de äldre staternas fastställande, icke i något fall
må åtnjuta det extra lönetillägg, hvarom här är fråga, till högre belopp
än att lönetillägget jämte öfriga tjänstinnehafvaren tillkommande löne¬
Utskottels
yttrande.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
förmåner af det slag, hvarå lönetillägget skall beräknas, motsvara de
enligt den föreslagna nya lönestaten honom tillkommande löneförmåner
af enahanda slag, efter afdrag af det bidrag till kostnaden för tjänste¬
männens pensionering af statsmedel, som enligt gällande föreskrifter
på grund af omregleringen må åligga honom att vidkännas.
Slutligen vill utskottet uttala den förvissningen, att Kungl. Maj:t
måtte, efter nödig utredning, taga under ompröfning, i hvad män de
bestämmelser, som i sammanhang med under åren 1907 och 1908 verk¬
ställd ny- eller omreglering af löneförhållandena vid vissa centrala
ämbetsverk fastställts att gälla beträffande de till dessa verk hörande
ordinarie tjänstinnehafvares tjänstgöring å tjänsterummet äfvensom rätt
att förena innehafvande tjänst med uppdrag af viss beskatfenhet eller
med annan tjänstebefattning, må kunna erhålla tillämpning jämväl med
afseende å de tjänstinnehafvare, som skulle komma i åtnjutande af det
extra lönetillägget.
Kungl. Maj:ts framställning om beredande af extra lönetillägg åt
tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa finner sig utskottet
äfven innevarande år böra tillstyrka, att utgå i enlighet med de af
utskottet ofvan angifna grunder.
Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde böra utgå
såsom förslagsanslag å extra stat och då i allt fall den ändring, utskottet
föreslagit i bestämmelserna för åtnjutande af extra lönetillägg, torde in¬
verka högst obetydligt på anslagssumman, har utskottet icke ansett
nödvändigt verkställa exakt beräkning af de belopp, som kunna varda
för ifrågavarande ändamål erforderliga. Och får utskottet därför tillstyrka
bifall till af Kung]. Maj:t begärdt anslag.
Då utskottet i öfrigt icke haft något att erinra emot hvad Kungl.
Maj:t i förevarande proposition föreslagit, får utskottet, på grund af
hvad sålunda blifvit anfördt, hemställa,
I) att Riksdagen må, i anledning af hvad Kungl.
Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvud titlar ne
föreslagit i fråga om beviljande af anslag för bere¬
dande af extra lönetillägg för innevarande år åt eu
del tjänstemän och betjänte inom de olika departe¬
menten jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat
för år 1909 anvisa särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
Statsutskottet* Utlåtande N:o 12.
23
under andra lmfvudtiteln kronor
tredje „ „
11
11
11
11
11
11
11
fjärde
femte
sjunde
åttonde
nionde
11
11
11
11
11
11
11
11
130.000
11,500
9,000
22,200
440.000
119.000
90,000
115.000
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af
extra lönetillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall
är för handen, som under 2: o) sägs,
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall med högre belopp än 1,000
kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall till högre belopp än 800 kro¬
nor, samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant
aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,
men eljest med 20 procent å sådan aflöning.
2: o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställs-
förmån in natura, skall det enligt nästföregående mo¬
ment beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,
motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsför¬
måner, hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undan¬
tagas, förutom häradshöfdingarna,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 8,500 kronor;
b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af
arbete, det extra lönetillägget oberäknadt, under år
1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 8,500 kronor;
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1900 eller 1907
årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänste¬
män och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.
5: o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflönings-
förmåner, hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning
bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela
det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i näst¬
föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,
utan afseende därå att till bestridande af universitetens
utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag
af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt härads¬
skrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjänst¬
göringspenningar ;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7: o) Extra lönetillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera
befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,
till hvilken han först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
II) att extra lönetillägg i enlighet med de af
utskottet föreslagna grunder jämväl må för inne¬
varande år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid
flottans pensionskassa.
