Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 123.
1
N:o 123.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
förvärfvande för statsverkets räkning af Strömsholms
kanal in. in.; gifven Stockholms slott den 27 mars 1908.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, med godkännande af det i statsrådsprotokollet intagna förslag-
till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räk¬
ning af Strömsholms kanal och viss annan Strömsholms nya kanalbolag
tillhörig egendom, medgifva, att Kungl. Maj:t må i enlighet med samma
kontrakt träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande
för statsverkets räkning af den i kontraktet angifna egendom, med rätt
för Kungl. Maj:t att i kontraktet vidtaga de formella ändringar, som
kunna finnas påkallade;
att bemyndiga riksgäldskontor dels att till kanalbolaget i enlighet
med kontraktet utbetala köpeskillingen, 323,400 kronor, dels att till
handels- och sjöfartsfonden öfverlämna ett belopp af 54,000 kronor,
motsvarande bolagets återstående skuld till denna fond, dels ock att
inlösa bolagets återstående obligationslån, 22,000 kronor;
att medgifva, att statskontoret må öfvertaga förvaltningen af kana¬
lens reparationsfond, och att för sådant ändamål de värdehandlingar,
hvari fonden är placerad, må från riksgäldskontor öfverlämnas till
statskontoret;
att besluta, att kanalverkets årliga nettobehållning skall öfverläm¬
nas till statskontoret för att ingå bland statsverkets inkomster; samt
att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, med undantag
af omförmälda reparationsfond, som genom kontraktet af staten för-
Bili. till Rilcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Häft. (N:o 123.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
värfvats, må, intill dess annorlunda varder beslutadt, stå under den för¬
valtning Kungl. Maj:t bestämmer, äfvensom att kostnaderna för kana¬
lens förvaltning och underhåll m. m. må bestridas af kanalverkets in¬
komster.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hamilton.
Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.
3
Utdrag af protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 mars 1908.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Koos,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.
Hos Kung]. Maj:t har direktionen för Strömsholms nya kanal¬
bolag, jämlikt af aktieägarna i nämnda bolag å bolagsstämma den 9
juni 1906 fattadt beslut, i underdånighet anhållit, att staten måtte
till sig lösa kanalverket med allt hvad därtill hörer.
Innan jag redogör för denna framställning, anser jag mig böra i
korthet lämna en beskrifning öfver Strömsholms kanal och dess till¬
komst.
Från sjön Barken i Dalarna framrinner Kolbäcksån genom åtskil¬
liga sjöar i Västmanland ned till en vik af Mälaren, genomskärande
Angående
inköp af
Strömsholms
kanal m. m.
Kanalens
tillkomst
m. in.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
flera af Sveriges viktigaste bergslager med rika malmtillgångar ock en
sedan gammalt betydlig järntillverkning. Redan tidigt uppstod tanken
att genom kanalisering af Kolbäcksån underlätta varutransporten mellan
nämnda bergslager samt hamn vid Mälaren, och år 1776 gillade rege¬
ringen en af Johan Ulfström uppgjord plan att med användande af
Kolbäcksån och de sjöar den genomlöpte anordna en farled från Smedje¬
backen vid norra ändan af sjön Barken till Strömsholm vid Mälaren.
Farleden skulle få en längd af omkring 10 mil med 25 slussar, som
skulle sänka segelleden 336 fot. Bergslagernas invånare, som insågo
betydelsen af företaget, lofvade att tillskjuta penningar under villkor
att af staten få uppbära ränta därå, till dess kanal- och slussverket
blifvit färdigt, då detsamma skulle tillfalla dem såsom deras enskilda
egendom. Sedan detta blifvit beviljadt enligt nådigt bref till bergs¬
kollegium den 23 juli 1776, öppnades aktieteckning och en direktion
tillsattes. Efter åtskilliga svårigheter till följd af brist på penningar
blef kanalen år 1795 färdig. Byggnadskostnaden uppgick till 257,700
riksdaler specie, däraf staten tillsläppt 27,000 riksdaler och konung
Gustaf III enskildt 13,000 riksdaler. Slussarnas storlek var sådan, att
kanalen kunde befaras af 4Va fot djupgående fartyg.
Genom bristande underhåll af kanalen var emellertid densamma
knappast 50 år efter det anläggningen blifvit färdig så förstörd, att
den icke utan ombyggnad kunde iståndsättas. Segeldjupet i kanalen
hade på sina ställen sjunkit till 2Vs fot.
På statens bekostnad uppgjorde därför öfverstlöjtnanten J. Edström
plan för ombyggnad af kanalen.
Uti proposition den 10 mars 1840, n:r 40, meddelade Kungl. Maj:t
Rikets Ständer, att direktionen för Strömsholms kanal- och slussverk
tillkännagifvit, att aktieägarna icke förmådde anskaffa den betydliga
summa af 1,311,884 riksdaler banko, hvartill ombyggnadskostnaden
blifvit beräknad, samt anhållit om ifrågavarande arbetes företagande och
fullbordande på statens bekostnad. Efter att hafva redogjort för hvad
i ärendet förekommit öfverlämnade Kungl. Maj:t ifrågavarande ange¬
lägenhet till Rikets Ständers ompröfning, under förväntan att Rikets
Ständer skulle genom anvisande af särskilda medel sätta Kungl. Maj:t
i tillfälle att kunna med erforderlig skyndsamhet bringa företaget till
verkställighet vare sig medelst biträde af föranstaltad ytterligare aktie¬
teckning eller med tillhjälp af de tillskott, som möjligen kunde erhållas
af slussverkets innehafvare eller andra i företaget intresserade personer.
Uti skrifvelse den 14 juni 1841 meddelade Rikets Ständer, att
ständerna medgifvit, att en summa af 600,000 riksdaler banko finge
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
5
i riksgäldskontoret afsätta^ för att under 15 års tid, med upplöpande
räntor, användas till årlig utbetalning af 50,000 riksdaler banko för
ombyggnad af Strömsholms kanal- och slussverk under, bland andra,
följande villkor:
att Strömsholms kanal- och slussverksbolag, mot erhållande af ett
sådant årligt anslag, tillförbunde sig att inom femton år, räknadt från
och med det år, då första anslaget af allmänna medel utginge, efter
den af öfver stlöjtnanten Edström uppgjorda plan fullborda ombyggnaden
af Strömsholms kanal- och slussverk, samt under tiden så vidmakthålla
gamla kanalen, att farten därå kunde verkställas, på det sätt öfverst-
löjtnanten Edström föreslagit, äfvensom att bolaget för befordrande af
nämnda ändamål åtoge sig foga sådan anstalt, att antingen genom
intagandet af nya delägare i bolaget eller genom bildandet af ett nytt
bolag sammanskötes det för detta företag, utöfver statsanslaget och
kanalens afkastning, erforderliga kapital af minst 200,000 riksdaler
banko;
att efter arbetets fullbordan af kanalinkomsterna afsattes 5,000
riksdaler banko om året till samlande af en fond för framtida större
reparationer, intilldess denna fond med därå upplupna och till kapitalet
lagda räntor uppginge till 200,000 riksdaler banko, hvarefter räntan
finge inberäknas bland kanalverkets inkomster; att utlåningen af dessa
medel samt bevakning af låne- och säkerhetshandlingar skulle besörjas
af bolaget på eget ansvar, hvaremot handlingarna komme att blifva
under riksgäldslcontorets vård, och att, då denna fonds kapital för större
reparationer antingen helt och hållet eller till någon del medtoges,
räntan åter skulle läggas till kapitalet och af kanalinkomsterna å nyo
afsättas 5,000 riksdaler banko årligen, till dess fonden åter uppgått till
samma belopp eller 200,000 riksdaler banko, men att däremot årliga
underhållskostnaden och mindre reparationer skulle bestridas af kanal¬
inkomsterna för året;
att, efter byggnadstidens förlopp samt från och med det år, då
kanalen vore fullt färdig och farbar, aktieägarna skulle, sedan kost¬
naderna för kanalens och slussverkets samt kanalfartens ändamålsenliga
vidmakthållande, aflöningar och arfvoden, bevillning, jämte allt hvad
till årlig kostnad för kanalverket kunde hänföras (samt således äfven
afsättning till reparationsfonden) blifvit af dragna och godtgjorda, såsom
ränta och utdelning på sina aktier af kanalinkomsten, så vidt den
därtill lämnade tillgång, åtnjuta ett belopp af högst 15,000 riksdaler
banko om året, men att däremot all öfrig inkomst skulle tillfalla staten
såsom godtgörelse för hvad till kanalbyggnaden blifvit förskjutet;
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
att Rikets Ständer öfverlämnade till Knngl. Maj:t att med bolagets
direktion låta afsluta kontrakt, innefattande öfverenskomna villkor, rät¬
tigheter och. skyldigheter; samt
att ett af fullmäktige i riksgäldskontor utsedt ombud skulle del¬
taga i den årliga revisionen af kanalverkets räkenskaper.
På grund häraf bildades år 1842 ett nytt bolag under benämning
Strömsholms nya kanalbolag med ett tecknadt aktiekapital af 218,000
riksdaler banko.
Genom privilegium den 28 april 1842 meddelade Kungl. Magt där¬
efter bemälda bolag oktroj att ombygga Strömsholms kanal- och sluss¬
verk samt att kanalen och dess slussar, med allt hvad därtill hörde,
allt framgent i evärdliga tider äga, underhålla och afkastningen däraf
sig till nytta använda under iakttagande af i privilegiet meddelade be¬
stämmelser, däribland förenämnda af Rikets Ständer föreskrift^ villkor.
Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen för allmänna väg- och vatten¬
byggnader att, å Kungl. Majrts och kronans vägnar, med direktionen
för det nya bolaget afsluta kontrakt om Strömsholms kanal- och sluss¬
verks ombyggnad. Sådant kontrakt upprättades sedermera den 28 maj
1842.
Den af öfverstlöjtnanten Edström uppgjorda kostnadsberäkningen
visade sig emellertid icke tillförlitlig, hvarför bolaget hos Kungl. Maj:t
anhöll om ytterligare statsbidrag, därvid vissa ändringar ifrågasattes i
de uti Rikets Ständers skrifvelse den 14 juni 1841 föreskrift^ villkor.
Sedan Rikets Ständer enligt skrifvelse den 29 juli 1851 tillåtit
ändring i berörda villkor, har Kungl. Magt genom nådigt bref den 22
december 1851 medgifvit bolaget att, såsom understöd för kanalom-
byggnadens utförande, från handels- och sjöfartsfonden under en tid af
högst nio år utbekomma ett belopp af 50,000 riksdaler banko årligen
under villkor, bland andra, att endast en tredjedel (225,000 kronor) af
understödsbeloppet skulle få anses såsom anslag utan återbetalnings-
skyldighet, men de återstående två tredjedelarna (450,000 kronor) ut¬
gjorde ett räntefritt förskott, hvilket från och med år 1860 borde med
6,000 riksdaler banko årligen, till dess full likvid skett, återgäldas till
nämnda fond; att dessa 6,000 riksdaler banko borde af kanalinkom¬
sterna utgå, innan någon utdelning å aktierna enligt § 10 i det för
bolaget gällande privilegium finge åtnjutas, hvaremot den summa, som
efter ombyggnadsarbetets fullbordande skulle, enligt § 5 i privilegiet,
årligen afsättas till reparationsfond, finge minskas från 5,000 till 3,000
riksdaler banko under så lång tid,- som åtginge för amortering af det
nämnda statsbidraget; samt att, intill dess Kungl. Maj:t kunde annor¬
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
lunda förordna, den årliga utdelningen å aktierna i kanalverket icke
Unge öfverstiga 3 procent å aktiekapitalet.
Genom nådigt bref den 1 februari 1861 har Kungl. Maj:t seder¬
mera medgifvit anstånd till 1863 års slut med verkställande af afbetal¬
ning å nämnda lån, dock under villkor att aktieägarna frånträdde allt
anspråk på utdelning, så länge anståndet varade.
Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 11 september
1863 förklarat, att aktieägarna finge från och med samma år erhålla ränta
och utdelning, i enlighet med hvad det för kanalbolaget den 28 april
1842 utfärdade nådiga privilegium i dylikt fall föreskrefve.
Uti den underdåniga ansökningen har kanaldirektionen framhållit,
hurusom genom tillkomsten af statsbanan Krylbo—Örebro samt Stock¬
holm—Västerås—Bergslagens, Ramnäs—Kolbäck, Engelsberg—Ludvika
och Ludvika—Nyhammars järnvägar inkomsterna af kanaltrafiken i hög-
grad minskats.
Ett synnerligen betydelsefullt afbräck vållade särskildt statsbanan
Krylbo—Örebro, som beröfvat kanalen en af dess bästa kunder, näm¬
ligen Fagersta ansenliga brukskomplex med underlydande järnförädlings-
verk, grufvor och hyttor. Dessutom hade Stockholm—Västerås—Bergs¬
lagens järnväg år 1902 utlagt ett bispår från Västanfors till närlig¬
gande grufvor, hvarigenom kanalleden från år 1903 förlorade största
delen af sin malmfrakt. Af en vid kanaldirektionens ansökning fogad
specialtariff inhämtades vidare, hurusom Stockholm—Västerås—Berg¬
slagens järnväg under den tid, seglationen å kanalen fortginge, men
icke en enda dag därutöfver våldsamt sänkte frakttaxan. År 1899 hade
kanalafgifterna med hänsyn till de enskilda järnvägarnas konkurrens
måst reduceras med 20 %, men sedermera hade ytterligare nedsättning
för de viktigaste varuslagen ägt rum med ända till 50 % under den år
1899 reducerade taxan. Om det läge någon sanning i det gängse ryktet,
att fråga skulle vara å bane att förmå kanalbolaget att till järnvägarna
afyttra kanalaktierna och detta blefve verklighet, komme järnvägarna
i tillfälle att bereda sig ersättning för sina under konkurrenstiden åsam¬
kade förluster. Det borde emellertid ligga i statens intresse både med
hänsyn till det allmännas bästa och de för sträckningar staten gjort för
kanalbyggnaden, att trafiken å kanalen icke på sådant sätt så godt som
omintetgj ordes.
De broar, som för järnvägarna anlagts öfver kanalen, åstadkomme
vidare svåra rubbningar i kanaltrafiken. Särskildt hade den af Stock¬
holm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag öfver kanalen vid
Kanaldirek¬
tionens fram¬
ställning.
8
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 123.
Kolbäck byggda järnvägsbron vållat kanalbolaget många och stora svå¬
righeter. Då bron hölles stängd för kanaltrafik jämväl under vagns-
växling vid Kolbäcks station, inskränktes i själfva verket möjligheten
för ångare och segelfartyg att passera Kolbäcksbron till 4 å 5 timmar
dagligen.
Staten hade sålunda tillåtit, att järnvägslinjer dragits tvärs öfver
och längs efter kanalen, utan att kanalbolaget tillerkänts någon ersätt¬
ning, under det t. ex. järnvägsstyrelsen framhållit såsom en helt natur¬
lig sak, att Norra Hälsinglands järnväg borde beredas skälig ersättning-
för det intrång i dess trafikområde, som denna järnväg kunde komma
att lida genom norrländska ostkustbanan. De svårigheter för frakt¬
farten å kanalen, som uppkomme genom de öfver densamma anlagda
järnvägsbroarna, inverkade högst menligt på kanalinkomsterna, emedan
både fartygsägare och godsafsändare droge sig för att anlita en trafik¬
led, som på detta sätt bereddes svårigheter. Om de läte öfvertala sig
att det oaktadt betjäna sig af kanalen, fordrade de nedsättning i kanal-
afgifterna. Ännu menligare än på godstrafiken hade hindren vid järnvägs¬
broarna inverkat på passagerartrafiken utmed den i följd af dess vackra
naturscenerier tillförene lifligt trafikerade kanalleden. De resande ville
helt naturligt ej underkasta sig oberäkneliga och långa väntningstider
vid de olika järnvägsbroarna, allt medan de därstädes såge, huru alla
tåg ginge obehindradt förbi.
Det borde vara tydligt för en hvar, att, om staten såsom sin egen¬
dom disponerade kanalen, de flesta af ofvan antydda svårigheter kunde
väsentligen minskas, ja delvis alldeles undanröjas, och syntes detta vara
det icke minst talande skälet för att staten borde, efter ersättning åt
aktieägarna för deras i företaget insatta medel, direkt öfvertaga admi¬
nistrationen af kanalen. Staten hade å denna ort många stora, fastän
understundom sinsemellan något divergerande intressen att bevaka
och kunde genom utveckladt näringslif i kanalens omnejd vinna åter,
hvad staten tilläfventyrs ginge miste om i fråga om inkomst af kanal-
trafiken för att tillgodose hvad som ur statssynpunkt ansåges vara vik¬
tigare.
Kanalens förtroendemän emotsåge med stort bekymmer, att svårig¬
heter måste uppstå för kanalbolaget att i alla delar kunna fullgöra sina
enligt privilegieurkunden fastslagna förpliktelser och därjämte återgälda
upptagna lån, och än mera syntes det under nuvarande förhållanden
uppstå svårigheter för bolaget att till fromma för industrien på ett fullt
tillfredsställande sätt kunna uppehålla kanaltrafiken. Nu hotade det till
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
9
och med att blifva en tvingande nödvändighet att uppskjuta en del
välbehöfliga förbättringsarbeten å kanalen.
Under sådana förhållanden ville det synas vara för statsverket
ändamålsenligt och med rättvisa mot aktieägarna mest öfverensstäm¬
mande, om staten löste nt aktieägarnas kapitalfordran för gjorda aktie¬
inbetalningar. Aktieägarna hade ju onekligen genom statsmyndigheter¬
nas åtgöranden fått en mycket dålig ränta å insatta aktiemedel och än¬
dock i det längsta sträfvat att betala upptagna lån både till staten
och enskilda långifvare, men nu hotade den ekonomiska bärkraften att
svika dem.
Fraktafgifterna hade under senare tider till fromma för industri
och handel hållits låga genom kanalens och järnvägarnas inbördes täflan
att få besörja varornas befraktning, men komme all makten järnvägarna
till godo, då vore också all konkurrens borta.
Af den lämnade redogörelsen framginge, att kanalbolaget icke
genom egna åtgärder eller någon som helst uraktlåtenhet vid vården
af kanalens angelägenheter föranledt de svårigheter, hvaruti det råkat,
utan att myndigheterna af hänsyn till andra statsändamål faktiskt
kringsknrit kanalbolagets oktroj å ifrågavarande trafikled och därigenom
vållat kanalbolagets nu brydsamma läge.
Direktionen har därför anhållit, att Kungl. Maj:t måtte aflåta pro¬
position till Riksdagen om kanalens inlösande till statsverket.
Vidare har direktionen anfört, att, i fall denna direktionens under¬
dåniga framställning ej skulle vinna nådigt afseende, någon lindring i
de kanalbolaget åliggande förpliktelserna dock syntes kunna bolaget
beredas, därest, såsom en ringa godtgörelse för de olägenheter, som i
trots af fastställda privilegier och oktroj vållats kanalbolaget från sta¬
tens och enskilda järnvägars sida, åtminstone den återstående skulden
till handels- och sjöfartsfonden, som från början utgjorde 450,000 kro¬
nor och efter verkställda afbetalningar nedgått till endast 63,000 kro¬
nor, blefve efterskänkt. Dylik eftergift af skuld till statsverket hade
tillförene ägt rum, i hvilket afseeende direktionen tilläte sig åberopa,
att Rikets Ständer i februari månad år 1830 beslutit att till förmån för
Hjälmare kanal efterskänka dess skuld till ett belopp af 730,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i ärendet afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande och häruti till en början framhållit, att någon
skyldighet för staten att för upprätthållande af de garantier, som till-
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 96 Haft. 2
Yttrande af
väg- och
vattenbygg¬
nadsstyrelsen
10 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
försäkrats bolaget genom det af Kungl. Maj:t utfärdade privilegiet, icke
kan härledas ur ordalagen i samma privilegium.
Emellertid påpekar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att enligt
styrelsens förmenande andra hänsyn kunna gorå sig gällande vid bedö¬
mandet af frågan om statens öfvertagande af kanalen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrar, hurusom styrelsen redan
i underdånig skrifvelse den 17 november 1898 om anvisande af stats¬
anslag till undersökning af åtskilliga kanal- och segelleder i mellersta
Sverige framhållit, bland annat, att, sedan såväl inom de flesta kultur¬
länder som ock i Sverige ett storartadt arbete på järnvägarna tagit
ländernas krafter i anspråk, det därunder varit lika naturligt som nöd¬
vändigt att arbetet på vattenvägarnas förbättring och utveckling fått
stå tillbaka. En bidragande orsak härtill torde äfven ligga i den för¬
ändring, som inträdt i allmänna opinionen från eu öfverskattning till en
underskattning af vattenvägarnas betydelse i förhållande till järnvägarna,
och en öfverdrifven fruktan för eu för de senare farlig konkurrens
emellan dessa båda samfärdsmedel. Efter järnvägsnätets hufvudsakliga
fullbordan både emellertid de flesta länder i Europa sedan omkring
tjugu år tillbaka lärt sig inse felaktigheten i allmänhet af denna upp¬
fattning och återgått med förnyadt intresse till utvidgande af sina
vattenvägar, på hvilkas anläggning exempelvis Tyskland och Frankrike
under nämnda tid nedlagt ett storartadt arbete. Erfarenheten hade näm¬
ligen gifvit vid handen, att dessa vattenleder utgjorde det kraftigaste
medel såväl att underlätta de egna näringarnas kamp mot den utländ¬
ska konkurrensen som att tillföra järnvägarna ökade godsmängder och
nya godsslag. Bland fackmän och närmast intresserade näringsidkare
hade åsikterna vunnit alltmera stadga och utbredning om nödvändig¬
heten för ett land att underlätta icke blott den yttre utan äfven den
inre sjöfarten till eu kraftig bundsförvant och ett värdefullt komple¬
ment till järnvägsnäten. På senare tider hade äfven i Sverige visat
sig tecken till ett vaknande intresse för utvecklandet af landets vatten¬
vägar, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vore förvissad, att den tid
snart skulle komma, då man allmänt insåge fördelen och nödvändig¬
heten — till och med från järnvägssynpunkt — af att utsträcka och
förbättra både de helt konstgjorda och de naturliga vattenvägarna till
fraktfart med därför lämpliga fartyg.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda framställning hade
utmynnat i en hemställan om anvisande af statsanslag för utförande af
en statistisk och teknisk utredning jämte planer och kostnadsförslag
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 123 11
till om- eller nybyggnad af vissa segelleder, bland andra Ströms-
holms kanal.
Vidare erinrar styrelsen, att Riksdagen nti skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 7 maj 1900 anfört, att frågan om utvidgning ocli förbättring
af de inre vattenvägarna i vårt land otvifvelaktigt vore af den bety¬
delse, att det måste anses önskvärdt, att genom statens försorg åtgär¬
der vidtoges för vinnande af den närmare utredning, som erfordrades
för att bedöma i hvad mån viktigare företag för berörda ändamål lämp¬
ligen borde komma till utförande, men då beslutad undersökning för
utvidgning och ombyggnad af Trollhätte kanal ännu icke vore full¬
bordad, ansåge Riksdagen lämpligast att först efter det fullständig ut¬
redning angående ombyggnad af Trollhätte kanal blifvit framlagd
beslut fattades om verkställande af undersökningar rörande andra
kanal- och segelleder, och att, där särskilda omständigheter kunde på¬
kalla, att undersökning redan tidigare verkställdes rörande någon viss
del af kanalled, Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att vidtaga de åt¬
gärder, som kunde anses vara af omständigheterna påkallade.
Uti sitt ifrågavarande utlåtande yttrar väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen vidare. Att vattenvägarna ägde stort företräde i billigare frakt¬
kostnad framför landtkommunikationerna syntes vara påtagligt likasom
att denna omständighet ägde den största betydelse vid framforsling af
större och tyngre godsmängder, hvilkas transporterande icke vore bero¬
ende af kortast möjliga tid. För landets utveckling vore det därför af
stor vikt, att hufvudkanallederna uppehölles på ett sådant sätt, att deras
trafikförmåga vidmakthölles och utvecklades i stället för att minskas,
och att trafikafgifterna bestämdes så att industrien funne med sin för¬
del förenligt att använda dessa transportvägar.
Med hänsyn till båda dessa betydelsefulla faktorer tvekade väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen icke att uttala såsom sin mening, att för kanal¬
väsendets utveckling det vore fördelaktigast, om staten vore ägare af
de större, viktigare kanallederna, af hvilka en del jämväl syntes äga ett
särskildt statsintresse ur försvarssynpunkt. Uti förevarande fall funnes
därjämte andra viktiga skäl, som talade för att staten borde förvärfva
Strömsholms kanal. I konkurrensen mellan kanalen och densamma be¬
rörande järnvägar vore kanalbolaget, såsom ock i den underdåniga
skrifvelsen påpekats, för närvarande den underlägsna parten, som genom
en hård konkurrens från järnvägarnas sida med däraf framtvunget fort¬
satt nedpressande af fraktafgifterna bringats därhän, att bolaget stode
inför nödvändigheten att till skada för ett ordentligt underhåll af kanalen
uppskjuta en del välbehöfliga förbättringsarbeten å densamma. Redan
12
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.
denna omständighet att bolaget kunde komma att bringas därhän att
icke längre förmå underhålla kanalen, hvilket skulle medföra att kanalens
betydelse ginge förlorad, syntes påkalla statens mellankomst. Sedan
man väl kommit därhän att bolaget icke längre mäktade nöjaktigt under¬
hålla kanalen och en minskning i kanalens trafikförmåga därför inträdde,
syntes därefter den nedsättning i fraktafgifterna å järnvägarna, som nu
under konkurrensen med kanalen ägde rum, komma att upphöra till
stort men för kringliggande orter, hvarest många stora industriella verk
och inrättningar vore belägna. Otvifvelaktigt förelåge här ett stats¬
intresse att bevara.
Efter att hafva lämnat en redogörelse rörande de föreslagna vill¬
koren för kanalens öfvertagande af statsverket fortsätter väg och vatten-
byggnadsstyrelsen.
Det vore uppenbart, att den vattenkraft, som kanalen dels ägde dels
förfogade öfver, och som till vissa delar nu vore uthyrd för omkring 8
kronor per turbinhästkraft och år i vattenränta, skulle dels kunna af
staten med fördel utnyttjas dels i mån som vattenkraftens värde med
tiden växte kunna i hyra inbringa väsentligen mera än nuvarande 8
kronor per hästkraft och år. Vidare vore äfven klart att, om kanalen
komme i statens ägo, staten äfven kunde på ett helt annat och mera
effektivt sätt än det enskilda kanalbolaget förhindra, att kanalafgifterna
måste sänkas, enär staten borde kunna äga i sin hand att reglera taxe-
frågorna och hindra exempelvis Stockholm—Västerås—Bergslagens järn¬
väg att genom särskilda undantagstariffer helt enkelt ruinera kanal¬
rörelsen. Staten borde gifvetvis vidare till fromma för de industririka
orter, genom hvilka kanalen ginge, kunna vidmakthålla kanalen och
därigenom äfven hindra att järnvägarna, sedan kanaldriften omintetgjorts
genom upprepade nedsättningar af tarifferna under seglationstiden, där¬
efter betungade trafikanterna med höga fraktafgifter, sedan all konkur¬
rens bringats ur världen.
Under framhållande slutligen att staten, äfven om naturligen vär¬
det af själfva kanalen med tillhörande inrättningar icke nu motsvarade
det bokförda anläggningsvärdet 2,803,528 kronor 56 öre, redan i och
med förvärfvandet af dels bolagets jordegendom, byggnader, boställs-
och förrådshus, hamn- och lastageplats, inventarier, redskap och mate-
rialier, hvilkas värde syntes ungefärligen motsvara det bokförda värde¬
beloppet omkring 184,400 kronor, dels reparationsfonden cirka 318,300
kronor, skulle erhålla en valuta, som mer än motsvarade hvad staten
finge utgifva för kanalverkets förvärfvande, har väg- och vattenbygg¬
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123. 13
nadsstyrelsen, med hänsyn till hvad styrelsen anfört, i underdånighet
hemställt
dels att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om
inköp för statens räkning af Strömsholms kanal genom återgäldande
till kanalbolagets aktieägare af deras gjorda aktieinbetalningar, för hvilket
ändamål skulle användas dels reparationsfonden, dels 5,086 kronor 1 öre,
som skulle härför särskildt anvisas,
dels att, i händelse af Riksdagens bifall till sådan Kungl. Maj:ts
nådiga framställning, Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen af
Strömsholms kanal åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämlikt af
Kungl. Maj:t förut gifvet bemyndigande öfvertagit förvaltningen af den
staten tillhöriga Väddö kanal.
Till följd af nådig remiss har statskontoret afgifvit underdånigt
utlåtande och däruti anfört hufvudsakligen följande.
I fråga om lämpligheten och önskvärdheten af ifrågavarande kanal¬
verks inlösen för statens räkning funne sig statskontoret kunna ansluta
sig till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sådant afseende an¬
fört; och hade nämnda styrelses förslag beträffande sättet för köpeskil¬
lingens likviderande icke gifvit statskontoret anledning till annan erin¬
ran än att, då reparationsfonden vore placerad i obligationer, vid 1906
års slut i riksgäldskontoret bokförda till nominellt värde af 315,033
kronor 33 öre, det måste förutsättas, att det af väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen för köpeskillingens gäldande angifna fyllnadsbeloppet
skulle visa sig för ändamålet otillräckligt. Den ekonomiska sidan af det
föreslagna inköpet vore emellertid enligt statskontorets förmenande inga¬
lunda fullt utredd. Enligt hvad af ansökningen framgmge, hade bolaget i
brist på erforderliga medel måst eftersätta en hel del nödiga förbättringar
och reparationer vid kanalverket; och på grund häraf ville det synas sanno¬
likt, att staten såsom ägare af kanalverket måste vara beredd att därå
nedlägga kostnader, för hvilka ersättning i ökade trafikinkomster icke
med någon säkerhet kunde påräknas. I nu berörda afseende syntes ut¬
redning af behörig myndighet erfordras, innan förslaget kunde anses
färdigt att till afgörande framläggas.
Hvad anginge bolagets skuld till handels- och sjöfartsfonden, hade
bolaget å berörda försträckning erlagt afbetalningarna för åren 1863—
1905 med tillhopa 387,000 kronor; hvaremot 1906 års amorterings-
belopp ännu vore oguldet i afvaktan på utgången af nu förevarande
fråga. Återstående skulden utgjorde alltså 63,000 kronor.
Utlåtande af
statskontoret.
14
Utredning af
öfyerstlöjt-
nanten 0. Z.
Ekdahl och
t. f. öfver-
ingenjören
H.A.Djurberg.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
Därest det föreslagna inköpet af kanalverket för statens räkning
komme till stånd, syntes statsverket böra godtgöra handels- och sjö¬
fartsfonden för dess återstående fordran till följd af nämnda för¬
sträckning.
I händelse sådant inköp icke komme att äga rum, ansåge statskon¬
toret, som icke funne giltiga skäl föreligga att nu efterskänka handels-
och sjöfartsfondens hela fordran, dock bolagets brydsamma ekonomiska
belägenhet kräfva, ätt någon lindring i betalningsskyldigheten bereddes
bolaget för att sätta detsamma i tillfälle att bekosta erforderliga för¬
bättringar och reparationer å kanalen, i den mån kostnaderna härför
tilläfventyrs icke kunde gäldas af den i riksgäldskontoret deponerade
reparationsfonden. I sådant syfte ville statskontoret föreslå, att bolaget
tills vidare under fem år från och med år 1907 befriades från skyldig¬
heten att å skulden till handels- och sjöfartsfonden göra af betalningar
under villkor, att aktieägarna frånträdde anspråk på utdelning under
nämnda tid, samt att tillgängliga medel användes till kanalverkets för¬
bättrande.
Sedan Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 bemyndigat chefen för civil¬
departementet att tillkalla två personer för att verkställa värdering af
Strömsholms kanal med allt hvad därtill hörde samt afgifva förslag
rörande sättet för kanalens förvaltning, därest densamma öfvertoges af
staten, äfvensom verkställa den öfriga utredning af ärendet, som kunde
vara erforderlig, har den 10 september 1907 dåvarande chefen för civil¬
departementet anmodat öfverstlöjtnanten i väg- och vattenbyggnads¬
kåren Ossian Zacharias Ekdahl samt t. f. öfveringenjören vid Göta
kanal Henning August Djurberg att verkställa ofvannämnda värdering
och utredning samt afgifva omförmälda förslag, därvid särskildt borde
undersökas,
1) huruvida kanalen vore väl underhållen eller huruvida särskilda
reparations- och förbättringsarbeten vore erforderliga för dess försät¬
tande i godt skick samt eventuella kostnader för dessa arbeten;
2) hvilken afkastning, som kunde beräknas af kanalen;
3) beloppet af de till kanalbolagets nuvarande och förutvarande
tjänstemän och betjänte utgående aflöningar och pensioner;
4) frågan om bolagets äganderätt till vattenfallen invid kanalen;
samt
5) storleken af den lösensumma, som enligt de af direktionen an-
gifna grunder skulle komma att af staten erläggas.
Tillika skulle uppgöras fullständigt förslag till löne- och omkost-
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 123. 15
nadsstat för kanalen under förutsättning att densamma komme i statens
hand.
Till följd häraf hafva Ekdahl och Djurberg till chefen för civil¬
departementet ingifvit yttrande i ämnet, däruti de, med förmälan att
de från och med den IT till och med den 15 november 1907 verkställt
besiktning af kanalen i dess helhet med allt hvad därtill hörde, lämnat
utlåtande rörande de frågor, som de anmodats utreda, hvilket utlåtande
innehåller, bland annat, följande:
»1. Hvilken afkastning, som kan beräknas af kanalen.
Vid genomgående af Strömsholms nya kanalbolags räkenskaper
hafva vi funnit att kanalverkets bruttoinkomster under tioårsperioden 1897—
1906 varit i sin helhet:.
År 1897.
» 1898.
» 1899.
» 1900.
» 1901.
» 1902.
» 1903.
» 1904.
» 1905.
» 1906.
kronor 107,979: 03
» 97,802: 42
)) 91,661: 78
» 78,883: 99
» 49,563: 57
61,432: 19
» 65,908: 92
» 62,701: 49
» 64,515: 36
)) 68,751: 79
Vi hafva vidare funnit, att bruttoinkomsterna i öfvervägande grad
hafva utgjorts af dels de direkta sluss- och kanalinkomsterna, dels
ränta å kanalverkets reparationsfond, hvartill från och med år 1902
kommit en afsevärdt bidragande inkomstpost i form af arrendeafgifter
för af kanalbolaget utarrenderade, kanalen tillhöriga vattenfall, öfriga
delen af bruttoinkomsterna har utgjorts af vissa mindre, från olika håll
inflytande tillfälliga och diverse inkomster samt diverse mindre ränte-
poster m. in.
De ofvannämnda posterna, som i hufvudsak varit bestämmande för
bruttoinkomsternas storlek, hafva under den förenämnda tioårsperioden
utgjort följände belopp, nämligen:
16
Kungl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 123.
•
|
Sluss- och
kanal -
inkomster.
Er.,
|
Kanta å repara¬
tionsfonden.
Kr.
|
Inkomst af
vattenfall.
Kr.
|
Summa.
Kr.
|
År 1897................................
|
92,132
|
21
|
11,745
|
87
|
—
|
—
|
103,878
|
08
|
» 1898................................
|
82,369
|
77
|
11,488
|
66
|
—
|
—
|
93,858
|
43
|
»j 1899................................
|
75,213
|
73
|
11,488
|
66
|
--
|
—
|
86,702
|
39
|
» 1900...............................
|
56,014
|
52
|
11,534
|
66
|
—
|
—
|
67,549
|
18
|
» 1901................................
|
34,532
|
80
|
11,505
|
88
|
—
|
—
|
46,038
|
68
|
» 1902................................
|
33,359
|
83
|
11,508
|
66
|
15,350
|
—
|
60,218
|
49
|
» 1903................................
|
34,587
|
01
|
11,508
|
66
|
15,350
|
—
|
61,445
|
67
|
.. 1904................................
|
33,172
|
93
|
11,508
|
66
|
15,350
|
—
|
60,031
|
59
|
.< 1905................................
|
34,552
|
58
|
11,508
|
66
|
15.359
|
—
|
61,411
|
24
|
» 1906................................
|
36,830
|
52
|
11,508
|
66
|
16,850
|
—
|
65,189
|
18
|
Orsaken till den betydliga nedgång i bruttoinkomsterna, hvilken
sålunda ägt rum under de senaste tio åren, torde väsentligen härröra
af tillkomsten af nya järnvägar inom kanalens gamla trafikområde,
hvilka tillsammans med kanalens äldre konkurrent, Stockholm Västerås
—Bergslagernas järnväg, dragit till sig godstransporter, som under en
föregående tid ombesörjts af kanalen. Öppnandet för allmän trafik
under åren 1899 —1900 samt 1902 af järnvägslinjerna Kolbäck Ram¬
näs, Örebro—Krylbo, Engelsberg—Ludvika och Ludvika—Nyhammar
samt bispåret från Vestanfors station å Engelsberg Ludvika järnväg
har med ens under åren 1899—1901 kommit sluss- och kanalinkom¬
sterna å Strömsholms kanal att sjunka ned till föga mer än 40 A af
det belopp, de utgjorde under år 1898 före dessa järnvägars öppnande
för trafik. _ .
Emellertid synes dessa järnvägars reducerande inflytande a kana¬
lens inkomster därefter icke hafva ökats, i det att under de följande
6 åren, 1901—1906, sluss- och kanalinkomsterna bibehållit sig konstanta
och till och med visat någon tendens till ökning under de senaste
tvenne åren. 0 , .. .
Med fästadt afseende å dessa nu anförda förhållanden äro vi åt
den åsikten, att man försiktigtvis bör lägga resultaten åt allenast dessa
sista 6 år till grund för bedömandet af de sluss- och kanalinkomster,
som må kunna beräknas af kanalen.
En ingående granskning af öfriga inkomstposter gifver äfven stöd
för den åsikten, att man i afseende såväl å de tillfälliga inkomster, som
för de olika åren äro af växlande art, som ock å de af mera konstant
17
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 123.
art varande diverse mindre inkomster och dito räntor samt de vid
Borgås bro utgående bropenningarna, gör klokt i att lägga till grund
för beräkningarna endast de 6 sista åren, enär äfven dessa inkom¬
ster under denna tidsperiod varit lägre än tidigare samt dessutom till
storleken föga växlande för dessa år.
I afseende å de vid Borgås hamn utgående hamnpenningarna är
att märka, att de trenne sista åren 1904—1906 af senaste tioårsperioden
utvisat ett väsentligt lägre belopp än under de första sju åren af peri¬
oden, hvarför denna inkomstpost af oss beräknas med stöd af endast
nämnda tre sista årens belopp. — Ränteafkastningen å reparationsfonden
samt inkomsten af vattenfall och fastigheter kunna däremot, såsom fixa,
införas i beräkningen med 1906 års värden.
Med stöd af nu nämnda iakttagelser beträffande de olika inkomst¬
källorna för Strömsholms kanal anse vi, att bruttoinkomsterna för kanalen
för närmaste framtiden kunna uppskattas till nedan angifna belopp,
nämligen:
Sluss- och kanalinkomster.....................................
Hamnpenningar vid Borgås hamn.....................
Ränta å reparationsfonden................................
Inkomst af vattenfallen..........................................
» af fastighet (excl. vattenfall) ...........
Bropenningar vid Borgås bro...............................
Diverse inkomster af méra konstant art..........
Tillfälliga inkomster af årligen växlande art
Diverse mindre räntor ...........................................
kronor
))
v
»
))
34,500
230
11,508
16,850
95
408
828
745
390
Beräknade bruttoinkomster kronor 65,555
66
34
Kanalverkets driftkostnader under tioårsperioden 1897—1906 hafva varit:
År
|
1897 ..............
|
kronor
|
70,304: 82
|
»
|
1898 ...............
|
|
64,691: 68
|
»
|
1899 ...............
|
»
|
64,685: 66
|
»
|
1900 ...............
|
»
|
62,709: 29
|
»
|
1901 ...............
|
»
|
41,328: 60
|
»
|
1902 ...............
|
|
38,929: 82
|
»
|
1903 ...............
|
»
|
45,193: 28
|
»
|
1904 ...............
|
»
|
48,321: 89
|
»
|
1905 ..............
|
))
|
49,618: 37
|
»
|
1906 .............
|
»
|
51,965: 66
|
Prof.
|
1908. 1 Samt.
|
1 Afl.
|
96 Höft.
|
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
De största utgiftsposterna hafva utgjorts af kostnaderna för kanal¬
verkets underhåll och förbättring, aflöningar till kanalverkets tjänste¬
män och betjänte samt administration. Till dessa mera betydande poster
komma mindre sådana för underhåll af kanalens jordbruksfastigheter,
för utskylder och för jordersättningar för kanalområden, för pensione¬
ring och fattigförsörjning samt ersättning och försäkring för olycksfall.
De förstnämnda mera betydande posterna, som utgjort den väsent¬
liga delen af driftkostnaderna, hafva under tioårsperioden utgått med
följande belopp, nämligen:
|
|
Kanalverkets
|
Aflöningar till
|
|
|
|
|
|
|
underhåll och
|
tjänstemän och
|
Administration.
|
Summa.
|
|
|
|
förbättring
|
|
betjänte.
|
|
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
|
Kr.
|
|
Kr.
|
|
Kr.
|
|
År
|
1897................................
|
45,875
|
63
|
13,566
|
50
|
5,216
|
39
|
64,658
|
52
|
»
|
1898...............................
|
40,966
|
26
|
13,646
|
—
|
5,041
|
98
|
59,654
|
24
|
»
|
1899................................
|
41,586
|
66
|
13,297
|
50
|
5,182
|
53
|
60,066
|
69
|
»
|
1900...............................
|
32,133
|
95
|
12,800
|
50
|
5,040
|
29
|
49,974
|
74
|
»
|
1901................................
|
19,283
|
89
|
12,738
|
50
|
5,117
|
40
|
37,139
|
79
|
»
|
1902................................
|
18,133
|
89
|
12,734
|
50
|
5,024
|
49
|
35,892
|
88
|
»
|
1903................................
|
23,455
|
23
|
12,786
|
50
|
5,841
|
77
|
42,083
|
50
|
»
|
1904................................
|
26,593
|
76
|
12,741
|
50
|
5,904
|
41
|
45,239
|
67
|
))
|
1905................................
|
28,420
|
69
|
12,749
|
50
|
5,010
|
02
|
46,180
|
21
|
»
|
1906................................
|
31,303
|
73
|
12,765
|
50
|
4,962
|
07
|
49,031
|
30
|
Samtidigt därmed att kanalverkets inkomster i följd af tillkomsten
åren 1899—1900 af de konkurrerande järnvägslinjerna nedgått, hafva
äfven driftkostnaderna måst reduceras. Af räkenskaperna synes framgå,
att detta torde hafva skett genom att för närmaste tiden afstå från
vidtagande af särskilda förbättringar å kanalen och inskränka sig till
allenast dess nödvändiga underhåll. Något afsevärdare nedbringande
af kostnaderna för administration, aflöningar åt tjänstemän och betjänte,
pensioner och fattigförsörjning samt utgifter för olycksfallsförsäkring
har icke kunnat ske.
Då vi genom vår besiktning af kanalverket i dess helhet konsta¬
terat, att, äfven om vissa förbättringsarbetens utförande skulle göra
kanalleden tjänligare och således vara önskvärda, dess nödvändiga un¬
derhåll icke kan anses hafva blifvit eftersatt under depressionsperioden
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 123.
1901—1906, så hafva vi ansett oss kunna med stöd af sistnämnda
6-årsperiod beräkna kanalverkets driftkostnader, sådana de under bolagets
nuvarande regim torde komma att ställa sig för den närmaste framtiden,
därest inga egentliga förbättringsarbeten utan endast nödiga underhålls¬
arbeten verkställas, och hafva vi på sådana grunder funnit dessa driftkost¬
nader kunna uppskattas till i genomsnitt nedan angifna belopp nämligen:
Kanalverkets underhåll.........................................................
Aflöningar till kanalverkets tjänstemän ........................
» » » betjänte ..............................
Administration ........................................................................
Underhåll af kanalverket tillhöriga fastigheterna
Norrtunbo och Finntorp .............................................
Utskylder samt jordersättningar för kanalområden .
Pensionering och fattigförsörjning....................................
Försäkringsafgifter och ersättning för olycksfall......
Kanalverkets driftkostnader under
kronor
|
24,535
|
—
|
)>
|
7,950
|
—
|
»
|
4,800
|
—
|
|
5,310
|
—
|
»
|
165
|
_
|
»
|
1,805
|
—
|
»
|
735
|
—
|
»
|
455
|
—
|
kronor
|
45,755: —
|
Uti vårt i det efterföljande afgifna förslag rörande sättet för kanal¬
verkets förvaltning och skötsel, därest detsamma öfvertages af staten,
hafva vi funnit oss böra föreslå vissa ändringar med afseende å perso¬
nal och aflöningsstat., hvilka ändringar skulle medföra en obetydlig
höjning af aflöningsstaten utan att dock föranleda någon ökning af
driftkostnaderna, enär kostnaderna för administrationen i motsvarande
grad minskas under förutsättning att kanalverkets förvaltning ordnas på
det sätt vi uti afd. VII närmare angifva.
På grund häraf anse vi oss böra uppskatta driftkostnaden för kanal¬
verket till nedan angifna belopp, därest detsamma öfvertages af staten
och administrationen ordnas på nyssnämnda sätt, samt under samma
förutsättning att egentliga förbättringsarbeten få anstå, till dess ökade
kanalinkomster kunna medgifva sådana arbetens utförande:
Kanalverkets underhåll.........................................................
Aflöningar till kanalverkets tjänstemän ........................
» ):> » betjänte ..............................
Administration (expenser: se afd. VII)...........................
Underhåll af kanalverket tillhöriga fastigheterna
Norrtunbo och Finntorp .............................................
kronor 24,535:
» 11,250:
» 4,800:
» 2,000:
» 165:
Transport kronor 42,750: —
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
Transport kronor 42,750: —
Utskylder samt jordersättningar för kanalområden... » 1*805: —•
Pensionering och fattigförsörjning ................................. » 735:__
Försäkringsafgifter och ersättning för olycksfall ...... » 455: —
Kanalverkets driftkostnader efter dess
öfvertagande af staten Summa kronor 45,745: —
eller samma belopp som under kanalbolagets nuvarande billiga regim.
Då Strömsbolms nya kanalbolag i sin underdåniga framställning
anhåller, att staten måtte öfvertaga kanalverket genom att dels utlösa
aktieägarna med 323,400 kronor, dels öfvertaga bolagets resterande lån
å tillsammans 85,000 kronor, erbjudes staten sålunda att förvärfva ka¬
nalverket med allt hvad därtill börer för en lösesumma af 408,400
kronor. Därvid skulle staten erhålla förutom själfva kanalen bland annat
kanalverkets reparationsfond, uppgående vid 1906 års slut till 318,313
kronor 99 öre, samt i kanalverkets förråd befintliga inventarier, redskap
och materialier, som den 31 december 1906 hade ett värde af c:a 56,500
kronor. Då reparationsfonden torde, äfven om staten öfvertager kana¬
len, böra bibehållas orubbad för enahanda ändamål som hittills, skulle
sålunda lösenbeloppet 408,400 kronor med afdrag för värdet af förråds-
artiklarna böra af kanalrörelsen förräntas, således ränta beräknas å
351,900 kronor.
Enligt hvad i det föregående är anfördt, torde bruttoinkomsten af
kanalverket, med hvad därtill hörer, kunna beräknas till 65,555 kronor
och driftkostnaden efter kanalverkets öfvertagande af staten kunna be¬
räknas till 45,745 kronor. Skillnaden, eller 19,810 kronor, skulle så¬
ledes gifva dels ränta å förenämnda 351,900 kronor med 4 %, upp¬
gående till 14,076 kronor, dels ett öfverskott af c:a 5,734 kronor för år.
Den afkastning, som skulle kunna beräknas af kanalen, därest den
af staten öfvertages på de af kanalbolaget erbjudna villkoren, skulle
sålunda kunna uppskattas till 4 % ränta å lösensumman samt ett belopp
af c:a 5,700 kronor för år att afsätta till reservfond, under förutsätt¬
ning att egentliga förbättringsarbeten å kanalleden få anstå, till dess
ökade kanalinkomster kunna medgifva dylika arbetens utförande, så¬
framt de icke utföras med af staten för ändamålet särskildt anvisade
medel.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
21
II. Frågan om kanalbolagets äganderätt till vattenfallen invid kanalen.
Af de vid Strömsholms kanal belägna vattenfallen i Kolbäcksån
äro de flesta genom dammbyggnader utnyttjade i industriens tjänst.
De kanalbolaget tillagda jordområdena hafva strand utmed Prest-
forsen, fallet vid Norrtunbo, Bultfallet vid Skantsen, fallet vid Hallsta¬
hammars valsverk, öfre och Nedre Trångforsen, fallen vid Ålsätra,
Hofgården, Seglingsberg, Vestanfors och öfre delen af vattenfallet vid
Sembla. Sina andelar i vattenfallen vid Prestforsen, Norrtunbo, Skant¬
sen, Hallstahammars valsverk och vid Ålsätra har kanalbolaget genom
särskilda till utgången af åren 1951 och 1952 gällande kontrakt ut¬
arrenderat: andelen i Prestforsen för ett årligt arrende af 100 kronor
till aktiebolaget Sörstafors pappersbruk, andelen i vattenfallet vid Norr¬
tunbo för 10,500 kronor årligen till brukspatronen C. E. Iimger i Lilla
Edet, andelen i Bultfallet vid Skantsen för 2,500 kronor årligen till
bultfabriksaktiebolaget Hallstahammar, andelen i vattenfallet vid Hallsta¬
hammars valsverk för 1,500 kronor årligen till Hallstahammars aktie¬
bolag samt andelen i vattenfallet vid Ålsätra för 2,250 kronor årligen
till Surahammars bruks aktiebolag, utgörande dessa arrendebelopp till¬
sammans 16,850 kronor årligen.
Åf de . återstående vattenfallen i ån utmed kanalbolagets strand,
nämligen vid Öfre och Nedre Trångforsen, Hofgården, Seglingsberg,
Vestanfors och öfre delen af fallet vid Sembla, har kanalbolaget ingen
arrendeinkomst. Alla dessa vattenfall, utom det vid Hofgården, äro
genom dammbyggnad utnyttjade, i det att hela vattenkraften i ån.ut-
nyttjas vid Nedre Trångforsen af Hallstahammars aktiebolag, vid Öfre
Trangfoisen af Svenska metallaktiebolaget i Västerås, vid Seglingsberg
af Ramnäs bruks aktiebolag, vid Vestanfors och vid öfre delen af
Sembla af Fagersta bruks aktiebolag.
Vid genomgående af de olika kontrakt och afhandlingar, genom
hvilka kanalverket förvärfvat de till kanalen nu hörande områdena,
hafva vi funnit bland annat, att vederbörande jordägare, under erkän¬
nande. af Strömsholms nya kanalbolags äganderätt till de gamla områden,
som tillhört kanalen före dess ombyggande åren 1842—1860, öfverlåtit
och afträdt all den mark vid Sembla, Vestanfors och Hofgården, som
därutöfver vid ombyggnaden blifvit tillagd de nya kanalområdena och
att. ägarna förklarat sig mot den öfverenskomna ersättningen i årlig
afgift eller i penningbelopp en gång för alla »afhända sig och sina
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
efterkommande nu cell för all framtid marken att af Strömsholms nya
kanalbolag evärdeligen ägas och besittas», samt vidare att kanalbolaget
mot vederlag i annan därför särskildt inköpt jord tillbyta sig kanal¬
området vid Seglingsberg, äfvensom att kanalområdet vid Öfre och
Nedre Trångforsen förvärfvats af kanalbolaget dels genom köp, dels
mot vederlag af annan jord.
Ingenstädes i afhandlingarna angående dessa köp eller ägoutbyten
synes af säljarna något förbehåll hafva gjorts angående bibehållande
för dem af rätt till vattnet i ån utmed stranden till de åt kanalverket
afyttrade ägoområdena, hvarför, då vattenrätten icke vid köpet eller
ägoutbytet uttryckligen särskildt undantagits från detta, kanalbolaget
torde hafva genom respektive köp eller ägoutbyten förvärfvat den vat¬
tenrätt i Kolbäcksån, som tillhörde de af kanalbolaget sålunda förvärf-
vade strandägor utmed denna. ^ o .
Såvidt vi kunnat finna, lärer kanalverket sålunda pa grund af sin
strandrätt äga laglig andel i vattenkraften jämväl i vattenfallen vid
Öfre och Nedre Trångforsen, Hofgården, Seglingsberg, Vestanfors och
öfre delen af fallet vid Sembla.
Med stöd af stadgandet i § 3 af nu gällande vattenrättsförordnin-
gen af den 30 december 1880 nyttja de förenämnda bolagen — Hall-
stahammars aktiebolag, Svenska Metall aktiebolaget, Ramnäs bruks
aktiebolag och Fagersta bruks aktiebolag — äfven kanalbolagets lott!
vattnet vid Trångforsen, Seglingsberg, Vestanfors och Sembla, enär
kanalbolaget vid de laga häradssyner, som föregått uppförandet af
dammbyggnaderna därstädes, icke velat i byggnaden deltaga.
III. Värdering af hanalen med allt, hvad därtill hörer.
I kanalverkets räkenskaper är kanalen med hvad därtill hörer vid
1906 års utgång bokförd med ett belopp af öfver 3,000,000 kronor,
motsvarande den ursprungliga kostnaden för kanalens anläggning, in¬
köp af nu innehafvande fastigheter, jordområden, inventarier och förråds-
materialier m. m. . ,
Vid en uppskattning af nuvarande värdet kunde visserligen det
förfaringssättet tänkas användt, att man sökte noggrannast möjligt be-
stämma de afskrifningar, som skulle motsvara ^ den hittills ^inträdda
värdeminskningen för hvarje kanalverkets tillhörighet, men pa samma
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
gång ett dylikt tillvägagångssätt vore synnerligen tidsödande, måste
resultatet i hvarje fall blifva till en viss grad beroende af en subjektiv
uppfattning och sålunda gifva en mer eller mindre osäker värdering.
Men dessutom komme en dylik värdering sannolikt att gifva en oriktig
uppfattning om verkliga värdet. En anläggning, den må på sin tid
ha medfört en kostnad hvilken som helst och för närvarande vara i hur
godt skick som helst, kan nämligen icke i verkligheten anses hafva
större. värde, än som motsvarar dess nettoafkastning vid tiden för
värderingen eller rättare den nettoafkastning, som anläggningen, på
bästa sätt skött, då kan gifva.
Vi finna oss fördenskull böra vid värdesättandet utgå från den af
kanalverket för närvarande påräkneliga nettobehållningen.
I det föregående hafva vi angifvit, att bruttoinkomsten af kanal¬
verket med hvad därtill hörer torde kunna beräknas till 65,555 kronor
och driftkostnaden efter kanalverkets öfvertagande af staten (under an-
gifna förutsättningen om sättet för kanalverkets förvaltning) till 45,745
kronor, hvadan nettoafkastningen kan beräknas till c:a 19,810 kronor.
Efter eu räntefot af 4 % motsvarar denna nettoafkastning ett kapital¬
värde af 495,250 kronor.
På ofvan angifna grunder anse vi sålunda, att kanalens med allt
hvad därtill hörer nuvarande värde kan uppskattas till ett belopp af
c:a 495,250 krono!-.
IV. Storleken af den lösensumma, som enligt de af kanaldirektionen
angifna grunder skulle komma att af staten erläggas.
I sin underdåniga framställning anhåller kanalbolaget, att staten
måtte öfvertaga och inlösa kanalverket med allt hvad därtill hörer i
fast och lös egendom, däri inberäknad den i riksgäldskontoret inne-
stående reparationsfonden om 318,313 kronor 99 öre, mot skyldighet
för staten att härför dels utlösa kanalverkets aktieägare med 323,400
kronor, dels öfvertaga återbetalningsskyldigheten för återstoden af kanal¬
verkets obligationslån med 22,000 kronor och återstoden å dess lån ur
handels- och sjöfartsfonden med 63,000 kronor.
Enligt dessa af kanalbolaget erbjudna grunder skulle sålunda lösen¬
summan uppgå till sammanlagdt 408,400 kronor, hvilken lösensumma
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
således skulle med 86,850 kronor understiga det belopp, hvartill vi
finna värdet af kanalverket med allt hvad därtill hörer för närvarande
kunna uppskattas.
V. Huruvida loanalen är väl underhållen eller huruvida särskilda repara¬
tions- och förbättringsarbeten äro erforderliga för dess försättande i godt
skick samt eventuella kostnaden för dessa arbeten.
Genom besiktning under dagarna den 11 till och med den 15 i
denna månad af Strömsholms kanal med tillhörande slussbyggnader,
förrådsbyggnader och bostadslägenheter m. m. hafva vi funnit, att ka¬
nalen i sitt nuvarande skick är i hufvudsak väl underhållen, så att nö¬
diga underhållsarbeten årligen blifvit utförda till sådan omfattning, att
intet af betydelse härutinnan kan sägas hafva blifvit eftersatt, hvilket
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom årliga inspektioner städse
öfvervakat. För bibehållande af kanalens bestånd synes därför icke
erfordras annat än det jämna underhåll, som under normala förhållan¬
den alltid måste förutsättas såsom erforderligt.
Emellertid anse vi vissa rena förbättringsarbeten önskvärda. I så¬
dant afseende få vi anföra, att en ytterligare förstärkning af vissa ka¬
nalbanker samt förstärkning af kanalsidorna under vatten i de gräfda
kanaldelarna medelst stenskoning skulle bidraga till en ökad trygghet
och en minskning af den årliga underhållskostnaden. En utvidgning af
sektionen för kanaldelarna ofvan och nedan Strömsholms sluss synes
oss jämväl önskvärd i samband med kanalsidornas förstärkning där¬
städes.
I den naturliga farleden i Kolbäcksån förefinnas vissa stråk och
pass, hvarest särskildt under flodtid råder för trafiken besvärande ström¬
drag. Dessa ställen äro följande, nämligen stråket vid Bullerkällan
mellan Fagersta och Uddnäs, Sundboströmmen mellan sjöarna Stora och
Lilla Aspen, passet Flodhäll vid södra ändan af sjön Åmänningen,
Ramnäsströmmen söder om Ramnäs slussar, stråket vid Norrby bro
strax söder om »Ramnäsströmmen», Tvättstenshålet strax söder om
Norrby bro, Magforsen omkring 2 Va km. norr om Hofgårdens slussar,
Olbergaforsen omkring 3 km. söder om, Getingforsen omkring 4 km.
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
söder om och Laggarforsen omkring 5 km. söder om samma slussar,
Trångforsen vid norra ändan af Trångfors kanal, Kolbäcksströmmen
omkring 0,5 km. nedom Kolbäcks järnvägsbro samt Vesterkvarnström¬
men vid öfre ändan af Vesterkvarns kanal. Af dessa strömdrag synas
de vid Trångfors, Kolbäck, Vesterkvarn och Magfors vara de för tra¬
fiken mest besvärande och sålunda rensningar bär vara i första band
erforderliga för farledens förbättrande, men, i den mån tillgångar där¬
till kunde disponeras, skulle rensningar äfven i de öfriga strömdragen
väsentligen bidraga till trafikens underlättande.
För att med större tillförlitlighet kunna beräkna kostnaderna för
dessa rensningsarbeten, sktille det erfordras ingående undersökningar
på platsen, dels under pågående vårflod för uppmätningar af då rådande
stora strömhastigheter, dels vid lågvattensförbållanden för noggrann
uppmätning af nödiga tvärsektioner samt för grundundersökningar i
samtliga pass och stråk. Då den åt oss anförtrodda utredningen i fråga
om statens öfvertagande af Strömsholms kanalverk af hänsyn till ären¬
dets tilltänkta behandling vid instundande riksdag icke kunnat utsträc¬
kas öfver de för nämnda undersökningar å platsen passande årstiderna,
hafva vi endast kunnat göra en mer och mindre osäker uppskattning-
al de eventuella kostnaderna för samtliga de ofvan angifna förbättrings¬
arbetena, som vi anse böra i mån af tillgångar verkställas. Enligt en
dylik uppskattning beräknas de förberörda förbättringsarbetena kunna
utföras för en sammanlagd kostnad af 120,000 kronor.
Af dessa arbeten anse vi bankförstärkningar, stenskoningar, ut¬
vidgningar af kanaldelarna ofvan och nedan Strömsholms sluss samt
årensningarna vid Trångfors, Kolbäck, Vesterkvarn och Magfors såsom
mera angelägna, och beräkna vi öfverslagsvis, enligt samma uppskatt¬
ning, dessa förbättringsarbeten kunna utföras för en totalkostnad af
55,000 kronor.
Dessa kostnadsuppskattningar kunna på ofvan anförda skäl endast
gifva ett ungefärligt begrepp om eventuella kostnaden för de önskvärda
förbättringsarbetena, men dessa arbeten äro ej heller af mera trängande
natur, än att de kunna och böra utföras först i mån af tillgångar eller
medelst särskildt därtill anslagna medel efter verkställande vid de rätta
årstiderna af nödiga detaljundersökningar och därpå grundade tillför¬
litliga kostnadsberäkningar.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Raft.
4
26
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 123.
VI. Beloppet af de till kanalbolagets nuvarande och förutvarande tjänste¬
män och betjänte utgående aflöningar och pensioner.
Kanalbolagets vid kanalen anställda tjänstemän utgöras af en me¬
kanikus, äfven benämnd direktör, hvilken därjämte innehafver och
sköter befattningen som kamrerare, samt en kassör vid hufvudstationen
(Skantzen) och tvenne uppbördsmän å linjen (vid Virsbo och Sembla).
De vid kanalen anställda betjänte utgöras af 21 sluss- och bro¬
vakter.
Löneförmånerna utgöra för kanaldirektören (samtidigt mekanikus
och kamrerare):
Lön och skjutsersättniug .......................... kr. 5,000: —
Fri boställslägenhet vid Skantzen.
Fri ved.
Kassören:
Lön ..................
|
............................................. kr.
|
2,200: —
|
Fri bostad vid
Fri ved.
|
Skantzen och
|
|
Uppbördsmännen:
|
Vid Virsbo .....
|
.............................................. kr.
|
550: —
|
» Sembla ...
|
............................................. »
|
200: —
|
|
Summa kronor
|
7,950: —
|
Löneförmånerna utgöra för kanalens slussvakter:
Lön 145 å 400 kr.
Fri bostad jämte jordområde till brukning.
Lönen varierar i allmänhet efter antalet slussar och broar, som
hvarje vakt har att sköta.
Brovakter:
Lön 100 å 135 kr.
Fri bostad jämte jordområde till brukning.
Aflöningen till sluss- och brovakterna jämte mera tillfälliga biträ¬
den uppgår till omkring 4,800 kronor om året, med någon ringa va¬
riation beroende af årsbehofvet af tillfälliga biträden; aflöningen för de
fast anställda sluss- och brovakterna uppgår till sammanlagdt 4,234
kronor om året.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 123. 27
Till den nuvarande kanaldirektionen utgå följande arfvoden, näm¬
ligen :
till ordföranden .................
|
........................... kr.
|
900: —
|
» en ledamot .................
|
.......................... »
|
650: —
|
» en ledamot och kassadirektör »
|
1,050: —
|
2> en sekreterare ...........
|
.......................... »
|
650: —
|
|
Summa kronor
|
3,250: —
|
kommer
|
|
|
för vaktmästare .................
|
.......................... kr.
|
100: —
|
» expenser omkring .....
|
........................... >.’
|
1,960: —
|
|
Summa kronor
|
5,310: —
|
till hvilket belopp administrationskostnaden för närvarande i medium
uppgår.
I afsende å pensioner hafva vi inhämtat:
att kanalbolaget tillförsäkrat den nuvarande kanaldirektören pen¬
sion, att utgå med belopp af 80 % å 6,000 kronor eller med 4,800 kro¬
nor, och den nuvarande kassören pension, att utgå med 80 % å 2,300
kronor eller med 1,840 kronor, att för båda utgå från den tid, som
aktieägarna framdeles komme att på kanaldirektionens förslag be¬
stämma;
att för nuvarande uppbördsmännen vid Sembla och Virsbo samt
för sluss- och brovakter icke finnes något bestämdt i afseende å pen¬
sion; samt
att sedan den 1 april 1897 utgått pension med 250 kronor om
året samt fri bostad åt f. d. uppbördsmännen och slussvaktaren vid
Sembla, hvilken pension vid pensionärens död den 7 mars 1907 upp¬
hörde.
Fattigunderstöd i kanalens enskilda fattigvård utgår årligen med
belopp, som plägar uppgå till mellan 500 och 700 kronor: exempelvis
utgick dylikt understöd
år 1880 med kronor 501: 36
år 1887 » » 546: —
år 1906 » » 697: 35
28
Kungl. MajUs Nåd. Proposition No 123.
VII. Förslag rörande sättet för kanalens förvaltning och förslag till
löne- och omkostnadsstat för kanalen, under förutsättning
att den öfvertages af staten.
Strömsholms kanalverk förvaltas för närvarande af eu i Stockholm
stationerad kanaldirektion, bestående af en ordförande och 2:ne leda¬
möter, af hvilken en är kassadirektör, hvarjämte direktionen har till
biträde en sekreterare.
Kanalens skötsel handhafves af en vid kanalen å den kanalverket
tillhöriga lägenheten Skantzen boende kanaldirektör med biträde af en
vid Skantzen boende hufvudkassör, 2:ne vid kanallinjen boende upp-
bördsmän samt 21 sluss- och brovakter, fördelade vid de olika kanal¬
stationerna.
Kanaldirektören, som därjämte bestrider kamrerartjänsten vid ka¬
nalen, utöfvar den dagliga tillsynen öfver kanallinjen med slussar och
broar samt de kanalen tillhöriga byggnaderna. Han har vidare under
sin direkta vård kanalarkivet, kanalförrådet äfvensom kanalens fattig¬
försörjningsanstalt. Kanaldirektören är därjämte, i sin egenskap af
kamrerare, redogörare och uppbördsman för kanalens samtliga in¬
komster, med biträde härvid af hufvudkassören och de tvenne å linjen
stationerade uppbördsmännen. Det åligger vidare kanaldirektören att
hvarje höst förrätta en noggrann årsbesiktning af hela kanalleden och
att på grund af dqnna besiktning utarbeta och kostnadsberäkna full¬
ständig plan för kommande årets underhålls- och förbättringsarbeten,
samt att därpå i god tid före årets utgång underställa denna arbetsplan
kanaldirektionens godkännande och fastställelse, hvarefter den sålunda
fastställda arbetsplanen skall tjäna till efterrättelse vid det kommande
årets arbeten.
Löne- och utgiftsstaten
för kanaldirektionen, tjänstemännen och betjänte vid kanal verket utgår
för närvarande med de redan under afd. VI i det föregående angifna
belopp, nämligen:
Lön till ordföranden i kanaldirektionen .............................. kr.
» )> en ledamot i » )>
» » i) » och kassadirektör................................. »
» » en sekreterare............................................................... »
» » en vaktmästare vid direktionens sammanträden »
Expenser, omkring (medium)................................................... )>
Transport kr.
900: —
650: —
1,050: —
650: —
100: —
1,960: —
5,310: —
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 128.
Transport kr. 5,310: —
Lön till kanaldirektören, däri inbegripet rese¬
ersättning i ett för allt................................ kr. 5,000: —
» till kassören ................................................ )> 2,200: —
» » 2:ne uppbördsmän å linjen.................. » 750: — = 7,950: —
» »21 sluss- och brovakter, jämte till¬
fälliga biträden .................................................................. kr. 4,800: -
Summa kr. 18,060: —
utgörande nuvarande omkostnaden för administration och löner.
En enklare och billigare förvaltning och skötsel än den nuvarande
kan svårligen tänkas. Af den redogörelse vi under afd. I lämnat an¬
gående kanalens afkastning framgår, att kanalverkets närvarande eko¬
nomiska ställning icke gärna kan bära väsentligen högre omkostnader
för förvaltning och skötsel.
Då enligt vår åsikt kanalens dagliga tillsyn och skötsel på ett
fullt tillfrdsstkilande sätt äfven för åtminstone den närmaste framtiden
och dess antagliga trafikförhållanden kan skötas genom de vid kanalen
för närvarande anställda tjänstemän och betjänte, finna vi oss, under
förutsättning att kanalverket öfvertages af staten, icke böra föreslå
annat än en mindre ändring uti den nuvarande personaluppsättningen
därstädes, hvilken uppsättning vi sålunda förutsätta skola bibehållas vid
kanalverket efter dess eftertagande af staten. Då vi finna det vara
oundgängligen behöflig!, att det beredes kanaldirektören någon lättnad
i den direkta skötsel af kanalförrådet, hvarmed han för närvarande är
betungad jämsides med sina öfriga mycket kräfvande åligganden såsom
kanalverkets direktör, mekanikus och kamrerare, så anse vi ock ound¬
gängligen erforderligt att till kanaldirektörens biträde vid kanalförrådet
anställes en materialskrifvare för att tjänstgöra å detta under kanal¬
direktörens tillsyn, hvarför vi ock nedan i förslag till löne- och orn-
kostnadsstat beräkna för en dylik tjänsteman ett lönebelopp, som vi,
med aktgifvande på kanalverkets knappa inkomststat och under anta¬
gande att platsen må kunna besättas exempelvis med någon pensione¬
rad underofficer, sätta så lågt som till 1,000 kronor om året jämte fri
bostad, hvartill vid Skantzen lägenhet utan större kostnad synes oss
kunna beredas i kanalkontorsbyggnaden.
Med hänsyn till den för nutida förhållanden låga lön, som kanal¬
direktören åtnjuter, hvilken vi finna icke motsvara vare sig den ställ¬
ning, han såsom kanalverkets direktör intager och jämväl efter dess
öfvertagande af staten torde böra intaga, eller det maktpåliggande och
mångsidiga arbete, som för kanalens skötsel och drift måste af honom
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
kräfvas, finna vi oss böra föreslå sådan ändring uti de till honom för
närvarande utgående löneförmånerna, att lönen sättes till 6,000 kronor
årligen. Af sin nuvarande till endast 5,000 kronor uppgående årslön
har kanaldirektören skolat själf bekosta sina resor i tjänsten (med un¬
dantag för resor till direktionssammanträden i Stockholm). En dylik
inskränkning i den förut knappt tilltagna lönen lär icke kunna anses
skälig eller efter kanalens eftertagande af staten riktig, hvarför vi
jämväl anse, att särskild ersättning till kanaldirektören för hans resor
i tjänsten bör i lönestaten upptagas, ehuru vi likväl finna oss böra
föreslå denna att utgå med ett fast belopp af allenast 1,000 kronor om
året i ett för allt, för att icke betunga budgeten med ett obestämdt
och sannolikt större belopp, att utgå enligt bestämmelserna för den
klass af allmänna resereglemente^ hvartill kanalverkets direktör såsom
statens tjänsteman vore att hänföra.
Jämväl för kassören, som åtnjuter en lön af endast 2,200 kronor
jämte fri bostad, finna vi oss böra föreslå lönens höjande, så att den
komme att utgå med 2,500 kronor om året förutom den fria bostaden.
Löneförmånerna för de tvenne uppbördsmännen samt sluss- och
brovakter finna vi, äfven efter statens öfvertagande af kanalen, icke
för närvarande föranleda till någon höjning i betraktande däraf, att
dessa kanalens betjänte alla på de från kanaltjänsten lediga tiderna af
dagen bedrifva något handtverk eller idka handelsrörelse vid sidan af
tjänsten. Detta förhållande, som alltjämt varit sedvanligt vid kanalen
och kunnat utan olägenhet för kanalens behöriga skötsel äga fortvaro,
medför den fördel för kanalverket, att af den fasta stammen af sluss-
och brovakter, oaktadt den ringa kontanta lönen, alla äro i bärgad
ställning och kunna draga sig fram med nuvarande aflöningsförmåner
af en kontant mindre lön samt bostad och jordområde till brukning,
hvarför ej heller f. n. någon framställning till kanalbolaget om löne¬
förhöjning från dem gjorts.
Såsom i det föregående omförmälts, har kanalens skötsel handhafts
och öfvervakats af den vid kanalen bosatte kanaldirektören, som ägt
att inför kanaldirektionen redovisa kanalens inkomster och till kanal¬
direktionen inkomma med arbetsplan för kommande årets underhålls-
och förbättringsarbeten för fastställelse samt i öfrigt med de framställ¬
ningar, som i kanalens angelägenheter erfordras.
Efter kanal verkets öfvertagande af staten blefve det nödvändigt
att ersätta den nuvarande kanaldirektionen med statsmyndighet, som
skulle kontrollera och öfvervaka kan al direktörens skötsel af kanalverket,
årligen inspektera kanalen med därtill hörande anläggningar, utöfva
revision å kanaldirektörens redovisningar af kanalens inkomster, till
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
31
hvilken myndighet kanaldirektören jämväl skulle äga att för pröfning
och fastställelse ingifva den af honom upprättade arbetsplanen för kom¬
mande årets underhålls- och förbättringsarbeten samt i öfrigt göra de
framställningar, som i kanalens angelägenheter erfordras.
Denna myndighet anse vi böra vara väg- och vattenbyggnadssty¬
relsen, som jämlikt den för styrelsen gällande instruktionen skall hand¬
lägga tekniska och administrativa ärenden, som angå kanaler och som
hittills genom årliga inspektioner öfvervakat kanalens underhåll. I denna
styrelse borde chefen för tekniska ärenden granska och föredraga den
årliga af kanaldirektören upprättade arbetsplanen för kanalens under¬
hålls- och förbättringsarbeten och i öfrigt handlägga samtliga framställ¬
ningar från kanaldirektören utom dem, som röra kanaldirektörens kassa¬
redovisningar och revisionen, som skulle handläggas af byrådirektören
för den administrativa afdelningen i nämnda styrelse såsom kassa¬
kontrollant.
Genom en dylik anordning af kanalverkets förvaltning och skötsel
blefve denna alldeles liknande den nuvarande, som med den minsta
möjliga personaluppsättning och under enklaste möjliga former på fullt
nöjaktigt sätt fyllt sitt ändamål, och kunde kostnaden på detta sätt,
oaktadt de ofvan motiverade tillbörliga höjningarna af lönerna för ka¬
naldirektören och kassören samt den nödiga tillökningen med en ma-
terialskrifvare, icke desto mindre genom bortfallande af de hittills nö¬
diga arfvodena till ordförande och ledamöter i kanaldirektionen samt
till sekreterare i denna begränsas till samma låga belopp som under
nuvarande förhållanden, hvilket är en trängande nödvändighet, såsom
synes af den under afd. I lämnade redogörelsen för kanalverkets in¬
komster och utgifter.
Löne- och utgiftsstaten för kanalverket finna vi oss sålunda, under
förutsättning att den nuvarande kanaldirektionen ersättes med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen såsom den statsmyndighet, under hvilken ka¬
nalverket skulle sortera, kunna beräkna till nedan angifna belopp,
nämligen:
Lön till kanaldirektören....................................
Resekostnadsersättning till kanaldirektören
Lön till kassören vid kanalen......................
» » materialskrifvaren vid kanalen .....
» » 2:ne uppbördsmän vid kanalen......
.................. kr.
|
6,000
|
—
|
.................. D
|
1,000
|
—
|
.................. 7>
|
2,500
|
—
|
.................. B
|
1,000
|
—
|
.................. ))
|
750
|
—
|
Transport kr.
|
11,250
|
—
|
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
Transport kr. 11,250: —
Lön till 21 sluss- & brovakter jämte tillfälliga biträden J> 4,800: —
Expenser vid kanalen ............................................................... » 2,000: —
Summa kr. 18,050: —
Löne- och omkostnadsstaten i sin helhet, sedan staten öfvertagit.
kanalen, finna vi oss under ofvan angifna förutsättningar rörande den
nuvarande kanaldirektioneus ersättande samt på grund af hvad under
afd. I blifvit utredt, böra beräkna som följer:
I. Aflöning sstaten.
Tjänstemännens vid kanalen aflöning ...... kr. 11,250: —
Kanalbetjäntes aflöning................................... >:> 4,800: — kr. 16,050: —
II. Omkostnadsstaten.
Underhåll af kanalen med därtill hörande
byggnader och anläggningar ................
Underhåll af fastigheterna Norrtunbo och
Finntorp ...........................................................
Expenser vid kanalen.......................................
Utskylder samt jordersättningar för kanal¬
områden.........................................................
Pensionering af betjänte och fattigför¬
sörjning ............................................................
Försäkringsafgifter och ersättningar för
olycksfall.......................................................
kr. 24,535: —
» 165: —
» 2,000: —
> 1,805: —
» 735: —
» 455: — kr. 29,695:
Summa kr. 45,745: —
Efter kanalverkets öfvertagande af staten torde de vid öfverta-
gandet i statens tjänst inträdande tjänstemännen och betjänte vid ka¬
nalen böra tillförsäkras rätt till pension vid inträdda 65 års ålder.
Hvad beträffar de då utgående pensionernas storlek, torde de böra för
kanaldirektören och kassören utgå med 80 % af lönen (eller samma be¬
lopp, som de tillförsäkrats af det nuvarande kanalbolaget), men för
sluss- och brovakterna (för hvilka nu intet är bestämdt) med hela det
kontanta lönebeloppet, i betraktande däraf, att de kontanta lönerna för
dessa äro så låga, att sluss- och bro vakterna i tjänst — såsom förut
omförmälts — äro för sin bärgning hänvisade till enskildt förvärf vid
sidan af tjänsten.
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
Under afd. 1 hafva vi anfört, att afkastningen af kanalen kan an¬
tagas medgifva förräntning af lösenbeloppet med 4 % samt en årlig
afsättning af ett mindre belopp om 5,000 å 6,000 kronor om året tifl
en reservfond, men att, så länge nettobehållningen icke väsentligen
ökas, önskvärda förbättringsarbeten kunna utföras endast med af staten
därför särskild! anslagna medel. Detta förhållande skulle emellertid
icke vara för Strömholms kanal såsom en statens trafikled enastående
ogynnsamt, enär detsamma är förhållandet med statens järnvägar, som
icke lämna staten större inkomst än allra högst 3 å 4 % å det totala
anläggningskapitalet, med påföljd att för anskaffande af ny rullande
materiel och för utförande af större nyanläggningar och förbättrings¬
arbeten medel måste ur statskassan särskild! beviljas i mån af behof.
I öfrigt — med hänsyn till det förhållande, att de nuvarande lägre
inkomsterna å Strömsholms kanal torde i väsentlig mån vara att till¬
skrifva den skarpa konkurrensen från järnvägarnas sida, hvilken, hvad
åtminstone beträffar Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnväg, för-
anledt denna järnväg att under seglationstiden högst väsentligt ned¬
sätta frakterna å järnvägen för att till det yttersta konkurrera med
kanalen — synes det oss, som skulle staten, om Strömsholms kanal
öfverginge i dess ägo, kunna och böra omöjliggöra ett dylikt förfa¬
ringssätt från järnvägarnas sida, enär, vid det förhållande att Kungl. Maj:t
äger att fastställa taxa för transporter å järnvägarna, det torde kunna
af Kungl. Maj:t förhindras icke blott att den trafikerande allmänheten
betungas med utöfver taxans bestämmelser höjda afgifter, utan jämväl
att icke undantagstariffer i speciellt konkurrenssyfte af järnvägarna med
själftagen rätt tillämpas till uppenbar skada för en statens egen kanalled.
Men äfven oafsedt att vi hålla före, att möjligheter. att få kanal¬
verkets inkomster att stiga utöfver de senare årens låga standard icke
synas uteslutna, torde det i och för sig vara uppenbart, att det skulle
lända det allmänna till största gagn, att staten genom inköp af Ströms¬
holms kanal möjliggjorde bibehållandet af denna 10 mil långa kom¬
munikationsled, som, tillkommen under statens kraftiga medverkan
(genom anslag och lån af sammanlagdt 2,020,000 kronor) och under
en af Sveriges konungars personliga hägn och särskilda omvårdnad,
sammanbinder tvenne provinsers betydligaste vattendrag med Mälaren
och landets hufvudstad samt genomgår trakter, där den för fosterlan¬
det viktiga järnhandteringen bedrifves af våra förnämsta järnbruk,
belägna invid kanalen.
Oss synes det därför vara en angelägenhet af synnerligen stor
betydelse för vårt land att icke låta det komma därhän, att Ströms-
Bih. till Eiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Höft. 5
yttrande af
fullmäktige i
riksgälds-
kontoret.
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
holms kanalled till sistone varder nedlagd, livilket, till men för Bergs¬
lagen, antagligen komme att ske, därest den slutligen efter en ruine¬
rande konkurrens komme att förvärfvas af någon af de konkurrerande
järnvägarna, i kvilket fall jämväl kela det af staten å kanalen ned¬
lagda kapitalet ginge totalt förloradt.
Den utredning vi liärmed vördsamt få till lrerr statsrådet öfver-
lämna, finna vi oss därför köra afsluta medelst ett varmt förordande af
statens eftertagande af Strömskolms kanal på de af kanaldirektionen
erkjudna villkor, som i det föregående finnas anförda.»
Fullmäktige i riksgäld skontoret kafva uti afgifvet yttrande med¬
delat, att Strömskolms nya kanalkolags jämlikt kestämmelse i Kungl.
Maj:ts privilegium för kolaget af den 28 april 1842 kildade ock i riks¬
gäldskontor förvarade reparationsfond för närvarande utgöres af föl¬
jande värdeliandlingar å nedan angifna nominella kelopp:
Okligationer, utfärdade af
Svenska staten år 1887 med 3,6 % ränta ................................. 78,000: —
Sveriges allmänna kypotekskank:
år 1880 med 4% ränta ............................. kr. 76,300: —
» 1883 » 4 % » ................................ » 2,200: —
» 1883 » 3 74 % » ................................. » 400: —
» 1886 » 3 Va % » ................................. » 2,933: 33
» 1889 » 3 i;,2 % » ................................. » 125,200: — 207,033: 33
Amorteringsfonden för apoteksprivilegierna år 1889 med
3,6 % ränta........................................................................... 30,000: —
Kronor 315,033: 33
Om kärtill lägges vid 1907 års slut upplupna icke för¬
fallna räntor ....................................................................... 3,217: 91
uppgick fonden vid nämnda tidpunkt till kronor................. 318,251: 24
Hvad angår värdet af fondens ofvannämnda okligationer, kvilka
gifva en årlig ränta af 11,526 kronor 67 öre, så anse riksgäldsfullmäktige,
att dessa okligationer, om de skulle realiseras under nuvarande för-
kållanden, då kurserna äro ovanligt låga, visserligen endast kunna
lämna ett kelopp, som afsevärdt understiger 300,000 kronor; men att
nämnda summa däremot torde åtminstone i det närmaste kunna utfås
genom värdekandlingarnas realiserande vid en tidpunkt, då kurserna
åter nått normal köjd.
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
Förslag till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning af Strömsholms kanal och viss annan Strömsholms
nya kanalbolag tillhörig egendom har uppgjorts och i princip godkänts af
Strömsholms nya kanalbolag vid ordinarie bolagsstämma den 29 no¬
vember 1907, hvarjemte bolagets direktion bemyndigats att i kontrak¬
tet vidtaga de mindre väsentliga ändringar och tillägg, hvartill om¬
ständigheterna kunde föranleda.
Sedan därefter i kontraksförslaget med samtycke af bolagets di¬
rektion gjorts några mindre ändringar, är detsamma af följande lydelse:
.»Kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Majts och kronans
räkning af Strömsholms kanal och viss annan Strömsholms nya kanal¬
bolag tillhörig egendom.
§ 1.
Strömsholms nya kanalbolag försäljer till Kungl. Maj:t och kronan
Strömsholms kanal med alla dess tillhörigheter i fast och löst samt
ötverlåter till Kungl. Magt och kronan de nyttjanderätter, öfver hvilka
kanalbolaget förfogar, ålit enligt 1906 års balansextrakt.
Köpet omfattar sålunda:
1) den rätt kanalbolaget äger på grund af det utaf Kungl. Maj:t
för kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 28 april 1842;
2) kanalen med dess slussar, dammar och andra inrättningar;
3) all den rätt till jord och vatten, som genom berörda kungl.
privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalbolagets räkning
förvärfvats;
4) samtliga kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader;
5) alla till kanalverket hörande materialier, redskap och förråds-
artiklar, pråmar och andra farkoster, möbler m. fl. lösören af hvad slag
de vara må;
6) de kanalbolaget tillhöriga, i riksgäldskontoret förvarade värde-
och säkerhetshandlingar, hvari kanalens reparationsfond redovisas och
som enligt 1906 års bokslut af riksgäldskontoret upptagits och bokförts
till ett nominellt värde af 315,033 kronor 33 öre äfvensom enligt före¬
skrift inneliggande säkerhet för Sotsundets reparationsfond, utgörande
2,000 kronor uti bankdepositionsbevis.
Aktieägarna enskildt tillhöriga kassabehållningen å aktieutdelnings-
konto enligt 1906 års bokslut, utgörande 15,346 kronor 81 öre, jämte
outtagen aktieutdelning 470 kronor, förbehålles aktieägarna och ingår
ej i försäljningen.
Förelage-
kontr åktet.
36
Kungh Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
§ 2-
Tillträdet sker den 1 januari 1909.
§ 3.
All den egendom, som enligt detta kontrakt till kronan öfverlåtes,
öfverlämnas af kanalbolaget, fri från penningeinteckning och i det skick,
hvari densamma vid afträdet befinnes. Därvid aflämnas tillika af ka¬
nalbolaget köpebref samt tillgängliga andra åtkomsthandlingar till öf-
verlåtna fastigheter och nyttjande rätter, hvarvid kanalbolaget dock icke
tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt, än den som tillkommer
kanalbolaget, hvilket alltså fritager sig från hemulsskyldighet.
§ 4.
Kanalbolaget förbinder sig att, till dess den öfverlåtna egendomen
till statsverket afträdes, behörigen som hittills underhålla och väl vårda
densamma samt att under år 1908 vidkännas icke blott alla omkost¬
nader för kanaldriften utan äfven de under samma år förfallande onera
och utskylder samt öfriga utgifter för kanalverkets olika grenar emot
rättighet för kanalbolaget att uppbära samma års alla kanal- och öfriga
inkomster från fastigheterna och vattenfallen äfvensom den på tiden
intill den 1 januari 1909 belöpande ränteafkomsten af förenämnda re¬
parationsfonders säkerli etshandlingar.
§ 5-
Köpeskillingen utgör 323,400 kronor, motsvarande aktiekapitalets
nominella belopp, och erlägges af riksgäldskontoret vid egendomens
tillträde till kanalbolagets direktion eller dess valda ombud.
§ 6'
Skulle genom naturhändelse eller annat olycksfall, hvartill kanal¬
bolaget ej är vållande, skada före afträdet inträffa å kanalen af sådan
omfattning, att för dess afhjälpande större eller mindre del af kanal¬
verkets reparationsfond behof ver anlitas och af sådan orsak densammas
belopp minskas, drabbar sådant statsverket utan minskning af den
betingade köpeskillingen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
ö i
§ 7.
Kanalbolagets rättigheter och skyldigheter på grund af kontrakten
om kanalbolagets vattenfall och andra aftal rörande de öfverlåtna och
försålda egendomarna äfvensom till följd af öfriga utaf kanalbolaget
för kanalverkets drift eller eljest ingångna skriftliga överenskommel¬
ser och gjorda medgifvanden öfver tagas, i hvad på kanalbolaget an¬
kommer, af svenska staten.
Från gäldande af kanalbolagets återstående skuld, nämligen dels
till handels- och sjöfartsfonden, 54,000 kronor, dels ock för bolagets
år 1885 upptagna obligationslån, 22,000 kronor, befrias kanalbolaget,
och statsverket öfvertager betalningsansvaret för dessa lån.
Bolaget betalar den ränta å obligationslånet, som belöper å tiden
före tillträdesdagen.
§ 8.
De af förre kamreraren vid kanalverket, kaptenen L. P. Hellström,
i lifstiden genom donationer bestämda, under kanalbolagets förvaltning-
stående fonder, dels en lifräntefond, dels ock eu s. k. studiefond, hvilka
fonders behållningar enligt kanalbolagets balanskonto för år 1906 upp-
gingo till 1,046 kronor 79 öre för den förra samt 3,653 kronor 56 öre
för den senare fonden, omhändertagas af statsverket med enahanda
rättigheter och förpliktelser, som i afseende å desamma tillkommit ka¬
nalbolaget och dess direktion.
§ 9.
Kanalbolagets räkenskaper för år 1908 skola, om så af kanalbo¬
lagets direktion påfordras, afslutas af vederbörande tjänstemän vid ka¬
nalverket utan kostnad för kanalbolaget, änskönt dessa tjänstemän efter
egendomsafträdet må hafva öfvergått i statens tjänst.
Räkenskaperna äfvensom direktionens förvaltning för ifrågavarande
år underkastas revision i föreskrifven ordning; och förbehåller sig
kanalbolaget att under berörda revisionsförrättning och kanaldirektio¬
nens däraf föranledda vistelse vid kanalen och uppbördsstationerna få
disponera erforderliga bostadsrum och inventarier å lägenheten Skant-
sen. Kostnaden för förrättningen bestrides af kanalbolaget.
38
Departements¬
chefens
yttrande.
Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
§ 10.
Vid kanalverket äro för närvarande såsom tjänstemän anställda:
ingenjören Daniel Stafsing, hvilken åtnjuter kontant aflöning å 5,000
kronor för år jämte fri bostad och vedbrand, värderade till 1,000 kro¬
nor årligen, samt därjämte är tillförsäkrad pension till belopp af 4,800
kronor om året från den tid, kanaldirektionen önskar anställa annan
ingenjör; samt
kassören Gustaf Sjöström, som åtnjuter kontant aflöning af 2,200
kronor för år jämte fri bostad och vedbrand, värderade till 100 kro¬
nor årligen, samt därjämte är tillförsäkrad pension till belopp af 1,840
kronor om året från den tid, kanaldirektionen önskar anställande af
annan kassör.
Dessa tjänstemän skola äga rätt att öfvergå i statsverkets tjänst
utan minskning i de en hvar af dem tillkommande aflönings- och pen¬
sionsförmåner och utan att i öfrigt inträda i försämrad tjänsteställning,
dock med förbehåll,
l:o) att de åtnöja sig med de med deras nu innehafvande befatt¬
ningar jämförliga sådana, som vederbörande statsmyndighet anser
lämpligt att åt dem anförtro; samt
2:o) att de varda skyldiga underkasta sig alla för statens per¬
sonal i jämförliga tjänster nu eller framdeles gällande reglementen och
instruktioner, i den mån samma reglementen och instruktioner förkla¬
ras vara med afseende å dem tillämpliga, äfvensom de villkor för an¬
tagande, bibehållande vid anställning, befordran och entledigande, hvilka
kunna beträffande dem varda stadgade.
Alla de vid kanalverkets öfverlämnande till staten i kanalverkets
tjänst i öfrigt anställda personer, såsom uppbördsmän och vakter, till¬
försäkras de dem nu tillkommande aflöningsförmåner.»
Strömsholms kanal, den näst Trollhätte och Göta kanaler längsta af våra
konstgjorda vattenkommunikationsleder, sammanbinder såsom nämndt
Dalarnas och Västmanlands betydligaste vattendrag med Mälaren och ge¬
nomlöper trakter, som för landets industri och särskilt dess järnhand¬
tering äro af S}mnerligen stor vikt. Sålunda äro i omedelbar närhet
af kanalen belägna följande verk och industriella inrättningar: Smedje¬
backens valsverk och martinverk, Fagersta bruk med valsverk, mar-
tinverk, gjuteri och mekaniska verkstäder, Virsbo bruk med meka¬
nisk verkstad, såg, kvarn och tegelbruk in. m., Ramnäs järnbruk med
kettingfabrik och valsverk m. in., Surahammars bruk med valsverk,
martinverk, gjuterier, mekaniska verkstäder, tegelbruk m. m., Hallsta-
39
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.
hammars bruk med valsverk, martinverk, såg m. m., bultfabriken vid
Hallstahammar, Sörstafors pappersbruk och Strömsnäs smidesfabrik.
Härförutom ligga inom kanalens trafikområde en mängd andra indu¬
striella. anläggningar samt hyttor och grufvor. Det torde icke vara
oberättigadt att påstå, att kanalen i sin män kraftigt bidragit till att
skapa den blomstrande industri, som i dessa trakter sålunda bär sitt
säte, och det synes mig vara ett statsintresse af vikt att tillse, det
denna kommunikationsled varder för framtiden bibehållen. Ifrågava¬
rande trakter äro visserligen numera genomskurna af ett nät järnvägar,
som väl till stor del tillgodose!* deras trafikbebof. Men därför är ka¬
nalleden ingalunda obehöflig. Å kanalen har väsentligen fraktats gods
af tyngre slag, såsom järn, malm, slagg, tegel, stenkol, koks, trävaror
in. in. Detta tunga massgods är särskildt ägnadt för den billigare
transporten å vattenvägar, och, när nu en sådan finnes, bör den ock
få äga bestånd.
Af den utredning, som kanaldirektionen lämnat, framgår emeller¬
tid, att konkurrensen särskildt från en af de enskilda järnvägarnas sida
är af sådan beskaffenhet, att kanalbolaget måhända i en snar framtid
skulle se sig ur stånd att uppehålla kanaldriften. Skulle då kanalen
komma att öfvergå i de enskilda järnvägarnas ägo — något som, un¬
der förutsättning att staten icke nu förvärfvar densamma, ingalunda är
osannolikt — är den möjligheten icke utesluten, att kanaldriften komme
att i den mån sådant kunde ske inskränkas. I hvarje fall skulle järn¬
vägarna med båda transportmedlen i sin hand få makt att i betydande
grad inverka på fraktsatserna, och kanalen skulle upphöra att tjäna så¬
som regulator å tarifferna.
Om åter ^staten kommer i besittning af kanalen, lärer icke någon
konkurrens flan järnvägarnas sida kunna verka därhän, att staten ned-
lägger kanaldriften. För öfrigt torde redan den omständigheten, att staten
är kanalens ägare, vara ägnad att återföra konkurrensen på normala
vägar, helst staten icke torde sakna medel att därutinnan göra sin
vilja gällande.
^j^der sådana förhallanden anser jag det af kanalbolaget gjorda
erbjudandet att till statsverket försälja hela kanalen med allt hvad där¬
till hörer vara väl värdt att tagas under öfvervägande, och det gäller
då att undersöka, huruvida de af kanalbolaget ifrågasatta villkoren
kunna anses vara för staten antagliga.
Bolagets ei bjudande innebär, att staten skulle inköpa kanalen för
.köpeskilling, motsvarande nominella värdet af bolagets aktier, samt
därjämte efterskänka bolagets återstående skuld till handels- och sjöfarts-
40
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition No 123.
fonden och öfvertaga betalningsansvaret för den utelöpande delen af
bolagets obligationslån. Enligt de af Kungl. Maj:t den 27 april 1894
fastställda förnyade regler för Strömsholms nya kanalbolag utgör bo¬
lagets aktiekapital 323,400 kronor, fördeladt i 539 aktier hvarje å 600
kronor. Det belopp, som af staten skulle utbetalas, uppgår alltså till
323,400 kronor. Bolagets återstående skuld till handels- och sjöfarts¬
fonden utgör 54,000 kronor, sedan bolaget numera med 9,000 kronor
erlagt amorteringen för år 1906, och återstoden af bolagets obligationslån
uppgår till 22,000 kronor.
Hela det belopp, som staten skulle erlägga för kanalen, blifver
följaktligen 399,400 kronor.
Mot betalning af detta belopp skulle staten erhålla all kanalbolagets
egendom i löst och fast enligt 1906 års balansextrakt, däri inbegripna
kanalbolagets reparationsfond och Sotsundets reparationsfond, men med
undantag af 15,346 kronor 81 öre reserverade medel samt 470 kronor
outtagen vinstutdelning.
Enligt nämnda balansextrakt äro kanalbolagets tillgångar den 31
december 1906 bokförda på följande sätt:
Kanalbyggnaden ...............................................
Egendomarna Skantsen, Norrtunbo och Finn-
torp .............................................................
Byggnader,boställe- och förrådshus, arkiv man.
Förråd af inventarier, redskap och materialier
Borgås hamn och lastageplats..........................
Borgås bro............................................................
2,803,528: 56
34,489: 06
63,900: 54
56,502: 21
30,512: 22
28,329: 18 3,017,261: 77
Reparationsfonden, däri inbegripet ett belopp
af 3,284 kronor 25 öre, utgörande vid
1906 års slut upplupna, ej förfallna
räntor å fondens i riksgäldskontoret för¬
varade obligationer..........................
318,313: 99
Aktieutdelningskonto: reser¬
vation från föregående år
för framtida utdelning...... kr. 15,346: 81
Outtagen aktieutdelning ......... » 470: — 15,816: 81
Sotsundets reparationsfonds säkerlietshand-
lin gar ............................................................2,000: _
Transport 336,130: 80 3,017,261: 77
41
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.
Kapten Hellströms lifräntefonds säkerhets-
Transport
336,130: 80 3,017,261: 77
1,046: 79
Densammes studiifonds säkerhetshandlingar
Kassabehållning .................................................
handlingar
gar 3,653: 56
16,887: 25 357,718: 40
Summa kronor 3,374,980: 17
Det sålunda boktörda värdet å själfva kanalen med tillhörigheter
utgörande, såsom man finner, 3,017,261 kronor 77 öre, motsvarar
den ursprungliga kostnaden för kanalens anläggning, inköp af bolaget
nu tillhöriga egendomar, jordområden och inventarier m. m.
De tillkallade värderingsmännen öfver stlöjtnanten Ekdahl och t. f.
öfveringenjören Djurberg hafva framhållit, att man vid uppskattning af
kanalens nuvarande värde visserligen kunde använda det förfarings¬
sättet, att man sökte noggrannast möjligt bestämma de afskrifningar,
som skulle motsvara den hittills inträdda värdeminskning för hvarje
kanalverkets tillhörighet, men att en sådan värdering dock sannolikt
komme att gifva en oriktig uppfattning om verkliga värdet. Utgående
tran den uppfattning att en anläggning icke kan anses hafva större
värde, än som motsvarar den nettoafkastning', som anläggningen, på
bästa sätt skott, kan beräknas gifva, hafva värderingsmännen först be¬
räknat^ den årliga bruttoafkastning, som under den närmare framtiden
kan påräknas åt kanalen, och hafva därvid kommit till ett belopp af
65,555 kronor, häruti inberäknade den nuvarande årliga inkomsten af
vattenfallen, 16,850 kronor, samt reparationsfondens ränteafkastning,
11,508 kronor 66 öre. . Då driftkostnaderna efter kanalens öfvertagande
af staten uppskattats till 45,745 kronor, skulle en årlig nettoafkastnim''’
uppstå å omkring 19,810 kronor. Efter en räntefot af 4 procent mot¬
svarar denna nettoafkastning ett kapitalvärde af 495,250 kronor.
Det sålunda funna värdet å kanalverket anser jag mig kunna god¬
känna. Då det belopp, staten skulle hafva att betala, uppgår till 399,400
ronor, bör alltså ett antagande af bolagets anbud ur ren affärssynpunkt
vara för staten fördelaktigt.
Äfven med en annan beräkningsgrund anser jag anbudet vara
för staten förmånligt. Af de tillgångar, staten skulle öfvertaga, ligga
nämligen icke mindre än 317,033 kronor 33 öre i fullgoda värde¬
papper, 56,502 kronor 21 öre i inventarier, redskap och materialier,
hvartill komma, .egendomarna Skantsen, Norrtunbo och Finntorp, hvilka
äro bokförda till allenast 34,489 kronor 6 öre, men taxeringsvärderats
Bill. till Rikscl. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afä. 96 Haft. 6
42 Kungl Maj:ts Nåd Proposition No 123.
till 100,500 kronor. Sammanlagda värdet af nyssnämnda, lätt realiser¬
bara tillgångar öfverstiger betydligt livad staten skulle betala, Ka¬
nalen med dess slussar och byggnader, Borgås hamn och lastage¬
plats samt Borgås bro erhåller staten så att säga på köpet; och tillåter
jag mig påpeka att, enligt hvad värderingsmännen upplyst, kanalen i
sitt nuvarande skick är i hufvudsak väl underhållen, om ock en del för¬
bättringsarbeten därå skulle vara önskvärda. Jag vill här omnämna
att, på sätt framgår af en utaf kanalbolaget inlämnad redogörelse, bo¬
laget under åren 1898—1907 utfört, förutom de vanliga underhålls¬
arbetena, förbättringsarbeten för en sammanlagd kostnad af 44,460 kronor.
Vidare är att märka, att kanalbolaget är ägare till icke obetydliga
vattenfall vid kanalen. Andelarna i fallen vid Prästforsen, Norrtunbo,
Skantsen, Hallstahammars valsverk och Ålsätra, representerande enligt
beräkning tillhopa 2,077 effektiva hästkrafter, har kanalbolaget visser¬
ligen genom särskilda, till utgången af åren 1951 och 1952 gällande
kontrakt utarrenderat för sammanlagdt 16,850 kronor om året, och de
återstående vattenfallen i Kolbäcksån utmed kanalbolagets strand, som
beräknas gifva 2,548 effektiva hästkrafter, hvaraf hälften skulle till¬
komma bolaget såsom strandägare, äro, utom det jämförelsevis obetyd¬
liga fallet vid Hofgården, med stöd af gällande vattenrättsför ord ning
af andra strandägaren utnyttjade utan ersättning till kanalbolaget.
Emellertid synes det mig vara för staten en ej oväsentlig fördel
att blifva ägare till en så pass betydande vattenkraft, äfven om staten
icke under den närmaste tiden kan tillgodogöra sig densamma,.
Hvad angår aktiernas värde i aktieägarnas hand, tillåter jag mig
nämna, att desamma icke äro noterade på fondbörsen. Utdelnmgen å
desamma har under de senare åren varit ringa till följd af konkurrensen
med järnvägarna. Enligt § 10 i det för Strömsholms nya kanalbolag
utfärdade privilegium af den 28 april 1842 äga aktieägarna att från
och med det år, då det nya kanal- och slussverket blifvit fullt, färdigt
och farbart, såsom ränta och utdelning på aktierna erhålla af kanal¬
inkomsten, såvidt den därtill lämnar tillgång, ett belopp af högst
22,500 kronor om året, utgörande omkring 7 procent ränta å aktie¬
kapitalet. Jämlikt § 6 i samma privilegium skall, sedan föreskrifven
afsättning skett till kanalens reparationsfond (4,500 kronor om året,
intill dess fonden uppgår till 300,000 kronor) samt aktieägarna erhållit
dem tillkommande utdelning, all öfrig inkomst af kanalen tillfalla staten
såsom godtgörelse för hvad till kanalb}rggnaden blifvit förskjutet. Så¬
dana öfverskott till mindre belopp hafva äfven stundom till riksgälds¬
kontor^ öfverlämnats och af riksgäldskontoret användts till bestridande
af utgifter för riksgäldskontoret eller ock inlevererats till statskontoret.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
Enligt af bolaget lämnad uppgift har utdelningen å aktierna under
de senare åren uppgått till följande belopp:
för
|
O
ar
|
1896 ............................
|
............................. 40
|
kronor
|
»
|
»
|
1897 ...........................
|
............................ 40
|
y>
|
»
|
y>
|
1898 ..........................
|
............................ 40
|
»
|
»
|
»
|
1899 ...........................
|
............................. 40
|
»
|
T>
|
))
|
1900 ............................
|
............................. 30
|
»
|
»
|
|
1901 ........................
|
........................... 10
|
)>
|
))
|
|
1902 ...........................
|
............................ 10
|
»
|
))
|
|
1903 ...........................
|
............................ 20
|
»
|
))
|
»
|
1904 ............................
|
............................. 8
|
)>
|
»
|
)>
|
1905 ...........................
|
............................ 8
|
»
|
))
|
»
|
1906 ..........................
|
.......................... 8
|
x>
|
Bolaget har meddelat att, oaktadt den under senare tiden lifliga
omsättningen på aktiemarknaden bolagets aktier i regel icke bytt ägare,
detta delvis beroende därpå att de flesta aktieägarna äro i mer eller
mindre mån intresserade af de trakter, kanalen genomlöper.
Ehuru aktierna således, om man endast tager hänsyn till utdel¬
ningen under de senare åren, för aktieägarna, som icke kunna förfoga
öfver den betydande reparationsfonden för annat än det därmed afsedda
ändamål, större reparationer, ej lära vara vårda deras nominella belopp,
är bolaget emellertid, enligt hvad jag vid underhandlingar med kanal¬
direktionen inhämtat, icke villigt att till staten öfverlåta kanalen på
billigare villkor än de af bolaget erbjudna. Därest bolagets anbud
icke af staten antages, lärer, enligt hvad för mig uppgifvits, utsikt icke
saknas för aktieägarna att, därest de så önska, försälja aktierna på minst
lika fördelaktiga villkor som de, hvilka erbjudits staten.
Beträffande den lifräntefond och den studiefond, som statsverket
skulle öfvertaga, tillåter jag mig nämna, att båda uppkommit genom
donation af förre kamreraren vid kanalverket L. P. Hellström.
Af lifräntefonden, ursprungligen 1,000 kronor, skall enligt donations-
handlingen af den 11 januari 1886 årliga räntan efter fördelning in¬
sättas i lifränte- och kapitalförsäkringsanstalten för de under året födda
barn till arbetare och slussvaktare vid kanalen.
Rörande studiefonden, som ursprungligen uppgick till ett belopp af
2,000 kronor, är stadgadt i donationshandlingen af den 6 april 1886,
att densamma skall förvaltas af kanaldirektionen och att räntan skall
årligen läggas till kapitalet, till de'ss räntan tilldelas någon af de vid
44
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
Strömsholms kanal under en längre tid anställd sluss- och brovaktares
eller ständig arbetares gossebarn, som vill ägna sig åt studier, för dem
har utmärktare fallenhet, däruti ådagalägger flit samt äger för sin ålder
goda kunskaper och godt uppförande. Räntan åtnjutes från fyllda tolf
år, till dess studentexamen eller med densamma jämförlig examen af-
lagts. Därefter lägges åter räntan till kapitalet, till dess ytterligare
något gossebarn af de förutnämnda föräldrarna och med föreskrift^
egenskaper kan blifva delaktig till årliga räntan af dåvarande kapitalet.
Enligt § 10 i förslagskontraktet skola de vid kanalverket anställda
tjänstemännen, ingenjören Daniel Stafsing och kassören Gustaf Sjöström,
äga rätt att öfvergå i statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar
af dem tillkommande aflönings- och pensionsförmåner. Den kontanta
aflöningen uppgår såsom nänmdt för Stafsing till 5,000 kronor och för
Sjöström till 2,200 kronor. Båda åtnjuta dessutom fri bostad och ved¬
brand samt äro tillförsäkrade rätt till pension, Stafsing å 4,800 kronor
och Sjöström å 1,840 kronor.
Vidare skola jämlikt samma paragraf i kontraktet alla vid kanal¬
verkets öfverlämnande till staten i kanalverkets tjänst i öfrigt anställda
personer, såsom uppbördsmän och vakter, tillförsäkras de dem nu till¬
kommande aflöningsförmåner. Med anledning däraf tillåter jag mig
erinra att, enligt hvad värderingsmännen upplyst, vid kanalverket
finnas två uppbördsmän med aflöning den ene af 550 kronor och den
andre af 200 kronor. Aflöningen till de fast anställda sluss- och bro¬
vakterna uppgår till sammanlagdt 4,234 kronor om året. Hvarken
uppbördsmännen eller vakterna äro tillförsäkrade pension.
Rörande de kontraktsvillkor, som af mig icke här ofvan berörts,
torde jag ej behöfva särskild! yttra mig, då de i allmänhet äro af
mindre vikt eller ock endast utgöra naturliga konsekvenser af den
egendomsförsäljning, som i kontraktet afses.
Emellertid torde af hvad jag anfört framgå, att jag finner ifråga¬
varande förslagskontrakt vara af beskaffenhet att böra af staten god¬
kännas.
Beträffande sättet för köpeskillingens betalning har väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen föreslagit, att härför skulle användas den i riksgälds-
kontorets reparationsfonden, befintliga förvar samt att endast skillnaden
mellan köpeskillingen och denna fond, hvilken skillnad beräknats till
5,086 kronor 1 öre, skulle af Riksdagen anvisas. Mot detta sätt för
köpeskillingens gäldande bär statskontoret icke haft annat att erinra,
än att det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angifna fyllnadsbeloppet
antagligen komma att visa sig otillräckligt.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva däremot framhållit att, om
de obligationer, uppgående till ett nominellt belopp af 315,033 kronor
33 öre, hvari reparationsfonden vore placerad, skulle realiseras under
nuvarande förhållanden, då kurserna äro ovanligt låga, de endast
skulle kunna lämna ett belopp, som afsevärdt understege 300,000 kro¬
nor, men att däremot nämnda summa åtminstone i det närmaste syntes
kunna utfås genom värdehandlingarnas realiserande vid en tidpunkt, då
kurserna åter nått normal höjd.
Det. svnes mig vid sådana förhållanden icke vara lämpligt att nu
försälja ifrågavarande obligationer, utan lärer vara bäst, att det belopp,
som erfordras för inköp af kanalen, lämnas direkt af riksgäldskontoret,
samt att fonden tillsvidare bibehålies såsom en kanalens tillhörighet
och räntan å densamma ingår till kanalverket.
Fondens kapitalbehållning torde framdeles som hittills blott böra
användas till bestridande af kostnader för större reparationer eller för¬
bättringar å kanalen. Sedan staten blifvit ägare af kanalen, synes lämp¬
ligast, att fonden öfverlämnas till förvaltning af statskontoret.
De mindre fonder, som genom köpet jämväl skulle öfvergå till
staten nämligen Sotsundets reparationsfond å 2,000 kronor samt°Hell-
ströms lifränte- och studiefonder, synas, därest staten blifver ägare till
kanalen, kunna stå under öfverinseende af den statsmyndighet, åt hvilken
kanalens förvaltning uppdrages.
Enligt bolagets försäljningsanbud skulle bolagets återstående ränte-
fria skuld till handels- och sjöfartsfonden, 54,000 kronor, efterskänkas.
I likhet med statskontoret anser jag, att fonden bör beredas ersättning
för det belopp, som sålunda frångår densamma, på det att denna för
landets näringslif så viktiga fond icke minskas till sitt kapital.
Vidare skulle staten åtaga sig betalningsansvaret för återstående
delen af bolagets obligationslån uppgående till 22,000 kronor. Enligt
af bolagets direktion lämnad uppgift har den utlottning af obligationer
tillhörande detta lån, som jämlikt amorteringsplanen skall äga rum under
åren 1907 och 1908, redan skett, och de utlottade obligationerna hafva
af bolaget inlösts. Någon minskning af lånet kommer alltså icke att
äga rum före tillträdesdagen den 1. januari 1909. Enligt planen för
lånet skall detsamma, som löper med 5 procent ränta, vara slutamor-
teradt innan 1911 års utlåna;.
livad angår frågan om användande af blifvande vinst å kanal-
rörelsen och vattenfallen, tillåter jag mig erinra, att Riksdagen be¬
träffande Trollhätte kanal i enlighet med Kungl. Maj.ts förslag i skrif¬
velse den 20 maj 1905 medgifvit att, sedan af Trollhätte kanal- och
46
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 128.
vattenverks inkomster guldits kostnaden för verkets förvaltning jämte
utgifterna för nödiga underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom af
samma inkomster till riksgäldskontor! öfverlämnats 3,6 procent af den
i svenska statens 3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, åter¬
stoden af den årliga inkomsten, med undantag af hvad som inflöte för
försäljning af tomter, finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
Inkomsten af de blifvande kraftstationerna vid Trollhätten är däremot
afsedd att inlevereras till statskontoret. För öfverlämnande af vinsten
å Trollhätte kanal- och vattenverk till handels- och sjöfartsfonden fanns
emellertid det särskilda skälet, att afsevärda inkomster från Trollhätte
kanal, då den befann sig i enskild ägo, tillflutit nämnda fond, och att
det under sådana förhållanden ansågs vara fara värdt att, om denna
inkomst upphörde att tillfalla fonden, densamma icke skulle blifva i
stånd att tillgodose de behof, som fonden är afsedd att fylla, Några
sådana skäl "förefinnas icke beträffande Strömsholms kanal, och anser
jag mig därför böra föreslå, att den blifvande behållningen å denna
kanal, sedan den öfvertagits af staten, må inlevereras till statskontoret.
Vid sådant förhållande lärer, i likhet med hvad som skall äga rum be¬
träffande de medel, som 1907 års Riksdag anslagit till fortsättande och
fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhättan m. m., ingen
ränta böra betalas till riksgäldskontoret. å det belopp, som därifrån
utbetalas för inköp af kanalen.
Hvad angår förvaltningen af kanalen, sedan den öfvergått i statens
ägo, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att förvaltningen
måtte uppdragas åt styrelsen. Emellertid har jag mig bekant, att chefen
för jordbruksdepartementet har för afsikt att inför Eders Kungl. Maj:t
framlägga förslag till inrättande af en särskild styrelse, som skulle
handhafva förvaltningen af de staten tillhöriga vattenfallen äfvensom
Trollhätte kanal. Då, såsom förut omnämnts, till Strömsholms kanal
hörer ett flertal vattenfall, synes lämpligast att, därest omförmälda fram¬
ställning vinner Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, den nya
styrelsen öfvertager förvaltningen äfven af Strömsholms kanal. Jag
anser mig därför icke böra till Eders Kungl. Maj:t och Riksdagens
pröfning framlägga förslag till aflöningsstat för tjänstemännen vid ka¬
nalen, innan den nya vattenverksstyrelsen hunnit yttra sig i ämnet, Hos
Riksdagen lärer nu endast böra begäras bemyndigande för Eders Kungl.
Maj:t att tills vidare provisoriskt ordna förvaltningen och att af kanal-
verkets medel bestrida erforderliga utgifter. Liknande bemyndigande
lämnades af Riksdagen beträffande Trollhätte kanal, innan Trollhätte-
styrelsen slutligen organiserades.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123-
47
De tillkallade värderingsmännen hafva föreslagit, att vid kanalen
skulle anställas en materialskrifvare, äfvensom att ingenjörens och
kassörens löner skulle höjas. Intill dess förslag till förvaltningens
organisation af Riksdagen pröfvats, lära emellertid lönerna till de
vid kanalen anställda personer höra utgå med i allmänhet samma belopp
som för närvarande.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i under¬
dånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, med godkännande 'af omförmälda förslag till kontrakt angående
förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Strömsholms
kanal och viss annan Strömsholms nya kanalbolag tillhörig egendom,
medgifva, att Kungl. Maj: t må i enlighet med samma kontrakt träffa
öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets
räkning af den i kontraktet angifna egendom, med rätt för Kungl. Maj:t
att i kontraktet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;
att bemyndiga riksgäldskontoret dels att till kanalbolaget i enlighet
med kontraktet utbetala köpeskillingen, 323,400 kronor, dels att till
handels- och sjöfartsfonden öfverlämna ett belopp af 54,000 kronor,
motsvarande bolagets återstående skuld till denna fond, dels ock att
inlösa bolagets återstående obligationslån, 22,000 kronor;
att medgifva, att statskontoret må öfvertaga förvaltningen af ka¬
nalens reparationsfond, samt att för sådant ändamål de värdehandlingar,
hvari fonden är placerad, må från riksgäldskontoret öfverlämnas till
statskontoret;
att besluta, att kanalverkets årliga nettobehållning skall öfverlämnas
till statskontoret för att ingå bland statsverkets inkomster; samt
att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, med undantag
af omförmälda reparationsfond, som genom kontraktet af staten för-
värfvats, må, intill dess annorlunda varder beslutadt, stå under den för¬
valtning Kungl. Maj:t bestämmer, äfvensom att kostnaderna för kana¬
lens förvaltning och underhåll in. m. må bestridas af kanalverkets
inkomster.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
i nåder lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll ut¬
visar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
E. K. Almqvist.
SKALA.
3 nymU
30 km.
scsMrir'
Isooooo^^ut verklit/a längden
n de rsbé n n Tft^T sy
fituUio \ / .c/srovallen
hniken-J
rfJ/a/isq
n stat
^ a <3/ v-
hofton
M WiV V' /v
SöderbarkM(rM\
'äutorpl^äs°rf I
.arben
i em la
Högfors s
\ \Smedttbd
agera
Blomdal
.;n ö ' aSitoibrs
esfanfo
■area
Engelsbérg stat
Afvestbo
: ‘»JLLi.
(jhsfd
'Mortorp
\oren
Svarfvarbo
\
ro, tyjupnäs*\,
Zg.' W1BL ZjltmdBdleh FimiOöd
iöraärd.( *Mhy‘u“l - -f^^-rreeiiarp |S. >
J W Jaiow® X\'■./'{ k SaJbo
-A Assfx^” A. “4*” A«>
IJiunsJi
Baaa&^m*VL£A,dT I tf®/ >r'?\ /Ä / \ T
\ (\ i \£wftmuneUl>er</ V - \» Virehta st J
7farfar, d sandel! bj%_, ! \Hw4/ * £■' A.Virsbbst. C
flarn I _n \ (v. I Jiij/nvha i}‘ A "U^/ /^kjLrftv A 4/
A s^yfakdnl V%^faffa«r!Ty .
^jjjSkår.*rön WWw™/ Boc&uimif3ikfc\ ./ .Ai V^iW^osänTv '''•"' V
/ Öfverkant
jk,ivholm
Wtr^ooeym' *<.,
P-W Skärs rön
'~IL udvigstorp |ij
\ ' ilior/divd IJSsWi isidittehjéré ^
; 7 jYorrbi
V m rJl St!?,*/. i- ;
A ■ r\ke<l/>'bo
febo Y**'Tarmeqisbo
.5feglir.gstterg.st
i SegUnqsberiffiCfA \ ^ '*'—
• c/- cå yW>^r,na^s^F
IJtfybojnzifyrt Se^Unijsbo'^^\/J
oA\vxv
»♦ViÄniJbo
‘ LinshvtUuL
iTcofja, , QuniCbo
TXaöÄÄAWrvri^
Medhafti
ko \ Jl 1vSm&kwJz"// s v--' 1
reh4mWa^( AA/wto;? c' ,.f
wÅ' A AJl ■ /MimUtui \ ^ •r'
jffrFemob
AgS . sswwma
f Sömwrsjö W\ksWngs^
Vuvnqm 1 V ^2b4v
?// TfcUsbfa ;
Barka amnuu\+l
A 'VAK
^ 'J o\
ffäe/trnar c, \
A '#;>/ ;
/A VestaJtJuedX ^
r\y«tor-.-'VfflfIU,mäs
« Moreko
f-'" /.: .
!IÄy//e^rÉt7rfer____i
Sxaxv. S AS’i®fWi
i [ ,I) juLpebo
ksjötiuietA ■,
A. IlysalaM
Uk. £ rf' VV
, U1 f v-y IIN » ( uwwniponyiv
^ AAsww^vA/ a V „ o ||J 1 \ // X; _
/ £>■"' AWveBabod^^M7^^^^
'•^“U Karmansbo st4^** ^
äTJ/rÄi rfclw1
WyOVj5TT,sr<^%/"
ä>, „i-IP __Bland
utkörs*
\ <>-£ IJr ">J v oder./a /\ ' {
#A 1V4-1» \k\ v
staf? S y-Grrsbol^y.—-.u.^ /
B'em sb
\ JonsarötPt}
K^BiUii^qbo
\Lf /'7 \ *jr” fyistnii
IWUlm
\bba.»0
ÅT?,. mutor.JX^.dyorfoo
•? -.r »Gi5Slarbo .SY^to •# ? t,
\ | AVm station ,'/) Amxv^v^vtvv t» .'I S
%77tW&0
“ jl i i i
f uMoAsuanert^. ;
v-,--^»issiaroo
\ riiA^-A/>V\ % V V J
É. _ #f! VI ^ JtfÖU£t&\ jJ
jvöwto.. # j ......“Sz?5S%ÄH'«/4f.;
■: Soda,! r!; AA~r
rlow i tVM&n.
Skönt
högsta.
Sparmarbod
Anstå
ssj^ä s
Finnäk
<r \t
Bjumäs
v kurmdajr
N* / L -
i\^orr^>rQ| V
V \. ita«!fteR)ii.,?i«nW -.-Bisben .:7/ t
9&lm'n mhMiaZr rfr ... _ ^■: -v 3L.AÄ
\nv >
A Bollträ" Ad,fälb
-Jtunkf
flf/Yttberoa."- V''^10AAj.'i'
i “*TU V "A^CJv*^v5 1
)1 »hnfe
Sc^wW- ' Ekdavk .. /
\^ÄU^‘)WOPtH
,onvsvi
:Öj!forrby ~\
..^Strö msh
ratufb<$A ^
Tibble
i^S^TT-^v^Pr--^rtV vwfev%*
'. -■t \ f V. &M „s».... \ i/si/
Pell in
A-.v''V
___f------ avi|CksunÖ5t?>
ingsharkafo ' <
^FelHbgsbro»r£ ^
Strömsholms kanal
Kotolit. Geii. Stab. Lit.Anst.Stockli.