Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
1
N:o 197.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 maj 1908.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förändrade grunder för
förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.
(Statsutskottets utlåtande n:o 84.)
Till Konungen.
Uti-en den 28 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 107) har Eders Kungl. Maj:t; under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.
Med upphäfvande af nådiga kungörelsen den 10 november 1882
angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruks¬
domäner äfvensom af alla senare utkomna författningar, såvidt de afse
förändringar i nämnda kungörelse, förordnas härigenom som följer:
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 79 Höft. (N:o 197.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
l:o. All kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt
innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till följd däraf an¬
tingen till omedelbart begagnande upplåten eller ställd under särskild
ämbetsmyndighets vård, skall stå under inseende af en i hufvudstaden
förlagd domänstyrelse och under närmare tillsyn af eu lokalförvaltning
samt utarrenderas på sätt här nedan stadgas.
2:o. Innan kronan tillhörig jordbruksegendom utarrenderas, skall
skogsmarken därifrån skiljas, så framt densamma, till fördel för kronan,
kan ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark såsom
kronopark förvaltas och ej ligger i samfällighet med enskild egendom.
Å andra sidan skola från de till bildande af nya eller tillökning
af äldre kronoparker inköpta egendomar afskiljas och såsom jordbruks¬
egendomar behandlas sådana för jordbruk lämpade områden, som icke
anses böra försäljas och som ej heller pröfvas böra användas vare
sig till boställen eller till upplåtelse åt skogsarbetare, hvilka för krono-
parkernas skötsel äro erforderliga.
3:o. Skogsmark, som ej afsättes till kronopark, upplåtes jämte
jordbruksegendomen på arrende, med rätt för arrendator!! att, i öfver¬
ensstämmelse med den hushållningsplan, som ma vara eller blifva fast¬
ställd, och de närmare bestämmelser, arrendekontraktet innehåller, an¬
vända skogen till skogsfång^ samt till bete, där sådant utan men för
skogens återväxt kan medgifvas; dock må, där skogen är af betyden¬
het, densamma från arrendet undantagas, med rätt för arrendatorn
att erhålla årlig utsyning af husbehofsvirke till belopp, som i arrende¬
kontraktet angifves, hvarjämte, i händelse skogens bevakning finnes
böra åt arrendatorn uppdragas, ersättning härför må honom tilläggas.
4:o. Arrende af kronan tillhörig jordbruksegendom skall i all¬
mänhet omfatta 20 år; dock må i afbidan på fullbordande af skifte
eller större dikningsföretag eller annan vattenafledning, så ock i
händelse under närmast följande åren annat sådant förhållande antages
inträda, som på arrendevärdet väsentligen inverkar, utarrendering ske
på kortare tid. Anses större odlingsföretag böra å en egendom utföras,
ankommer på Kungl. Maj:t att, efter framställning af domänstyrelsen,
förordna, huruvida egendomen må upplåtas på arrende för längre tid,
dock ej öfver 30 år, med skyldighet för arrendatorn att de nödiga
befunna odlingarna under arrendetiden verkställa.
För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall
efter för handen varande förhållanden af domänstyrelsen bestämmas.
5:o. När kronans fördel anses sådant fordra,, må flera egendomar
under ett arrende upplåtas eller eu egendom i flera lotter utarrenderas.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
Likaledes må fiske, sten- eller kalkbrott, sand- grus- eller sten-
täkt, torfmosse eller annan dylik lägenhet vid utarrendering af den
egendom, hvartill densamma liörer, jämte nödigt utmål undantagas och
på särskildt arrende upplåtas, om högre afkomst därigenom kan påräknas.
Detsamma gälle om kvarnverk eller vattenfall, som ej i samband
med dess skiljande från den fastighet, till hvilken det hörer, finnes
böra ställas under särskild förvaltning.
Finnes vid utarrendering af egendom sten- eller kalkbrott, sand-,
grus- eller stentäkt eller torfmosse icke böra från egendomen skiljas,
må domänstyrelsen, där så pröfvas lämpligt, åt arrendatorn upplåta
rättighet att till afsalu begagna dylik lägenhet i enlighet med de be¬
stämmelser härom, som i arrendekontraktet meddelas.
Har genom redan utfärdadt arrendekontrakt jämte egendomen
upplåtits sten- eller kalkbrott, sand-, grus- eller stentäkt eller torf¬
mosse utan rätt för arrendatorn att något därifrån sälja eller sker
dylik upplåtelse i arrendekontrakt, som hädanefter utfärdas, må
domänstyrelsen, då framställning därom göres, kunna åt arrendatorn
eller med hans begifvande åt annan person lämna rättighet att till-
dodogöra sig sten, kalk, sand, grus eller torf mot den afgift och på
de villkor i öfrigt, som af domänstyrelsen bestämmas, dock med för¬
behåll, hvad angår å egendomen befintlig täkt af sand, grus eller sten,
om skyldighet för den, till hvilken rättigheten upplåtes, att mot det
afdrag å arrendet, som af domänstyrelsen bestämmes, tåla, ej mindre
att rätt att därifrån hämta väglagningsänmen i vederbörlig ordning
medgifves väghållningsskyldiga än äfven att för hämtning af dylika
ämnen de väghållningsskyldiga taga väg öfver egendomens mark, där
sådan af vederbörande domänintendent eller kronobetjänt dem anvisas.
6:o. Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordbruks¬
egendom, skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens för¬
hållanden, så till byggnad som in- och utägor, domänintendent eller
vederbörande kronobetjäning i samråd med två i landtbruks- och affärs¬
förhållanden kunniga män, hvilka, jämte lika antal suppleanter, för
länet i dess helhet eller viss af Kungl. Maj:ts befallningshafvande be¬
stämd del årligen utses, den ena af landstinget och den andra af hus¬
hållningssällskapets förvaltningsutskott eller, där hinder härför möter,
bägge af landstinget, uppgöra förslag till sättet för egendomens ut¬
arrendering, till de närmare arrendevillkoren i afseende på nybyggnads-
och andra skyldigheter samt till den arrendeafgift, emot hvilken egen¬
domen kan anses skäligen böra upplåtas; ägande Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande, efter som nödigt pröfvas, tillkalla skogstjänsteman, landt-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
mätare, landtbruksingenjör och byggnadskunnig person för att härvid
biträda. Det sålunda upprättade förslaget skall därefter, tillika med
beskrifning öfver egendomen, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämte
eget yttrande till domänstyrelsen insändas.