Stockholm den 22 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
25
Reservationer:
af herrar P. Pehr son, C. Persson, T). Persson, J. A. Sjö, G. Odqvist,
A. Wiklund, J. T. Larsson, P. Pehrsson och C. G. Johansson, hvilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Angående beredandet åt vissa statens tjänstemän och betjänte af
extra lönetillägg för innevarande år, att utgå i stället för de hittills
beviljade dyrtidstilläggen och, i fråga om vaktmästarne, det dem för
nästlidet år beviljade extra lönetillägget, har utskottet funnit behofvet
af ett dylikt lönetillägg ådagalagdt beträffande de verk och stater, hvilka
ännu icke hunnit ny- eller omregleras. Likaså har utskottet funnit af
omständigheterna påkalladt, att det belopp, som i form af dyrtidstillägg
under förlidet år utgått till vissa tjänstemän och betjänte vid en del
af statens verk och inrättningar, i någon mån liöjes. Därvid har utskottet
dock icke ansett sig böra tillstyrka den förhöjning, som innefattas uti
Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Det har nämligen synts utskottet
välbetänkt att, i likhet med under föregående år beträffande dyrtids¬
tillägg till tjänstemän och betjänte samt extra lönetillägg till betjänte,
bestämma det extra lönetillägget för innevarande år till tio procent för
tjänstemän och tjugu procent för betjänte, beräknadt å kontant aflöning,
men i stället föreskrifva, att dylikt extra lönetillägg finge utgå intill
belopp af 500 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att från åtnjutande af extra
lönetillägg undantaga de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af stats¬
tjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 10,000 kronor,
äfvensom de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra
lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyn¬
digheter uppskattats till högre belopp än 10,000 kronor, i fråga om
det sålunda föreslagna beloppet funnit detsamma väl högt-. Då mot¬
svarande belopp under år 1907 bestämdes till 5,000 kronor, har utskottet
ansett tillräckligt att nu höja sistnämnda belopp till 7,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att tillerkänna tjänstemän och
betjänte å olika orter olika belopp med hänsyn till tjänstgöringsorten,
har utskottet icke funnit ett sådant stadgande erforderligt. Däremot
Bih. till Riksd, Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
liar utskottet på de af departementschefen till åberopade statsråds¬
protokollet anförda skäl ansett sig böra förorda, att extra lönetillägg
äfven må utgå till de betjänte, som åtnjuta bostads- eller boställsförmån,
mot afdrag af tio procent å de kontanta aflöningsförmånerna.
Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde böra utgå
såsom förslagsanslag å extra stat, har utskottet icke ansett nödvändigt
verkställa exakt beräkning å de belopp, som för ifrågavarande ändamål
kunna varda erforderliga, utan endast förslagsvis angifvit vissa belopp
under hvarje liufvudtitel.
Kungl. Maj:ts framställning om beredande af extra lönetillägg åt
tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa finner sig utskottet
äfven innevarande år böra tillstyrka att utgå i enlighet med de af
utskottet här ofvan angifna grunder.
Då utskottet i öfrigt gillat de för åtnjutande af extra lönetillägg
af Kungl. Maj:t föreslagna villkor, får utskottet på grund af hvad sålunda
blifvit anfördt hemställa,
I) att Riksdagen må, i anledning af hvad Kungl.
Maj:t imder 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna
föreslagit i fråga om beviljande af anslag för beredande
af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänste¬
män och betjänte inom de olika departementen jämte
därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, under
nedannämnda hufvudtitlar på extra stat för år 1909
anvisa särskilda förslagsanslag till följande belopp,
nämligen:
under
|
andra hufvudtiteln kronor
|
90,000
|
—
|
n
|
tredje
|
11
|
11
|
8,000
|
—
|
ii
|
fjärde
|
11
|
11
|
6,000
|
—
|
ii
|
femte
|
11
|
11
|
15,000
|
—
|
ii
|
sjätte
|
11
|
11
|
300,000
|
—
|
ii
|
sjunde
|
11
|
11
|
80,000
|
—
|
ii
|
åttonde
|
11
|
11
|
60,000
|
—
|
ii
|
nionde
|
11
|
11
|
78,000
|
—
|
att utbetalas med iakttagande,
|
att för beräknande
|
extra lönetillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall
är för handen, som under 2:o) sägs, med 10 procent
till tjänsteman och 20 procent till betjänte, beräknadt
27
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre
belopp än 500 kronor.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställs-
förmån in natura, skall det enligt nästföregående
moment beräknade lönetillägget minskas med ett be¬
lopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflönings-
förmåner, hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undan¬
tagas, förutom häradshöfdingarna,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsformåner af
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 7,000 kronor;
b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af ar¬
bete, det extra lönetillägget oberäknadt, under år
1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor;
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsför-
måner vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller
1907 årens Riksdagar ny- eller omreglerats efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas
tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af
Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest
utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflönings-
förmåner, hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning be-
strides dels af statsmedel dels ock af andra medel,
beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf,
som utgår af statmedel, dock att åt lärare och tjänste¬
män vid universiteten extra lönetillägg må beräknas
å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt
i nästföregående moment sägs, bestämd att minst
uppgå, utan afseende därå att till bestridande af uni¬
versitetens utgifter användas jämväl andra medel än
statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag
af aflöningsformåner:
lön;
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt härads¬
skrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjänst¬
göringspenningar ;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera be¬
fattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen för
den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna
på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till
Hvilken han först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
II) att extra lönetillägg i enlighet med de af
utskottet föreslagna grunder jämväl må för inne¬
varande år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid
flottans pensionskassa.»
Det skulle här antecknas, att herrar grefve A. F. C:son Wacht-
meister, friherre J. T, Gripenstedt och friherre C. H. Falkenberg icke
deltagit vid förestående ärendes behandling inom utskottet.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERl-AKTiEBOLAG, 1908.
Rättelse.
I statsutskottets utlåtande n:o 11 sid. 246 rad. 2 uppifrån
står: af herrar P. Péhrson, E. Hammarlund och J. Ström,
läs: af herrar E. Hammarlund, P. Pehr sson och J. Ström,
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd.