Lagutskottets Utlåtande N:o 22.
X:0 22.
Ank. till Eiksd. kansli den 28 febr. 1908, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 59 §
i lagen angående vägliållnmgsbesvärets utgörande på
landet.
I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,
n:o 85, hemställer herr C. Sandquist,
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 59 § i lagen om ändring
i vissa delar af lagen, angående väghållningsbesvärets utgörande på landet
den 23 oktober 1891; gifven den 20 juni 1905, måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
59 §.
Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:
a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet
tillhöriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje ett hundra
kronor af taxeringsvärdet,
b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio
kronor af taxeringsvärdet,
c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för hvarje
två hundra kronor af taxeringsvärdet, samt
Bill. till Eiksd. Prot. 1908. 7 Sami. 20 ILäft. (N:o 22)
1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 22.
d) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio kronor af den
beskattningsbara andelen däraf,
dock med iakttagande af hvad som icke uppgår till en hel vägfyrk
bortfaller.
Yägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas för
hvarje kommun af häradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan med
belopp hvarom särskildt stadgas. Längden skall senast den 1 december
af häradsskrifvaren sändas till kommunalnämnden, som låter i kommunens
fyrktalslängd införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden
på enahanda sätt, som i fråga om kommunens fyrktalslängd är föreskrifvet,
undergått granskning och justering, vägfyrktalslängden ofördröjligen skall
af kommunalstämmans ordförande tillställas vägstyrelsen.
e) Hvad sålunda är stadgadt innebär icke något hinder för att
vägfyrktalslängd upprättas af förtroendemän, utsedda af väghållningsskyl-
dige jämlikt 63 §. Beslut därom skall årligen före den 1 november
meddelas häradsskrifvaren medelst utdrag af vägstämmoprotokollet.
Till stöd för sin i motionen gjorda hemställan har motionären an¬
fört följande.
»Uti fjärde stycket af väglagens 63 § medgifves väghållningsskyldige
rättighet 'besluta, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning må
öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas,
eller åt utsedda förtroendemän’.
Såsom kändt är erhölls denna rättighet genom den af Riksdagen år
1905 vidtagna revision af väglagen, hvilken revision af Kungl. Maj:t
stadfästades genom 'Lag om ändring i vissa delar af lagen angående väg-
hållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891’; gifven den
20 juni 1905.
I föga öfverensstämmelse med denna åt väghållningsskyldige med-
gifna rättighet bestämmes uti 59 § af samma lag d): 'Vägfyrktalslängd
i enlighet med dessa bestämmelser skall upprättas för hvarje kommun af
häradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan med belopp, hvarom sär¬
skildt stadgas’ etc.
Att detta stadgande förefinnes med hänsyn till de väghållnings¬
skyldige, som enligt första stycket af berörda 63 § anlita Konungens
befallningshafvande ombesörja, att vägskatten varder genom vederbörande
i sammanhang med kronoskatterna debiterad, indrifven och redovisad,
det är ju alldeles riktigt. Men att enahanda bestämmelse skall vara
absolut gällande jämväl med hänsyn till de väghållningsskyldige, som
begagna sig af den rättighet, som uti det åberopade fjärde stycket af
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 22.
samma § omförmäles, det innebär uti sig en oegentlighet, som af flera
skäl icke borde existera. Ty uppenbart är det väl, att vida större arbete
och ansvar äro förenade med 'vägskattens debitering, uppbörd och redo¬
visning’ än med uppgörandet af vägfyrktalslängden. Då väghållnings-
skyldiges 'förtroendemän' anförtros att ombesörja det större och ansvars¬
fullare arbetet: 'vägskattens debitering, uppbörd och redovisning’, borde
väl ock det vida mindre maktpåliggande uppdraget: upprättandet af väg¬
fyrktalslängden få ombesörjas af dem.
Att ersättningen för vägfyrktalslängdens upprättande i så fall komme
att blifva afsevärdt mindre betungande, än nu är förhållandet, det är ett
antagande, som icke behöfver bevisas.
Ett tillägg af nu antydda innebörd till meranämnda 59 § synes
sålunda hafva giltiga skäl för sig.»
Syftet med förevarande framställning synes hafva varit att bringa
59 § väglagen i öfverensstämmelse med 63 § samma lag, sådan denna
paragraf lyder enligt lag den 20 juni 1905. Den åsyftade öfverens-
stämmelsen skulle emellertid icke i allo vinnas genom ett bifall till motio¬
närens förslag. I 63 § tillerkännes nämligen de väghållningsskyldige rätt
att öfverlämna vägskattens debitering, uppbörd och redovisning åt kom¬
munalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas, eller åt utsedda för¬
troendemän, under det att motionären, såsom det synes utskottet, utan
giltig anledning inskränkt sig till att föreslå, att i 59 § måtte stadgas
frihet för de väghållningsskyldige att genom utsedda förtroendemän låta
ombesörja upprättande af vägfyrktalslängder.
Såvidt utskottet kunnat finna, är det viktigaste sakliga skäl, som
kan anföras till stöd för den ifrågasatta lagändringen, att kostnaderna för
vägfyrktalslängdens upprättande därigenom skulle något nedbringas. Då
emellertid den ersättning, häradsskrifvaren äger uppbära för besväret med
uppgörande af omförmälda fyrktalslängd, utgår enligt fastställd taxa, samt
de personer, hvilka af de väghållningsskyldige kunde komma att för ända¬
målet utses, i de flesta fall lära betinga sig godtgörelse för arbetet med
längdens upprättande, torde den minskning i kostnader, som skulle upp¬
komma genom ett bifall till ifrågavarande motion, blifva så ringa, att
den icke kan vara afgörande. Någon allmän önskan om vidtagande af
en lagändring i den riktning motionären föreslagit torde icke förefinnas
eller har åtminstone icke framträdt, och enligt utskottets förmenande
skulle de väghållningsskyldige blott i ett fåtal fall komma att begagna
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 22.
sig af en eventuell rättighet att genom utsedda förtroendemän uppgöra
vägfyrktalslängden. Det är uppenbarligen af stor vikt, att denna, hvilken
ligger till grund för debiteringen af vägskatten, blifver med tillbörlig
noggrannhet upprättad; och torde det med fog kunna antagas, att garan¬
tierna härför äro större, om arbetet med längdens uppgörande såsom hit¬
tills anförtros åt en statens tjänsteman, än om detsamma skulle anförtros
åt de väghållningsskyldige själfva.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till nåaron Riks-
O
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 februari 1908.
På lagutskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Herrar Widén och Lindhagen hafva anhållit om anteckning å ut¬
låtandet därom, att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom ut¬
skottet.
STOCKHOLM, SVENSKA BOKTBYCKERIAKTIEBOLAGKT, 1908,