7:o. Sedan arrendevillkoren blifvit af domänstyrelsen fastställda,
skall, därest förre arrendator!! enligt äldre kontrakt är berättigad till
optionsrätt eller innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans
med återstående delen af arrendetiden uppgår till fem år, och han
egendomen väl brukat, hvilket tillhör domänstyrelsen att efter därom
vid arrendeuppskattningen och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
afgifna yttranden pröfva, arrendet, innan detsamma offentligen utbjudes,
till det fastställda arrendevärdet hembjudas förre arrendatorn eller, i
händelse han med döden afgått, hans änka och barn; börande i senare
fallet, därest arrendatorn efterlämnat både änka och barn eller flera
barn, dessa föreläggas att, om de vilja arrendet gemensamt bibehålla,
till handhafvande för deras räkning af egendomens skötsel anmäla lämplig
person.
Har under de sista fem arrendeåren arrendators stärbhusdelägare
efter medgifvande af domänstyrelsen fått öfvertaga arrendet, eller har
under samma tid med domänstyrelsens tillstånd arrendator å barn eller
måg öfverlåtit arrenderätten, äger vid nya utarrenderingen den, som
på sådant sätt blifvit innehafvare af arrenderätten, för åtnjutande af
optionsrätt räkna sig till godo den tid, hvarunder företrädaren varit i
besittning af arrendet.
Har arrenderätt öfverlåtits på arrendatorns löftesmän för arrendet
eller öfvergått till i konkurs försatt arrendators konkursbo eller blifvit
af konkursförvaltningen försåld, må, därest arrendatorn uppfyllt de för
optionsrätts åtnjutande föreskrifna villkor, löftesmännen, konkursboet
eller den, till hvilken arrenderätten blifvit af konkursförvaltningen
försåld, äga optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering, oaktadt
löftesmännen, konkursboet eller öfverlåtelsetagaren då icke innehaft
arrendet i så lång tid, att denna tillsammans med återstående delen
af arrendetiden uppgår till fem år, dock, då arrendet öfvergått till
arrendelöftesmän eller arrendators konkursbo, med enahanda förbehåll
beträffande viss persons anställande för egendomens skötsel, som här
ofvan gjorts i afseende å arrendets öfvertagande af arrendators änka
och barn.
Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande
eller varder ej, då, enligt hvad här ofvan stadgats, viss person skall
anställas för egendomens skötsel, härtill inom sådan tid anmäld person,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
som af domänstyrelsen godkännes, anses optionsrätten förfallen, och
varde i sådant fall eller då optionsrätt ej äger rum, efter kungörelse,
som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse om arrendevill¬
koren och det arrendevärde, domänstyrelsen ansett egendomen böra
betinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet å offentlig
auktion, hvilken förrättas inför Kung! Maj:ts befallningshafvande i
länet å landskontoret eller, därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande
finner särskilda omständigheter därtill föranleda, af vederbörande krono¬
fogde eller annan särskild! förordnad kronobetjänt å af Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande bestämd plats i den ort, där fastigheten är belägen.
Skriftliga anbud må ej af auktionsförrättaren emottagas.
Styrelsen äger till arrendator antaga den högstbjudande, som för
sitt anbud ställt godkänd säkerhet, där anmärkning emot hans frejd
icke förekommit och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom
under sådana omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator
olämplig. Är antagligt anbud, motsvarande minst det åsätta arrende¬
värdet, icke afgifvet, bör arrendet å ny auktion utbjudas.
På styrelsen ankommer därefter att, med iakttagande af ofvan
stadgade villkor i afseende å säkerheten samt arrendator^ person och
frejd, arrendet åt den vid senare auktionen högstbjudande upplåta
eller, i händelse antagligt anbud därvid icke erhållits, om egendomens
skötsel tills vidare efter omständigheterna förordna.
Ej må någon klaga däröfver, att hans anbud ej antagits.
8:o. Vid utarrendering i här ofvan stadgade ordning skall bland
arrendevillkoren intagas det uttryckliga förbehåll, att, därest efter ar¬
rendetidens utgång egendomen i sin helhet eller till någon del ej vidare
kommer att utarrenderas eller vederbörande ämbetsmyndighet skulle
finna lämpligt att egendomen eller en del däraf under ett arrende
med annan egendom upplåta, arrendatorn då icke äger att för den
honom eljest tillkommande optionsrätt af kronan fordra eller erhålla
någon ersättning.
9:o. Vid utarrendering af jordbruksegendom på kortare tid än
20 år, äfvensom af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till jord¬
bruksegendom hänföra, förfares på sätt domänstyrelsen för hvarje fall
finner lämpligast.
10:o. Arrendeafgiften skall alltid vara utsatt i penningar, att
för hvarje arrendeår erläggas vid särskild uppbördsstämma å någon
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämd dag närmast före den 14
mars det kalenderår, då arrendeåret utlöper.
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
ll:o. Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till
någon del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin
början, må arrendatorn berättigas att å samfällda området äfvensom,
sedan samfälligheten upphört, å det område, som därvid blifvit egen¬
domen tillagdt, kronans rätt för den arrenderade egendomens nytta
begagna, med skyldighet att iakttaga hvad för ty fall lag bjuder samt
de af samhälligheten, så länge den fortfar, härrörande förpliktelser, så
ock efter dess upphörande den hushållningsplan, som för därvid ut¬
bruten och egendomen tillagd skogsmark kan varda fastställd.
12:o. Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller socken¬
allmänning eller rätt till annan förmån utom egendomens område,
komme det arrendatorn till godo, där ej för visst fall undantag finnes
böra göras.
Arrendekontrakt skall, där omständigheterna därtill föranleda, tyd¬
ligt angifva, att arrendator icke i någon händelse äger anspråk på
dagsverken eller arbetsskyldighet från jord, som ej till egendomen
hörer, eller på ersättning därför.
Vid utarrendering skall iakttagas att, där ej Kungl. Maj:t på
domänstyrelsens framställning annorlunda förordnar, den förmän af
mulbete eller utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskildt varit
i åtnjutande, från arrendet undantages. Ej må ny dylik förmån utan
Kungl. Maj:ts tillstånd tilläggas egendomen.
13:o. Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalk¬
bränning kan särskildt tillstånd meddelas af domänstyrelsen, som jäm¬
väl bestämmer villkoren därför.
14:o. Arrendatorn skall tillförbindas att städse i fullgodt stånd
underhålla vid egendomen befintliga byggnader och anläggningar.
Den husröteersättning, som afträdaren enligt syn kan kännas
skyldig utgifva, må tillträdaren berättigas uppbära på sätt, hvarom
stadgas i 3lista punkten.
15:o. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, därest nybyggnad
anses erforderlig, före egendomens utarrendering såväl i afseende på
byggnadernas beskaffenhet som kostnaden därför noggrant bestämmas
och i arrendekontraktet angifvas.
Varder af arrendator med domänstyrelsens begifvande och efter
plan, som af densamma blifvit godkänd, byggnad uppförd, som ej inne¬
fattas under den arrendatorn enligt arrendekontraktet ålagda bygg¬
nadsskyldigheten, äge domänstyrelsen medgifva, att öfverbyggnaden må
arrendatorn godtgöras genom eftergift i närmaste årens arrende eller
vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn; dock bör vid be¬
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
stämmande af sådan godtgörelse tagas i beräkning den nytta, som
genom den nya byggnaden kan arrendatorn under återstående arrende¬
tiden tillskyndas.
I det kontrakt, som afslutas med den nye arrendatorn, skall, där
ej särskilda förhållanden föranleda undantag, intagas uttrycklig bestäm¬
melse om skyldighet för honom att gälda den ersättning, hvarom nyss
är sagdt.
Tarfvas vid jordbruksegendom, som förut ej varit för statsverkets
räkning utarrenderad, större nybyggnad, än som skäligen kan åläggas
arrendatorn för första arrendeperioden, åligge domänstyrelsen att om
förhållandet göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som i ämnet förordnar
efter ty lämpligt pröfvas.
Om på grund af särskilda förhållanden hemman eller lägenhet
anses lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från
all byggnadsskyldighet befrias.
16:o. Arrendator skall tillförbindas att, företrädesvis i brand¬
stodsförening för länet eller i orten, där sådan finnes, för kronans räk¬
ning ombesörja och utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas
brandförsäkring till deras fulla, i behörig ordning uppskattade värde
med rätt för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, där anledning därtill
förekommer, meddela föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring
bör sökas, som om den anstalt, där försäkringen må äga rum; börande,
till ledning för den Kungl. Maj:ts befallningshafvande i berörda hän¬
seende åliggande pröfning, vid de å kronans egendomar förekommande
besiktningar yttrande afgifvas om åbyggnadernas brandförsäkrings¬
värde.
17:o. Inträffar brandskada, skall arrendator vara skyldig att skadan
bota till den omfattning, domänstyrelsen bestämmer, och med den brand¬
skadeersättning, som erhålles. Kronan skall äga uppbära brandskade¬
ersättningen, hvilken, sedan plan för byggnaden blifvit fastställd, af
kronan tillhandahålles arrendatorn i den mån för byggnaden erfordras;
skolande, därest kostnaden för byggnaden öfverstiger den kronan
tillerkända ersättningen, det öfverskjutande beloppet arrendatorn godt-
göras genom eftergift å närmaste årens arrende eller vid egendomens
afträdande af den nya arrendatorn.
Yarder annorledes byggnad förstörd eller så skadad, att ny bygg¬
nad eller ombyggnad erfordras, skall det ock åligga arrendatorn att,
sedan plan för byggnaden blifvit fastställd, verkställa densamma mot
godtgörelse för kostnaden, på sätt nyss är sagdt om kostnad, som öfver-
skjuter brandskadeersättningens belopp.
8 Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
Förbehåll om hvad sålunda skall gälla skola intagas i kontrakten.
18:o. Arrendator skall tillförbindas uppföra och underhålla all den
stängsel, som i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom efter
lag bör finnas, samt att jämväl inom det arrenderade området uppe¬
hålla den hägnad, som vid syn eller besiktning finnes nödig omkring
ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.
19:o. Egendomens åker och äng skall arrendator åläggas att
enligt de närmare föreskrifter, som genom arrendekontraktet meddelas,
i alla afseenden väl häfda och i god växtkraft hålla.
20:o. Från det i lag stadgade förbud att under arrendetiden
från egendomen bortföra stråfoder må domänstyrelsen äga medgifva
undantag under de villkor, som af densamma föreskrifvas.
Bortförande af gödsel må ej medgifvas.
21:o. Nyodling må tillåtas endast på de områden och under de
villkor, som i arrendekontraktet eller sedermera på arrendator^ fram¬
ställning af vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmas.
Arrendekontrakt skall innehålla uttrycklig bestämmelse därom,
att, om arrendator vill för det arrenderade området eller viss del däraf
i väsentlig mån förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar
anlägga ängsvattning, sådant endast må ske efter af sakkunnig person
uppgjord plan, som af domänstyrelsen godkännes. För dylikt företag
liksom för större odlings- eller täckdikningsarbeten, hvaraf egendomen
tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid ej
kan tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må efter domän¬
styrelsens pröfning godtgörelse arrendator tilläggas genom skälig minsk¬
ning i ett eller flera års arrendeafgift.
På samma sätt skall den ersättning för tegelrör, som äfven eljest
enligt lag må tillkomma arrendator^ godtgöras honom; och skall ut¬
trycklig bestämmelse intagas i arrendekontraktet om arrendator^ skyl¬
dighet att mottaga godtgörelse i denna ordning.
22:o. Arrendator skall tillförbindas att ej utan domänstyrelsens
medgifvande borttaga å egendomen befintliga torp eller anlägga nya
samt att ej heller utan domänstyrelsens medgifvande pålägga egen¬
domens torpare afgäld eller besvär utöfver hvad som vid egendomens
uppskattning blifvit af uppskattningsnämnden bestämdt.
23:o. Arrendator skall åläggas att, därest icke med tillträdaren
annorlunda öfverenskommes, året före egendomens afträdande å denna
verkställa trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädes-
sådd i enlighet med tillämpad växtföljd eller särskilda i kontraktet
härutinnan meddelade bestämmelser, och skall ny arrendator tillför¬
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
bindas att för dylika arbeten samt för utsädet lämna företrädaren
ersättning, hvilken, i händelse af tvist, bestämmes i den ordning, som
stadgas i 2 kap. 8 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.
Arrendator skall ock åläggas att vid egendomens afträdande utan
ersättning tillhandahålla tillträdaren stråfoder till visst belopp, som
skall i arrendekontraktet bestämmas. I öfrigt skall hvad i gällande lag
är stadgadt om stråfoder, som vid afträdet finnes kvar, äga tillämpning
med allenast den förändring, att den kronan såsom jordägare tillkom¬
mande lösningsrätt utöfvas af tillträdaren.
24:o. Arrendator må berättigas att, där han på grund af lagligen
tillkommet beslut fått under sin arrendetid vidkännas betydligare
kostnad för byggnad af kyrka, prästgård eller, andra allmänna hus,
uppförande af större broar eller anläggning af ny väg, järnväg eller
kanal, härför åtnjuta godtgörelse i enlighet med bestämmelserna i
nådiga kungörelsen den 16 januari 1863.
25:o. I kontrakt, hvarigenom egendom upplåtes på arrende under
längre tid än 20 år, skall, där ej undantag finnes böra göras för sär-
skildt fall, intagas förbehåll därom, att öfverlåtelse af arrende ej må
ske annorledes än med domänstyrelsens medgifvande.
I öfrigt skall angående rätt till öfverlåtelse af arrende, utöfver
hvad allmän lag stadgar, gälla, att såväl stärbhusdelägare efter afliden
arrendator, hvilka icke begagnat sig af dem tillkommande hembuds-
rätt, som arrendators konkursborgenärer, där ej uppsägning skett, skola
vara berättigade att för den del af arrendetiden, som eljest skolat
återstå, öfverlåta arrendet på viss person, som af domänstyrelsen god¬
kännes, under villkor i båda dessa fall, att anmälan därom göres, i
förstnämnda fall inom en månad efter hembudstidens utgång och i
sistnämnda fall senast å sextionde dagen från inställelsedagen i kon¬
kursen, samt att, där arrendator försatts i konkurs och borgenärerna
uppsagt aftalet, arrendatorns löftesmän, såvidt de på grund af sin
borgen nödgats något utbetala, skola vara berättigade att, därest de
därom göra anmälan sist å trettionde dagen efter den, då borgenärer¬
nas uppsägelse skedde, öfvertaga arrendet och, på sätt här ofvan är sagdt
om konkursborgenärer, förfoga öfver detsamma.
Vilja arrendators stärbhusdelägare, konkursborgenärer eller löftes¬
män för gemensam räkning öfvertaga arrendet, skola de vara plik¬
tiga att inom viss af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förelagd tid
anmäla lämplig person till handhafvande för deras räkning af egen¬
domens skötsel. Gitta de ej det, varde, där fråga är om stärbkus-
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 79 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
delägare eller konkursborgenärer, arrendet uppsagdt, och må, beträf¬
fande löftesmän, arrendet ej å dem öfverlåtas.
Förbehåll om uppsägningsrätt i detta fall mot stärbhusdelägare
skall intagas i kontraktet.
26:o. Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevillkoren bör för
en tid af minst fem år, därest arrende så länge skall fortfara, och
högst åtta år vara ställd borgen af minst två personer, de där borga
en för bägge och bägge för en såsom för egen skuld, och hvilkas veder¬
häftighet är af Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller domaren styrkt.
Ansvarighet på grund af dylik borgen må dock icke utsträckas utöfver
den tid, för hvilken borgen blifvit ingången.
Arrendator, som. sådant föredrager, må antingen, jämte ställande
af borgen för arrendevillkoren i öfrigt, såsom säkerhet för arrende-
afgiftens erläggande afkunna af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets
hypoteksföreningar eller af kommuner med Kungl. Maj:ts tillstånd ut-
gifna obligationer, eller andra af vederbörande godkända säkerhets-
handlingar, motsvarande två års arrendeafgift, eller ock, i stället för
borgen för uppfyllande af arrendevillkoren i deras helhet, nedsätta
dylika obligationer eller säkerhetshandlingar till belopp, uppgående till
tre års arrendeafgift.
I afseende å obligationernas uppskattning galle enahanda be¬
stämmelser, som i fråga om obligationer vid uppbördsborgen äro med¬
delade.
Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen blifvit
ställd, skall ny borgen aflämnas, så beskaffad som ofvan sägs. Angå¬
ende arrendatorns skyldighet i sistnämnda hänseende skall uttrycklig
bestämmelse intagas i kontraktet med stadgande såsom äfventyr för
underlåtenhet att fullgöra densamma, att domänstyrelsen skall vara
berättigad att uppsäga aftalet samt kronan äga bekomma ersättning
för skada.
27:o. I alla de fall, då anbud göres på arrende af kronoegen-
dom eller medgifvande begäres till arrendes öfverlåtande eller öfver-
tagande enligt 7:de eller 25:te punkten, bör, såvida afseende därå
skall fästas, aflämnas säkerhet, så beskaffad, som i nästföregående punkt
är stadgadt.
28:o. Till utrönande, huru utarrenderad egendom skötes och
arrendevillkoren af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte
år eller oftare besiktigas af domänintendent eller den, som Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i hans ställe förordnar.
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
After besiktningen utrönande, kura nybyggnad blifvit utförd,
eller finnes anledning misstänka, att arrendatorn brustit i egendomens
häfdande eller eljest icke behörigen fullgjort honom enligt kontraktet
åliggande • skyldigheter, såvidt de afse egendomens skötsel, äge Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förordna, att besiktningsförrättaren skall
biträdas af i förra fallet någon i byggnadskonst kunnig person och i
det senare två i jordbruk erfarna personer, livilka af Kungl. Majtts
befallningshafvande utses bland dem, som enligt lag äro behöriga att
förrätta af- och tillträdessyner.
29:o. Beträffande af- och tillträdessyner skola i arrendekon¬
trakten intagas sådana förbehåll, att samma syn i regel kommer att
gälla såsom afträdessyn för afträdande arrendatorn och tillträdessyn
för den tillträdande, hvarjämte bör stadgas, att kostnader för dylika
syner skola gäldas utaf af- och tillträdare till hälften hvardera.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillkommer att i fråga om
utseende af synemän iakttaga kronans rätt.
30:o. Vid syner bör domänintendent eller den, som därtill i
hans ställe af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utses, vara såsom
kronans ombud närvarande, och jämväl skogstjänsteman vara till¬
städes, där Kungl. Maj:ts befallningshafvande finner anledning därom
förordna.
31:o. Det ersättningsbelopp för brister i byggnad och hägnad
m. m., som tillkommer tillträdaren efter afdrag af värdet å de för
hans räkning af företrädaren fullgjorda prestationer, tillhandahålles
honom af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som hos den betalnings-
skyldige genast låter uttaga beloppet.
32:o. Angående afskiljande vid arrendeupplåtelser af områden,
lämpliga att upplåtas till egnahemslägenheter, samt dylika områdens
förvaltning är särskildt stadgadt.
Denna kungörelse träder genast i kraft, men skall icke äga till-
lämpning å arrendeförhållande, som uppkommit genom kontrakt, hvilket
afslutats före dess utfärdande; dock att hvad i 10:de punkten stadgas
angående tid och sätt för arrendes erläggande skall gälla jämväl i
fråga om äldre arrendeförhållanden.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
Riksdagen har funnit de af Eders Rungl. Maj:t i nu föreliggande
proposition föreslagna ändringarna i förut gällande bestämmelser be¬
träffande grunderna för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner vara
betingade af förändrade rättsförhållanden, som inträdt genuin den af
statsmakterna antagna nya lagen om nyttjanderätt till fast egendom
den 14 juni 1907. Endast i ett afseende har Riksdagen velat vidtaga
en ändring i de föreslagna bestämmelserna. Riksdagen har nämligen
ansett, att bland de för jordbruk lämpade områden, som från de till
bildande af nya eller tillökning af äldre kronoparker inköpta egendomar
icke skola afskiljas och såsom jordbruksegendomar behandlas, böra
upptagas ej allenast sådana områden, som pröfvas böra användas till
upplåtelse åt skogsarbetare, utan äfven områden, som i allmänhet
pröfvas böra tagas i anspråk för kronoparkernas skötsel.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under framhållande
af fördelen af att de ändringar i kungl. kungörelsen den 10 november
1882, angående grunderna för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,
som förut tid efter annan blifvit beslutade, nu varda i en författning
sammanförda, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen med anledning af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition antagit följande:
Förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.
l:o. All kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt
innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till följd däraf
antingen till omedelbart begagnande upplåten eller ställd under särskild
ämbetsmyndighets vård, skall stå under inseende af en i hufvudstaden
förlagd domänstyrelse och under närmare tillsyn af en lokalförvaltning
samt utarrenderas på sätt här nedan stadgas.
2:o. Innan kronan tillhörig jordbruksegendom utarrenderas, skall
skogsmarken därifrån skiljas, så framt densamma, till fördel för kronan,
kan ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark
såsom kronopark förvaltas och ej ligger i samfällighet med enskild
egendom.
Ä andra sidan skola från de till bildande af nya eller tillökning
af äldre kronoparker inköpta egendomar afskiljas och såsom jordbruks¬
egendomar behandlas sådana för jordbruk lämpade områden, som icke
anses böra försäljas och som ej heller pröfvas vare sig böra användas
till boställen eller tagas i anspråk för kronoparkernas skötsel.
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
8:o. Skogsmark, som ej afsättes till kronopark, npplåtes jämte
jordbruksegendom på arrende, med rätt för arrendatorn att, i öfverens¬
stämmelse med den husbållningsplan, som må vara eller blifva fast¬
ställd, och de närmare bestämmelser, arrendekontraktet innehåller, an¬
vända skogen till skogsfångst samt till bete, där sådant utan men
för skogens återväxt kan medgifvas; dock må, där skogen är af betyden¬
het, densamma från arrendet undantagas, med rätt för arrendatorn att
erhålla årlig utsyning af husbehofsvirke till belopp, som i arrende¬
kontraktet angifves, hvarjämte, i händelse skogens bevakning finnes
böra åt arrendatorn uppdragas, ersättning härför må honom tilläggas.
4:o. Arrende af kronan tillhörig jordbruksegendom skall i allmänhet
omfatta 20 år; dock må i afbidan på fullbordande af skifte eller större
dikningsföretag eller annan vattenafledning, så ock i händelse under
närmast följande åren annat sådant förhållande antages inträda, som på
arrendevärdet väsentligen inverkar, utarrendering ske på kortare tid.
Anses större odlingsföretag böra å en egendom utföras, ankommer på
Kungl. Maj:t att, efter framställning af domänstyrelsen, förordna, huru¬
vida egendomen må upplåtas på arrende för längre tid, dock ej öfver
30 år, med skyldighet för arrendatorn att de nödiga befunna odlingarna
under arrendetiden verkställa.
För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall
efter för handen varande förhållanden af domänstyrelsen bestämmas.
5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flera egendomar
under ett arrende upplåtas eller eu egendom i flera lotter utarrenderas.
Likaledes må fiske, sten- eller kalkbrott, sand-, grus- eller stentäkt,
torfmosse eller annan dylik lägenhet vid utarrendering af den egendom,
hvartill densamma hörer, jämte nödigt utmål undantagas och på särskildt
arrende upplåtas, om högre afkomst därigenom kan påräknas.
Detsamma gälle om kvarnverk eller vattenfall, som ej i samband
med dess skiljande från den fastighet, till hvilken det hörer, finnes
böra ställas under särskild förvaltning.
Finnes vid utarrendering af egendom sten- eller kalkbrott, sand-,
grus- eller stentäkt eller torfmosse icke böra från egendomen skiljas,
må domänstyrelsen, där så pröfvas lämpligt, åt arrendatorn upplåta
rättighet att till afsalu begagna dylik lägenhet i enlighet med de
bestämmelser härom, som i arrendekontraktet meddelas.
Har genom redan utfärdadt arrendekontrakt jämte egendomen
upplåtits sten- eller kalkbrott, sand-, grus- eller stentäkt eller torfmosse
utan rätt för arrendatorn att något därifrån sälja eller sker dylik upp¬
låtelse i arrendekontrakt, som hädanefter utfärdas, må domän styrelsen,
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
då framställning därom göres, kunna åt arrendatorn eller med lians
begifvande åt annan person lämna rättighet att tillgodogöra sig sten,
kalk, sand, grus eller torf mot den afgift och på de villkor i öfrigt,
som af domänstyrelsen bestämmas, dock med förbehåll, hvad angår å
egendomen befintlig täkt af sand, grus eller sten, om skyldighet för
den, till hvilken rättigheten upplåtes, att mot det afdrag å arrendet,
som af domänstyrelsen bestämmes, tåla, ej mindre att rätt att därifrån
hämta väglagningsämnen i vederbörlig ordning medgifves väghållnings-
skyldiga än äfven att för hämtning af dylika ämnen de väghållnings-
skyldiga taga väg öfver egendomens mark, där sådan af vederbörande
domänintendent eller kronobetjänt dem anvisas.
6:o. Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordbruks¬
egendom, skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens för¬
hållanden, så till byggnad som in- och utägor, domänintendent eller
vederbörande kronobetjäning i samråd med två i landtbruks- och affärs¬
förhållanden kunniga män, Indika, jämte lika antal suppleanter, för
länet i dess helhet eller viss af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
bestämd del årligen utses, den ena af landstinget och den andra af
hushållningssällskapets förvaltningsutskott eller, där hinder härför möter,
bägge af landstinget, uppgöra förslag till sättet för egendomens ut¬
arrendering, till de närmare arrendevillkoren i afseende på nybyggnads-
och andra skyldigheter samt till den arrendeafgift, emot hvilken egen¬
domen kan anses skäligen höra upplåtas; ägande Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande, efter som nödigt pröfvas, tillkalla skogstjänsteman, landt¬
mätare, landtbruksingenjör och byggnadskunnig person för att härvid
biträda. Det sålunda upprättade förslaget skall därefter, tillika med
beskrifning öfver egendomen, af Kungl. Majrts befallningshafvande jämte
eget yttrande till domänstyrelsen insändas.
7:o. Sedan arrendevillkoren blifvit af domänstyrelsen fastställda,
skall, därest förre arrendatorn enligt äldre kontrakt är berättigad till
optionsrätt eller innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans
med återstående delen af arrendetiden uppgår till fem år, och han egen¬
domen väl brukat, hvilket tillhör domänstyrelsen att efter därom vid
arrendeuppskattningen och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgifna
yttranden pröfva, arrendet, innan detsamma offentligen utbjudes, till det
fastställda arrendevärdet liembjudas förre arrendatorn eller, i händelse
han med döden afgått, hans änka och barn; börande i senare fallet,
därest arrendatorn efterlämnat både änka och barn eller flera barn,
dessa föreläggas att, om de vilja arrendet gemensamt bibehålla, till
Riksdagens Skrifvelse N:o 197. 15
handhafvande för deras räkning af egendomens skötsel anmäla lämplig
person.
Har under de sista fem arrendeåren arrendator stärbkusdelägare
efter medgifvande af domänstyrelsen fått öfvertaga arrendet, eller har
under samma tid med domänstyrelsens tillstånd arrendator å barn eller
måg öfverlåtit arrenderätten, äger vid nya utarrenderingen den, som på
sådant sätt blifvit innehafvare af arrenderätten, för åtnjutande af options¬
rätt räkna sig till godo den tid, hvarunder företrädaren varit i besitt¬
ning af arrendet.
Har arrenderätt öfverlåtits på arrendatorns löftesmän för arrendet
eller öfvergått till i konkurs försatt arrendators konkursbo eller blifvit
af konkursförvaltningen försåld, må, därest arrendatorn uppfyllt de för
optionsrätts åtnjutande föreskrifna villkor, löftesmännen, konkursboet
eller den, till hvilken arrenderätten blifvit af konkursförvaltningen för¬
såld, äga optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering, oaktadt
löftesmännen, konkursboet eller öfverlåtelsetagaren då icke innehaft
arrendet i så lång tid, att denna tillsammans med återstående delen af
arrendetiden uppgår till fem] år, dock, då arrendet öfvergått till arrende¬
löftesmän eller arrendators konkursbo, med enahanda förbehåll be¬
träffande viss persons anställande för egendomens skötsel, som här ofvan
gjorts i afseende å arrendets öfvertagande af arrendators änka och barn.
Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande
eller varder ej, då, enligt hvad här ofvan stadgats, viss person skall
anställas för egendomens skötsel, härtill inom sådan tid anmäld person,
som af domänstyrelsen godkännes, anses optionsrätten förfallen, och
varde i sådant fall eller då optionsrätt ej äger rum, efter kungörelse,
som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse om arrendevill¬
koren och det arrendevärde, domänstyrelsen ansett egendomen böra be¬
tinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet å offentlig
auktion, hvilken förrättas inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
länet å landskontoret eller, därest Kungl. Majds befallningshafvande
finner särskilda omständigheter därtill föranleda, af vederbörande krono¬
fogde eller annan särskild! förordnad kronobetjent å af Kungl. Maj ds
befallningshafvande bestämd plats i den ort, där fastigheten är belägen.
Skriftliga anbud må ej af auktionsförrättaren emottagas.
Styrelsen äger till arrendator antaga den högstbjudande, som för
sitt anbud ställt godkänd säkerhet, där anmärkning emot hans frejd
icke förekommit och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom
under sådana omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
olämplig. År antagligt anbud, motsvarande minst det åsätta arrende¬
värdet, icke afgifvet, bör arrendet å ny auktion utbjudas.
På styrelsen ankommer därefter att, med iakttagande af ofvan
stadgade villkor i afseende å säkerbeten samt arrendator^ person och
frejd, arrendet åt den vid senare auktionen högstbjudande upplåta eller,
i händelse antagligt anbud därvid icke erhållits, om egendomens skötsel
tills vidare efter omständigheterna förordna.
Ej må någon klaga däröfver, att hans anbud ej antagits.
8:o. Vid utarrendering i här ofvan stadgade ordning skall bland
arrendevillkoren intagas det uttryckliga förbehåll, att, därest efter arrende¬
tidens utgång egendomen i sin helhet eller till någon del ej vidare
kommer att utarrenderas eller vederbörande ämbetsmyndighet skulle
finna lämpligt att egendomen eller en del däraf under ett arrende med
annan egendom upplåta, arrendatorn då icke äger att för den honom
eljest tillkommande optionsrätt af kronan fordra eller erhålla någon
ersättning.
9:o.^ Vid utarrendering af jordbruksegendom på kortare tid än 20
år, äfvensom af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till jordbruks¬
egendom hänföra, förfares på sätt domänstyrelsen för hvarje fall finner
lämpligast.
10:o. Arrendeafgiften skall alltid vara utsatt i penningar, att för
hvarje arrendeår erläggas vid särskild uppbördsstämma å någon af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämd dag närmast före den 14
mars det kalenderår, då arrendeåret utlöper.
ll:o. Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till
någon del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin
början, må arrendatorn berättigas att å samfällda området äfvensom,
sedan samfälligheten upphört, å det område, som därvid blifvit egen¬
domen tillagdt, kronans rätt för den arrenderade egendomens nytta be¬
gagna, med skyldighet att iakttaga hvad för ty fall lag bjuder samt de
af samhälligheten, så länge den fortfar, härrörande förpliktelser, så
ock efter dess upphörande den hushållningsplan, som för därvid ut¬
bruten och egendomen tillagd skogsmark kan varda fastställd.
12:o. Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller socken¬
allmänning eller rätt till annan förmån utom egendomens område,
kom me det arrendatorn till godo, där ej för visst fall undantag finnes
böra göras.
Arrendekontrakt skall, där omständigheterna därtill föranleda,
tydligt angifva, att arrendator icke i någon händelse äger anspråk
17
jRiksdagens Skrifvelse N:o 197.
på dagsverken eller arbetsskyldighet från jord, som ej till egendomen
hörer, eller på ersättning därför.
Vid utarrendering skall iakttagas att, där ej Kungl. Maj:t på
domänstyrelsens framställning annorlunda förordnar, den förmån af mul¬
bete eller utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskild! varit
i åtnjutande, från arrendet undantages. Ej må ny dylik förmån utan
Kungl. Majits tillstånd tilläggas egendomen.
13:o. Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalkbrän¬
ning kan särskild! tillstånd meddelas af domänstyrelsen, som jämväl be¬
stämmer villkoren därför.
14:o. Arrendatorn skall tillförbindas att städse i fullgodt stånd
underhålla vid egendomen befintliga byggnader och anläggningar.
Den husröteersättning, som afträdaren enligt syn kan kännas
skyldig utgifva, må tillträdaren berättigas uppbära på sätt, hvarom
stadgas i 3lista punkten.
15:o. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, därest nybyggnad
anses erforderlig, före egendomens utarrendering såväl i afseende på
byggnadernas beskaffenhet som kostnaden därför noggrant bestämmas
och i arrendekontraktet angifvas.
Varder af arrendator med domänstyrelsens begifvande och efter
plan, som af densamma blifvit godkänd, byggnad uppförd, som ej inne¬
fattas under den arrendatorn enligt arrendekontraktet ålagda byggnads¬
skyldigheten, äge domänstyrelsen medgifva, att öfverbyggnaden må
arrendatorn godtgöras genom eftergift i närmaste årens arrende eller
vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn; dock bör vid be¬
stämmande af sådan godtgörelse tagas i beräkning den nytta, som
genom den nya byggnaden kan arrendatorn under återstående arrende¬
tiden tillskyndas.
I det kontrakt, som afslutas med den nye arrendatorn, skall, där
ej särskilda förhållanden föranleda undantag, intagas uttrycklig be¬
stämmelse om skyldighet för honom att gälda den ersättning, hvarom
nyss är sagdt.
Tarfvas vid jordbruksegendom, som förut ej vant för statsverkets
räkning utarrenderad, större nybyggnad, än som skäligen kan åläggas
arrendatorn för första arrendeperioden, åligge domänstyrelsen att om
förhållandet göra anmälan hos Kungl. Maj it, som i ämnet förordnar
efter ty lämpligt pröfvas.
Om på grund af särskilda förhållanden hemman eller lägenhet
anses lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från
all byggnadsskyldighet befrias.
Bill. till Eiksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 79 Höft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
16:o. Arrendator skall tillförbindas att, företrädesvis i brandstods¬
förening- för länet eller i orten, där sådan finnes, för kronans räkning-
ombesörja och utan afdrag- å arrendet bekosta åbyggnadernas brand¬
försäkring till deras fulla, i behörig ordning- uppskattade värde med
rätt för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, där anledning därtill
förekommer, meddela föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring-
bör sökas, som om den anstalt, där försäkringen må äga rum; börande,
till ledning för den Kungl. Maj:ts befallningshafvande i berörda hän¬
seende åliggande pröfning, vid de å kronans egendomar förekommande
besiktningar yttrande afgifvas om åbyggnadernas brandförsäkringsvärde.
17:o. Inträffar brandskada, skall arrendator vara skyldig att
skadan bota till den omfattning, domänstyrelsen bestämmer, och med
den brandskadeersättning, som erhålles. Kronan skall äga uppbära
brandskadeersättningen, hvilken, sedan plan för byggnaden blifvit fast¬
ställd, af kronan tillhandahålles arrendator!! i den mån för byggnaden
erfordras; skolande, därest kostnaden för byggnaden öfverstiger den
kronan tillerkända ersättningen, det öfverskjutande beloppet arrendator!
godtgöras genom eftergift å närmaste årens arrende eller vid egen¬
domens afträdande af den nya arrendator!.
Varder annorledes byggnad förstörd eller så skadad, att ny bygg¬
nad eller ombyggnad erfordras, skall det ock åligga arrendator! att,
sedan plan för byggnaden blifvit fastställd, verkställa densamma mot
godtgörelse för kostnaden, på sätt nyss är sagdt om kostnad, som
öfverskjuter brandskadeersättningens belopp.
Förbehåll om hvad sålunda skall gälla skola intagas i kontrakten.
18:o. Arrendator skall tillförbindas uppföra och underhålla all
den stängsel, som i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom
efter lag bör finnas, samt att jämväl inom det arrenderade området
uppehålla den hägnad, som vid syn eller besiktning finnes nödig om¬
kring ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.
19:o. Egendomens åker och äng skall arrendator åläggas att
enligt de närmare föreskrifter, som genom arrendekontraktet meddelas,
i alla afseenden väl häfda och i god växtkraft hålla.
20:o. Från det i lag- stadgade förbud att under arrendetiden från
egendomen bortföra stråfoder må domänstyrelsen äga medgifva undan¬
tag under de villkor, som af densamma föreskrifvas.
Bortförande af gödsel må ej medgifvas.
21 :o. Nyodling må tillåtas endast på de områden och under de
villkor, som i arrendekontraktet eller sedermera på arrendatorns fram¬
ställning- af vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmas.
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
Arrendekontraktet skall innehålla uttrycklig bestämmelse därom,
att, om arrendator vill för det arrenderade området eller viss del däraf
i väsentlig män förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar
anlägga ängsvattning, sådant endast må ske efter af sakkunnig person
uppgjord plan, som af domänstyrelsen godkännes. För dylikt företag
liksom för större odlings- eller täckdikningsarbeten, hvaraf egendomen
tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid ej kan
tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må efter domän¬
styrelsens pröfning godtgörelse arrendator tilläggas genom skälig minsk¬
ning i ett eller flera års arrendeafgift.
På samma sätt skall den ersättning för tegelrör, som äfven eljest
enligt lag må tillkomma arrendator^ godtgöras honom; och skall ut¬
trycklig bestämmelse intagas i arrendekontraktet om arrendatorns skyl¬
dighet att mottaga godtgörelse i denna ordning.
22:o. Arrendator skall tillförbindas att ej utan domänstyx-elsens
medgifvande borttaga å egendomen befintliga torp eller anlägga nya
samt att ej heller utan domänstyrelsens medgifvande pålägga egendo¬
mens torpare afgäld eller besvär utöfver hvad som vid egendomens
uppskattning blifvit af uppskattniugsnämnden bestämdt.
23:o. Arrendator skall åläggas att, därest icke med tillträdaren
annorlunda öfverenskommes, året före egéndomens afträdande å denna
verkställa trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd i
enlighet med tillämpad växtföljd eller särskilda i kontraktet härutinnan
meddelade bestämmelser, och skall ny arrendator tillförbindas att för
dylika arbeten samt för utsädet lämna företrädaren ersättning, hvilken,
i händelse af tvist, bestämmes i den ordning, som stadgas i 2 kap. 8 §
lagen om nyttjanderätten till fast egendom.
Arrendator skall ock åläggas att vid egendomens afträdande utan
ersättning tillhandahålla tillträdaren stråfoder till visst belopp, som skall
i arrendekontraktet bestämmas. I öfrigt skall hvad i gällande lag är
stadgadt om stråfoder, som vid afträdet finnes kvar, äga tillämpning
med allenast den förändring, att den kronan såsom jordägare tillkom¬
mande lösningsrätt utöfvas af tillträdaren.
24:o. Arrendator må berättigas att, där han på grund af lagligen
tillkommet beslut fått under sin arrendetid vidkännas betydligare kost¬
nad för byggnad af kyrka, prästgård eller andra allmänna hus, upp¬
förande af större broar eller anläggning af ny väg, järnväg eller kanal,
härför åtnjuta godtgörelse i enlighet med bestämmelserna i nådiga
kungörelsen den 10 januari 1863.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
2o:o. I kontrakt, hvarigenom egendom upplåtes på arrende under
längre tid än 20 år, skall, där ej undantag linnés böra göras för sär-
skildt fall, intagas förbehåll därom, att öfverlåtelse af arrende ej ma ske
annorledes än med domänstyrelsens medgifvande.
I öfrigt skall angående rätt till öfverlåtelse al arrende, utöfver
hvad allmän lag stadgar, gälla, att såväl stärbhusdelägare efter afliden
arrendator, hvilka icke begagnat sig af dem tillkommande hembudsrätt,
som arrendators konkursborgenärer, där ej uppsägning skett, skola vara
berättigade att för den del af arrendetiden, som eljest skolat återstå,
öfverlåta arrendet på viss person, som af domänstyrelsen godkännes,
under villkor i båda dessa fall, att anmälan därom göres, i först¬
nämnda fall inom en månad efter hembudstidens utgång och i sist¬
nämnda fall senast å sextionde dagen från inställelsedagen i konkursen,
samt att, där arrendator försatts i konkurs och borgenärerna uppsagt
aftalet, arrendatorns löftesmän, såvidt de på grund af sin borgen nöd¬
gats något utbetala, skola vara berättigade att, därest de därom göra
anmälan sist å trettionde dagen efter den, då borgenärernas uppsägelse
skedde, öfvertaga arrendet och, på sätt här ofvan är sagdt om kon¬
kursborgenärer, förfoga öfver detsamma.
Vilja arrendators stärbhusdelägare, konkursborgenärer eller löftes¬
män för gemensam räkning öfvertaga arrendet, skola de vara pliktiga
att inom viss af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förelagd tid anmäla
lämplig person till handhafvande för deras räkning af egendomens,
skötsel. Gitta de ej det, varde, där fråga är om stärbhusdelägare eller
konkursborgenärer, arrendet uppsagdt, och må, beträffande löftesmän,
arrendet ej å dem öfverlåtas.
Förbehåll om uppsägningstid i detta fall mot stärbhusdelägare
skall intagas i kontraktet.
26:o. Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevillkoren bör lör
en tid af minst fem år, därest arrende så länge skall fortfara, och högst
åtta år vara ställd borgen af minst två personer, de där borga en för
bägge och bägge för en såsom för egen skuld, och hvilkas vederhäftig¬
het är af Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller domaren styrkt. An¬
svarighet på grund af dylik borgen må dock icke utsträckas utöfver den
tid, för hvilken borgen blifvit ingången.
Arrendator, som sådant föredrager, må antingen, jämte ställande
af borgen för arrendevillkoren i öfrigt, såsom säkerhet för arrendeaf-
giftens erläggande aflämna af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets
hypoteksföreningar eller af kommuner med Kungl. Maj:ts tillstånd ut-
gifna obligationer, eller andra af vederbörande godkända säkerhets-
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
handlingar, motsvarande två års arrendeafgift, eller ock, i stället för
borgen för uppfyllande af arrendevillkoren i deras helhet, nedsätta
dylika obligationer eller säkerhetshandlingar till belopp, uppgående till
tre års arrendeafgift.
I afseende å obligationernas uppskattning gälle enahanda be¬
stämmelser, som i fråga om obligationer vid uppbördsborgen äro med¬
delade.
Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen blifvit
ställd, skall ny borgen aflämnas, så beskaffad som ofvan sägs. Angående
arrendator^ skyldighet i sistnämnda hänseende skall uttrycklig be¬
stämmelse intagas i kontraktet med stadgande såsom äfventyr för
underlåtenhet att fullgöra densamma, att domänstyrelsen skall vara
berättigad att uppsäga aftalet samt kronan äga bekomma ersättning-
för skada.
27:o. I alla de fall, då anbud göres på arrende af kronoegendom
eller medgifvande begäres till arrendes öfverlåtande eller öfvertagande
enligt 7:de eller 25:te punkten, bör, såvida afseende därå skall fästas,
aflämnas säkerhet, så beskaffad, som i nästföregående punkt är stadgadt.
28:o. Till utrönande, huru utarrenderad egendom skötes och
arrendevillkoren af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte
år eller oftare besiktigas af domänintendent eller den, som Kungl. Maj :ts
befallningshafvande i hans ställe förordnar.
Afser besiktningen utrönande, huru nybyggnad blifvit utförd eller
finnes anledning misstänka, att arrendatorn brustit i egendomens häfdande
eller eljest icke behörigen fullgjort honom enligt kontraktet åliggande
skyldigheter, såvidt de afse egendomens skötsel, äge Kungl. Maj:ts
befallningshafvande förordna, att besiktningsförrättaren skall biträdas
af i förra fallet någon i byggnadskonst kunnig person och i det senare
två i jordbruk erfarna personer, hvilka af Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande utses bland dem, som enligt lag äro behöriga att förrätta
af- och tillträdessyner.
29:o. Beträffande af- och tillträdessyner skola i arrendekontrakten
intagas sådana förbehåll, att samma syn i regel kommer att gälla såsom
afträdessyn för afträdande arrendatorn och tillträdessyn för den till¬
trädande, hvarjämte bör stadgas, att kostnader för dylika syner skola
gäldas utaf af- och tillträdare till hälften hvardera.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillkommer att i fråga om utseende
af synemän iakttaga kronans rätt.
30:o. Vid syner bör domänintendent eller den, som därtill i hans
ställe af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utses, vara såsom kronans
Bih. till Rilcsd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 79 Höft. 4
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 197.
ombud närvarande, och jämväl skogstjänsteman vara tillstädes, där Kungd.
Maj:ts befallningshafvande finner anledning därom förordna.
31:o. Det ersättningsbelopp för brister i byggnad och hägnad
in. in., som tillkommer tillträdaren efter afdrag af värdet å de för hans
räkning af företrädaren fullgjorda prestationer, tillhandahålles honom
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som hos den betalningsskjddige
genast låter uttaga beloppet.
32:o. Angående afskiljande vid arrendeupplåtelser af områden,
lämpliga att upplåtas till egnahemslägenheter, samt dylika områdens
förvaltning är särskildt stadgadt.
Dessa grunder träda i kraft genast efter det kungörelse om
desamma af Kungl. Maj:t utfärdats, men skola icke äga tillämpning
å arrendeförhållande, som uppkommit genom kontrakt, hvilket afslutats
före kungörelsens utfärdande; dock att hvad i 10:de punkten stadgas,
-angående tid och sätt för arrendes erläggande, skall gälla jämväl i fråga
om äldre arrendeförhållanden.
Stockholm den 30 maj 1908.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.